Hur arbetar svenska kommuner för att uppnå en god inomhusmiljö i skollokaler?

Hur arbetar svenska kommuner för att

uppnå en god inomhusmiljö i

skollokaler?

En studie av två svenska skolors inomhusmiljöer

How does Swedish municipals work to

achieve a good indoor environment in

school facilities?

A study of two Swedish schools’ indoor environment

Matilda Dufvander

Nina Dragicevic

2 Sammanfattning

I förskolor vistas barn som med deras små och outvecklade organ är extra känsliga för bland annat emissioner och inomhusrelaterade problem. Det är därför av stor vikt att en god inomhusmiljö kan säkerställas för att ge barnen en bra start i livet. Men till följd av de dåliga riskkonstruktionerna från 60-, 70- och 80-talet har många förskolor drabbats av fukt och mögel i

inomhusmiljöerna där just barn vistas dagligen. Fukt förekommer överallt vilket innebär att det även förekommer i våra inomhusmiljöer.

Problematiken uppkommer däremot när det blir högre nivåer av fukt som dessutom letar sig in i organiska byggnadskonstruktioner. Exponering för höga fuktnivåer kan leda till tillfälliga symtom som eksem, huvudvärk, torra slemhinnor, koncentrationssvårigheter och trötthet. Men studier visar att det även kan orsaka bestående men som ökad risk för astma och atopiska eksem.

Det syns en rådande problematik gällande huruvida rutiner utförs då kontroller inte alltid kan säkerställas. Detta trots forskning visar att

hälsoeffekterna blir negativa för barn som vistas i inomhusmiljöer där fukt- och mögel är ett problem. Vem som egentligen har ansvaret för

säkerställande har visat sig vara en komplex fråga. I följande examensarbete utreds därför två kommuner i deras satsning i att förbättra inomhusmiljöerna för de barn som vistas i förskolor från framförallt 60-, 70- och 80-talet.

Ur arbetet framkommer det att kommuner arbetar med rutiner och till viss del årliga kontroller för att säkerställa goda inomhusmiljöer. Dessa ligger till grund för att upptäcka eventuella fastighetsrelaterade problem i byggnaden. I de fall att rutinerna är bristande eller inte räcker hela vägen, är det

föräldrarna som ska initiera en medicinsk utredning om de upptäcker att barnet i fråga uppvisar kroppsliga reaktioner som allergi. Genom medicinska utredningar ska de kunna påvisa olägenhet i fastigheten och först då

3 Abstract

In preschools there are children who are particularly sensitive to, among other things, emissions and indoor-related problems. It is therefore of great importance that a good indoor environment can be ensured to give the children a good start in life. But as a result of the poor risk constructions from the 60s, 70s and 80s, many preschools have been affected by moisture and mold in the indoor environments where children stay daily. Moisture is everywhere, which means that it is also present in our indoor environments. The problem, on the other hand, arises when there are higher levels of moisture that also find their way into organic building structures. Exposure to high humidity levels can lead to temporary symptoms such as eczema, headaches, dry mucous membranes, difficulty concentrating and fatigue. But studies show that it can also cause persistent but increased risk of asthma and atopic eczema.

There is a prevailing problem regarding whether routines are performed as controls cannot always be ensured. This despite research shows that the health effects are negative for children who stay in indoor environments where moisture and mold are a problem. Who is actually responsible for ensuring has turned out to be a complex issue. In the following degree project, two municipalities are therefore investigated in their efforts to improve the indoor environments for the children who attend preschools, especially from the 60s, 70s and 80s.

The work shows that municipalities work with routines and to some extent annual inspections to ensure good indoor environments. These are the basis for detecting any property-related problems in the building. In cases where the routines are deficient or not sufficient all the way, it is the parents who must initiate a medical investigation if they discover that the child in question has physical reactions such as allergies. Through medical

investigations, they must be able to detect inconvenience in the property and only then will the municipality check this.

4

Innehållsförteckning

1.2.1 Organisation och regleringar ... 9

1.2.2 Byggnaden ... 10

1.2.3 Människan ... 13

1.3 Problemområde ... 13

1.4 Syfte och frågeställning ... 14

2. Metod ... 15 2.1 Kvalitativa intervjuer ... 15 2.1.1 Urval ... 15 2.1.2 Intervjuer ... 16 2.1.3 Teoretisk datainsamling ... 17 2.2 Avgränsning ... 18

2.3 Metoddiskussion - skillnaden i intervjuer ... 18

2.4 Validitet och realibitet ... 19

3. Vad säger lagen? ... 20

3.1 Vad säger lagen? ... 20

4. Teori ... 21

4.1 Organisationsrutiner i en kommun ... 21

4.2 Byggnadsrelaterade problem ... 22

4.3 Kommuners ekonomi ... 24

4.4 Hälsoeffekter vid exponering av fukt och mögel ... 25

4. Empiri ... 27 4.1 Lunds kommun ... 27 4.1.1 Organisation ... 27 ... 28 4.1.2 Ekonomi ... 29 4.1.3 Byggnaden ... 29 4.1.4 Människors hälsa ... 31 4.2 Tomelillas kommun ... 32 4.2.1 Organisation ... 32

5 4.2.3 Ekonomi ... 33 4.2.1 Byggnaden ... 33 4.2.4 Människors hälsa ... 34 5. Analys ... 35 5.1 Organisation - Ansvar ... 35 5.2 Ekonomi ... 37 5.3 Byggnaden ... 38 5.4 Människan - hälsa ... 40 6. Diskussion ... 41 7. Slutsats ... 43 8. Egna reflektioner ... 44 Referenser ... 46 Bilagor ... 50

7/4 - Telefonintervju med projektledare, Lundafastigheter ... 50

14/4–2020 Telefonintervju med fastighetsförvaltare ... 52

15/4 - 2020 Telefonintervju lokalplanerare och förskolelärare ... 53

6

Begreppslista

2E1H (2-etyl-1-hexanol) = Avges från plastmaterial och är därför vanligt

förekommande i PVC golv. Det kan orsaka lukt såväl som astmatiska symptom (Folkhälsomyndigheten, 2018).

Olägenhet för människors hälsa = I denna uppsats definieras olägenhet för

människors hälsa som en extern effekt vilken enligt medicinsk eller hygienisk bedömning påverkar människans hälsa kroniskt.

OVK - Obligatorisk ventilationskontroll = ska enligt lag göras vart tredje

år när det gäller förskolor och skolor. OVK ska säkerställa att

inomhusmiljön är godkänd och att ventilationssystemet fungerar. Samt hur energibesparande åtgärder kan göras (Boverket, 2017).

PCB = Samlingsnamn avseende giftiga ämnen som använts i bland annat

byggnader som fog- och golvmassa samt i isolerrutor sen början av 1900-talet. Det är giftigt, bestående och fettlösligt vilket innebär att det kan lagras i fettvävnaden på människor och djur. Påverkar då hjärnan och nervsystemet och visar sig genom beteendeförändringar (Naturvårdsverket, 2019).

Riskkonstruktioner = I denna uppsats kommer riskkonstruktioner att

definieras som en byggnadskonstruktion som är byggd på ett sådant sätt att det finns större risker för att problem uppkommer i konstruktionen än för andra byggnader.

SBS – Sick building syndrome = ”Sjuka hus syndromet” är de symptom

som uppkommer från så kallade “sjuka hus” där individer blir negativt påverkade av inomhusmiljön (Reiko et al. 2018). I detta arbete syftas SBS till de symptom som uppkommer från hus byggda runt 1960–1980 som har någon typ av de riskkonstruktioner som nämns i arbetet.

7 Underhåll = ”en åtgärd som vidtas för att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde” (SFS 2010:900).

8

Förord

Vi vill framföra ett stort tack till alla som deltagit i våra intervjuer och möjliggjort skrivandet av vårt examensarbete. Vi vill tacka för det arbete ni dagligen gör för att arbeta mot en bättre inomhusmiljö för våra framtida generationer.

Vi vill även framföra ett tack till vår handledare Ingrid Svetoft, som stöttat oss under vårt skrivande och bidragit med kunskap som format vår väg till slutresultatet.

9

1. Introduktion

60-talet, även kallat för rekordåren präglas av en stor framtidstro och tillväxt. Den rådande bostadsbristen i Sverige gav upphov till de så kallade miljonprogrammen som innebar att en miljon bostäder skulle byggas inom loppet av tio år. Därför kom 60-talet att präglas av storskaligt och snabbt byggande. Med snabbt- och storskaligt bygge följde billiga lösningar. Under 60-talet prövades nya tekniker och material, allt för att effektivisera

husbyggandet och dra ner kostnaderna. Det nya rationella tankesättet kom att prägla hela samhällsbyggandet. Problemen från 60-talet följer med hela vägen till 70-talet som kännetecknas av riskkonstruktionerna platta på mark utan isolering under, källare utan utvändig isolering, platta tak, takbjälkar och plastmattor direkt mot fuktig betong. Ända in på 80-talet fortsätter konstruktioner med platta på mark utan isolering, vilket kom att medföra problem än idag (Svensk bostadsarkitektur, 2018).

I följande examensarbete kommer två kommuner i södra Sverige undersökas och deras satsning i att förbättra inomhusmiljöerna för de barn som vistas i förskolor från 60-, 70- och 80-talet. Det utreds vilka hälsoeffekterna blir för barn som vistas i inomhusmiljöer där fukt- och mögel är ett problem.

1.2 Bakgrund

1.2.1 Organisation och regleringar

Det är byggherrens ansvar att projekteringen och utförandet av en fastighet följer de föreskrifter om fukt som anges i BBR (Boverkets Byggregler 2011:6). Byggherren skall även rapportera och redovisa för vilka delar av en byggnad som bedöms vara högst fuktbelastade, högsta fukttillståndet i materialen och på vilka ställen de ligger, väsentliga uppgifter om byggnadsdelen, ingångsdata, samt de metoder som använts för att kontrollera högsta tillåtna fukttillstånd enligt PBL (Plan- och bygglagen, 2010:900 10 kap 6–8§§). Detta innebär att regleringen av högsta tillåtna fukttillstånd inte fanns under 60-, 70- eller 80-talet. Det betyder också att det inte finns dokumentationer över fukttillståndet i diverse konstruktionsdelar.

10

Detta gap ökar när det saknas krav på årliga kontroller av fukthalter i byggnadsmaterial, samt inomhusmiljön i förskolor

1.2.2 Byggnaden

Fukt finns överallt i luften och det är därför helt naturligt att fukt finns i våra inomhusmiljöer. Fukt är nödvändigt och förekommer överallt i vår

omgivning. Det finns dock nivåer av fukt som tillsammans med organiska material kan orsaka dålig hälsa och hygien i inomhusmiljön. I BBR (Boverkets byggregler) finns det därför reglerat vad högsta tillåtna fukttillstånd är. Trots detta uppvisas många gånger problem i fastigheter, som orsakats av fukt (Boverket, 2020:1).

Det finns flertalet riskkonstruktioner, se figur 1, som med tiden kan utveckla problematiska tillstånd i konstruktionen (Folkhälsomyndigheten, 2017). De är så kallade riskkonstruktioner vilket gör dem extra känsliga för fukt och därför mer benägna att råka ut för fuktrelaterade problem.

Uteluftsventilerad krypgrund

Odränerade putsade fasader (en-stegstätning) Tätskikt i våtrum

Gipsskivor med papp i våtrum

Platta/låglutande tak med invändig takavattning Takpapp äldre än 30 år

Uppreglade golv mot mark

Överliggande isolering vid platta på mark Gamla stammar

Tilläggsisolerade tak

Byggmaterial utan väldokumenterade egenskaper

11

Krypgrunder är en modern version av den tidigare torpargrunden vilket Sandin och Hagentoft (2017) skriver om. Golvkonstruktionen lyfts upp en bit från marken med hjälp av betong- eller uppmurade socklar. Det bildas då ett utrymme som antingen ventileras med inomhusluft alternativt

utomhusluft vilket går att se på figur 2 nedan. Tidigare löpte fundamenten från eldstäderna ner i kryp/torpargrunden och på så sätt värmde upp luften där. Uppvärmningen gjorde att temperaturskillnaderna i konstruktionen minskade vilket då också minskade risken för kondens och fuktproblem.

Figur 2 Krypgrund i enbostadshus (Träguiden, 2020:1)

Uteluftsventilerade krypgrunder har ett välisolerat golvbjälklag där värmen från inomhusluften stängs ute från krypgrunden. Krypgrunden ventileras då istället med uteluft som strömmar genom ventiler i socklarna. Detta ökar risken för att fukt ska bildas, framförallt under sommarhalvåret då varm uteluft strömmar in i den kalla krypgrunden och då bildar kondens. För att förhindra att detta sker kan marken täckas med plastfolie och isolering. Inneluftsventilerade krypgrunder innebär att cirkulerande ventilationsluft från byggnaden, bortsett från frånluft i badrum och kök, ventileras ner i en tät krypgrund. Marken och socklarna isoleras och täcks med ångspärr medan golvbjälklaget inte isoleras alls vilket bidrar till en varmare krypgrund. Vid konstruktioner med platta på mark bör isoleringen placeras under plattan för att hålla den varm såväl som torr.

12

Läggs isoleringen på ovansidan av plattan kommer det utgöra fuktrisker vilket för att betongen kommer ha samma fuktkvot som marken (Träguiden, 2020:2). Det kan då skapas problem som gör att fukten tränger upp i syllar och liknande för att sedan skapa mögel och fuktproblem (Hagentoft & Sandin, 2017).

Enstegstätning är en konstruktionstyp som SP Sveriges forskningsinstitut (2009) undersökt närmare som en riskkonstruktion. Konstruktionen innebär, som det går att se på figur 3, att det inte finns någon luftspalt i ytterväggen vilket gör att fukt utifrån tränger in i konstruktionen istället för att luftas bort.

Figur 3 Enstegstätning (SP Sveriges forskningsinstitut 2009, sida 21)

1. Putsad fasad 2. Utvändig isolering 3. Vindskydd

4. Värmeisolering med reglar 5. Ångspärr

6. Invändig beklädnad

Figur 3 visar en träregelstomme som utåt har ett vindskydd följt av utvändig isolering och sedan en putsad fasad. Stommen är värmeisolerad och insidan har en ångspärr och sedan en beklädnad in mot rummet. Enstegstätning skiljer sig därför enligt Hagentoft och Sandin (2017) från den “traditionella” tvåstegstätningsprincipen där det finns en luftspalt mellan den yttre

isoleringen och det inre vindskyddet. Luftspalten gör då att regnvatten och utvändig fukt kan luftas bort och inte fastnar i de organiska materialen.

13 1.2.3 Människan

Enligt folkhälsomyndigheten (2020) är fukt och mögel två saker som ofta hör ihop. Höga fukthalter kan leda till mikrobiella tillväxt. Mögel är precis som fukt, en aspekt som kan påverka hälsan negativt. Att utsättas för fukt och mögel under en längre period kan öka risken för luftvägsinfektioner, samt besvär i övre och nedre luftvägarna. Hosta och väsande andning, är följder till exponering i fuktskadade inomhusmiljöer. Det framgår av tidigare forskning från folkhälsomyndigheten att barn är extra känsliga och utsatta i fuktiga miljöer. Exponering för fuktiga miljöer kan leda till utveckling av lungsjukdomar som astma. Det finns fortfarande inte tillräckligt mycket kunskap för att säkerställa vad som exakt orsakar de olika hälsoeffekterna, eftersom fuktiga miljöer kan innehålla flera olika ämnen baserat på vilka kemiska reaktioner som sker. Vanligast förekommande är dock mögel och bakterier, så kallade mikrobiologiska faktorer. Mikroorganismer i fuktiga fastigheter kan ha toxiska och inflammatoriska effekter som försämrar immunförsvaret. Vanliga mikrobiella faktorer är sporer, olika mögelarter, allergener och mykotoxiner. Förhöjda fukthalter i en fastighet kan alltså innebära en hälsofara för de som vistas i fastighetens lokaler.

1.3 Problemområde

Följderna av exponering för riskkonstruktioner kan bli allvarliga för de barn som vistas i lokalerna. Det är därför av intresse att identifiera eventuella riskkonstruktioner, som inte nödvändigtvis har problem, utan snarare har en större risk för problem. Det är också viktigt att ta reda på vem i kommunen som ska ta ansvar för att skydda barn mot toxiska inomhusmiljöer.

Omfattningen av problemen är i dagsläget okända och det saknas statistik på hur många förskolor som i dagsläget upplever problem.

Robbins et al. (2017) beskriver hur problem hanteras i en

fastighetsorganisation och hur avgörande det är med organisationens rutiner, beslutsordning och ansvarsfördelning. Det är därför av stor vikt att

fastighetsorganisationen arbetar aktivt med att effektivisera och förbättra processer i sin verksamhet.

14 1.4 Syfte och frågeställning

Syftet med arbetet är att utreda hur kommuner arbetar för att förebygga och åtgärda bristande inomhusmiljöer i skolor som har en riskkonstruktion. Arbetet kommer därför utgå från frågeställningen: Hur arbetar svenska

15

2. Metod

Arbetet utförs med en teoretisk grund där befintlig information insamlas genom de valda kommunerna, samt myndigheters råd och anvisningar. I arbetet kommer även intervjuer att genomföras för att få tillgång till information från respektive kommun.

2.1 Kvalitativa intervjuer

En kvalitativ arbetsmetod karakteriseras enligt Trost (2010) av utförliga och mångsidiga svar på enkla frågor. Därför är kvalitativa metoder att föredra om man som forskare söker ett djupgående svar kring rådande normer, attityder såväl som utformning av ansvar kring riskkonstruktioner. Metoden gör det dock svårt att generalisera men utformningen gör att tolkningar kan göras i kombination med att insyn ges i strukturer såväl som mönster. Det som många gånger ses som utmärkande när det gäller kvalitativa studier är sökandet efter mönster vilket vi i vår studie önskar att framhålla. Studien har utgått från ett induktivt synsätt med utgångspunkt i de nämnda fallen i Lund 2015. Där insamlingen av data har visat på en del mönster där en stor del av byggnaderna mellan 1970 och 1980 faktiskt har riskkonstruktioner.

2.1.1 Urval

Vid urvalet av potentiella respondenter har det gjorts ett subjektivt urval i enlighet med Denscombe teori (2018). En handplockning av relevanta personer som har relevans för det valda ämnen har valts ut. Urvalet har gjorts baserat på respondenternas samband med riskkonstruktioner för att ge så betydelsefulla data som möjligt. Det var på grund ut av den aspekten som Lunds kommun valdes ut som en respondent med värdefull insyn då de under tio års tid rivit ett flertal förskolor med grund i riskkonstruktioner. Syftet var därför att få inblick i deras såväl kunskap som erfarenhet inom ämnet för även skapa ett explorativt urval. För att försöka skapa ett representativt urval med en bred översikt valdes det därför att välja en lite mindre kommun för att återspegla den stora kommun som Lund

representerar. På grund av bekvämlighetsurval valdes därför Tomelilla kommun som representant för de mindre kommunerna. Respektive kommun

16

och personer som blivit intervjuad har lämnat medgivande för publicering av namn och befattning i organisationen.

2.1.2 Intervjuer

Metoden studien vilar på utgår från insamlade kvalitativa data i form av intervjuer av några få, men för syftet viktiga såväl som relevanta, personer inom ämnet. Avsikten med det valet har varit att vara nära den insamlade data mer i detalj för att få en ökad förståelse till analysen som Denscombe (2018) skriver om. I arbetet påbörjades en datainsamling direkt och en analys av ansvarsfördelningen har hela tiden pågått som ett försök att skapa en större förståelse. Det har lett till en processering av analysen som hela tiden varit framväxande och återkommande som i grundad teori.

Datainsamlingen har skett genom intervjuer av verksamma personer i Lunds och Tomelilla kommun. Intervjuerna av personerna i Lund har på grund av den rådande covid-19 situationen skett online genom videosamtal medan intervjun i Tomelilla har gjorts på plats, ansikte mot ansikte. Intervjuer via videosamtal har visat sig resultera identiskt med intervjuer som sker ansikte mot ansikte (Denscombe, 2018).

Intervjufrågorna som ställdes hade sin utgångspunkt i frågeställningen. Frågorna syftade till att ge en bild om hur respektive kommun arbetar för att säkerställa en god inomhusmiljö i skolorna.

Tillvägagångssättet med de personliga intervjuerna har bidragit en djupare intervju och givit oss som intervjuare möjlighet att validera data under insamlingen eftersom ansiktsuttryck och kroppsspråk har setts. Att

genomföra intervjuerna ansikte mot ansikte, även om online, gör att vi som intervjuare kan stimulera respondenterna till att svara på alla frågor samt gör det möjligt att kunna ställa följdfrågor på eventuella oklarheter. I

genomförandet ut av intervjuerna har stor vikt lagts vid att skapa tillit från respondenterna genom att visa att arbetets forskning har goda ändamål och inte varit ute efter att hitta någon syndabock. Det har också varit av hög betydelse att visa att såväl arbetet som den insamlade data kommer

17

genomföras på ett ordningsamt samt legitimt sätt. Utformningen av intervjuerna som genomförts har stor vikt lagts vid att hålla frågorna relevanta och komprimerade med respekt till respondenternas tidsåtgång. Detta för att inte riskerade att intervjun inte fullföljs utan avbryts. Fördelarna med valet av datainsamling är den höga effektiviteten samt

kostnadseffektiviteten där det enbart handlar om tidsåtgången (Denscombe, 2018).

Detta särskilt eftersom inga transporter varit nödvändiga för genomförandet tack vare tekniska hjälpmedel i form av facetime och zoom. Även det faktum att ingen hänsyn har varit nödvändig att ta gällande svarstid eller liknande då svaren varit tillgängliga direkt. Nackdelarna med intervjumetod är det begränsade antal som deltagit i undersökningen vilket skapar en avsevärt snävare bild av verkligheten. Detta medför att resultaten riskerar att vara missvisande för resterande kommuner i landet. Genom att skapa

personliga kontakter med potentiella respondenter har svarsfrekvensen i insamlingen varit hög. Det har därför varit positivt för undersökningen till skillnad från resultatet vid uteblivna svar.

2.1.3 Teoretisk datainsamling

Insamlingen av teoretiska data har framförallt gjorts genom sökmotorer på Malmö Universitetsbibliotek online såsom Libsearch. Men även Google Scholar har använts som komplement på grund av den breda mängden information som den innehar. Vid användandet av Google Scholar har det dock varit av stor vikt att vara mer noggrann gällande källkritiken. Detta för att Google Scholar inte är lika reliabel för att enbart vara vetenskapliga texter (Eriksson Barajas et al. 2013). Sökorden som har använts i arbetet har till en början varit varierande och breda såsom inomhusmiljö

skolor/förskolor, riskkonstruktioner i skolfastigheter, fuktnivåer i fastigheter, mögel i inomhusmiljöer, kommunal ekonomi etcetera. Vid valet av sökord

har inte alltid en begränsning gjorts till specifikt förskolor utan även grundskolor har inkluderats för att få en bredare data. Resultatet av datainsamlingen var stor men en problematik i relevansen för

18

frågeställningarna återfanns vilket gjorde att andra strategier användes. Insamlingen av data gjordes istället genom den mängd relevant resultat som faktiskt hittades genom myndigheters studier. Genom de funna studierna kunde ursprungskällan identifieras och därför hittas för att sedan källkritiskt studeras.

2.2 Avgränsning

I arbetet har Lunds- och Tomelillas kommun undersökts. Valet av

kommuner har gjorts utifrån storlek och transparens. Lunds kommun som är en större kommun och Tomelillas kommun som är en mindre kommun. I arbetet kommer framförallt förskolor samt grundskolor att utredas, vilket innebär att fokus kommer befinna sig på barn i lägre åldrar. Målgruppen har valts eftersom barns hälsa är extra känslig för dåliga inomhusmiljöer. Det har även skett en avgränsning där fokus har varit på barnen och inte på personalen och deras arbetsmiljö. Arbetet har också en avgränsning till ventilation, städning och fukt med mögelproblem även om andra faktorer kan nämnas då påverkar. I arbetet kommer studier som berör skolor för barn i alla åldrar att förekomma, detta för att insamlingen av data skall vara så omfattande som möjligt. I arbetet kommer begreppet skollokaler att omfatta både förskolor och grundskolor. Fokus kommer dock främst att ligga på de skollokaler där mindre barn vistas eftersom detta är en extra utsatt grupp med små outvecklade organ.

2.3 Metoddiskussion - skillnaden i intervjuer

Till följd av covid-19 pandemin har anpassningar gjort utifrån rådande förutsättningar. De ingående ambitionerna var att genomföra platsbesök och personliga intervjuer i verksamheter. Men istället genomfördes intervjuerna till största del utförts per telefon och videosamtal med ansvariga för

fastigheterna. Telefonintervjuerna har gjort att eventuella följdfrågor och utfall av intervjuerna blivit annorlunda för de olika kommunerna eftersom båda intervjuarna inte alltid haft möjlighet att närvara, vilket är

förutsättningar som bör beaktas vid jämförelse av intervjuerna. Vidare behöver det beaktas att kommunernas storlek spelat roll för antal intervjuade i respektive kommun. Arbetet har till följd av pandemin begränsats i

19

omfattning av de undersökningar som kunde utförts vid andra omständigheter.

2.4 Validitet och realibitet

För att säkerställa studiens tillförlitlighet är reliabilitet och validitet viktiga aspekter. Validiteten visar på hur relevant och exakt den insamlade data verkligen är medan reliabiliteten fokuserar på hur metoden genererar trovärdiga och konsekventa data (Denscombe, 2018). För att säkerställa en god intern validitet antecknades alla intervjusvar noggrant och bearbetades tillsammans med respondenten, för att inte riskera att något missförstånd skett eller administrationsfel. Studien är begränsad både geografiskt samt i urvalet av intervjuade personer. Detta gör att en generalisering av alla skolor i Sverige inte blir helt rättvis. För att kunna dra generella slutsatser behöver en mer omfattande studie genomföras, där fler kommuner undersöks, samt fler personer intervjuas.

20

3. Vad säger lagen?

3.1 Vad säger lagen?

I PBL (Plan och Bygglagen) regleras byggande som har till syfte att

säkerställa en god samhällsutveckling till förmån för individers hälsa. Lagen innehåller därför krav på byggande som följande lag;

“Byggherren ska se till att varje bygg-, rivnings- och markåtgärd som byggherren utför eller låter utföra genomförs i enlighet med de krav som gäller för åtgärden enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Om åtgärden är lov- eller

anmälningspliktig, ska byggherren se till att den kontrolleras enligt den kontrollplan som byggnadsnämnden fastställer i startbeskedet.” (10 kap § 5

PBL)

Skolor är anmälningspliktiga verksamheter vilket innebär att de omfattas av kraven som återfinns i förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Kraven omfattar bland annat att verksamhetsutövaren ska ha kontinuerliga rutiner, där utrustning och kontroll av driften hålls i gott skick, detta för att förebygga olägenheter för miljön och människors hälsa. Den här typen av kontroll ska dokumenteras. Andra krav som ställs är att

verksamhetsutövaren kontinuerligt och systematiskt skall undersöka, samt bedöma riskerna med verksamheten, ur ett hälso- och miljöperspektiv. Även den typen av undersökning ska dokumenteras. Bestämmelserna om

egenkontrollen finns i 26 kap. 19 § miljöbalken och utgör därför tillsammans med de allmänna hänsynsreglerna grunden för verksamhetsutövarens

egenkontroll. Med verksamhetsutövare menas enligt miljöbalken den som bedriver en verksamhet, i detta fall kan verksamhetsutövaren vara till

exempel fastighetsägaren eller en kommunal nämnd som ansvarar för skolor. Egenkontrollen för verksamhetsutövare innebär bland annat att miljöbalkens lagar om att ”bostäder och lokaler skall användas på ett sätt att olägenheter

för människors hälsa inte uppkommer”, följs. Det innebär att både

fastighetsägaren och nyttjanderättsinnehavaren har ansvar för att reglerna följs.

21

4. Teori

Teorin kommer att behandla fyra huvudområden som alla är viktiga aspekter i arbetet för att säkerställa en god inomhusmiljö. Avsnitten kommer att fördelas i följande kategorier: (1) Organisationens tillvägagångssätt, (2)

Byggnadsrelaterade problem, (3) Ekonomi och (4) Hälsoeffekter vid exponering av fukt och mögel.

4.1 Organisationsrutiner i en kommun

Fastighetsorganisationen bör vara väl planerad med hög kompetens och ett systematiskt arbetssätt enligt Lindkvist (2014). Det ska finnas tydliga rutiner i organisationen samt rutiner för det arbete som utförs av externa

leverantörer. Vad som också är viktigt är en löpande kontakt mellan fastighetsorganisationen och verksamhetsutövare. Detta för att få insyn i eventuella problem. Genom rutiner arbetar man proaktivt vilket ger en fördel när det uppstår problem i innemiljön. En riskkonstruktion behöver inte alltid innebära att det finns en risk i byggnaden, utan snarare att risken är högre för att problem skall uppstå. Det är därför viktigt att riskkonstruktioner hanteras på ett ansvarsfullt sätt och att dessa ingår i kommunens underhållsplaner. Det är också extra viktigt att fastighetsorganisationen är extra

tillmötesgående och lyhörda för hyresgästens klagomål eller synpunkter kring inomhusmiljön. Vidare rekommenderas en särskild bevakning på innemiljörelaterade klagomål från byggnader med

riskkonstruktion. Organisationer kan enligt Lindkvist (2014) vara

uppbyggda genom en så kallad platt/horisontell organisation alternativt med en hierarkisk/vertikal organisation. I en platt organisation förekommer en mer likvärdigt fördelad makt och inflytande medan en hierarkisk

organisation mer är uppbyggd som en triangel med övervägande makt hos några få i toppen och sedan sker en kontinuerlig minskning mot den bredare botten.

Forsling (2017) skapade en rutin som syftar till att sprida kunskap om metoder för bättre innemiljö. Metoden handlar bland annat om tyngden av ett bra underhåll och att tillsyn är av stor betydelse för att säkerställa en god

22

inomhusmiljö. Att kontinuerligt underhålla fastigheten gör att man i tid kan upptäcka brister och förebygga större problem i längden. Metoden går in på fyra viktiga aspekter för att lyckas arbeta på ett förebyggande sätt: arbeta fuktförebyggande, välja fuktsäkra byggnadsmaterial, tillgodose ett bra termiskt klimat, samt visa särskild hänsyn vid ombyggnation. Förutom att arbeta på ett förebyggande sätt rekommenderar Sveriges kommuner och landsting att varje kommun har tydliga och systematiska processer, där man i driftskedet skall arbeta förebyggande, arbeta analytiskt i identifieringen av brister, samt hantera riskkonstruktioner på ett medvetet sätt. Att hantera riskkonstruktioner på ett medvetet sätt innebär att förstå att

riskkonstruktioner inte alltid innebär en risk, men att riskerna är större. Med detta tankesätt kan man värdera konsekvenserna om ett faktiskt problem uppstår, och vad det kan kosta att åtgärda dessa, på så sätt kommer man arbeta förebyggande.

4.2 Byggnadsrelaterade problem

Small M., (2003) identifierar vanliga orsaker till mögeltillväxt i byggnader och sammanfattar konstruktionsprinciper som kan förhindra mögeltillväxt inomhus. Den vanligaste risken i konstruktioner är fuktskador i ytskiktet, skador som orsakas av fukt och vatten. Det finns en viss bevisning som tyder på att mögel inomhus, kan vara en stor del av dessa negativa hälsoeffekter. Det enda sättet att förebygga mögel i inomhusmiljöer är att kontrollera fukten i byggnaden. Vad som också är viktigt är att konstruera byggnaden så att den blir tillräckligt fukttolerant och kan torka i de fall då fukt ansamlas någonstans i konstruktionen. Högkvalitativa produkter som

VVS-inventarier, material och installationsmetoder är många gånger viktiga aspekter för att skapa en mögelfri inomhusmiljö. Men detta är dock inte alltid tillräckligt då en viktig aspekt för att undvika mögeluppkomster är kontinuerliga inspektioner och underhåll av fastigheten. Genom kontroller skapas rutiner för att i tid upptäcka om vatten rinner från trasiga rör, eller om brister uppkommit i byggnadens ytskikt. Vidare krävs noggranna

installationer av fönster, tak, avtappning för avlopp med mera. Här ingår även vikten av ett bra dräneringsskikt som säkerställer att allt vatten som

23

kommit in i väggen från utsidan, kan hitta en väg ut. Detta för att inte

trängas ner i byggnadens inre. För att undvika att fukt tränger in i byggnaden är diffusionsspärrar en viktig komponent. Även vikten av kompetens kring förhållanden i byggnader som kan leda till hälsobesvär är en viktig del i arbetet mot en mögelfri inomhusmiljö.

I en studie från Japan studerades konstruktioners byggnadsstruktur, ålder på fastigheten, eventuella renoveringar, byggmaterial, hur/om kondensering sker. Resultaten visade en signifikant korrelation mellan sjuka-hus-syndrom och vissa typer av byggegenskaper som PVC, där koncentrering av 2E1H samt DiBP (golvdamm) var betydligt högre i hus med bevisad hög fuktnivå och som innehöll PVC som byggmaterial. Bland barn och vuxna var

slemhinnesymtom det som var vanligast och som kunde kopplas direkt till sjuka-hus-syndrom och DiBP. På grund av barns mindre utvecklade organ ses de som en grupp som är särskilt utsatta för en förorenad inomhusmiljö. Sjuka-hus-syndrom och allergier har många gånger snarlika symptom och en förorenad innemiljö kan vara det som utlöser symptomen (Reiko et al. 2018).

En finsk studie utförd av forskaren Haverinen et al. (1999) undersöktes vad som var den vanligaste orsaken till dokumenterade fuktskador vilket visade sig ha ett tydligt samband med dålig ventilation samt vattenläckor. Det sågs då också att det kunde undvikas med förbättrad dränering och ventilation. Mätningar i de nordiska länderna visade också på att symptom i luftvägarna, allergi och infektioner var vanligt förekommande i fukt och/-eller

mögelskadade förskolor men att förbättringar kunde ses efter

renoveringsåtgärderna som gjordes. Studier visar även på problematiken med mekaniska ventilationssystem där det förekommer mer klagomål samt hälsomässiga problem jämfört med lokaler med. Detta har då haft ett samband med skolmiljöer i de fall där underhållet visat sig vara bristfälligt (Meyer et al.2011). Det bristande underhållet leder då enligt Clausen (2004) till mikrobiell tillväxt i filter och kanaler vilket sedan sprider sig till

24

klinisk studie gjord i USA 2002 granskades påföljderna av genomförda filterbyte i tilluftssystemen i en undersökt skolfastighet. Det visade på avsevärt mindre hälsobekymmer och betydelsen av att byta filter årligen (Smedje et al. 2002).

4.3 Kommuners ekonomi

I de finansiella kommunala styrningarna utebliver många gånger kapital för att finansiera nya preventiva åtgärder upptäcker Hultkrantz i sin studie om sociala investeringsfonder (2014). Varje kommun hanterar sina egna

budgetar samt större del av välfärd där förskolor och skolor ingår. Genom att göra sociala investeringar för att säkerställa en god skolmiljö kan

välfärdsvinster göras på sikt där de offentliga utgifter minskas och hälsan förbättras. Trots att kommunerna har ansvaret för skolorna ställs krav från staten. Här ses det att efter fokuseringen avseende skuldsaneringen på 1900-talet ställs hårdare krav på de respektive kommunernas balansräkningar. Det så kallade balanskravet kom därför år 2000 och innebär att kommunernas intäkter varje år ska överstiga dess kostnader. Detta för att inte skuldsättas och sänka statens makroekonomiska stabilitet. Vid förekommande av

eventuella negativa resultat ska dessa åtgärdas inom tre år. Detta kan då leda till att nutida minskningar av utgifterna också leder till ökade utgifter över tid. Nya obeprövade åtgärder är i stort sett alltid förenat med någon grad av risk. Sociala investeringar ses som stora risker och får därför inte lov att räknas som en tillgång i kommuners balansräkning (Hultkrantz, 2012).

Vid nya förslag på åtgärder finns förslag på följande;

ansökanàkostnadsberäkningàjämförts med alternativàprojektmål skapasàvinst vid mål

Detta innebär att ansökningar på föreslagna åtgärder beskrivs och sedan kostnadsberäknas där de sedan jämförs med alternativ. Alternativen kan då vara där inga åtgärder görs samt om det finns andra potentiella åtgärder. Sedan sätts det upp vilket mål projektet avser att uppfylla och slutligen vilken vinst det skulle innebära om målet uppfylls. Enligt Hultkrantz är detta ett tillvägagångssätt som vanligtvis saknas i det kommunala budgetarbetet

25

idag. Det är också viktigt att bedöma kostnad och nytta ur ett

samhällsekonomiskt perspektiv där nyttan i många fall är viktigare än kostnaden (Hultkrantz, 2012).

4.4 Hälsoeffekter vid exponering av fukt och mögel

Fukt i inomhusmiljön har kopplats till negativ inverkan på hälsan såsom infektion i luftvägarna, astma och väsande andning. Det är dock inte fastställt vilka aspekter av fuktiga bostäder som ger hälsoeffekter som ovannämnda. I en genomgående studie utförd av forskaren Zhang et.al. (2018) undersöktes fukt och mögel och dess inverkan i inomhusmiljöer. I studien visade det sig att det finns starka kopplingar mellan förekomsten av fukt och mögel och halssymptom. Symptom som hosta, huvudvärk, trötthet, ögon- och hudbesvär var vanligt förekommande. Starkast kopplingar

hittades i mögelfläckar och mögellukt, samt uppfattningen av fuktig lukt, dessa förekomster gav i högre utsträckning inverkan på hälsan.

Forskning framförd av Smedje & Nordbäck (2000) visar på att

luftvägsinflammation, luftvägsinfektion, astmasymtom och korttidsfrånvaro alla ökar i de fall där luftomsättningen inte är tillräckligt hög (Sundell et al. 2011). Framförallt när det gäller ventilation i skolor och förskolor visar sig för låga luftflöden i förhöjda koldioxidhalter vilket har visat sig särskilt korrelera med trötthet, hosta och hög sjukfrånvaro (Mi YH et al. 2004). När installationer av nya ventilationssystem med kontrollerat och tillräcklig luftflöde gjorts har samband setts med mindre luftvägsbesvär samt lägre luftföroreningshalt i inomhusluften än i jämförda skolor med för låg luftomsättning. Det är alltså allmänt känt att fukt och mögel i

inomhusmiljöer är korrelerat med negativa hälsoeffekter. Detta stödjs också av en studie utförd av forskaren Fisk et al. (2007). I studien upptäcktes att byggnadsfukt och mögel gav en genomsnittlig ökning på 30–50% av astma-relaterade och olika andningsorgans hälsoeffekter. Upptäckten blir därför en stödjande faktor i varför man bör förhindra uppkomst av byggnadsfukt, samt uppkomsten av mögel i byggnader.

26

Den tydliga ökning av astma hos förskolebarn i åldrarna 3–6 år kan bero på en tidig exponering för fukt, där framför allt kontinuerlig exponering ökar risken för astma och väsande andning och rinit. Genom att undvika och förebygga fuktiga inomhusmiljöer, kan fuktrelaterade sjukdomar och besvär förhindra förekomsten av astma hos barn markant (Cai et al. 2019).

Sjuka hus är benämningen på de hus som har en negativ inverkan på

individerna som vistas i utrymmena. I Japan gjordes en studie av Reiko et al. (2018) på föroreningar i inomhusmiljön och “sjukahus syndrom” när de gäller vuxna och barn som vistas i grundskolan. Mätningar i luft och damm genomfördes och det gjordes även kontroller på upplevda dermatologiska-, slemhinne- samt allmänna symtom. Dermatologiska symptom karaktäriseras av torrhet, klåda på hud och i hårbotten medan symptom i slemhinnorna utmärker sig som irriterade ögon, rinnsnuva samt hosta. Allmänna symptom som kan upplevas är trötthet, huvudvärk, illamående, sömnproblem,

27

4. Empiri

För att uppnå syftet med arbetet har kontakt tagits med respektive kommun. Där intervjuer genomförs i syfte att utreda ansvarsfördelningar, identifiering av riskkonstruktioner, tillvägagångssätt vid identifieringar, samt

förebyggande metoder. De intervjuade personerna syftar till att kunna bestå arbetet med djup kunskap tack vare deras specifika yrken.

Nedan text är en återgivning av de utförda intervjuerna, för specifika frågor och svar se bilagor.

4.1 Lunds kommun

I Lunds kommun intervjuades en projektledare, en förvaltare, samt två lokalsamordnare, varav en före detta förskolelärare. Lunds kommun är en större kommun i Skåne med 91 000 invånare. I Sverige är Lund känt för att vara en kunskapsstad sedan århundraden tillbaka. Det har lett till att skolor och förskolor är centrala för Lunds kommun. Därför har kommunen under en längre tidsperiod avsatt en summa pengar som skall gå och har gått till inventering av riskkonstruktioner, samt rivningar och renoveringar av dessa. Det pågående arbetet väntas vara färdigt inom 1–2 år. I första skedet har kommunen börjat med att inventera riskkonstruktionerna (figur 5). När de skadade riskkonstruktionerna identifierats, har Lunds kommun beslutat om att renovera alternativt riva byggnaden. Detta för att uppnå kommunens mål och bibehålla strävan om att förbli en kommun som värderar kunskap högt.

4.1.1 Organisation

Organisationen i Lunds kommun är något hierarkisk, vilket innebär att ansvarsfördelningen sker vertikalt.

28 Figur 4 Organisationsstrukturen i Lunds kommun (Lunds kommun, 2020)

En sådan organisation innebär många gånger att beslutsvägen blir längre eftersom det är flera mellanhänder innan beslutstagaren nås.

Beslutsprocessen påbörjas i verksamheten där föräldrar har ansvaret för att genomföra en medicinsk undersökning av sitt/sina barn. När det fastslås att den medicinska undersökningen är byggnadsrelaterad kopplas

verksamhetsutövaren in. Det är verksamhetsutövaren som bär ansvaret för att kontakta förvaltaren som i sin tur skall kontakta fastighetschefen. Tillsammans skall de utreda problemet samt beställa åtgärder. För att säkerställa en fortsatt god inomhusmiljö genomförs skyddsronder en gång per år. Under dessa skyddsronder skall arbetsmiljöproblem, såväl fysiska som psykiska, undersökas. Dessa undersökningar skall vara så pass omfattande att om problem inte upptäcks så finns det förmodligen inga problem. Vidare skall städrutinerna hålla god standard med kunskap om hur man städar på ett bra sätt. Därför satsar kommunen på att utbilda städarna i hur man städar “fuktsäkert”, dvs inte överanvänder vatten. Fyra gånger per år träffar förvaltarna och rektorerna varandra där de går igenom

29

För att säkerställa att problem upptäcks i tid läggs tillförlit i att någon måste reagera. Samt att det finns en tydlig handlingsplan för när/om någon

upptäcker problem i inomhusmiljön. Det är också viktigt att rektorn har kompetens för att veta om det kan vara ett fuktrelaterat problem. Till hjälp för detta finns företagshälsovården i Lunds kommun som skall stärka kompetensen och är en viktig bit i sammanhangen “sjuka hus”.

4.1.2 Ekonomi

Enligt de anställda i kommunen är skolorna en central del av deras arbete. Kommunen tillhandahåller kapital årligen som är avsatta för reparationer och underhåll i skolorna. I Lunds kommun har en 10-årig plan genomförts där endast enstaka projekt kvarstår i dagsläget. Där inventeringar som ses i figur 5 har gjort i fastighetsbeståndet för att kontrollera riskkonstruktionerna. Under den här perioden har alla riskkonstruktioner med problem åtgärdats och förbättrats alternativt rivits. Detta har medfört att lokalerna i Lunds kommun är betydligt dyrare per kvadratmeter, än i andra kommuner, menar lokalsamordnarna vid Lundafastigheter.

4.1.3 Byggnaden

I en första intervju med en erfaren projektledare, och före detta

fastighetschef (Lundafastigheter), berättas anledningen till varför så många skolor i Lund rivs. Kommunen har beslutat om ett projekt där alla skolor med en skadad konstruktion, såsom mögel och/eller fukt, ska rivas

alternativt renoveras. Projektledaren svarar också att konstruktioner som gått ur tiden, inte alltid uppfyller dagens behov, och kan vara en anledning till rivningar. Innan beslut om rivning tas görs grundliga undersökningar för att säkerställa att renoveringar är av uteslutande karaktär. I inventeringar av kommunens skolor fokuserade man på 60-, 70- och 80-tals byggnader då dessa är kända riskkonstruktioner. Under respektive årtionden byggde man snabbt och utan regleringar, riktlinjer eller lagar. Man testade nya

konstruktionslösningar vilket gjorde att kvalitén åsidosattes. Därför är det enligt projektledaren extra viktigt att kontrollera konstruktioner som är kända riskkonstruktioner (figur 5).

30

Han vill inte påstå att det är många skolor som rivs i just Lund utan snarare att Lunds kommun är unik i åtgärdandet av de riskkonstruktioner som finns, och tror därmed att andra kommuner inte arbetar lika aktivt med att

säkerställa en god inomhusmiljö. Att Lunds kommun ligger i framkant menar projektledaren beror på flera aspekter. Bland annat är det en

ekonomisk fråga där det i många kommuner saknas incitament för att kunna genomföra stora ekonomiska projekt. Därför tror han att andra kommuner väljer att inte titta noga på problemen för att undvika de ekonomiska belastningarna som medföljer. Frågan om rivningar av skolor är också politisk. Utan politisk press, incitament eller vägledning finns inga incitament för att genomföra sådana projekt. I Lunds kommun är det en självklarhet att bibehålla bilden av en kunskapsstad och kommunen värdesätter kunskap högt vilket gör det naturligt att lokalerna som elever vistas i skall vara av hög kvalitet.

Uteluftventilerad krypgrund med betong eller ergebjälklag. Fasader utan dränerande spalt. Panel.

Fasader utan dränerande spalt. Skalmur.

Fasader med brister i materialegenskaper som ger fuktbelastning på innanförliggande konstruktion.

Tak med brister i materialegenskaper som ger fuktbelastning på innanförliggande konstruktion.

Platta/låglutande tak med invändig avvattning. PPM Uppreglade golv mot mark

PPM Flytande golv med överliggande isolering vid platta på mark. Spånskiva.

PPM Flytande golv med överliggande isolering vid platta på mark. Överbetong.

31 Kallvindar med brister i lufttäthet och diffusionsspärr. Kallvindar med utförd tilläggsisolering.

Källarväggar med invändig beklädnad.

Källargolv med invändig beklädnad/ golvuppbyggnad. Våtrum med tätskikt.

Figur 5 Riskkonstruktioner enligt Lunds kommun (Mikael Nordholm, 2020) 4.1.4 Människors hälsa

I Lunds kommun arbetar man med flera olika processer för att uppnå en god inomhusmiljö. Ansvaret för en god inomhusmiljö landar på både

verksamhetsutövaren och fastighetsägaren. Där fastighetsägaren ska ta ansvar för kartläggning av riskkonstruktioner. Det framgår dock att inga årliga kontroller görs av hur miljön upplevs utan åtgärder sker först när någon slår larm om problem i inomhusmiljön. För årliga kontroller av hur inomhusmiljön upplevs saknas rutiner, det ligger på verksamhetsutövarens axlar att slå larm om det misstänks problem i byggnaden. För att undersöka ansvarsfördelningen kontaktas en lokalplanerare mot förskolorna i Lund samt en förskollärare i grunden men som idag arbetar som lokalplanerare mot grundskolorna i Lund. Vid uppvisning av luftvägsallergier i skolorna ska det göras en medicinsk bedömning som säkerställer att det är en luftallergi. Det är föräldrarnas ansvar att genomföra den medicinska bedömningen på en barnavårdscentral. I skolorna är det rektorn som

ansvarar för barnets arbetsmiljö där rektorn skall vara utbildad för att kunna identifiera om problemet kan kopplas till fastigheten. I Lunds kommun tillhandahålls rektorn med listor som kalls för BRO - byggnadsrelaterad ohälsa, dessa agerar som en guide i hur man skall agera och hur

Lundafastigheter skall agera. När eventuella upptäckter görs ska

verksamhetsutövaren uppvisa medicinska intyg som visar på att det kan vara byggnadsrelaterad ohälsa. Förutom detta skall grundliga städrutiner

genomföras för att säkerställa att skolmiljön möter de krav som ställs, detta är miljöförvaltningens ansvar.

32 4.2 Tomelillas kommun

I Tomelillas kommun gjordes en intervju med enhetschefen för teknik och service där gata park, fastighet och måltidsverkstan ingår. Tomelilla

kommun är en mindre kommun på 13 500 invånare. Trots att Tomelilla är en mindre kommun, finns ett stort fokus på kunskap. I Tomelilla finns en utvecklingskultur som kännetecknas av att ”Alla barn kan” (Tomelilla kommun, 2020).

4.2.1 Organisation

Tomelilla kommuns organisation är uppbyggd enligt följande

Figur 6 Tomelilla kommuns organisation (Tomelilla kommun, 2020)

Politikerna återfinns högst upp med det huvudsakliga ansvaret följt av kommundirektör och samhällsbyggnadschef som också är verksamhetschef. Under finns enhetschefen för teknik och service som har ansvaret för de olika områdena gata/park, fastighet och måltidsverkstan. Ansvaret för säkerställandet av att inomhusmiljön i Tomelilla ska vara bra ligger på fastighetsenheten eftersom det finns ett hyresavtal mellan fastighet och skolenhet.

Teknik och service - Gata/park - Fastighet - Måltidsverkstan

33 4.2.3 Ekonomi

Enligt enhetschefen är budgeten för underhållet i skolbyggnaderna idag 60– 65 kr per kvadratmeter/år och med de resurserna kan de allra nödvändigaste åtgärderna göras såsom filterbyte samt don som går sönder.

Investeringsvolymen är mellan 20 - 30 miljoner om året. I de fall där större ingrepp ska göras som byta ut hela ventilationsaggregat krävs större summor som då äskas från investeringsberedningen. Skulle det då nekas skrivs ansvaret över på investeringsberedningen, politikerna.

4.2.1 Byggnaden

Förskolorna i Tomelilla är framförallt belägna i Tomelilla by där häften finns medan de andra är placerade i byar runtomkring. Fastigheterna är byggda mellan 1967 och 2012. Varje år har en kommunal fastighet valts ut där ventilationssystem bytts ut vilket innebär att även förskolorna ingår i detta. Det har då oftast gjorts i samband med att andra större renoveringar eller tillbyggningar har gjorts. Vid bytena av ventilationssystem installeras då FTX (mekanisk från- och tilluft med värmeåtervinning) utan kyla. Varje år görs också underhåll där man dammsuger ventilationskanalerna och byter filter medan OVK görs vart tredje år. Det ska då säkerställa att problem upptäcks i tid och förebygga problem.

Det har enligt enhetschefen gjorts åtgärder i Tomelilla kommun för att förbättra inomhusmiljön i de kommunägda verksamheterna. Varje vecka görs kontroller av systemet för att säkerställa att inget är avvikande. Det görs även skyddsronder en gång om året där verksamheterna gås igenom och kontrolleras utifrån upplevda problem. Det är idag ett problem i kommunen att det vistas fler personer än vad lokalerna är dimensionerade och

ursprungligt avsedda för. I Tomelilla kommun ses inga av förskolorna som särskilda riskkonstruktioner men renoveringar där man bland annat har bytt fönster och dörrar för att säkerställa ett tätt klimatskal för att på så sätt undvika att fukt tränger sig in i konstruktionerna. Vid en sådan renovering upptäcktes PCB vilket har betytt att saneringar gjorts och därmed byten av

34

fogarna. Det har förekommit en rivning utav en förskola 2010 där det var ursprungliga fel i konstruktionen samt en dålig placering.

4.2.4 Människors hälsa

I kommunen utförs ingen årlig kontroll av hur miljön upplevs, framgår det av intervjun med enhetschefen. Istället förlitar man sig på att någon skall slå larm om inomhusmiljön försämras eller påverkar hälsan. Det fastställs dock att det förekommer årliga rutiner som syftar till att förhindra uppkomsten av olägenheter, som kan komma att påverka hälsan. Det är då rutiner som filterbyte och dammsugning av ventilationen.

35

5. Analys

5.1 Organisation - Ansvar

Enligt plan och bygglagen (10 kap 5 §) är det byggherren som har ansvaret för att se till att åtgärder som görs sker i enlighet med de krav som gäller vid tidpunkten för genomförande. Det är också byggherren som ansvarar för att kontroller enligt kontrollplanen genomförs korrekt. Det kan därför

argumenteras för att byggherrarna bär ett primärt ansvar för att

skolbyggnader uppförs på ett korrekt sätt. Det uppstår dock en problematik i vem som bär ansvaret för riskkonstruktioner. Detta eftersom många

riskkonstruktioner är just från 1960–1980, när andra lagar gällde än de idag vilket innebär att byggherrarna inte kan hållas ansvariga. Kontinuerliga rutinkontroller och ett proaktivt arbetssätt är därför extra viktigt för de kommuner som äger fastigheter som klassas som riskkonstruktion. För dessa kontinuerliga, löpande kontroller är det verksamhetsutövaren som ansvarar för att verksamheten inte orsakar olägenheter för människors hälsa.

Enligt Lindkvist ska fastighetsorganisationen vara välplanerad med tydliga rutiner och i Lunds kommun är ansvarsfördelningen spridd och delas i flera delar. Organisationen framstår då som platt liksom Lindkvist beskriver där ansvarsfördelningen är utspridd och jämnt fördelad. Det är initialt

byggherren som har det huvudsakliga ansvaret för att byggnaden skall upprättas på ett godkänt sätt. Därefter övergår ansvaret till

verksamhetsutövaren som förväntas upptäcka eventuella problem. Det går att se att Lund jobbar utifrån detta eftersom de upptäckt problem med

riskkonstruktioner där de sedan har tagit ställning till huruvida en renovering alternativt rivning med nybygge ska genomföras. Det är dock föräldrarna som ansvarar för att initiera en medicinsk utredning som kan härledas till problem i byggnaden. Hur det går till i de fall där personalen upplever symptom framgår inte. Detta innan åtaganden görs för att utreda om det kan vara ett byggnadsrelaterat problem. Det finns flera steg som skall

genomföras och mycket av ansvaret läggs på de föräldrar som initierar en utredning. Det finns då risker för att ett problem inte tas på allvar, eller inte upptäcks eftersom föräldrar många gånger saknar kompetens för att uttrycka

36

problemet eller att se korrelationer. En lång och utdragen process kan många gånger innebära att de individer som utsätts för olägenheter i inomhusmiljön kan vänta länge innan de får hjälp. Därför är det av stor vikt att, som

Forsling skriver, skapa tydliga rutiner för att sprida kunskap och tydliga planer för underhåll och tillsyn. I de båda kommunerna finns det rutiner och planer men om de kan säkerställa att inomhusmiljön är säker går inte att säga. De rutiner som årligen utförs i kommunen är så kallade tillsyns-ronder där förvaltare och verksamhetsutövare tillsammans går igenom de problem som kan uppkomma. Lunds kommun har även inrättat grundlig städning av lokalerna där städarna utbildas i att städa “fuktsäkert”. Därför ges utbildning i ”säkert städande” som en del i arbetet mot att undvika fukt. De

lokalsamordnare som arbetar i Lund bekräftar att det sker en kontinuerlig tillsyn av samtliga lokaler och årliga kontroller som utformats av

kommunen. Det finns även ett forum för verksamhetsutövare där rektorer och personal kan få hjälp att bilda kompetens kring byggnadsrelaterade problem. Förutom att arbeta på ett förebyggande sätt, rekommenderar Forsling (2017) att varje kommun har tydliga och systematiska processer, där man redan i driftskedet skall arbeta förebyggande, analytiskt, samt identifiera brister.

I Tomelillas kommun är organisationen mindre med kortare beslutsvägar, det vill säga en något plattare organisation. Med färre aktörer involverade kan ansvarsfördelningen upplevas som tydligare. Den lägre omfattningen och kortare beslutsvägen leder till en övergripande kontroll av fastigheterna. Men eftersom kommunen är mindre är också de ekonomiska

förutsättningarna lägre eftersom, enligt Hultkrantz, varje kommun hanterar sina egna budgetar. Detta kan därför potentiellt leda till en begränsad handlingsförmåga. Den mindre organisationen med lägre ekonomisk

förmåga leder även till färre årliga rutiner. Det kan ses som en kompensation för den större övergripande kontrollen, alternativt som en brist, för att

kontinuerliga kontroller och rutiner saknas gällande kontroller av riskkonstruktioner.

37

I arbetet med förebyggande åtgärder för att upprätthålla en god

inomhusmiljö är utöver underhåll, en viktig komponent kontroller där brister kan upptäckas i tid. Utav intervjuerna framkommer det att såväl Lund som Tomelilla arbetar utifrån detta och genomför därför kontroller av systemen för att undersöka avvikningar från standarden. I Lund framkommer

handlingsplaner som en viktig del i att säkerställa att problemen upptäcks i tid. Det som framkommer i båda kommunerna är att det inte sker några kontroller av den upplevda inomhusmiljön utan att det i så fall måste ske aktiva klagomål. Den stora och lilla kommunen har flera likheter, men också olikheter. Det är en tydlig skillnad i fastighetsorganisationens uppbyggnad och enhetsavdelningarnas storlek. Den stora kommunen har utvecklade processer och handlingsplaner vilka agerar stöd för de verksamhetsutövare och rektorer som saknar kompetens inom specifika områden. Den lilla kommunen har en mer koncentrerad process där inte lika många parter är inblandade. Förvisso har den mindre kommunen inte särskilt många skolor, vilket resulterar i behov av färre resurser. Trots att de båda har en hierarkisk organisation blir beslutsvägarna längre i den stora kommunen.

5.2 Ekonomi

Av intervjuerna framgår även att Tomelilla kommun har en lägre ekonomisk kapacitet för att dimensionera skollokalerna enligt de krav som ställs. Detta har lett till att för många elever vistas i de lokaler som finns. Belastning kan då bli problematisk för både ventilationen, som inte är dimensionerad för så många barn, men även eventuella städrutiner och andra åtaganden som skall genomföras. I Lunds kommun framkommer enligt de kommunalanställda att man gör en stor ekonomisk satsning på skolor jämfört med andra kommuner. Detta kan ses genom de rivningar som genomförts i Lunds kommun de senaste åren i kombination med ny uppbyggnad av välfungerande

fastigheter. Det är dock svårt att avgöra om detta är mer än i någon annan kommun eftersom Lunds kommun har betydligt fler skolor än många andra kommuner. De ekonomiska satsningarna kan ses i de stora investeringarna Lunds kommun gjort. Bland annat inventerar man i kommunens skollokaler, för att identifiera riskkonstruktioner. Dessa kontrolleras och upptäckta

38

problem åtgärdas. I många fall har skolbyggnader som är riskkonstruktioner, fått rivas och nya har upprättats. Vilket personalen vid Lunds kommun, menar är en stor ekonomisk satsning.

5.3 Byggnaden

Studien visar på en tydlig problematik där fukt i byggnadskonstruktionen utgör en stor central risk för inomhusmiljön som sedan bidrar till emissioner av bland annat 2E1H, DiBP och formaldehyder. Ett framgångsrikt

tillvägagångssätt för att motverka fukt har visat sig vara en bra ventilation med ett tillräckligt högt luftflöde. Detta är något som Tomelilla kommun arbetar med i sina förskolor i arbetet med att byta ut ventilationssystemen mot nya FTX system med ett reglerbart ventilationsflöde. Symptomen som uppkommer vid en otillräcklig luftomsättning förminskas enligt studier vid renovering alternativt korrigeringar av ventilationen. Problematiken med FTX är de rapporterade klagomålen som visar sig ha ett samband med bristfälligt underhåll som då leder till mikrobiell tillväxt och

emissionsutsöndring. Bristande underhåll är något som generellt leder till bekymmer, särskilt i samband med fukt. Det framkommer i både Tomelilla och Lunds kommuner att en medvetenhet kring detta finns och det görs därför åtgärder. I Tomelilla framkommer årliga filterbyten och

dammsugning av kanalerna som komponenter i det förebyggande underhållsarbetet.

En vanlig orsak till mögeltillväxt är på grund av ytskikt som ej är tätt, vilket då skapar fuktproblem. Detta kan motverkas av underhåll och ständiga kontroller av fastighetsskalet vilket kan ses i underhållsarbetet som

Tomelilla gör där det byts ut fönster som ej anses hålla en god standard.

I Lunds kommun pågår det ett genomgående arbete där det årligen rivs och renoveras, för att uppnå en högre standard i inomhusmiljöerna. Det har inventerats i kommunens bestånd, där identifiering av riskkonstruktioner gjorts. Fukt som tagit sig in i byggnader som visat sig vara så kallade riskkonstruktioner, framförallt byggda mellan år 1960 och 1980, har lett till

39

begreppet sjuka hus. Något som gjort att Lunds kommun började inventera fastigheter från just de tidsepokerna och söka efter de vanliga

riskkonstruktioner som förekommer i sådana fastigheter. Om detta går att härleda till den rivna riskkonstruktionen i Tomelilla finns det inget bekräftat samband kring. Det framkommer inte heller i någon av kommunerna om det sker konkreta fuktmätningar, alternativt besiktningar för att säkerställa att ytskiktet är intakt och att fukt inte tagit sig in.

40 5.4 Människan - hälsa

Utsöndring av kemiska ämnen kan ge symptom i luftvägarna, hud och slemhinnor, vilket kan bidra till bland annat trötthet, huvudvärk och koncentrationssvårigheter vilket skapar en sämre inomhusmiljö på

förskolorna. Eftersom varken Tomelillas- eller Lunds kommun mäter antalet klagomål, alternativt undersöker trivseln i inomhusmiljön, är det svårt att veta om något av ovan symptom förekommer.

Av undersökningar framkommer det inte heller om några kännetecknande symptom för fuktproblem har uppmärksammats såsom astma,

dermatologiska-, slemhinne- eller allmänna symptom. Enligt studien från Reiko m.fl. (2018) är ett sjukt hus en byggnad som har en negativ inverkan på individerna som visas i utrymmena vilket innebär att det skulle krävts uppvisade symptom för att de rivna riskkonstruktionerna skulle setts som sjuka hus.

I jämförelse av kommunerna är det märkbart att den större kommuner arbetar storskaligt. De skyddsronder som utförs årligen, utförs 4 gånger mer i den stora kommunen. Det är också märkbart att den lilla kommunen inte har tillgång till lika mycket resurser i organisationen som den större kommunen. Där det finns till exempel fastighetsrådgivning för rektorer, utvecklade och komplexa rutiner och personal med särskilda

spetskompetens. Den mindre kommunen, med en mindre organisation, jobbar därför mer med breda kunskaper. Det är dock svårt att avgöra om detta kan påverka arbetet med att förbättra inomhusmiljön positivt eller negativt.

41

6. Diskussion

Lunds kommun, som är ett kunskapssäte, arbetar aktivt med sina skolmiljöer. Det är en större kommun med stora resurser och starka incitament. Tomelillas kommun är en liten ort, med färre förskolor, där åtgärder inte kräver lika stor omfattning och där tillväxten inte är lika stor. Dock jobbar kommunen aktivt med underhållet av sina fem förskolor. I empirin utmärks tydligt två aspekter för arbetet med skolorna, politiska och ekonomiska incitament. Det syns tydligt att ekonomin är en central fråga och att de ledande personerna är en avgörande spelpjäs i vilken

prioriteringsordning skolorna hamnar. Det märks också att kommunerna arbetar på olika sätt, och att den större kommunen har en större

fastighetsorganisation med fler fördelningar av ansvar såsom:

verksamhetsutövare, lokalsamordnare, rektorer, förvaltare, fastighetschefer. Samtidigt som den mindre kommunen har färre aktörer av varje inblandade, har den mindre kommunen också en högre överblick, då kommunens fem förskolor ständigt kontrolleras. I Lund blir omfattningen högre och därmed kontrollen mer begränsad. Samtidigt som båda kommunerna berättar att det finns årliga kontroller, finns det inget som riktigt indikerar på att

inomhusmiljöerna håller standarden, utan snarare endast antas hålla

standarden. Frågan om detta är tillräckligt är svår att besvara, istället förlitas det på att myndigheternas krav uppfylls.

De ekonomiska förutsättningarna för Tomelillas kommun är kanske inte lika goda som för Lunds kommun, vilket gör att satsningarna för

inomhusmiljöerna blir mer begränsade. Detta kan också ha en politisk bakgrund, eftersom Tomelillas kommun inte är ett kunskapssäte så som Lunds kommun, satsar de ledande cheferna inte på att utveckla sina

skolmiljöer på samma sätt som för en kommun som har politiska drivkrafter bakom sina initieringar.

I Lunds kommun initieras en utredning av inomhusmiljön genom att föräldrarna skall ta ansvar för att en medicinsk bedömning genomförs. De medicinska bedömningar som krävs i Lunds kommun för att lyfta ett

42

inomhusrelaterat problem kan anses som överflödigt och svårtolkat. Det uppstår en viss problematik i att utgå från att sjukvårdspersonalen och föräldrar besitter den kometens som krävs för att identifiera

inomhusrelaterade problem.

I Tomelillas kommun är det föräldrarnas ansvar att meddela rektorn om hälsorelaterade problem uppvisas i skolans lokaler. Det är därefter rektorn i skolan som får undersöka problemet vidare. Efter undersökningen utförts av rektorn tas det vidare till fastighetsenheten som vid mindre problem löser det själv. I större och mer komplexa fall tas det vidare till

samhällsbyggnadsnämnden. Även här innehas en ansvarande roll, av en person som i många fall kan sakna kompetensen för att säkerställa att problemen åtgärdas eller upptäcks. Det bör diskuteras huruvida det är tillräckligt att förlita sig på individer som saknar arbetslivserfarenhet och i många fall kompetensen för att lösa problem som uppkommer i

43

7. Slutsats

Det är en komplex fråga hur kommuner arbetar för att säkerställa en god inomhusmiljö i skollokaler. Samtliga kommuner ska ta ansvar och arbeta proaktivt samt ha tydliga handlingsplaner. De undersökta kommunerna bekräftar ett kontinuerligt arbete där man följer myndigheternas krav och att inomhusmiljöerna ska uppfylla standardkrav. Det framgår dock inte mer information kring hur man säkerställer det mer än att respektive kontroller skall vara utförda. I respektive kommun förlitar man sig på att rutiner ska vara utförda. Men kontroller som säkerställer detta förekommer inte alltid. Det finns tydliga kopplingar mellan ohälsa och exponering för fuktiga naturer. Barn och vuxna som vistas i miljöer där det förekommer höga fuktnivåer och mögeltillväxter löper högre risk för att drabbas av astmaliknande besvär, inflammationer i luftvägarna samt irritationer i hud/ögon. Det finns också risker för att drabbas av kontinuerlig huvudvärk och väsande andning. Det är därför av stor vikt att så kallade

riskkonstruktioner tas på allvar och hamnar i centrum för underhåll och kontinuerlig tillsyn. En platt organisation ger kortare beslutsvägar och därmed ett större ansvar på respektive individ. Detta kan vara en fördel för att initierade utredningar tas upp och genomförs. Samtidigt är den

ekonomiska faktorn ett stående problem som kommer att spela stor roll i omfattningen av projektet som initieras för att åtgärda ett

problem. Avslutningsvis är det av stor vikt att kontrollera de

riskkonstruktioner som finns, för att säkerställa att olägenheten inte uppkommer för den framtida generation som vistas i lokalerna.

Kommuner arbetar med rutiner och till viss del årliga kontroller för att säkerställa goda inomhusmiljöer. Dessa rutiner och kontroller skall ligga till grund för att upptäcka eventuella problem som kan uppkomma i en byggnad. Det görs dock inga undersökningar av hur miljön upplevs. Ansvaret för detta läggs helt på föräldrarna, som förväntas upptäcka allergier eller andra

kroppsliga reaktioner hos sina barn. Genom medicinska utredningar ska de sedan kunna påvisa olägenhet i fastigheten och först då kontrollerar