SAMHÄLLE-KULTUR-IDENTITET
Examensarbete i fördjupningsämnet religion och
lärande
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Hur elever digital undervisning påverkar
elevernas inlärning i religionskunskap
under en pandemi
-How digital tools affect students’ learning in religious studies
during a pandemic
Bella Zarg
Lärarexamen, 300hp Examinator: Erik Alvstad Religionsvetenskap och lärande Handledare: Sanja Nilsson
Förord
Syftet med detta arbetet är att undersöka hur digital undervisning påverkar elevernas inlärning i religionskunskap under en pandemi. Jag valde detta ämnet då det är högst aktuellt på grund av den rådande globala pandemin. En omläggning av undervisningen har skett och samtliga gymnasieskolor har digitalt undervisning. Den digitala
undervisningen utökas successivt. Arbetet utgick ifrån en kvalitativ metod där intervjuer användes för att lärarna och eleverna skulle kunna framföra sina åsikter om digital undervisning och dess påverkan i religionskunskap. Detta arbetet skrevs enskilt av Bella Zarg.
Ett stort tack till min handledare, Sanja Nilsson, som gav mig mycket feedback under arbetets gång. Utöver det vill jag också tacka mina respondenter för deras medverkan i intervjuer som har gjort detta arbetet möjligt.
Abstrakt
I allt fler skolor ser man hur digitala verktyg mer och mer implementeras i varje ämne. Vissa lärare använder sig mer av digitala verktyg i sin undervisning än andra lärare som inte använder det lika frekvent. Hur gör vi med undervisningen när vi är i en global pandemi? Att en global pandemi sker är tragiskt men undervisningen kan inte stanna upp på grund av detta. Detta arbetet kommer handla om hur digital undervisning
påverkar elevernas inlärning i religionsundervisningen. Frågeställningarna som besvaras i detta arbetet är följande: I samband med digital undervisning och distansundervisning hur påverkas elevernas inlärning i religionskunskap? På vilket/vilka sätt försvårar eller underlättar digital undervisning deras inlärning? Arbetet tar upp hur lärarna och
eleverna upplever pandemin och hur deras arbete blir påverkade. I arbetet kommer även det teoretiska perspektivet tas upp. Arbetet kommer ut gå ifrån ZPD-modellen som grundades av Lev Vygotskij där han för klarar de fyra olika stadierna för en progressiv utveckling. Detta arbetet tar även upp tidigare forskning om hur digitala verktyg kan implementeras i ämnet Religionskunskap. Arbetet är baserat på en kvalitativ metod där jag har intervjuat nio personer var av två utav dessa är lärare och de andra är elever. Resultatet tyder på fem av sju elever anser att digital undervisning har en negativ
påverkan på dem. Eleverna anser att de inte får det stöd de behöver och lärarna har svårt att nå ut till alla. Det är jobbigt för eleverna att ta ansvar och slutföra sina arbeten när dem är hemma, men att komma in till skolan är en bra lösning.
Nyckelord: digitala verktyg, religionskunskap, distansundervisning, pandemi, digitalisering och religionsundervisning.
Innehållsförteckning
1. Inledning ……….……….……...7-8
2. Syfte och frågeställningar………...………….……...9
2.1 Syftet……….…...9
2.2 Frågeställningar………..………...9-10
3. Teoretiska perspektiv………...11-12
4. Tidigare forskning………...13
4.1 Den digitala religionsläraren………...13-14
4.2 Halv åtta hos mig………...14
4.3 Klassrummet möter världen………...14-15
5. Metod och material………...………...16
5.1 Genomförande av studien………...…...16-17
5.2 Kvalitativ intervju………...17-18
5.3 Urval………....18-19
5.3.1 Lärarurval……….……....19
5.3.2 Elevurval……….………..19
5.3.3 Utformning av frågorna……….………...19-20
5.4 Deltagande observation……..………..20
5.5 Etiska övervägande……….……….20-21
6. Resultat och analys……….…………..22
6.1 Distansundervisning……….………22
6.2 Elevernas tolkning av digital undervisning……….….22-26
6.3 Lärarens tolkning av digital undervisning……….…...…27-28
7. Analys och diskussion……..……….………...….29-32
7.1 Fortsatt forskning………..32
7.2 Kritik mot egna arbetet………..32-33
Källförteckning………..………..….….34-36
Bilaga 1………...37
1. Inledning
Detta arbete bygger på min och min kurskamrats, Emmilie Alldén Häll, SAG om Digitala verktyg i religionsundervisning (2018). Även om arbetet inte är detsamma så bygger vissa delar av examensarbetet på SAG:en.
I dagens samhälle ser vi hur de svenska gymnasieskolorna använder sig mer och mer av digitala verktyg och hur undervisningen är mer digital än förr. Enligt skolverket skall allt fler elever ha ett digitalt verktyg nära till hands som t.ex. en egen
skoldator/surfplatta/iPad under undervisningen (Skolverket, 2016a; 2016b). Digitala verktyg blev allt mer integrerade inte bara i gymnasieskolor men även i de flesta svenska skolorna och årskurserna efter förändringen av skolverkets läroplan 2011. Dessutom är digitala verktyg prioriterade och är något som användes under de flesta lektionerna, så hur kan eller skall digitala verktyg användas under en pandemi samt hur påverkar digital undervisning elevernas inlärning i religionskunskap under en pågående pandemi?
Om man kollar på skolverkets läroplan står det att “I ett allt mer digitaliserat samhälle ska skolan också bidra till att utveckla elevernas digitala kompetens (Skolverket, 2011, s.3). I början av en global pandemi sker all undervisning mer eller mindre i en
okontrollerad situation. Även om de flesta lärarna använder sig av digitala verktyg i sin undervisning innebär det inte att det är ett okomplicerat verktyg för dem, särskilt inte för lärarna i ett yrkesgymnasium. Då jag jobbar som lärare i ett yrkesgymnasium i Helsingborg, visste jag inte hur jag skulle hantera omläggningen av pandemin och hur jag skulle nå ut till alla elever. Distansundervisning kom oväntat och lärarna hann inte förbereda sig själva eller eleverna för vad som skulle komma. Utan tydliga direktiv om hur kursen skulle omläggas och hur de digitala verktygen skulle implementeras i undervisningen fick lärarna gå igenom en omväxlande situation. Jag visste inte vilken plattform jag skulle använda mig av för att nå ut till eleverna. Plattformen (Google Meet) som skulle användas hade jag inte hört talas om tidigare vilket försvårade mitt arbete i början.
I detta arbetet kommer tidigare forskning om digital undervisning att tas upp, samt så kommer Lev Vygotskijs ZPD teori att nämnas. Arbetet utgår ifrån en kvalitativ metod
där jag intervjuade 9 personer från Rönnowska skolan, varav två av dem var
religionslärare och resten var elever. Många av de eleverna jag intervjuade blev negativt påverkade av distansundervisning, medan ett par stycken blev positivt påverkade av distansundervisning. Syfte med arbetet är att se hur både elever och lärarna upplever pandemin och omläggningen av undervisningen. För att undervisningen ska flyta på så bra som möjligt är det viktigt att utöka IKT-undervisning för lärarna men även eleverna. Därför är det essentiellt att ta lärdom av en omläggning och utöka IKT-undervisning i alla skolor. Denna pandemin är en lärdom för oss alla och nu vet vi hur vi skall ta oss till om en ny pandemi skulle uppstå.
2. Syfte och frågeställningar
Undersökningen som har gjorts kommer ge en fördjupad förståelse för och kunskap om hur eleverna känner kring digital undervisning. Både lärarnas och elevernas upplevelser kommer lyftas fram för att göra en jämförelse av hur var och en ser på pandemins dispersion och dess effekt.
2.1
Syfte
Digitala verktyg kan vara ett adekvat redskap i skolmiljön. Nyttjandet av digitala verktyg kan skilja sig åt från lärare till lärare. Vissa lärare använder sig av digitala verktyg frekvent och nyttjar dem som en tillgång i sin undervisning i syfte att ge eleverna den resursen de behöver, samt för att kunna expandera och utveckla deras kompetens om digitala verktyg. Genom att använda sig av digitala verktyg i undervisningen upplever läraren att nyttjandet av de digitala verktygen kan hjälpa eleverna till en högre måluppfyllelse, medan vissa andra lärare använder sig mindre av digitala verktygen då det kan anses vara ett svårt redskap för läraren.
Alla lärare är olika och alla lärare lär ut på sitt sätt då alla lärare har olika erfarenhet, men även olika pedagogiska preferenser som resulterar i att deras undervisning skiljer sig åt från alla andra. Lärarens uppgift är att se till att alla elever tar del av undervisning och att undervisningen är anpassad för varje enskild elev. Syftet med detta arbetet är att undersöka hur digitala verktyg användes i elevernas religionsundervisning under en global kris. I detta arbetet kommer även att undersökas om digital undervisning försvårar eller underlättar elevernas studier, samt hur lärarna och eleverna upplever digital undervisning. Jag kommer också att undersöka om digital undervisning ger en positiv eller negativ effekt på elevernas utveckling under tiden de har
distansundervisning i religionsämnet.
2.2
Frågeställningar
För att kunna få det resultatet som eftersträvas i denna undersökningen kommer arbetet utgå ifrån frågeställningarna:
- Hur påverkas elevernas inlärning i religionskunskap samt hur upplever eleverna och lärarna distansundervisningen på grund av pandemin Covid-19?
- På vilket/vilka sätt försvårar eller underlättar digital undervisning både lärarnas och elevernas undervisning?
Anledningen till att jag vill undersöka dessa frågeställningar är för att jag själv jobbar som lärare och ser hur mina elever blir påverkade av digital undervisning, men även för att jag själv är student och blir påverkad av pandemin speciellt under examensarbetet. En anledning till att jag, men kanske även andra elever, blir påverkade av pandemin på ett negativt sätt är för att man känner sig mindre motiverad att studera. En orsak till att dessa frågeställningar undersöks är för att framtida lärare och lärarstudenter ska kunna ta lärdom av hur de ska agera under en pandemi för elevernas välmående, men även deras kunskapsutveckling.
3. Teoretiska perspektiv
Vilken typ av anpassning kan en lärare använda sig av för att underlätta
distansundervisning åt eleverna för att förebygga svårigheter med digital undervisning? För att bygga upp en förståelse för hur en lärare kan strukturera upp sin lektion kan läraren använda sig av olika teoretiska modeller. Under en global pandemi är det essentiellt som lärare att se till att alla elever får en så effektiv åtgärd och anpassning som gör det möjligt för att distansundervisningen ska flyta på smidigt. I min uppsatts kommer jag att använda mig av teorimodellen Proximalzonsteorin (ZPD) som grundades av psykologen och filosofen Lev Vygotskij.
Lev Vygotskijs teori lägger vikten på den sociokulturella delen och användas mycket i språkämnen, men det innebär inte att man inte kan använda sig av modellen i
religionskunskap. ZPD-modellens potentiella syfte är att det ska ske en kognitiv utveckling hos eleverna under en social samanhållning. Denna utvecklingen skall ske i en viss progression så elevernas utveckling håller i sig i längden (Fani och Ghaemi, 2011). Enligt Tayebeh Fani och Farid Ghaemi (2011, s.1) var det Mark K. Warford (2011) som utvecklade Vygotskijs idé om att använda sig av ZPD i skolundervisning.
ZPD är en modell som består av fyra delar: hög utmaning, hög stöttning, låg utmaning och låg stöttning. För att eleverna ska utvecklas är det viktigt att kunna anpassa sig efter elevernas kompetens och förmåga. Det är essentiellt att som lärare ge den anpassningen eleven behöver i undervisningen, speciellt nu när all undervisning sker digitalt. För att eleverna ska kunna expandera sin kunskap och utvecklas på det bästa möjliga sättet under en distansundervisning är det viktigt att veta hur läraren använder sig av stöd och anpassning i samband med digitala verktyg och digital undervisning (Gibbons, 2002, s.17).
Som lärare är det viktigt att balansera undervisningen när man använder sig av ZPD modellen. När man ger elever en uppgift så ska man se till att de inte hamnar i
frustrationszonen, bekvämlighetszonen eller uttråkningszonen. Målet som lärare är att se till att alla elever hamnar i utvecklingszonen. Om uppgiften läraren ger till eleven är högt utmanande och svår med låg stöttning är oddsen att eleven hamnar i
om läraren ger en uppgift som är lätt med låg utmaning och låg stöttning är
sannolikheten att eleven hamnar i uttråkningszonen, vilket ännu en gång ger resultatet låg inlärning. Som lärare är det viktigt att se till att elever inte får en uppgift som är låg-utmanande men med hög stöttning för då kan de hamna i bekvämlighetszonen. I bekvämlighetszonen upplever elever sig trygga med att läraren hjälper dem hela tiden, men inlärningen ligger på en låg nivå. Därför ska man som lärare anpassa sin
undervisning och ge eleverna en uppgift som är hög-utmanande och med hög stöttning. Gör man detta så hamnar eleverna i utvecklingszonen och då engagerar eleverna sig mer vilket leder till en hög inlärning. En lärare ska veta när hen ska stötta eleverna och när hen ska minimera stöttningen så eleven kan utmana sig själv och utvecklas utan något stöd. Detta är ett sätt att förbereda elever inför framtiden och dess kommande
utmaningar.
Här nedan kommer en mall av ZPD-modellen att bifogas. Modellen visar hur det finns fyra zoner och hur dessa fyra zonerna verkar (Mariani, 1997, s.4).
4. Tidigare forskning
När det kommer till tidigare forskning har det ju självklart funnits mycket tidigare forskning om hur digitala verktyg används i religionskunskapsämnet och hur det har påverkats. Men däremot hittade jag inte forskning om hur digitala verktyg påverkar elevernas inlärning i religionskunskap under en pandemi. Med tanke på att ingen tidigare forskning upptäcktes i relevans med pandemin kommer jag att utgå ifrån
tidigare forskning som har selekterats för att förstärka min undersökning om hur digitala verktyg kan användas i religionsundervisning. Som det tidigare nämndes ovan, med rätt anpassning och stöd kan digital undervisning i religionskunskap förebygga
komplikationer under distansundervisning. Den tidigare forskning som nämns här nedan är utvalda från min och Emmelie Alldén Hälls SAG (2018).
4.1 Ulf Jämteruds forskning om ”Den digitala
religionsläraren”
En forskning som jag använde mig av är från SAG:en ”Den digitala religionsläraren: Perspektiv på IKT i undervisning” som är skriven 2008 av Ulf Jämterud (Häll och Zarg, 2018, s.12). I sin studie beskriver Ulf Jämterud syftet med sin studie, vilket är att
vägleda lärarna till hur de kan använda sig av IKT (informations- och
kommunikationsteknik) i sin undervisning. Han nämner även att det är essentiellt att fortbilda eleverna till att finna brukbar information online som de inte kan eller går att hitta i böcker (Jämterud, 2008, s.13). För att eleverna ska kunna utveckla kunskap om digitala verktyg är det viktigt att lärarna också fortbildar sig med hjälp av IKT
undervisningen som dem får i samverkan. Enligt Jämterud (2008, s.10) har IKT gjort en progressiv utveckling under 2000-talet i skolmiljön. Fler lärare utgår ifrån digital undervisning och just därför är det essentiellt att ha allt oftare IKT undervisning för både lärarna men även eleverna. Jämterud (2008, s.14) hävdar i sin studie att digital verktygsanvändning i klassrummet ger elever en god kunskapsinlärning. Dock nämner han också att det kan vara utmanande för eleverna att veta hur det ska söka pålitliga källor online och därför är det viktigt att lärarna vägleder eleverna och visar hur de ska gå till väga. I en rapport hävdade Ulf Jämterud att IT-utveckling och användning låg i lärarens intresse, förmåga och motivation (Jämterud, 2010, s.13). Med detta menar han att det är viktigt att lärarna ser till att de har goda kunskaper om hur man använder sig
av IT i sin undervisning. IKT beskrevs som ett positivt redskap i Jämteruds forskning (Jämterud, 2008, s.18-19).
4.2 Jonas Berlings artikel ”Halv åtta hos mig”
Även Jonas Berlings artikel är från vår SAG (Häll och Zarg, 2018, s.11-12). År 2018 skrev Jonas Berling en artikel som heter ”Halv åtta hos mig – SO–middag med digitala verktyg”. Syftet med artikeln är att lyfta hur digitala verktyg kan användas i de olika ämnen och på vilket sätt man kan använda digitalisering i ämnet (Berling, 2018, s.1). Berling nämner hur märkvärdigt det är både för honom som SO-lärare men även eleverna att det inte ska använda sig av digitala verktyg i skolundervisning när dessa elever är uppväxta med digitala verktyg. Digitala verktyg är en del av ungdomarnas liv så det är en självklarhet att de ska kunna använda sig av digitala verktyg i klassrummet (Berling, 2018, s.1). Genom att implementera digitala verktyg i SO-lektionerna kan undervisningen vara autentisk och underhållande. Genom att forma uppgifterna på ett roligare sätt och digitalt ger det eleverna möjligheten till att känna sig mer motiverade samt så utvecklar de sina kunskaper inom IT. Allmänt så blir det en positiv inlärning hos eleverna (Berling, 2018, s.1).
4.3 Sara Bruuns bok ”Klassrummet möter världen”
Sara Bruun skrev en bok 2016 om hur man kan implementera digitala verktyg iskolundervisning. Bruun är språklärare och beskriver hur digitala verktyg är ett redskap som kan användas i språkundervisning, men även andra ämnen. Bruun (2016, s.7) förklarar hur lärarna kan implementera digitala verktyg i sin undervisning och på vilka sätt de kan använda sig av det i klassrummet. Med tanke på hur världen förändras och blir alltmer digitaliserad förändras undervisningen också. Allt fler lärare använder sig av datorer idag än vad de kanske gjorde för 20 år sedan. Digitala verktyg är ett sätt att väcka elevernas intresse till att expandera sina kunskaper inom både ämnet men även IT. Det som inte står i böcker kan eleverna lätt söka upp via digitala verktyg på till exempel datorerna. Detta ger eleverna en variation i deras utveckling och
inlärningsprocess (Bruun, 2016, s.7). Bruun (2016, s.8) nämner även vad skolverket säger om digitala verktyg och dess syfte samt implementering i undervisning. Hon
vissa digitala verktyg senast 2020, några exempel på olika digitala verktyg som hon nämner är surfplatta och skoldatorn (Bruun, 2016, s.8).
Den ovan nämnda forskningen lyfter upp hur digitala verktyg kan implementeras och användas i skolundervisning för att expandera och variera elevernas inlärningsprocess. Denna forskning kommer även att lyftas fram under diskussionen. Däremot, som jag tidigare nämnde, lyckades jag inte hitta någon forskning om hur digitala verktyg påverkar elevernas inlärning i religionskunskapsämnet under en global kris. Under diskussionen kommer både dessa tre forskare och de teoretiska perspektiven framföras för att fastställa att eleverna inte enbart påverkas negativt av distansundervisning.
5. Metod och material
Här i metoddelen kommer det förklaras och resoneras hur arbetet genomfördes på ett kvalitativt sätt. Hur de olika frågorna utformades både för läraren och eleverna. Det kommer även tas upp hur urvalet gjordes samt vilka och hur de olika observationerna utfördes.
5.1 Genomförande av studien
Detta arbetet utgick ifrån en kvalitativ metod och för att kunna få ett relativt bra och välformat arbete valde jag att använda mig av intervjuer. Våren 2020 utfördes det nio intervjuer i en verksamhet i Helsingborg. Verksamheten heter Rönnowskaskolan och är ett yrkesgymnasium som jag jobbar på. Intervjuerna som utfördes utgjordes av totalt nio personer varav två var religionslärare och sju elever från årskurs två. Av alla nio
personerna som intervjuades var endast en tjej, då det var brist på kvinnliga elever i de mansdominerade programmen. Jag intervjuade personer från två olika program. Det ena programmet var elever från bygg och det andra programmet var elever från VVS
(vatten, värme och sanitetsteknik) & fastighet. Med tanke på att jag redan sen tidigare jobbade på denna skola tog jag kontakt med mina kollegor som är religionslärare och frågade om jag kunde intervjua dem för mitt arbete samt deras elever. Anledningen till att denna skola valdes var för att den är det enda yrkesgymnasiet i hela Helsingborg samt en verksamhet som jag visste jag kunde ta kontakt med, med tanke på
omständigheterna med pandemin.
Att intervjua lärarna var inte så svårt då lärarna måste vara i skolan under arbetstiderna, men däremot var det lite svårt att få tag på elever. För att kunna få ett så personligt och bra resultat som möjligt var jag tvungen att invänta tills vissa elever kom till skolan för extra anpassning och stöd. I vanliga fall har vi inga elever i skolan, men verksamheten märkte att de började tappa eleverna på vägen och färre elever dök upp till Google Meet-undervisningarna så verksamheten valde att låta elever komma in 2–3 gånger i veckan för extra stöd.
på dem. Medan intervjuerna pågick noterade jag hur informanterna rörde sig och hur det bar sig åt. Jag upptäckte att 80% av eleverna var nervösa i början av intervjun. De flesta hade inte ögonkontakt med mig och de började skaka på benen och leka med sina händer och fingrar.
Med tanke på sekretesspolicyn valde jag att döpa religionslärarna till Lärare A och B. Eleverna döpte jag efter siffror 1-7 då det är sju elever som intervjuades.
5.2 Kvalitativ intervju
I detta arbetet valde jag utgå ifrån semistrukturerade kvalitativa intervjuer (Trost, 2005, s.14). Som en person som intervjuar andra är det viktigt att vara påläst och veta vad det är man ska tänka på som intervjuare. Som intervjuare ska man också kunna tolka det som sker under intervjun t.ex. vad som sägs, hur det sägs, hur personen som blir
intervjuad beter sig under tiden hen blir intervjuad. Dessa är viktiga saker en intervjuare ska kunna tolka (Kvale och Brinkmann, 2014, s.46). För att intervjun skulle ske på ett smidigt sätt lät jag båda religionslärarna bestämma vilken tid och dag de ville bli intervjuade på, eftersom våra scheman krockade och vi inte kunde hitta en passande tid annars. Eleverna som intervjuades valdes ut av religionslärarna, då de ansåg att dessa elever skulle passa som informanter och ge mig utförliga och konkreta svar. Vissa utav dessa elever som intervjuades refererade sig själva som lata och omotiverade, speciellt när det gäller de teoretiska ämnen under den digitala undervisningen. Eleverna som kom till skolan för extra anpassning och stöd var inte enbart elever som låg efter i sin
utbildning. Även ”motiverade” elever kom till skolan då de ansåg att det underlättade för dem att lämna in sina uppgifter antingen i förväg eller i tid. Jag valde att intervjua de eleverna som jag visste att jag skulle kunna få ett utförligt och konkret resultat av. Jag var väldigt noga med att understryka för intervjuobjekten att intervjun skulle ske enskilt med mig i ett rum där ingen skulle kunna störa oss. Detta utfördes för att informanterna inte skulle känna sig nervösa eller rädda för att någon utestående skulle höra vår dialog. Personligen försökte jag utgå ifrån en jämn indelning av könen mellan killar och tjejer, men av alla nio personer jag intervjuade lyckades jag tyvärr intervjua endast en tjej då det är brist på tjejer i båda programmen. Medan jag intervjuade tjejen så uppstod det inga komplikationer överhuvudtaget, men däremot kunde jag känna av att vissa killar
blev nervösa av att bli intervjuade av mig. Vad anledningen till deras nervositet var vet jag inte, men efter ett tag lyckades de slappna av mer eller mindre.
Detta arbetet skall enbart baseras på en kvalitativ metod eftersom jag inte är ute efter kvantitativa data. Detta arbetet skall endast upplysa om hur eleverna blir påverkade av den digitala undervisningen samt hur lärarna använder sig av digital undervisning i sitt arbete. Som tidigare nämndes baserades arbetet på semistrukturerade intervjuer. Jag utgick ifrån två olika intervjumallar där ena mallen var riktad till eleverna och den andra mallen var riktad till läraren, vilket innebär att de semistrukturerade intervjuerna utgick ifrån samma frågor. Enligt Trost (2005, s.20), finns två olika sätt att tolka om en
intervju är strukturerad eller inte. Om det förkommer fasta svarsalternativ i intervjun kan det tolkas som en strukturerad intervju, vilket inte stämmer in på mina intervjuer under denna metoden, då jag valde att låta mina informanter tala fritt om sina
erfarenheter om digital undervisning och dess påverkan. Däremot kan en intervju även vara strukturerad om intervjuaren vet vad syftet med intervjun är och varför hen intervjuar andra personer, hur intervjun ska styras och vilka frågor som kommer att ställas, då kan det tolkas som en strukturerad intervju, vilket i detta fallet tydligt gör mina intervjuer strukturerade genom denna metoden.
Kvale och Brinkmann (2014, s.227) hävdar ”Att transkribera innebär att transformera, att ändra från en form till en annan” samt att det kan vara orimligt att svara på frågan ”vilken är den korrekta valida utskriften”. I detta arbetet valde jag att skriva ner informanternas reaktioner, gestikuleringar, intryck och utryck. Med tanke på
omfattningen av hela examensarbetet samt den tidsramen som tilldelades valde jag att inte göra en skriftlig intervju. Jag valde att sammanfatta dem och fokusera på det essentiella delarna som är en viktig del för att föra arbetet framåt. Under intervjuerna valde jag att dokumentera intervjun med hjälp av ljudinspelning, så att jag skulle kunna gå tillbaka och lyssna och analysera dem. Medan intervjun spelades in transkriberade jag i en anteckningsbok och på så sett underlättades intervjun för mig då arbetet skrivs enskilt.
religionslärarna som valde vilka elever som skulle delta i undersökningen då de kände eleverna bäst. Ett urval som jag gjorde var att välja två olika program. Det ena var VVS och det andra var byggprogrammet. Lärarna som intervjuades var religionslärare och dessa religionslärare tillhörde olika program. Eleverna som intervjuades gick i årskurs två. Detta urvalet gjordes då lärarna ansåg att ettorna hade varit lite omogna och treorna hade ingen pågående religionskurs.
5.3.1 Lärarurval
Mitt urval för detta arbetet blev en blandning av strategiskt urval och
bekvämlighetsurval. Strategiskt urval är när intervjuaren till undersökningen väljer specifika individer eller särskilda subgrupper med särskilda erfarenhet och egenskaper. Medan bekvämlighetsurval är när intervjuaren väljer personer som passar intervjuaren vilket ger intervjuaren möjligheten till att styra och ställa sin undersökning på ett lätt men effektivt sätt (Studentportalen, 2020, s. 3–4).
Till denna undersökning valde jag två religionslärare på en och samma skola men på två olika program. Anledningen till att jag valde två personer från två olika program var för att kunna se hur lärarna från de olika programmen använde sig av digitala verktyg och hur de strukturerade sina lektioner. Syftet med urvalet var att se om det fanns några stora likheter eller skillnader mellan de olika programmen, men urvalet resulterade i ett homogent urval, vilket innebär att jag utgick från en viss målgrupp inom ett visst ämne som tillexempel eleverna som går årskurs två och har religionskunskap.
5.3.2 Elevurval
Urvalet för eleverna är inte randomiserat. Eleverna som valdes ut för att intervjuas är de elever som religionslärarna har valt ut. De elever som valdes ut är från två olika
program och de är myndiga och kan därför själva välja om de vill delta i
undersökningen. Anledningen till att myndiga elever valdes var delvis för att deras lärare ansåg att de var mer skötsamma, men även för att tidsramen för detta arbetet inte lämnade utrymme för att fråga om föräldrarnas tillåtelse för intervjuerna.
För att kunna få ett resultat på min undersökning skapades två olika intervjumallar. Den ena intervjun skapades efter lärarnas arbete och den andra intervjun skapades efter elevernas studier. Båda intervjumallarna baserades på fyra frågor var. Intervjufrågorna både för läraren och eleverna är bifogade som bilagor i detta arbete. Bilagorna kan man se i slutet av arbetet. Bilaga ett är frågor som ställdes till läraren och bilaga två är frågor som ställdes till eleverna.
5.4 Deltagande observation
Deltagande observation är när jag som observatör deltar i elevernas naturliga miljö, alltså är datainsamlingsmetoden informell. Jag som observatör väljer att utföra
observationen i den miljö där eleverna känner sig trygga och där relationen kan byggas och utvecklas på deras villkor. Jag som observatör använde mig av rollen ”participant as observer” och berättade för eleverna anledningen till min närvaro under deras lektion. Jag visade tydligt att jag var där för att observera dem under religionslektionen, men även för att skapa en relation så att de känner sig bekväma inför intervjun.
Observationen varade i två veckor. Jag visste redan vilka elever jag skulle intervjua i förväg så detta underlättade min observation och för att kunna skapa en relation till dem.
Ett problem som uppstod med de flesta respondenterna var att de flesta eleverna blev negativt påverkade av digital undervisning och hävdade att ansvaret inte ligger på dem för att de ska slutföra sina uppgifter, utan det är lärarens fel då läraren inte når ut till alla elever. Som elev som går på gymnasium är det viktigt att kunna ta ansvar över sina handlingar, men här visade det sig vara tvärtom. De flesta respondenterna försökte skylla ifrån sig till varför de är för omotiverade och ”lata” för att slutföra arbetet som påbörjades, vilket kan stämma till viss del, men som en elev har man själv obligationer till att genomföra sina studier.
Under intervjun fick en elev en följdfråga till vad hen kunde göra för att förbättra sina studier, då påstod hen att hen inte visste och att hen inte behövde förbättra sig, utan det var läraren som skulle förbättra sin undervisning. Man kan även använda sig utav en
att utveckla sina åsikter kring situationen. Därav kan man som sagt använda sig utav denna metoden också man vill.
5.5 Etiska övervägande
För att undersökningen ska bli godkänd behövde jag uppfylla de etiska kraven. De etiska kraven lyder: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Enligt informationskravet ska jag som gör undersökningen informera mina informanter om syftet med studien, samt de gällande villkoren för att kunna delta i undersökningen. Samtyckeskravet är när forskaren inhämtar samtycke från undersökningsdeltagarna. Som forskaren är det viktigt att meddela deltagarna att de har rätten att avbryta sin medverkan när som helst. Konfidentialitetskravet betyder att all personlig information om deltagarna ska avrapporteras så att deltagarna inte kan identifieras och slutligen i nyttjandekravet ska alla insamlade uppgifter enbart användas för forskningsändamål.
Både lärarna och eleverna som tog del av undersökningen fick en utskriven
informationsblankett som de kunde läsa innan intervjun och ta del av (Codex, 2020). Efter det gick jag igenom kraven muntligt för eleverna för att klargöra studiens syfte. Jag förklarade vad informationskravet och syftet med intervjun var och vad jag skulle använda intervjuerna till. Jag förklarade även för alla informanterna att deras
medverkan kommer förbli anonym och att de har rätt att avsluta intervjun då intervjun är frivillig. Slutligen informerades informanterna att undersökningen som görs kommer att publiceras på internet, men som tidigare nämnt kommer deras namn att vara
6. Resultat
Här ska ges en presentation och tydlig uppfattning av min undersökning. I denna resultatdel kommer citat att redovisas från olika informanter med en direkt anslutning till varandra för att tydliggöra svaren men även redogöra för likheterna och skillnaderna mellan informanterna.
Jag vill göra det klart och tydligt för läsarna att resultatet som jag har fått från denna undersökning baseras enbart på dessa intervjuer och inget annat. Med tanke på att jag har enbart tagit kontakt med en skola (Rönnowskaskolan) och intervjuat nio personer från denna skolan fick jag det resultatet jag fick. Hade det skett en bredare undersökning där andra verksamheter och fler klasser hade varit involverad hade resultatet reviderats.
6.1 Distansundervisning
Digital undervisning kan innebära en fördel men det kan även vara en nackdel. I en skola med högpresterande elever som har det lätt för de olika teoretiska ämnena kan digital undervisning vara en fördel för eleverna som kan ta ansvar och jobba på egen hand. Däremot i en skola som har lågpresterande elever som har det svårt för de olika teoretiska ämnena kan digital undervisning vara en nackdel. Detta kan anses som en nackdel då eleverna inte får något gjort och det få som tar ansvar över sina studier.
I Rönnowskaskolan kände eleverna som intervjuades att i viss mån var det ”kul” och ”roligt” att ha distansundervisning i början, men sen att ta eget ansvar och jobba på egen hand för att kunna uppnå kunskapskraven är något som de inte räknade med. Det är inte alla som tycker att det är jobbigt att ta ansvar men de flest av dem jag intervjuade gör det.
6.2 Elevernas upplevelser av digital undervisning
Majoriteten av eleverna som intervjuades känner att digital undervisning inte är något för dem. Sammanlagt är det nio personer som har intervjuats och sju utav dessa är
göra. Däremot så var det två elever som förklarade att de sen tidigare har svårigheter med sina studier och själva inlärningsprocessen sker inte på samma sätt för dem som för alla andra. Dessa elever är elever som behöver extra anpassning och stöd för att kunna klara av en uppgift. Att plugga hemifrån under dessa omständigheter var inget för dem. En elev var tydlig med att berätta vad hen tyckte om digital undervisning och dess påverkan.
Det blir svårare att lära sig när det är distansundervisning. Det är mer krav på eleverna eftersom vi måste fokusera hela tiden och det är svårare att jobba hemma än att jobba i skolan. Plus man har ingen lärare som kan hjälpa en. Även om man har lektioner via Google Meet är det inte så att man får den hjälpen man behöver då läraren inte når ut till alla elever. Nu får vi komma in två dagar i veckan för extra hjälp och det är lättare för då är du med läraren. För det är en annan grej när man är i skolan för då fokuserar man mer också. (Elev 1)
Här beskriver en elev hur hen behöver extra stöd och anpassning under pandemins påverkan. Elev 2 förklarar hur hen inte gör sina uppgifter även om hen får dem från läraren digitalt, för att hen har svårigheter med att komma igång. Eleven konstaterar att läraren inte når ut till alla elever då de har Google Meet-undervisning så skriker alla elever lärarens namn eller pratar i mun på varandra. Bekymret här är att eleven inte hinner få den hjälpen eleven behöver då det är så många som är inne på en och samma gång och när det väl är hens tur så säger bara läraren vad eleven ska göra men ger ingen extra anpassning eller stöd.
Det är inte så bra eftersom jag inte är van att jobba via datan och sånt och jag brukar ha läraren vid mig som förklara för att jag har haft svårt med det sen jag var liten för att jag har svårt med att komma igång. Digital undervisning är absolut inget för mig. Istället för att komma igång med uppgiften där hemma har jag sovit eller glömt bort det. Jag har inte hängt med och jag har inte gjort något under kanske 10 lektioner. Jag får inte samma inlärning via digital undervisning som en vanlig undervisning i och med när läraren står bredvid mig och förklarar så förstår jag mer än när han förklarar via datan. (Elev 2).
Eftersom det är ett yrkesgymnasium så är det inte bara deras teoretiska ämnen som påverkas utan även deras praktiska ämnen. Teoretiska ämnen som religion och språk är något majoriteten har svårt för. Elev 3 förklarar hur de inte kan ha den praktiska delen i utbildningen. Elev 3 förklarar att hen har svårigheter med att vara i sociala umgängen
och klarar inte av att vara i folkmassa. Att den praktiska delen blev inställd är något hen är lite glad för, även om hen vet att den praktiska delen är där hen lär sig bäst.
Jag får ändå mycket gjort nu med tanke på att jag är hemma och behöver inte komma till skolan och socialisera mig. Jag är ingen social person och gillar inte sociala sammanhang. (Elev 3)
Hen förklarar tydligt att hen kan plugga mer nu då hen befinner sig hemma och inte behöver ha närkontakt med andra i skolan. Däremot är Elev 3 en elev som också behöver extra anpassning och stöd och just den delen kan vara jobbig för eleven. Hen förklarar att det hade underlättat om lärarna spelade in sig under undervisningen så eleverna kan titta tillbaka och ta igen det de har inte förstått, vilket är ett effektivt sätt för att få eleverna att hänga med i undervisningen.
Fyra av sju elever beskriver hur de blir negativt påverkade av digital undervisning. Att jobba hemifrån är bra till viss del då de kan bestämma själva när de ska göra sina uppgifter, men det sker även en negativ påverkan då eleverna beskriver sig själva som ”lata och omotiverade”. Elevernas avoga inställning till digital undervisning medför att vissa av dem avvisar digital undervisning som potentiell plattform.
Om jag inte jobbar i skolan då vet de att jag inte kommer jobba hemma. Mina lärare vet att jag inte är en person som presterar högt i skolan så vad får dem att tro att jag kommer jobba hemifrån. Jag har alltid varit den som skjuter upp mina uppgifter och behöver någon som ser till att jag börjar. Därför är det viktigt för mig att försöka komma till skolan så mycket som möjligt nu när jag har möjligheten. Jag menar staten borde fokusera mer på de som är utsatta av olika anledningar och ge dem möjligheten att komma till skolan. (Elev 4)
Minoriteten, det vill säga, två av sju elever tycker att det är bra då dessa elever gillar att ta sina beslut själva och gillar att känna sig ansvarsfulla med hur de ska lägga upp sina studier för att hinna lämna in dem i tid. Dock kan det vara jobbigt när en uppgift är för svår och eleverna inte vet hur de ska gå till väga.
variera från ämne till ämne. Vissa ämnen är lättare medan andra är lite svårare. (Elev 5)
Google Meet-plattformen får både positiv och negativ feedback från eleverna. Vissa anser att de kan få den hjälpen de behöver via plattformen och andra anser att det är besvärligt att behöva be om hjälp när det är 15–20 elever som pratar på en och samma gång. Två av sju elever som blev intervjuade konstaterade att digital undervisning har varit bra och att det innebär mycket eget ansvar vilket de gillar. Dock stryker de under att oavsett hur bra digital undervisning är, så är lärarna dåliga på att nå ut till alla. De fem resterande eleverna anser att de inte får den hjälpen och stödet de behöver, då läraren inte lyckas nå ut till alla på en och samma gång, så det blir antingen att de får vänta på att få hjälp vilket kan dröja länge eller så skippar de att fråga om hjälp. Alla informant-elever var enade om att digital undervisning var och kan fortfarande vara rätt så komplicerad. En elev konstaterade att Google Meet är bra men att läraren inte har några genomgångar på tavlan som i ett vanligt klassrum, utan på Meet tar läraren
närvaron och beskrivning hur och vad uppgiften är och vad eleverna ska göra och sen är det klart. Elev 6 upplever ingen negativ påverkan av digital undervisning och säger:
Jag tycker allt digital undervisning har gått bra och jag har lyckats lämna in mina uppgifter men jag känner att det börjar bli slött nu mot slutet och man börjar tappa greppet lite. (Elev 6)
Som det nämndes i metoddelen 5.4 Strukturerad observation, känns det lite som om vissa av eleverna lägger allt ansvar på sina lärare och tror att de kan komma undan om de inte tar ansvar. Första intervjufrågan var hur påverkas dina studier under pandemin? På den svarar eleven:
De påverkas ju mycket man får ju inte den hjälpen man behöver när man är hemma. När du är i skolan du får hjälp. För en lärare vet hur han ska hantera varje elev och hur han ska hjälpa varje elev, så det är det enda som påverkar negativt. Digital undervisning försvårar mina studier. Om det är en text jag inte fattar och läraren ska säga det via datan det kommer gå in här och ut där (eleven syftar på att det kommer gå in från ena örat och sen ut från det andra). Men om man är face to face då kommer han se om man lyssnar på han eller inte och då kommer han ta det extra noggrant. För där kommer han göra (undervisa) så bra han kan. Om han inte klarar (att undervisa) så klarar jag inte heller (att lyssna på läraren). Digital undervisning försvårar min inlärning, som jag sa innan i klassrummet kan han
förklara men om det är via datan är det jobbigt för att alla elever snackar samtidigt så man hör inte exakt vad han säger. Det kommer bli svårare plus det kan laggas och sånt också och det är vissa ord man inte kommer höra. Han når inte ut till allihopa. Det är inte allihopa som loggar in eller orkar logga in. Ansvaret ligger hos båda två för elever ska vara uppe och vara pigga när läraren är online. (Elev 7)
Här tolkas det lite som att denna eleven inte tar så mycket ansvar över sina studier när hen är hemma då eleven avlutar intervjun med att säga:
Det fanns en uppgift som jag inte har gjort på två månader sen nu när jag kom tillbaka till skolan var jag här i en halv timme och jag blev klar med den (Elev 7).
Eleven berättar klart och tydligt hur digital undervisning inte är något för hen och hur mycket hen har efter sig under distansundervisning, samt att hen inte har någon motivation till att studera hemifrån. Eleven förklarar att omläggningen av undervisningen har påverkad hen negativt.
De senaste 6-8 veckorna har eleverna fått möjligheten att komma till skolan och jobba i klassrummet med läraren. Detta implementerades då vissa elever hade många restuppgifter efter sig och fick inget gjort hemma, samt för elevernas trygghet och välmående. För att elever som har en orolig hemmiljö ska kunna få komma till skolan och studera här även om det är bara ett par timmar om dagen. Denna möjligheten finns varje onsdag och fredag mellan kl. 8:00-12:00. Med hjälp av ett sådant beslut och implementering skall varje elev kunna få den anpassningen de behöver utan att behöva känna sig överbelastad.
Efter jag hade analyserat de sju olika intervjuerna som utfördes av eleverna fick jag fram ett resultat. De flesta eleverna hävdade att de blev mer eller mindre negativt påverkade av digital undervisning. Själva digitala undervisningen var inte en stor problemfaktor, men däremot hävdade de att de inte fick den hjälpen de var i behov av. Brist på anpassning skakade om eleverna och fick dem att känna sig omotiverade till att studera. Vissa utav dessa elever beskrev vilka svårigheter de har och att just deras svårigheter försvårar deras studier under distansundervisning.
Att vakna på morgonen och logga in på Google Meet var en utmaning för vissa elever och att bli tilldelade uppgifter samt förväntan på att eleverna ska göra uppgifterna när de redan har svårigheter med omläggningen underlättar inte elevernas studiegång.
6.3 Lärarens upplevelser av digital undervisning
Här nedan kommer jag att återge och analysera religionslärarnas intervjuer samt sammanfatta dem.
Båda lärarna var enade om att det är svårare att nå ut till alla elever då de vet att vissa har svårigheter och behöver extra anpassning. Arbetet hos lärarna har dubblerats då de även ringer till eleverna för att försäkra sig om att de dyker upp under Google Meet möten eller att det kommer till skolan och får sina uppgifter gjorda. Däremot känner lärarna att det går hyfsad bra och har gett ett progressivt resultat där de digitala verktygen som användes har lyckats visa en positiv påverkan hos vissa elever. Enligt lärare B var övergången från det vanliga undervisning till fjärundervisning en
utmanande process.
Arbetet påverkas väldigt mycket nu när det är ju fjärrundervisning med eleverna. I börjar var det jobbigt och svårt att komma igång då vi hade kort tid på oss då det gick rykten i en–två veckor att skolan kanske skulle börja med fjärrundervisning, men det var inget säkert. Det första man tänker på är den tekniska delen och det andra steget är att det ska funka pedagogiskt. (Lärare B)
För elever som presterar bättre underlättar fjärrundervisning då de kan sitta hemma och arbeta, men sen så försvåras det för de som presterar mindre eller har en mindre bra hemmiljö. Dessvärre finns de som blir missgynnade av detta och påverkas på ett negativt sätt.
Klart så påverkas vårt arbete, men de som blir mest påverkade av situationen är ju eleverna, speciellt de elever som har störst behov av stöd och orolig hemmiljö. Likvärdighet är det som tar mest stryk, som lärare är det frustrerande när man inte har samma förutsättning där man kan nå ut till alla elever. (Lärare A)
Läraren A förklarar hur hen tycker att digitalundervisning har underlättat hens
undervisning då läraren anser att digitalundervisning strukturerar elevernas arbete samt ger dem en rutin. Eleverna vet att de måste logga in på Google Meet för att kunna få
närvaro. Efter det delar eleverna sina dokument där läraren kan göra en uppföljning av hur mycket eleverna har arbetat och hur långt de har kommit i sina arbeten. Eleverna får all information och instruktioner på varje uppgift som läggs ut på Its learning.
Som tidigare nämndes i slutet av inledningen så är det viktigt för lärarna att veta hur de ska använda sig av IT i sin undervisning och just nu under pandemin har det i början skett lite motgångar för lärarna i Rönnowskaskolan då de oväntat blev påverkade av pandemin. De visste inte vilka plattformar de skulle använda sig av och hur de skulle nå ut till eleverna under distansundervisning. Därför är det viktigt att öka
IKT-undervisning i skolor både för lärarna och eleverna så om det kommer en ny pandemi vet både lärarna och eleverna hur de ska gå till väga.
I resultatdelen kan vi se hur lärarna förklarar att deras ansvar har dubblerats i samband med digitalisering. Läraren A beskriver klart och tydligt hur hen upplever pandemins påverkan och förklarar att hen börjar känna sig mer som en förälder än en lärare, då hen ringer ett antal elever på morgonen för att väcka dem till ”skolan”. Inte nog med att båda lärarna ringer runt till elever, de jagar också elever för att se till att de verkligen lämnar in sina uppgifter. Man kan tänka sig att detta är föräldrarnas jobb och inte lärarens, men samtidigt så känner ju lärarna eleverna tillräckligt bra nog för att veta vilka elever som behöver denna typen av anpassning och stöd. Båda lärarna känner att de måste ta på sig det ansvaret för att kunna bedöma eleverna i slutet av terminen.
7. Analys och diskussion
Min utgångspunkt var att undersöka hur digital undervisning påverkade elevernas inlärning i religionskunskap under en pandemi. Det som undersöktes är hur både lärarna och eleverna upplever digital undervisning och hur det påverkar elevernas studier och lärarnas arbete. Anledningen till att detta ämnet valdes var för att dagens globala pandemi är något som påverkar alla på ett eller annat sätt, så hur upplever lärarna pandemin jämfört med eleverna? Som lärare kan man tro att ens undervisning flyter på utan några komplikationer, men så behöver det inte betyda att det är. Bara för att en viss elev eller lärare tycker att pandemin inte påverkar deras arbete innebär det inte att alla gör det. Vid dessa omständigheter är det viktigt att kunna anpassa sin undervisning som lärare och ge det stöd och anpassning ens elever är i behov av.
Undersökningen utgick ifrån en kvalitativ undersökning och då intervjuades två lärare och sju elever. Dessa informanter är från en och samma skola, men från två olika program. Båda grupperna utgick ifrån två olika intervjumallar, där lärarna fick en intervjuform med frågor som är riktade till dem och eleverna fick en annan intervjumall där frågorna baserades på deras undervisning. Alla intervjuer analyserades och
sammanfattades vilket gav mig ett resultat. Resultatet tyder på att en del elever, fem av sju, blivit negativt påverkade av digital undervisning under pandemin. Minoriteten, det vill säga de resterande två, hävdar dock att de inte är påverkade alls och att det enda som är mindre bra är att läraren inte når ut till alla, vilket de flesta elever var enade om. Som lärare på skolan kan jag själv tycka att det är svårt att nå ut till en del elever. Ett exempel är när jag ringer eleverna på morgonen för att påminna dem om att delta i undervisningen, men de svarar inte på telefonen. Då kan det vara svårt att nå ut till de flesta eleverna. En del av eleverna tycker att det är svårt med digital undervisning då de är omotiverade till att ta ansvar och jobba och göra sina saker i tid. Detta kan bero på att eleverna har en orolig hemmiljö eller att de har svårigheter och behöver stöd och
anpassning. Men hur gör vi då för att kunna stötta eleverna och få eleverna motiverade till att ta ansvar för sina egna studier? Man hade kunnat utveckla undervisningsmetoden för den digitala undervisningen genom att göra något som väcker elevernas intresse. Minoriteten gillar tanken på digital undervisning för då får de ta ansvaret över sina egna studier själva och jobba i lugn och ro hemifrån. Båda lärarna gav i princip samma svar om hur det var jobbigt i början av pandemin med att hitta rätt plattform som gynnar hela
verksamheten, men efter många om och men lyckades verksamheten komma igång med plattformen Google Meet, vilket gav ett positivt resultat. Lärarna visste själva att de inte skulle kunna nå ut till alla elever då vissa elever redan i början av pandemin gav upp hoppet om skolan och sina studier. De intervjuade lärarna förklarade hur och vilka plattformar de använder sig av samt hur deras arbete blev påverkat av pandemin. Båda konstaterade att deras jobb hade fördubblats då de konstant jagar eleverna och försöker få dem att bli aktiva i undervisningen.
För att kunna känneteckna hur en lärare ska använda sig av digital undervisning samt kunna förse extra anpassning bygger denna studien på ett teoretiskt perspektiv,
Proximala utvecklingszonsteorin. Lev Vygotskij är upphovsmannen till den Proximala utvecklings zonsteorin, ZPD-modellen, men det var Warford (2011) som byggde vidare på hans teori (Fani och Ghaemi, 2011, s.1). Proximalzonsteorin är baserad på fyra olika stadier. Dessa stadier är frustrationszonen, uttråkningszonen, bekvämlighetszonen och utvecklingszonen. I undersökningen kan man även se hur (Mariani, 1997, s.4) beskrev de olika stadierna i en modellmall. Hon beskrev de fyra olika zonerna i två kategorier där en ena är hög utmaning men låg stöttning och den andra kategorin är hög utmaning och hög stöttning. Dessa zoner hjälper lärarna att strukturera sina undervisningar efter elevernas behov. Som lärare ska man se till att man ger en hög utmaning men rätt mängd av stöttning. En lärare bör inte ge för mycket stöd då eleven kan känna sig för bekväm med uppgifterna vilket kan resultera i att det inte sker en progressiv utveckling. Ger lärare för lite stöd till en hög utmaning kan eleven känna sig frustrerad och då kan de lätt ge upp. Målet är att lärarna rätt mängd av stöd så eleven kan både få stödet men även kämpa på egen hand, då sker det en progression i deras utveckling.
De olika stadierna ger ett tydligt underlag till hur läraren kan använda sig av stöd och anpassningen för att eleverna ska få en så effektiv utvecklingsprogression som möjligt. Som lärare från Rönnowskaskolan anser jag att det går att använda sig av proximala utvecklingszonens teori med elever som har svårigheter och med elever som känner sig mindre motiverade till att prestera. Genom att ge dessa eleverna det stöd de behöver med en utmanande uppgift kommer läraren kunna se en utvecklingsprogression hos eleverna (Mariani, 1997, s.4). Det är viktigt att se till att alla eleverna känner sig
anpassning de behöver. Speciellt vid tider som dessa där pandemin påverkar
skolundervisningen är det viktigt att nå ut till alla elever på olika sätt. Många elever kan se detta som en möjlighet till att inte lämna in sina uppgifter då motivationen inte är där. Då är det lärarens jobb att se vad orsaken till bristande motivation kan vara: är det hemmiljön eller är det brist på anpassningen vid undervisningen? Genom att följa Marianis (1997) modell kan man som lärare få inspiration till hur man kan lägga upp sin undervisning.
Lärarna till eleverna jag observerade i två veckor använde sig av ZPD-modellen i sin undervisning. Uppgifterna eleverna fick var tillräckligt utmanande och stödet de fick av sina lärare var positivt enligt vissa elever, men även negativt enligt andra elever. Elever som gav ett positivt resultat var elever som tyckte distansundervisningens påverkan var positiv och att ta ansvar över sina egna handlingar och studier var en självklarhet för dem. Däremot oavsett hur väl strukturerad en uppgift var så fanns de elever som hamnade i frustrationszonen då dessa elever redan ansåg att distansundervisning påverkade dem negativt. Att studera hemma utan personlig hjälp av läraren försvårade för eleverna under distansundervisning.
Tidigare forskning som stöder detta är till exempel Ulf Jämterud (2008), Sara Bruun (2016) och Jonas Berling (2018). Jämterud (2008, s.10) förklarade hur essentiellt det är med IKT och vad dess påverkan är i verksamheten. Jämterud (2008, s.10) förklarade även hur viktigt det är att skolor har IKT-utbildning både för lärarna men även för eleverna. Båda lärarna som intervjuades i detta arbetet stärkte Jämteruds (2008, s.10) påstående om hur viktigt det är med IKT-undervisning och digital undervisning. Lärarna anser att vissa elever kan förkasta idén om hur man använder sig av digital undervisning då dessa elever är lågpresterande, eller så är det elever som har svårigheter och inte kan anpassa sig till undervisningen. Som lärare från Rönnowskaskolan kan jag konstatera att vi som lärare hade det svårt i början då vi inte visste vilken plattform vi skulle använda oss av för att vara i kontakt med eleverna på bästa möjliga sätt. Vi fick lära oss om Google Meet vid en IKT-undervisning och därefter fick var och en lärare fortbilda sina elever. Jämteruds (2008, s.13) påstående om ökad IKT-undervisning i skolor är något som måste uppmärksammas. Det ska inte behöva ske en pandemi för att lärarna ska lära sig hur distansundervisning ska ske. IKT-undervisning ska genomföras för att förebygga komplikationer under en distansundervisning.
Bruun (2016, s.7) förklarade hur digitala verktyg kan användas till lärare i all
undervisning och inte enbart till språkläraren. Bruun (2016, s.8) nämner i sin bok hur digitala verktyg är ett intresseväckande redskap för eleverna. Digitala verktyg är ett redskap som ger eleverna möjligheten till att utveckla sig själva inom IT, men även söka information online. Detta ger dem möjligheten till att söka information som de inte hittar i böcker. På så sätt varierar man inlärningsprocessen enligt henne. De intervjuade lärarna på Rönnowskaskolan är inga negativa åsikter om digital undervisning då detta underlättar både för läraren och eleverna. Med tanke på hur dagens ungdomar använder sig av digitala verktyg som ett redskap är det en självklarhet att eleverna tycker att det underlättar för dem att använda sig av till exempel datorer i undervisningen. Några få elever anser att de till och med presterar högre när de kan använda sig av datorer och arbeta självständigt. Sen är det inte så att alla elever tycker likadant. Däremot tyckte vissa elever att det var bättre med vanlig klassrumsundervisning. Omläggningen till distansundervisning försvårade för dessa elever då de är lågpresterande elever, eller så var det elever som hade generella svårigheter och var i behov av extra anpassning och stöd.
Berling (2018, s.1) menar att digitala verktyg skall användas i alla ämnen och inte bara i språkämnen. Enligt Berling (2018, s.1) är det märkligt att eleverna inte skall kunna få använda sig av digitala verktyg i undervisningen, då dagens ungdomar vuxit upp med digitala verktyg och kanaler. Just när det gäller digitala verktyg i en digital undervisning är plattformen Google Meet ett bra verktyg som kan användas av alla åldrar.
Plattformen är lätt att använda sig av och försvårar inte för elever som anser att digital undervisning redan är tillräckligt komplicerad.
Även om jag inte lyckades hitta någon forskning om hur man använder sig av digital undervisning i religionskunskap under en pandemi, förstärktes min undersökning av den ovan nämnda forskningen.
Min förhoppning är att detta arbete, i bästa fall, kan gynna andra som
7.1 Fortsatt forskning
Som det har nämnts ett par gånger i denna studien så finns det mycket tidigare forskning som berättar hur digitala verktyg kan användas i religionskunskapsämnet och hur digital undervisning sker, några exempel som har nämnts är Jämterud (2008), Bruun (2016) och Berling (2018). Dessvärre finns det inte så mycket forskning om hur digital undervisning påverkar religionskunskapsämnet under en pandemi. Detta arbetet är enbart baserat på Rönnowskaskolan i Helsingborg med två olika program och nio personer som blev intervjuade. Undersökningen som gjordes skapades enbart för mitt arbete och inget annat. Om man skulle vilja göra en mer utvecklad studie hade man kunnat bygga vidare på undersökningen och utveckla forskningen till en bredare undersökning. Detta hade kunnat utföras genom att man utgår ifrån fler verksamheter och fler klasser, man hade kanske t.o.m. kunnat kontakta andra skolor och gjort en regional undersökning.
7.2 Kritik mot det egna arbetet
När man gör ett kvalitativt arbete är det viktigt att se till att ens informanter är
tillräckligt många så man kan få det resultatet man strävar efter. Jag fick inte välja mina informanter. Lärarna jag intervjuade valde eleverna jag skulle intervjua, dels för att läraren ansåg att dessa elever hade tagit intervjun på allvar men samtidigt så är dessa uppriktiga och säger det de tycker och tänker. Vissa informanter gillade att prata på medan andra informanter var blyga och tystlåtna, just på grund av det fick jag inte det resultatet jag strävade efter, men det gick att lösa problemet genom att ställa följdfrågor och uppmuntra dem till att prata. När man diskuterar hur eleverna upplever att de har blivit påverkade under pandemin var svaren annorlunda från person till person. Som det nämndes tidigare gav vissa informanter vaga svar medan andra pratade längre. Jag hoppades på att svaren hade varit lika långa för alla eleverna och lite mer fylliga från vissa elever så analysen hade resulterat i ett utförligare resultat.
Källförteckning
Berling, J. (2018). Halv åtta hos mig – SO – middag med digitala verktyg. Skolverket.se.
https://www.Skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/inspiration-ochreportage/halv-atta-hos-mig---so-middag-med-digitala-verktyg
Bruun, S. (2016). Klassrummet möter världen: autentiskt, tematiskt och digitalt. Stockholm: Gothia fortbildning.
Gibbons, P. (2002). Scaffolding language, scaffolding learning : teaching English
language learners in the mainstream classroom. Portsmouth, NH : Heinemann.
Häll Alldén, E & Zarg, B. 2019. Digitala verktyg i religionsundervisning.
file:///Users/Pelda/Downloads/Emmilie-Alld%C3%A9n-H%C3%A4ll-och-Bella-Zarg-SAG-%C3%84L-2019%20(9).pdf
Jämterud, U. (2008). Den digitala religionsläraren – Perspektiv på IKT i
undervisningen. Religionskunskap.nu.
http://jamterud.se/ulf/docs/publicerat/digitala.pdf
Jämterud, U. (2010). Digital kompetens i undervisningen: [handbok för lärare i
samhällsvetenskapliga ämnen], 1. uppl., Natur & kultur, Stockholm, 2010.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun, 3. uppl., Studentlitteratur, Lund.
Mariani, L. (1997). Teacher Support and Teacher Challenge in Promoting Learner Autonomy. Perspectives, a Journal of TESOL-Italy. 22. 5-19.
Skolverket. (2016a). Ändrade villkor för lärande när elever får egen dator. Skolverket.se.
https://www.Skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/andradevillkor-for-larande-nar-alla-elever-far-egen-dator
Skolverket. (2016b). IT användning och IT kompetens i skolan. Skolverket.se.
https://www.Skolverket.se/skolutveckling/forskning-och- utvarderingar/Skolverketsutvarderingar-och-rapporter/it-anvandning-och-it-kompetens-i-skolan
Studentportalen. Vad är kvalitativ metod?.
https://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:0oJBaqPhTLgJ:https://student portalen.uu.se/portal/authsec/portal/uusp/student/filearea/filearea-window%3Fmode%3Dview%26webwork.portlet.portletNamespace%3D%252Ffilearea %252Fview%26webwork.portlet.action%3D%252Ffilearea%252Fview%252Fopen%26 action%3Dd%26entityId%3D150343%26toolAttachmentId%3D471031%26windowstat e%3Dnormal%26nodeId%3D2042347%26webwork.portlet.mode%3Dview+&cd=4&hl =sv&ct=clnk&gl=se https://studentportalen.uu.se/portal/authsec/portal/uusp/student/filearea/filearea-window?mode=view&webwork.portlet.portletNamespace=%2Ffilearea%2Fview&web work.portlet.action=%2Ffilearea%2Fview%2Fopen&action=d&entityId=150343&tool AttachmentId=471031&windowstate=normal&nodeId=2042347&webwork.portlet.mod e=view.
Tayebeh, F. & Farid G. (2011). Implications of Vygotsky's Zone of Proximal
Development (ZPD) in Teacher Education: ZPTD and Self-scaffolding. Volume 29,
2011, Pages 1549-1554.
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1877042811028631#!
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Warford, K., M. (2011). The zone of proximal teacher development. Volume 27, Issue 2, February 2011, Pages 252-258
Bilaga 1
Frågor till läraren
1. Hur påverkas ditt arbete under pandemin?
2. Underlättar eller försvåras digital undervisning ditt arbete under pandemin? Hur och varför?
3. Med tanke på omständigheterna känner du att du lär ut på samma sätt genom digital undervisning som undervisning i klassrummet? Förklara hur?
4. Känner du att du når ut till alla elever på samma sätt genom digital undervisning?
Bilaga 2
Frågor till elever
1. Hur påverkas dina studier under pandemin?
2. Underlättar eller försvåras digital undervisning dina studier under pandemin? Hur och varför?
3. Med tanke omständigheterna känner du att du lär er dig och får den kunskap på samma sätt genom digital undervisning som undervisning i klassrummet? Hur och varför?
4. Känner du att läraren når ut till alla elever på samma sätt genom digital undervisning? Varför känner du som du gör?
