Fakulteten för lärande och samhälle
Institutionen Idrottsvetenskap
Examensarbete i Fysisk aktivitet och hälsa
15 högskolepoäng, grundnivå
Elitatleter och tränares kamp mot
depression
Elite athlete and coaches battle against depression
Mattias Olsson
Examen Idrottsvetenskapligt program 180 hp
Innehållsförteckning:
Innehållsförteckning
FÖRORD: ... 4 SAMMANFATTNING: ... 5 ABSTRACT: ... 6 1 INLEDNING: ... 7 1.1 Vad är problemet? ... 7 1.2 Intresse för samhället: ... 9 2 LITTERATURGENOMGÅNG/TIDIGARE FORSKNING: ... 102.1 Tidigare forsknings historia kring elit aktiva och depression. ... 10
2.2 Begräsningar och möjligheter hos tidigare forskning: ... 13
3 SYFTE OCH PROBLEMSTÄLLNING: ... 15
3.1 Syfte och frågeställningar: ... 15
3.2 Perspektiv utifrån forskningsfrågor: ... 15
4 TEORI/TEORETISKT RAMVERK: ... 16
4.1VALD TEORI OCH APPLICERING: ... 16
4.2TRE OLIKA MOTIVATIONSFORMER FRÅN SDT ... 16 4.2.1 Amotivation/Inlärd hjälplöshet ... 16 4.2.2 Yttre motivation ... 17 4.2.3 Inre motivation ... 17 4.3TRE PSYKOLOGISKA BEHOVEN I SDT: ... 17 4.3.1 Kompetens ... 17 4.3.2 Autonomi ... 17 4.3.3 Samhörighet ... 18
4.4BEGRÄSNINGAR/KRITIK KRING TEORIN: ... 18
5 METOD OCH GENOMFÖRANDE: ... 19
5.1 Forskningsdesign: ... 19
5.2URVAL: ... 19
5.2.1 Urvalsprocessen: ... 19
5.2.2 Tabell 1: visar status för deltagande tränare. ... 20
5.2.3 Tabell 2: visar status för deltagande atleter. ... 20
5.3EMPIRI: ... 21
5.3.1 Metodval för empiri insamling: ... 21
5.4BEARBETNING AV EMPIRI: ... 23
5.4.1 Vad ska bearbetas? ... 23
5.4.2 Hur ska det bearbetas? ... 23
5.5 Etiska övervägande: ... 24
6 RESULTAT: ... 25
6.1.1 Material från tränare 1: ... 25 6.1.2 Material från tränare 2: ... 26 6.1.3 Material från tränare 3: ... 28 6.2RESULTAT FRÅN ATLETER: ... 29 6.2.1 Material från atlet 1: ... 29 6.2.2 Material från atlet 2: ... 31 6.2.3 Material från atlet 3: ... 32
7ANALYS, TEORETISK ANKNYTNING OCH RESULTATENS JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE FORSKNING: ... 34
7.1.1 Tabell 3: Nedan följer en tabell som visar hur de olika tränarna och atleterna upplever motivation och depressions samspel inom elitidrott. ... 34
7.1.2 Tabell 4: Nedan följer en tabell som visar hur de olika tränarna och atleterna upplever det delade ansvaret för att undvika bristande motivation som leder till depression utifrån de tre psykologiska behoven. ... 35
7.1.3 Nedan följer en tabell som visar olika teman som förklarar skillnader och likheter mellan hur idrottare och tränares syn hur motivation och depression samspelar samt på det delade ansvaret. 36 7.2RESULTATENS TEORETISKA ANKNYTNING: ... 36
7.2.1 Tabell 3: Motivationsnivå. ... 36
7.2.2 Tabell 4: SDT begrepp. ... 37
7.2.3 Likheter och skillnader mellan tränare och atleter: ... 37
7.3RESULTATENS JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE FORSKNING: ... 38
8 DISKUSSION OCH SLUTSATS: ... 40
8.1 Metoddiskussion: ... 40 8.2 Slutsatser: ... 41 9 REFERENSER: ... 43 9.1TRYCKTA KÄLLOR: ... 43 9.2ARTIKLAR: ... 43 9.3HEMSIDOR: ... 46
11 BILAGA 2, SÖKSCHEMA FÖR TIDIGARE FORSKNING: ... 48
12 BILAGA 3: INFORMATIONSBREV. ... 49
Förord:
Ett stort tack till:
Varje atlet och tränare som deltog i intervjuer inom idrotterna simning, fotbollsmålvakt, löpning och friidrott. Jag vill även tacka min handledare Stephen Garland för sin tid och sin värdefulla
vägledning genom arbetet. Jag vill även ge ett stort tack till Mikael Svensson som hjälpte mig med att hitta deltagare i detta arbete. Jag måste även tacka en god vän Oliver Andersson för att
även han har hjälpt mig hitta deltagare i denna studie
Jag tillägnar detta examensarbete till min mamma och pappa för att stöttat mig genom arbetet och hjälpt mig utanför när det behövs. Jag tillägnar även detta arbete till min flickvän Emilia Axelsson som hjälpt mig bli motiverad att utföra arbetet men också hjälpt mig förstå när vila
Sammanfattning:
Titel: Elitatleter och tränares kamp mot depression Nivå: Kandidatexamen Fysisk aktivitet och hälsa Författare: Mattias Olsson
Handledare: Stephen Garland
Nyckelord: Elitatleter, Elittränare och depression
Syfte: I och med att depression blir vanligare och depression har påverkat utförande av idrott, därför är syftet med studien följande: att undersöka tränares och idrottares attityder samt hur ansvaret för hantering av depression splittras mellan de två inom elitidrott.
Teori: Teorin som användes i detta arbete var självbestämmande teorin. Begreppen i teorin kommer användas för att förstå koppling mellan hur tränare arbetar för att hantera eller reducera depression och den depression som finns hos elitatleter.
Metod: Detta arbete är centrad kring kvalitativ insamling av empiri och kvalitativ analys av empiri. Insamling sker via semistrukturerade intervjuer med tre stycken elittränare och tre stycken elitatleter. Analys sker genom en tematisk innehållsanalys för att kunna skapa teman som kan jämföras och diskuteras.
Resultat och diskussion: Resultat från denna studie är att det finns både likheter och skillnader hur tränare arbetar för att hantera eller reducera depression och hur elitatleter upplever
depression. Skillnader inkluderar motivation till atleter, kommunikation till atleter och även hur kunniga atleterna är. Likheter inkluderar kommunikation är centralt, utbildning är bristande och obalans mellan privatliv och idrott är ledande för depression. Studien är avgränsad till
individuella idrotter och endast sex stycken deltagare, vilket gör det svårt att generalisera till en generell population av elitidrottare eller elittränare. Resultaten gäller denna studie, dock belyser studien till vidare forskning kring ämnet elitidrottande och depression.
Abstract:
Title: Elite athlete and coaches battle against depression
Level: Bachelor thesis for degree in Physical activity and health Author: Mattias Olsson
Supervisor: Stephen Garland
Key words: Elite athletes, Elite coaches and depression
Purpose: As depression becomes more common and depression has affected the performance of sports, the purpose of the study is as follows: to investigate the attitudes of coaches and athletes and how responsibility for managing depression is split between the two in elite sports.
Theory: The theory used in this work was the self-determination theory. The concepts in theory will be used to understand the link between how coaches work to manage or reduce depression and the depression found in elite athletes.
Method: This work is centered on qualitative collection of empirical data and qualitative analysis of empirical data. Collection takes place via semi-structured interviews with three elite coaches and three elite coaches. Analysis is done through a thematic content analysis to create themes that can be compared and discussed.
Result and discussion: The result of this study is that there are both similarities and differences in how coaches work to manage or reduce depression and how elite athletes experience
depression. Differences include motivation for athletes, communication with athletes and also how knowledgeable athletes are. Similarities include communication is central, education is lacking and imbalances between privacy and sport are leading to depression. The study is limited to individual sports and only six participants, making it difficult to generalize to a general
population of elite athletes or elite coaches. The results only apply to this study, however, the study sheds light on further research on the topic of elite sport and depression.
1 Inledning:
1.1 Vad är problemet?
Det område som min studie ska behandla och vidare belysa ny kunskap kring är psykisk ohälsa kopplat till elitidrottare, både aktiva och tidigare aktiva. Satsning på elitidrott har blivit mycket vanligare genom historian av idrott. Tidigare utfördes idrott endast av män och det var för att se vem som var bäst, detta gjordes utan träning. Med att idrotten blev vanligare och större var det många som började att träna en idrott på fritiden och detta gjorde vidare upphov till
professionalisering av idrott (Houlihan, Malcolm, 2016). Professionaliseringen för idrott i
Sverige startade 1967 då avskaffning av amatörbestämmelser utfördes (Peterson, 2002). Man kan se utifrån Sommar OS 1968 till 2016 att antal deltagare har ökat från 5530 varav 100 var
svenskar till 11 303 varav 154 var svenskar, vilket säger att elitidrottande har blivit vanligare (Sveriges olympiska kommitté, (2019a); SOK, (2019b)). Professionalisering inom idrott gjorde att det började bli mer pengar involverade inom idrott, detta var för att tidigare var inte det tillåtet att träna atleter och göra satsningar på atleterna. Professionaliseringen av idrotten gjorde därmed att elitidrott skapades. Professionaliseringen för idrotten gjorde en stor vändning då den tidigare idrotten handlade om manlighet och att visa upp sig, tills dagens idrott som handlar mycket om elitsatsning för pengar dock även breddidrott för hälsa (Houlihan, Malcolm, 2016).
Utveckling av elitidrott har även gjort att elitsatsningar har blivit vanligare och det har också under senaste åren sjunkit i ålder, då satsning för elit startar tidigare. Detta visas tydligt vara ett problem från riksidrottsförbundet då de nuvarande satsar 14 miljoner kronor per år och det ska öka till 20 miljoner kronor mellan 2020 och 2025 för att motarbeta utslagning från idrott i tidig ålder och för att öka så att fler håller sig aktiva inom föreningsidrotten (Riksidrottsförbundet, 2016). Elitidrottandes utveckling har även blivit tuffare och skapat större press på de aktiva inom elitidrotter. Enligt Raastad, Kirketeig, Wolf & Paulsen (2012) kräver det mycket träning för att kunna bli bättre som elitidrottare, i detta fall beskriver författarna att inom styrkelyft räcker det inte att endast träna 3 gånger i veckan då 6 gånger i veckan kommer ge mycket bättre resultat. Dock finns det nackdelar med att pressa sig så hårt som en människa bara kan, dessa kan vara fysiska och psykiska (Kenney, Willmore & Costill, 2015). Exempelvis skriver författarna
och att det är fler utöver de 15 % som lider av depression, som upplever symptom för depression regelbundet. Inom kontexten av detta arbete är studien från Nixdorf, Hautzinger & Beckmann (2013) den ända studien som har direkt undersökt hur många atleter som har diagnosen
depression och hur många som känner symtom för det. Detta säger att det finns begräsningar av hur många studier som finns tillgängliga för elitaktiva och depression. Det beskrivs även från folkhälsomyndigheten (2017) att var femte person har fått diagnosen depression. Mängden elitatleter som upplever depression och hur många i en population som upplever depression är lika och säger att elitidrottande och depression är ett väldigt stort problem. Det är viktigt att förstå inom området motivation och depression för elitatleter att riktning mellan motivation och depression är okänd. Detta menas med att vi inte vet om idrotten i sig är det som påverkar, om det är privatlivet som påverkar eller andra faktorer som leder vidare till depression. En annan viktig anledning till varför forskning bör bedrivas kring elitidrott i jämförelse till samhället och vanliga jobba är att elitidrottare inte är länge aktiva inom idrotten (15–20 år) och under den korta perioden elitidrottare är aktiva så skapar de sig en tydlig identitet till idrotten. Elitidrottare upplever ändå en liknande mängd procent depression till samhället där informationen från samhället är tagen mellan 18 år och 84 år (Folkhälsomyndigheten, 2017).
Ett exempel på en elitidrottare som avslutade sin karriär på grund av den hårda pressen som ledde till psykisk ohälsa är Linus Thörnblad. Linus Thörnblad var elitidrottare inom friidrott där hans gren var höjdhopp och han var bland de bäst i världen inom sin idrott. Hans bästa år var 2005 – 2009, efter dessa år tonade det ner sig och år 2012 avslutade Linus sin karriär på grund av utbrändhet och psykisk ohälsa. Thörnblad beskriver (2019) att han var vid ett vägskäl och var tvungen att göra ett val att avsluta sin karriär för att kunna överleva och bli människa igen. En annan vinkel som fyller ut problemet som kan skapas om man är elitidrottare och lever endast på sin idrott, är att man måste fortsätta utöva sin idrott även om man lider av depression och mår psykologiskt dåligt, detta kan även påverkar en som egen person. Ett annat exempel på en elitidrottare som var fast i idrotten trots ledd av depression och var tvungen att avsluta sin karriär är Matt Pyzdrowski. Matt har uttalat sig i media att ”Fotbollen jag älskade var nära att döda mig” och detta var på grund av depression (Expressen, 2019).
För att summera ovan det som är problemet är att elitidrottande och elitsatsning blir bara vanligare och kraven för att kunna vara en elitatlet blir bara högre vilket gör att det blir ofta utslagning inom idrott och det påverka hur många som väljer att fortsätta idrotta. Detta ses som
ett stort problem för riksidrottsförbundet, då de försöker aktivt motarbeta utslagning från idrott. Elit idrottare behöver också hårdare träning, över längre tid. Denna hårda träning för att vara en elitatlet är också tuff och kan ha negativa effekter, både fysiskt och psykiskt. 15 % av eliter upplever depression och fler än så upplever symptom för depression regelbundet. Exempel på två eliter Linus Thörnblad och Matt pyzdrowski har båda varit tvungna att avsluta sina karriärer för att kunna bli sig själv igen. I deras liv var även tränaren en viktig komponent, dock var tränaren inte kunnig inom områden som mental hälsa och detta gjorde att både atleterna avslutade sin karriär. Detta är för att en tränare har en viktig roll för en elitatlet för att kunna skapa inre motivation och motverka utveckling av yttre motivation till Amotivation (Yang, Schaefer, Zhang, Covassin, Ding & Heiden, 2014: Shen, Li, Sun & Rukavina, 2010).
1.2 Intresse för samhället:
Elitidrottare blir pressade till de gränser att de inte längre kan leva med den idrott som de tidigare älskade och dedikerade all sin vakna tid till. Utifrån hållbar utveckling är detta inget som är något positivt och bör vara något som ingen ska ske. De hållbarhetsperspektiv som är stort involverade i detta område och gör det extra intressant för både forskning men också en
samhällsaspekt är god hälsa och välbefinnande, god utbildning och hållbara städer och samhällen (Regeringskansliet, 2017). Utifrån hållbarhetsperspektiv betyder det att samhället utvecklas bakåt och blir endast sämre, elitidrottande blir något som en risk för en individs hälsa och inte en fördjupning i den idrott som atleterna älskar.
En annan samhällsaspekt som elitidrottare, är hur man måste bete sig för exempelvis olika sponsorer. Som elitidrottare kan det finnas olika krav för hur du ska bete dig/uppföra dig, på och utanför arenan, för att du som idrottare ska kunna fortsätta vara idrottare. Detta kan skapa press på den personliga identiteten hos en elitidrottare och att möjligen atleten måste
skapa/upprätthålla en falsk fasad, oberoende av hur atleten mår. Som elitidrottare målas det upp en falsk bild av hur det faktiskt är att vara elitidrottare, detta kan påverka yngre atleter negativt som ser elitidrottare som förebild (Dunn, 2016) då de endast ser de positiva områdena av den falska fasaden utifrån hur det är att vara elit och inte de negativa. Som elitidrottare framkommer inte heller hur hårt man måste träna, kämpa och hur man saker man måste uppoffra för att kunna fortsätta träna och utvecklas som elitatlet (Raastad, Kirketeig, Wolf & Paulsen, 2012).
2 Litteraturgenomgång/Tidigare forskning:
2.1 Tidigare forsknings historia kring elit aktiva och depression.
För 10 år sedan började forskning kring elitidrottande och hälsa bli mer konsekvent och olika områden började undersökas. Ett av de områdena som började undersökas var rollen av ett romantiskt förhållande och dess effekter på en atlets förmåga att prestera i sin idrott och även dess effekter på en atlets välmående. Inom detta område undersöktes atleter utifrån begreppet ”spillover” vilket är ett fenomen som förklarar att det finns en relation mellan arbete och familj som gör att en atlet inte kan ha 100 % fokus på båda delar (Jowett & Cramer, 2009). Detta kan skapa en situation där atleten måste välja mellan arbete och familj, då elitidrottande kräver atletens fokus till 100 % för att kunna prestera på topp. Effekterna av detta beskrivs i en studie gjord av Jowett och Cramer (2009) där en stor mängd elit atleter fick svara på enkäter kring begreppet ”spillover” och hur det har haft effekt på deras elitidrottande. Det som har visats utifrån deltagarna i studien är att ”spillover” har en negativ effekt på prestation i elitutövning och om elitutövande kombineras med familj, romantisk relation eller något annat i livet som kräver mycket tid samt fokus, ökar de chanser för utveckling av depression för de som är elitutövare. Vidare två år senare fortsätter forskning på andra områden såsom att undersöka huruvida elitidrottande ger en sänkning eller ökning av stress till de som utövar den. Som beskrivits tidigare av Raastad, Kirketeig, Wolf & Paulsen (2012) krävs det mycket träning både fysiskt och mentalt för att vara elitatlet, därför blir området kring elitidrottande och stress intressant för att kunna förklara om elitidrottande är bra för en individ eller inte. Resultat från tidigare forskning säger att elitidrottande ökar mängden stress och att de elitidrottare som känner högre stress och även känsla av depression har känt negativa effekter kring andra aspekter såsom sömn (Gerber, Holsboer-Trachsler, Pühse & Brand, 2011). Utifrån problemet att idrottare känner höga nivåer av stress och det påverkar dem negativt, arbetas forskning vidare för att kunna identifiera hur många som lider av höga stress nivåer, symptom av depression och av depression. Detta förklaras i en artikel skriven av Nixdorf, Hautzinger & Beckmann (2013), där 99 tyska elit atleter blev
undersökta kring elitidrottande och depression, där 15 % av deltagarna lider av depression, samt att flera upplever symptom för depression i sitt utövande av idrott. Detta beskriver att en stor del elitidrottare känner sig deprimerade och låter idrotten som de älskar, bli till ett större problem för
dem själv. Utifrån andra perspektiv kan man även se att elitidrottare är ofta förebilder för yngre och om elitidrottarna känner sig deprimerade kan det få effekt på de yngre som de är förebilder för.
Eftersom att mycket träning och intensiv träning är viktigt för att kunna vara elit atlet är det också viktigt att förstå effekter utav att träna under perioder av hög stress samt kunna förstå vad låg stress träning ger till kroppen. Författarna Alder, Ford, Causer & Williams (2016) utformade en studie kring badmintonspelare för att undersöka effekterna av låg stress träning och hög stress träning i kontexten att bemöta servar och beslutsförmåga. Det som resultaten visade och det som kan skrivas fram från studien var att hög stress träning gör att atleter kan vidhålla sina atletiska förmågor under längre perioder, medan låg stress träning gör att atleterna har svårare att vidhålla sina förmågor i sin idrott (Alder, Ford, Causer & Williams, 2016). Vad detta kan säga är att hög stress träning är bra för att vara mer atletisk och vidhålla/förbättra sina förmågor inom sin idrott. Dock som beskrivit tidigare av Gerber, Holsboer-Trachsler, Pühse & Brand (2011) kan denna intensiva form av träning leda till att atleter upplever depression samt andra negativa aspekter såsom dålig sömn. För att kunna hantera svåra träningsperioder och även kunna vinna tävlingar är dopingmedel något som har använts för att träning ska gå att återhämta från och kunna
prestera maximalt på tävlingar. Att det finns negativa effekter från dopingmedel rent fysiskt är en självklarhet, dock vilka effekter dopingmedel kan ha på mental hälsa är mindre tydlig. En studie publicerad 2016 undersökte hur dopingmedel har effekt på psykologisk hälsa och välbefinnande. Det var 1265 elit utövande atleter som deltog i studien och det som resulterade från dessa
deltagare var att dopingmedel inte har någon negativ effekt på motivation. Dock kan det ha dåliga effekter på psykologiska parametrar såsom depression, dåligt självförtroende samt en rädsla för att misslyckas inom sitt utövande (Blank, Schobersberger, Leichtfried & Duschek, 2016). Vad detta kan säga är att doping har negativa effekter både fysiskt och mentalt, dock väljs det ändå att användas inom idrottande för att hantera sina kroppar.
Faktorer såsom relationer/familj, hård träning/tävling samt användning av doping för att öka återhämtning har visats ha negativa effekt på elitatleter och deras psykologiska hälsa (Jowett & Cramer, 2009: Alder, Ford, Causer & Williams, 2016: Blank, Schobersberger, Leichtfried & Duschek, 2016). Den psykologiska ohälsan är något som ofta är relaterat till symptom av psykologiska sjukdomar och därför är det även viktigt att undersöka vad utbredning av
studie kring tillbakadragna professionella rugbyspelare, att utbredning av symptom för
psykologiska sjukdomar såsom depression beror på livsevent, dålig livsstil såsom sömn, rökning samt nutrition och besvikelse av nivå i karriären. I en annan studie skriven av Gouttebarge, Verhagen, aoki & Kerkhoffs (2016) gällande nuvarande (607 stycken) och tidigare (219 stycken) fotbollsspelare undersökte de hur många timmar en elitatlet arbetar och vilken status en elitatlet har och vilken effekt det har på symptom för depression. Författarna beskriver att desto fler timmar man arbetar som elitatlet samt vilken status man har utifrån utbildning kan också ha en negativ effekt på psykologisk hälsa (Gouttebarge, Verhagen, aoki & Kerkhoffs, 2016). Vidare ett år senare publicerades ytterligare artikel kring utbredning av symptom inom vanliga
psykologiska sjukdomar hos både nuvarande och tidigare tyska elit atleter. Författarna från denna artikel beskriver att utbredning av symptom för psykologiska sjukdomar såsom depression kan bero på höga nivåer av skador i ens karriär, operationer, livsevent, besvikelse av sin nivå i karriären och även lågt socialt stöd (Gouttebarge, Jonkers, Moen, Verhagen, Wylleman & Kerhoffs, 2017). Kring utbredning av symptom för psykologiska sjukdomar såsom depression verkar det vara mycket beroende på livsevent, dålig livsstil samt någon form av besvikelse av sin nivå i karriären.
Med att forskning kring depression och symptom för depression blir allt tydligare och vilka olika aspekter som påverkar en elit atlet blir mer genomskinligt är det fortfarande otydligt hur detta ser ut kring yngre eliter. Något som sker hos yngre eliteridrottare och gör att de slutar är att de blir utbrända och därmed avslutar sin elitnivå eller idrotten helt (Frank, Nixdorf & Beckmann, 2017). Både utbrändhet och depression kan vara anledningar till att man mår dåligt och inte väljer att fortsätta sin idrott, därför utfördes en studie 2017 där syftet med studien var att undersöka om det finns någon relation mellan utbrändhet och depression. Frank, Nixdorf & Beckmann (2017) beskriver att den största faktorn till både depression och utbrändhet är kornisk stress, dock var det inte stor relevans mellan depression och utbrändhet. Det som kan vara viktigt att förstå från denna studie är att den stora mängd träning som skapar en hög mängd stress i en tid där yngre eliter genomgår mycket kroppsligt och socialt är inte optimalt för dem och deras idrottande.
Vidare i forskning som gjort kring området elit atleter och depression var att undersöka hur eliters syn på sig själva och deras egna syn på idrottande är kopplade till psykologiskt
anledningar och därefter skapar sig en egen profil av varför man gillar den idrott man har valt. Över tid när man varit deltagande i en idrott under en längre period och även höjt sig till elit kan dessa mycket väl förändras. Det som resulterade från studien var att de eliter som har en syn på idrott som är associerad med prestation mår sämre och har ett sämre välmående medan de eliter som associerar sin idrott med glädje till fysisk aktivitet och idrotten i sig mår bättre och har ett bra välmående (Houltberg, Wang, Qi & Nelson, 2018). Det som är viktigt att tänka på med idrottande, speciellt på elitnivå är att idrott ska vara något som ger glädje till atleterna, vare sig prestation är på topp eller i botten.
På den senaste tiden har fokus kring forskning inom området depression och elitaktiva varit blandat mellan att förstå vad som minskar stress och förstå vad som ökar stress i utövande av elitidrott. En studie gjord 2019 undersökte hur en sekundär irrationell tro har effekt på
psykologisk stress hos elit atleter. Författarna från denna studie beskriver att de eliter som visade sig ha en sekundär irrationell tro har positiva effekter för att minska stress och resultaten visade även att en irrationell tro inte var något som var vanligt hos elitidrottare (Turner, Carrington & Miller, 2019). En annan studie 2019 undersökte hur professionella rugbyspelares välfärd är relaterad till deras mentala hälsa. Författarna beskriver utifrån denna studie att hög psykologisk stress, en tydlig atlet identitet, mindre kunskap och mindre stöd för mental hälsa har negativa effekter på den mentala hälsan (Kola-Palmer, Buckley, Kingston, Stephen, Rodriguez, Sherretts & Lewis, 2019). Det som är viktigt att förstå utifrån detta är att någon form av stöd är viktigt och hälsosamt för en atlets mentala hälsa samt för att minska den stress som atleterna upplever på elitnivå. En minskning av den psykologiska stressen, brist på kunskap och ett bristande stöd för mental hälsa, skulle kunna resultera i att mindre blir drabbade av psykologiska sjukdomar samt att mindre atleter väljer att avsluta sina karriärer tidigt.
2.2 Begräsningar och möjligheter hos tidigare forskning:
Ovan är tidigare forskning presenterad från 10 år tillbaka, det som har varit nyckeln under decenniet är att förstå vad det är som gör att atleter upplever depression eller symptom för depression. Området har undersökts både från idrotten och utanför idrotten. Den tidigare forskningens historia kring området depression och elit aktiva har utvecklas från en fråga där kunskap fattades till en fråga hur brett är kunskapen applicerbar.
Med utvecklingen av forskningshistorian kring området finns det saker som inte utvecklas och utgör att området fortfarande har sina tomma områden. En sak är att största delen av artiklar från den tidigare forskningen har varit kvantitativa och varit i fokus att förstå att något finns och om det relateras till området elit aktiva och depression. Att det endast har utförts kvantitativa studier syftar både till insamlingsmetod och analys av resultat från tidigare forskning. De metoder som konsekvent har använts är någon form av enkäter för att samla in sin data, styrka med att
använda enkäter och varför det är ett bra väl är att det kan skickas ut till många snabbt och enkelt samt är lätt att hålla fokus på ett område (Bryman, 2016). Det som brister i enkäter och vad som ger möjligheter för fler metoder inom området är att det är svårt att kunna gå djupare in på området och förstå aspekter såsom hur atleter upplever sin egen depression och vad som behövs enligt en atlets behov, då det säkert kan finnas variation av kring detta (Bryman, 2016). De möjligheter som finns för att förstå området djupare hade varit att utföra någon form av kvalitativ studie där fokus ligger på att förstå hur en elit atlet upplever sin egen depression med exempelvis intervju som metod form för att få en djupare förståelse (Kvale & Brinkmann, 2014).
Kombination att förstå vad depression är, hur det uppstår och vad en elit atlets behov är kring depression skulle kunna vara ett sätt förstå hur man kan minska risken att det inträffar eller reducera/ta bort det som redan finns.
En annan viktig aspekt som inte belys inom den tidigare forskningen är tränarens roll och hur tränaren arbetar för att hantera eller reducera depression för sina atleter. I en studie gjord 2014 kring tränarens roll vid återkommande till spel från depression eller skador, beskriver författarna att tränarens roll har en viktig betydelse för att hålla spelaren motiverad och vidare intresserad att utöva sin idrott efter återkommande till sin idrott (Yang, Schaefer, Zhang, Covassin, Ding & Heiden, 2014). Kombinationen att förstå vad depression är utifrån både tränare och atlet, hur det depression uppstår, hur en atlet upplever depression samt hur en tränare arbetar med depression skulle kunna vara ett fullständigt sätt att minska att depression inträffar eller reducera/ta bort den depression som redan existerar.
Det som redan existerar utifrån tidigare forskning är hur en atlet förstår depression och hur depression uppstår. Det som behövs mer forskning kring är djupare förståelse hur en tränare ser på depression, hur en atlet upplever depression och var deras behov är samt en förståelse av hur tränare arbetar för att hantera eller reducera depression.
3 Syfte och problemställning:
3.1 Syfte och frågeställningar:
Tidigare forskning under det senaste decenniet har påvisat en ökning av depression hos elit atleter. Ett exempel som beskrivit av Nixdorf, Hautzinger & Beckmann (2013) är att 15 % elit atleter upplever depression och att många som inte har fått diagnos för depression ändå har symtom för depression. I och med att depression blir vanligare och depression har påverkat utförande av idrott, därför är syftet med studien följande: att undersöka tränares och idrottares attityder samt hur ansvaret för hantering av depression splittras mellan de två inom elitidrott.
1. Hur upplever idrottare och tränare att motivation och depression samspelar i elitidrott? 2. Hur upplever idrottare och tränare det delade ansvaret för att undvika bristande
motivation som leder till depression?
3. Vilka är skillnaderna och likheterna mellan idrottare och tränares syn hur motivation och depression samspelar samt på det delande ansvaret mellan idrottare och tränare?
3.2 Perspektiv utifrån forskningsfrågor:
Utifrån syftet utförs studien ur ett retroperspektiv, hur depression påverkar elit atleters motivation att fortsätta utöva sin idrott på elitnivå. Retroperspektiv menas att information som samlas in och bearbetas kommer från informatörernas egna erfarenheter hur det är att utöva sin idrott på elitnivå medans påverkad av depression (Bryman, 2016). Forskningsfrågorna utgår från atleters perspektiv på depression och tränares sätt att arbeta för att hantera eller reducera
depression, detta är för att en atlet och en tränare är relationsberoende och behöver arbeta tillsammans för att hantera eller reducera depression. Det nyanserade i denna studie utifrån vad tidigare forskning redan gjort är att utöka kunskap kring området via kvalitativa data och att involvera tränare som är en viktig komponent för att hantera eller reducera depression hos elitidrottare.
4 Teori/Teoretiskt ramverk:
4.1 Vald teori och applicering:
Självbestämmande teorin eller som den heter på engelska Self-determination theory (SDT) är den teori som kommer användas som teoretiskt ramverk för att förklara effekter från depression hos elitatleter kopplat till utövning av sin idrott. Teorin kommer även användas för att förstå koppling mellan hur tränare arbetar för att hantera eller reducera depression och den depression som finns hos elitatleter. Teorin är vald utifrån hur den appliceras tidigare utifrån tidigare forskning men också utifrån hur relevant teorin är utifrån forskningsfrågor. Det sättet som teorin kommer användas utifrån tidigare forskning är som ett sätt att förklara hur en person kan uppleva sig motiverad till att idrotta, trots påverkad av något, i detta fall depression. Ett exempel hur det används tidigare och som också kommer användas här är utifrån författarna Blank,
Schobersberger, Leichtfried & Duschek (2016), som använder SDT:s begrepp som en
vägledning för att kunna förklara hur en person känner sig, de använder inte hela teorin och inte alla teorins olika kedjor. Forskningsfrågorna för denna studie utgår från ett retroperspektiv och även utifrån hur någon vid håller motivation medan genomförande. SDT:s begrepp är
användbara här då det kan förklara motivation bra och SDT utgår även från att motivationen är subjektiv, vilket också forskningsfrågorna utgår från (Deci & Ryan, 2002).
4.2 Tre olika motivationsformer från SDT
4.2.1 Amotivation/Inlärd hjälplöshet
En typ av motivation är när människor inte känner sig motiverade alls kallas det tillståndet att personen känner amotivation. Amotivation är då personen inte känner någon form av
tillfredsställelse inom de tre psykologiska behoven, dvs kompetens, autonomi och samhörighet (Deci & Ryan, 2002). Ett mer praktiskt exempel på när amotivation uppstår är då du inte känner att du hör hemma i idrotten du utför på grund av att du inte känner att du kan tillföra något. Amotivation är motsatsen till inre motivation.
4.2.2 Yttre motivation
En andra typ av motivation är yttre motivationen, den kan delas in i fyra olika delar, dessa fyra delar är yttre reglering, introjicerad reglering, identifierad reglering och integrerad reglering (Johnson, Lindwall & Rylander, 2016). Yttre reglering innebär att man blir motiverad av att få belöningar eller slippa bestraffning. Introjicerad reglering innebär att man vill tillfredsställa andra och undvika att få dåligt samvete. Identifierad reglering innebär att man gör något för att det är ens egna identitet. Integrerad reglering innebär att man ser de positiva fördelarna med att idrotta (Deci & Ryan, 2002). Till skillnad från den inre motivationen, är den yttre motivationen beroende av omständigheter som kan förändras och som inte är hållbara.
4.2.3 Inre motivation
Den tredje sättet att bli motiverad enligt SDT är inre motivation. Den inre motivationen syftar sig till individers naturliga tendenser att frivilligt söka upp nya utmaningar och ägna sig tid för att utveckla dessa (Johnson, Lindwall & Rylander, 2016). Glädjen att utföra något drivs av krafter som kommer inifrån individen och inte från yttre faktorer. Att ha roligt samt ha trevliga upplevelser i sig är det viktigaste, för människor som styrs av inre motivation behöver inte elitidrottande leda till mer än glädje för idrotten (Deci & Ryan, 2002). Inre motivation är den ledande motivation nivån för idrottare att fortsätta utföra sin idrott och den skapas då alla tre psykologiska behoven (se psykologiska behoven nedan) tillfredsställs (Deci & Ryan, 2002).
4.3 Tre psykologiska behoven i SDT:
4.3.1 Kompetens
Ett av tre psykologiska behov i SDT är kompetens, behovet syftar till att kunna utveckla sin egen kunskap inom sin idrott samt att kunna använda egen kunskap för att vidare utveckla sig själv. Att sakna kompetens inom den SDT är kopplat till den sociala miljön och om denna saknas så försvagas den inre motivationen (Johnson, Lindwall & Rylander, 2016).
4.3.2 Autonomi
för motivationen, framförallt när det handlar om den långsiktiga hållbara motivationen som krävs inom elitidrott (Johnson, Lindwall & Rylander, 2016). Att agera efter det som en själv föredrar, göra det som speglar ens egen person och känslan av att vara källan till sina egna handlingar, stärker den inre motivationen (Deci & Ryan, 2002).
4.3.3 Samhörighet
Det tredje psykologiska behovet är samhörighet, det handlar om att individen har ett behov av att känna sig sedd, behovet att tillhöra ett sammanhang och att man kan tillföra något i
sammanhanget (Deci & Ryan, 2002). Inom samhörighet är det viktigt med bekräftelse i den rollen man har (Johnson, Lindwall & Rylander, 2016). En stödjande tränare är viktig för en elitidrottare, då tränaren agerar som en social agent som kan stödja idrottaren och få dem att känna samhörighet och i slutändan inre motivation (Shen, Li, Sun & Rukavina, 2010).
4.4 Begräsningar/kritik kring teorin:
Deci & Ryan (2002) beskriver hur de har argumenterat kring de olika typer av kritik som finns kring teorin, den kritik som beskrivs tydligast är subjektivitet. Beskrivningen av SDT är hur en person upplever sig vara motiverad och vilka olika faktorer som gör att person blir motiverad på det sättet. Kritiken är att olika personer kan uppleva sig motiverad på helt olika sätt och ändå kan det enligt SDT grunda sig i liknande faktorer. Ett annat exempel som också kan ses som kritik till SDT är hur de olika stegen av motivation är. Johanson, Lindwall och Rylander (2016) beskriver hur en person kan uppleva sig motiverad på flera olika sätt samtidigt och detta kan också svåra användningen av de olika motivations begreppen för att exempelvis skapa en motivationsprofil.
5 Metod och genomförande:
5.1 Forskningsdesign:
Den typ av insamlingsmetod som användes var kvalitativa intervjuer. Intervjuer var för att kunna få information ifrån hur elitatleter och tränare upplever depressions påverkan och att det är kvalitativa var för att kunna gå djupare in i deras upplevelser (Kvale & Brinkmann, 2014). Intervjuerna var semistrukturerade på grund av att ämnet är mycket brett och kan rikta sig åt alla håll. Om intervjuerna skulle varit strukturerade, skulle det inte funnits någon chans att ställa följdfrågor om något intressant uppkom dock om intervjuerna skulle varit ostrukturerade skulle informatörerna kunnat glida iväg långt ifrån ämnet som intervjun handlar om (Kvale &
Brinkmann, 2014).
5.2 Urval:
5.2.1 Urvalsprocessen:
I denna studie deltog tre elittränare och tre elitatleter. De krav som ställdes på de utvalda var att atleter ska vara elitatleter och även ha idrott som sitt yrke, tränare ska även sedan tidigare vara erfarna med att arbeta med elitatleter som tidigare har varit påverkade av depression eller är påverkade av depression. Utifrån dessa faktorer valde jag att göra mitt urval utifrån ett bekvämlighetsurval, detta menas med att jag gjorde urvalet utifrån de kontakter som jag hade och utifrån vilka atleter/tränare jag kunde komma i kontakt med (Bryman, 2016). Utifrån urvalet hade nio atleter och fem tränare frågats om de var intresserade av delta i studien, på grund av bristande intresse och begränsad tid var det endast tre atleter och tre tränare som ville vara delaktiga. På grund av bristande mängd atleter och tränare gjorde det att ett slumpmässigt urval och även användning av metoden för mättat urval inte var möjligt att utföra (Bryman, 2016). Endast bekvämlighets urvalet var det som var genomgående för deltagarna, detta för
situationen med Covid-19 och bristande med tid och intresse från aktivas och tränares sida. Det blev totalt tre stycken atleter och tre stycken tränare som är deltagare i studien. De tre atleterna som blev valda är alla erfarna av depression och elitidrottande, två av dem har varit tvungna att
Alla tre atleterna är utifrån en individ idrott. De tre tränare som blev valda är även de alla erfarna med att arbeta med elitatleter som upplever depression, även en av dessa tre tränare som sedan tidigare varit elitidrottare inom en individ idrott, har själv upplevt att idrotta med depression. Alla tränare är även tränare för elitatleter inom individuella idrotter. Det är ett speciellt fall med en tränare som är målvaktstränare, vilket kan anses vara tränare för flera idrottare och till ett lag, dock är denna tränare specialiserad på en idrottare inom en lagidrott, därför anses denna tränare vara individuell tränare.
5.2.2 Tabell 1: visar status för deltagande tränare.
Tränare 1 Tränare 2 Tränare 3
Kön Man Man Man
Lag eller individuell tränare
Individuell Individuell Individuell
Tränarnivå
Elitnivå, simmare på SM nivå och tränat för landslag simmare
Elitnivå, Har väldigt hög utbildning och
tränat målvakter aktiva i SM
Elitnivå, har tränat löpatleter till SM
Nuvarande status Aktiv som tränare Aktiv som tränare Aktiv som tränare och
även som atlet.
5.2.3 Tabell 2: visar status för deltagande atleter.
Atlet 1 Atlet 2 Atlet 3
Kön Man Man Kvinna
Lag eller individuell tränare
Individuell Individuell Individuell
Prestationsnivå
Elitnivå, har tävlat i OS tidigare
Elitnivå, har varit målvakt och deltagit i
SM
Elitnivå, har tävlat i SM
Nuvarande status Inte aktiv inom idrott Nuvarande aktiv som
tränare
Fortfarande aktiv som elitatlet.
5.3 Empiri:
5.3.1 Metodval för empiri insamling:
Det som gjordes först i insamlingsprocessen var att göra en lite djupare bakgrund sökning om de personer som kommer intervjuas, detta var för att kunna skapa en relevant interguide till både atleter och tränare (Kvale & Brinkmann, 2014). Medan bakgrundsökning utfördes bokades även tid för intervju med de olika informatörerna. Efter en djupare bakgrundsökning och bokning av intervju skapades två intervjuguide (se nästa underrubrik), intervjuguidn användes i de olika intervjuerna för att kunna styra upp intervjuerna så att informatören kunde prata till största del och om så många olika aspekter som möjligt (Kvale & Brinkmann, 2014). Tidigare forskning har använt enkäter (CES-D) som beskriver olika symptom för depression och kopplat ihop poäng för att beskriva depression (Nixdorf, Hautzinger & Beckmann, 2013). Interguiderna som är skapade nedan är skapade utifrån enkäterna dock omformulerade till bredare frågor så att de olika
informatörerna kunde ge sina egna synvinklar. Det som är nytt utifrån denna studie är fråga 4 och 5 (se bilaga 1), detta för att kunna ge aspekter utifrån hur en tränare arbetar för att hantera eller reducera depression hos elitatleter. Fråga 4 och 5 var direkt från syftet och har ingen
tidigare bakgrund från tidigare forskning. Alla intervjufrågorna testades även i en pilotstudie hos en tidigare tränare och atlet för att vara säker om frågorna gick att förstå och så att frågorna inte attackerar informatören då området kan vara känsligt. Vidare tog intervjuerna sin plats och det spelades in, så att informationen som informatörerna gav inte kunde skickas vidare. Inspelning av data användes sedan vidare för analys av intervjun.
Med att samla in empiri är det viktigt att kunna se styrkor, svagheter, möjligheter och begräsningar med den metod som är vald för insamlandet. I denna studies fall används
kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att kunna få en inblick i informatörens upplevelser men ändå ge chanser för följdfrågor. Styrkor med semistrukturerade intervjuer är att det ger en möjlighet för informatören att prata kring frågan fritt, dock har ändå intervjuaren en makt att hålla informatören inom ämnet. En annan styrka med semistrukturerade intervjuer är att det ger möjlighet till följd frågor som kan öppna upp nya möjligheter och intresse kring området som intervjun tar sin plats kring (Bryman, 2016). Något som drar ner semistrukturerade intervjuer och hur det öppnar frågan till informatören är att om man ska intervjua väldigt många kan tolkningar
eller jämföra resultat mellan intervjuer. En annan nackdel med semistrukturerade intervjuer är att skapa en intervjuguide med följdfrågor, öppenheten kring en fråga kan vara så komplex så att vara förbered med följdfrågor kan vara en svårighet i sig (Kvale & Brinkmann, 2014).
Jag har valt att använda mig av metoden semistrukturerad intervju för att styrkorna väger över svagheterna. Svagheterna kan även förbyggas genom exempelvis skapa en intervjuguide som har frågor kring ämnet istället för direkta frågor, på så sätt även om de olika informatörerna ger väldigt olika svar kan man ändå ställa sina följdfrågor (Bryman, 2016). Att svaren skulle vara så breda så att det är utanför tolkning är något som är en risk och kanske även en begräsning med semistrukturerade intervjuer, dock är det breda av hur atleter upplever depression och hur tränare arbetar för att hantera eller reducera det som är syftet med studien (Bryman, 2016).
Det är viktigt att kunna replikera ett arbete för att veta om resultat är fasta eller om det finns flera aspekter inom området. Om ett arbete går att replikera väl har arbetet en hög reliabilitet. Inom detta arbete finns det tydliga tillvägagångssätt med intervjuguider utifrån tidigare
forskning, hur urvalsprocessen gick till samt hur intervjuer genomfördes. Detta gör det möjligt att kunna genomföra arbetet igen med samma metoder från andra platser eller utifrån andra teorier, vilket säger att reliabiliteten för arbetet är högt (Bryman, 2016). Även SDT är en beprövad och väl använd teori inom tidigare forskning och därmed lätt att använda igen inom andra situationer såsom länder, åldrar och olika idrotter.
Att kunna tro på vad man läser inom forskning är viktigt och detta baseras på mängden urval, tydlig beskriven insamling av empiri, styrkor samt svagheter och även hur tydlig information som finns för deltagare. Inom detta arbete finns ett mindre antal deltagare, vilket kan göra det svårt att tro att informationen kan generaliseras till en större population, dock kan det belysa området depression och elitaktiva. Detta arbete har en tydlig insamlingsprocess med vilka metoder som används och även hur informationen samlas in, samt vilka styrkor och svagheter som finns kring de olika metoderna. Även finns det en tydlig beskrivning av vilka tränare/atleter som är deltagare samt deras status inom arbetet. Tranparansen inom arbetet för deltagare,
tidigare forskning, genomförande av metoder samt styrkor och svagheter med arbetet är tydligt och detta gör att validiteten är stark inom detta arbete (Bryman, 2016).
5.4 Bearbetning av empiri:
5.4.1 Vad ska bearbetas?
Empirin bearbetades i detta arbete var utifrån syftet, hur elit atleter och tränare upplever depressions påverkan på atleters motivation att utöva sin idrott på elitnivå. I och med att det var upplevelser som bearbetades var det viktigt att det kommer från informatörens perspektiv. Den metod var vald för att insamla denna empiri var intervjuer och detta genomfördes på ett
kvalitativt sätt där informatören och den personens upplevelser står i centrum (Kvale & Brinkmann, 2014).
5.4.2 Hur ska det bearbetas?
Analysmetoden som användes var en tematisks innehållsanalys i kombination med begrepp från SDT. SDT är en motivationsteori och begreppen i denna teori kan hjälpa en beskriva varför man utför något (Johanson, Lindwall & Rylander, 2016). Detta kopplas till syftet och
frågeställningarna genom beskrivning av upplevelser från atleter och tränare samt deras vidare val att fortsätta utöva idrotten eller avsluta utövning. Vad begreppen från SDT sa om resultaten som kan framgå var varför fortsätter utövning av idrottandet trots att idrottare mår sämre eller varför väljer idrottare att avsluta sin karriär (Johanson, Lindwall & Rylander, 2016). Val av tematisks innehållsanalys var för att kunna bryta ner den information de olika informatörerna sa i liknande område trots att informationen skiljer sig åt. Tematisks innehållsanalys var kopplat till syftet genom de intervjuer som genomfördes. Nedbrytning av intervjuerna utfördes i detta fall med hjälp av en tematisks innehållsanalys och möjliggjorde analys av upplevelser (Bryman, 2016).
Analysen inledes med en transkribering av det inspelade materialet, detta var för att kunna ”översätta” materialet till skrift och lättare kunna markera vilka olika delar i intervjumaterialet som kunde delas in i olika teman (Bryman, 2016). Efter att transkribering var slutförd lästes materialet nog igenom flera gånger, i följd av genomläsning markerades viktiga delar och delas in i teman för de olika informatörerna och till de olika motivationsnivåerna och begreppen inom SDT. Efter indelning av de olika teman för respektive informatör möjliggjordes en analys med hjälp av tabeller (se tabell 3 och 4 under rubriken analys i resultat kapitlet) för deras olika beslut
vid olika tillfällen trots en sämre motivation och påverkad av antigen depression eller symptom av depression (Bryman, 2016).
5.5 Etiska övervägande:
Helsingforsdeklarationen står för att man inte får genomföra experiment, skada eller missgynna en person som är deltagande, detta är mycket viktigt att kunna förstå under studier med
människor, detta gäller speciellt i detta fall då undersökningen utgår från psykologisk ohälsa och depression (Milton, 2002). Undersökningen utgår från informatörers upplevelser därför är det viktigt att de som ger informationen blir anonyma i studien och även så att informationen inte kan spåras för deras säkerhet. Bryman (2016) beskriver att de som deltar i studien har möjlighet att lämna studien när de vill, det är frivilligt att delta i studien och de behöver inte utge någon anledning till deltagande eller lämnade. Materialet som samlas in kommer att endast vara tillgänglig för personen som utför studien och kommer inte kunna spriddas vidare (Bryman, 2016). Informationen som samlas in från informatörerna får endast användas utifrån
forskningssyfte. Detta görs genom att deltagare informeras om användning av det insamlade materialet (Bryman, 2016). I bilaga 2 (Se bilaga 2) finns ett informationsbrev som innehåller information till deltagare av de som beskrivits ovan. Deltagarna måste informeras
muntligt/skriftligt om samtycke och detta görs med hjälp av en samtyckesblankett (Se bilaga 3) eller muntligt vid intervju över telefon (Bryman, 2016).
6 Resultat:
6.1 Resultat från tränare:
6.1.1 Material från tränare 1:
Den första tränaren alias Billy är en tränare för simmare på olika distanser och olika simsätt. Billy anser att depression hos en atlet är något som är så djupt hos en atlet att den inte kan komma och träna. Billy anser även att begreppet depression slängs runt okontrollerat och vem som helst kan simpelt bli deprimerad. Billy beskriver vidare att de som har depression är de som faktiskt har fått diagnosen depression, Billy beskriver då även att de som säger att de har
depression utan att ha diagnosen endast kan ses som symptom av depression. Billy säger ”utövarna jag jobbar med träffar jag så extremt ofta och mycket och vi har en väldigt öppen dialog, så de delar med sig i princip det mesta. Detta gör att jag är medveten av vad som händer i deras liv” och att detta gör att han kan få syn på depression eller symptom av depression hos sina atleter.
Vidare beskriver Billy att det som syn hos atleter när de börjar gå in i någon form av depression att atleterna börjar bete sig annorlunda än vad de normala fallen gör. Tränaren fortsätter att säga
”i och med att jag spenderar så mycket tid med dem så märker jag olika tecken från hur de normala fallen brukar beter sig och hur det förändras, någon är mer pratglad än vad de brukar
och någon är mer tillbakadragen än vad de brukar”.
Tränarens fortsätter under intervjun med att beskriva att atleter som är påverkade av depression eller av symptom av depression inte är psykiskt närvarande på träning utan de är endast
kroppsligt närvarande. Billy säger tydligt att
”vi jobbar väldigt mycket att man ska vara närvarande, för mig handlar det inte om att ha närvaro, det är inte viktigt för mig att man bara kommer till träningar utan det viktigaste för mig
Billy beskriver även ett fall av en tjej som han har arbetat med då tjejen var som ”den perfekta racerbilen med en hastighetsbegränsning”,
vilket Billy menade att tjejen hade den bästa kroppen och de bästa förhållande att bli väldigt duktig. Dock på grund av psykisk ohälsa kunde hon inte vara närvarande mer än kroppsligt, vilket gjorde att hon inte kunde fortsätta att utvecklas.
Under hela intervjun beskriver Billy sina styrkor och svagheter som tränare och hur han själv har hanterat elitatleter med depression eller symptom för depression. Under intervjuns gång beskriver han hur han håller ett öppet klimat där han vill att alla ska kunna berätta vad de känner och att han själv ska kunna fråga hur atleter mår utan att det ska vara ett tabuområde. Det som Billy beskriver som sin stora styrka är att han själv är tillgänglig för sina atleter hela tiden, både inom idrotten men också inom vardagslivet. Billy säger att
”detta är inte bara mitt jobb utan detta är också min hobby och för att jag ska kunna få mina atleter att prestera på topp måste jag själv vara 100 % insatt i deras liv”
och att detta är anledningar till hans styrka att vara tillgänglig. Billy vidare beskriver att hans svaghet hos sig själv som tränare är att han kan glömma saker lätt och att han själv kan glömma att ta kontakt kring den atleten kring de saker han har glömt. Billy beskriver väldigt tydligt under intervjun att kommunikation är bland de viktigaste för att kunna hantera depression, symptom för depression och psykisk ohälsa. Billy säger även att
”om det är något atleterna vill så är det bara att höra av sig, det kan vara allt från skolan, relationer, motivation och därifrån jobbar jag utifrån deras situation och deras mål”, därför är
kommunikation nyckeln till att jobba sig igenom situationer och ändå bli så bra som möjligt.
6.1.2 Material från tränare 2:
Den andra tränaren har alias Karl och är fotbollsmålvakt tränare. För Karl är depression något som man måste se på människan i sig och inte bara inom idrotten. Han beskriver inom idrotten
att depression påverkar en atlets prestation och motivation, samt att den bli sämre över tid och mer riktad mot resultat. Karl beskriver att depression hos en atlet även är att atleten inte vill vara på plats och att atleten inte bryr sig om sin prestation längre. Karl säger vidare att
”det här med att prestera det finns inte längre och allt som varit positivt det finns inte längre, andra saker som att vara människa blir viktigare och idrotten faller bakåt”
Vidare talar Karl om tecken för att elitidrottare känner sig deprimerade. Han säger att när elitatleter blir påverkade av depression eller symptom av depression så bryr de sig inte längre över att vara atleter. Han beskriver att
”atleterna är på träning/tävlingar men de är endast där i en fysisk karaktär och inte mentalt” vilket gör att de inte kan prestera.
Karl beskriver även att det som syn i en idrottares prestation när de är påverkade av depression eller symptom av depression är att de som atleterna i normala fallen gör, gör de betydligt mycket sämre. Karl beskriver konkret att det som händer är att
”målvakterna låter bollarna börjar gå in i målet även under träningar och atleten i sig inte bryr sig om det händer. Det som var det viktigaste tidigare i livet betyder nu inget för dem”. Tränaren beskriver även att det sker över tid och att det kan vara svårt att se när effekterna tar sin början
om atleterna själv inte säger något.
Det Karl gör för att hjälpa atleter som är påverkade av depression eller symptom för depression är först att försöka få kontakt med vad som händer generellt i deras liv och inte bara på planen. Karl anser även att det är bättre att låta professionella hantera största jobbet för att hantera eller reducera depression hos en atlet. Det viktigaste Karl anser för en atlet som en tränare bör göra och en styrka som Karl själv har är att se till att ha kontakt med atleterna trots att de inte är på plats och se till att prata om generella saker och inte idrotten i sig. Karl säger att
Det som Karl anser vara mindre bra hos en tränare är att försöka ta tillbaka spelare för snabbt och påminna atleterna om de dåliga minnen som de har relaterade till sin idrott.
Även Karl beskriver mycket under intervjun att kommunikation är väldigt viktigt, både för att kunna upptäcka att det finns problem hos atleten men också för att kunna leda atleterna till de bästa möjliga vägar och till folk som har profession för att hantera depression, symptom för depression och psykisk ohälsa.
6.1.3 Material från tränare 3:
Den tredje och sista tränaren alias Peter är tränare för löpning på olika distanser. Peter anser att depression kan vara både kort och långa depression. De korta depressionerna kan vara för att man presterar dåligt, missar mål eller varit sjuk under en längre tid, dock anser även han att detta kan vara överdrivet. Vidare beskriver Peter att det finns långa depressioner också som kan sitta i väldigt länge. Peter säger att ”långa depressioner utifrån mina atleter skulle kunna komma från nuvarande situation som vid Covid-19, där det inte finns tävlingar och även då finns det inga mål att nå eller att sätta”. Peter beskriver även att
”för mig själv skulle depression vara något mycket större som går ut över mat, sömn och rubbar livsmönster”.
Peter fortsätter med att beskriva hur han ser att atleter börjar bli deprimerade genom att han ser att de börjar ge ursäkter varför de inte vill göra något. Han beskriver även att han ser att hans coaching förändras från en mer bromsade och kontrollerad coaching till en mer pressande och aktiv coaching. Peter beskriver att
”mycket av min tid går till att bromsa dessa engagerade atleterna, för de vill så himla mycket och det är väldigt lätt att gå över gränser och bli skadade. När de kommer in i en period av depression
Peter fortsätter att beskriva att de olika ursäkterna som kommer ut från atleterna handlar ofta om att atleterna inte orkar göra sina pass längre för att de inte finns någon mer än kroppslig
motivation att utföra träningar.
Peter beskriver att det som han gör som coach för att hantera eller reducera depression eller symptom för depression i nuvarande situation med Covid-19 är att han måste hitta på nya saker för sina individuella atleter, såsom att para ihop dem i samma län och låta dem springa testlopp tillsammans istället för att vara själva och vilsna. Peter beskriver att sin styrka som tränare
kommer från att han låter sina atleter hitta sina egna vägar inom idrotten och han själv som coach är vid sidan om och kan hjälpa genom att ställa frågor och guida dem men inte ta befälet. En sak som Peter beskriver som sin svaghet är att han inte har tillräckligt med respekt för livet runt omkring idrotten och vad som händer vid sidan om de faktiskt idrotten. Peter beskriver konkret sin svaghet att
”de har valt mig som coach, då gör jag en nulägesanalys utifrån det kan vi sätta mål tillsammans och vi går igenom vad som kan förväntas av dig som atlet. Sedan kommer livet emellan, såsom
att man ska flytta, man skiljer sig eller man ska bytta jobb och det har jag som coach inte alltid tillräckligt med respekt för, detta för att jag vill att man ska vara där man utsatt sina mål”. För även Peter är det viktigt med kommunikation att man säger till vad man faktiskt gör i sin träning så han kan få sig en tydlig bild av hur situationen ligger till. Han beskriver även att kommunikationen är väldigt viktigt för att hans svaghet för livet utanför idrotten är väldigt viktig och en central del för att kunna hantera psykologisk ohälsa, depression och symptom för
depression.
6.2 Resultat från atleter:
6.2.1 Material från atlet 1:
Den första atleten är alias Alex och han har varit elitaktiva inom friidrott. Alex beskriver att depression för honom är att han inte har något driv och att känslor väldigt lätt kan komma och ta över från ingenstans. Alex beskriver även att när han var som djupast i depressionen var det som
att han kunde se sig själv ovanifrån och säga peppa sig själv, dock kunde han själv inte ta åt sig det. Alex säger konkret att
”jag älskar att träna, jag älskade friidrotten, jag älskade att tävla men jag kunde ändå inte ens ta mig upp ur sängen, vilket är definitionen av mina upplevelser med depression och elitidrottande” Vidare beskriver Alex att han har känt effekter från depression i tidig ålder, han beskriver att han kände först att han var på väg att bli sjuk, han kände sig förkyld, hängig och även andra sjukdomssymptom. I början förstod han inte vad de olika sjukdomssymptomen berodde på, detta gjorde att han kolla upp problemet via sjukhus tidigt och alla hans värde var bra. Vidare
beskriver Alex tecken av depression på följande sätt
”alla kroppsvärdena var på topp och för mig gick det inte ihop för jag ville träna men jag fysiskt kunde inte träna, jag kunde inte styra min egen kropp”.
Alex beskriver även att det påverkade han personliga liv också, han kunde inte träffa vänner eller familj under långa perioder. Alex beskriver även en rädsla kring depression och idrotten, detta var en potentiell identitetskris och han visste inte vad han skulle göra utan idrotten. Alex beskriver vidare att hans återhämtningsperiod inte fungerade alls på grund av depressionen,
”om jag gick ut och tränade en timme, kunde jag vara sängliggande i två vecka”. Alex beskriver att hans tränare inte hade någon koll alls på psykisk ohälsa och inte hjälpte honom till någon utsträckning. Han beskriver även att det var extremt svag hjälp från förbund, SOK och RF. Alex fick på egen hand efter att depression stoppat hans karriär testa olika psykologer och efter långt letande beskriver Alex att
”tillslut träffade jag rätt, rätt på det sättet att det fungerade för mig, jag kände trygghet och någon som kunde nå mig och hjälpa mig”.
Alex känner att det var kunskapsbrist som gjorde att han inte ville kommunicera med sin tränare om vad han upplevde. Alex beskriver att det som saknas hos tränare är någon form av djupare utbildning inom mental hälsa och hur man kan hantera psykisk ohälsa. Alex beskriver att något viktigt som ska finnas mellan en tränare och en atlet är en breddare kommunikation utanför idrotten.
Under intervjun talade Alex om att depression gjorde att hans kropp inte fungerade trots värde i kroppen var på topp, han beskrev även att tränare inte hade gjort något för att hjälpa honom, han beskriver själv att han saknar kunskap kring mental hälsa och även att det saknas en
kommunaktion mellan tränare och atlet på en breddare plan än bara idrott.
6.2.2 Material från atlet 2:
Den andra atleten alias Jonas har varit elitaktiv som fotbollsmålvakt. Han beskriver att
depression som en atlet är väldigt kopplat till dina resultat och hur du kan prestera inom din egen idrott. Han beskriver att från sin egen och andras erfarenhet att depression relaterad till idrott nödvändigtvis inte är problemet utan att det är vad som påverkar utanför, såsom familj, vänner giftermål eller liknade som har effekt på en person. Han beskriver konkret att
”för största delen av mitt liv var idrotten det ställa som jag kunde fly till om jag kände psykisk ohälsa”.
Inom idrotten pressade Jonas sig väldigt mycket och pressen i kombination med psykisk ohälsa, gjorde att han utvecklade depression. Jonas fortsätter med att beskriva att det som startade hans depression var en känsla av ensamhet både inom idrotten och även utanför idrotten.
Jonas beskriver vidare att han kan se tillbaka på sin karriär och se symptom för depression redan som tonåring, dock var det inte förrän i sen 20 års ålder och tidig 30 års ålder som Jonas faktiskt förstod att han hade depression. De första tecken han kände för att inse att depression påverkade honom var att han inte längre kände någon glädje, adrenalin eller motivation under träning eller matcher. Jonas beskriver att han inte våga prata om sina tecken för depression till tränare för att han kände att han inte hade tillräckligt med kompetens om vad som hände men även för att kommunikation mellan tränare och atlet inte är tillräckligt öppen. Jonas beskriver att
göra små detaljer inom sitt spelande till de största mentala blocken som funnits. Vidare gjorde det att Jonas inte brydde sig om idrotten som han tidigare älskat, detta försämrade allt inom idrotten som han tidigare gjort bra. Jonas Beskriver även att
” senaste gången jag njöt av idrotten var sommaren 2015 och jag slutade som atlet med idrotten sommaren 2018”.
Jonas beskriver att hans tränare att hans tränare inte gjorde något för att hjälpa honom med hans depression, dock beskriver även Jonas att det inte var tränarnas fel helt då han själv inte hade berättat sin situation. Han våga inte berätta på grund av bristande kunskap och bristande kommunikation mellan tränare och atlet. Vidare beskriver Jonas en farlig situation som kan uppkomma är att tränaren inte vill att det ska vara något fel med sina atleter och därför väljer att inte ta reda på om det är något fel. Jonas beskriver att något som tränare verkligen behöver är någon form av djupare utbildning inom psykisk hälsa och hur man förstår psykisk hälsa, tecken även hur man ska jobba vidare med det för sina atleter.
Jonas berättar i denna intervju hur depression ofta tar sin plats utanför idrotten och sedan kan förstärkas med idrotten då man kan fly till idrotten. Jonas beskriver även hur han själv inte kände sig motiverad längre och bara var på träningar och tävlingar kroppsligt och inte mentalt. Även berättar Jonas hur det finns bristande kunskap och kommunikation för både atleter och tränare kring psykologisk ohälsa, depression och symptom för depression.
6.2.3 Material från atlet 3:
Den tredje atleten har alias Sara och är ultralöpare. Sara beskriver att depression är att en utförande inte går utifrån en tidigare satt plan. Det kan finnas underliggande faktorer såsom att det inte finns några lopp att springa, vilket gör att motivation är svårt att ha på topp. Sara
beskriver att depression för en atlet kan innebära någon form av identitetskris, då en atlet kan ha sitt liv väldigt nära baserat på idrotten
Sara beskriver att tecken man skulle kunna se är att man börjar äta för mycket/för lite, sova för mycket/för lite och inte kunna hantera sina vanliga vanor. Hon beskriver även vidare att det finns även fall för idrottare som börjar att ta droger, detta kan vara specifikt till de som har tillgångar och pengar att ta det. Det Sara anser vara vanligast är att någon form av ätstörning tar sin plats
och att detta kan vara ett tecken på psykisk ohälsa, depression eller symptom för depression. Hon beskriver också att det kan vara lätt att stänga sig ut från världen på grund av identitetskris och därmed tappa kommunikation med vänner, familj eller idrotten.
Vidare beskriver Sara att något en tränare skulle kunna göra för att hantera eller reducera depression, psykisk ohälsa samt symptom för depression är att lyssna mer på sin idrottare, även utanför idrotten. Sara beskriver även att något en tränare kan göra är att hjälpa sin atlet vara utanför idrotten och även där skapa sig en identitet. Sara säger även att något tränare gör mindre bra är att pressa sina atleter för mycket baserat på sina egna intressen och redan skapade planer. Sara säger att
”det är tränarens roll att pressa sina atleter till att vara bättre och för att kunna höja take, men det är också en fin gräns mellan pressa för hårt och pressa tillräckligt.
Sara beskriver under intervjun att depression kan vara mycket kopplat till en identitet och att det är viktigt att kunna hitta identitet även utanför idrotten. Hon beskriver även att det är viktigt att kunna ha en öppen kommunaktion mellan tränare och atlet, samt att kommunikationen är breddare än bara idrotten.
