Överlämningar från högstadiet till gymnasiet

Lärande och samhälle

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

15 högskolepoäng, avancerad nivå

Överlämningar från högstadiet till gymnasiet

Transitions from secondary school to upper secondary school

Camilla Bergman

Specialpedagogexamen 90 hp Examinator: Helena Andersson Slutseminarium 2020-05-18 _​Handledare: Anna Jobér

Sammanfattning

Camilla Bergman (2020). Överlämningar mellan högstadiet och gymnasiet.

Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.

Undersökningen lyfter fram att det finns en vinst med att överlämningarna mellan grundskolan och gymnasiet fungerar så väl som möjligt då det är en del i att skapa förutsättningar för att alla elever ska klara sina gymnasiestudier.

Förväntat kunskapsbidrag

Förhoppningen med denna studie är att få upp ögonen på hur viktig en bra överlämning är. Att se om regeringens lagändring av hur en överlämning ska gå till följs eller inte och varför göra en lagändring om den inte följs? Undersökningen vill belysa att man som mottagande skola inte kan få för mycket information om en elev utan desto tydligare överlämning desto större chans till en lyckad skolgång.

Syfte

Syftet med undersökningen är att få en bild av hur överlämningar mellan grundskola och gymnasieskola ser ut på ett antal skolor. Då det tidigare varit blandat vilken typ av överlämnande mottagande skolor har fått, samt att de även blivit nekade överlämning från vårdnadshavarna är det intressant att se hur det se hur det faktiskt har blivit när ingen längre kan neka till detta efter att lagen runt överlämningar skärpts.

Frågeställningar

Hur går överlämningar mellan högstadiet och gymnasiet till på ett antal skolor? Hur upplever lärarna på ett antal mottagande skolor att överlämningar fungerar?

Teori

Studien utgår från systemteorin vars _{​grundideé är att allt hänger ihop. Ett ekologiskt synsätt} där allt och alla ingår i olika system som hänger ihop med varandra och påverkar varandra. Systemteorin ser till helheten som är viktigare än de delar som ingår i detta system. Genom att utgå ifrån systemteori i studien försöka se om det finns luckor i systemet, när det gäller

är en liten del i detta system kan den inte vara ensam bärare av sin problematik utan orsaker kan även finnas i samspelet med omvärlden.

Metod

Studien består av 80 insamlade enkäter som fördelats i två inriktningar – en mot personal som jobbar med överlämningar på högstadiet och en som riktar sig till undervisande lärare på gymnasiet. Tanken med enkäterna är att se hur överlämningen ser ut från högstadiet sida. Hur fungerar överlämningarna? Gör alla likadant? På mottagande skolor undersöks hur lärarna upplever att överlämningarna fungerar, får de all information som de behöver?

Resultat

Studien visar att det fortfarande finns luckor i överlämningar trots att lagen skärpts. Överlämnande skolor tycker att informationen är tillräcklig medan lärare på mottagande skolor överlag anser att överlämningarna är bristfälliga.

Implikationer

Tanken är att uppmärksamma hur överlämningarna fungerar i praktiken. Tycker

gymnasielärarna att de får den information som de behöver eller behöver de själva upptäcka viss problematik hos eleverna. Hur kan högstadieskolorna i sina överlämningar bli bättre på att föra över relevant information. Vad kan elevhälsan och specialpedagogen bidra med i detta, både på högstadiet och på gymnasiet. Ska det finnas nationella riktlinjer där alla gör samma för att öka likvärdigheten i de överlämningar som sker?

Slutsats

Det finns mer att önska när det gäller överlämningar och det hade varit bra med en samstämmig helhetssyn hur dessa ska gå till samt vad som ska lämnas över.

Nyckelord

Innehållsförteckning

1. Inledning och bakgrund

_​

1.1 En likvärdig skola för alla...………... 6

1.2 Vad är en överlämning?……….………. 7

1.3 Olika stödinsats………..…... 9

1.4 Vad är särskilt stöd och när behövs det åtgärdsprogram?..…..……….. 9

2. Syfte och frågeställningar

_​

2.1 Syfte ... 11

2.2 Frågeställningar... 11

3.Tidigare forskning

_​

3.1 Motverka avhopp………. 12

3.2 Elevers psykiska hälsa ……… 14

3.3 Eskilstuna kommun ……… 15 3.4 En internationell utblick ………. 16

4. Teoretisk förankring

_​

5. Metod

_​

5.3 Analys och bearbetning ………..………... 23

5.4 Etik ………..….. 23

5.5 Metoddiskussion ... 24

6 Resultat och analys

_​

6.1 _{​Beskrivning av enkätresultaten ……….. ……….. 26}

6.1.1 Resultat från högstadiet - avlämnande skolor………..………..…. 25

6.1.2 Resultat från gymnasiet - mottagande skolor ………...….. 29

6.2 _{​Analys ……….……… 33}

6.2.1 Analys av resultat från personal på högstadiet ... 33

6.2.2 Analys av resultat från verksamma lärare på gymnasiet ………... 35

7. Diskussion

_​

8. Referenser

_​

9. Bilagor

_​

1. Inledning och bakgrund

Att börja i skolan eller flytta mellan olika stadier är en stor sak i ett barns/elevs liv och denna förändring ställer stora krav på att barnet/eleven ska anpassa sig till det nya. I en elevs skolliv genomförs ett flertal övergångar mellan olika stadium, där en av anledningarna till att dessa övergångar kan vara problematiska för vissa elever är att en övergång avbryter en kontinuitet som de haft i flera år av sitt liv (Anderson, Jacobs, Schramm & Splittgerber, 2000). Därför är det viktigt att övergången går smidigt och att den mottagande skolan har rätt information om eleverna för att kunna möta dem på bästa sätt redan från första skoldagen. Generellt sätt verkar det finnas rutiner som gör att denna överlämning fungerar relativt väl, i alla fall när det gäller förflyttning från mellan- till högstadiet (Nertyk, 2019). Så länge en förflyttning sker inom samma verksamhet verkar en förflyttningar och överlämningar fungera bättre. Nertyk (2019) beskriver däremot i sin analys av övergångar att komplikationer, där inte tillräckligt med information ges, verkar förekomma oftare när en elev byter från grundskolan till gymnasiet.

Enligt Proposition 2017/18:183 var det tidigare så att vårdnadshavare kunde neka överlämning/delar av överlämning från grundskola till gymnasiet då de inte ville att den nya skolan skulle få en färgad bild av deras barn, utan hen skulle börja på nytt, som ett oskrivet blad. Detta gjorde att eventuell problematik förr eller senare ändå dök upp och skolpersonal fick då börja jobba med att ta reda på vad elevens behov var och hur man på bästa sätt kunde stötta, vilket i många fall inte uppdagades förrän efter att flera månader av höstterminen gått. Att inte ha fått rätt hjälp från start medförde i sin tur att många av dessa elever halkat efter i undervisningen och/eller fått för lite hjälp från start (Prop. 2017/18:183). Eftersom en bristfällig överlämning kan få konsekvenser för en elev och dess utveckling bestämde man från regeringshåll att lagen måste skärpas, så från och med ht 2018 är alla grundskolor skyldiga att alltid skicka en överlämning till det gymnasium där en elev, vars behov behöver detta, ska börja. Föräldrar kan alltså inte längre neka till överlämning _​(SFS 2010:800)_​. Men hur har det nu gått? Stod alla gymnasieskolor redo för att möta dessa elever nu när

1.1 En likvärdig skola för alla

Även om skola som institution har funnits i flera tusen år är det ändå bara på senare tid som den blivit tillgänglig för alla. Från allra första början var väldigt få läs- och skrivkunniga och få av dessa gick sedan i skolan. Det var först 1842 som den svenska folkskolan inrättades (Hjörne & Säljö, 2008) och det innebar att skolan öppnades för alla barn.

Sedan folkskolans införande för 150 år sedan har skolan gått från att vara en skola för eliten till att bli en skola för alla. Men vad menas med en skola för alla? Genom skolans historia har många grupper fått kämpa för att få gå i skolan trots att den öppnades upp för alla barn. De som ansågs ha minst chans att klara skolan hölls utanför och till dessa grupper hörde bl.a. handikappade och kvinnor (Hjörne & Säljö, 2008). Kvinnors plats var i hemmet och därför behövde de ingen omfattande utbildning. Det ansågs även vara skadligt för kvinnor att gå i skolan då deras hjärnor kunde ta skada av intellektuella påfrestningar som i sin tur kunde ha negativ påverkan av deras förmåga att få barn. Hjörne & Säljö (2008) skriver även att det inte var förrän i mitten av 1900-talet som flickor fick tillgång till en utbildning som kunde anses likvärdig med pojkars. Även de andra grupperna som ansågs ha sämst chans att klara av att gå i skolan har senare visat sig vara de som dragit mest nytta av detta och därmed fått ökade möjligheter att leva ett rikt och oberoende liv. Idag har vi skolplikt och gör ingen skillnad på vilka förutsättningar du har att gå i skolan, för idag vet vi att alla gynnas av att få chansen till utbildning och utvecklas utifrån de egna förutsättningarna (Skolverket, 2020).

Gymnasiet, är det för alla? I dagens Sverige är känslan att alla måste gå gymnasiet för att ha bästa möjligheten till att lyckas i vuxenlivet. Har du inte gått ut gymnasiet eller hoppat av är dina chanser mindre att kunna etablera dig i arbetslivet (Prop. 2017/18;183), vissa företag anställer inte alls personer som inte har en gymnasieexamen (Hagquist, 2015). Enligt skollagen (SFS 2010:800) är gymnasieskolans uppdrag att skapa en god grund för framtida yrkesverksamheter eller fortsatta studier samtidigt som den ska främja personlig utveckling och bidrar till ett aktivt deltagande i samhället. Men är gymnasiet verkligen för alla? Har alla samma förutsättningar och chanser att lyckas där? Skolorna i Sverige ska vara likvärdiga, dvs. vilken skola du än går på så ska din utbildning vara likvärdig med andra skolor i Sverige (Skolverket, 2020). En högstadieskola i Boden ska ge samma förutsättningar till en utbildning av hög kvalitet som en högstadieskola i Malmö. En gymnasieskola i Stockholm ska utgå från samma betygskriterier och se till att betygen är lika rättssäkra som en gymnasieskola i

än går i. Men redan här vet man att det i praktiken inte ser ut så. Skolor som lockar elever med olika tekniska hjälpmedel, glädjebetyg och betygsinflation, lärare som går in i väggen och skolor i utsatta områden som har svårt att rekrytera behöriga lärare. Om vi inte kan ha likvärdiga skolor, hur kan vi då kalla det för ”en skola för alla”?. Vad betyder det egentligen?

I Skollagen (SFS 2010:800) står det att alla barn, i samtliga skolformer, ska ges ledning och stimulans utifrån sina egna förutsättningar för att utvecklas så lång som möjligt. Skolan ska även kompensera för skillnader i elevernas förutsättningar. Om nu alla mer eller mindre måste gå gymnasiet så innebär det att även de som jobbar där måste ges möjlighet,

förutsättningar och stöd i sitt arbete. När de nya ettorna börjar gymnasiet är det därför bra om skolan har en så bred helhetssyn som möjligt om _{​elever i behov av anpassning,​ där man ser} till helheten runt varje elev och deras skolstart. Genom en bra överlämning underlättar man för elevernas skolstart och tar bort de eventuella hinder som skulle kunna skapa oro eller göra lärmiljön mindre anpassad och tillgänglig (Prop. 2017/18:183) samtidigt som lärarna får chans att planera sin undervisning utefter behoven.

1.2 Vad är en överlämning?

När en elev byter skola eller skolenhet så har skolan som eleven lämnar skyldighet att lämna över lämplig information om eleven och dess studier för att den nya skolan ska kunna möta elevens behov på bästa sätt (Skolverket, 2020). Detta gäller främst de elever som har haft någon form av extra anpassning eller särskilt stöd i tidigare undervisning. Det i sin tur innebär att i nuläget sker en överlämning i stort sett bara om det finns information som den nya skolan behöver för att underlätta elevens fortsatta skolgång, så att den har möjlighet att uppfylla kunskapskraven. Men Skolverket påpekar att även elever som behöver särskilda utmaningar och stimulans kan vara hjälpta av en överlämning för att fortsätta stärka dem i sin utveckling (Skolverket, 2020).

Själva överlämningen är i regel ett dokument eller anteckningar där man sammanställt de behov en elev har samt en lista eller en förklaring på de anpassningar man gjort på förra skolan som visat sig varit framgångsrika. I en överlämning är det alltid elevens behov som styr. Skolverket (2020) menar att genom att beskriva dessa behov och anpassningar ger man den nya skolan en möjlighet att se över lärmiljön på alla nivåer – skol, grupp och individnivå för att kunna möta eleven på bästa sätt när den börjar hos dem.

En överlämning kan även vara information om andra uppgifter. När det gäller nyanlända elever kan det vara bra att lämna över kartläggningar över elevens kunskaper till den nya skolan. Elever som haft hög frånvaro kan vara hjälp av att den gamla skolan lämnar över förebyggande åtgärder som motverkar att elever åter hamnar i skolfrånvaro (Skolverket, 2020).

Innan en överlämning görs genomför skolan ett förarbete där de bedömer i fall en

överlämning ska göras. I detta förarbete behöver skolan samarbeta med vårdnadshavarna och där informera, fråga samt ge synpunkter på vilka uppgifter de bedömer bör finnas med i en överlämning (Skolverket, 2020). Här var det tidigare så att vårdnadshavarna kunde neka att en överlämning skulle genomföras och därmed hindra skolan från att ge information om eleven till den nya skolan. Detta ansåg dock flera politiker var till nackdel för eleven och de ansåg att brister i en/ingen överlämning, skulle kunna bidra till negativa konsekvenser i en elevs

utveckling (Prop. 2017/18:183). De hade i Gymnasieutredningen (SOU 2015:01) sett att det fanns stor variation på hur information förs över samt vilken information som de nya skolorna får. I flera fall hade betydelsefull information inte förts över vilket inneburit att mottagande skola inte varit fullt så förberedd på att möta eleverna redan från skolstart. Problemen runt elever hade under terminen uppdagats och då hade den relevanta informationen förts över från den gamla skolan. Denna sena överlämningen hade i sin inneburit att eleverna i många fall kommit efter i sin utveckling/utbildning då de inte fått rätt hjälp från starten.

Gymnasieutredningen (SOU 2015:01) visar även att det ofta läggs ett stort ansvar på att eleven själv ska informera vilka anpassningar och vilka behov eleven har. Dessa brister i överlämningarna samt att ansvaret läggs på eleven själv kan innebära att väsentlig information och kunskap om en elev, dess behov och information om relevanta anpassningar inte tas till vara eller att elev inte då blir bemött på ett likvärdigt sätt (Prop. 2017/18:183). Men tack vare den nya lagen kan föräldrar eller skolor inte längre neka eller strunta i att göra en överlämning av de elever vars behov behöver detta.

Men det räcker inte med se till enbart överlämningarna utan även ha en lite inblick i vilka stödinsatser som en överlämnande skola kan ha gjort och varför dessa är viktiga att få

information om när man tar emot en ny elev. Här är även åtgärdsprogram i många fall en del i överlämningen, så därför handlar nästa paragraf om just olika stödinsatser och

1.3 Olika stödinsatser

Det finns två former av stödinsatser som en skola kan sätta in när en elev är i ytterligare behov av stöd - utöver den ledning och stimulans som den ordinarie undervisningen ger och som strävar mot att eleverna utvecklas i riktning mot kunskapsmålen (Skolverket, 2014). Dessa två former är: _{​extra anpassninga​r​ och ​särskilt stöd​.}

När en elev riskerar att inte nå kunskapskraven som minst ska uppnås ska det skyndsamt utredas vilka stödåtgärder som eventuellt behövs sätta in för att hjälpa eleven i dess studier (SFS 2018:1098). Då görs en kartläggning av eleven där man på alla nivåer: skol, grupp och individnivå, försöker hitta mönster i det som inte fungerar samt i det som fungerar för att sedan ge förslag på åtgärder. Man ser i denna kartläggning över hur organisationen runt eleven ser ut där resultatet i de flesta fall blir åtgärder av det slag som kallas _{​extra anpassning} (Skolverket, 2014). Dessa är anpassningar som kan genomföras inom den ordinarie

undervisningen och det är då upp till undervisande lärare att anpassa sin undervisning efter elevernas behov. Extra anpassningar är av mindre ingripande karaktär och det måste inte fattas något formellt beslut om att upprätta dessa (Skolverket, 2014). Här är det ofta en fördel om alla lärare som undervisar en viss elev samverkar och tar hjälp av varandra för att stötta både varandra och eleven. På gymnasiet finns det enligt Skolverket (2014) inga krav på att dessa extra anpassningar dokumenteras men däremot ska de utvärderas regelbundet för att se om de fortfarande behövs.

1.4 Vad är särskilt stöd och när behövs det åtgärdsprogram?

När inte de extra anpassningarna räcker till, dvs när en elev riskerar att inte nå

kunskapskraven trots att man satt in extra anpassningar, ska en utredning om _{​särskilt stöd} genomföras (Skolverket, 2014). Särskilt stöd är, till skillnad från extra anpassningar, insatser av mer ingripande karaktär som normalt sett inte går att genomföra inom ramen för ordinarie undervisning. För alla elever som är i behov av särskilt stöd ska även ett åtgärdsprogram utarbetas (SFS 2018:1098). Det är rektorn som beslutar om det ska utarbetas ett

åtgärdsprogram.

​

9§​ Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet

ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för

uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas​ (SFS 2010:800,3 kap 7-12 §§).

Ett åtgärdsprograms innehåll och beslut gäller på den skola som eleven går och där beslutet har tagits men innehållet i detta program kan även ge värdefull information till en annan skola när eleven byter skolenhet. För i detta dokument finns information om elevens stödbehov samt vilka åtgärder som skolan vidtagit. Skolverkets allmänna råd (2014) säger att

åtgärdsprogrammen ska utvärderas regelbundet och uppdateras. Det kan då hända att man ändra innehållet i detta program då de, eller någon av stödinsatserna inte varit tillräckliga eller behöver förändras (Skolverket, 2014). Vårdnadshavarna samt eleven har även rätt att

medverka när åtgärdsprogrammet utarbetas samt är de inte nöjda med innehållet eller de åtgärder som skrivits in kan de överklaga detta beslut och det görs då till Skolväsendets överklagandenämnd (SFS 2010:800). Åtgärdsprogrammen ska fungera som ett stöd vid planering och genomförande av det pedagogiska arbetet runt eleven och kan man då som mottagande skola få ta del av detta innebär det att man kan ta vid med samma stöd som föregående skola istället för att starta från noll. Att få all relevant information om en ny elev kan då bidra till att minimera risken att eleven hamnar efter eller inte får det stöd som behövs. Nilholm (2014) beskriver åtgärdsprogrammet som en garant till att en elev ska få det stöd hen behöver, där han även menar att det finns många barn som inte får adekvat stöd. Han ser dock en fara i åtgärdsprogrammen då i och med att de är knutna till en elev och dess behov per automatik gör att orsakerna till problem samt åtgärderna förläggs till eleven, vilket egentligen inte är avsikten med åtgärdsprogrammen. Vidare menar Nilholm (2014) att detta i sin tur kan gör att eleven ses som bärare av problem som egentligen ligger på skolnivå, såsom brister i skolmiljö/undervisningsmiljö.

2. Syfte och frågeställningar

2.1 Syfte

Syftet med undersökningen är att få en bild av_{​ och kanske bidra med kunskap om​ hur} överlämningar mellan grundskola och gymnasieskola ser ut på ett antal skolor. Då det

tidigare varit blandat vilken typ av överlämnande mottagande skolor har fått, samt att de även blivit nekade överlämning från föräldrar är det intressant att se hur det se hur det faktiskt har blivit när ingen längre kan neka till detta efter att lagen runt överlämningar skärpts. Tycker lärarna som jobbar på gymnasiet att de får tillräckligt med information för att möta dessa elever på bästa sätt eller vad kan göras annorlunda?

2.2 Frågeställningar

Hur går överlämningar mellan högstadiet och gymnasiet till på ett antal skolor? Hur upplever lärarna på ett antal mottagande skolor att överlämningar fungerar?

3. Tidigare forskning

I det här kapitlet kommer jag att fokusera på hur viktiga överlämningar kan vara för fortsatta studier. Vilka konsekvenser det kan få om man inte fullföljer sin gymnasieutbildning samt hur det ser ut med överlämningar i Sverige och i omvärlden. Kapitlet inleds med ett stycke om att motverka avhopp, psykisk ohälsa, därefter ges exempel på svensk och internationell (samlade forskningsstudier från Nordamerika Kanada, Europa och Oceanien) forskning om

överlämningar.

3.1 Motverka avhopp

Enligt skollagen ska en elev delta i den utbildningen och dess verksamhet som den går i om eleven inte har giltiga skäl att utebli (SFS 2010:800). Om upprepad eller längre frånvaro förekommer spelar det inte någon roll om frånvaron är giltig eller ogiltig utan den måste skyndsamt utredas. Detta är rektorns ansvar, att se till att en skyndsam utredning görs och det är viktigt att insatser sätts in för att försöka få dessa individer tillbaka i utbildning då

undersökningar har visat att ju längre en person är inaktiv, desto svårare blir det för denna person att komma tillbaka till ett aktivt deltagande i skola eller i jobb (Hagquist, 2015).

I Norden är gruppen för unga med långt utanförskap 8-10% och den är konstant från år till år. Enligt _{​“En gymnasieutbildning för alla”​ (Prop 2017/18:183) är det ungefär en fjärdedel av} de elever som påbörjar en gymnasieutbildning på ett nationellt program som inte når en examen inom tre år. För dessa ungdomar, som inte fullföljer sin gymnasieutbildning, är det oftast svårt att sedan etablera sig på arbetsmarknaden. Här menar man även att dessa

ungdomar som inte studerar eller arbetar utgör en särskilt utsatt grupp. Dessa individer ingår i gruppen ”sårbara unga” (Hagquist, 2015) där några gemensamma nämnare är:

inlärningssvårigheter i skolan, oavslutad gymnasieutbildning och psykisk ohälsa. Av fyra områden som anses vara bidragande till denna grupps livssituation är skolan inkluderad i tre av dessa. Hagquist (2015) skriver att ett av de kritiska områden som ingår i de fyra är övergångar mellan grundskola och gymnasiet_{​, där en dålig överlämning kan bidra till att en} elev inte tar sin examen. Det är därför extra viktigt att övergången blir bra för de elever som i någon form behöver extra stöttning, då en gymnasieexamen, dvs. att gå ut med godkända betyg har visat sig vara en stark skyddsfaktor och stärker den psykiska hälsan (Hagquist, 2015).

​Statistik över andel avhopp, avbrutna studier eller byte av program 2016-2018 Tabell 1 Avbrott ​(inga gymnasiestudier år 2 och inte år 3) Studieuppehåll (åter år 3) Avbrott/studieuppehåll (​ej i gymnasie-stud år 3) Byte av utbildning

(olika innehåll år 1 och år 3) Började åk 1 2016 = 104868 elever 2,3 % = 2412 elever 1,1 % = 1153 elever 4,5 % = 4719 13 % = 13633 Avbrott_​ (inga gymnasiestudier år 2) Byte av utbildning (olika innehåll år 1 och år 2) Började åk 1 2017 = 108950 elever 4 % = 4358 elever 11,7 % = 12747 elever ​

Information i tabellen är hämtad från Skolverkets.se. (2020)

I tabellen kan man se att det är en stor del gymnasieelever som antingen hoppar av gymnasiet, gör ett studieavbrott (som inte alltid återupptas) eller byter program under sin gymnasietid. Statistiken i tabellen följer samma mönster som regeringen såg i sitt kommitétdirektiv _​“en attraktiv gymnasieutbildning för alla”_{​ (2015) där de bekräftar att alltför många elever som} påbörjar en gymnasieutbildning avbryter den i förtid eller gör uppehåll under sin studietid. Detta anser de inte vara till gagn för eleverna då de genom en gymnasieutbildning får kunskaper som de behöver både i fortsatta studier och i ett kommande arbetsliv. Därför, menar de att det behövs en bredd av insatser för att motverka avbrott och där målet ska vara att alla unga ska fullfölja en gymnasieutbildning.

När det gäller elever som hoppat av skolan är _{​“brist på pedagogisk stöd”​ orsak nr 2 av 10} orsaker i fallande ordning (Ungdomsstyrelsen, 2013). Den främsta orsaken till avhopp är mobbning och socialt utanförskap men de nämner_{​ även att det ofta saknas en genomtänk} strategi eller åtgärdsprogram för de elever som kommer tillbaka efter lång skolfrånvaro. Att skolan och det livslånga lärandet ska inkludera elever, inte exkludera, utan ge flexibla och alternativa utbildningsmöjligheter för de som vill återuppta sina studier efter långvarig frånvaro. _{​Vidare så nämns det i Ungdomsstyrelsens rapport (2013) att tidigt stöd och hjälp} hade hindrat avhopp, enligt de elever som blivit intervjuade, där frågan var hur den perfekta skolan hade sett ut. _{​Hagquist (2015) nämner att svaga skolprestationer påverkar elevers} psykiska hälsa samtidigt som den psykiska hälsan påverkar skolprestationerna, han kallar

dessa - onda cirklar. Men dock menar han att det även finns goda cirklar där den negativa spiralen kan brytas och detta kan ske vid övergångar mellan skolnivåer. Genom att en elev får känna att den lyckas och får positiva skolresultat kan det medföra ökat självförtroende och motivationen som sedan i sin tur kan bidrar till bättre skolprestationer och då i slutändan leda till att eleven tar sin examen.

3.2 Elevers psykiska hälsa

Att ungas psykiska hälsa kan kopplas till deras skolprestationer är något som visat sig i flera studier (Hagquist, 2015). Även den arbetsmiljö som finns i skolan är bidragande till hur elever mår. Kränkningar och otrygg miljö kan få elever att avbryta sina studier och eller få dem att utveckla psykisk ohälsa. De barn (13-18 år) som av psykiska skäl skrivs in på sjukhus har under de senaste 20 åren mer än fördubblats. Detta gäller både bland pojkar och flickor även om de psykosomatiska besvären blivit vanligare bland flickorna än bland pojkar (Hagquist, 2015). Socialstyrelsen (2014) menar att även om det inte går att urskilja helt hur

orsakssambandet mellan svårigheter i grundskolan och psykisk ohälsa ser ut så är det tydligt att det finns ett klart samband. De är därför tydliga i sin vägledning att skolans ansvar är att tidigt fånga upp dessa elever och stötta dem i sin lust att lära och ge dem motivation

(Socialstyrelsen, 2014). I Ungdomsstyrelsens rapport (2013) kan man läsa att _​“tidiga svårigheter i skolan och i synnerhet läs- och skrivsvårigheter orsakar psykiska problem” enligt en undersökning som gjorts av School learning and mental health 2010 och de menar att man kan se tydliga samband mellan inlärningssvårigheter och psykisk ohälsa. Symonds & Galton (2014) talar om tecken på att flickors självkänsla går ner desto högre upp i skolåren de kommer, detta i jämförelse med pojkars, speciellt efter en övergång till en ny skola. De menar att relationer till kompisar, lärare och familj spelar en stor roll i hur tjejer uppfattar sig själva och hur de uppfattas i dessa relationer och i skolprestationer. Många flickor känner dessutom stark oro vid ett skolbyte då man inte på förhand vet hur den nya skola är, vilka som ska gå i ens klass, hur höga kraven är från lärarna osv. Symonds och Galton (2014) skriver att låg självkänsla och stark oro kan vara bidragande orsaker till att depression ökar vid skolbyte då kraven ökar och skolämnena blir svårare och mer komplexa. Vidare påpekar de att de elever som lyckas bättre i skolan också har högre självkänsla, vilket då gäller både killar och tjejer.

För att tjejer ska lyckas höja sin självkänsla och minska sin oro vid en övergång behöver de: känna trygghe_{​t, ​känna att de har vänner​ och ​ha en tro på sig själva och sin förmåga}

(Symonds & Galton, 2014). Ger man mottagande skola information om dessa oroliga elever i en överlämning så kan mottagande skola och skolpersonal tidigt möta eleverna i övergången så att den blir trygg och ger dem självkänsla. Här är även elevhälsan en viktig del i stöttningen och därför är det bra att elevens behov uppmärksammas tidigt för att kunna jobba

hälsofrämjande och förebyggande (Socialstyrelsen, 2014).

Hagquist (2015) menar att under lång tid har man vetat att elevers skolprestation och deras psykiska hälsa har en koppling men ändå har man forskat på dessa parallellt. Det är bara på de senaste 10-15 åren som man forskat på kopplingen mellan skola, lärande och psykisk hälsa och forsknings-behoven är mycket stora.

3.3 Eskilstuna kommun

2019 genomförde Eskilstuna kommun (Nertyk, 2019) en granskning av övergångar mellan skolverksamheter och skolenheter. Syftet med granskningen var att se om kommunen har ändamålsenliga rutiner där övergångar genomförs utan att barn och elevers utveckling mot målen hindras. _{​De menar att övergångar kan skapa oro hos elever samt bidra till att det} kontinuerliga arbete där en enskild elevs behov står i fokus kan hindras av just detta. 2018 skärpte riksdagen sina krav på avlämnande skolor där de numera ansvarar för att lämna den relevanta information som mottagande skola behöver, så därför behövde kommunen nu se till att detta följs.

Överlag tyckte respondenterna på skolenheterna att överlämningarna blivit bättre och att man på huvudmannanivå sett till att de fått en samlad bild över hur arbetet med överlämningar mellan olika nivåer går till och att de gör samma. Tidigare hade varje skolenhet sina egna rutiner för detta.

I bedömningen anser Nertyk (2019) att kommunen har rutiner för övergångar mellan förskola och förskoleklass och mellan grundskola och gymnasieskola, men påpekar att rutinen för överlämning mellan grundskola och gymnasieskola har flera brister, både när det gäller kvaliteten på överlämningen och kvaliteten på informationen. De säger att det är en brist att inte alla elever kan få ett mottagande som deras förutsättningar och behov behöver.

måste finnas för att möta dessa behov, på alla nivåer - individ, grupp och skolnivå. Även informationsöverlämningen från grundskolans elevhälsa kunde förbättras, dvs. vilken information som faktiskt lämnas över.

När det gäller överlämningar av blanketter med information om elever som ska börja gymnasiet ifylls detta i en färdig mall som sedan vårdnadshavarna ska ge sitt samtycke till innan de överlämnas. Dessa blanketter lämnar övervägande skolor in i augusti men det finns även flera skolor som inte lämnar över dokumenten förrän gymnasieskolan frågar efter dem. Vad gäller elever med lång skolfrånvaro finns tydliga rutiner för grundskolan men att det förekom flera fall där elever skrivits in på introduktionsprogrammet utan att gymnasieskolan fått någon information om elevernas problematik. I de framgångsrika fallen har

överlämningen börjat tidigt på vårterminen där insatser då kunnat anpassas efter elevens behov, i god tid (Nertyk, 2019).

3.4 En internationell utblick

Att övergångar mellan skolor påverkar elever på ett eller annat sätt är de flesta överens om och i vissa länder ser man skillnader om en elev byter skolenhet två eller tre gånger (enligt sitt lands skolsystem). Där forskning visar att det överlag är bättre att byta färre gånger (Symonds & Galton, 2014) för kontinuiteten i en elevs skolgång är viktig och vid varje skolbyte bryts (även byte vid årskurs bryter) denna kontinuitet och kan påverka elevernas inlärning negativt (Anderson, m fl., 2000). En av de största förändringarna för en elev när den byter skola till de högre årskurserna är att närheten till sin(a) lärare inte blir lika stor då man i regel har flera ämnesspecifika lärare som undervisar eleven i ett eller två ämnen, medan man i de lägre skolåren har färre lärare. Detta i sin tur innebär att lärarna på gymnasiet har mindre tid att spendera med den enskilde eleven och därför mindre chans att lära känna denne och dess behov (Symonds & Galton, 2014). På de flesta skolor är det dessutom fler elever per klass i de högre årskurserna än de längre vilket också bidrar till att lärarnas individuella tid per elev blir kortare och så även tiden för extra hjälp och stöd per ämne. I många länder kompenserar man detta med att ha nivågrupperade klasser där eleverna i början av skolåret delas in efter provresultat på ämnesprov från förra skolan eller prov som görs vid skolstar på den nya skolan. I Estland exempelvis (Darmody, 2008), har de mycket hårda krav för att komma in på gymnasiet och elever som inte lever upp till den höga nivån nekas plats eller hänvisas till

kvällsstudier. En lärare i den estniska undersökningen nämner att gymnasiet är frivilligt och är du inte akademiskt förberedd är det meningslöst att slösa bort tre år där du som elev ändå inte kommer att bli godkänd (Darmody, 2008). Vidare skriver Darmody (2008) att den enda form av överlämning som finns mellan grund- och gymnasieskolor är ämnesbetyg och elevens allmänna uppförande i skolan. Är du som elev i behov av någon form av stöd rekommenderas att du samlar på dig så mycket information som möjligt om din problematik och

studiesituation så att du kan dela med dig av denna informationen vid skolstart på den nya skolan. Darmody (2008) visar i sin undersökning att när det kommer till överlämningar i allmänhet, men i synnerhet vid elever i behov av stöd, finns mycket att önska då denna informationsöverföring i stort sett saknas helt. Det är helt upp till eleven att själv informera om detta, såvida du inte redan nekats plats för att dina behov gjort så att dina betyg inte räcker till för att bli antagen.

Thompson, Morgan och Urquhart (2003) skriver om att det är viktigt att elever som är i behov av stöd förbereds, av skola och vårdnadshavare, inför skolbytet där man då jobbar med att minska stress och oron inför att hitta i den nya miljön och ha koll på allt som är nytt och främmande. De påpekar att för elever med ADHD är det ytterst viktigt att all väsentlig dokumentation som kan vara till hjälp för elevens fortsatta studier följer med eleven till nästa skola. Här uppmanas även både elev och vårdnadshavare att kontakta mottagande skola för att muntligt beskriva problematiken så att skolan ska vara förberedd för att möta elevens behov redan vid skolstart. Dock nämner de inte hur själva överlämningsprocess går till utan mer bara vilka aspekter i ett överlämnade som är viktigt. Det verkar heller inte finnas några

gemensamma rutiner lokalt eller nationellt för hur dessa överlämningar ska fungera/genomföras.

När det gäller hur lärarna ser på övergångar och elevers prestationer skriver Topping (2011) att de allra flest märker en nedgång i elevers prestationer om de jämför med förra skolans resultat. Detta tror flera beror på att omställningen till gymnasiet tar olika lång tid för eleverna där flera aspekter spelar in: annan läroplan, annan typ av pedagogik, nya relationer att förhålla sig till samt högre krav i ämnena. Topping (2011) beskriver även att elevernas metakognitiva förmåga går ner desto äldre de blir och att det syns en stark nedgång i just övergången mellan grundskola och gymnasiet. Här blir det extra tydligt för de elever med viss kognitiv problematik då deras tillkortakommande blir extra tydliga när de möts av uppgifter som sätter deras förståelse på prov. Även elever från familjer med låg socioekonomisk status

har svårt i övergångarna och gör sämre resultat än elever från välutbildade familjer. Elever med låg självkänsla visade även en minskad metakognitiv förmåga efter en övergång. Här menar Topping (2011) att vissa bevis finns för att en bra övergång med tidig överlämning av information om elever kan hjälpa deras skolgång men att det inte är säkert.

Sammanfattningsvis kan man se att överlämningar är viktiga även utanför Sverige och att det ser väldigt olika ut i olika länder. Men det som är gemensamt för alla är att desto mer information en skola har om en elev och dess behov desto större chans är det att eleven får en bra skolstart, vilket i sin tur kan vara en del i att kunna slutföra sina studier.

4. Teoretisk förankring

4.1 Systemteori

Examensarbetet utgår ifrån tanken, som grundar sig i systemteorins tes, att allting hänger ihop. Alla människor ingår i olika system, som ingår i större system och världen förstås utifrån relationer, funktioner, sammanhang och mönster (Öquist, 2008). Inom systemteori finns inte orsak och verkan där relationer och händelser inte är linjära utan cirkulära. Allt hänger ihop och existerar i ett sammanhang. Öquist (2008) menar att vi människor tenderar till att lägga skulden på något eller någon när ett problem uppstår eller när vårt agerande inte resulterar i det som vi tänkt. Här menar han att vi måste lära oss att se utanför individen eller den enskilda händelsen och förstå att problemet kan ligga i själva systemet. I vilket de

bakomliggande strukturerna är de som bidrar till att skapa den enskilda händelsen eller skapar förutsättningar för att vissa typer av skeenden eller beteende ska uppstå. Tyvärr, menar Öquist (2008), kan det dock vara svårt att se till/hitta grundproblemet då vi människor enligt tradition och våra vanemönster försöker handla reaktivt inom ett kort tidsspann. Vi vill ha en snabb lösning på det uppkomna problemet. Vi har även svårt att se att vi bara är en liten del i ett system som är mycket större än oss själva och där vi inte är naturens herre som idétraditionen byggts på. Utan i detta ekologiska system tas hela systemet i beaktande och inte den enskild individ, dess agerande eller den enskilda händelsen. Öquist (2008) säger att det är genom att försöka se samband och mönster som bildar helheten istället för att fokusera på enskilda delar som skapar förutsättningarna till en lärande organisation. Systemteorin lägger dock sin tonvikt på att det är ett ömsesidigt samspel mellan individen och dess omvärld där fokus ligger på här och nu - inte titta bakåt för att leta efter orsaker. Det levande systemet förändras och förnyas hela tiden i samspelet med sin omgivning (Öquist, 2008).

Vidare menar Öquist (2008) att hotet mot våra organisationer, i detta fall skolan, inte ligger i de enskilda problem eller händelser som uppstår utan i de gradvis och långsamma förändringar som på sikt kommer att skapa stora problem. Orsaken är att vi har svårt att upptäcka långsamma förändringar utan reagerar endast på plötslig fara. Detta fokus på de enskilda händelserna hindrar oss från att se det som har pågått under längre tid trots att det ofta är där man kan hitta de verkliga orsakerna. Det tar ofta mycket tid och energi till att få människor att dra åt samma håll kring större förändringar och här kan systemets storlek bidra till dessa svårigheter. Avgörandet ligger i organisationens helhetstänk där strukturer och

mönster ska vara ledande och inte avgränsas till de enskilda individer eller enskilda händelser (Öquist, 2014). Nilholm (2016) beskriver det som att helheten är något mer än dess delar och att det är genom att studera samspelet mellan dessa delar och relationen mellan systemet och dess omgivning som man kan förstå hur systemet fungerar. Vidare menar han att varje system ofta har ett eller flera övergripande mål där det ibland kan vara svårt att veta vilket det

övergripande målet för ett system är, då målen kan konkurrera med varandra. Han nämner att det i skolsystemet kan var svårt att veta vilket det övergripande målet är eller vilket/vilka som ska ha störst betydelse. Senge (1990) lyfter fram att en lärande organisation är när alla som jobbar inom organisationen slutar att bara se till delarna och utvecklas tillsammans genom att se helheten, där systemteori är en en viktig hörnsten i att få till en lärande organisation. …”organizations where people continually expand their capacity to create the results they truly desire, where new and expansive patterns of thinking are nurtured, where collective aspiration is set free, and where people are continually learning to see the whole together”​ (Senge, 1990:3)​.

Uri Bronfenbrenner (1979) beskriver i sin ekologiska modell de olika nivåer som en individ samspelar med, och även om individen mest samspelar i mikro och mesonivå så påverkar även exo- och makronivå individens liv på många plan. Alla nivåer kan ses som olika system där varje del inom nivån också kan se som ett system. Exempel på system: familj, skola, idrottsklubb osv, men dessa system ingår sedan i andra system tex grannskap, stadsdel, kommun osv.

Om man ser till de olika nivåerna så är mikro- och mesonivån de nivåer som är en person närmast, i detta fall en elev, där _{​mikronivå​ är elevens familj och skola. Mikronivån är} viktigast för en elev då det är de som de tillbringa mest tid med = dess närmiljö (Nilholm, 2016). I nästa nivå, _{​mesonivå​, ingår olika typer av relationer och det samspel som sker där} mellan olika närmiljöer och med de som finns runt omkring eleven, tex grannar, personer inom sin fritidsaktivitet, men även ett utvecklingssamtal ingår här. Exonivån är en nivå som inte är fysiskt nära en elev men mycket i nivån påverkar ändå elevens liv och vardag. Exempelvis kan kommunens resurser påverka skolan, föräldrarnas arbetsplats påverkar eleven, speciellt om det händer någon med arbetsplatsen och en förälder exempelvis förlorar sitt jobb. Även sociala medier/massmedia är idag en stor del av alla individers liv och med det ständigt uppkopplade och uppdaterade flöde så har sociala medier/massmedias makt verkligen ökat och det kritiska tänkande minskat. I makronivån hittar vi lagar, normer och värderingar på nationell nivå: I vilken Nilholm (2016) nämner att även om makronivån är långt ifrån individen påverkas dennes skoldag varje dag av nivån i form av skollagen och läroplaner. Så alla olika nivåer samspelar hela tiden med varandra och påverkar eleven hela tiden. Därför menar Bronfenbrenner (1979) att det är viktigt att se till en elevs (individ) utveckling i relation till dessa olika nivåer och inte stirra sig blind på en nivå, för alla nivåer samspelar med varandra och allt hänger ihop.

Även om allt och alla ingår i olika system och att det är viktigt att se till helheten så finns det även en gräns mellan varje system. Öquist (2016) menar att det är just i detta _{​gränssnitt​,} mellan olika system, som det viktiga sker. Här förs information över mellan de olika delarna och det är här vi hittar överlämningarna som sker mellan skolor. Systemteorin säger att gränserna mellan olika system och nivåer ska vara hårt åtskilda och att gränsvillkoren inom ett system ska vara få men tydliga. Men här ser Öquist (2016) ett problem inom skolan där gränsvillkoren är vaga och otydligt formulerade vilket gör dem öppna för tolkning och kan bli föremål för förhandlingar._{​ Konkret kan detta visa sig genom att en elev ifrågasätter ett satt} betyg då formuleringarna i betygsmålen är vagt formulerade samt att lärarens förmåga att förklara dessa är utifrån lärarens tolkning, där elevens kan vara en annan.

5. Metod

5.1 Metodval

Metoden jag har valt är enkätundersökning då _{​de går relativt snabbt att fylla i och man kan få} mycket information från många personer på kort tid (Bryman, 2016). En kvantitativ metod ökar även möjligheterna till generaliserbarhet av resultatet.

5.2 Genomförande

I studien har jag valt att undersöka hur personal (ex. SYV, specialpedagog, speciallärare och mentor) på högstadiet samt lärare på gymnasiet upplever att överlämningar mellan dessa skolformer fungerar idag. Frågorna betonar _{​hur, vem ​och​ vad​ som förmedlas och hur det tas} emot. Upplever personal i båda skolformerna samma sak? Ser de på överlämningar på samma sätt? Vad är en bra överlämning?

Undersökningen består av enkäter. En enkät kan dock vara svår att göra då man inte kan omformulera sina frågor när man väl skickat ut den (Bryman, 2016). Så när mina frågor till enkäten var klara bestämde jag mig för att göra en liten pilotstudie för att se hur tydliga frågorna var, även se hur svarsspridningen såg ut _{​samt för att öka reliabilitet och validiteten​.} Jag valde att låta lärarna och annan pedagogisk personal (där de även jobbar på högstadiet) på min skola bli pilotstudie-grupp. Jag valde varannan personal på en lista och skickade ut enkäten till 10 personer. Alla besvarade enkäten och i samtal med 5 av dem angående enkäten och dess frågor så gjorde jag en del ändringar. Flera av frågorna ändrades i hur de

formulerades, fler öppna kommentarer lades in och de sista frågorna slogs ihop och gick från ja/nej frågor till värderande frågor.

I urvalet har jag valt att använda ett bekvämlighetsurval_​​som enligt Bryman (2016) är ett urval man gör utifrån de personer som man tror är lättast att få tag i. I dagens uppkopplade samhälle anser jag därför att det är lättast att få personer att besvara min enkät online. Jag bad om att få lägga upp min enkät i tre olika grupper på Facebook, en för _{​specialpedagogisk} kompeten_{​s, en för ​SYVar​ och en för ​gymnasielärare​. Att urvalet föll just på dessa grupper är} för att min uppfattning om vilka som oftast sammanställer och ser till att överlämningar sker är personer med specialpedagogisk kompetens (kan även vara mentor) samt SYV. Så därför skickades enkäten som riktar sig till personal på högstadiet ut till dessa grupper. När det gäller urvalet på de mottagande skolorna (gymnasiet) så föll det sig naturligt att välja aktiva lärare

då det är de som i slutändan ska undervisa eleverna och är verkställare av innehållet i överlämningarna. Det var därför intressant att se hur deras bild av vilken information de faktiskt får från högstadiet och om de anser att det är tillräckligt.

För att minska bortfallet kommer jag att skriva en inledning till enkäten som förklara syftet med undersökningen (Bryman, 2016), dock är det svårt att veta hur ett bortfall blir när jag inte riktar enkäten direkt till person utan att den helt är beroende av frivillighet och tillgänglighet (att den syns i flödet just som en person är inne på Facebook). Jag kommer därför att vara tydlig i mitt syfte där jag skriver hur lång tid enkäten beräknas ta, då korta (snabba) enkäter, enligt Bryman (2016), kan minska bortfallet. Men även tydlig information om undersökningens ämne kan ha positiv effekt och minska bortfallet om respondenterna upplever frågorna som viktiga och intressanta.

5.3 Analys och bearbetning

I två veckor låg enkäterna ute och jag gick in och påminde i Facebookflödet om att jag önskade att personer skulle besvara dem. Efter två veckor avslutade jag undersökningen och började sammanställa resultatet._{​ Jag hade då fått in 80 svar som var uppdelade i 40 svar från} högstadiet och 40 från gymnasiet. Eftersom jag lagt upp frågorna i grupper på Facebook vet jag inte hur många som enkätet kommit fram till då det är svårt att få en överblick över hur många som är aktiva i dessa grupper. Man kan vara medlem i en Facebookgrupp utan att man överhuvudtaget är inne på gruppens sida_​.

Resultat sammanställdes i tabellform, figurer och kommentarerna är sparade i ett worddokument. Enkätresultaten _{​presenteras utifrån frågor som gäller ​hur, vem och vad​ i} överlämningar. _{​När resultaten skrevs fram har en analys gjorts där jag plockat fram det som är} relevant för denna studien och mina frågeställningar. _{​Utgångspunkten i analysen är}

systemteori och genom den försöka se mönster och eventuellt hitta luckor i systemet och i så fall se vilka bakomliggande strukturer som kan bidra till dessa luckor.

5.4 Etik

I enlighet med Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (u.å) dvs _{​informationskravet,} samtyckeskravet, konfidentialitetskravet, och nyttjandekravet_{​ så skrev jag både en text till} enkäten och en text i enkäten som informerade deltagarna om deras roll och villkor för att

delta i undersökningen. Där stod att det var frivilligt att delta och påbörjar man en enkät kan man avbryta den innan man har skickat in och man kan därmed avbryta sin medverkan när som helst. Även om jag har använt Facebook som plattform för enkäten så har jag varit tydlig med att informera om att den är helt anonym och att det inte går att se vem som har svarat vad. Varken namn, e post eller annat från respondenterna registreras utan varje person blir en siffra i de sammanställda svaren. _{​Jag skrev även att informationen i enkäterna bara kommer} att användas till denna undersökningen._{​ Eftersom undersökningen gjordes i enkätform} skickades inga missivbrev ut då det inte behövs.

5.5 Metoddiskussion

Om jag skulle gjort om samma studie igen hade jag gjort några ändringar. Jag hade tagit bort någon av frågorna fråga samt lagt till någon ny. När jag läser mina resultat så finns det fler saker jag vill ta reda på och tanken var från början att jag skulle göra en enkät på samma sätt som nu men sedan även göra en diskursanalys av olika överlämningar. Där överlämningar skulle samlas in och därigenom se vilket språk som används för att sedan se hur avlämnande skola och mottagande skola tolkar det som står i dessa - vem har tolkningsföreträde?

Uppfattat/tolkar mottagande skola informationen såsom avlämnande skola menade? osv. Då det finns en hel del att önska från dessa överlämningar så tänkte jag att språket i dem kunde vara intressant att titta på. Dock så blev tiden för knapp och när Coronaepidemin kom fick jag ställa om hela mitt yrkesliv och anpassa mig till de rådande omständigheterna, vilket innebar att jag inte hann med en diskursanalys. Jag hade även tänkt, som ett alternativ till en

diskursanalys, göra kompletterande intervjuer till enkäten. Där jag skulle välja ut/utveckla vissa frågor samt komplettera dem med de nya frågor som kommit upp när jag läst resultatet. Tyvärr var det samma sak här, att Coronan satte stopp för detta då det inte gick att få tag i personer som hade tid eller tillfälle att göra intervjuer. Tiden blev helt enkelt för knapp. Så hade jag gjort om undersökningen igen hade jag försökt komplettera den med någon av dessa metoder. Jag hade även låtit enkäten vara ute länge där jag varje dag uppdaterar den så att den hela tiden fanns i det pågående flödet. För om man inte gör det hamnar den hela tiden längre ner och då är det stor sannolikhet att de som är inne på sidan inte scrollar ner så långt så att de ser den.

Urvalsgruppen kan ses som en svaghet i undersökning då de som inte använder Facebook inte blev tillfrågade att delta. Hur ser den gruppen ut och hur hade de svarat på frågorna? Är svaren representativa för yrkesgrupperna då de bara riktar sig till de som är i den digitala världen? Det går eventuellt inte heller att generalisera resultat då man inte vet vilken

population bekvämlighetsurvalet representerar (Bryman, 2016). Även svarsfrekvensen kan ses som låg då den sammanlagda massan som ingår i dessa Facebookgrupper över går till flera tusen. Dock är det inte säkert att alla som är med i en grupp faktisk är aktiv i gruppen, så hur många som enkäten faktiskt har nått går inte att veta.

Det hade även varit intressant att göra undersökningen utifrån skolor med samma huvudman, där då sekretess inte skulle vara ett hinder på samma sätt som när en elev byter skola till ny huvudman. Hur hade resultaten blivit då? Hade överlämningarna fungerat bättre när man håller sig inom samma system?

6. Resultat och analys

I detta kapitel presenteras enkätresultatet utifrån frågor som gäller _{​hur, vem och vad​ i} överlämningarna_{​. ​Eftersom enkäten är uppdelad i två delar - avlämnande skolor och} mottagande skolor, kommer jag härmed att redovisa resultatet i dessa två uppdelningar.

I första frågan fick de besvara _{​vilken yrkesroll​ de har på sin skola och utefter hur de} svarade skickades de till frågor som tillhör deras skolform (högstadiet - avlämnande skola och gymnasiet - mottagande skola). 80 personer besvarade enkäten, 40 från avlämnande skola och 40 från mottagande. Från avlämnande skolor var 21,3% SYV, 17,5% Specialpedagoger, 5% Speciallärare och 6,2% hade annan roll på högstadiet. På mottagande skolor jobbade alla som lärare (50% av svaren).

6.1 Beskrivning av enkätresultaten

6.1.1 Resultat från högstadiet - avlämnande skolor

När resultaten skrevs fram har en analys gjorts där jag plockat fram det som är relevant för denna studien.

Överlämningar från högstadiet till gymnasiet görs av flera personer_{​, vanligast är att} specialpedagogen sammanställer dem, tätt följd av SYV. Men även mentor, speciallärare eller annan profession förekommer som sammanställare av överlämningar.

I två frågor, fråga 2 och 3 undersöks _{​hur​ överlämningen fylls i samt ​vad som fylls i​.}

Övervägande majoritet svarar att de fyller i en färdig mall medan en tredjedel svarar att de gör en egen mall efter elevens behov.

När det gäller _{​vad som fylls i​ svarar de allra flesta att de fyller i ​elevens behov​,}

åtgärdsprogram_{​ och ​elevens tidigare åtgärder/hjälpmedel​. Ungefär hälften svarar att de fyller} i _{​goda exempel på fungerande undervisning​ och ​elevens diagnos​. En person sa sa att ​oftast} kryssas allt i mallen i_​.

Tabell 2

På de flesta skolor är det SYV eller specialpedagog som ser till att överlämningarna kommer fram. 8 svarar att de bara lägger upp överlämningen i den kommunala databasen.

Fråga 5 undersöker på vilket sätt avlämnande skola kontrollerar att en överlämning kommit fram till rätt mottagande skola.

Tabell 3

__________________________________________________________________ Bekräftande mail Telefonsamtal Kontrollerar inte det Vet ej Annat 8 7 15 5 23 __________________________________________________________________________________________ De flesta skolor gör på annat sätt och där är_{​ personligt möte​ ett exempel. 15 kontrollerar inte} detta alls.

Vidare undersöks om avlämnande skolor anser att informationen i överlämningar är tillräcklig. Här fick man även förtydliga svaret med en kommentar._{​ ​Övervägande majoritet} (77,5%) anser att informationen är tillräcklig. I kommentarerna _​hänvisar några till lagen att de är skyldiga att fylla i informationen och att deras mall ger tillräcklig information. Om det gäller särskilt stöd är SYV eller specialpedagog mer noga med att se till att en överlämning sker - antingen med möte eller med blankett. Däremot är det flera som inte per automatik skickar över ÅP, utan dessa överlämnas personligen. Tre svarande påpekar att de alltid skickar med kontaktuppgifter så att mottagande skola kan höra av sig om de behöver få mer information, men att gymnasieskolorna inte hör av sig. Två skriver att trots lag så har de aldrig sett några omdömen. Flera verka ha uppfattningen om att det är mottagande skola som ansvara för att se till att en överlämning kommer fram. Där några hänvisar till Dexter (eller

annan kommun-plattform) och att gymnasieskolorna måste se till att gå in där för att hämta informationen om berörda elever. Vid kunskapskrav som “pysts” (enligt

undantagsparagrafen) kan det ibland inte framkommit i överlämning att detta gjorts eller vilka anpassningar som gjorts för detta.

Enligt den nya lagen kan skolor numera göra överlämningar utan vårdnadshavares (VH) godkännande _{​(dock med hänsyn till de sekretessgränser som kan finnas mellan olika}

verksamheter)_{​ och fråga 7 undersöker hur skolorna gör om föräldrar nekar överlämning. Även} här fick man förtydliga med en kommentar.

Tabell 4 (fråga 7)

Överför den ändå 30,8%

Överför den inte 30,8%

Vet ej 38,4%

Även i dessa kommentarer hänvisas det till lagen som säger att de kan föra över information utan VHs tillåtelse. Flera menar att det inte är något problem eller att de aldrig blivit nekade att föra över info, för de anpassningar som är viktiga på högstadiet är även viktiga på gymnasiet. Några säger att allt material ska vara underskrivet av vårdnadshavare innan det skickas över till nya skolan, att det är viktigt att respektera familjens val. Beror på orsaken är - ibland kan det vara bra att få starta om utan bagage av vad som varit tidigare. Vid sekretessbelagd information frågar de alltid VH om lov att föra över denna infon. Att det beror på vart eleven ska gå på gymnasiet, skillnad på kommun och friskola i lagen vid överlämning. Har grundskolan hittat fungerande arbetssätt behövs den föras över till nästa skola, det gynnar inte eleven att börja om från noll. Bättre nu när man inte behöver ha VHs godkännande då elever tidigare hamnade efter när VH nekat överlämning - vilket bidrog till att elever kände ångest och att frånvaron ökade.

I en av frågorna (fråga 8a-c) undersöks _{​hur​ viktigt personalen tror att en överlämning kan vara} för en elevs möjlighet att klara sina gymnasiestudier. Där 1 är _{​inte alls viktigt​ och 5 ​mycket} viktigt.

Tabell 5 Tabell 6

Tabell 7

I svaren på frågorna ser man att de flesta anser att en bra överlämning är viktig för att en elev ska lyckas på gymnasiet.

6.1.2 Resultat från gymnasiet - mottagande skolor

Nedan ser man vilken yrkesprofession som mest frekvent tar emot en överlämning från högstadiet.

Tabell 8

___________________________________________________________________________

Specialpedagog Rektor EHT SYV Mentor/lärare Annan

22 4 6 13 6 12

___________________________________________________________________________

Vanligast är att specialpedagog tar emot överlämningar, sedan kommer SYV. Men även annan profession såsom kurator, skolsköterska, socialpedagog, koordinator samt speciallärare tar emot.

Figur 2

Störst andel anser att det fungerar _{​ganska bra​ medan lika stor del (6,7%) anser att} överlämningarna fungerar _{​väldigt bra​ respektive ​dåligt​.}

För att förtydliga vad som fungerar bra respektive dåligt i överlämningarna fick de även besvara fråga med en kommentar. Här följer en sammanställning av dessa:

Fungerar bra_{​: ​}Många ser att det är bra att de nu får överlämningar, vilket man inte fick förr. Flera nämner att de har en bra och fungerande organisation för hur överlämningar tas emot och infon förmedlas. Ibland bra och detaljerad överlämning med åtgärder som fungerat. Att man får en uppfattning om det finns elever med speciella behov.

Fungerar dåligt:_{​ ​}Flera nämner att de inte får någon info om de själv inte kontaktar

grundskolan - inte ens då får de all info de behöver. Någon nämner att just friskolor är dåliga på att lämna över information. Vidare nämns att många lämnar för lite info/den är för tunn, ger en bild som inte stämmer överens med verkligheten, det tar för lång tid och att de ofta bara får info om elever som har diagnos. Det finns många elever utan diagnos som har anpassningar men dessa lämnas oftast inte över. Flera nämner att det finns ett problem med elever från andra kommuner där det är svårt att få ut information. Att kontakta gamla skolor tar mycket tid. Även problem med familjer som inte vill lämna ut info. Brist på konkret information och metoder, mest bara info om deras problematik och inte så mycket om goda exempel på fungerande undervisning. Ibland undrar lärare “hur har eleven lyckats få betyg”?.

Tabell 9 visar _{​hur​ information förmedlas.}

Vanligast är att man håller ett informationsmöte (36 svar), antingen om och med den berörda eleven eller ett informationsmöte där man informerar om de elever som har med sig en överlämning från högstadiet. 3 svarar att de inte får någon information om nya elever alls.

Fråga 5 (a-b) avser _{​vem/vilka​ som förmedlar informationen på deras arbetsplats, samt ​vilken} typ av information_{​ som ges. Övervägande majoritet säger att informationen om elever oftast} kommer från elevhälsan (EHT). Information fås även från SYV, vårdnadshavare, elev samt från mentor., men det är inte lika vanligt.

Tabell 10 visar _{​vilken typ av information​ lärarna får om elever och deras problematik…​}….... Åtgärdsprogram Lista på tidigare Genomgång av elevs Ingen information Annat

åtgärder styrkor och svagheter

17 21 30 0 7

__________________________________________________________________________________________ Genomgång_{​ och ​lista av styrka och svagheter​ förekommer mest. I kategorin ​annat​ nämns} beskrivning av elevens behov_{​, elevens ​närvaro​, elevens ​mående​, ​logopedutlåtande​ samt att} det kan se väldigt olika ut.

När det kommer till åtgärdsprogram och omdöme var frågan om dessa var tydliga eller om de behövde tolka dem själva._{​ ​En fjärdedel ​}säger här att de är tydliga eller oftast är tydliga där EHT sköter det mesta av tolkandet. 10 säger att det behöver tolka själva. Att det är olika från skola till skola, ibland är det tydligt och ibland otydligt. Men när det blir otydligt menar flera att då är det öppet för tolkningar vilket gör att det som skrivs kan uppfattas på olika sätt.

Någon ser det som den svagaste länken i systemet där tunt/knappt innehåll lämnar en massa följdfrågor utan svar.

I tabell 11 redovisas svaren om lärarna känner att de får tillräcklig information om elever i överlämningarna.

Tabell 11

Ja 30%

Nej 40%

Annat 30%

Största andel anser att de inte får tillräcklig information om eleverna.

Tabell 12

Även om det bara är en uppskattning från de svarandes sida så är tendensen i svaren att mellan 6-10% av eleverna avslutar sina studier med ofullständig(a) betyg eller examen.

I fråga 9 (a-c) undersöks hur viktigt lärarna tror att överlämningar är för att elever ska lyckas där 1 är _{​inte alla så viktigt​ och 5 är ​mycket viktigt​.}

Tabell 13 Tabell 14

Tabell 15

Även i svar 9a-c är tendensen att lärarna överlag anser att det är mycket viktigt med en bra överlämning för att eleverna ska klara sina studier.

I sista frågan gavs lärarna möjlighet att redogöra för vad de behöver för att kunna möta nya elever på bästa sätt i sin undervisning.

Tabell 16

_______________{​_________________________________________________________}

Får redan Mer info från Fler goda Möte med Mer resurser Mer kollegialt Annat tillräcklig info specialped. exempel elev/VH på gymnasiet samarbete

___________________________________________________________________________________________________ 12 11 27 12 29 21 5 ___________________________________________________________________________________________________

Mer än hälften svarade _{​mer resurser på gymnasiet​ och i det alternativet fanns exempel som} speciallärare/assistenter/hjälpmedel osv. Därefter anser 27 respektive 21 att _{​fler goda​ ​exempel} på fungerande arbetssätt_{​ samt att ​mer kollegialt samarbete​ runt eleven är att önska. De som} fyllde i annat nämner att de vill ha _{​mer tid till att individanpassa ​och att innehållet i}

överlämningarna kan vara ännu _{​tydligare​.} För mer detaljerad information se bilaga 1.

6.2 Analys

6.2.1 Analys av resultat från personal på högstadiet

- Alla verkar veta vad en överlämning är och vem som sammanställer och ansvarar för att en överlämning sker.

- Övervägande del gjorde någon form av bekräftande (tex mail, telefonsamtal, möte osv) för att se att överlämning kommit fram men ändå var det 15/40 som svarade att de inte kontrollerade detta.

- Över 77 % anser att informationen som skrivs i överlämningarna är tillräcklig. - Stor tveksamhet vad som görs om VH nekar en överlämning (38,4% svarade att de

inte visste hur deras skola/de gör då).

- Majoriteten ansåg att en bra överlämning kan vara viktigt för att en elev ska lyckas med sina gymnasiestudier.

Att överlämningar finns och är viktiga verkar de flesta vara medvetna om och flertalet

hänvisade även till att de enligt lag måste göra överlämningar till gymnasiet (SFS 2010:800). De flesta har någon slags rutin för överlämningar där SYV eller specialpedagog är de som sammanställer information kring elever och ser till att de skickas till gymnasiet. Däremot var det olika i hur man som avlämnande skola ser till att överlämningen kommit fram till den skola som elev ska gå. Många brukade ordna möte med mottagande skola för att gå igenom elevens behov och anpassningar men mönstret i detta var att det mest gällde de elever som hade särskilt stöd. Flera hänvisade till att det var gymnasieskolans skyldighet att själva ta kontakt med grundskolan eller logga in på den lärplattform som de lägger upp

överlämningarna i. Ingen skola redovisade något om de elever som inte behöver extra anpassningar/särskilt stöd utan klarar uppgifter lätt men som då istället är är i behov av särskild utmaning och extra stimulans. Så slutsatsen är att fokus ligger på de elever som är i någon form av svårighet och/eller har halkat efter i undervisningen medan de som klarar av skola lätt och egentligen också behöver utmanas och få utvecklas efter sin förmåga inte prioriteras när det kommer till överlämningar. Kan det vara så att avlämnande skolor inte vet om att även dessa har rätt till en överlämning?

När det kommer till innehållet i överlämningarna ser större delen (77,5%) att

informationen som skrivs där är tillräcklig för att mottagande skola ska kunna ta emot nya elever med rätt stöd. Majoriteten av skolorna fyller i informationen i en färdig mall som då är samma för hela deras kommun. Där skriver flera att innehållet i denna mall täcker den

information som är relevant att lämna över. 15% gör egna mallar efter eleverna behov då det skiljer sig åt från fall till fall. Själva innehållet i överlämningarna varierar men flertalet fyller i