Skillnader hos elevers beteenden i klassrummet respektive idrottshallen

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Idrottsvetenskap

Examensarbete

15 högskolepoäng

Skillnader hos elevers beteenden i

klassrummet respektive idrottshallen

Differences in students’ behavior in the classroom and in the

sports hall

Filip Magnusson

Johannes Nilsson

Lärarexamen 210 hp

Idrott och fysisk bildning Examinator: Kutte Jönsson 2013-10-28 Handledare: Torbjörn Andersson

Förord

Vi vill börja med att tacka rektorerna, lärarna och eleverna på båda skolorna som studien är utförd på. Vi har blivit väldigt väl bemötta och är tacksamma för att vi fick genomföra studien hos dem.

Vidare vill vi tacka vår handledare Torbjörn Andersson för bra synpunkter och guidning genom arbetets gång.

Både Johannes och Filip har varit delaktiga under observationerna och arbetets form och skrift har bearbetats likvärdigt av båda två.

Sammanfattning

Vår studie är gjord för att se om det finns någon skillnad i mellanstadieelevers beteenden i klassrum respektive idrottshall. Våra frågeställningar är: Finns det skillnader i beteendena hos mellanstadieelever i idrottshallen respektive i klassrummet? Finns det några skillnader mellan pojkars och flickors beteenden? Hur yttrar sig eventuella skillnader och vad beror de på? För att komma fram till detta har vi använt oss av observationer som metod och observerat årskurs fem-klasser på två olika skolor. I arbetet har vi kopplat vår empiri till Connells teori om hegemonisk maskulinitet och Goffmans beteendeteori Front-stage och backstage. Vi har också använt oss av behaviorismens grundläggande tankar om hur en miljö kan påverka ett beteende. Under arbetets gång har vi sett skillnader i pojkar och flickors beteenden och därför har genus blivit ett av våra perspektiv.

Vårt syfte är att öka kunskapen om elevers beteende i olika skolrum. Det är av vikt för alla lärare som undervisar elever i olika miljöer. Resultatet visar att det kan finnas skillnader i elevernas beteenden beroende på vilken miljö de vistas i. Vi har sett en klass där

sportpojkarna styr gruppen genom en hegemonisk maskulinitet. Det blir allra tydligast i idrottshallen eftersom sportpojkarna känner sig hemma i den miljön. En annan grupp vi har följt utmärker sig genom att de bryter mot de vanliga genusnormerna. Flickorna tar lika stor plats som pojkarna. Denna grupps beteenden har vi kopplat till Goffmans Front-stage och backstage teori eftersom vi tycker att denna grupp kännetecknas av att alla elever söker uppmärksamhet, både från personal och klasskamrater.

Sportpojkarnas beteenden i idrottshallen kopplar vi till behaviorismens grundtankar om hur miljön påverkar beteendet. I detta fall är sportpojkarna fostrade i en tävlingsmiljö utanför skolan som de tar med in på idrottslektionerna.

På båda skolorna har elevernas beteenden varit lugnare i klassrummet än i idrottshallen. I idrottshallen är det ofta högljutt, stimmigt och tävlingsinriktat. I klassrummet finns det tydligare regler och det är allmänt lugnare.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 9

2. Syfte och frågeställningar ... 11

2.1 Syfte ... 11 2.2 Frågeställningar ... 11 3. Litteraturgenomgång/tidigare forskning... 13 3.1 Teorier ... 14 3.1.1 Behaviorismen... 14 3.1.2 Hegemonisk maskulinitet ... 15

3.1.3 Front-stage and backstage ... 16

4. Metod och genomförande ... 19

4.1 Etiska aspekter ... 21

5. Resultat ... 23

5.1 Skola 1... 23

5.1.1 Miljöbeskrivning ... 23

5.1.2 Observationer 12/9: Svenska, engelska och idrott & hälsa ... 25

5.1.3 Observationer 19/9: Matematik x 2 och idrott och hälsa ... 27

5.1.4 Observationer 20/9: Matematik och idrott & hälsa ... 33

5.1.5 Sammanfattning ... 36

5.2 Skola 2... 36

5.2.1 Miljöbeskrivning ... 36

5.2.2 Observationer 16/9: Idrott & hälsa och engelska ... 37

5.2.3 Observation 17/9: SO ... 40

5.2.4 Observation 30/9: Idrott & hälsa och engelska ... 41

5.2.5 Observation 7/10 Idrott & hälsa ... 43

5.2.6 Sammanfattning ... 44

6. Analys och teoretisk tolkning ... 47

7. Slutsats och diskussion ... 51

7.1Metoddiskussion ... 51

7.2 Slutsats och resultatdiskussion ... 51

8. Referenser ... 53

9. Bilagor ... 55

1. Inledning

Vi utbildar oss till lärare med huvudinriktning på Idrott och hälsa. När vi har varit ute på vår praktik har vi uppmärksammat att en del idrottslektioner och vissa elever har varit stimmiga. Flertalet av dessa elever har varit pojkar. Vi har därigenom blivit intresserade av att undersöka om hur elever beter sig i olika miljöer. Vi har mer erfarenheter från idrottslektionerna och därför vill vi undersöka om elevernas beteende skiljer sig från idrottshallen till klassrummet. Det är av relevans för oss eftersom lärandemiljön påverkar hur vi ska lägga upp vår

undervisning. Vi vill även se hur skillnaderna i miljöerna, om det finns några, yttrar sig och om det är någon skillnad mellan pojkar och flickors beteenden.

Ett problem som vi har sett ute i skolorna är att en del lärare ser idrottsämnet som ett ämne där eleverna ska springa av sig och ha kul. Eventuellt speglar detta synsätt även av sig på elevernas beteende under idrottslektionen. Hälsopedagogen Mikael Quennerstedt skriver i sin bok Att lära sig hälsa (2006) att elevernas syn på ämnet Idrott och hälsa är att ha kul.

Naturligtvis ska eleverna ha roligt under idrottslektionerna men det blir ett problem om de inte förstår att Idrott och hälsa är ett kunskapsämne, där kunskapen till stor del handlar om kroppslig kunskap (Skolverket, 2011). Även detta är en punkt varför vi tycker det är intressant att undersöka om elevernas beteende skiljer sig i idrottshallen respektive klassrummet.

Studien kommer äga rum i södra delen av Skåne på två skolor, varav en är på landsbygden och en i en mindre stad. Där kommer vi att följa tre klasser i årskurs fem och observera dem i både klassrummet och i idrottshallen.

2. Syfte och frågeställningar

2.1 Syfte

Vårt syfte med studien är att öka kunskapen om mellanstadieelevers beteende i olika slags skolrum. Det är av relevans för oss eftersom vi utbildar oss till lärare i flera ämnen som exempelvis idrott och hälsa och matematik och i dessa undervisningssituationer ser oftast miljön väldigt olika ut.

2.2 Frågeställningar

 Finns det skillnader i beteendena hos mellanstadieelever i idrottshallen respektive i klassrummet?

 Finns det några skillnader mellan pojkars och flickors beteenden?  Hur yttrar sig eventuella skillnader och vad beror de på?

3. Litteraturgenomgång/tidigare forskning

Det finns en diskussion om vad beteenden egentligen är. Psykiatrikerna Sadock, Kaplan, & Sadock (2007) menar att det är komplexa mönster som rymmer impulser, motiv, önskningar, behov, begär och medfödda drivkrafter.

Beteende innefattar allt som går att mäta eller observera på en persons reaktioner eller inre tillstånd. Hur en person beter sig beror på vem personen är, deras ålder, kön, tidigare

erfarenheter, hälsa med mera (Parrish, 2012).

Historiskt sett har genusproblematiken varit präglad av dessa beteenden nedan som socialpsykologerna Bosse Angelöw och Thom Jonsson tar upp i sin bok Introduktion till socialpsykologi (1990). De menar att typiska manliga beteenden är aggressivitet,

självständighet, de är objektiva, dominerande, aktiva, tävlingsinriktade, men inte

känslosamma och så vidare. Typiska kvinnliga beteenden är däremot känslosamhet, de är inte aggressiva, inte självständiga, subjektiva, lättpåverkade, passiva, fogliga och undergivna och så vidare.

Vi har inte hittat några studier, varken svenska eller internationella, som tar upp skillnader i beteendena hos eleverna mellan klassrummet och idrottshallen. Det har även varit svårt att hitta studier som berör beteenden i klassrummet eller idrottshallen. När vi har sökt har vi främst hittat studier som handlar om avvikande beteenden i klassrummet. Dessa studier har oftast syftat till specialpedagogik eller andra inlärningssvårigheter. Därför har vi valt att inte ta del av dessa.

Sociologen Jonas Aspelin undersöker i sin bok Klassrummets mikrovärld (1999) hur klassrumssituationer utvecklas. Han kommer även in på lärar – elevrelationer och hur den sociala miljön berör elevernas beteenden. Hans studie är analyserad utifrån Goffmans tre analysnivåer av socialt interagerande. Aspelins studie är uppbyggd på ett liknande sätt som vår, då han också gör observationer i klassrummet. Två stora skillnader är att han endast väljer att titta på klassrummet som miljö och att hans stora fokus ligger på sociala relationer medan vi tittar på elevernas beteenden. Han kommer i sin avslutning fram till att lärarens sätt att jobba med eleverna i klassrummet, är en viktig faktor för hur miljön i klassrummet

utvecklar sig.

Vi har även valt att tagit del av två olika studier som var för sig rör klassrummet respektive idrottshallen. Båda dessa studier har inriktat sig på genusstrukturer, något som vi också kommer att undersöka. Fredrik Hansen och Camilla Mårtensson tar upp i sitt

skolidrotten i årskurs nio (2007). De har valt att undersöka hur maktrelationer och

dominansförhållandet kan se ut mellan pojkar och flickor under skolidrotten. För att få fram detta observerade de fyra niondeklasser under två idrottslektioner. Resultatet visar att pojkar tenderar till att ta mer plats och prioritera tävlingsmomentet mer än flickor. Flickor visar även en större misstro till sin egen förmåga än vad pojkarna gör. De menar också att flickors passivitet i idrottsämnet ofta är påtvingad av pojkarna. Författarna skriver även att det var tydligt att eleverna kände till de rådande genusnormerna och gjorde vad de kunde för att inte bryta mot dessa. Det kan vara av relevans för oss att titta på detta eftersom vi undersöker beteendena hos eleverna.

Ett annat lärarexamensarbete vi har tagit upp är Iréne Nordströms arbete, Pojkars och flickors beteende i klassrummet (2008). Hon har undersökt hur pojkar och flickor beter sig i klassrummet och framförallt på hur beteendena skiljer sig mellan könen. Hon har lagt sitt fokus på morgonsamlingarna där de pratar om aktuella händelser och dagen i allmänhet. Eleverna i studien är åldersblandade från förskoleklass till årskurs 2. Nordström förklarar att med beteende i hennes fall menas hur eleverna beter sig vid samlingarna och främst hur mycket eleverna pratar och om de väntar på att få ordet eller inte. Delar av hennes resultat är att pojkarna tar ordet mer än flickorna men att flickorna får ordet något mer än pojkarna. Hon menar dock att det är främst några elever som tar det mesta talutrymmet och att de andra får finna sig i det. Hon har även jämfört resultatet om man tog bort dessa elever från studien. Då blir resultatet inte alls lika stora och att flickorna tar ordet mer än vad pojkarna gör.

Nordström menar i sin avslutning att det finns skillnader i beteendena hos pojkar och flickor i klassrummet men att de ofta inte är så tydliga som genuslitteraturen förklarar det.

3.1 Teorier

3.1.1 Behaviorismen

Behaviorismen är ett psykologiskt perspektiv av människors beteenden. Termen behaviorism är egentligen ett samlingsnamn på olika teorier som försöker förklara mänskligt beteende. En gemensam nämnare för dessa teorier är att beteendet måste vara observerbart och mätbart. Det som gjorde behaviorismen allmänt vedertagen var att man alltid söker efter den enklaste möjliga förklaringen till ett beteende. Det gjorde behaviorismen mer användbar än Freuds psykoanalytiska förklaringar, med en tolkning av barndomen, som en förklaring till ett visst

beteende (Parrish, 2012). Inom behaviorismen ligger fokus på samspelet mellan miljö/stimuli, beteende/respons och konsekvenser/förstärkningar.

Den mest kände behavioristen är B F Skinner och hans ”Skinnerbox” har blivit känd för att titta på människors beteende utifrån betingningar. Han menar att allt människor gör är baserat på miljön och vilken respons individen får. Därav kan man se konsekvenserna av beteendet (Parrish, 2012).

Behaviorismen har kritiserats för att betoningen endast ligger på yttre faktorer som påverkar beteendet. Den kritik som har kommit upp menar att behaviorismen inte tar upp väsentliga aspekter som genetik, insikt, inre motivation och känslor (Parrish, 2012).

Vi kommer att använda behaviorismen för att koppla beteenden till en specifik miljö till exempel idrottshallen.

Behaviorismens centrala begrepp:

Betingning handlar om ett observerbart beteende, reaktion eller respons, i samband med en yttre orsak (stimulus eller retning) (Parrish, 2012).

3.1.2 Hegemonisk maskulinitet

Sociologen R.W. Connell skriver i Maskuliniteter (1999) att hegemonisk maskulinitet yttrar sig genom att den specifika maskuliniteten ställer sig över andra maskuliniteter och även femininiteter. Genussituationen i en sådan grupp blir ett patriarkat. På detta vis förmodas kvinnor underordna sig männen. Han fortsätter att förklara att det inte behöver vara de mest självklara bärarna av hegemonisk maskulinitet som är de mäktigaste i en grupp. Till exempel kan personer med stor makt i samhället och en stor rikedom ändå befinna sig långt ifrån hegemonins topp. Hegemoni är troligast att skapas i en grupp med tydliga samband mellan kulturella ideal och makt. Men det behöver inte vara samma ideal för all hegemoni, utan idealet kan variera från grupp till grupp. Hegemonisk maskulinitet kan existera i grupper där kvinnor och oliktänkande män inte säger ifrån. Därigenom får de starka männen större auktoritet och kan på så sätt styra gruppen. Det kan även vara så att våld underbygger och förstärker auktoriteten. I en grupp med hegemonisk maskulinitet är det en social acceptans av patriarkatet. När villkoren för gruppens patriarkat ändras kan gruppens dynamik ändras helt. Hegemoni är en föränderlig relation på så vis att de kulturella idealen ändras med tiden. Det gör att en ny hegemoni med andra ideal kan växa fram vid ett annat tillfälle. De manliga

idealen som råder kan också utmanas av kvinnor. Men om kvinnorna får makten i en grupp kan det inte längre räknas som en hegemoni (Connell, 1999). Han menar vidare att

hegemonins föränderlighet är ett av de bästa sätten att förklara maskulinitet i ett historiskt perspektiv. Connell (1999) fortsätter att man på detta sätt kan förklara hur olika manliga ideal har kunnat styra samhällen i olika epoker.

Hegemonin kommer vi främst att koppla till en klass. I denna klass styr idrottspojkarna gruppen. Vilket leder till att tävling blir centralt för klassen framför allt under idrott och hälsa-lektionerna.

Hegemoniska maskulinitetens centrala begrepp:

Patriarkat är ett mansdominerat samhälle/grupp (Connell, 1999).

3.1.3 Front-stage and backstage

Sociologen Erving Goffman har utvecklat teorin Front-stage och backstage. Han är även grundaren av den dramaturgiska sociologin. I boken Jaget och maskerna (1998) förklarar Goffman att han inte vill studera människorna och deras ögonblick utan snarare ögonblicken och deras människor. Detta förklarar Goffmans synsätt på ett bra vis. Han menar att alla människor är aktörer som står på en scen och att våra medmänniskor är publiken. I dessa fall är vi front-stage och agerar som aktörer för att få vår publik nöjd. När vi sedan är backstage, alltså utan publik, kan vi vara oss själva utan att behöva bevisa något för gruppen. Backstage-begreppet är dock något tvetydligt och ifrågasätts även av Berg (2010) som menar att man kan tolka Goffmans ”jag” på olika sätt. Han ifrågasätter om ”jaget” är den man är eller om ”jaget” bara är en ny rollgestalt som anammas. Efter att Berg (2010) har ifrågasatt detta, tolkar han samma begrepp. Han menar att man kan se ”jaget” som en rollgestalt som hela tiden tar och får intryck från sin omgivning (publik) som man sedan påverkas av när man är backstage.

Goffman menar att människorna är medvetna om att de spelar en roll i en viss situation och att de senare kan gå ur rollen när de lämnar situationen. Med detta menar han att omgivningen styr människans beteende mer än den egna viljan. Goffman anser också att vi alltid tar olika roller i olika grupper och situationer (Berg, 2010). Sociologen Sverre Moe förklarar teorin på ett förståeligt sätt genom att skriva att ”det handlar på sätt och vis om att hitta dramaturgin i ett spel som saknar manus, som inte har någon början eller något slut och där allt sker på fullaste allvar” (Moe, 1994, s. 125). Det kan man tolka som att beteendet bygger på en

förståelse av vad publiken vill ha. Alltså beter man sig på ett sätt som omgivningen vill, istället för på det sätt som ”jaget” vill.

Denna teori kommer vi att använda oss utav för att förklara hur eleverna på skola 1 beter sig. Här finns inga tydliga roller i grupperna och därför söker de flesta eleverna

uppmärksamhet.

Front-stage and backstage centrala begrepp:

Front-stage är ett begrepp som används för att förtydliga att aktören spelar roller i olika situationer. (Likt en teaterscen.)

Backstage förtydligar att aktören går ur sin roll. (Likt teatern går aktören ner från scenen och är sig själv.)

4. Metod och genomförande

Vi har valt att göra observationer eftersom vår avsikt är att titta på elevernas beteende. Runa Patel och Bo Davidsson menar i boken Forskningsmetodikens grunder (2003) att

observationer är ett användbart sätt att samla information när man vill titta på beteenden och skeenden i vardagssituationer.

Studien genomförs på två skolor i södra Skåne i samma kommun. Skola 1 ligger på landsbygden och skola 2 i en mindre stad. Skolorna är våra praktikplatser under utbildningen och därför var det naturligt att välja dessa. Vi anser att båda skolorma är typiska svenska skolor.

Vår ambition var att göra studien i klasser på mellanstadiet. Efter samtal med rektorerna på respektive skolor föreslog de att vi gjorde studien i årskurs 5. Vi tror att rektorerna valde dessa klasser eftersom de anses vara stökiga grupper. Vi har även fått några spontana

reaktioner från andra lärare på skolorna som kan styrka detta. De har bland annat sagt ”… där finns det mycket att titta på”. Detta kan innebära att de beteenden vi ser inte motsvarar de beteenden som finns i andra årskurs fem-klasser.

På skola 1 följer vi två klasser, klass 1 består av tio elever och klass 2 består av 15 elever, det är alltså små grupper i klassrumsmiljön. De här två klasserna har Idrott och hälsa

tillsammans och jobbar även till viss del i blandade grupper i klassrummet. På skola 2 följer vi en klass som är 21 elever. Observationerna av klasserna skedde i klassrummet och i

idrottshallen, där vi satt med och antecknade under lektionstiden som var cirka 40 till 50 minuter per gång. Vi har totalt genomfört 14 observationer åtta stycken på skola 1 och sex stycken på skola 2.

Observation är något som alla människor ägnar sig åt dagligen. ”Människor är åskådare till sitt eget och andra människors liv. Allt socialt samspel förutsätter observation och minne, alla observerar vad som pågår samtidigt som de deltar” (Arvastson & Ehn, 2009, s. 20). Termen observera är missvisande eftersom den syftar till att se. Observation som metod är något som inkluderar alla sinnen. En kvalitativ observation kräver en väl beskrivande bild där även känslan som observatören har i miljön eller situationen kan vara av relevans (Pripp & Öhlander, 2011). Detta hade vi i åtanke under våra observationer, så att vi senare i vår text kan förklara och beskriva situationerna som uppstod så levande och innehållsrikt som möjligt.

Vi hade även en tanke att filma några lektioner men eftersom vi ibland märkte att eleverna kände sig observerade så valde vi att inte genomföra detta. Det hade eventuellt fått eleverna att känna sig mer observerade, vilket antagligen hade påverkat deras beteende. Patel och

Davidsson (2003) skriver att en svårighet med observation som metod är att det kan vara svårt för oss att veta om de beteende vi ser är spontana och visar en enhetlig bild av verkligheten.

Pedagogen Judith Bell tar upp fler svårigheter med observation i sin bok Introduktion till forskningsmetodik (2006). Hon menar att en risk med observation som metod är att olika observatörer observerar olika saker i samma situation. Eftersom vi är två stycken som observerar vid varje tillfälle anser vi att vi får en större bild av situationerna. Vi har olika erfarenheter och olika infallsvinklar och får därför ett större perspektiv. Vi valde även att inte sitta tillsammans utan att sitta på olika platser vid varje tillfälle för att då förhoppningsvis se och uppfatta saker olika från gång till gång. När vi transkriberade våra observationer lade vi märke till att vi uppmärksammat olika sekvenser av lektionerna. Några ledande sekvenser hade vi båda uppmärksammat fast vi satt på olika platser i klassrummet. Men de olika perspektiven gav oss en bredare syn av situationerna.

Både Bell (2006) och Patel och Davidsson (2003) tar även upp en rad fördelar med observationer. De menar att personerna man observerar inte behöver ha en god minnesbild som de ska vidareberätta och att de observerade inte behöver vara villiga att ge ut någon information utan personerna kan bara agera som det gör vanligtvis.

Det finns olika observationsformer. Strukturerade, ostrukturerade och deltagande. Med strukturerade observationer menas att man har klart för sig vilka saker och händelser man tittar på och man arbetar utifrån ett schema. Med ostrukturerade observationer menas istället att forskaren inte har ett färdigt mål med sin undersökning. Han försöker således att titta på alla olika händelser. Och deltagande observationer innebär att forskaren är med under själva händelsen, till exempel att forskaren hjälper till som en resurs i klassrummet (Bell, 2006). Dessa alternativ går att alternera mellan och man kan arbeta med dem på olika vis. Även deltagandegraden kan variera, från att sitta helt tyst till att prata en del med eleverna och till att medverka under själva undervisningen. Vi ville se så mycket av elevernas beteenden som möjligt och valde därför att först arbeta ostrukturerat. Enligt Bell (2006) lämpar sig

ostrukturerade observationer bäst när man inte har alla detaljer för sin studie klara. Däremot menar Bell vidare att forskaren måste lägga ner mycket mer tid på att analysera sina

ostrukturerade observationer än om man väljer att göra strukturerade. Efter vi gjort ett par observationer fann vi en del händelser/mönster som återkom, därav fortsatte vi våra slutgiltiga observationer som delvis strukturerade. Alltså vi uppmärksammade dessa återkommande händelser samtidigt som vi försökte observera det andra runt omkring. Vid några tillfällen delade vi upp observationerna så att Filip var mer strukturerad och följde vissa händelser medan Johannes arbetade mer ostrukturerat och följde överblicken av rummet och vice versa.

Här uppkommer även några svårigheter. Bell skriver att det finns risk att bias (skevheter) uppstår. Detta innebär att forskaren vinklar eller lägger större fokus på det som han vill få fram i resultatet. Exempelvis att vi följer det som ”gynnar” oss eller hur vi förklarar studien för lärare och elever. Även vårt sätt att tolka våra observationer är av stor vikt. Skevheter kan alltid uppstå i forskningsarbeten men desto mer forskaren lägger märke till sitt eget beteende/ arbetssätt desto mer objektivt blir arbetet (Bell, 2006).

Vi hade ganska låg deltagandegrad under våra observationer, om några elever började prata med oss svarade vi dem naturligtvis men annars satt vi mest och skrev. Däremot pratade vi med dem på rasterna och mellan lektionerna, allt för att få ett så naturligt band mellan oss som möjligt. Pripp och Öhlander (2011) tar upp att deltagandegraden varierar under

observationernas gång. Oftast blir det något naturligt om observatören vill vara en del av en vardaglig situation. De menar vidare att olika grader av deltagande kan göra att observatören får en fördjupad bild av situationen och ser nya perspektiv på miljön.

Efter observationerna reflekterade vi kring hur situationen såg ut. Var lektionen styrd av läraren? Fick eleverna mycket eget utrymme? Bell (2006) menar att observationer under en lektion kräver att man sätter sig in i sammanhanget av det man observerar så att man kan se mer än det som sker framför ögat på en och fånga viktiga skeenden.

En viktig aspekt att ta upp är att vi endast har lite erfarenhet av observation som metod. En skickligare observatör skulle eventuellt kunna se andra samband och skillnader än vad vi sett.

4.1 Etiska aspekter

Eftersom eleverna i studien är minderåriga är det ett etiskt krav att få föräldrarnas

godkännande för att eleverna ska få vara med i studien (Vetenskapsrådet, 2013). Det gjorde vi genom att först få godkänt av rektorerna på respektive skolor, det skedde genom

telefonsamtal/ möte. Efter det skrev vi ett föräldrabrev (se Bilaga 1) som lärarna och

rektorerna läste igenom och sedan skickade ut till föräldrarna via mail. Vi bad föräldrarna att skicka ett mail till oss om deras barn inte fick vara med i studien. Alla elever fick vara med. Vi tror att om vi hade skickat ut brev och sedan samlat in svar från föräldrarna, hade det varit svårare att få alla föräldrars godkännande. Nästa etiska krav är att vi förklarade för eleverna varför vi är med på lektionerna och vad som är syftet med studien. Det gjorde vi vid vårt första observeringstillfälle. Vi valde att inte poängtera beteende när vi förklarade studien, utan att vi skulle titta på de olika miljöerna. Att nämna beteendet hade möjligtvis fått en del elever att ändra sitt beteende.

Alla offentliga skolor lyder under sekretesslagen, detta betyder att ingen information som någon elev kan ta skada av får delges (Vetenskapsrådet, 2013). Vi har därför valt att skriva fiktiva namn genom hela studien.

5. Resultat

I detta avsnitt kommer vi att skriva om de 14 observationer, åtta stycken i klassrummet och sex stycken i idrottshallen, vi genomfört ute i klasserna och om hur de olika miljöerna ser ut. Vi har inte observerat i omklädningsrumsmiljön. I slutet av avsnittet kommer vi även att sammanfatta hur vi ser på klasserna. I texten nedan kommer en del utdrag och citat från observationerna kursiverade i ett eget stycke. Dessa händelser har varit extra utmärkande.

5.1 Skola 1

Skolan ligger i ett litet samhälle utanför en mindre stad. Vi följer här årskurs fem som är två klasser. Totalt är de 25 elever i klasserna. En del lektioner i klassrummet har klasserna var för sig och på en del lektioner är klasserna blandade. Detta för att lärarna undervisar i de ämnen som de har behörighet i. Under idrottslektionerna är klasserna hopslagna.

5.1.1 Miljöbeskrivning

Klassrummen

Klassrummen är identiska till utformningen, de är på cirka 50 m² och har gula väggar och paneltak i vitt. Båda klassrummen är utsmyckade med planscher, arbeten och teckningar som eleverna har gjort. Det finns bruna midjehöga skåp längs hela ena långsidan i klassrummen, ovanpå dessa står det pennor och annat rit- och skrivmateriel. Det finns även en vask och kran i skåplängan, intill står det flera muggar. Ovanför skåpen finns det hyllor med böcker och pärmar.

På andra långsidan finns det stora fönster som tar in mycket ljus, detta medför att klassrummet i sig blir väldigt ljust. Fönstren är ut mot en del av skolgården och man kan tydligt se och höra de elever som har rast. I ena hörnet står det några skärmar som vissa elever sätter sig bakom om det blir för stimmigt i klassen. Dessa är på hjul och kan flyttas.

Längst fram i klassrummen finns en stor whiteboard, på den står där lite olika påminnelser och hur schemat ser ut för dagen. Det finns även en projektorduk framför whiteboarden som man kan dra ner och en projektor i taket. Bredvid whiteboarden står lärarens kateder med rikting mot eleverna, så att läraren kan se alla. I samma hörna finns även lite hyllor med lärarens böcker och materiel.

Det som skiljer klassrummen åt är främst bänkplaceringen. I klassrum 2 står bänkarna på ett traditionellt sätt, en och en med riktning mot tavlan. Det står fyra bänkar i bredd och tre bänkar på längden. Vi ska även tillägga att det står ett piano längst nere i en hörna i klassrum 2. Vi vet inte om detta används vid musiklektioner eller om det bara står där och dammar. Vi hoppas och förmodar naturligtvis det första.

I klassrum 1 står bänkarna inte alls lika traditionellt. De står i fyra olika grupper med tre bänkar i varje grupp. Detta medför att tre/fyra elever inte sitter med ansiktet mot tavlan och får därför vrida hela kroppen för att se den. I detta klassrum har läraren satt upp en skylt med texten: ”Det är förvånande hur andra människor ändrar sitt beteende mot mig, när jag ändrar mitt beteende mot dem.”

Idrottshallen

Idrottshallen är stor och ljus och är av fulla mått för handbollspel. Golvet är grått med linjer för en mängd olika sporter. På ena långsidan finns det en läktare med plats för cirka 300 personer. Detta medför att hallen får ett ännu större intryck. Läktarväggarna är blåmålade. Andra långsidan är försedd med ribbstolar och bänkar längs marken. Ovanför ribbstolarna finns stora fönster som släpper in mycket ljus. Det finns även tre basketkorgar jämt fördelade på långsidan. Mittemot dessa, på läktarsidan, finns det också basketkorgar. Även på

kortsidorna finns det basketkorgar i taket som man kan veva ner.

På kortsidorna är det träpanel från golvet upp till halva väggen, övriga väggen är vitmålad. Kortsidorna är försedda med varsin tjockmatta, ett handbollsmål och ett stort grönt nät bakom målen för att hindra bollar och dylikt att studsa hårt tillbaka.

I taket finns det både några bommar och några ringar och i mitten av hallen finns det en avskärmningsduk så att man kan dela upp den i två lika stora delar.

Hallen har fyra omklädningsrum, två är avsedda för pojkar och två för flickor, dessa ligger i varsin ände av en korridor som leder till in till hallen. Dörrarna till omklädningsrummen är alltid öppna så att både idrottsläraren och extrapersonal (fritidspedagoger och assistenter) kan gå in och igenom rummen. Detta medför dock att det kan bli spring mellan pojkarnas och flickornas omklädningsrum. Vi upplever inte att detta är så vanligt.

Matsalen och idrottshallen ligger i samma byggnad och elever som går till matsalen kan titta in genom stora glasdörrar på idrottslektionerna. Detta medför att en del elever kan känna sig observerade på idrotten och att de får publik för sina ageranden.

5.1.2 Observationer 12/9: Svenska, engelska och idrott & hälsa

Idag är det den 12/9 och vi är ute för att göra observationer på skola 1. Det finns en observatör från elevhälsan som också är i klassrummet och vi har ett bortfall på tre elever. Den normala personalstyrkan är en klasslärare och en assistent. Assistenten är mest till för Tim och Kalle, idag är Tim sjuk. Innan lektionen sätter igång skämtar läraren att idag är vi nästan lika många vuxna i klassrummet som elever. Både vi och eleverna skrattar. Vi presenterar oss kort och får en del följdfrågor, några relevanta för studien men mest frågor till oss om privata saker. Vi väljer att svara på en del för att det möjligtvis kan få eleverna att känna sig trygga trots att de observeras av tre personer.

När lektionen sätter igång är det engelska som står på schemat. Läraren står längst fram och skriver på tavlan, eleverna får räcka upp och svara om de kan svaren. En del talar rakt ut utan att räcka upp handen. Flera elever i klassrummet har svårt att sitta still på sin plats och de klättrar lite på sin stol eller ställer sig halvt upp. Eleverna blir indelade i par för att jobba med en uppgift. En spontan kommentar är: ”jag vill inte jobba med dig”. När arbetet med

paruppgiften sätter igång är det lugnt i klassrummet. Läraren pratar lugnt med klassen och lägger ibland en hand på axeln på eleverna när hon hjälper dem med en uppgift. Ibland kommer det några enstaka utrop från Kalle men överlag är det lugn och skön stämning. Vi tycker det känns behagligt att sitta i klassrummet och observera eleverna. Kalle räcker upp handen eftersom han vill upp och skriva en sak på tavlan. Läraren säger att det kanske blir tid till det lite senare.

När vi observerar får vi en känsla av att det är många elever som vill ha lärarens

uppmärksamhet, många gånger räcker man inte upp handen för att få hjälp utan för att visa att man klarat uppgiften.

Frida och Peter märker att det har fått varandras stolar. När Frida är framme och skriver på tavlan släpar Peter sin stol genom hela klassrummet till Fridas plats. Det hörs väldigt mycket, men ingen av de andra eleverna verkar bry sig. Väl på Fridas plats byter han stolarna, tar bort Fridas träningsjacka och hänger upp den på den andra stolen igen precis som den hängde innan. När Frida kommer tillbaka har tröjan trillat ner på marken, så att det ser ut som att Peter bara har slängt ner den på golvet och bytt stol. Frida sätter sig ner på sin stol utan att kommentera att tröjan ligger på golvet.

Läraren kommer ihåg Kalles fråga om att få komma upp till tavlan och visa klassen en sak. Nu får han lov att göra det. Kalle har en smart lösning på hur man kan förkorta ett engelskt ord. Kalle har varit lite sprallig tidigare under lektionen men håller sig här inom ramarna för vad som är relevant att visa klassen med tanke på vad de precis jobbat med. Kalle får beröm både från läraren och av sina klasskamrater. Det är lätt att se att Kalle blir glad och stolt fast han försöker hålla tillbaka det lite.

Efter 45 minuters lektion börjar klassen tappa fokus på att jobba, det är tydligt att det snart är rast. Frida tar fram en knäckemacka, Johanna och Klas tar fram morötter. Det verkar som att de har en rutin att äta frukt/fika tio minuter innan rasten. Ingen av de andra eleverna verkar störas av det. Det märks på Matilda att hon vill ut på rast, hennes energi har tagit slut och hon skrattar åt allt och räcker upp handen på alla frågor. När hon väl får frågan kan hon inte svaret utan bara skrattar. Läraren säger att det är rast och några elever skyndar sig ut och några stannar kvar och pratar lite med läraren.

Efter rasten går vi in i det andra klassrummet, denna lektion ska eleverna ha svenska och de blandas från klass 1 och 2. De gör det för att lärarna ska kunna undervisa de ämnen som de har utbildat sig i. Ämnet är svenska och eleverna ska läsa upp fabler som de själva har skrivit. Under denna lektion är det 8 elever deltagande, två är borta. Nu är det endast läraren och vi två som observerar som är vuxna i rummet. En elev går fram och läser sin fabel. Jens som sitter längst bak i klassrummet gungar på sin stol och rullar en stol med hjul, samtidigt som han äter ett äpple. Filip får en känsla av att han känner sig observerad av honom, eftersom Filip sitter längst bak i klassrummet så sitter de ganska nära varandra. Under uppläsningen av fablerna verkar Pelle väldigt disträ, han lyfter bland annat upp locket i bänken och börjar leta efter något. Läraren nämner ett program där eleverna kan skapa sina egna avatarer som läser upp deras texter. Eleverna jublar rakt ut! Och tar upp sina datorer, läraren poängterar då att de inte ska jobba med detta idag och att alla ska ta ner datorerna igen. Det tar lång tid och

eleverna blir besvikna. Några pojkar låter datorn ligga framme trots det som läraren sa. Läsandet av fablerna fortsätter och Pelle känns fortsatt ointresserad och lägger upp ett ben på bänken och lutar sig tillbaka. Vi som observatörer blir förvånade över hur bra elevernas fabler är och att de kan analysera sina klasskamraters texter på ett bra sätt. Mellan fablerna kommer en del kommentarer rakt ut. Jens gör något ljud från sin dator, läraren uppmärksammar det och ber honom lägga bort den igen.

Eleverna applåderar varandra efter att de läst upp sina fabler. Några elever väljer att läraren får läsa deras text för de vill inte gå fram och läsa upp själv. En av dessa elever var Pelle, kanske var han väldigt nervös inför dagens lektion och det är därför vi har uppfattat honom

som ointresserad. Kent applåderar när det inte passar för att få lite skratt från sina

klasskamrater. Några skrattar lite smått. Johannes får känslan av att Gustav känner sig nervös för att han sitter så nära honom, men under lektionens gång slappnar alla elever av mer och mer och känslan att ”vi är observerade” känns mindre.

Många elever ligger ner på sina bänkar när de lyssnar på fablerna, vi ser det först som ointresse men märker sedan att eleverna har lyssnat eftersom de kan svara på följdfrågorna. När alla läst klart sina fabler får eleverna de sista minuterna jobba med avatarprogrammet som läraren berättade om tidigare. Stämningen höjs och ljudnivån lika så. Den höjda ljudnivån känns inte som något som stör eleverna när de jobbar med datorerna.

Efter lunch är det dags för eleverna att ha idrott. Alla är ombytta och har skor på sig. Lektionen startar snabbt med att alla elever får ta vars sitt hopprep. Hög musik strömmar ut ur bergsprängaren. Läraren ropar ut uppmaningar som hoppa box-hopp! Några elever hoppar utanför det område som de ska. Några blir stillastående. Läraren samlar alla elever och vill att det ska vara helt tyst. Ett par elever pratar lite ändå, men det märks inte så mycket.

Ny uppgift, eleverna ska springa en bana. En del elever peppar varandra när de springer. Nästa gång det är samling pratar några elever i mun på läraren, eventuellt är det accepterat? De blir i alla fall inte ifrågasatta. Nästa moment är höjdhopp. Eleverna ska stå på led innan de hoppar. Kalle och Jens slår kullerbyttor innan de kommer tillbaka till ledet. Detta märks nästan inget alls, det är inget som stör gruppen.

Eleverna blir nu uppdelade i två grupper om pojkar och flickor. De ska stöta kula runt en bana. Kalle och Jens skojar om att de är hen och inte vet var de ska gå. Eleverna är lugna vid denna samling. Assistenten leder pojkgruppen och läraren leder flickorna. Det blir en del fysiskt kontakt mellan pojkarna men inte så att det blir stökigt. Eventuellt känner de av observeringen lite. I flickornas grupp står de i oordning och det finns ingen struktur på ledet. Efter ett tag uppstår en diskussion om vems tur det är. Läraren lämnar gruppen med

assistenten för ett kort tag. I slutet av lektionen ska eleverna göra situps, några elever gör inte så många. Om de inte vill eller inte orkar är svårt att avgöra. Lektionen avslutas med en samling och en del elever ligger ner men vi får uppfattningen av att de ändå lyssnar.

5.1.3 Observationer 19/9: Matematik x 2 och idrott och hälsa

Idag är det matematik som står på schemat första lektionen. Klasserna är blandade, de är 14 stycken och de sitter i klassrum 1.

Lektionen börjar och Linus sitter och dansar på sin plats. Läraren pratar och ställer frågor till eleverna, när eleverna pratar lyssnar de på varandra och viker in och tar över ordet när det är lämpligt utan att räcka upp handen. Peter verkar försvinna i sina tankar, han sitter och leker med sin jacka som ligger på golvet, detta påverkar de övriga en del och läraren säger till honom att sluta. Läraren går sen mot tavlan för att skriva någonting. Hon välter ner en stor linjal och det hörs en hög duns i hela klassrummet. Några av eleverna skrattar och läraren likaså under tiden hon tar upp den.

Dörren till klassrummet står helt öppen under lektionen.

De börjar räkna och läraren tar upp åttans tabell på tavlan, hon frågar om någon kan se ett mönster i tabellen. Kalle räcker upp handen och får frågan.

̶ Det är 8, 6, 4, 2, 0 och sen likadant igen på ena sidan.

̶ Jättebra Kalle, säger läraren och fortsätter. Titta här, hon visar exemplet tydligt på tavlan:

̶ Talen i åttans tabell slutar alltid på 8, 6, 4, 2, 0. Kanon Kalle.

Några elever har nu börjat prata med varandra om något helt annat än ämnet. Läraren ”skämt-skäller” på dem för att få dem att lyssna, hon skrattar sedan och säger någon anekdot. Klassen skrattar också, men när skratten tystnat lyssnar eleverna igen och läraren fick som hon ville. Hon fortsätter med att ställa frågor. Några pojkar räcker ivrigt upp handen för att svara, de andra verkar ganska ointresserade. Klassen har nu börjat tappa fokus en aning och stämningen blir mycket stimmigare och livligare. En pojke och en flicka börjar bråka om ett sudd. De andra eleverna tar upp sina matematikböcker för att börja räkna, det blir genast lite lugnare i klassen. Pojken som bråkade om suddet försöker att ta det igen, läraren säger nu till honom, det är tydligt att han är rastlös och vill bli sedd.

En grupp pojkar börjar såga varandra i händerna med en linjal. Kalle är en av dem och slutsatsen av detta blir att Kalle själv känner att han behöver sätta sig bakom några av skärmarna för att kunna arbeta i lugn och ro.

Två av flickorna i klassen säger till Filip att han ska skriva ner vad läraren säger. Det är uppenbart att eleverna i klassen känner av att de är observerade.

Kalles assistent kommer in i klassrummet, likaså Linus assistent. Och bara efter ett kort tag kommer även vaktmästaren in och vill titta på någon elevs dator som det har varit problem med. Nu är vi alltså sex stycken vuxna i salen.

Två av pojkarna pratar konstant genom hela lektionen, ibland pratar de matematik och ibland om annat. Samma flickor som pratade med Filip försöker återigen få kontakt med honom. Det är nu lite småprat hela tiden i klassrummet, en del av pratet handlar om

matematik men mycket om annat. Två av flickorna verkar allmänt ointresserade och räknar inte mycket.

Läraren börjar dela ut post-it lappar och går runt och skämtar med eleverna. Det är överlag en lugn och positiv stämning i klassen.

Nu med cirka 10 minuter kvar av lektionen går en elev ut ur klassrummet för att jobba, det blir ingen respons varken från läraren eller från övriga elever över detta. Kalle börjar bli orolig igen, han ställer sig upp på sin stol bakom skärmarna så att han kan se klassen. Hans assistent säger till honom att sätta sig ner och om han behöver hjälp så får han räcka upp handen som alla andra. Lektionen börjar gå mot sitt slut, detta märks tydligt på eleverna, de blir allt mer stimmiga och oroliga. Matilda vill helst inte jobba utan försöker prata med Filip hela tiden. Två andra pojkar sitter och tetas och petar på varandra .

Lektionen avslutas med att läraren ger eleverna två matematiska problem som de ska skriva ner på post-it lapparna som de fick. Det blir tyst i klassen och alla sitter tysta och räknar. De vet att när de är klara får de gå ut på rast.

Efter rasten följer vi med läraren in till nästa klassrum. Eleverna sitter alltså kvar i samma klassrum men lärarna byter sal. I denna halva är eleverna tio stycken och de ska nu ha en likadan matematiklektion som förra gruppen hade innan rasten.

Lektionen börjar men Tim pratar högt och rakt ut hela tiden, de andra verkar inte bry sig jättemycket men stämningen blir direkt stimmig. En annan pojke ska lämna tillbaka några tuschpennor som han använt på lektionen innan. Detta tar lång tid och det uppstår massa trams mellan några elever. Läraren säger nu till eleverna att lektionen faktiskt har börjat och att de ska sätta sig ner i sina bänkar.

Läraren startar lektionen och börjar ställa lite frågor till eleverna. De räcker upp handen och svarar. Under tiden sitter Sanna och klappar i bänken likt en ”klappramsa” som man gör med en kompis. Efter ett tag blänger hennes bänkgranne surt på henne och hon slutar. Det är

väldigt lugnt i klassen i övrigt. Vid en fråga från läraren blir en av flickorna irriterad eftersom hon har räckt upp handen på alla frågorna och inte fått svara.

̶ Äntligen. Alltså, ja… Hon svarar på frågan och blir genast gladare igen.

Eleverna ska nu ta upp sina matematikböcker och börja räkna. Tim kommer då på att han har glömt sin bok hemma och kastar iväg sin penna. Läraren säger till honom att plocka upp den och att han kan låna en bok från hyllan. När han är på väg tillbaka till sin bänk tittar han på Johannes och ”stryker sitt skägg” precis som han funderar på en allvarlig fråga.

̶ Hmm, hmm. Säger han och går och sätter sig i sin bänk.

Han öppnar boken och räcker nästan omgående upp handen och vill ha hjälp. Läraren hjälper då en annan elev och Tim vänder sig mot Johannes igen. Han visar att hans lånematematikbok är glittrig och säger att han ska titta bort. Johannes vänder bort blicken men ser i periferin att han skjuter iväg ett sudd. Suddet flyger förbi Pelle som vänder sin uppmärksamhet åt Tim och uppmuntrar honom att göra fler saker.

Sanna klappar i sin bänk igen och Jakob kastar sudd på en av flickorna i klassen trots att han vet om att Filip tittar på honom.

Tim har fortfarande inte fått hjälp av läraren, hon hjälper fortfarande samma elev. Han söker därför ännu mer respons av andra.

Han ställer sig upp tar fram sin hand som han har format som en pistol. ”Pang, pang”. Han riktar ”skotten” mot både Johannes och Pelle.

Läraren säger nu till honom att sluta och att hon kommer till honom strax.

Sanna, tjejen som klappar i sin bänk med jämna mellanrum sneglar mycket på Johannes, det är uppenbart att hon känner sig observerad. Det verkar som att även Pelle känner av observationen.

Johanna räcker upp länge utan att få hjälp, men till skillnad från Tim så sitter hon lugnt och fint i sin bänk och väntar på läraren. Läraren kommer nu till Johannas bänk och hjälper henne. Hon förklarar att Johanna har gjort fel på en uppgift och berättar hur hon kan tänka istället. Jakob retar Johanna när läraren går.

Tim vill fortfarande ha hjälp, men läraren är fortfarande hos andra elever som också räckt upp handen, men som har suttit och väntat på sin tur. Tim klarar inte av att sitta still, han gör hela tiden småhyss och söker respons av främst Pelle. Nu kommer läraren till Tim och stämningen i klassen blir genast mycket lugnare. Men så fort hon lämnar honom börjar han och Pelle göra gester till varandra. Jens sitter i andra änden av klassrummet och ser allmänt

uttråkad ut, han försöker prata med en av flickorna utan någon lycka. Vi får känslan att han hade kunnat stämma upp i Tims och Pelles trams om han suttit vid dem.

Jakob som delvis har arbetat på bra i sin bok, och som i övrigt verkar ha hög status i klassen, har nu tröttnat på Tims och Pelles trams och säger till de att sluta med sina ljud och gester och att de ska sitta still. De tar åt sig detta och det blir lugnare i klassen efteråt.

Nu återstår det cirka tio minuter av lektionen och vi märker att det är fler som tappar fokus. Jens ”tappar” sin penna när han ska räcka upp handen och fnissar högt åt det, efteråt sitter han och klappar. Även Sanna klappar i sin bänk igen.

Tim behöver hjälp igen och istället för att räcka upp handen och vänta på läraren frågar han Johannes.

̶ Är 6*9, 64?

Johannes svarar honom med en motfråga; ”vad är 6*10?” ̶ 60, svarar Tim.

̶ Exakt, då kan ju inte 6*9 vara 64 eller hur? ̶ Nej… då är det… 54.

Han skriver i sin bok och frågar kort därefter vad 6*4 är. Läraren säger då till honom att han ska göra sina uppgifter själv utan någon hjälp. Och om han mot förmodan verkligen behöver hjälp, ska han räcka upp handen.

Lektionen avslutas på samma sätt som förra lektionen. Det blir genast hyfsat tyst och alla verkar koncentrera sig även här. När de är klara får de gå ut på rast.

Efter elevernas lunch är det dags för idrott och hälsa. Denna dag är klassen ute eftersom det är orientering på skolgården som står på schemat. Alla elever leker fritt innan lektionen börjar. Några med bollar, några med hopprep, andra står bara och tittar vid sidan om.

Läraren blåser i sin pipa, detta betyder att det är dags att samlas och lägga tillbaka sakerna man har använt. Alla eleverna är snabba på plats förutom Kalle och Tim som har lekt i en stor grop som är avspärrad med stängsel, (de bygger om på skolgården). Det pratas och viskas en del under samlingen och läraren börjar inte prata förrän det är helt tyst.

̶ Uppvärmningen idag består av att ni ska dribbla runt en basketboll över hela banan. När som helst ska ni söka upp en kamrat, titta hen i ögonen och studsa bollen tio gånger.

Eleverna börjar studsa runt. Kalle står bara och tittar ett tag innan han kommer igång. Tre pojkar med fotbollströjor bildar en egen liten grupp där de mest står still och dribblar tillsammans. Kalle har nu tröttnat och går ut i gropen igen och sätter sig där. Tim

för att uppmärksamma att han inte är den enda som gör ”fel”. Tim stannar bredvid Filip, en bit utanför banan. Tillslut kommer en av pojkarna i klassen fram till honom, utmanar honom i dribblingsövningen, och sedan är han med igen. Kalle sitter fortfarande kvar i gropen.

En del av eleverna, framförallt pojkarna utmanar varandra på olika trix, bland annat så visar en av dem att han kan lägga sig ner på marken och fortfarande studsa bollen.

Både Filip och Johannes uppmärksammar en pojke, klädd i ett matchställ från det lokala handbollslaget, vid namn Simon. Han går och hasar fötterna bakom sig, studsar bollen med ett ansiktsuttryck som bara skriker: ta mig här ifrån! Och han dribblar inte fram till en enda kompis på hela övningen som varar i ca 15 minuter. Precis efter vi uppmärksammat honom kommer läraren fram till Johannes.

̶ Ser du Simon där. Han har inte dribblat fram till en enda. Det är så fort han tycker något är tråkigt och inte passar honom. Då struntar han i det.

Kort därefter blåser läraren av övningen och ber gruppen att samlas runt henne. Det är ett väldigt liv och läraren försöker vänta ut eleverna precis som vid förra samlingen. Tyvärr med mindre lycka. Hon säger tillslut till dem att vara tysta när det är samling och när hon ska prata. Eleverna tar emot budskapet och är relativt tysta under resten av genomgången.

Ljudnivån är ibland hög men aldrig så det blir jobbigt att vara på lektionen.

Under samlingen säger läraren att hon tycker att vissa elevers attityder är tråkiga. Hon fortsätter att förklara att eleverna ska ha betyg nästa år och att detta kan påverka dem. Hon nämner inga namn, men det är tydligt att hon menar Simon och några andra elever, både pojkar och flickor. Nu förklarar läraren att de ska ha orientering. Hon går igenom olika regler och hur kartan ska hållas och så vidare. Jens tramsar mest under genomgången och lyssnar dåligt. Även Tim har hittat annat att göra. Han har tagit loss en tråd från sin tröja och börjar prata med oss om den och om hur den ser ut. Vi säger till honom att lyssna på vad läraren säger men hans tankar är helt inne i sin tråd.

Precis innan de ska börja orienteringen får de springa ett varv runt skolgården. Direkt ser vi ett par elever, både flickor och pojkar, som sticker iväg allt vad de kan. När de kommer tillbaka delar läraren in dem två och två ungefär i den ordningen de kom in från löpningen. Hon poängterar att det inte är en tävling och att man får ta kontrollerna i vilken ordning man vill. Återigen springer några iväg lika snabbt som vinden. Ett par är två pojkar med

fotbollströjor och ett annat är ett flickpar, även de med fotbollströjor. Eleverna försvinner nu ut på skolgården och vi har svårt att följa dem så noga. Vi ser alla par då och då. Båda

”fotbollsparen” springer allt vad de kan mellan kontrollerna, medan de flesta grupperna joggar eller går runt.

Fotbollspojkarna är tillbaka först, de säger till läraren att några av kontrollerna var

nerplockade och därför hittade de dem inte. Läraren går mot dessa kontroller för att undersöka om detta stämmer. Pojkarna börjar slå fotbollsstraffar på varandra. Både läraren och

fotbollsflickorna kommer tillbaka samtidigt. Läraren konstaterar att en av kontrollerna som pojkarna missat är borta medan den andra sitter där den ska. Flickorna säger då till pojkarna att den kontrollen var ju jättelätt att hitta. Pojkarna rusar ut igen och när de kommer tillbaka skyller de på att kontrollen var fel utsatt på kartan.

De flesta har nu kommit tillbaka och läraren samlar eleverna och lektionen avslutas.

5.1.4 Observationer

20/9

: Matematik och idrott & hälsa

Under denna lektion var åtta elever deltagande, två var sjuka. Inför lektionen ändrade vi vårt observeringssätt lite. Eftersom Tim tar stor plats i klassrummet var vi rädda att vi missade en del av de andra eleverna. Därför observerade Filip med fokus på Tim och Johannes på resten av klassen. Här kommer därför våra olika bilder av lektionen.

På lektionen är det läraren, en resurslärare och en assistent närvarande i klassrummet.

Filip

Eleverna kommer in från rasten. Matilda och Frida pratar om rasten, det har varit något bråk. Matilda säger att det sårar att retas. Flickorna pratar även om en situation där Tim varit involverad. Tim står nära flickorna men ignorerar dem fast han hör sitt namn. Flickorna väljer att prata om Tim istället för till honom. Tim sätter sig i sin bänk och äter en apelsin.

Läraren förklarar att de ska arbeta i par men att hon ska dela in dem. Eleverna blir glada när de ”slipper” jobba med den som sitter närmast dem.

Tim suckar när han får reda på att han ska jobba med Peter. Tim går fram till läraren och förklarar att det inte brukar gå bra att samarbeta med Peter, exempelvis på idrotten. Tim är klädd i träningsoverall från sin brottningsförening.

Eleverna pratar lite i hela klassrummet. Tim går och slänger sitt apelsinskal och går runt lite i klassrummet för att slippa jobba. Läraren går ut och eleverna blir snabbt lite livligare. Anna sitter långt ifrån mig men kommer fram och frågar om jag vill ha ett sudd. Direkt när läraren kommer in sätter eleverna sig och jobbar igen. Eleverna jobbar med en problemlösning i matematik, de använder tändstickor. Tim vill visa mig att han kan tända fyr på dem, fast det

kan han inte. Anna tittar en del på mitt håll, känner sig antagligen observerad. Anna stimmar och dansar runt i klassrummet. Tim skriker rakt ut: Nu vet jag! Sedan uppmanar han Peter att kolla på flickornas papper, för de är redan klara. Tim tittar mot mig och låtsats skjuta med en pistol. Anna och Johanna jobbar tillsammans. Johanna håller sig lugnare än Anna som fortsätter vara ofokuserad. Assistenten kommer in sätter sig hos Tim och Peter och berömmer deras samarbete, de svarar att de inte har något. Tim och Peter jobbar med klossar för att lösa ett problem, de samarbetar bra även om de inte vill se det (framför allt får Tim lugn och ro av att assistenten sitter hos honom).

Johannes

Matilda jublar när de ska göra nya par. Hon slipper att jobba med Magnus. Trots detta säger Peter att de brukar jobba bra ihop. Matilda och hennes partner för dagen Frida rusar ut innan de vet vad de ska göra. Läraren får säga till dem och berättar lektionens upplägg och sen går Matilda och Frida ut med en resurslärare.

Anna ger mig ett limstift och säger att det är mitt och att jag ska behålla det. Anna och Johanna går runt och luktar på limstiften och säger att det luktar armhåla. Flickorna fortsätter att prata om limstiften fast läraren säger till dem att sluta och fokusera på matematiken. Klas och Magnus diskuterar en uppgift. Läraren lämnar rummet.

Anna och Johanna hittar på en dans och genomför den istället för att göra matematikuppgifterna. När de har dansat klart lämnar Anna sin plats för att prata med Klas.

Både Klas, Magnus, Anna och Johanna arbetar på relativt bra, de pratar med varandra och testar olika lösningar. Klas tror att han klarat en uppgift och direkt är Anna och Johanna där och försöker tjuvkika på Klas och Magnus svar.

Anna tittar på mig med jämna mellanrum. Johanna studsar upp och ner och sjunger ”vi klarade det, vi klarade det” när de har löst en uppgift. De går sedan till vasken, någon penna läcker. Från ingenstans börjar de interagera med Tim och Peter. Läraren lämnar rummet för att se om flickorna som sitter där ute behöver någon hjälp. Anna börjar prata med mig igen och frågar vad vi skriver om. Sen går hon till Klas bänk och pratar med Magnus och Klas, det verkar dock som hon hjälper dem med en uppgift. Det är tydligt att Anna inte får någon arbetsro under passet utan är distraherad av olika saker nästan hela tiden.

Assistenten kommer in i rummet.

Lugnare i klassen nu när både läraren och assistenten är med på lektionen. Inne i klassrummet finns bara tre par. Läraren kan hjälpa ett par och assistenten kan hjälpa ett annat. Ett par sitter utanför med resursläraren.

Anna och Johanna letar efter 12 saker till en uppgift. De går runt i salen och kommer bort mot mig och börjar prata undertiden de samlar saker.

Frida tramsar med ett lim utanför klassrummet trots att hon sitter med resursläraren.

Magnus leker med häftmassa, Klas uppmuntrar honom och skrattar. Klas och Magnus får inte så mycket hjälp (de ber inte om det heller) och de räknar inte så mycket matematik för tillfället.

Läraren hjälper Anna och Johanna. Anna lyssnar inte, därför ber läraren Johanna att förklara uppgiften/svaret för henne. Peter verkar inte bry sig om något alls! Frida kommer in i klassrummet sparkar ”fotboll” med ett lim. Lektionen slutar.

Idrottslektion. Lektionen är endast 40 min inkluderat med ombyte och dusch. Effektiv tid blir endast cirka 20- 25 min.

Utomhuslektion, alla samlas vid läraren. Eleverna är tysta när läraren pratar. Eleverna ska springa ett varv runt planen, några pojkar rusar till ”starten”, läraren får påpeka att det är uppvärmning och inte tävling.

När eleverna sprungit iväg vänder sig hon mot oss och säger

̶ Ja, en del elever har svårt att inte tävla. Sen ser ni här, en del tävlar inte alls.

Eleverna kommer tillbaka och läraren håller en ny genomgång vid en bana hon har satt upp. Tim får visa banan som eleverna ska springa. Klassen är tyst och lyssnar på genomgången.

När de sedan börjar springa banan hör vi några flickor sporra varandra: Heja, heja! Efter banan ska eleverna springa uppvärmningsvarvet igen, men denna gång så fort som möjligt. Frida kommer först. Simon och Jakob kommer därefter. Anna ligger ner en stund när klassen ska samlas, och ligger kvar en stund av samlingen, sen går hon bort till klassen. Vid samlingen ska eleverna ta brännbollsträ. Pojkarna sträcker sig snabbt efter slagträn och tar vars ett, flickorna får inte riktigt chansen att ta vad de vill.

Behaglig ljudnivå under mestadels av lektionen. Eleverna får jobba två och två med att slå tennisbollar med brännbollsträn till varandra. Eleverna får relativt stor frihet i denna övning och klarar det bra. Förutom när Pelle skjuter en boll rakt in mot samlingsklungan.

5.1.5 Sammanfattning

Eleverna är indelade i två små klasser som blir en stor grupp på idrottslektionerna. Vi såg att det var ett lugnare beteende i klassrummet än i idrottshallen. Vi tror att det delvis kan bero på att eleverna är uppdelade i små grupper i klassrummet. Under observationerna i klassrummet blev observationen mer påtaglig och en del elever visade tydligt att de kände sig observerade. Exempelvis dansade Tim framför Johannes vid ett tillfälle och vid ett annat tillfälle

uppmanade Matilda Filip att skriva ner det som läraren sa. De elever som tar stor plats i gruppen gör det i båda miljöerna. Mycket av personalstyrkan läggs på Tim och Kalle vilket vi tror påverkar gruppen något. Det finns oftast någon resurs med i klassen. Under våra

observationer känner vi att gruppen inte har några tydliga roller. Det känns som att många elever vill få uppmärksamhet och hävda sig. Vi har valt att koppla detta beteende till Goffmans Front-stage och backstage teori. Vi tycker oss se ett samband med hur eleverna spelar en roll för att få uppmärksamhet från sin publik.

5.2 Skola 2

Skolan ligger i en mindre stad och vi följer en klass i årskurs fem. De är 21 elever i klassen. Namnen i texten är fiktiva.

5.2.1 Miljöbeskrivning

Klassrummet

Klassrummet befinner sig på andra våningen i skolbyggnaden och är på cirka 65 m².

Väggarna är gulmålade, i samma gula färg som på skola 1, och taket är i vit panel. Från taket hänger det stora lysrörslampor och en projektor. På ena långsidan av klassrummet är det även här midjehöga skåp i brunt trä. Det finns en vask och kran precis som på skola 1, inbyggt i ett av skåpen, och bredvid den står det en hel del vattenflaskor. Ovanför och på flera andra platser på väggarna hänger det elevarbeten och teckningar, några påminnelseord och

presentationer av eleverna som de själva gjort. Det finns två stora fönster i klassrummet. De finns på den andra långsidan och har vy mot skolgården. Det är dock bara de elever som sitter närmst fönstren som ser skolgården, de andra ser endast himlen från sina bänkar. Bänkarna står alla riktade mot tavlan i fyra rader. Längst in mot fönstren står två bänkar bredvid varandra sen är det en gång och sen står det fyra bänkar bredvid varandra, och likadant bakom. Framför de två bänkarna vid fönstren står lärarens kateder.

Kopplat till klassrummet finns även ett mindre grupprum som de använder ibland. Vi vet inte om det är någon annan utbildning i det rummet.

Idrottshallen

Idrottshallen är liten, uppskattningsvis 1/3 av en hall med fulla mått. Omklädningsrummen har dörrar till hallen på ena långsidan, fast längst ut till kortsidorna. Flickornas på ena och pojkarna på andra.

Andra långsidan av hallen är helt ribbstolsbeklädd. Nedanför står det några bänkar,

likadant på första långsidan. I ena hörnet står två tjockmattor uppknutna mot ribbstolarna. Det finns även en klätterväg på en av kortsidorna. På den andra kortsidan finns ett litet

förvaringsrum med gymnastikmattor, plintar och dylikt, detta rum stängs med hjälp av en skjutdörr som ser ut som ett fängelsegaller av trä. Hallen är fullt utrustad med bommar och ringar. Dessutom finns det, på båda kortsidorna, tunna trälister som bildar ett handbollsmål; det hänger även basketkorgar vid varje kortsida, som kan sänkas ner, plus två stycken på ribbstolssidan.

Det är relativt mörkt i hallen fast att lamporna är tända. Det finns ett par små fönster längst upp på ena sidan, men de släpper in väldigt lite ljus. Väggarna är av rött/brunt tegel och golvet är grönt med en hel del linjer på.

5.2.2 Observationer 16/9: Idrott & hälsa och engelska

Detta är första tillfället som vi observerar på denna skola. Klassen ska ha idrottslektion och vi är där lite innan för att prata ett par ord med idrottsläraren.

Vi hör högt ljud ifrån omklädningsrummet. Eleverna bankar på de låsta dörrarna, antagligen för att de vill komma in. När dörrarna öppnas springer många elever in och är upprymda över att det är idrott.

Klassen består av 21 elever och endast en är inte ombytt och sitter bredvid. Övervägande delen av pojkarna har fotbollströjor med olika klubbar och kända namn. Några flickor har gymnastiktights på sig. Övriga elever har mer neutrala träningskläder. De flesta elever är barfota. När det är samling pratar många elever i mun på läraren och det är en hög ljudnivå. Vi undrar hur vi ska kunna bryta oss in och presentera oss själva och förklara vår studie. Men

vi får en liten stund att förklara oss på. Eleverna har många spontana frågor. De flesta frågor kommer från pojkarna och de undrar om vi spelar fotboll eller möjligtvis handboll på vår fritid.

Läraren håller en liten samling och ska förklara uppvärmningen, en pojke klättrar i en ribbstol under genomgången. Flera andra elever börjar också klättra i ribbstolarna. Läraren fortsätter och poängterar att uppvärmningen inte är någon tävling. Trots detta tävlar några pojkar fast det inte alls är syftet med uppvärmningen. Det känns som att dessa elever tycker att det passade med tävling i det momentet. Det känns stimmigt i hallen. Hallen känns för liten för denna grupp. Eleverna får möjlighet att gå ut och dricka vatten efter uppvärmningen, en del går ut och dricker, några pratar, en hjular och några rockar rockring.

Nästa moment är höjdhopp. Eleverna står på led och en del kommenterar de andras hopp. Läraren poängterar att detta är förbjudet. När eleverna står i ledet blir det mycket prat och en del fysisk kontakt, några pojkar drar varandra i armarna. Ledet blir mer och mer en grupp eller ring. Eleven som sitter bredvid pratar en del med de deltagande eleverna och det blir lite stökigt. Pär tetas med alla i ledet, både pojkar och flickor. Han vill nog ha uppmärksamhet eller så har han lite långtråkigt i ledet. När eleverna ska träna olika hopp får de i uppgift att hoppa ett halvt varv. Pär hoppar ett helt och det är tydligt att han gjorde fel med mening. Olle gör rätt hopp men slänger sig sedan på mattan istället för att gå av. Olle får ingen direkt respons men lite senare gör Kent och Max likadant. Eftersom hela klassen står och tittar när den som står först hoppar har eleverna här möjlighet att visa upp hur roliga, tuffa eller

våghalsiga de är. Även de som inte är så duktiga och något rädda för trapetsen blir ”tvingade” att hoppa inför hela klassen.

Det är nu dags att gå över till det vanliga höjdhoppsmomentet. Läraren går igenom teknik och eleverna lyssnar, några ligger på tjockmattorna. En del elever är ivriga att börja och frågar innan läraren har pratat klart om tekniken, hur mycket de kan höja ribban. Några andra elever är mer nervösa och säger att de inte kan hoppa höjdhopp. Läraren svarar att de är på idrotten för att lära sig! Det blir två led när momentet börjar beroende på vilken sida de tar sats från. Erik lyfter Pär i ledet, helt utan reaktion från Pär. Några av flickorna tar sats men stannar när de kommer fram. De får börja om och klarar då att hoppa över höjden. När eleverna har hoppat får de träna teknik på andra sidan hallen på en tjockmatta och sedan ställa sig i sitt led. Nästan inga elever väljer att göra det. Eleverna börjar klappa för en kille när han ska hoppa, väldigt likt när en tävlingshöjdhoppare ska slå nytt rekord på något mästerskap. Läraren säger att det är helt förbjudet. En flicka som river går och sätter sig på en bänk. Flickornas

blir spontana applåder från klassen vid två tillfällen. Vid båda tillfällena är det två flickor som har haft svårt att klara höjden men som nu lyckas. Applåderna verkar genuina och de andra eleverna verkar glada för deras skull.

Läraren har en kort genomgång av teknik igen, Erik går fram och avbryter läraren med en fråga. Hela klassen får nu lyssna på Erik och läraren låter Erik avbryta honom. Han svarar på frågan för att på så sätt komma igång med lektionen snabbare.

Olle kommer på att om man hoppar från båda sidor får man hoppa dubbelt men det får man inte. Man ska träna på sin ”rätta” sida. I slutet av lektionen hör man knackningar från nästa klass som ska in och ha idrott, det stör några av eleverna och de kommenterar knackningarna. Olle försöker störa den sista samlingen genom att ta ut bommarna. Lektionen avslutas med rusher, Olle fuskar trots att det inte är tävling. Några flickor skrattar i början av rusherna, skratten byts snabbt ut mot flämtande och flåsande. Det blir en hög ljudnivå när rusherna är slut, några elever svär. Alla elever går ut och byter om.

Direkt efter idrottslektionen går vi upp i klassrummet. Läraren sitter vid sin kateder och vi frågar om vi får komma in och sätta oss. Det får vi. Eleverna börjar komma upp efter

idrottslektionen. Pär går fram och frågar Filip vad han gör i klassrummet. Trots att vi berättade på förra lektionen. När alla elever har kommit in är det hög ljudnivå. Mellan

lektionerna har eleverna frågat oss om sport och fotboll. Vi lägger märke till att en del pojkar och en flicka har träningsoveraller med de lokala föreningarna på sig i klassrummet. Bänkarna sitter i rader så att eleverna kan nå varandra. Det blir väldigt tyst när läraren börjar prata. Lärarens och elevernas dialog bygger på att eleverna ska räcka upp handen men några gör inte det utan pratar rakt ut vid något tillfälle, det verkar inte göra något. När läraren pratar med eleverna blandar hon i skämt, eleverna skrattar. Några elever försöker fortsätta skämta men efter ett tag poängterar läraren att de måste börja jobba också. Eleverna lyssnar när någon av deras klasskamrater har ordet. Ett par elever äter frukt. En elev får i uppgift att dela ut papper till klassen. Några elever pratar lite smått men det är inga spontana skrik som i idrottshallen. Erik söker ögonkontakt med Filip. Filip känner det som att Erik vet om att han är observerad.

Läraren behöver inte höja rösten när hon pratar med klassen.

Efter 20 minuter börjar klassen bli lite rastlös. Klassen blir delad i grupper om fyra för att träna på en engelsk text. Några går ut i korridoren, några till ett närliggande rum. Bara en