Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
De arbetar med att stärka och motivera
- en studie om personalens arbete i ett kommunalt
åtgärdsprojekt för arbetslösa ungdomar
They work to empower and motivate
- A study of the staff´s activities in a community action project for
unemployed youth
Johanna Gometz
Sara Sand
Studie och yrkesvägledarexamen 180hp Examinator: Niklas Gustavsson Datum för slutseminarium: 2013-03-21 Handledare:
Sammanfattning
Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera ett kommunalt åtgärdsprojekt för arbetslösa ungdomar mellan 18 och 24 år samt hur personalen arbetar med deltagarna som medverkar. Följande frågeställningar har formulerats: Hur ser det kommunala projektupplägget ut? På vilket sätt arbetar personalen med deltagarna som medverkar? Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med enhetschefen för projektet samt med personal som arbetar i verksamheten. Vi har även genomfört en deltagande observation i syfte att stärka studiens empiriska resultat. Tidigare forskning visar att det finns sparsamt med undersökningar kring kommunala verksamheters innehåll samt studier som visar om de arbetar efter någon särskild metod. För att analysera det empiriska materialet och därmed bidra med teoretisk förklaring till hur personalen arbetar har empowermentbegreppet, som en process på individ- och gruppnivå använts. Analysen byggs även på Motivational Interviewing, [MI-metodens] principer och begrepp: empati, diskrepans, ambivalens samt ”rulla med motstånd”. Slutligen har vi valt att behandla begreppen: gruppdynamik och inducerade krafter, då vi syftar till att förklara hur individers åsikter, attityder och beteenden kan förändras genom en grupp. Analysen visar att personalen i projektet arbetar med att uppnå individuella målsättningar utifrån gruppen. Huvudresultatet visar att personalens arbetsätt grundas på den empowermentinspirerade MI-metoden vars princip bygger på att individen själv har förmåga och kapacitet att ta sig vidare mot ett önskvärt mål.
Nyckelord: Ungdomsarbetslöshet, kommunalt åtgärdsprojekt, empowerment, autonomi och inducerade krafter.
Förord
Vi vill tacka personal och deltagare inom Projekt X. Tack för att ni har givit oss inspiration under resans gång och gjort denna studie möjlig. Vi vill även tacka nära och kära för all support.
Sara Sand och Johanna Gometz, Mars 2013
Arbetsfördelning
Samtliga kontakter, intervjuer och observationer har genomförts tillsammans. Det skriftliga arbetet har innefattat ett växelarbete där en av oss har skrivit grunden som den andre sedan har kompletterat och redigerat. Den ursprungliga fördelningen har dock sett ut som följer:
Gemensamma texter
Inledning, syfte, resultat, analys, diskussion, samtliga bilagor och sammanfattningar Johanna Gometz
Metod, Lewins fältteori
Sara Sand
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.2 Syfte och frågeställning ... 2
1.3 Disposition ... 2 2. Tidigare forskning ... 3 2.1 Utanförskap ... 3 2.2 Konsekvenser av utanförskap ... 4 2.3 Statliga åtgärder ... 5 2.4 Kommunala åtgärder ... 6 2.5 Sammanfattning ... 7 3. Teoretisk förankring ... 8 3.1. Empowerment ... 8 3.1.2 Empowerment som MI ... 9 3.2 Gruppdynamik ... 10 3.3 Sammanfattning ... 11 4. Metod ... 13 4.1 Deltagande observation ... 13 4.1.1 Observatörens roll ... 13 4.2 Kvalitativa intervjuer ... 14 4.3 Urval ... 15 4.4 Genomförande ... 15
4.5 Datainsamling deltagande observation ... 16
4.6 Datainsamling intervjuer ... 17
4.7 Validitet och reliabilitet ... 17
4.8 Analysmetod ... 18 4.9 Forskningsetik ... 19 5. Resultat - intervju ... 20 5.1 Verksamhetsbeskrivning ... 20 5.2 Projektet är ”utförare” ... 21 5.3 Daglig gruppverksamhet ... 23
5.5 Motiverande samtal ... 25
5.6 Gruppen - ett motivationshöjande verktyg ... 26
5.6 Sammanfattning ... 27 6. Resultat - observation ... 29 6. 1 Dag 1 ... 29 6. 2 Dag 2: ... 30 6. 3 Dag 3: ... 31 6.4 Dag 4: ... 33 6.5 Dag 5: ... 34 6.6 Sammanfattning ... 35 7. Analys ... 36
7.1 Skilda målsättningar och behov ... 36
7.2 Gruppen - det motivationshöjande verktyget ... 37
7. 3 Sammanfattning ... 39
8. Diskussion ... 40
8.1 Resultatdiskussion ... 40
8.2 Metoddiskussion ... 41
8.3 Teoridiskussion ... 42
8.4 Slutdiskussion och förslag på vidare forskning ... 43
Referenslista ... 45
1
1. Inledning
I januari 2013 uppgick arbetslösheten för unga vuxna mellan 15 och 24 år till 24,8 procent (SCB, 2013). En anledning till att åldersgruppen har blivit särskild utsatt på arbetsmarknaden sägs bero på att arbetslivet präglas av principen ”sist in och först ut”. Då ungdomar vanligtvis är sist in bidrar principen till att det blir svårt får dem att bibehålla en hållbar position på arbetsmarknaden (Arbetsförmedlingen, 2011).
Även brister i utbildningssystemet och höga ingångslöner nämns som bakomliggande orsaker till problemet med ungdomsarbetslöshet (Ekonomifakta, 2013). Ungdomar har svårt att konkurrera med individer som har en längre utbildningsbakgrund och/eller har yrkeserfarenhet bakom sig och det är även av den anledningen som de betraktas som en utsatt grupp (Arbetsförmedlingen, 2011).
Svenskt näringsliv (2012) bekräftar dessa svårigheter men tillägger att arbetslösheten bland unga vuxna även kvarstå som en följd av att arbetsgivare efterfrågar kompetenser som ungdomarna saknar. Ungdomarna är enligt dem inte rustade med rätt kompetenser för att kunna möta de behov som samhället har.
Även Arbetsmarknadsdepartementet (2012) lyfter fram problematiken som uppstår av att vara ung och arbetslös. De menar att när ungdomar saknar arbete går de miste om kanske det viktigaste, en social tillhörighet, vilket på sikt kan leda till en längre tids utanförskap. Av den anledningen menar de att ”arbete” står för mer än självförsörjning. Det handlar om att ungdomar ska få känna sig behövda, vara en del av en arbetsgemenskap och att de ska få möjlighet att utvecklas som person.
I syfte att minska risken för ungdomars utanförskap och på sikt minska ungdomsarbetslöshet, sätts resurser in i arbetsmarknadspolitiska åtgärder på statlig och kommunal nivå. Det finns forskning som visar vad de statliga åtgärdsprogrammen innehåller och hur de arbetar för att öka ungdomars möjligheter till självförsörjning dock finns ett fåtal studier gjorda om kommunala insatser (Forslund & Vikström, 2011). Av denna anledning har vi valt att undersöka hur personalen i ett kommunalinitierat åtgärdsprojekt arbetar för att öka ungdomars möjlighet till självförsörjning och på så vis studerat hur kommunen väljer att angripa problemet med hög ungdomsarbetslöshet.
2
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera ett kommunalt åtgärdsprojekt för arbetslösa ungdomar mellan 18 och 24 år samt hur personalen arbetar med deltagarna som medverkar. De frågor vi önskar att besvara är:
• Hur ser det kommunala projektupplägget ut?
• På vilket sätt arbetar personalen med deltagarna som medverkar?
1.3 Disposition
Uppsatsen består fortsättningsvis av kapitel två till åtta. I kapitel två presenteras tidigare forskning som behandlar den problematik som uppstår av en förlängd övergång till arbetslivet för unga vuxna på 2000-talet. Forskning som behandlas tar även upp att det finns brist på studier kring hur kommuner väljer att angripa problemet med en hög ungdomsarbetslöshet. I kapitel tre redogör vi för de teorier och begrepp som vi kommer att använda för att analysera det empiriska materialet. I metodavsnittet, det fjärde kapitlet beskriver vi hur vi gått tillväga vid insamlandet av arbetets empiriska material samt hur vi kommer att bearbeta materialet. Studiens resultat presenteras i sin helhet i kapitel fem och sex samt analyseras under kapitel sju. Analysen utgår från teoretiska utgångspunkter och begrepp. Slutligen i kapitel åtta diskuteras studiens resultat och analys i förhållande till inledning, syfte och frågeställningar, tidigare forskning, teorier och med ett avslutande förslag till framtida forskning inom det berörda området.
3
2. Tidigare forskning
2.1 Utanförskap
Angelin (2009) har i sin doktorsavhandling studerat hur tidigt utanförskap påverkar unga vuxna. Hon uttrycker en oro för ungdomar, som under senaste decennier stått utanför arbetsmarknaden på grund av att de blir särskilt drabbade vid konjunkturnedgångar. Förutom konjunkturförändringar problematiserar Angelin, att flertalet unga vuxna saknar vidareutbildning och arbetslivserfarenhet. Hon menar att kombinationen av dessa faktorer har bidragit till att etableringsmöjligheterna för dagens ungdomar är svåra.
I sin avhandling syftar Angelin till att försöka förstå vilken betydelse och vilka konsekvenser långtidsarbetslöshet och socialbidragstagande har fått för ungdomars vuxenblivande. Studien utfördes på unga vuxna som uppnådde myndighetsåldern under 1990-talskrisen.
Ur studien framkommer, att tiden som ungdom och arbetslös har upplevts som en problematisk och ofrivillig livssituation som sägs innefatta känslan av utanförskap. Det framkommer även att under tiden som sysslolös befann sig respondenterna i en marginaliserad position i förhållande till ”materiella och relationella dimensioner av välfärd” (Angelin, 2009 s. 231). Enligt Angelin kan känslan av utanförskap förklara varför respondenterna uppger att de befunnit sig i en marginaliserad position. Den kan även bidra med förklaring till varför de anser sig tappat självkänslan och tilltro till sin egen förmåga (Angelin, 2009 s.55).
Respondenterna uttrycker att utanförskap anses vara präglat av maktlöshet. De uttrycker en frustration över att inte ha kunna påverka sin situation och få möjlighet att fortsätta i en önskvärd riktning. De menar att konsekvenserna av en längre tids arbetslöshet är att de gått minste om känslan av autonomi1, oberoende och integritet.
1
4
2.2 Konsekvenser av utanförskap
Lidström (2009) menar, att övergången från skola till arbete har blivit en längre och mer utsatt process för unga vuxna. I sin doktorsavhandling (Lidström, 2009) fokuserar hon på att ta del av arbetssökande ungdomars berättelser om övergången, i syfte att få inblick i deras etableringsprocess. Ur studien framkommer, att ökade svårigheter kan bero på att ungdomar har åtskilliga valalternativ gällande utbildning och yrkesliv, som i sin tur skapar svårigheter för dem då de ska välja och fatta beslut kring sin framtid. Studien visar även att en mödosammare övergång kan bero på att det finns motstridiga budskap i samhället. Trots att vi har kunskap om att individer formas och påverkas av sitt kön, sin sociala och kulturella bakgrund, förväntas de skapa sin egen karriär utan att betrakta att de är en del av sin sociala kontext (Lidström, 2009 s.106). En annan förklaring till den förlängda övergången och etableringen på arbetsmarknaden är de konjunkturförändringar som präglar det svenska samhället. De har inneburit ökade kompetenskrav som många ungdomar saknar.
Då ungdomar under en längre tid saknat den tillhörighet som tillkommer med sysselsättning finns en risk att deras känsla av välmående avtar och att risken för längre tids utanförskap ökar. Lidström uttrycker att erhållandet av arbete betyder mer för unga vuxna, än ett sätt att försörja sig. Hon anser att arbete och etablering är viktigt för att ungdomarna ska få möjlighet att bli vuxna, lära sig ta eget ansvar samt för att de ska få känna samhörighet till andra.
Lidströms (2009) avhandling tyder på att det behövs vidare forskning om vilket stöd samhället ger för att underlätta ungdomars karriärval, det vill säga hur samhället arbetar med dem i övergången mellan skola och arbete för att minska risken för att de hamnar i utanförskap. Lidström hävdar även att det behövs mer kunskap om åtgärder på policy- och praxisnivå för särskilt utsatta grupper samt om hur den lokala kontextens engagemang påverkar ungdomars möjlighet till arbete (Lidström, 2009 s.129).
5
2.3 Statliga åtgärder
För att minska ungdomsarbetslösheten och öka ungdomars möjlighet till självförsörjning erbjuds arbetsmarknadsrelaterade insatser genom statliga och kommunala åtgärdsprogram. Forskning gjord av Forslund och Nordström Skans (2006) visar att insatserna har genererat en ökad sysselsättning och minskat ungdomsarbetslöshet, i synnerhet under 1990-talets krisår då ungdomsprogrammen utvecklades i större omfattning. I Forslund och Nordström Skans studie jämförs arbetsmarknadspolitiska åtgärder2 för ungdomar fram till år 2003. Resultatet visar att insatserna förkortar arbetslöshetstiden och får flertalet ungdomar i sysselsättning.
Senare forskning gjord av Forslund och Vikström (2011) visar att den statliga arbetsmarknadspolitiken3 fungerar bättre än den kommunala. Forslund och Vikström menar att det kan bero på att Arbetsförmedlingen har en mängd insatser att erbjuda, som leder till att fler ungdomar får sysselsättning ur en procentuell synvinkel. Författarna problematiserar dock att sysselsättningstiden och anställningstiden för individerna tenderar att bli kortvarig och att detta kan resultera i att ungdomar återgår till olika insatsrelaterade åtgärder som erbjuds inom Arbetsförmedlingen.
Ännu en bakomliggande orsak till Arbetsförmedlingens positiva resultat är att deras program är centralt styrda (Forslund och Vikström, 2011). Med staten som kontrollant för den aktiva arbetsmarknadspolitiken menar författarna att arbetet med ungdomarna bli mer effektivt. Resultatet visar även att arbetsförmedlings insatser är stabilare då de har en kontinuerlig kontakt med arbetsmarknaden vilket i sin tur gör det lättare att skapa och bibehålla kontaktnät som gynnar ungdomarnas etableringsprocess.
Författarna problematiserar dock det empiriska resultatet, med att det saknas vetenskapligt underlag inom ungdomspolitiken för arbetet som bedrivs inom respektive kommuner i landet. De menar att brist på vetenskapligt underlag bidrar med svårigheter, dels för att kunna jämföra och utvärdera de statliga mot de kommunala insatserna och dels för att presentera vetenskapligt underlag som visar att de statliga fungerar bättre än de kommunala (Forslund & Vikström, 2011).
2 När studien genomfördes tillhandahölls de Arbetsmarknadspolitiska programmen av
arbetsmarknadsverket (AMV) samt i kommunalt anordnade program.
3
6
2.4 Kommunala åtgärder
Enligt Mörk (2011) väljer fler kommuner att starta egna verksamheter och projektet för att minska de kostnader som uppstår i kommuner, då allt fler ungdomar ansöker om ekonomsikt bistånd4 som en följd av att de saknar rätt till annan ersättning. Varje kommun har rätt att utveckla sina verksamheter. Likt Forslund och Vikström (2011) menar Mörk (2011) att kommunala utformningar kan bidra med problem när utvärdering görs av respektive verksamhet. Kommunala initieringar medverkar även till svårigheter då man önskar jämföra innehållet med andra kommuners verksamheter eftersom ärendehantering och dokumentering kring vilka aktiviteter som bedrivs och vilka deltagarna som medverkar skiljer sig åt.
Svårigheter med brist på likvärdigt vetenskapligt underlag kring kommunala insatser visas även i Ungdomsstyrelsens rapport (Ambumsgård, 2012). Ur rapporten framkommer att de kommunala verksamheternas innehåll behöver utvärderas och jämföras för att insatserna ska få en rättvis bedömning. Rapporten visar att då det i dagsläget är svårt att presentera empirisk kunskap kring innehållet i kommunala verksamheter är det även svårt att veta vilka effekter som uppstår av kommuners arbetssätt.
Enligt Tranqvist (2012) kan en orsak till att kunskapsbrist finns inom området vara att de kommunala insatserna inte arbetar efter någon särskild metod. Han menar att, möjligen arbetar de istället med individen ur ett helhetsperspektiv. Då underlag saknas är det enligt Tranqvist ”helt enkelt svårt att veta vad det är som har gjort skillnad och för vem’’ (Tranqvist, 2012. s 38).
4
7
2.5 Sammanfattning
Övergången från skola till arbete är en utsatt och lång process för 2000- talets unga vuxna. Forskning visar att konjunkturförändringar och ökade kompetenskrav resulterar i att ungdomar riskerar att hamna i en längre tids utanförskap. Långtidsarbetslöshet kan då bidra till att unga vuxna saknar känslan av makt och kontroll och att de anses bli berövade känslan av att vara egenstyrande i sina liv.
I syfte att minska problemet med ungdomsarbetslösheten och öka unga vuxnas möjligheter till självförsörjning initieras arbetsmarknadsåtgärder på statlig och kommunal nivå. De statliga insatserna har i tidigare forskning, visats fungera bättre än de kommunala vilket sägs bero på att Arbetsförmedlingens insatser kontrolleras av staten. Forskningsresultaten kan även bero på att Arbetsförmedlingen har en mängd insatser som i sin tur generar ett jämnare flöde till någon form av sysselsättning.
Till skillnad från åtgärder på statlig nivå utformar varje enskild kommun sina verksamheter efter egen budgetering och prioritering. De kommunala insatsernas innehåll, upplägg och ärendehantering kan därför se olika ut. I dagsläget saknas jämförande studier kring innehållet i kommunalinitierade insatser. Det saknas även studier som undersöker hur kommuner väljer att planera sina insatser samt om de väljer att arbeta utifrån en specifik arbetsmetod. Som framkommer ut tidigare forskning är det då svårt att presentera vetenskaplig kunskap om kommunala insatser, vilka mål de strävar mot och hur de arbetar med ungdomarna som medverkar. Av denna anledning har vi har valt att beskriva ett kommunalinitierat åtgärdsprojekt samt analysera hur personalen arbetar med ungdomarna som medverkar.
8
3. Teoretisk förankring
Utifrån studiens syfte, problemformulering, frågeställningar, tidigare forskning och resultat knyter vi an studiens analys och diskussion till de valda teorierna som är: empowerment som en process på individ- och gruppnivå, MI-metoden och gruppdynamik. Syftet med studien är att analysera personalens arbetssätt utifrån de valda teorierna. Empowerment används för att förklara hur personalen arbetar med att stärka deltagarna och öka deras självinsikt (Askheim, Starrin 2007 s. 20). MI-metoden nyttjas för att belysa den metod personalen inspireras av i sitt arbete deltagarna (Ivarsson, Ortiz & Wirbing, 2010). Slutligen behandlas gruppdynamik för att bidra med förklaring till hur individens åsikter, attityder och beteende kan påverkas av en grupp (Lewin, 1951).
3.1. Empowerment
Askheim och Starrin (2007) menar att empowermentbegreppet bygger på ett förhållningssätt och en människosyn, alla individer har kapacitet och möjlighet att definiera hinder och utveckla en handlingsplan för att lösa dem. Empowerment inrymmer ord som styrka, makt och kraft (Askheim & Starrin, 2007 s. 9). Enligt författarna strävar vi människor efter att erhålla de känslor som tillkommer med empowerment då de associeras till positiva egenskaper som stolthet, delaktighet, självtillit och känslan av egenkontroll. Enligt Askheim (2007 s. 18) vill vi människor uppnå empowerment då vi vill känna oss starka, kraftfulla och egenstyrande i våra liv. Empowermentbegreppet kan i sin tur definieras utifrån individ- och gruppnivå. Den förstnämnda nivån avser individens personliga upplevelse av självbestämmande, självkänsla och kontroll över sin livssituation. Den andra nivån, när empowerment studeras på gruppnivå anses gruppen stärkas av ett kollektivt agerande då de har gemensamma mål och behov (Hanson, 2005).
9
3.1.1 Empowerment som en process
Förutom Askheim och Starrins definition av empowermentbegreppet kommer vi att använda oss av Westerlunds (2007) tolkning av empowerment som en process. För att uppnå empowerment krävs enligt Westerlund att individen genomgår en insiktshöjande process. Han menar, att i denna process behöver snittytan mellan det objektiva (det man tillsynes kan) och subjektiva handlingsutrymmet (vad man vill) öka för att det verkliga handlingsutrymmet ska synliggöras (Westerlund 2007 s. 94f). Enligt författaren bidrar empowerment därmed till självinsikt för individen, hon får upp ögonen för objektiva möjligheter som i sin tur även genererar en bättre självkänsla. Westerlund (2007) menar att en god självkänsla medverkar till att individen kan ta tillvara på införlivade och förvärvade resurser samt gör att hon kan stå starkare inför utmaningar i livet. Med ökad självkänsla känner sig individen stark. Hon ser nya möjligheter som i sin tur generar ett ökat handlingsutrymme. Ett ökat handlingsutrymme innebär att individen tilldelat sig ny kunskap och därigenom kan se nya alternativ som möjliga. Då empowerment bidrar till att individen får ökad självkänsla kan hon ta kontroll och makt över sitt eget liv (Westerlund, 2007 s. 99).
3.1.2 Empowerment som MI
MI är en empowermentinspirerad metod som syftar till att locka fram motivationen hos människan till att vilja uppnå och genomföra en önskvärd förändring (Ivarsson, Ortiz & Wirbing, 2010). MI står för motivational interviewing och grundades av William R Millers på 1980- talet. Metoden har sin teoretiska grund i humanistisk psykologi. I ett samarbete med psykologen och metodutvecklaren Stephen Rollnick definierar de MI på följande sätt:
”MI är en personcentrerad form av rådgivning inriktad på samarbete med klienten för att stimulera till positiv förändring genom att locka fram och förstärka personens egen motivation” (Miller, W.R., Rollnick, S. och Butler, C, 2008 i Ivarsson, Ortiz & Wirbing, 2010 s. 8).
Metoden har sitt ursprung inom olika former av missbruk. På senare tid har den även används inom Försäkringskassan och på Arbetsförmedlingar för att motivera klienter till olika aktiveringsformer (Ivarsson, Ortiz & Wirbing, 2010).
I ett MI-inspirerat samtal är det samtalsledarens uppgift att hjälpa klienten att ta ansvar över sitt eget liv, för att hon vidare ska kunna få en meningsfull tillvaro. Samtalsledaren
10
har därför stor respekt för klientens autonomi5 och att förändring ska ske i hennes takt. Samtalsledaren avser därmed stärka klientens inre motivation till förändring.
Metoden baseras på utövandet av fyra principer där den mest grundläggande komponenten är att visa empati (Barth & Näsholm, 2006). Det empatiska förhållningssättet uppvisas då samtalsledaren lyssnar till klienten och gör sitt yttersta för att försöka förstå hennes uppfattning om sin situation. Nästa princip är att utveckla diskrepans. Samtalsledaren hjälper individen att synliggöra om huruvida hon upplever att något i hennes liv behöver förändras. Då individen anser att en förändring behöver ske fokuserar samtalsledaren på att synliggöra positiva utkomster av förändringen samt att framhäva negativa utkomster av att individen inte genomgår den.
Efter utvecklad diskrepans uppstår ambivalens, där klienten själv kan se både för- och nackdelar med en förändring. Genom ambivalensen blir hon därmed positivt osäker inför att fatta ett beslut (Ivarsson, Ortiz & Wirbing, 2010). Även under ambivalensfasen arbetar samtalsledaren med att reda ut för- och nackdelar med förändringen med hopp om att nackdelar övervägs av fördelar och att beslut kan fattas. I det tredje steget arbetar samtalsledaren med att stödja klientens självtillit, hon uppmärksammar klienten och signalerar tilltro till hennes förmåga att genomföra förändringen. I det fjärde och sista steget arbetar samtalsledaren utifrån en teknik som kallas ”rulla med motstånd”. Tekniken används då samtalsledaren stöter på motstånd från klienten, då när hon blir upprörd och argumenterar mot förändringen som är tänkt att ske. Att rulla med motstånd innebär att samtalsledaren inte argumenterar mot klientens känslor, istället arbetar hon med hennes motstånd till förändring.
MI grundas i tanken att människan själv är den som styr och sätter spelreglerna för sitt liv. Med stöd och uppmuntran från samtalsledaren får hon insikt kring att hon själv har förmåga och kompetens till att lösa sina problem.
3.2 Gruppdynamik
Kurt Lewin (1951 i Svedberg, 2007) är grundare till begreppet gruppdynamik. Han ansåg att gruppdynamik handlar om att studera den energi, vitalitet och aktivitet som finns i en grupp. I sin fältteori avsåg Lewin (1951) att utöka det psykologiska
11
perspektivet, som utgår från att individens beteende enbart går att påverka genom henne själv. Han valde även att studera det som finns runt omkring individen, som han väljer att benämna som individens psykologiska fält. Inom det psykologiska fältet uppstår en dynamik mellan individens personlighet och hennes omgivning vilket i sin tur påverkar hennes beteende. Med andra ord är en individs beteende medräknat handlingar och åsikter, ett resultat av individens personlighet och influenser från hennes omgivning. Lewin menar att inducerade krafter från gruppen i det psykologiska fältet resulterar i ett gemensamt gruppbeteende. Gruppdynamik omfattar de processer, medvetna och omedvetna, som sker i en grupp. En välfungerande gruppdynamik är det som enligt Lewin (1951, i Svedberg, 2007) engagerar oss i en gemensam verksamhet, sätter igång kreativa processer och får människor att arbeta tillsammans. Lewin menar att det är slöseri att försöka påverka individen enskilt. Det är i arbetet med gruppen som individers åsikter, attityder och beteenden kan ändras
3.3 Sammanfattning
I detta kapitel har vi beskrivit det centrala inom de valda teorierna. De begrepp vi nedan valt att kursivera är de vi kommer att använda oss av i vår analys.
Empowermentbegreppet sägs innefatta känslan av makt och kontroll och kan studeras
som en process på individ- och gruppnivå. Processen handlar om att öka individens objektiva och subjektiva handlingsutrymme vars syfte är att stärka individens självinsikt och öka individens självkänsla.
MI-metoden är en empowermentinspirerad metod som syftar till att locka fram motivationen hos människor och att bidra till att de ska uppnå en för dem önskvärd förändring. Samtalsledaren visar empati gentemot klienten och har respekt för individens autonomi. I ett MI inspirerat samtal avser samtalsledaren att utveckla
diskrepans hos individen för att hon ska bli medveten om skillnaden mellan nuläge och
önskat läge. Samtalsledaren arbetar även med att utveckla ambivalens i syfte att individen ska få ökad kännedom om vilka fördelar som tillkommer med en förändring samt vilka nackdelar som kan uppstå av att inte genomgå den. Samtalsledaren uppgift är att motivera individens tilltro till sin egen förmåga. Detta gör hon bland annat genom att
12
”rulla med motstånd”. Detta innebär att hon arbetar med, inte emot klientens känslor
kring förändringen.
Lewins fältteori behandlar begreppet gruppdynamik. Han menar individens beteende kan påverkas av inducerade krafter genom en grupp. Lewin menar även att det är genom de inducerade krafterna från andra som individens åsikter och beteenden kan förändras.
13
4. Metod
I följande avsnitt redovisas studiens val av metod, urval, genomförande, datainsamling, validitet och reliabilitet, analysmetod samt forskningsetik.
4.1 Deltagande observation
För att få svar på våra frågeställningar har vi valt att studera personalens arbete genom att observera den dagliga gruppverksamheten i projektet. Enligt Aspers (2011) innebär en observationsstudie att sociala fenomen studeras i sitt naturliga sammanhang. I studien innebar det att studera personalens arbete med deltagarna. Svårigheter med observationer är att som forskare se syftet bakom människors beteenden samt att individens känslolägen inte kan studeras (Kaijser & Öhlander, 2011). Enligt Aspers (2011) är en lösning på problemet att kombinera intervjuer och observationer för att ge forskaren en större möjlighet att förstå respondentens svar. Av den anledningen har vi valt att komplettera vår observationsstudie med kvalitativa intervjuer. Vår avsikt med observationen är att den ska bidra till en större insikt i personalens arbete vilket vidare minskar våra möjligheter att feltolka deras svar i vår intervjustudie.
4.1.1 Observatörens roll
Enligt Bryman (2011) finns det olika roller som forskaren kan inta i relation till den sociala miljö som ska studeras samt till de personer som ingår i studien. Vi har valt att se oss som ”deltagande-som-observatörer” (Bryman, 2011 s. 389). Med det menas att forskarna vill se sig som aktiva medlemmar i miljön som studeras samt att de vill medvetandegöra ursprungliga deltagare om deras status och om studiens syfte. Detta gjorde vi genom att vi var tydliga med vilka vi var mot både personal och deltagare. Vi tydliggjorde även syftet med vår studie och förklarade att vi skulle medverka, likt deltagarna i de aktiviteter som personalen genomförde. Aktiva var vi genom att vi exempelvis under dag fem medverkande på gymmet. Bryman menar att om forskarna väljer att vara deltagande observatörer under observationsstudien har de lättare för att få en bild av den sociala verklighet som studeras. Forskarna har då även en större
14
möjlighet att uppfatta situationer på ett liknande sätt som deltagarna gör. Som forskare är vi dock medvetna om att en observation kan påverka människors beteende vilket vi i möjligaste mån försökte undvika. För att undankomma problemet valde vi att presentera oss för deltagarna och för personalen innan vår observation ägde rum. Vi visade dem stor respekt och var tydliga med studiens syfte.
4.2 Kvalitativa intervjuer
Då vi avsett att få en helhetsförståelse för personalens arbetssätt har vi förutom deltagande observation valt att genomföra kvalitativa intervjuer (Dalen, 2008). Vi anser att det är viktigt att låta informanterna komma till tals och själva få sätta ord på samt förklara hur de ser på sitt arbete. Vi är medveta om att en kvalitativ intervju kan medföra att informanten inte svarar sanningsenligt, vilket vi försökte undgå genom att försäkra informanternas anonymitet och frihet till att fritt uttrycka sig (Larsen, 2009). Vi har även kännedom om att informanten direkt eller indirekt kan påverkas av forskarens närvaro och som följd av det uppger det svar som informanten upplever att forskaren vill ha. För att försöka undgå problemet ställde vi öppna frågor och bad informanterna att svara så ärligt som möjligt.
Fördelar med den kvalitativa metoden är att forskaren träffar informanten personligen vilket gör att risken för bortfall av empiriskt material minskar. Vi valde att träffa våra informanter en i taget för att få möjlighet att utveckla våra frågor, om missförstånd eller frågetecken skulle uppstå. Larsen menar att vid ett möte mellan forskare och informant minskar även risken för felaktig tolkning och utrymme för följdfrågor ges, som i sin tur kan bidra till att berika djupet i studien och öka dess validitet. Ytterligare en fördel som finns med kvalitativ intervju framför observation enligt Bryman (2011) är att en observation kan medföra att deltagarna påverkas negativt av forskarens närvaro och beter sig då mindre naturligt. Vi anser därför att kombinationen av observation och kvalitativa intervjuer stärker vår studies resultat samt vår tillförlitlighet och var en självklar metod för att vi skulle få svar på våra forskningsfrågor.
15
4.3 Urval
Studien genomfördes inom ett kommunalt åtgärdsprojekt för arbetslösa ungdomar. Projektet valdes utefter ett bekvämlighetsurval, då en av oss är bosatt i kommunen (Bryman, 2011). Personalen som arbetar i verksamheten samt verksamhetschefen inkluderades i studien.
Projekt X (fingerat namn) är geografiskt belägen i en medelstor kommun i Västsverige. Deltagarna som är arbetslösa ungdomar mellan 18 och 24 år gamla, blir remitterade till projektet från kommunens sociala förvaltning alternativt från Arbetsförmedlingen. Projekt X startades år 2011. Vid studiens start fanns åtta deltagare inskrivna i den dagliga gruppverksamheten. Under studien tillkom två deltagare, ingen lämnade därav blev och förblev antalet deltagare tio.
Sofia (fingerat namn) är verksamhetschef för projektet och deltog endast genom att medverka under en intervju. Personalstyrkan bestod av tre kvinnor mellan 35 och 45 år. Eva (fingerat namn) är utbildad lärare och Marias (fingerat namn) profession är studie- och yrkesvägledare. I projektet arbetar de båda som arbetsmarknadskonsulenter, i studien benämns de som personal, handledare, handläggare och konsulenter. Även Frida (fingerat namn), arbetar i projektet som handledare med huvudansvar för praktikfrågor, hon valde dock endast att medverka i vår observationsstudie på grund av tidsbrist.
4.4 Genomförande
Enligt Bryman (2011) är möjligheten till att få tillträde till den sociala miljö där forskarens frågeställningar ska besvaras, en av de svåraste men viktigaste stegen för att insamla empiriskt material. För att få tillträde till åtgärdsprojektet etablerades en kontakt med verksamhetschefen Sofia. Verksamhetschefen är en så kallad dörrvakt för tillträde till fältet (Aspers, 2011). Med dörrvakt menas en person som har möjlighet att både släppa in eller stänga ute forskaren från forskningsfältet. Då hon ställde sig positiv till genomförandet av studien hjälpte hon oss sedan i kontakten med personal och deltagare. Vi valde att först genomföra en intervju med enhetschefen, för att få svar på vår frågeställning om hur verksamheten är upplagd. Därefter genomfördes intervjuer med
16
två ur personalen under två tillfällen för att få svar på frågan, på vilket sätt arbetar de med deltagarna som medverkar. Samtliga intervjuer pågick under en timmas tid. Observationen genomfördes under samma vecka som intervjuerna. Vi följde således personalens arbete med deltagarna under fem arbetsdagar, fyra timmar om dagen i projektets dagliga gruppverksamhet.
4.5 Datainsamling deltagande observation
Vi valde att göra en deltagande observation av verksamheten. Observationen pågick under en veckas tid i syfte att studera gruppen i sitt naturliga sammanhang (Bryman, 2011, Larsen, 2009). Observationstillfällena schemalagdes efter gruppverksamhetens tider, således observerade vi verksamheten mellan klockan 08:00-12:00 fem arbetsdagar i följd. Observationen skedde i verksamhetens lokaler samt på ett närliggande gym där verksamhetstiden äger rum en gång i veckan. Under de första observationstillfällena fokuserade vi på att skapa en helhetsbild av verksamheten arbetsupplägg. Aspers (2011) menar att forskaren måste skapa en bild av helheten för att förstå de delar som ingår i den. Vid observationerna studerades endast personalens arbete med deltagarna.
4.5.1 Fältanteckningar
För att minnas det vi såg och hörde under vår observation valde vi att i direkt anslutning till gruppverksamheten föra fullständiga fältanteckningar. Med fullständiga fältanteckningar menas att forskaren så snart som möjligt efter dagens observation skriver ner detaljerande anteckningar vilka bör innehålla detaljerade händelser, situationer, samtal och personer (Bryman, 2011). Genom noteringar beskrev vi det sociala samspelet som uppstod mellan deltagarna och personalen samt hur personalen praktiskt arbetade med deltagarna. Enligt Bryman ska anteckningarna vara tämligen detaljerade och innehålla sammanfattningar av olika händelseförlopp och beteenden, forskarens reflektioner samt känslomässiga upplevelser. Vi hade möjlighet att göra våra fältanteckningar under observationen men ansåg att det skulle påverka våra informanter på ett negativt sätt. Av den anledningen valde vi att avsätta tid till att gå igenom och
17
gemensamt skriva ner vad vi hade observerat i efterhand. Vi ansåg att det var en fördel att vi var två under våra observationer eftersom vi då kunde jämföra vårt resultat och på så vis säkerhetsställa att vi uppfattat beteenden och situationer på ett likvärdigt sätt.
4.6 Datainsamling intervjuer
För att samla in vårt resterande empiriska material genomfördes intervjuer. Dessa genomfördes under observationsveckan för att kvalitetssäkra att personalens arbete inte ändrades eller att deltagarantalet minskade eller ökade i antal under studien. Vi valde att genomföra semistrukturerade intervjuer vilket innebär att forskaren håller sig till specifika teman även kallad intervjuguide6, i syfte att besvara våra forskningsfrågor. Då vi använde oss av följdfrågor generade det fler och mer ingående svar, vilka redovisas i kommande resultatkapitel (Bryman, 2011, Larsen, 2009). Under intervjutillfällena hade vi tillgång till ljudupptagning vilket vi använde oss av. Intervjuerna ägde rum på informanternas kontor och med hjälp av ljudupptagningen transkriberades de därefter i sin helhet.
4.7 Validitet och reliabilitet
Enligt Dalen (2008) är begreppen validitet och reliabilitet viktiga vid insamlande av empiriskt material. I vårt metodkapitel har vi haft begreppen i åtanke, vi har varit noga med att presentera hur vi inhämtat vårt forskningsmaterial samt visat på att vi reflekterat över och varit kritiska till vår egen påverkan. För att uppnå reliabilitet har vi varit tydliga i våra beskrivningar av de enskilda leden i forskningsprocessen så att någon annan: ”kan ta på sig samma ”forskarglasögon” i ett tänkt genomförande av det aktuella projektet” (Dalen, 2008 s.114). Vi anser att vi har uppfyllt kriteriet genom att tydligt beskriva under vilka villkor intervjuerna och observationerna genomförts och vilka metoder som används vid bearbetning av materialet. Vad gäller reliabilitet anser Dalen
6
18
att forskarens tolkningar kommer att vara präglade av förhållandet mellan informant och forskare, därav är det av vikt att det material som inhämtas omsorgsfullt används i studien. Vi anser även att vi uppnått kriterierna för validitet då vi endast har samlat in data som berikat vår studie i syfte att komma så nära informantens upplevelse som möjligt samt att vi har reflekterat över vår eventuella påverkan på informanterna både vid intervjusituationen och vid observationen.
4.8 Analysmetod
I den här studien består resultatet av transkriberade intervjuer samt fältanteckningar av vår observation. Efter genomförandet av de kvalitativa intervjuerna transkriberades, bearbetades och analyserades vårt resultat utifrån en innehållsanalys (Larsen, 2009). Vid transkriberingstillfället sållades överflödigt material bort, som inte var kopplade till våra frågeställningar och som vi därmed inte ansåg berikade vår studie. Även våra fältanteckningar bearbetades i efterhand för att ta bort material som vi inte ansåg utöka vår studie. Med vår analysmetod, innehållsanalys, jämförde vi resultatet från vår observation med resultatet av våra intervjuer. Vi tematiserade materialet efter våra frågeställningar och vår intervjuguide. Utifrån teman kunde vi se mönster och skillnader samt jämföra med tidigare forskning och teorier. Således har vi bearbetat och analyserat vår observation av verksamheten samt vårt material från intervjuer, utifrån en innehållsanalytisk process. Vi kommer att redogöra, analysera och dra slutsatser kring observationsmaterialet parallellt med det empiriska materialet från intervjuerna.
19
4.9 Forskningsetik
Vi har i vårt arbete tillämpat Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet, 2002).Informationskravet innebär att
forskaren informerar alla berörda personer om syftet med undersökningen samt att informanternas deltagande är helt frivilligt vilket medför att personen kan välja att avbryta om han eller hon önskar. Vi uppfyllde informationskravet då vi informerade verksamhetschefen, personalen och deltagarna om syftet med samt vilken metod vi skulle använda i vår studie. Vi upplyste även om rätten till att tacka nej eller avbryta sin medverkan. Genom informationskravet uppnådde vi även samtyckeskravet då vi först efter ett samtycke från informanterna genomförde vår studie. Enligt Vetenskapsrådet krävs det att forskaren får ett godkänt intyg från vårdnadshavare i de fall då informanterna är under 15 år. I vår studie medverkade endast myndiga personer, vilka deltog frivilligt. Med konfidentialitetskravet åsyftas att alla personuppgifter som ingår i studien ska brukas av forskaren med största möjliga konfidentialitet. Vi var noga med att informera om konfidentialitetskravet samt om att informanterna kommer att vara anonyma i det resultat vi presenterar. Av den anledningen valde vi att använda fingerade namn. Hänsyn togs även till nyttjandekravet, vilket innebär att vårt material endast får användas i forskningssyfte med andra ord kommer studiens resultat endast användas i vårt examensarbete.
20
5. Resultat - intervju
I nedanstående resultat presenteras projektets innehåll och på vilket sätt personalen arbetar med deltagarna som medverkar. Vi har valt att redovisa resultatet med hjälp av citat för att förhöja innehållet i texten. Citaten refereras till enhetschefen, Sofia och konsulenterna, Eva och Maria.
5.1 Verksamhetsbeskrivning
Projekt X en kommunal arbetsmarknadsåtgärd skapad för ungdomar mellan 18 och 24 år som syftar till att öka deras möjlighet till självförsörjning. Sofia anger att projektet är en av flera åtgärder som tillhör Arbetsmarknadsenhetens7 (AME) ungdomssida:
AME, det är en ganska bred verksamhet, vi jobbar med arbetslösa personer som förutom arbetslöshet i regel även har andra problem så, att man behöver extra stöd, kan man säga för att komma närmare arbetsmarknaden. Vi jobbar med alla olika åldrar från 18 år och uppåt (Sofia, verksamhetschef).
Åtgärderna inom AME syftar till att stärka kommunens möjligheter att möta konjunktursvängningar och arbetslösa gruppers behov av insatser inom kommunens ansvarsområde.
5.1.1 Uppkomst av Projekt X
Politikerna i kommunen avsåg att lansera ett projekt med ett uttalat syfte, det skulle underlätta övergången från skola till arbete. Sofia fick i uppdrag att ta fram ett förslag på hur ett sådant projektupplägg skulle kunna se ut. Förslaget blev Projekt X. Projektinnehållet utarbetades med utgångspunkt från hennes tidigare erfarenheter av att starta verksamheter och åtgärdsprojekt, där insatserna utgått från gruppbaserade verksamheter, innefattat individanpassade målsättningar.
Då projektet skulle vara inriktat på arbete och studier ville Sofia att deltagarna skulle erbjudas studie- och yrkesvägledning, hjälp med att utforma CV och personligt brev. Deltagarnas skulle även få stöd i att söka praktikplats och arbete. Den tydliga skillnaden
7 Arbetsmarknadsenheten tillhör social och arbetsmarknadsförvaltningen i den kommun vi har valt att
21
i förhållande till andra projekt var att personalen i Projekt X skulle arbeta koncentrerat och målmedvetet med ungdomarna.
Projektet skulle bli en nystart för ungdomarna, en plats där de får in vardagsrutiner som förbereder dem på kraven och villkoren som ställs i arbetslivet. Sofia uttrycker, att med hjälp av projektet skulle ungdomarna få lära sig att börja ta vuxenansvar:
Det är bra att också jobba koncentrerat och målmedvetet med ungdomar som grupp eller unga vuxna som jag tycker är en bättre benämning. Det kan vara en av problematiken att de aldrig sluta kallas ungdomar, när blir man vuxen? och när ska man börja ta vuxenansvar? tycker jag är viktiga frågor (Sofia, enhetschef).
5.2 Projektet är ”utförare”
Projektet utför uppdrag åt Arbetsförmedlingen och Socialförvaltningen. För att som ungdom få påbörja projektet är kravet att man är bosatt i kommunen och att man är inskriven som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Då plats finns tar projektet även emot uppdrag även från andra myndigheter:
Vi har ungdomar från Arbetsförmedlingen och socialförvaltningen, Vi har även fått ungdomar från integration och ungdomar som inte ingår i Ungdomsgarantin än. Vi har också dispens för de som är över 24 och så har vi avhopparna från gymnasiet med. Vi har emellanåt en enorm spännvidd deltagare (Maria, konsulent).
Projektet har kontinuerligt intag, vilket innebär att nya deltagare skrivs in och gamla deltagare skrivs ut regelbundet. Konsulenterna får uppdrag i form av remisser8. När projektet tilldelas en remiss delas de upp mellan personalen, en blir huvudsansvarig för deltagaren och ansvarar för att kontakta ungdomen för ett inskrivningsmöte.
5.2.1 Remisshantering, Arbetsförmedlingen
Då projektet får remisser från Arbetsförmedlingen blir berörd deltagare kallad till ett introduktionssamtal. Under samtalet får deltagaren utförlig information om projektets upplägg och får därmed möjlighet att bedöma om verksamhetens innehåll passar dem:
8
22
Inte alla ungdomar är redo för denna typ av förändring som projektet innebär, vilket framkommer under inskrivning, då kan de lotsas över till annan verksamhet inom AMEs rum eller andra åtgärder som Arbetsförmedlingen erbjuder (Sofia, enhetschef).
Under introduktionssamtalet kartläggs och möts även deltagarens behov upp. Handläggaren utforskar deltagarens nuvarande situation, hennes fysiska och psykiska hälsa, om hon har särskilda behov av stöd eller har begränsade förutsättningar som är bra att personalen har kännedom om. Under kartläggningen tar handläggaren även reda på deltagarens uppfattning om sin situation och vart hon önskar att befinna sig när projektet går mot sitt slut:
Eftersom det är väldigt olika VAD det är som gör att de inte rullat på för deltagarna är det vår uppgift att från början vara lyhörda och hitta problemet, så att vi kan bidra med rätt stöd, så att de själva sen, kan ta sig vidare (Maria, konsulent).
Insikten som kommer ur kartläggningen ligger till grund för arbetet med deltagaren under projekttiden. Av den anledningen är det viktigt att all befintlig information kring deltagarens situation framkommer under inskrivningen så att personalen kan hjälpa ungdomen på bästa sätt. Eva uttrycker även att under kartläggningssamtalet är det betydelsefullt att etablera en förtroendeingivande relation till deltagaren så att hon känner att hennes behov är i centrum:
Vi vill få dom att bli bekväma här och tro på att vi vill hjälpa dom dit dom själva vill nå. Vi ska inte gå och peka med hela handen. Man sätter upp deras mål, det är deras mål som gäller, vart vill du, vart ser du din framtid? Och hur ska vi komma dit? DET är det viktigaste (Eva, konsulent)
5.2.2 Remisshantering, Socialförvaltningen
När remisser ankommer från socialförvaltningen kallas deltagaren och remitenten till ett trepartssamtal med ansvarig handläggare i projektet. Remittenten är med då hon i samråd med deltagaren tar beslut om hon är redo för förändringen som tillkommer med projektet. Vid intervjun säger Maria att ungdomar från Socialförvaltningen vanligtvis har fysiska eller psykiska hinder bakom sig, de har i regel ett längre avstånd till sysselsättning, som måste betraktas då mål formuleras. Hon menar att deras roll i ärendegången är att möta deltagarna där de befinner sig och erbjuda det stöd som deltagaren anser sig vara i behov av:
23
I och med att alla som kommer hit har olika ryggsäckar med sig så behöver vi vara, väldigt, väldigt lyhörda (…) det gäller vid start att se var individen befinner sig genom att försöka se vad finns det för hinder och få dom att närma sig arbetsmarknaden, kan vi hjälpa dom att stötta? kan vi hjälpa dom att se? (Maria, Konsulent).
5.3 Daglig gruppverksamhet
Den första perioden i projektet består av introduktionsveckor, där deltagarna får medverka i en daglig gruppverksamhet. Introduktionen och medverkandet i gruppverksamheten pågår normalt under sex till åtta veckors tid, därefter ges möjlighet till praktik. Tiden kan vara kortare om deltagaren får praktikplats eller arbete under projekttiden. Under en av våra intervjuer framkommer även att tiden i gruppverksamheten kan bli längre om deltagaren är i behov av särskilt stöd. Deltagaren får dock vara inskriven i projektet som längst under 12 månaders tid, därefter tas ärendet över av ursprungsremittent.
I gruppverksamheten får deltagarna förbereda sig inför att gå vidare mot någon form av sysselsättning. Eva anser att det är viktigt att deltagarna redan från start blir medvetna om att projektet är deras arbetsplats och inte en skolmiljö. Hon menar att de behöver få kännedom om att ingen kommer att säga åt dem vad de ska göra, eller utföra arbetsuppgifter åt dem. Hon menar att det är viktigt för personalen att klargöra för ungdomarna att de är vuxna individer som själva ansvarar för sin tid i projektet och sin egen utveckling. Eva berättar även att de är tydliga med att klargöra rollerna i gruppen, att personalens uppgift är att vara en hjälpande hand som finns där och underlättar för deltagarna att ta sig vidare, men att deltagarna måste göra jobbet:
I det här projektet ser vi människor som just individer, med väldigt olika behov av stöd och vi hjälper samtliga. Men, det är viktigt att de vet att vi inte kommer att göra inte saker åt dem! vi pekar inte med hela handen och vi inte pekar inte heller ut riktningen åt någon! (Eva, konsulent).
Sofia, Maria och Eva är överens om att en stor del av arbetet med ungdomarna även går ut på att stärka deras tilltro till sin egen förmåga:
Det mesta i gruppen handlar om att motivera, motivera, motivera, stötta dom, så att dom på något sätt får eller hittar tillbaks till ett driv, att komma tillbaka till därute och närma sig den rörliga arbetsmarknaden(Maria, konsulent).
24
De måste se att de kan nå målet och hur det ska går till, man måste alltså stärka deras självbild, att framtiden är deras på något sätt, de är ofta motivationen som har slocknat, dom har gjort så mycket misslyckande så att de tror inte att de kan komma igen (Sofia, enhetschef).
Vår huvudsakliga uppgift är att stärka deltagarna så att de återfår tro på sin egen förmåga och vågar göra sig attraktiva på arbetsmarknaden (Eva, konsulent).
Brist på motivation har enligt dem visat sig ligga till grund för att många deltagare remitteras till projektet och att de befinner sig i en oönskad situation. Maria berättar att i verksamheten krävs, att de har ett lösningsfokuserat arbete med deltagarna. Hon poängterar vikten av att synliggöra möjligheter och inte hinder för ungdomarna i deras fortsatta väg mot självförsörjning.
5.4 Skilda målsättningar och behov
Maria berättar att då deltagarna kommer från olika uppdragsgivare skiljer sig gruppens förutsättningar, utgångspunkter och målsättningar åt. Samarbetet med Arbetsförmedlingen och Socialförvaltningen innefattar därav en mängd olika behov för personalen att tillgodose. Maria menar att personalen var skeptiska mot upplägget då samarbetet först presenterades:
Vi trodde att det skulle bli grupperingar, att de som kom från våran egen förvaltning som har en annan ryggsäck, tung ryggsäck och har varit från arbetsmarknaden en lång tid skulle påverkas negativt av de kommer ungdomar från AF som har varit i UGAN i 90 dagar, eller har varit i arbetslivet, har ett helt annat driv! (Maria, konsulent).
Under intervjun med Maria framkommer att personalen trodde att ungdomarna skulle ha svårt att anpassa sig till varandra, men hon uttrycker följande:
Vi har BARA sett fördelar med detta, vi har inte hittat en enda nackdel än.. som vi trodde först, att det skulle bli grupperingar (..) Detta har bara blivit en underbar mix, det blir en respekt mellan deltagarna, det blir en variation på samtal. Bara fördelar (Maria, konsulent).
25
Deltagarnas skilda erfarenheter, förutsättningar och behov har visat sig bidra till innehållsrika samtalsutbyten i gruppen. Maria menar att deltagarna kan ge varandra någonting som personalen inte kan, en känsla av tillhörighet och gemenskap:
Att jobba med gruppen som vi gör, är oerhört viktigt när man jobbar med ungdomar som befinner sig i samma båt, de förstår varandra (Maria, konsulent).
5.5 Motiverande samtal
Maria berättar att handledarna lägger stor vikt vid att motivera deltagarna. Detta sker regelbundet i gruppen för att stärka deltagarnas självtillit, följa upp målsättningar och känna av vart de befinner sig, på ett känslomässigt plan inför kommande förändringar:
Vi jobbar med lösningsfokuserade metoder, mycket med motiverande samtal, MI är ju utgångspunkten vi har här, sen är det ju självklart så att vi skapat vår egen verktygslåda av det (Maria, konsulent).
Motiverande samtal är särskilt viktiga under de första veckorna som deltagaren medverkar i projektet. Samtalen bidrar till att de kan fånga upp om de märker att deltagarnas motivation brister och då stödja dem till att tänka positiva tankar om att förändra sin situation:
Jag tror inte att folk förstår hur viktiga de här samtalen är framför allt när man arbetar med ungdomar. Och då menar jag motiverande samtal. Det är fantastiskt hur mycket man kan fånga upp genom samtal och kan stärka en människa som befinner sig i, ja den här knaggliga vägen mot självförsörjning där motivationen kan brista(Maria, konsulent).
Under verksamhetstid äger enskilda samtal med deltagaren vanligtvis rum på handledarnas förfrågan men de efterfrågas även från deltagarnas sida. Som handledare i projektet bör man vara lyhörd både kring vad som sägs men även kring vad som uttrycks under verksamhetstid:
De kan ju även knacka en på ryggen och pockar på ens uppmärksamhet, deras kroppsspråk talar om att det är något, att de vill prata att de inte mår bra eller vad det nu kan vara (Maria, konsulent).
26
5.6 Gruppen - ett motivationshöjande verktyg
En stor del av handledarnas arbetssätt går ut på att motivera i grupp. Maria berättar att hon upplevt positiva utbyten i gruppen som har stärkt deltagarnas vilja att förändra sin situation. Deltagarna tycks värdera varandras stöd och åsikter och kan ändra sina uppfattningar baserat på de andra medlemmarnas erfarenheter:
Jag tror att de behöver varandras stöd, lika mycket som de behöver vårt. Man lyssnar på varandra, vad andra har att säga, och man kan till och med ändra sina egna åsikter baserat på vad andra varit med om (Maria, konsulent).
Personalen upplever att gruppen blir en morot för deltagarna. Deltagarna finner trygghet i att tillhöra en gemenskap där alla befinner sig i en likvärdig situation:
De får komma in hit och får känna gemenskap, de får prata om sin situation och bli jäkligt peppade av andra (Maria, Konsulent).
Deltagarna ger varandra ett stöd och de får möjlighet att bli sedda. Det handlar om att de får lyckas och finnas i ett sammanhang (Eva, konsulent).
Då deltagarna i gruppen får bli sedda av varandra får de även verktygen till att stärka sitt självförtroende. Eva menar att i gruppen får de på neutral mark möjlighet att träna på att göra sin röst hörd i ett gruppsammanhang:
Här får man möjlighet att öva sig och man får ta det stegvis, man får ta det i sin egen takt och här är det ingen som dömer, eller tycker en massa saker om en (…) här får man möjlighet att våga lyckas (Eva, konsulent).
27
5.6 Sammanfattning
Projekt X är en kommunal arbetsmarknadsåtgärd skapad för arbetslösa ungdomar mellan 18 och 24 år. Syftet med projektet är att det ska underlätta övergången mellan skola och arbete för ungdomarna som medverkar. Deltagarna som remiteras till projektet kommer i huvudsak från Arbetsförmedlingen och kommunens socialförvaltning. Ungdomarnas olikheter medför att de har olika behov av stöd för att ta sig vidare därav skapas individanpassade målsättningar i projektet. Personalen uttrycker vikten av att möta individen där hon befinner sig, att stötta deltagarens individuella målsättning och att stärka hennes tilltro till sin egen förmåga. Genom att stärka deltagarnas tilltro anser personalen att de kan återfå tro på sig själva vilket på sikt kan göra att de vill ta sig vidare mot en sysselsättning och således vågar göra sig attraktiva på arbetsmarknaden.
I verksamheten arbetar personalen med att motivera ungdomarna enskilt och i grupp genom att inta ett MI- inspirerat arbetssätt, de strävar efter att synliggöra deltagarnas möjligheter istället för hinder och de är tydliga med att påvisa att deltagarna själva är dem som styr riktningen. Aktiviteterna i gruppverksamheten syftar till att öka ungdomarnas kunskaper och att stärka deras självbild. Då deltagarna tycks stärkas och motiveras av varandra använder personalen gruppen som ett motivationshöjande verktyg. Personalen menar att då deltagarna befinner sig i likvärdig situation kan de således relatera sig till varandra.
29
6. Resultat - observation
6. 1 Dag 1
Morgonen i projektet startar klockan 08:00. Under de första femton minuterna kommer sammanlagt åtta trötta ungdomar in genom dörrarna i ett ojämnt flöde. De slår sig ner i sofforna och efter en stund väljer två tjejer att gå ut i köket för att hjälpa Maria plocka fram frukosten. Övriga sex inväntar att bli serverade vid bordet. När frukosten är framdukad intar somliga deltagare en aktiv roll kring diskussionerna som förs runt bordet, andra är mer återhållsamma och lyssnar till de övriga medlemmarna. Personalen visar att de uppmärksammar deltagarna som intar en återhållsam roll i gruppen, de försöker få igång en diskussion och frågar dem om hur helgen har varit, de lyssnar aktivt till deltagarnas berättelser och möter upp positiva och negativa händelserna som ägt rum. Diskussionerna som förs i gruppen denna morgon handlar även om deltagarnas mål och förväntningar inför veckan. De möter deltagarnas känslor och uppmuntrar dem till att tänka positivt inför veckans aktiviteter:
Vi kan förstå att det känns tufft idag, måndag morgon och nu är verkligheten här, hur kan vi göra för att veckans mål ska kännas mer inspirerande för er? (Maria, Konsulent).
Efter en timme vid frukostbordet tar Eva ordet och ber om hjälp att plocka av frukosten och Maria förbereder dagens aktiviteter. Dagen fortsätter med att handledarna berättar för deltagarna att de ska arbeta vidare med sitt CV. Eva finns till förfogande för att svara på eventuella frågor. Under CV-skrivningen uppmärksammas att personalen uppmuntrar deltagarna till att tala om sig själva och på vis får de lära sig mer om vad deras starka egenskaper innebär:
Vad menar du när du säger att du är en social person? (Eva, Konsulent). Ja, men att jag tycker om att finnas där för andra, alltså hjälpa andra människor (Deltagare)
30
Deltagarna som är färdiga med sitt CV och personliga brev får i uppdrag av Frida att påbörjas sin kontaktlista. Uppgiften innebär att de får leta praktikplatser som de sedan förväntas kontakta. Under tiden har Maria intervjuträning med några av deltagarna. Intervjuträning går ut på att deltagaren får välja ett jobb som hon intresserar sig av på platsbanken därefter går hon på intervju för arbetet hos Maria. Innan intervjuträningen uppmärksammar Maria deltagarnas känslor inför övningen. Somliga uttrycker kraftigt motstånd, andra har en positiv inställning och tycker att det är bra att få öva. Efter intervjun för Maria en dialog med deltagaren kring vad hon gjorde bra och vad som skulle kunnas göras annorlunda. Hon bekräftar och kontrollerar att de förstår varandra och frågar deltagaren vad hon tog med sig från övningen:
Du berättade för mig innan intervjun att det kändes löjligt att gå på en låtsasintervju, men hur känns det nu, såhär i efterhand? Tycker du att du har fått med dig någonting du kan ha nytta av vid en verklig intervju? (Maria, konsulent).
Aa, alltså jag tycker ju fortfarande att det är sjukt löjligt att spela, men de klart att det är bra att man får träna på att säga bra grejer om sig själv (Deltagare).
När klockan slår 12:00 slutar deltagarna för dagen.
6. 2 Dag 2:
Dagens samtalsämnen kring frukosten handlade om hur sociala medier kan påverka deltagarnas möjligheter till att få arbete. En deltagare berättar, att hennes vän inte fick ett jobb för att hon publicerat festbilder på ett socialt forum. Utlåtandet och berättelsen uppmuntras av handledarna som tar steget vidare och frågar samtliga deltagare om huruvida de tror att sociala medier kan ha betydelse när de söker arbete. Deltagarna kommer gemensamt fram till att det är viktigt att tänka på hur man framställer sig på nätet eftersom det kan påverka deras möjligheter att inträda arbetslivet.
Efter frukosten har handledarna en gemensam övning med deltagarna som kallas ”skitjobb”. Varje gruppdeltagare skriver på en lapp det värsta jobb han/hon kan tänka sig. En lapp i taget dras av deltagarna som får marknadsföra jobbets fördelar och nackdelar. Sedan diskuteras vad deltagarna baserar sin uppfattning på, varför de anser ett yrke är negativt eller positivt. Det blir en bred diskussion i gruppen:
31
Tänk att jobba på Mcdonalds! Fy fan! Bara vända hamburgare hela dagarna (Deltagare 1).
Du tror att dom bara vänder hamburgarna hela dagarna? (Maria, konsulent). Ja, alltså, eller ne, de gör ju säkert nått mer, men ändå! Usch (Deltagare 1).
Min brorsa jobbar på Mcdonalds, han trivs skitbra där, man får gå utbildningar och grejjer, träffar massa folk och så jobbar man i team (Deltagare 2).
Ja, de klart nån måste ju göra det… men asså om han gått utbildning och så då måste han få bra betalt eller? (Deltagare 1).
Efter övningen delades deltagarna in i tre grupper och fick i uppgift att gå ut på staden och studera människors kroppsspråk i olika miljöer. De fick sedan spela upp för varandra i gruppen vad de hade sett. Några av deltagarna signalerar att de upplever att det är jobbigt att presentera uppgiften. Eva säger att hon tror på deltagarnas förmåga och ber dem att försöka se det positiva med övningen:
Hörrni, vi tror på er! Ni klarar det här! Se det här som en kul grej! Syftet med den här övningen är att ni ska få se hur häftigt det är med kroppsspråk och vilken betydelse det har för hur vi uppfattar varandra (Eva, konsulent).
Deltagarna diskuterar kring de kroppsspråk som studerats och vad det är som gör att människor uppfattar personer på olika sätt. Deltagarna drog konklusionen att ett kontrollerat kroppsspråk är särskilt viktigt när man träffar nya människor och under en intervjusituation. När klockan slår 12.00 lämnar alla deltagare, förutom en kille som ber om att få tala med Maria enskilt. De går in till Marias kontor och vi ombeds att inte följa med.
6. 3 Dag 3:
I samband med dagens frukost påbörjar två nya deltagare projektet. Handledarna hälsar dem välkomna till gruppen och presenterar dem för de andra deltagarna. Vid frukosten berättar en av deltagarna att han tycker att vägen till ett arbete för honom känns omöjlig. Maria uppmärksammar deltagarens utlåtande och frågar honom varför han upplever att det känns omöjligt. De andra deltagarna lyssnar och ger uppmuntrande kommentarer till
32
deltagaren, vilket mynnar ut i en bred diskussion om hur negativa tankar om möjlighet till sysselsättning kan vändas till positiva:
Jag tror ändå att det inte är helt omöjligt, vi måste ju också kunna få ett jobb eller? (Deltagare 1).
Jo, men jag tror att jag kommer ha det svårt ändå för jag har inte pluggat... (Deltagare 2). Näää, det måste ju finnas andra vägar än att plugga.. Jag pratade med affären hemma och frågade om det var okej att jag gjorde praktik där, jag har inte fått svar än.. om jag får praktik där kanske jag kan få jobb, fastän jag inte har utbildning. Det kan väl du också göra? (Deltagare 1).
Maria låter deltagarna hålla i diskussionen men ger uppmuntrade kommentarer när de delger varandra åsikter i ett försök att motivera varandra. Efter diskussionen får deltagarna rita ”Projekt X” kurvan. Övningen innebär att deltagarna får visualisera sin tid i projektet, berätta om hur de upplevt tiden, vilka hinder de har stött på och tagit sig ur samt vart de önskar befinna sig när projekttiden är över. Övningen redovisas sedan i grupp där deltagarna får ta del av varandras utveckling, uppsatta mål och vilka hinder som kan finnas på vägen. Handledarna arbetar med att synliggöra deltagarnas erfarenheter från projektet:
Bra att vi har fått hjälp med CV- och personligt brev här.. mitt var verkligen skit innan jag kom hit (Deltagare 1).
Jag tycker att det har varit bra att jag har fått bestämma själv vad jag vill söka för jobb, det har jag inte fått göra innan (Deltagare 2).
De har varit skönt att höra att ni andra har det på ungefär samma sätt som jag då har det känts lite lättare på någe vis (Deltagare 3).
När vi har pratat om olika jobb och så, har det blitt rätt tydligt när man har hört er andra, att man inte vet så mycket (Deltagare 4).
Genom Projekt X kurvan får personalen ta del av deltagarnas uppfattning om vad övningar och personalens arbetssätt med gruppen som ett verktyg, har genererat dem.
33
6.4 Dag 4:
Kring frukostbordet diskuteras privatekonomi. Några av deltagarna uttrycker en frustation över sin tilldragna ekonomiska situation. Deltagarna samtalar med varandra om vad ett arbete med dräglig lön skulle göra för deras välbefinnande, de säger bland annat att lönen skulle möjliggöra flytt, resor och förverkliga drömmar:
De är tufft att få ihop det ekonomiskt men tänk, om man hade ett jobb då kunde man ha tagit körkort, så man kan åka och göra vad man vill (Deltagare 1).
Det värsta med att vara arbetslös, är att andra styr över mina pengar, jag hatar det (Deltagare 2).
Samtliga deltagare uttrycker att de inte vill vara ekonomskit beroende av andra. Handledarna fortsätter diskussionen med deltagarna. De arbetar med att synliggöra fördelar med att vara självförsörjande och pratar med deltagarna, om hur man på bästa sätt kan få sin ekonomi att gå runt trots begränsad budget. De ger konkreta tips, att deltagarna kan föra kassabok över inkomster och utgifter, spara kvitton för att se vart pengarna tar vägen och göra aktiva val om vad man vill lägga sina pengar på. Deltagarna tipsar sedan varandra om sina erfarenheter kring hur man kan spara pengar:
Den här dosan kostar fem spänn mindre per dosa hos Aladdin, kolla där! (Deltagare 1). Det här med fika på stan är ju helt sjukt, en kaffe hemma istället och du har sparat typ 20 spänn (Deltagare 2).
Dagens aktivitet är enskilda samtal. Respektive handledare stämmer av med deltagarna hur deras nuvarande situation ser ut, vart de befinner sig i målprocessen:
Hur långt har du kommit med din kontaktlista nu? (Eva, Konsulent). Öhm. Ja har skrivit ner två ställen nu (Deltagare).
Vad bra! När har du bestämt att kommer att ringa den första på listan? (Eva, konsulent).
Handledarna stöttar deltagarna i att sätta upp realistiska delmål. De hjälper deltagaren att fundera på vilka steg som de måste ta för att uppnå sina mål.
34
6.5 Dag 5:
Fredagens aktivitet är friskvård vilket personalen berättar är ett återkommande moment varje vecka. Vid frukostbordet diskuteras träningens betydelse för välmående. En av de nya deltagarna som har startat sin projekttid i veckan känner sig omotiverad till momentet, hon har glömt att ta med sig träningskläder och uttrycker ett tydligt motstånd till att delta. Maria ger beröm för att deltagaren har kommit till verksamhetstiden trots att hon upplever ett starkt motstånd till att träna. Hon berättar för deltagaren att hon inte ska känna sig tvingad till att delta i några av projektets aktiviteter inklusive friskvården. En av deltagarna uttrycker:
Jag gillar inte heller att träna men friskvården här, den är faktiskt skön, vi behöver inte göra nått vi inte vill. Det är gött. Häng me nästa gång! (Deltagare 1).
Aa kanske, det känns ju inte gör kul men, kanske (Deltagare 2).
Maria tar tillfället i akt och diskuterar med samtliga deltagare att de bör se projektet och aktiviteterna som deras arbetsuppgifter. De har själva valmöjlighet att bestämma om de vill gå till arbetet och utföra sina uppgifter, men de bör ha kännedom om vilka konsekvenser det får om de väljer att inte komma till verksamhetstiden.
Samtliga deltagare medverkar under friskvården, majoriteten av deltagarna går till ett närliggande gym och de som saknar kläder tar Eva med sig ut på en promenad. På gymmet aktiverar deltagarna sig utifrån egna förutsättningar, önskemål och behov under minst en timmas tid. Maria finns där och ger positiv respons på deltagarnas insatser.
