Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Teknikens inflytande på journalister, en
studie om journalisters syn på deras
trovärdighet vid publicering på
Facebook.
The influence of technology on journalists, a
study on journalists' view of their credibility when publishing on
Facebook.
Jenny Nellbert
Examen: Kandidatexamen 180 hp
Huvudområde: Medieteknik Examinator: Martin Berg
Sammanfattning
Detta är en fallstudie som undersökt journalister på nyhetsredaktionen Sydsvenskan. Uppsatsen innehåller netnografisk undersökning samt kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Kvalitativa intervjuer har undersökt hur journalister hanterar trovärdigheten vid publicering av nyheter på Facebook, samt hur de arbetar för att öka sin trovärdighet. Detta för att kunna utröna
journalisters förändrade arbetssituation i och med att tekniken har utvecklats. Netnografisk metod har använts för att ta reda på spänningar och likheter mellan resultatet från intervjuerna och Sydsvenskans Facebook konto. Slutsatsen som kan dras av denna uppsats är att journalister inte ser sin upplevda trovärdighet som ett problem och att journalisterna är positivt inställda till Facebook. Dock finns det meningsskiljaktigheter mellan respondenterna om huruvida
Facebooks tvåvägskommunikation är rätt väg att föra samtal med läsaren med, resultatet visar även att de inte arbetar aktivt med att öka sin trovärdighet.
Nyckelord
Abstract
This is a case study that researched journalists on the news editor Sydsvenskan. The thesis contains a netnographic method and qualitative semi structured interviews. Qualitative interviews have investigated how journalists handle the credibility of publishing news on Facebook, as well as how they work to increase their credibility and to investigate journalists' changing work situation as technology evolves. Netnographic method has been used to find tensions and similarities between the results of the interviews and Sydsvenskan's Facebook account. The conclusion that can be drawn from this thesis is that journalists do not see their perceived credibility as a problem and that journalists are positively tuned to Facebook. However, there are differences of opinion between respondents about whether Facebook's two-way communication is the right two-way to make conversations with the reader. The result also shows that they do not work actively to increase their credibility.
Keywords
Innehållsförteckning
1
Inledande kapitel ... 1
1.1
Inledning & problematisering ... 1
1.2
Syfte ... 2
1.3
Frågeställning ... 2
1.4
Avgränsningar ... 2
1.5
Målgrupp ... 3
1.6
Disposition ... 3
2
Metod ... 4
2.1
Metodval ... 4
2.1.1
Netnografi ... 4
2.2
Fallstudie ... 6
2.3
Urval intervjupersoner ... 6
2.4
Semistrukturerad intervju ... 7
2.5
Analys av intervjumaterial ... 8
2.6
Källkritik ... 9
2.7
Etik ... 9
2.8
Metoddiskussion ... 10
3
Teori ... 13
3.1
Trovärdigheten för journalister idag ... 13
3.2
Journalistik på sociala medier ... 14
3.3
Facebook och journalistik ... 15
3.4
Kommentarer från läsare ... 15
3.5
Läsarundersökningar ... 16
3.6
Mer fokus på nyhetswebbplatser ... 16
4
Resultat ... 18
4.1
Trovärdighet ur journalisters perspektiv ... 18
4.2
Hur ser journalister på sin egna trovärdighet? ... 19
4.3
Att mäta trovärdighet som journalist ... 21
4.4
Sociala medier ... 21
4.4.1
Kommentarer ... 22
4.4.2
Problem med trovärdighet på sociala medier ... 24
4.5
Vad gör journalister för att öka sin trovärdighet? ... 25
5
Diskussion ... 28
5.1
Journalistik och digitalisering ... 28
5.2
Journalistik på Facebook ... 29
5.3
Kommentarer från läsare på Facebook ... 30
5.4
Publicering på Facebook ... 31
5.5
Läsarundersökningar – mätning av trovärdigheten ... 32
5.6
Journalisters syn på sin egen trovärdighet ... 33
5.7
Vad gör journalister för att öka trovärdigheten? ... 34
6
Slutsats ... 36
Referensförteckning ... 37
Bilagor ... 41
Bilaga 1 Intervjuguide ... 41
1
Inledande kapitel
Här presenteras uppsatsens ämne genom inledande problematisering. Vidare följer uppsatsens syfte, frågeställning, avgränsningar, målgrupp och disposition.
1.1
Inledning & problematisering
Det sätt som människor tar till sig nyheter idag är inte detsamma som för några år sedan. Nyhetskonsumtionen har förändrats drastiskt de senaste åren och idag är Facebook många människors huvudsakliga informationskanal för nyheter. Idag är det även vardagsmat för många läsare att interagera med nyheterna som presenteras för dem, antingen genom att gilla artikeln, dela den till sina vänner eller genom att kommentera artikeln med några rader text. (Karnowski, Kumpel, Leonhard & Leiner, 2017) Det är inte bara för läsare som den nya tekniken har
reformerat vardagen, utan även för journalister, detta eftersom tekniken har förändrat såväl förutsättningar som arbetssätt för deras yrkeskår (Gradvall, 2015). Gradvall (2015) skriver att den nya tekniken har resulterat i att det till och med finns läsare som tycker att de inte behöver journalistiken eller journalister idag. De menar att internet har gjort nyhetskonsumtionen lättare nu i och med att texter från hela världen finns gratis i mobilen, så varför behöver vi journalister? (Gradvall, 2015). Samtidigt talar Edman (2015) om att ett samhälle utan dem hade varit dåligt för demokratin, men att vissa läsare ändå snart får sin vilja igenom. På grund av den nya nyhetskonsumtionen och den negativa bilden av journalister och journalistiken finns ett behov av att samtala med journalister och ta reda på hur de tänker. Det finns redan en klar bild över vad många läsare tycker om journalister, men vad säger journalisterna själva om teknikens utveckling och har det förändrat journalisternas trovärdighet enligt dem själva?
Det finns undersökningar som visar att läsare har lågt förtroendet för journalister idag (Pew research, 2009; Giertta, 2012; Lundquist, 2012; Feighery, 2011). Det låga förtroendet beror enligt Johnson och Kaye (2015) på att journalister tvingas att producera innehåll på så många olika kanaler för att synas. Vidare menar Brandtzaeg, Lüders, Spangenberg, Wiggins och Følstad (2015) att det hävdas att om hastigheten är valuta för den moderna informationstiden är felinformationen priset. Oändlig tillgång till information kan leda till förvirring snarare än upplysning (Brandtzaeg et al. 2015). Den knappa produktionstiden sammankopplat med sociala medier kräver att journalister fattar snabba beslut om huruvida informationen är tillräckligt
verifierad. Detta resulterar i att det blir konsekvenser för trovärdigheten enligt Johnson och Kaye (2015).
Tekniken ställer högre krav på journalister idag och gör bland annat läsaren mer involverad i och med att läsaren har möjlighet att kommentera och interagera med nyheterna. Den tekniken menar Hermida, Fletcher, Korell och Logan (2012) ger en försvagad position för journalisterna som inte har samma bestämmanderätt över vad som ska rapporteras idag till skillnad mot innan teknikens genomslag. Men hur ser journalisterna själva på detta? Genom att intervjua
journalister på nyhetsredaktionen Sydsvenskan om hur de ser påsin egen trovärdighet inom sin yrkesroll, samt hur de hanterar publicering på Facebook, kan kunskap om hur journalister tänker när det gäller trovärdighet om sig själva och hur de arbetar för att höja trovärdigheten,
framträda.
För att skapa ytterligare förståelse för Facebook och journalistik kommer en netnografisk icke-deltagande observation genomföras. Detta för att kunna se hur sydsvenskan arbetar med Facebook.
På grund av att Facebook är det främsta sociala mediet när det gäller nyhetskonsumtion för yngre människor (Karnowski et al. 2017) är det Facebook som kommer att analyseras i denna uppsats.
1.2
Syfte
Syftet med uppsatsen är att ge en klarare bild av hur journalister från nyhetsredaktionen Sydsvenskan hanterar trovärdigheten i samband med publicering av nyheter på Facebook. Men även hur de medvetet arbetar för att öka trovärdigheten för nyheter som de publicerar. Vidare ska uppsatsen bidra med ökad förståelse kring hur några journalister från nyhetsorganisationen Sydsvenskan upplever sin trovärdighet.
1.3
Frågeställning
Hur hanterar journalister trovärdigheten när de publicerar nyheter på Facebook utifrån journalisternas eget perspektiv? Hur arbetar journalister för att öka sin trovärdighet?
Denna uppsats kommer inte att beröra medier som till exempel Instagram och Twitter.
Uppsatsen kommer heller inte att analysera läsarnas syn på trovärdighet. Denna uppsats studerar inte andra journalister från andra nyhetsredaktioner än Sydsvenskan. Uppsatsen behandlar inte heller den fysiska nyhetstidningen. Respondenterna i studien arbetar inte med något annat än nyhetsjournalistik.
1.5
Målgrupp
Denna uppsats riktar sig mot de som söker journalisternas perspektiv på hur de ser på sin trovärdighet, samt hur de arbetar för att öka sin trovärdighet. Det kan vara individer inom det journalistiska fältet men även andra studenter inom teknik och samhälle på Malmö universitet som kan dra nytta av informationen som presenteras. Målgruppen kan också komma att beröras av andra aktörer i samhället som finner ämnet intressant utifrån det perspektiv uppsatsen syftar till.
1.6
Disposition
Denna uppsats inleds med ett metodkapitel för att tydliggöra vilka val som författaren gjort för att besvara uppsatsens syfte och frågeställning. Sedan redovisas den teori som är relevant för att kunna diskutera fram ett svar på frågeställningen. I teorin presenteras dagens syn på journalister och hur deras trovärdighet upplevs och hur tekniken och sociala medier tros ha påverkat
journalisternas trovärdighet. Vidare presenteras resultatet från intervjuerna som hölls
tillsammans med journalisterna samt resultatet av netnografin. Sedan följs resultatet upp av en diskussion där teori och resultat diskuteras. Därefter presenteras slutsatsen av uppsatsen och frågeställningen besvaras och slutligen ges förslag till vidare forskning.
2
Metod
I följande kapitel presenteras den metod som använts för denna uppsats. Det diskuteras för och nackdelar med metodvalet samt etiska perspektiv.
2.1
Metodval
De två vanligaste forskningsmetoderna inom samhällsforskning är den kvalitativa och den kvantitativa forskningsmetoden. Det som skiljer den kvalitativa metoden mot den kvantitativa är att i den kvalitativa metoden är det uppfattningar och människors tolkning som är grunden till informationen. (Holme & Solvang, 1991; Andersen, 1998) I den kvalitativa forskningsmetoden är det alltså en eller flera förklaringar som är syftet med undersökningen (Andersen, 1998). I den kvantitativa metoden utförs analys av siffror och statistik. Det är klara direktiv på hur en kvantitativ metod genomförs med syfte att förklara ett eller flera fenomen. (Holme & Solvang, 1991; Andersen, 1998)
När författaren väljer metod sker inte detta utifrån vad författaren vill ha för metod på grund av att författaren känner till en metod eller är bekväm med en specifik forskningsmetodik, utan det väljs utifrån uppsatsens kunskapssyfte, frågeställningen och den del av verkligheten som ska studeras. (Andersen, 1998) I denna uppsats tillämpades kvalitativ metod för att kunna besvara uppsatsens syfte och frågeställning, som var att besvara frågan hur journalister ser på sin trovärdighet när de publicerar nyheter på Facebook, samt hur de arbetar för att öka trovärdigheten, alltså journalisters tolkningar och uppfattningar.
I kvalitativ forskningsmetod är det vanligt att utföra intervjuer, det är enligt Ahrne och Svensson (2014) det mest överlägsna verktyget för att få reda på människors reflektioner och tankat kring ett samhällsfenomen utifrån deras egen synvinkel. Dock med det sagt är det inte alltid självklart att en kvalitativ studie utförs med kvalitativa intervjuer, utan det är
frågeställningen och syftet med uppsatsen som bestämmer metod för insamling av materialet. (Widerberg, 2002) För insamling av material i denna uppsats är kvalitativ intervju lämplig då det är uppfattning och tolkning från en yrkesgrupp som ska studeras.
2.1.1
Netnografi
att komplettera de kvalitativa intervjuerna med en netnografisk forskningsmetod. Detta för att kunna se likheter, spänningar och motstridigheter mellan resultatet från intervjuerna och vad som faktiskt sker på Sydsvenskans Facebook. Enligt Berg (2015) är det i många fall
betydelsefullt att både samla in resultat offline och online för att kunna förstå det som sker online bättre och vise versa. Berg (2015) förklarar dock att det finns vissa svårigheter med att forska om och med vissa sajter som till exempel Facebook, detta på grund av de algoritmiska beräkningarna som finns av tidigare aktivitet på internet. Dessa förutsättningarna för
netnografisk forskning är komplexa och gör att det inte alltid är möjligt, att studera det empiriska fältet på dess egna villkor, som det ofta förespråkas när det gäller netnografisk forskning (Berg, 2015). Detta är ingenting som författaren har kunnat påverka men har försökt kringgå genom att författaren har studerat Sydsvenskans Facebook från två olika Facebook konton från två olika datorer. Dock har författaren sett samma resultat från de olika datorerna och Facebook-kontona.
I netnografisk forskningsmetod finns det många likheter med den kvalitativa
forskningsmetoden. Detta betyder att netnografisk forskningen sällan kan följa universella principer om vad som är rätt och fel inom forskning, utan snarare måste förhålla sig till
uppsaftens syfte och mål på ett reflexivt och klokt sätt. (Berg, 2015) Därför har de netnografiska utgångspunkterna utformats efter de kvalitativa intervjuerna samt baserats på resultatet från dessa. Detta för att kunna precisera undersökningsområde och för att kunna skapa en djupare och inte bredare uppsats.
Den netnografiska observationen i denna uppsats genomfördes under tio dagar på grund av att tiden för uppsatsen är förbestämd och måste hålla sig inom vissa tidsramar. Under
observationen analyserades kommentarer som nyhetsredaktionen fick, svaren som de gav, publiceringarna som de gjorde samt hur Sydsvenskan bemötte sina läsare. Detta för att bilda en större förståelse för hur journalister på Sydsvenskan använder Facebook som publiceringskanal. När författare väljer att genomföra netnografiska undersökningar är det av vikt att författaren har en viss förförståelse för det som ska undersökas och observeras (Alvehus, 2013). I denna studie har författaren både skaffat sig en teoretisk förståelse om hur journalisters trovärdighet influeras av Facebook och hur den tolkas av läsaren. Författaren har även tagit reda på hur fem nyhetsjournalister från nyhetsredaktionen Sydsvenskan ser på publicering på Facebook samt hur och varför de arbetar med Facebook som en publiceringskanal.
Netnografiska studier kan genomföras med icke-deltagande observationer eller deltagande observationer (Alvehus, 2013). I denna studie har författaren valt att använda sig av
icke-deltagande observationer då det lämpar sig bäst eftersom författaren vill undersöka
interaktionen utan att påverka den. Att genomföra deltagande observation innebär att de som observeras är medvetna om att de blir iakttagna och detta kan i sig påverka hur människor agerar (Alvehus, 2013), vilket inte är önskvärt i denna studie.
2.2
Fallstudie
Syftet med fallstudiemetoden är att fokusera på att undersöka ett eller ett lägre antal områden för att skapa unika och värdefulla förståelser. Fallstudiemetoden lämpar sig inte för att undersöka ett område i sin helhet, utan att metoden istället lämpar sig för att undersöka ett område utifrån specifik problematik för att skapa lärdom. (Denscombe, 2016)
Detta var från början inte författarens syfte men resultatet av de deltagande respondenterna gjorde att uppsatsen lämpades bäst att vara i fallstudieformat. Från starten var syftet att göra en mer generaliserbar uppsats med fler respondenter från olika nyhetsorganisationer. Men då respondentantalet inte nådde upp till lämpligt antal samt att alla som kunde delta i studien var från samma nyhetsredaktion tog studien en annan riktning.
Riktningen som studien tog var då fallstudie. Syftet blev att undersöka journalister från nyhetsredaktionen Sydsvenskan för att titta närmare på hur journalister därifrån upplever sin egen trovärdighet när de publicerar på Facebook samt för att undersöka hur de arbetar för att öka trovärdigheten. Detta för att skapa förståelse för journalistiken och journalister idag då det finns mycket negativ kritik mot dem samt för att försöka fastställa hur journalister från
sydsvenskan arbetar och upplever sin trovärdighet. För att kunna genomföra detta skapade författaren sig en teoretisk grund om vad som påverkar trovärdigheten för journalister men även vad tidigare undersökningar säger om journalistiken.
2.3
Urval intervjupersoner
I forskningssammanhang är det vanligast att författaren intervjuar en respondent i taget. Det är i sällsynta fall som det finns krav på att det ska vara fler respondenter samtidigt. Att genomföra intervju är tidskrävande och därför krävs det noga förberedelser och det krävs att författaren omsorgsfullt väljer respondenter. (Ejvegård, 2009)
De första två respondenterna valdes utefter bekvämlighetstekniken. Respondenter väljs då utifrån studiens syfte, dock måste hänsyn tas till resurser och tid för studien.
Bekvämlighetstekniken bygger även på faktorer som passar författaren, vilka respondenter som ligger nära till hands och vilka kan vilja ställa upp som en deltagare i uppsatsen. (Ekström & Larsson, 2010) Efter hårt och ihärdigt arbete från författaren hittades ytterligare tre respondenter som kunde ställa upp och delta i studien. Respondenter kunde delta i studien då de uppfyllde kraven för uppsatsen. Kravet som fanns var att de var från nyhetsredaktionen Sydsvenskan samt att de arbetade med nyhetsrapportering, detta på grund av att respondenterna skulle matcha de två respondenter som valdes utifrån bekvämlighetstekniken.
I urvalsprocessen är det viktigt att författaren har en bra helhetssyn över urvalsunderlaget. När författaren ska välja respondenter är det viktigt att kunskapen över studieområdet är stor nog då slumpmässiga urval inte lämpar sig vid kvalitativa forskningsmetoder. (Harboe, 2013)
För att stärka uppsatsen ska urvalet bestå av sex till åtta respondenter, detta för att minska att resultatet blir beroende av respondenternas individuella uppfattningar (Ahrne & Svensson, 2014). Vidare menar Ahrne och Svensson (2014) att det sällan räcker att intervjua en till två personer, då det blir svårt att generalisera resultatet med så få respondenter. I denna studien har fem journalister som arbetar på nyhetsredaktionen Sydsvenskan blivit intervjuade, då det är journalisters perspektiv som ska undersökas för att uppfylla uppsatsens syfte. Journalisterna som deltog i studien har arbetat på sydsvenskan i två och ett halvt år upp till 25 års tid, vilket ger ett resultat som bygger på många års erfarenhet. Fler respondenter söktes, dock fick inte författaren något svar från de tillfrågade. Därför syftar inte denna uppsats till att generalisera resultatet då denna studien resulterade i en fallstudie som undersöker nyhetsjournalister på nyhetsredaktionen Sydsvenskan.
2.4
Semistrukturerad intervju
Viktigt att tänka på och att ha som utgångspunkt vid intervju är att det inte är respondenten i sig som står i centrum och som ska studeras, utan att respondenten är bärare av sociala mönster som ska analyseras och beskrivas. Eftersom författaren inte är intresserad av respondenterna som personer utan mer som bärare av information som kan lära oss någonting, är det viktigt att särskilja personen och informationen. (Widerberg, 2002)
Inför intervjuer är det fördelaktigt för författaren att utforma en intervjuguide. I en intervjuguide beskriver författaren vilka olika områden som måste beröras i intervjun för att kunna besvara frågeställningen. Frågorna ska reflektera syftet med uppsatsen, därav kan det vara fördelaktigt att göra en skiss på ämnet som frågorna ska utformas utefter innan utformningen av frågorna
görs inför intervjun. (Widerberg, 2002)
Semistrukturerad intervju innebär att författaren har specificerade frågor men att det finns utrymme för vidareutveckling och författaren har friheten till att ställa följdfrågor för att få djupare svar. Denna metod ger respondenterna möjlighet att besvara frågorna med egna ord och uttrycka sina åsikter på det sätt som de själva föredrar. (Merriam, 1994) Vid semistrukturerad intervju krävs det att författaren har en god förståelse för ämnet som ska diskuteras och då är det desto viktigare att författaren är öppen för de vinklar och den informationen som respondenten bidrar med. (Andersen, 1998)
Inför intervjuerna hade författaren utformat frågor som skulle ställas vid intervjutillfällena. Dessa valde författaren att inte skicka i förväg till respondenterna för att de inte skulle kunna förbereda sig och vinkla svaren till sin fördel. Första intervjun genomfördes på Espressohouse vid Lunds centralstation detta på grund av att Sydsvenskans kontor i lund byggdes om och enligt respondenten och därmed inte var en lämplig plats för intervju. Detta var en svår miljö att hålla intervju i dock blev ljudupptagningen från inspelningen mycket bra och intervjun
genomfördes utan problem trots omgivningen. Intervju två genomfördes i Malmö på Sydsvenskans huvudkontor dagen efter intervju ett. Intervju tre och fyra genomfördes när journalisterna var ute på fältarbete, då författaren tog tillfället i akt att intervjua journalisterna på plats. Dock genomfördes intervjuerna en och en för att få deras enskilda tankar och svar.
Intervju fem ägde rum på Espressohouse i centrala Malmö då det passade både respondenten och författaren bäst.
2.5
Analys av intervjumaterial
Frågeställningen bestämmer hur analysen av materialet ska gå till. Det som inte är relevant eller som inte bidrar till att besvara frågeställningen ska sorteras bort, men kan eventuellt räknas in i studien ifall den tar en annan riktning. Intervjumaterialet transkriberas oftast efter att intervju hållits. I det transkriberade materialet måste som ovan beskrivit information väljas ut. Detta på grund av att författaren ska kunna förenkla verkligheten och skapa en mer överskådlig bild av den vilket är syftet med forskningen. Dock förutsätter detta att informationen som väljs bort inte har någonting med syftet eller möjlighet till att bidra med att besvara frågeställningen att göra. (Andersen,1998; May, 1997)
I denna uppsats har författaren lagt fokus vid beskrivning och analys. Analysen innebär att intervjuaren genom reflektion bortser från det oväsentliga kring det som blivit beskrivet (Lantz,
2008). Att sammanfatta vad respondenter uttryckt behöver inte vara en analys och en sådan sammanfattning innebär inte med nödvändighet att förståelsen av det fenomen som undersökts har ökat. (Lantz, 2008) I denna uppsats användes därför den hermeneutiska cirkeln som analys och tolkningsverktyg för att kunna sortera och förstå materialet från intervjuerna. Detta för att få ut den mest relevanta informationen för att kunna besvara uppsatsens frågeställning. I den hermeneutiska cirkeln skapar först författaren sig en förståelse för ämnet, sedan förs en dialog med respondenter, författaren tolkar materialet och en ny förståelse framträder och till sist görs en ny tolkning av författaren. I verkligheten händer detta gång på gång i en utvecklande analysprocess. (Andersen, 1998). Denna delen av hermeneutiken har använts som ett verktyg och är således det enda som används från denna forskningsansats.
2.6
Källkritik
Den teorin som presenteras i denna studie är kontrollerad utefter tidssamband, tendensfrihet och äkthet. Enligt Thurén (2013) är tidssamband tiden som gått från det att källan publicerades, ju längre tid sedan publicering desto större tvivel finns det för källan. Därav har författaren valt att använda källor publicerade efter 2008 på grund av att detta även är ett ämne som kräver aktuella källor, då det ständigt sker förändringar. Tendensfrihet innebär enligt Thurén (2013) att läsaren inte har någon misstanke om att källan bidrar till en oriktig bild av verkligheten på grund av någon annans intresse. Författaren har på grund av detta undersökt var källan publicerats, detta för att ta reda på källans pålitlighet och för att undersöka så att den inte är vinklad eller partisk. Äkthet betyder att källan är vad den utger sig för att vara (Thorén, 2013), vilket författaren har lagt stor vikt vid innan källan blivit en del av denna uppsats.
2.7
Etik
I denna uppsats följs en rad uppsättningar av principer och aspekter som en forskare bör förhålla sig till enligt Kalman och Lövgren, (2012); May, (1997). Dock följs dessa principerna olika beroende på forskningsmetod samt på grund av de förutsättningarna som finns för kvalitativ forskning med intervjuer som metod samt för den netnografiska forskningsmetoden.
Principerna som följts gällande kvalitativ intervju är informationskravet, konfidentialitetskravet, nyttjandekravet och samtyckeskravet. Informationskravet betyder att respondenterna får
information angående studien syfte och användningsområde. Informationskravet skall presenteras i början av kontakten med de potentiella respondenterna för att de ska kunna ta
beslut om de vill delta eller inte i studien och därmed alltså lämna ett informerat samtycke. (Kalman & Lövgren, 2012; May, 1997) I första mailet till de potentiella respondenterna ingick informationskravet så att respondenterna kunde ta ställning till deltagande eller inte. Därefter bestämdes dag, plats och tid för intervju. Konfidentialitetskravet innebär enligt Kalman och Lövgren (2012); May, (1997) att resultatet av intervjun, förvaras och hanteras säkert.
Konfidentialitetskravet omfattar också hur materialet används i uppsatsen (Kalman & Lövgren, 2012; May, 1997). För att upprätthålla konfidentialitetskravet i denna studie presenterades materialet från intervjuerna på ett så exakt sätt som möjligt och allt material förvarades på en dator som endast författaren hade tillgång till, som dessutom är lösenordskyddad.
Nyttjandekravet innebär att materialet insamlat till uppsatsens syfte inte säljs eller används vidare utav någon annan (Kalman & Lövgren, 2012; May, 1997). Det insamlade materialet från intervjuerna har enbart använts i denna uppsats och kommer inte att säljas eller användas vidare i något annat syfte. Samtyckeskravet innebär att intervjupersonerna är införstådda i att han eller hon kan avbryta intervjun när som helst och att intervjupersonerna har rätten till att vara helt anonyma (Kalman & Lövgren, 2012). Detta lyftes fram innan intervjuerna så att
intervjupersonerna var införstådda med detta och hade valmöjligheten att avstå ifall de ville. Inom den netnografiska forskningsmetoden finns det vissa svårigheter gällande etik. Enligt Berg (2015) beror detta på den suddighet som finns inom det netnografiska forskningsfältet och på grund av att det är subjektiva upplevelser och erfarenheter i digitala sammanhang som undersöks. Det finns även svårigheter gällande hur de som deltar i studien ses som individer i det materiella vardagslivet eller om de ses som författare och ägare till sina egna texter (Berg, 2015). I denna uppsats ses deltagarna på Facebook som individer och därför skyddas deras identitet. Samtyckeskravet har författaren bortsett ifrån i den netnografiska delen eftersom det hade kunnat påverka resultatet ifall författarens närvaro var känt för de individer som väljer att interagera med Sydsvenskans Facebook. I denna studie har även författaren vägt in att
Sydsvenskans Facebook är en publik profil vilket de som kommenterar och interagerar med deras Facebook är medveten om därför har avvägningen om att inte informera individerna i den netnografiska delen gjorts utan de är istället helt anonyma i denna uppsats. Det är dessutom inte individerna som är i fokus utan Sydsvenskan, individerna är endast exempel på interaktionen som Sydsvenskan får genom Facebook.
2.8
Metoddiskussion
lämpade sig kvalitativ forskningsmetod bäst. Kvalitativ metod tillämpas när det är människors uppfattningar och tolkningar som ska undersökas (Holme & Solvang, 1991).
Författaren hade från början en annan vision av hur uppsatsen skulle genomföras, dock gick inte det att genomföra då respondenterna blev för få och att de endast kom från en
nyhetsorganisation. På grund av detta tog uppsatsen en annan riktning som resulterade i en fallstudie representerad av nyhetsjournalister från nyhetsorganisationen Sydsvenskan.
För att kunna förstå hur journalister arbetar och ser på deras trovärdighet har semistrukturerade intervjuer genomförts med journalister. Tre av intervjuerna varade i cirka 45 minuter vilket stöds utav Andersen (1998), som menar att det är en bra längd på en intervju, då de flesta respondenter blir trötta och visar ett mindre intresse efter cirka en timme. De andra två intervjuerna varade i cirka 30 minuter. Semistrukturerade intervjuer valdes för att författaren skulle kunna ställa följdfrågor för att få djupare och mer informativa svar från respondenterna. Vid semistrukturerade intervjuer ska författaren kunna styra frågorna under intervjun så att ämnet inte frångås. På grund av detta valde författaren att skapa sig en teoretisk grund som användes som stöd under intervjutillfällena. Val av respondenter gjordes enligt
bekvämlighetstekniken, som baseras på att respondenter väljs utifrån studiens syfte, vilka respondenter som ligger nära till hands och vilka som kan tänka sig vilja ställa upp som en del av uppsatsen (Ekström & Larsson, 2010). Detta valdes på grund av att det är en tidsbegränsad uppsats. Respondenterna som intervjuats i denna uppsats har dock inte varit slumpmässigt utvalda utan kravet från författaren var att det skulle vara nyhetsjournalister från
nyhetsredaktionen Sydsvenskan då studien resulterade i en fallstudie.
Netnografisk forskningsmetod användes för att kunna skapa en större förståelse för hur journalister använder Facebook. Kombinerat med kvalitativa intervjuer ger detta en bredare förståelse och en klarare bild över hur journalister på Sydsvenskan hanterar publicering på Facebook.
Författarens egna åsikter om journalistik idag skulle kunna påverka denna uppsats. För att undvika detta valde författaren att undersöka detta ifrån ett okänt perspektiv som författaren inte hade någon förutfattad mening inom eller någon tidigare insyn inom - journalisternas egna syn på trovärdighet samt hur de arbetar för att öka trovärdigheten vid publicering på Facebook. Respondenterna i denna uppsatsen är anonyma då författaren inte anser att det är relevant för uppsatsens syfte att avslöja deras namn. Trots anonymiseringen anser författaren att information
om vilken nyhetsorganisation de kommer ifrån samt att de arbetar med nyhetsrapportering är tillräckligt och relevant information för att kunna besvara uppsatsens frågeställning och för att respondenterna ska kunna bidra till ett tungt vägande resultat. Därför benämns respondenterna A, B, C, D och E i denna uppsats i syfte att bevara deras identitet okänd.
Reliabilitet handlar om hur resultatet kan upprepas, det vill säga kommer resultatet att ge samma resultat om den genomförs igen med samma metod? Reliabilitet är ett svårt begrepp inom samhällsforskning eftersom människor beteende förändras hela tiden. Reliabiliteten grundar sig i att det finns endast en verklighet som kommer att ge samma resultat om vi upprepande gånger studerar samma verklighet. (Merriam, 1994) Reliabiliteten i denna uppsats är låg på grund av att det ärfemjournalister som intervjuats. För att uppsatsen skulle ha högre reliabilitet skulle det ha intervjuats fler som nämnt ovan enligt Ahrne och Svensson (2014). Det är ovisst om ytterligare en respondent hade påverkat resultatet i en annan riktning då de befintliga intervjuerna gett ett mättat resultat. När författaren ser upprepningar i svaren eller att samma uttalande återkommer i intervjuerna talas det om att studien uppnått mättnad vilket kan påvisa att ytterligare intervjuer inte hade gett någon ny information eller kunskap. Dock kvarstår problemet att vid nästa gång kanske inte intervjupersonerna hade haft samma åsikter eller tyckt sig likadant, då det är föränderliga faktorer som studeras. (Ahrne & Svensson, 2014) Därav har denna uppsats låg reliabilitet men svaren har god mättnad, på grund av att respondenterna hade liknande åsikter och svar på författarens frågor. Uppsatsens reliabilitet påverkas av att respondenterna är anonyma då reliabiliteten hade blivit högre ifall de namngavs och möjligheten att göra om studien med samma respondenter hade höjt reliabiliteten. Dock väljer författaren ändå att hålla respondenterna anonyma på grund av att författaren valt att hålla sig till forskningsetikens samtyckeskrav för att utesluta risken att respondenterna hängs ut.
Validiteten handlar om ifall författaren fått med det som är viktigt i uppsatsen för att uppfylla uppsatsens syfte (Ejvegård, 2009). Intervjufrågorna och följdfrågorna som ställts under intervjuerna tillsammans med den kunskap som författaren byggt upp innan intervjutillfällena har bidragit till att validiteten i denna uppsats blivit god. I uppsatsen har det som skulle
undersökas blivit undersökt och diskuterat i diskussionen. Utan den kunskap som författaren tog till sig innan intervjuerna från redan tidigare gjorda studier och undersökningar skulle inte validiteten i denna studien blivit lika god. Utan förkunskap inom området hade det blivit svårt att utforma givande och relevanta frågor, så att syftet med uppsatsen uppfyllt.
3
Teori
I detta kapitel kommer tidigare studier och undersökningar att presenteras som ligger som grund för denna studien. Utifrån dessa studierna har intervjufrågorna skapats till de kvalitativa intervjuerna, detta för att kunna ta reda på samband, likheter och olikheter från teorin i
praktiken på nyhetsredaktionen Sydsvenskan.
3.1
Trovärdigheten för journalister idag
Trovärdighet kan beskrivas som kvalitet baserad på olika beståndsdelar av trovärdighet, tillförlitlighet och objektivitet. Dessa tillsammans kan användas vid mätning av definitionen trovärdighet, som kan användas för att bilda ett konsekvent koncept av trovärdighet. (Chung, Hyunjung & Hyun, 2010)
Mätningar gjorda utav Pew research (2013) som utvärderat journalister och pressen sedan 1985 visar att förtroendet för journalister sjunker hos läsarna. Deras undersökningar visar även att läsare inte tror att journalister kan erkänna sina fel (Pew research, 2012). SOM-institutets undersökning visar också att det råder lågt förtroende för journalister hos läsarna, samt att de flesta förtroendemätningar för journalister visar samma sak (Giertta, 2012; Lundquist, 2012). Feighery (2011) menar att trovärdigheten för journalister är på en historiskt låg nivå och att detta har varit känt för journalister sedan tidigare. Trots detta har journalister inte inrättat några nya arbetsmetoder för att förbättra deras etniska prestanda, utan fortsätter att arbeta medan de blundar för verkligheten (Feighery, 2011).
Undersökningar visar även att läsarna menar att journalister inte är objektiva i sin rapportering (Pew research, 2013). Anledningar till varför trovärdigheten är låg för journalister är enligt Svensson (2015) att de inte återspeglar faktorer såsom att journalisterna ska vara opartiska, eller att journalisterna ska vara självkritiska. Herrero, Berganza och Calderon (2015) menar att journalister missbrukar sitt förtroende, genom att de vill att läsare ska tro och lita på vad de skriver och journalisterna vill att läsaren ska tro att de är opartiska, korrekta och grundliga. Det finns dock fortfaraden läsare som menar att journalister spelar en viktig roll för att hjälpa människor att navigera bland all information på internet. Dock blir journalisters bidrag till samhället allt mindre betydelsefullt, framför allt i jämförelse med andra yrken. (Pew research, 2013)
3.2
Journalistik på sociala medier
Uppkomsten av ny teknik och förändrat konsumentbeteende för nyheter har resulterat i en rad förändringar för journalister. Ny teknik har lett till att konsumenter förväntar sig nyheter hela tiden, var som helst och på flera olika medieplattformar samtidigt. Detta utmanar journalister genom att de måste veta hur de ska skapa innehåll på de olika plattformar som finns, samt att journalister måste veta var och när läsarna vill ha det. (Kolodzy, Grant, DeMars, & Wilkinson, 2014). Verkan av att journalistiken har flyttat in på sociala medier enligt Hermida et.al (2012); Johansson och Nygren (2014) är att nyheter på sociala medier förändrar förhållandet till
publiken och de menar vidare att det försvagar journalistens professionella position. Hermida et al. (2012) anser vidare att sociala medier har fått en bestämmande roll i vad journalisten ska rapportera och inte, samt när de ska rapportera det. Johansson och Nygren (2014) skriver att sociala medier har förändrat synen på journalister när de tog plats där, deras roll som informatörer och maktgranskare åt samhället har svalnat för längesedan.
I Go, Han You, Jung och Shims (2016) studie presenteras även ett negativt samband med sociala medier och journalisters trovärdighet. En undersökning som kan kopplas till Go et al. (2016) som även de presenterar ett negativt samband med sociala medier och journalistik, är resultatet utav ING Group undersökning 2014 som visar att sociala medier även har negativ inverkan på journalister arbetsinsats. ING Gruops undersökning visade att 60% av de
deltagande journalisterna känner sig mindre bundna till de traditionella reglerna för journalistisk yrkesetik när de använder sig av sociala medier. (Meltwater, 2014) Go et al. (2016) menar även att sociala medier gör det svårt för läsaren att se var källorna kommer ifrån eller helt enkelt inte vet var artikeln kommer ifrån. Vilket Go et al. (2016) menar får effekten att läsaren avstår från att ta till sig informationen från journalister, vilket leder till en negativ uppfattning av
journalister och nyhetsorganisationer på sociala medier. Johnson och Kaye (2015) anser att källorna till nyheterna på sociala medier ofta är svåra att se eller att det inte finns några direkta länkar till källorna. Enligt Johnson och Kaye (2015) saknar Facebook även ansvariga för det som står på webbplatsen, informationen kommer från kända och okända källor som publicerar fakta både på opartiskt sätt men även med en dold agenda.
Journalister använder idag sociala medier som ett verktyg till att sprida innehåll, så att det når ett större antal läsare för att stärka varumärkeslojalitet. Teknik som delningar, kommentarer och klick på gillafunktionen från läsare ökar räckvidden på meddelanden till publiken för
nyhetsorganisationen markant. (Hermida et al. 2012) Hermida et al. (2012) berättar att
och på det viset når det fler människor som inte i vanligt fall hade läst eller besökt den nyhetsorganisationens hemsida. Ovanstående stärker bilden av att sociala medier spelar en viktig roll i spridningen av nyheter (Hermida et al. 2012).
3.3
Facebook och journalistik
Facebook har en viktig och central roll i spridning och kommunikation av nyheter på internet menar Hess och Bowd, (2015); Johnson och Kaye (2015). Johnson och Kaye (2015) menar dock att Facebook trots sin viktiga del i spridningen av nyheter inte anses som en trovärdig källa för nyheter. Johnson och Kaye (2015) menar vidare att Facebook först och främst är ett forum för politisk diskussion, och används för att skapa sociala förhållanden, samt att sociala
webbplatser i allmänhet anses som mindre trovärdiga.
Facebook har bidragit med konsekvenser för både läsare och journalister, vilket har resulterat i ett ökat intresse för journalistiken och för hur journalister arbetar. Det har även gett ett uppsving för diskurser kring spridning av nyheter och diskussioner om nyhetsrapportering från
journalister. Facebook och sociala medier har digitaliserat den traditionella journalistiken. (Hess & Bowd, 2015)
3.4
Kommentarer från läsare
Facebook och sociala medier för med sig alternativa möjligheter och en effektiviserad kanal för kommunikation med potentiella läsare jämfört med traditionell nyhetstidning (Johansson & Nygren, 2014). Conlin och Roberts (2016) studie visar dock att nyhetsorganisationer kan ta skada av kommentarer som läsare skapar om nyheter online. Detta resultat kan skrämma nyhetsorganisationer från att låta sina läsare kommentera deras nyheter. Resultatet tyder också på att aggressiva och icke grundade eller ifrågasättande kommentarer på nyhetsorganisationers publicerade online nyheter har påverkat nyhetsorganisationers trovärdighet negativt. Resultatet av Colin och Roberts (2016) studie visar att läsarens kommentarer är värdefulla men endast under vissa förutsättningar för journalister. Läsarens kommentarer kan vara värdefulla när de ingår i opinionsvisningar snarare än nyheter till skillnad från när nyhetsartiklar redogör för vad
journalisten har sett eller vet. Kommentarer som bestrider journalistens iakttagelser försvagar journalistens ansträngning att rapportera nyheterna. (Colin & Roberts, 2016)
En annan vinkel på tvåvägskommunikationssättet som tyder på att det är gynnsamt för journalister, är att fenomenet belyser att sociala medier har förändrat arkitekturen för
journalister. Idag kan journalister använda dessa digitala funktioner som kommentarsfälten för att komma närmre läsaren och för att kunna föra diskussioner kring journalistisk etik bland publiken. Detta har varit själva lockbetet för att journalister ska ansluta sig till sociala medier som Facebook. Sociala medier lovar att hjälpa journalister att förklara sig själva och att öka trovärdigheten genom samtal med läsaren. (Feighery, 2011) Samtidigt menar Johansson och Nygren (2014) att Facebook kan ge journalister chansen att visa sitt ansvarstagande genom att anpassa sig till de nya plattformarna och införa de traditionella yrkesmetoderna och normerna just på sociala medier. (Praprotnik, 2016; Johansson & Nygren, 2014).
3.5
Läsarundersökningar
Självundersökningar eller läsarundersökningar som journalister gör är ofta utförda internt på nyhetsorganisationerna, i dessa undersökningarna menar Feighery (2011) att journalisterna talar med och om sig själva. Dock fortsätter kritiken mot journalister utanför nyhetsorganisationernas egna undersökningar och det är dessa undersökningar och den kritik som de lyfter fram som journalisterna ska ta till sig (Feighery, 2011). Detta menar Feighery (2011) som understryker avståndet mellan nyhetsorganisationer och läsaren. Men många journalister försvarar denna distans mellan journalist och läsare som anledning till att journalister måste bevara sin självständighet för att kunna verka som självständiga maktgranskare enligt Feighery (2011).
3.6
Mer fokus på nyhetswebbplatser
I Go et al. (2016) studie kan vi se Flanagin och Metzgers undersökning som säger att nyhetsorganisationers egna hemsidor har högre trovärdighet hos läsarna än till exempel Facebook eller Twitter (Johnson & Kaye, 2015). Nyhetsorganisationernas egna webbplats har enligt deras undersökning god trovärdighet på grund av att läsare menar att de har tydlig information och fungerar som gate-keepers precis som den traditionella motsvarigheten, papperstidningen. Go et al. (2016) menar att den goda trovärdigheten för nyhetswebbplatserna beror på referensinformationen som upplevs som trovärdig, till skillnad från webbplatser vars
främsta syfte är att erbjuda underhållsorienterat innehåll, som till exempel Facebook. Go et al. (2016) menar även att det är viktigt för nyhetsorganisationer att använda renodlade nyhetswebbplatser för att öka den uppfattade trovärdigheten för nyhetsorganisationer online. Detta är på grund av att läsare över lag tenderar att vända sig till mer trovärdiga källor så som nyhetswebbplatser. Vidare kan detta ge större genomslag menar Go et al. (2016) så att andra läsare upplever innehåll skapat av journalister som mer trovärdigt. Så genom att
nyhetsorganisationer använder sig mer utav nyhetswebbplatser än sociala medier påverkar förtroendet positivt. Go et al. (2016) studie visar även att nyhetsorganisationer som vars syfte är att bygga upp förtroende och trovärdighet måste fokusera på kvaliteten på den information de publicerar på sociala medier.
Det som kan ses från föregående studier och undersökningar angående journalisters arbete och journalisters trovärdighet är likheter mellan många olika studier som säger att det är lågt förtroende för journalister hos läsare idag. Orsaker som att journalister inte är opartiska eller objektiva i sin rapportering spelar stor roll för läsarna och detta väcker frågor som hur
journalisterna ser på den upplevda låga trovärdigheter för dem hos läsarna. Annan anledning till den låga trovärdigheten sägs också vara nyhetsrapporteringens flytt till sociala medier och inte minst där i Facebook. Facebook påstås ha påverkat journalisters utåt upplevda professionella position i samhället negativt. Det har medfört att det har gjort att många journalister inte känner sig bundna till de pressetiska regler som präglat pressen och journalister i många decennier. Dock menar tidigare forskning att Facebook och sociala medier har stor betydelse för spridning av nyheter online, men hur ställer sig journalister till denna spänningen som finns mellan nyhetsrapportering och sociala medier? I och med denna spänning som uppstår blir det även viktigt att ta reda på hur journalister ställer sig till tvåvägskommunikationen som möjliggörs på ett mer tillgängligt sätt med Facebook samt hur detta utmanar journalister i dagens nya
medielandskap. Detta undersöks i nästa del av uppsatsen vilket för oss vidare till resultatet av intervjuerna med de fem journalisterna från nyhetsredaktionen Sydsvenskan samt den netnografiska undersökningen på Sydsvenskans Facebook-sida.
4
Resultat
I detta kapitel kommer resultatet från de fem intervjuerna och det netnografiska resultatet att presenteras. Intervjupersonerna skiljs åt genom att namnge dem A, B, C, D och E. Intressant att nämna är att de som intervjuats är, tre män och två kvinnor som alla är utbildade journalister, men två av dem är idag aktiva som redaktörer på nyhetsorganisation Sydsvenskan. Fyra utav respondenterna har varit journalister i cirka 20 år och har lång erfarenhet av yrket.
4.1
Trovärdighet ur journalisters perspektiv
Trovärdighet för respondent B definieras som att journalister har en tradition att luta sig tillbaka på. Det vill säga att de är ett starkt varumärke som i sig skapar trovärdighet till läsaren. B menar vidare att det ska finnas en viss transparens i hur de arbetar samt att journalister inte är anonyma utan de står för vad de publicerar. B förtydligar och menar att när läsaren vet vem som har gjort innehållet skapar detta per definition trovärdighet och att journalistens namn är en viktig ingrediens. Sedan att det är viktigt att journalister inte för fram en dold agenda eller en dold åsikt och att det är viktigt att låta många sidor komma till tals. B belyser även att trovärdighet är någonting som byggs upp under en lång tid och skapar en relation vilket gör att läsare
återkommer. Relationen mellan läsare och journalister är någonting som hela tiden måste underhållas, eftersom det kan lätt kan raseras. Med bara några få dåligt underbyggda eller felaktiga publicerade artiklar kan hela trovärdigheten raseras. B säger slutligen att det är en känslig produkt de säljer – trovärdighet.
Respondent A definierar trovärdighet som verifierade uppgifter och att journalister inte följer vaga uppgifter eller publicerar någonting som inte har verifierats. A fastslår vidare att
trovärdighet är att de arbetar utefter de pressetiska regler som finns och att det i sig är en stor trovärdighet. A berättar vidare att det är viktigt att ha en bredd i det som de rapporterar att det också ökar trovärdigheten och att journalister inte ska ha en dold agenda. A säger dock att de känner att den dolda agendan är någonting journalister har blivit ifrågasatta kring den senaste tiden. A säger att journalister inte har en dold agenda och inte ens en öppen, utan de arbetar för att ge en bredd till läsarna inom samhällsbevakning.
C menar för att journalister ska upplevas som trovärdiga måste de rapportera det som händer utan att vinkla det. Det handlar även om att beskriva det på ett korrekt sätt utan att överdriva eller tvärt om förminska situationen som rapporteras. C berättar även att det handlar om att stå för det man publicerar och att inte vara anonym.
”Trovärdighet handlar alltså om att vara så objektiv som möjligt och så korrekt som möjligt”.
(C, 2018-01-31)
C menar också att mediehus som till exempel Sydsvenskan och dess journalister ska vara försiktiga och därmed måste vara starka nog att hålla borta extremer från sin produkt.
”Jag tycker inte att alla journalister är bra och jag tycker inte att alla journalister arbetar på ett bra sätt. Sen så tycker jag att vissa
mediehus har tagit in journalister som egentligen inte är journalister utan mer aktivister”.
(C, 2018-01-31)
C understryker att journalister som har en agenda eller för en agenda är ingenting som har med journalistik att göra, men C tror att det är det som media har haft problem med de sista 20 åren och därav den låga trovärdigheten.
Respondent D och E talar båda två om att trovärdighet för dem är väl verifierad information och att informationen inte framför en dold agenda. D berättar precis som B att det är viktigt att rapportera om olika ämnen och händelser så att det finns en brädd i rapporteringen vilket visar på att det inte finns något mönster som drar ner trovärdigheten.
Efter den netnografiska undersökningen återses det ett mönster av att det endast sker rapportering av inrikesnyheter på deras Facebook. Det syns även att det ofta är lokala eller rikstäckande nyheter som kan tänkas engagera följarskaran på Sydsvenskans Facebook. En annan observation som stödjer resultatet från intervjuerna är att journalister från sydsvenskan inte är anonyma i artiklarna som publiceras utan det återfinns alltid namn men även bild i artiklarna.
4.2
Hur ser journalister på sin egna trovärdighet?
När frågan ställdes om hur det tillfrågade journalisterna ser på sin trovärdighet och att det råder lågt förtroende för journalister, gavs svaren av A, B och E att de inte har märkt av att det är låg
trovärdighet för just dem.A och B säger att de tror att det är en liten grupp som föraktar journalistik och allt vad journalistik står för. B menar att dessa människorna tar mycket plats på olika forum och medier. De sprider sina åsikter och det kan ge skenet av att det är många som tycker illa om journalistik. B menar vidare att de flesta som läser det som journalister skriver inte säger så mycket, så den sidan som gillar journalistik framträder inte lika tydligt. A menar att bilden av att journalisters trovärdighet skulle vara låg därmed förstoras och att som institution har de hög trovärdighet.
”Så det är lätt att denna bilden förstoras upp för att det finns väldigt starka röster som säger att de inte har förtroende för journalister”.
(A, 2017-10-31)
A menar vidare att trovärdigheten är jätteviktigt i och med att det är just det som är journalistens kapital.
När respondent C fick samma fråga svarade C att det är säkert riktigt, men att hen har inget problem med det. Människor är ju inte dummare idag än att de kan ta reda på saker själva. Sanningen vinner i längden menar respondent C.
D som varit journalist i två och ett halvt år berättar att det känns som att de har eskalerat bara det senaste året, där en stor bidragande faktor till det är alla alternativa nyhetskällor som anklagar medier för att inte bedriva eller göra rätt journalistik eller att vara opartiska. D säger vidare att hen inte har märkt av detta personligen men att D har sett och hört det i förbifarten. Det som kan ses från netnografin är ett antal kommentarer från läsare som är direkt kritiserande mot journalistiken som Sydsvenskan förmedlar. Kommentarerna ifrågasätter Sydsvenskans motiv och ifall de utför grävande journalistik som Sydsvenskan går ut med att de göra på sin Facebook-sida. Se exempel nedan.
Figur 1 & 2. Skärmdump exempel på svar från Sydsvenskan (Facebook, 2018-05-01)
I den netnografiska observationen måste dock hänsyn tas till att kommentarer som inte passar sydsvenskan kan ha tagits bort av Sydsvenskan, ändå syns en del negativa kommentarer om journalistiken från Sydsvenskan.
4.3
Att mäta trovärdighet som journalist
När respondenterna skulle svara på hur de mäter sin trovärdighet ute bland läsare så var svaret att de har djupintervjuer med sina läsare. Det är grupper på cirka tio till femton läsare som intervjuas och får ge feedback och kommentarer på deras produkt och journalistik. Det framgick även att det inte är journalisterna själva som gör dessa intervjuer, utan de genomförs av andra på företaget (A, 2017-10-31; C & D, 2018-01-31). Respondenterna nämner även att de tycker att det är svårt att mäta trovärdighet och att de tycker att det bästa sättet att mäta är antal läsare. C lägger till att hen tycker att detta sätt att mäta trovärdighet är gammalmodigt och bör revideras, dock lägger C till att hen inte har förslag på andra genomförandesätt.
4.4
Sociala medier
Att producera innehåll på sociala medier ses på olika sätt från respondent A och B. B menar att publicera nyheter på sociala medier kräver en mycket snabbare arbetsprocess, till skillnad från tidningspublicering.
”Med online publicering ändrar sig nyheterna över tid vilket betyder att det går att korrigera innehållet efter publicering, och på så sätt börjar arbetet efter en publicering idag till skillnad från förr”.
(B, 2017-10-30)
Vidare kan publicering online påverka kvaliteten menar B då det finns krav på att det ska nå läsaren snabbt och det resulterar i att kvaliteten på utförandet blir sämre och att journalisten inte hinner låta alla sidor komma till tals.
Respondent A håller inte med respondent B, utan menar att det är fel att säga att arbetet börjar vid en publicering. A menar att allt som publiceras ska genomgå samma steg och det spelar ingen roll var det ska publiceras.
sedan papperstidningen var den primära nyhetskällan för människor. A säger sedan att journalister ska behandla källor och kvalitet på samma sätt nu även om det ska gå snabbare, eftersom grundtanken är den samma vilket stöds utav respondent C, D och E. Vidare säger A att ibland måste det gå så snabbt när journalister ska verifiera källorna och informationen att det inte går. Då gäller det att snabbt rätta till informationen så att inte felaktig information ligger ute. På det sättet ställs det högre krav på journalister idag säger A.
C, D och E menar alla tre att det är tiden innan publicering som har blivit kortare och att det i sig ställer högre krav på dem. Vidare menar C, D och E att det är det enda som förändrats eftersom arbetet ska utföras på samma sätt precis som A berättar.
4.4.1
Kommentarer
När frågan ställdes angående kommentarer på sociala medier och hur journalisterna ställer sig till att läsare kan kommentera är fyra av fem positiva till att läsare kan komma till tals på detta sätt. B menar att det är för läsarna som journalister finns till och att utan läsare så finns inte journalister.
”Journalister måste lyssna på vad läsarna vill ha och idag har det blivit lättare och bättre med sociala medier än förr. Detta har medfört att den digitala publiceringen gör läsaren mer involverad och att vi journalister kan se vilken journalistik som engagerar läsaren”.
(B, 2017-10-30)
B menar att journalister inte alltid vet vad läsaren vill ha bara för att de är journalister och då hjälper statistiken på interaktionen från Facebook dem. B och respondent D ser det bara som positivt att läsare kan komma till tals via en så stor kanal som Facebook.
Respondent A är också positiv till att läsarna kan kommentera på journalisternas arbete. Dock poängterar A att det är en för stor andel människor på sociala medier som beter sig illa och respondenten tycker att det är tråkigt. Dialogen hade kunnat vara annorlunda med mer konstruktiva kommentarer och då kunde journalister lägga mer tid och resurser på den
kommunikationen. E lyfter också fram att vissa kommentarer som kommer på deras Facebook ibland måste tas bort och att det är det enda negativa med tvåvägskommunikationen att vissa inte kan hålla sig på en bra nivå. A berättar också att Sydsvenskan har inrättat förhållningsregler för kommentarerna och de måste följas av de som väljer att kommentera. Om de regler som satts upp inte följs tar webbredaktionen bort kommentarerna omedelbart (A, 2017-10-31).
Respondent C har inte samma syn på interaktionen som läsare A, B, D och E utan förklarar att det här med interaktion från läsaren är någon form av fluga som kommit.
”Jag tror inte att det är rätt väg att gå, för att tidningen ska kunna publicera för sig själv, vi ska inte behöva ha någon interaktion med läsarna, vi är eller det är inte någon demokrati en tidning så att säga. Vi ska kunna publicera en sak och stå för den, vi ska inte behöva fråga läsaren vad de tycker och så vidare för då blir det konstigt”.
(C, 2018-01-30)
C berättar vidare att Sydsvenskan är inne i ett stim och de tycker att interaktionen från läsare är viktig, men C tycker att de tappar kvalitet för att journalister eller Sydsvenskan inte kan svara för vad läsare tycker. Frågor som respondent C ställer sig är hur de ska bemötas och om Sydsvenskan verkligen ska bli ett forum för dessa diskussioner. Vidare menar C att de bör vara försiktiga med interaktionen från läsare och vidare att det inte har någonting med journalistik att göra.
Kommentarerna som Sydsvenskan får från läsare är mestadels positiva dock finns det de läsarna som kommenterar för att lyfta fram missnöje om ämnen som de rapporterar om eller den
journalistik de för att se exempel ovan för negativa utvalda kommentarer. Se exempel nedan för utvalda positiva kommentarer.
Figur 3, 4 & 5. Skärmdump exempel på svar från Sydsvenskan (Facebook, 2018-05-01)
De flesta läsarna kommenterar för att diskutera innehållet eller det ämnen som artikeln handlar om. Sydsvenskan svarar dock inte på dessa kommentarerna utan det är andra läsare som ofta kommenterar och diskussion uppstår läsare emellan.
De svaren som Sydsvenskan gav till sina läsare var endast vid försäljningstillfällen för att sälja prenumerationer eller vid rättelser i artiklarna när de skrivit felaktig information. Sydsvenskan svarar alltid med att trevlig säga hej till kommentarens avsändare, sedan följs svaret upp med en
trevlig kommentar sedan slutligen svar på kommentaren eller en uppmaning till läsaren. Exempel på kommentar från läsare och svar från Sydsvenskan kan ses nedan.
Figur 6 & 7. Skärmdump exempel på svar från Sydsvenskan (Facebook, 2018-01-31)
4.4.2
Problem med trovärdighet på sociala medier
Respondent B tror att det är svårt för läsaren att skilja på innehållet på sociala medier, B säger att det är inte alltid lika självklart vem avsändaren är. Detta kan jämföras med papperstidningen där det är väldigt tydligt vem som står för innehållet samt av vem innehållet är publicerat av. B berättar vidare att på sociala medier blandas allting, ett inlägg av någon rasist som vräker ur sig hat kan se likadant ut som en professionell artikel skapad av en journalist för en
nyhetsorganisation vilket förvirrar läsare. Läsare blir då osäkra och B menar att trovärdigheten påverkas negativt. B beskriver vidare att detta problem är någonting de pratar om mycket internt hur journalister och nyhetsorganisationer ska kunna märka innehållet för läsaren. B menar dock att det är väldigt svårt, speciellt när Facebook inte är intresserad av att göra den skillnaden tydligare för läsaren.
”Jag tycker om sociala medier jag tycker att det har digitaliserat demokratin på många sätt, men allting gott för alltid något ont med sig”
(B, 2017-10-30).
C berättar lite samma sak som B att deras innehåll blandas med så mycket dumheter på Facebook vilket resulterar i att det blir svårt för läsaren att urskilja materialet. Då är det lätt att journalistiskt innehåll förknippas med innehåll som inte håller samma höga standard, vilket kan dra ner den upplevda trovärdigheten för journalistiken.
A berättar att spridningen på Facebook kan vara ett problem ifall deras nyhet når någon som inte är deras läsare, då kan deras publicering ses som negativ.
4.5
Vad gör journalister för att öka sin trovärdighet?
Respondent B säger att journalister måste arbeta med att märka upp innehållet för läsaren så att det blir lättare för den som tar emot informationen att veta vad för sorts information det är. B berättar vidare att journalister måste vara sakliga, faktagranska sina texter samt se så att de förhåller sig neutrala till ämnet. B förklarar vidare att det hela tiden också förs en dialog på redaktionen om hur texter och bilder kan uppfattas, eller om de kan fungera som en megafon för någons åsikt.
Respondent B berättar också att journalister måste visa att de arbetar transparent och ge läsarna möjlighet till inblick i hur de arbetar och tänker. Till sist berättar B att vi inte får glömma att journalister precis som alla andra också gör fel ibland och menar att det också är viktigt att journalister är generösa med att publicera rättelser och svar till läsaren. Från den netnografiska studien kan det urskiljas att Sydsvenskan gör rättelser på de artiklar som läsare påpekar fel i. Det är dock sällan dessa kommentarerna från läsarna kommenteras av Sydsvenskan och det ändras endast i de fall det handlar om faktafel eller tryckfel.
Respondent A och D menar att journalister inte kan sitta på sina höga hästar och ta för givet att läsare tror på dem. A berättar även att journalisters arbetsmetoder måste vara mer transparanta och att journalister måste vara noggranna med att länka till varifrån de fått informationen. A menar vidare att journalister måste våga bemöta läsare på sociala medier när de blir ifrågasatta och våga erkänna när de gjort fel. D säger också att journalister måste fortsätta göra sitt jobb och sträva efter att engagera fler människor och visa att de behövs genom att skapa och visa upp bra journalistik. E menar också att journalister måste fortsätta att arbeta och skriva objektiva rapporteringar och att journalister inte får ta sin trovärdighet för givet utan ständigt måste arbeta med att höja trovärdigheten.
”journalister måste ta sig an ämnen som folk i allmänhet är
intresserade av, vilket jag tror kan öka trovärdigheten. Journalister måste också skriva om saker som intresserar läsare och inte bara för att journalisterna själva är intresserade av ämnet”.
(A, 2017-10-31)
C menar att journalister måste vara objektiva och visa på att de är öppna för alla delar av en historia eller händelse på ett bättre sätt än idag. C tycker även att det är viktigt att särskilja materialet som är skapat av journalister från medborgarjournalistik som inte följer de regler som journalister måste göra.
Det som framkom under observationen var att sydsvenskan inte lägger ut allt sitt innehåll på Facebook utan de inlägg som publiceras är direkt länkade till Sydsvenskans egen hemsida. Många av inläggen är dessutom premiumskyddade vilket betyder att om läsaren vill se innehållet måste de prenumerera på Sydsvenskan för att kunna ta del av artikeln. Detta gör det direkt enkelt för läsaren att se att artikeln kommer från Sydsvenskan. En annan observation som gjordes var att författaren i denna studie endast kan se en mindre del av den statistik som genereras från Facebook, författaren kan endast se kommentarer, delningar och antalet klick på gilla knappen och inte sidvisningar eller antalet klick som Sydsvenskan fått under
observationstiden.
Resultatet av den icke-deltagande observationen av Sydsvenskans Facebook sida observerades det att Sydsvenskan har ca 78 200 följare. I genomsnitt publicerades under observationens tio dagar 20 inlägg per dag på Sydsvenskans Facebook sida.
Interaktiviteten på Sydsvenskans Facebook är låg både i antalet kommentarer, delningar och antalet gilla markeringar som de fått från sina läsare, i jämförelse med det antalet som följer Sydsvenskan. En observation som gjordes var dock att vissa ämnen engagerar mer än andra på deras Facebook.
Resultatet av undersökningarna visar att teknikens utveckling har förkortat produktionstiden för journalisterna vilket resulterar i högre krav på yrkesgruppen. Processen för journalisterna har inte förändrats, vilket betyder att samma steg och arbete ska läggas ner men på kortare tid. Dock finns det meningsskiljaktigheter i hur arbetet idag utförs bland journalisterna och i vilken ordning det utförs. Detta i sin tur skapar spänningar mellan hur olika journalisterna ser på de pressetiska regler som följt med yrket sedan långt tillbaka i tiden. Undersökningen visar även att trovärdighet för de tillfrågade respondenterna är så pass viktigt, då det är deras värdegrund och kapital som yrkesgrupp. Trots detta framkommer det att journalisterna inte är oroade eller bekymrade över den låga upplevda trovärdigheten bland läsare. Istället menar några av respondenterna att det råder en förstorad bild av det låga förtroendet för journalister idag. En annan upptäckt från undersökningen är även hur journalisterna mäter sin trovärdighet ute bland sina läsare vilket väcker frågor som ifrågasätter det utfallet de får av undersökningarna och vad de egentligen undersöker.
I resultatet av intervjuerna och netnografin framträder även spänningar i huruvida kommentarsfälten på Facebook är till fördel för journalister eller fel väg att gå mellan respondenterna. Från netnografin syns det tydliga skillnader från vad 80% av respondenterna
anser och vad som egentligen sker online. Detta diskuteras djupare i kommande avsnitt, diskussionen.
5
Diskussion
Här presenteras en diskussion av den tidigare forskningen som presenterats och det resultat som hämtats från intervjuerna med journalisterna på Sydsvenskan och från den netnografiska observationen. I diskussionen jämförs resultatet från netnografin med de kvalitativa
intervjuerna och den teorin från tidigare forskning för att kunna besvara frågeställningen och syftet med uppsatsen.
5.1
Journalistik och digitalisering
Resultatet av studien visar samband mellan tekniken och anledningar till den låga trovärdigheten för journalisterna. Kolodzy et.al (2014) skriver att teknik och förändrat konsumentbeteende för nyheter har förändrat vardagen för journalister och som följd av detta har de tvingats anpassa sig till nya tekniker och förutsättningar. Samtliga respondenter håller med om att tekniken och sociala medier har påverkat tiden för förarbetet vid nyhetsrapportering. De menar att tiden för att producera nyheter har blivit kortare nu jämfört med tidigare. Detta kan kopplas till Kolodzy et.al (2014) studie som visar att sociala medier utmanar journalister genom att läsarna vill ha nyheter hela tiden och var som helst. Detta resulterar i att journalister måste producera nyheter snabbare än tidigare. Den höga pressen på tidseffektivitet, resulterar i att kvaliteten på utförandet av det journalistiska arbetet blir sämre, vilket stöds av respondenterna som menar att det utmanar journalister och kan tyvärr resultera i sämre kvalitet eller inte nog verifierade källor som ändå publiceras. Detta kan kopplas till inledningen som beskriver hur hastigheten för nyhetsproduktionen är valutan medan felinformation är priset (Brandtzaeg et.al 2015).
Med detta resultat kan vi se tecken på att tiden för förarbetet blir ett problem för journalisterna. Sociala medier har medfört så hög tidspress på journalisterna att det blir svårt för dem att hinna med det grundläggande journalistiska arbetet som att verifiera källor, eller låta alla sidor av historien komma till tals. När detta inte görs kan det resultera i att felinformation publiceras eller att en hel sida av historien uteblir vilket kan leda till en icke objektiv rapportering vilket i sin tur minskar trovärdigheten.
Eftersom journalistiken idag har blivit så uppmärksammad just på grund av tekniken och sociala medier enligt Hess och Bowd (2015) bör journalister försöka hålla den kvalitet som läsare idag kräver för att inte förtroendet ska raseras. Detta speciellt när resultatet visar att trovärdigheten är
