"Det är taskigt" - En studie om barns beskrivningar och tankar om mobbning

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Examensarbete

”DET ÄR TASKIGT”

En studie om barns beskrivningar och tankar om mobbning.

”THAT`S NOT NICE”

A Study about Young Childrens Descriptions and Thoughts about Mobbing.

Veronica Nilsson

Lärarexamen 140 poäng

Barndoms- och ungdomsvetenskap Handledare: Ann-Christin Eklundh

Abstract

Titel: ”DET ÄR TASKIGT” - En studie om barns beskrivningar och tankar om mobbning.

”THAT`S NOT NICE” - A Study about Young Childrens Descriptions and Thoughts about Mobbing.

Författare: Veronica Nilsson

Bakgrund: Varje år mobbas 100 000 elever och 15 procent av eleverna i årskurs 4 uppger, i

en rapport från Barnombudsmannen att de blivit mobbade.

Syfte: Min studie avser att undersöka hur barn i årskurs fyra på två olika skolor i Malmö

allmänt tänker kring mobbning och hur dessa tankar kan ses ur ett genusperspektiv. Syftet med min studie är att undersöka hur barn i årskurs fyra på två olika skolor i Malmö tänker om mobbning. Eftersom jag under mitt yrkesmässiga liv kommer arbeta med barn på förskola och i skola bedömer jag att det är centralt för mig att ha kunskap om mobbning för att på bästa sätt kunna förebygga, uppmärksamma och motverka mobbning, samt att hjälpa barnen att själv stoppa mobbning.

Problemprecisering: Hur beskriver och förklarar barn mobbning, hur tänker de kring flickors

respektive pojkars mobbning och uppfattar de risken att drabbas olika för invandrare och svenskar?

Metod och urval: Jag gjorde inledningsvis ett försök till jämförande kvantitativ undersökning

genom enkät som sedan kompletterades med en kvalitativ undersökning där sammanlagt sex barn deltog i intervjuer.

Resultat: Barnen beskriver mobbning oavsett skola och etnicitet som ett oönskat beteende.

De tror inte att risken att mobbas är större beroende på etnisk bakgrund och har en traditionell bild av hur flickor respektive pojkar mobbar. Vidare framgår att barnen har en tydlig och utvecklad strategi för att själv försöka undvika mobbning.

Innehåll

1 Introduktion 7

2 Kunskapsbakgrund 9

2.1 Vad är mobbning för ett fenomen? 9

2.2 Mobbning en fråga om olika roller och karaktärer? 10

2.3 Mobbning – en fråga om brist på kommunikation? 12

2.4 Mobbning – är det en fråga om makt? 12

2.5 Mobbning bland svenska barn och barn med invandrarbakgrund 14

2.6 Mobbning bland flickor och pojkar 16

2.7 Avslutande diskussion 16

2.8 Centrala begrepp 17

3 Problemprecisering 18

4 Metodbeskrivning 19

4.1 Metodval och metoddiskussion 19

4.1.1 Kvantitativ metod 19 4.1.2 Kvalitativ metod 20 4.1.3 Urval 20 4.2 Genomförandet 23 4.2.1 Enkäterna 23 4.2.2 Intervjuerna 23 4.3 Analys 24 4.4 Forskningsetniska överväganden 26 5 Resultat 27

5.1 Hur beskriver barnen mobbning? 27

5.2 Hur förklarar barnen mobbning utifrån sina erfarenheter? 29

5.3 Uppfattar barnen att det finns större risk att bli mobbad om man är invandrarbarn

eller svensk? 31

5.5 Slutsats 34

6 Diskussion 37

6.1 Barnens svar relaterat till kunskapsbakgrunden 37

6.2 Kritisk granskning av min C – uppsats 40

7 Referenser 43

Bilaga 1 45

Bilaga 2 46

Bilaga 3 47

Förord

Jag vill inleda med att tacka Ann-Christin Eklundh som tog sig an att handleda min uppsats. Jag vill även tacka henne för hennes stöd samt hennes varmhjärtade handledning då hon gett mig både inspiration och nya idéer.

Jag vill även tacka personal och barn på de båda skolorna samt deras föräldrar för att de godkände att deras barn fick delta i min studie.

Slutligen vill jag tacka min pojkvän Fredrik för hans stora stöd under arbetes gång och min tvillingsyster Viktoria för att hon, trots egna studier på lärarhögskolan, orkade lyssna och engagera sig i min studie.

Veronica Nilsson April -06

1 Introduktion

”Jag ska alltid minnas och aldrig glömma Måndag: de tar mina pengar.

Tisdag: de ropar saker efter mig. Onsdag: de river sönder mina kläder. Torsdag: blodet strömmar från min kropp Fredag: det är över.

Lördag: jag är fri.” (Coloroso, 2004 s. 15)

Detta var de sista raderna i 13-årige Vijay Singhs dagbok. På söndagen hittades han död, hängandes från trappräcket i sitt hem i Falun.

Anledningen till att jag valde att inleda med detta citat var att väcka läsarens tankar om hur allvarlig mobbning är och de förödande konsekvenser mobbning kan få för de inblandade. Varje år mobbas 100 000 elever och 15 procent av eleverna i årskurs 4 uppger, i en rapport som Barnombudsmannen gjort att de blivit mobbade (Barnombudsmannen, 2006).

”Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas.” (Lärarförbundet, 2002 s.9)

Lpo -94 skriver att mobbning är en företeelse som aktivt ska motarbetas (Lärarförbundet, 2002). Trots att skolorna aktivt ska motverka mobbning så uppmärksammas mobbningsfall genom media flera gånger om året, vilket tyder på att det inte görs tillräckligt för att motverka mobbning. Nu ser det givetvis inte ut så att alla skolor missköter sitt uppdrag i antimobbningsarbetet utan de flesta skolor arbetar aktivt för att motverka mobbningen.

Jag har valt att skriva mitt examensarbete utifrån hur barn i årskurs fyra själva tänker om mobbning. Vad är mobbning för dem? Och finns det någon skillnad i att vara pojke/flicka, ett svenskt barn eller ett barn med invandrarbakgrund i hur mobbning upplevs? Jag intresserar mig för den världen de lever i och vill se den ur deras ögon för att ta reda på deras tankar och funderingar.

Eftersom jag under mitt yrkesmässiga liv kommer arbeta med barn på förskola och i skola bedömer jag att det är centralt för mig att ha kunskap om mobbning för att på bästa sätt kunna förebygga, uppmärksamma och motverka mobbning, samt att hjälpa barnen att själv stoppa mobbning.

Syftet med min undersökning blir därför att förstå hur barn i årskurs fyra från två olika grundskolor i Malmö tänker om mobbning. Jag vill att barnens tankar och funderingar ska lyftas fram och spegla hela min uppsats. Detta vill jag göra för att få en bild av hur de själv uppfattar problemet. Syftet med min studie är att undersöka hur svenska barn och barn med invandrarbakgrund, samt hur pojkar/flickor tänker om mobbning.

2 Kunskapsbakgrund

I min kunskapsbakgrund kommer jag att ta upp olika teorier kring mobbning som ett fenomen i skolan. Jag har delat upp kunskapsbakgrunden i olika rubriker som bland annat tar upp olika forskares teorier kring mobbning. Jag kommer bland annat att diskutera vad mobbning är, hur det utspelas, vilka roller som de inblandade har eller får, samt hur mobbning ter sig bland pojkar och flickor.

2.1 Vad är mobbning för ett fenomen?

Mobbning är en företeelse som pågått sedan långt tillbaka i tiden men det var inte förrän på 1970 – talet som företeelsen uppmärksammades i forskningssammanhang, vilket ledde till att begrepp som mobbning, mobboffer och mobbare såg dagens ljus (Ljungström 1990). Efter det att mobbning uppmärksammats har det forskats och skrivits mycket om mobbning ur olika synvinklar.

Det svenska begreppet mobbning härstammar från engelskans ”mob” som syftar på en folkmassa eller en pöbel som genom att förfölja, ofreda eller anfalla andra beter sig på ett icke önskvärt sätt. Den svenska betydelsen av ordet mobb ger en liknande innebörd då ordet syftar på kamratförtryck eller gruppvåld mot en person (Eriksson m.fl., 2002).

Mobbningen utspelas i olika former. Några av dessa är:

• Fysisk eller kroppslig mobbning: när någon utsätter någon annan för sparkar, slag, tar deras saker eller förstör deras ägodelar.

• Verbal mobbning: när någon retas, kallar någon för öknamn, förolämpar eller kallar rasistiska kommentarer åt någon annan.

• Indirekt mobbning: När någon sprider rykten, stöter ut eller utesluter någon (Sharp, 1996).

Mobbning är en företeelse som länge troddes ha utspelats på vägen till och från skolan. Olweus (1986) forskning på 80- talet där 17 000 svenska ungdomar deltog visade på att

mobbning till största delen utspelades på skolan under skoltid, så som på raster och lektionstid. Två till tre gånger så många elever mobbas i skolan, jämfört med på vägen till och från skolan. (Olweus, 1986).

Mobbning som fenomen är en negativ handling som riktas mot en person ofta och över en längre tid (Olweus, 1973). Denna definition av mobbning är den mest omskrivna och den som används inom skolmobbningsforskningen (Eriksson m.fl., 2002).

2.2 Mobbning - en fråga om olika roller och karaktärer?

Dan Olweus är en pionjär inom forskningsområdet. Han är psykolog och påbörjade den vetenskapliga dokumentationen av mobbning 1973. Olweus forskning har blivit grunden för forskning inom området samt en vägledning för andra forskare inom samma område (Eriksson m.fl., 1992).

Mobbning

Olweus (1973) menade att för att en mobbningssituation ska kunna uppstå i en grupp så krävs det att det finns en person med ängsligt personlighetsmönster och en person med aggressivt personlighetsmönster annars kommer inte mobbning att uppstå.

Olweus definierade mobbning på följande sätt:

”När en eller flera individer, upprepande gånger och över tid, blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera individer” (Olweus, 1973 s. 8).

Definitionen är den mest uppmärksammade och omskrivna inom skolmobbningsforskningen (Sharp, 1996). Det är även den definitionen av mobbning som jag kommer att använda mig av i min studie. Andra forskare som definierat mobbningen på ett annat sätt än Olweus har ofta använt sig av samma grundstenar som negativ handling, ofta och över en längre tid.

Mobbaren

Mobbaren är en person som är aggressivt benägen och som kan utveckla ett bestående aggressivt beteende om uppväxtförhållandena präglas av brist på omsorg, gränssättningar samt förekomst av fysiskt bestraffande (Olweus, 1973).

Mobbaren är ofta en person som bland annat

• har en mer positiv attityd till våld än elever i allmänhet • har ett starkt behov av att dominera och undertrycka andra • är fysiskt starkare än sitt offer

• har ett aggressivt beteende både mot andra barn och vuxna (Olweus, 1999)

Ett vanligt antagande om mobbaren är att det är en person med låg självkänsla som har ett behov av att häva sig för att få utlopp för sina inre känslor. Olweus forskning med Rädda Barnen visade snarare på motsatsen. Olweus forskning visade att mobbaren kännetecknas av en viss osäkerhet och rädsla och att deras självuppfattning ligger kring genomsnittet eller är förhållandevis positiv (Olweus, 1999).

Mobboffret

Möjliga mobboffer kan delas in i två kategorier nämligen; • Det passiva eller undergivna mobboffret

• Det provocerade mobboffret

Det passiva eller undergivna mobboffret: är oftast fysiskt svagare och präglas oftare av

osäkerhet och dåligt självförtroende. Offret har ofta få eller inga vänner och har lättare att umgås med vuxna som tillexempel föräldrar och lärare, än sina jämnåriga. Dessa elever är oftast stillsamma, försiktiga och känsliga och kan ha lätt för att gråta (Olweus, 1999).

Det provocerade mobboffret: Denna typ av offer är mindre vanlig än det passiva/undergivna

offret. Det provocerande mobboffret provocerar fram negativa reaktioner hos de andra omkring dem. Dessa offer har ett häftigt humör, är hyperaktiva och använder sig av detta för att få utlopp för sin oro. Dessa offer brukar om de attackeras av andra försöka ge igen, dock oftast utan någon större framgång. För att kunna häva sig försöker de själv mobba andra barn som är svagare än vad de är (Olweus, 1999).

Kort diskussion kring mobbaren och offret

Olweus forskning har visat på att dessa olika kriterier för mobbare och mobbningsoffer är de mest vanliga men han diskuterar även att det finns fall där bilden av mobboffret och mobbaren kan se helt annorlunda ut (Olweus, 1999).

2.3 Mobbning – en fråga om brist på kommunikation?

Pikas var docent i psykologisk pedagogik och forskare vid Uppsala Universitet. Pikas (1989) talade mycket om samtalets vikt i sin forskning och menade på att mobbning främst var ett kommunikativt problem som gick att komma till rätta med genom samtal.

Genom kompissamtal kan alla inblandade i mobbningssituationen samtala om problemet för att tillsammans komma fram till en lösning där mobbningen upphör (Pikas, 1989). Kompissamtal är en metod för att stoppa mobbning genom att kommunicera istället för tystnaden och våldet (Edling, 2002).

2.4 Mobbning – är det en fråga om makt?

Nyare forskning har inriktat sig på att mobbning handlar om maktspel i en grupp. Enligt Björk (1995) uppstår mobbning på grund av en kamp om att inneha makt och att behålla den. Det är en social process, som skapar tillhörigheter och vi-känsla hos dem som mobbar.

Fors (1993) talade om att i en grupp finns det alltid en pågående process om vem som får vara med i gruppen och om vem som ska få bestämma i gruppen. Mobbaren vill ha kontrollen över offret för att erövra makten i gruppen och måste sedan fortsätta mobbas för att få behålla makten i gruppen och över offret.

I en mobbningssituation har mobbaren mer makt än offret samt även kontroll över offret. Barnen som inkluderas i samma grupp som mobbaren måste hålla sig till de ”oskrivna” reglerna. Några av dessa regler kan vara att inte skvallra för någon vuxen, att stötta mobbaren, att själv mobba o.s.v. Om dessa ”regler” skulle brytas riskerar den som bröt reglerna att själv hamna i centrum för mobbningen. Mobbning blir till en ondspiral där det blir svårare och svårare för de som mobbar att sluta eftersom de riskerar att bli av med makten i gruppen och själv bli utsatta för mobbning. Kampen om makten i gruppen gör sig ständigt påmind och finns där hela tiden vilket också är en bidragande faktor till att mobbningen inte upphör när mobbaren fått makten i gruppen (Björk, 1995).

Fors (1993) talade även om mobbning som ett fenomen som var dolt för vuxna. Barnen vet att mobbning är fel och att konsekvenserna av att mobba ett annat barn är negativt. Eftersom barnen är så medvetna om att det de gör är fel gör de allt för att utesluta de vuxna ur det. Det är inte alls ovanligt att mobbarna hotar offret så att det inte vågar berätta för någon vuxen i rädsla för att hela situationen ska bli värre. Eftersom mobbaren vill ha makten i gruppen kan denna inte sluta mobbas heller eftersom denne riskerar att förlora kontrollen över gruppen. Samtidigt vet mobbaren om att det är ett oönskad beteende han håller på med och präglas därav ofta av skuldkänslor. Mobbaren kan då intala sig att offret är dumt, ”störd”, den som börjat och så vidare för att skydda sig själv och sina skuldkänslor. Dessa tankar gör mobbningen mer okej för mobbaren som samtidigt delar med sig sin bild av offret till sina medhjälpare som då också tycker att offret är dumt och får skylla sig själv.

Detta ”måste” om att mobbas när ingen vuxen ser och offrets rädsla för att berätta för någon vuxen gör att det kan gå lång tid innan mobbningen ens upptäcks och kan då redan ha satt djupa spår hos offret men även hos mobbaren. Samtidigt kan det vara svår att arbeta med att stoppa mobbning när den uppstått eftersom mobbaren och dess medhjälpare har skapat en bild om hur det är offrets fel och offret har börjat acceptera mobbningen och ter sig därefter.

Därför är ett förebyggande mobbningsarbete i barngrupper lika viktigt som arbetet med att stoppa mobbningen. Ett bra förebyggande arbete i barngrupper kan bidra till att mobbning i en del fall inte ens behöver uppstå och i andra fall kan det stoppas i en tidig fas, samtidigt som det hela tiden finns en dialog kring mobbningen både bland barnen och bland de vuxna.

Lärarens Riksförbund (2006) skrev att mobbning ären manipulerande, känslomässigt fientlig och tvingande maktrelation. Mobbning är en fråga om makt.

Fors (1993) menade på att pedagogerna i sitt arbete med att stoppa mobbning inte får glömma att hjälpa mobbarna att stoppa sitt asociala beteende. Mobbarna är inne i en ondcirkel som de själv inte har verktygen att stoppa och det är pedagogerna eller andra vuxnas uppgift att ge mobbarna redskapen till att själv kunna upphöra med sitt beteende. Fors (1993) fortsatte sitt resonemang i att mycket av den tiden pedagogerna arbetar med att stoppa mobbningen går åt att hjälpa offret att bygga upp sitt självförtroende och att sluta upp med det beteende som mobbarna använder som grund för att mobbas. Istället hade det varit viktigt att lägga en del av den tiden på att hjälpa mobbarna med att sluta upp med sitt asociala beteende.

Fors (1993) menade på att mobbarnas tillvaro präglas av dåligt samvete gentemot offret samtidigt som de har ett behov av att inneha makten i gruppen och att utan de rätta verktygen kan konsekvenserna för mobbare bli lika förödande för mobbarna som för offret. Konsekvenserna kan komma att prägla mobbarna ända upp i deras vuxna liv precis som för offret. Fors menade på att de flesta barnen inte vill mobba, men att det pågått under en sådan lång tid, att de inte själv kan sluta. Barnen behöver de vuxnas hjälp för att sluta upp med sitt beteende.

Diskussion kring Olweus, Fors och Björk

Olweus är genom sin forskning inom skolmobbningen en pionjär inom området (Eriksson m.fl., 1992). Fors (1993) och Björk (1995) har använt sig av hans definition kring mobbning och arbetat vidare kring att mobbning är en form av maktspel.

Fors (1993) och Björk (1995), talade om att mobbaren kontrollerar offret och har mer makt än vad offret har, vilket även blir möjligt genom Olweus (1999) teori om mobbning där han talade om att offret oftast är svagare än mobbaren, ängsligare, mindre populär och har sämre självförtroende. Dessa förhållanden kompletterar varandra och gör mobbning möjligt.

Olweus (1973) talade om att mobbning endast kan uppstå om det finns en person med ängsligt personlighetsmönster och en person med aggressivt personlighetsmönster. Fors (1993) menade däremot på att mobbaren har ett behov av att inneha makten i en grupp medan offret präglas av oförmågan att kunna ta mer makt i gruppen än mobbaren.

Olweus (1999), Björk (1995) och Fors (1993) är överens om att det är förhållandena mellan offret och mobbaren som gör att mobbning kan uppstå. Mobbaren och offrets roller i gruppen blir dess motsatser. Mobbaren är den starke – den med makten och offret är den svage – den som blir kontrollerad och har en oförmåga till att ta makten i gruppen.

2.5 Mobbning bland svenska barn och barn med invandrarbakgrund

Olweus (1994) har undersökt om det fanns något samband mellan skol- och klasstorlek, etnisk mångfald och socioekonomiska faktorer. Olweus kunde inte styrka något samband mellan mobbning och klasstorleken och konstaterade att ”skolans och klassens storlek inte är av

någon betydelse för den relativa förekomsten eller nivån av mobbning i skolan eller i klassen” (Olweus, 1994 s. 18).

Det finns dock studier som gjorts ibland annat Kanada och USA som visar på motsatsen. Studierna har gjorts på skolor i större städer, som har en större variation av social status bland eleverna. Dessa studier visade på att i skolor där eleverna hade en större variation av socialt status bland eleverna var mobbningsfrekvensen högre än i skolor där den sociala statusen bland eleverna var mer homogena (Eriksson m.fl., 2002).

Farrington som var en av forskarna i ovanstående studien i ”Skolan – en arena för mobbning” av Eriksson m.fl. (2002) diskuterade sambandet mellan mobbning och variationen av den sociala statusen bland elever, samt skillnaderna mellan eleverna i USA och de skandinaviska barnen. Han hävdar att skandinaviska elevers utbildningsmöjligheter varierar mindre än vad elevernas utbildningsmöjligheter i USA och Storbritannien görs och att detta kunde förklara att den sociala statusen för barnen i Skandinavien inte var av avgörande betydelse för mobbning (Eriksson m.fl., 2002).

Mobbningsfrekvensen verkar vara högre i skolor där det finns få minoritetsgrupper än i skolor där det finns många minoriteter och där många tillhör minoritetsgrupper. På skolor där barnen är mer lika varandra så att säga till kultur, språk, etnicitet, levnadsförhållande är klimatet och sammanhållningen mellan eleverna bättre än på skolor där barnen lever under allt för olika förhållanden. Även om barnen kommer från ett annat land, har svårt med språket, har föräldrar som är arbetslösa och bor i områden med sämre ekonomiska resurser så är klimatet mellan eleverna inte tuffare. Eleverna förstår varandra och har en slags sammanhörighetskänsla. Det är inte utpekande att vara invandrare eller barn till arbetslösa föräldrar, för alla barnen kommer från samma levnadsförhållanden och samtidigt som de är unika så är de ändå lika (Runnfors, 2003).

Sammanfattningsvis understryks det i ”Skolan –en arena för mobbning” av Eriksson m.fl. (2002) att:

• Skol- och klasstorleken saknar betydelse för mobbningens omfattning

Socioekonomisk status och etnisk tillhörighet påverkar omfattningen respektive erfarenheterna av mobbning

2.6 Mobbning bland flickor och pojkar

Mobbning bland flickor och pojkar utspelar sig ofta olika. Pojkar tenderar oftare att utsätta sina mobboffer för fysisk eller kroppslig mobbning samt verbal mobbning, medan flickor allt oftare utsätter sina mobboffer för indirekt mobbning genom bland annat uteslutning och ryktesbildning. Den verbala mobbningen används lika mycket av pojkar som flickor (Eriksson m.fl., 2002).

Både pojkar och flickor har ett aggressivt beteende inom sig, men det utageras på olika sätt. Pojkar använder ofta knytnävarna och slåss med varandra för att lösa konflikter, eller för att hävda sig (Eriksson m.fl., 2002).

Flickor använder sin aggressivitet till att utesluta varandra ur vänskapsgruppen, ta bästisen från någon och för att gå bakom ryggen på kompisen. Flickor vill ofta tillhöra ”den rätta gruppen”. För att komma in i ”den rätta gruppen” måste de bli sedda och då skvallrar de om någon. Eftersom nytt skvaller är att ha makt, veta något som ingen annan vet, kan detta bidra till att inkluderas i gruppen. Att vara medlem i en sådan grupp innebär en fortsatt kamp om makten och för att få stanna kvar. Detta leder till att skvaller, uteslutningar och lögner fortsätter (Eriksson m.fl., 2002). Denna form av mobbning är enligt Olweus (1999) svårare att upptäcka än den fysiska mobbningen som pojkarna använder sig av.

Flickor tar även i större utsträckning än pojkarna på sig ansvaret över att bli mobbad, och tror ofta att det är deras eget fel att de blir mobbade (Eriksson m.fl., 2002). Många flickor som blir mobbade och får höra att de är fula och tjocka, tar det åt sig och tror att de är tjocka och fula. Dessa flickor hamnar enligt Holm – Stålhand (2002) även i faror som ätstörningar och så vidare. Detta beror på att de tar på sig ansvaret för att de blir mobbade och tror att om de bara blir smalare och snyggare så ska mobbningen upphöra.

2.7 Avslutande diskussion

Olweus definition av mobbning samt hans forskning kring ämnet är den som varit grunden för senare forskning. Olweus sägs vara en pionjär inom skolmobbningsforskningen och många

forskare inom ämnet har använt sig av hans definition. Olweus definition av mobbning har blivit den mest accepterade och uppmärksammade (Eriksson m.fl., 2002).

Dagens forskning inom området har grundats på Olweus tidigare forskning men har dock präglats av nya infallsvinklar så som att mobbning skulle vara ett maktspel i en grupp. Jag har den uppfattningen att Fors (1993) och Björks (1995) forskning kompletterar Olweus tidigare forskning och har därför valt att använda mig av Olweus definition av mobbning i min uppsats.

Olweus hade genom sin forskning funnit att det inte fanns något samband mellan skol- och klasstorleken samt elevers olika status i förhållandet till hur hög mobbningsfrekvensen är. Dock har forskare idag diskuterat den samhällsförändring som skett i storstäderna i Sverige under de senaste tjugo åren. Eriksson m.fl. (2002) har prövat Olweus teorier och kommit fram till, att det är möjligt, att Olweus påståenden inte är giltiga längre, men att de bör undersökas närmare.

2.8 Centrala begrepp

Mobbning: ”När en eller flera individer, upprepande gånger och över tid, blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera individer” (Olweus, 1986 s. 8).

Jag har valt att använda mig av Olweus definition av mobbning eftersom har är en pionjär inom området samt för att hans definition har blivit den mest accepterade inom skolmobbningsforskningen.

Barn med invandrarbakgrund: En invandrare är en person som flyttar från ett land till ett

annat land för att bosätta sig där längre än ett år. En person med invandrarbakgrund är en person som själv är född i Sverige men som hade minst en utrikes född förälder (NE, 1992).

Jag valde att använda mig av nationalencyklopedins definition av invandrarbakgrund, eftersom jag bedömde att den var den mest lämpade definitionen för min studie och den jag personligen tyckte var den tydligaste på vad invandrarbakgrund innebär i praktiken

3 Problemprecisering

Jag valde att bygga mitt examensarbete utifrån huvudfrågan: Hur beskriver elever i årskurs

fyra mobbning?

Vidare kommer jag att arbeta med underfrågorna:

• Hur förklarar barnen mobbning utifrån sina erfarenheter?

• Uppfattar barnen att det finns större risk att bli mobbad om man är invandrarbarn eller svensk?

• Hur uppfattar barnen att flickors respektive pojkars mobbning ter sig?

Undersökningen gjordes i två fyror från varsin stadsdel i Malmö och alla barnen var mellan 9 och 10 år. Den ena klassen valdes från en stadsdel med hög invandrartäthet och den andra klassen från en stadsdel där en mycket liten del av invånarna har invandrarbakgrund. Dessa två stadsdelar har två helt olika socioekonomiska strukturer och jag ville undersöka om barnen utifrån sina olika erfarenheter beskriver mobbning annorlunda.

Under arbetets gång väcktes även mitt intresse för hur pojkar och flickor beskriver mobbning. Dessvärre var detta ingen tanke jag hade i början av undersökningen varpå det inte går att utläsa om barnet som svarade på enkäten var pojke eller flicka (se bilaga 1). Detta intresse arbetade jag vidare på då jag senare kompletterade min undersökning med intervjuer ur bland annat ett genus perspektiv.

Syftet med min undersökning är, som jag tidigare nämnt, att förstå hur barn i årskurs fyra från två olika grundskolor i Malmö beskriver och tänker kring mobbning. Jag vill att barnens tankar, funderingar och erfarenheter ska lyftas och spegla hela min uppsats. Detta vill jag göra för att få en bild av hur de själva uppfattar detta problem.

4 Metodbeskrivning

I följande avsnitt ska jag redovisa mitt val av metod, urval samt genomförande. Vidare kommer jag att resonera kring frågor som handlar om forskningsetik.

4.1 Metodval och metoddiskussion

4.1.1 Kvantitativ metod

Inledningsvis valde jag att göra en jämförandestudie (komparativ studie) då jag ville få en bild av barns tankar kring mobbning från de två olika områdena. Jag gjorde en kvantitativ undersökning genom att låta barnen svara på en enkät. Jag valde denna typ av metod för att jag ville få en bred uppfattning om barnens tankar om mobbning. Enligt Trost (2001) så innebär val av enkät som metod att man erhåller en bred och därmed, i det här fallet inte så djup uppfattning om barnens tankar om mobbning.

En kvantitativ metod ska användas då forskaren vill redovisa statistik kring ett fenomen. Forskaren får då in svar av många aktörer kring ett fenomen och kan sedan jämföra dessa i form av diagram. Dock får forskaren aldrig med aktörens tankar och funderingar kring fenomenet (Repstad, 1999). Därför valde jag att även använda mig av öppna frågor för att barnen skulle kunna redovisa sina tankar och funderingar kring mobbning dock fick jag inte det gensvaret jag önskade.

Trost (2001) talar om hur viktigt det är att tänka på målgruppen för enkäten så att enkäten är formulerad på ett språk som är begripligt för dem. Eftersom jag delade ut enkäten på två skolor med olika språkliga förutsättningar var det viktigt för mig att vara så tydlig som möjligt i mina frågor och formulera dessa på en lättbegriplig svenska. Det är viktigt att vara konsekvent i sina frågor, undvika krångliga ord och undvika långa frågeställningar.

Enkäten bestod av tolv frågor (bilaga 1), varav en del var slutna frågor där barnen skulle kryssa i svaren och en del var öppna frågor där barnen fick skriva fritt. I enkäten behandlades inte frågan om vilket kön aktören hade. Detta berodde på att jag först endast hade tänkt studera mobbning ur ett etniskt perspektiv, vilket jag sedan insåg var ett misstag eftersom kön

har väl så stor betydelse för mobbning än vad etnicitet har, dvs mobbning är mer komplext än jag först trodde.

4.1.2 Kvalitativ metod

Efter denna erfarenhet valde jag att komplettera enkäten med en metod där barnen ges möjlighet att bättre formulera sina tankar och funderingar, i den grad jag egentligen önskade från början. Jag valde att komplettera min studie med intervjuer.

Jag gjorde intervjuer (bilaga 2) för att få en djupare inblick i barnens sätt att beskriva mobbning utifrån sina erfarenheter. Intervjuer som metod, är ett sätt att gå på djupet, genom att undersöka en avgränsad del av problemområdet.

En fördel med intervjun och den intervjuguide jag använde blev att barnen tilläts att tänka i egna banor. Barnen fick verkligen tid och möjlighet till att själv tycka till och fundera över begrepp som mobbning och vad det innebar för dem. Eftersom min frågeställning var hur barn beskriver mobbning kände jag senare att detta var en mer lämpad metod att använda då barnens tankar och funderingar var det centrala i intervjuerna. En nackdel med intervjuer är att det endast är de tillfrågade som kan ge sin bild av problemområdet och undersökningen blir väldigt begränsad till vad dessa personer berättar (Repstad, 1999). Dock upplevde jag att detta var en bra metod att använda för att komplettera mitt tidigare material med, då jag saknade barnens egna tankar och funderingar kring mobbning, eftersom enkäten styrde barnen mer än vad jag tänkt att den skulle göra.

4.1.3 Urval

Mina undersökningsgrupper var två klasser, i varsin stadsdel i Malmö. Jag valde barn i årskurs fyra eftersom jag som färdig lärare kommer att arbeta med barn i de yngre skolåren och för att barn i årskurs fyra behärskar det skriftliga språket till den grad, att de flesta kan utrycka sig skriftligt på en enkät. Jag valde att undersöka mobbningen på två skolor i Malmö för att jag skulle kunna jämföra dessa men samtidigt begränsa antalet miljöer. Det är viktigt att inte göra undersökningar i allt för många miljöer då detta är tidskrävande och inte ger någon bra tolkning av problemområdet i dess rätta miljö (Tallberg-Broman, 2005).

Att jag valde dessa två områdena berodde på att jag hade den uppfattning att det fanns socioekonomiska skillnader mellan dessa områden och jag ville undersöka om och hur det påverkade barnens uppfattning och upplevelser av mobbning.

Den mesta forskning som gjorts om mobbning handlar om redan uppkomna situationer (Fors, 1993). Mitt intresse var därför att försöka komplettera med att ta reda på hur barn som inte är direkt involverade i en mobbningssituation tänker om mobbning. Därför hade jag som urvalskrav att de barn som deltog i min undersökning inte själva skulle ha varit involverade i en mobbningssituation.

Detta bidrog även till att jag undvek de svårigheter som kunde komma att uppstå i vad eleven/aktören berättar vid intervjun. Om ett barn tillexempel själv nyligen har blivit mobbad och utsatts för slag och våld, skapas en besvärlig situation för intervjuaren. För att undvika denna situation diskuterade jag med pedagogerna på Humleskolan och Plommonskolan om barnens tidigare erfarenheter av mobbning och tillsammans med pedagogerna valde vi ut sex barn från dessa skolor som inte själva tidigare hade varit uppmärksammade i någon mobbningssituation.

Humleskolan

Skolan har fått det fingerade namnet Humleskolan och barnen i årskurs fyra kommer att refereras till som humlebarnen.

Humlebarnen kom från en F – 9 skola, vilket även var en relativt stor skola med många klasser. I klassen gick det 20 barn. Av dessa elever var det elva barn som hade invandrarbakgrund, vilket alltså var cirka hälften. Ett av dessa barn med invandrarbakgrund var född i ett annat land än Sverige.

I klassen finns det vid undersökningstillfället elva flickor och nio pojkar, alla födda samma år.

I området som Humleskolan är belägget i fanns det under 2005 cirka 40 000 invånare. I området var 1 700 invånare arbetslösa, vilket var det samma som 4 % av invånarna i området. 2 000 hushåll hade ekonomiskt stöd vilket motsvarade 5 % av invånarna för samma område. Vidare var det endast ett få antal invånare i området som hade en högskoleutbildning. 38 % av invånarna i området var födda i ett annat land än Sverige (Ardmar, 2005).

Enkäten genomfördes på samtliga 20 barn på Humleskolan och intervjuerna genomfördes med tre barn från samma klass. Barnen valdes ut av pedagogen för att de inte tidigare hade någon egen erfarenhet av mobbning samt för deras stora intresse att få deltaga. Dessa var Lisa, Zara och Josef (namnen är fingerade).

Lisa: En svensk flicka på tio år, med svenska föräldrar.

Zara: En svenskfödd flicka på tio år vars föräldrar är födda i ett annat land än Sverige.

Josef: En pojke som är född i ett annat land än Sverige, där även båda föräldrarna är födda.

Även han är tio år.

Plommonskolan

Skolan har fått det fingerade namnet Plommonskolan och barnen i årskurs fyra kommer att refereras till som plommonbarnen.

Plommonbarnen kom från en F – 5 skola, det är en relativt liten skola med ett få antal klasser. I klassen gick det 23 barn. Av dessa elever var 16 barn svenska och sex barn hade invandrarbakgrund, alltså 1/3 av barnen hade invandrarbakgrund.

I klassen finns det vid undersökningstillfället 13 flickor och tio pojkar, alla födda samma år.

I det område där Plommonskolan är belägen i fanns det under 2005 cirka 30 000 invånare. I området hade många av invånare högskoleutbildning och 500 invånare var arbetslösa vilket motsvarade 1,5 % av invånarna. 100 hushåll var i behov av ekonomiskt stöd vilket var det samma som 0,5 % av befolkningen i området.10 % av invånarna hade invandrarbakgrund (Ardmar, 2005).

Enkäten genomfördes på 22 barn av klassens 23 barn. Intervjuerna berörde tre barn från samma klass på Plommonskolan. Barnen valdes även här ut av sin klassföreståndare och denne hade en bild av att de tre barnen inte tidigare varit involverade i någon mobbningssituation. Barnen ville dessutom gärna deltaga vid intervjuerna. Dessa var Stina, Pelle och Isak (namnen är fingerade).

Stina: En svensk flicka på tio år med svenska föräldrar Pelle: En svensk pojke på tio år med svenska föräldrar

Isak: En svenskfödd pojke på tio år vars föräldrar är födda i ett annat land än Sverige

4.2 Genomförande

4.2.1 Enkäterna

Jag tog kontakt med klassernas klassföreståndare för att boka tid för enkäterna. Efter diskussion med pedagogerna om hur informationsskyldigheten till föräldrarna skulle lösas, beslöt jag i samråd med pedagogerna att dela ut brev till föräldrarna (se bilaga 3). Detta för att upplysa dem om min närvaro och syftet med min studie. Föräldrarna uppmanades att fylla i brevet för att bekräfta att deras barn fick delta i min studie, samtidigt upplystes också föräldrarna om barnens anonymitet i studien.

Alla barnen fick tillåtelse att vara med i min undersökning, dock uppstod ett bortfall då en elev på Plommonskolan var sjuk just den dagen enkäten skulle fyllas i. Jag valde att låta bortfallet vara men hade bortfallet varit större hade jag givetvis insisterat på att få komma igen och bett de som varit sjuka att delta.

Mitt syfte med enkäterna var från början att göra en jämförande studie mellan två skolor för att få belägg för min teori att skolor med hög invandrartäthet skulle ha högre mobbningsstatistik. Dock passade inte min frågeställning till att genomföra en jämförandestudie vilket jag senare upptäckte då frågeställningarna inte passade ihop med val av metod och jag kunde varken i enkäterna eller i intervjuerna få stöd för min teori att barn i skolor med stor social variation i status mer frekvent möter mobbning.

4.2.2 Intervjuerna

Några veckor senare tog jag återigen upp kontakten för att komplettera min studie genom att intervjua sex barn. Även här var deltagandet frivilligt och föräldrarna och barnen fick ta del av syftet med min studie samt upplystes ännu en gång om barnens anonymitet.

Jag intervjuade tre barn från Humleskolan och tre från Plommonskolan. På båda skolorna skedde intervjuerna under lektionstid i ett avskilt grupprum. Intervjuerna tog ungefär en halvtimme, eftersom jag inte ville ”trötta” ut eleverna med längre intervjuer på grund av deras låga ålder.

Jag följde en intervjuguide (se bilaga 2) för att intervjun skulle ta formen av ett samtal och för att barnen skulle känna sig bekväma med situationen. Jag inledde med att tacka barnen för att de tog sig tid att prata med mig och berättade för dem vad jag skulle använda deras svar till. Jag diskuterade med de båda klassföreståndarna för fyrorna och tillsammans bestämde vi oss för att det inte var lämpligt att använda bandspelare, utan att det var bättre om jag själv antecknade. Detta grundade sig på att klassföreståndarna trodde, att vissa barn inte skulle våga säga vad de tänkte kring mobbning, om de visste att de blev inspelade.

Jag gjorde därför anteckningar kring barnens svar och det fungerade bra både för mig och för barnen. Efter varje intervju satt jag kvar och läste mina anteckningar och kompletterade med sådant som jag missat samt mina egna tankar kring intervjun.

4.3 Analys

Här kommer jag att redovisa hur jag analyserat mitt material. Eftersom studien består av två insamlade material kommer jag att dela upp analysbeskrivningen i två mindre avsnitt. Dessa blir följande analysbearbetning av enkäterna samt analysbearbetning av intervjuerna.

Bearbetning av enkäterna

Efter att jag hade samlat in enkäterna la jag dem i varsin mapp, en för Humleskolan och en för Plommonskolan. Jag jämförde först humlebarnens svar för sig och sedan plommonbarnens svar för sig.

Jag kodade enkäterna med bokstäver för att jag lättare skulle kunna överblicka enkäterna. De svenska barnen fick bokstaven S som var Röd till färgen för att visa att det var humlebarnens svar. Barnen med invandrarbakgrund fick bokstaven I som också var röd för att vissa att de gick på samma skola. Plommonbarnen kodades med samma bokstäver men med blå istället. Trost (2001) menade att det var bäst att först koda materialet för att det lättare skulle kunna läsas in i datorn och för att eventuella fel skulle kunna fångas upp. Samtidigt så läser den som kodar materialet in sig på materialet, dock gäller detta främst för större undersökningar.

Jag märkte dock att det fanns en fördel med att koda materialet fast att jag inte hade så många enkäter. När jag skulle jämföra svaren var det lättare att överblicka, då jag lätt kunde lägga enkäterna i högar efter hur de svarat.

Efter detta började jag skriva in mitt material i Excel, ett program för diagram och kalkyler, för att kunna finna mönster kring barnens svar. Jag skrev in humlebarnens svar för sig och Plommonbarnens svar för sig. Jag valde att använda mig av samma diagram eftersom jag ansåg att det var den typen av diagram som bäst visade mitt resultat. Trost (2001) menar på att det nu fanns så många olika typer av diagram att välja för sin undersökning, varpå det är viktigt för den som väljer diagramutformning att diagrammet passar i de aktuella frågeställningarna.

Efter detta blev det dags att jämföra den bild som skapats kring humlebarnens tankar om mobbning med plommonbarnens tankar om samma fenomen. Nu tog jag återigen fram mina diagram och mina anteckningar kring skillnader och likheter. Jag jämförde skillnader och likheter från de båda skolorna, och sammanställde mitt resultat.

Bearbetning av intervjuerna

Jag läste först genom mina anteckningar från humlebarnen sedan delade jag in barnens svar i olika små teman som t.ex. barnens beskrivning/definition av mobbning, barnens syn på pojkars/flickors mobbning. Efter att jag delat in materialet i olika tema försökte jag att jämföra likheter och skillnader inom temana. När jag brutit ner mitt material in i minsta detalj ”byggde jag ihop det igen” för att se hur mina teman påverkade varandra och för att sedan slutligen väva ihop alla delarna till ett sammanhängande material för Humleskolan. Sedan gjorde jag likadant med plommonbarnens svar.

Trondman (2005) talade om att materialet från intervjuer ska sönderdelas och plockas isär för att sedan se olika delar och tema i materialet. Dessa delar ska sedan ses hur de påverkar varandra och förhåller sig till varandra. Slutligen sätts delarna tillbaka och en helhet till materialet har skapats.

Genom att analysera materialet sökte jag efter förklaringar till hur de små delarna hörde ihop och påverkade varandra. Slutligen vävde jag ihop materialen från Humleskolan och

Plommonskolan till ett sammanhängande material som senare presenteras i mitt resultatkapitel.

4.4 Forskningsetiska överväganden

Viktigt att tänka på ur ett forskningsetiskt perspektiv var att barnen var tvungna att veta vad det var för enkät de svarade på, varför den gjordes samt vad den skulle användas till. Barnen skulle uppmärksammas på att de deltog frivilligt och att de var helt anonyma (Repstad, 1999).

Carlsson (2005) talade om olika forskningsetiska krav som en forskare borde och skulle uppfylla under sin undersökning. Den första kallade han för informationskrav då de som deltog i undersökningen var tvungen att få informationen om att de medverkade i en studie och att de var en stor del av undersökningen. Eftersom barnen som medverkade i min studie var under arton år informerades föräldrarna om studien, både vid enkätifyllandet och vid intervjuerna. I brevet till föräldrarna framkom mitt syfte med studien, varför jag valt dessa barn och var jag skulle använda min studie, samt att barnen skulle vara anonyma och att allt mitt material skulle förstöras när studien var klar. För att öka förtroendet hos föräldrarna gav jag ut mitt telefonnummer, så om de hade några frågor kring min studie och deras barns deltagande, så var det bara att ringa.

Nästa krav var ett samtyckekrav vilket jag fick av föräldrarna då de fyllde i brevet om att deras barn fick delta i min studie. Dock var jag medveten om barnens möjlighet att själv fylla i lappen, men med tanke på deras ålder, bedömde jag den risken som minimal.

Konfidentiellkravet innebar att de som deltog behandlas anonymt, så att de inte går att känna igen svaren från dem som deltagit i min uppsats. Jag har därför valt att ge såväl skolorna som barn fingerade namn och att inte beskriva dem mer än nödvändigt.

5 Resultat

Jag kommer att redovisa mitt resultat under olika rubriker baserade utifrån mina frågeställningar inför denna studie så som hur barnen beskriver mobbning utifrån sina erfarenheter, hur pojkar och flickors mobbning ter sig, barnens uppfattning om skillnaden på risken att bli mobbad om man är invandrare eller svensk samt hur barnen själv förklarar mobbning utifrån sina erfarenheter.

5.1 Hur beskriver barnen mobbning?

Om ett eller flera barn retar samma person hela tiden i en lång period (Svenskt barn,

Humleskolan).

Retsamma kommentarer, snacka mycket skit, (typ) knuffa medvetet -allt ska ske många gånger) ( Barn med invandrarbakgrund, Plommonskolan).

Det är väldigt fel - om det inte fanns skulle ingen bli ledsen eller ha problem (Barn med

invandrarbakgrund, Plommonskolan).

Det är taskigt. Jag skulle aldrig göra det mot någon. Man säger fula ord och är taskig, det vill jag inte ( Svenskt barn, Plommonskolan).

Att jag valt att redovisa dessa citat från barnens enkätsvar beror på att jag vill visa läsaren barnens egna tankar om mobbning. Jag ville även visa läsaren att barnen, oberoende av vilken skola de gick på och vilken etnicitet de tillhörde, var helt överens om vad mobbning var och att det var ett oönskat beteende.

Stina (svensk flicka, Plommonskolan) talade också om vid intervjun att mobbning var fel och att det var fel att ge sig på en person som inte kunde försvara sig samt att mobbning var när någon retade samma barn jättemycket och under en lång tid. Samtidigt berättade Stina om en incident vid maten där en pojke grisade sig genom att först tugga maten och sedan spotta ut den och trots att läraren sade till pojken så fortsatte han att äckla sig. Hon berättade även att han sedan kallades för grisen, men att det faktiskt berodde på att han grisade sig. Hon medgav

att det kanske var fel att kalla honom för det, men att han själv hade varit den som bidragit till det hela.

Josef (pojke med invandrarbakgrund, Humleskolan) talade om en annan incident med en kamrat i en annan klass. Josef berättade att på skolan ropas fula ord hela tiden och att så också var fallet i kamratens klass, men att ingen tog det åt sig. Det ropas fula ord åt höger och vänster och det gällde alltid att kunna svara tillbaka något ännu värre. Ett barn i klassen hade blivit ledsen och gått till sin lärare och berättat att hon blev mobbad. När läraren hade pratat med klassen hade barnen blivit arga för de hade inte mobbat flickan och hon hade också sagt fula ord. Hon hade varit med på det. Josef menade på att det inte var mobbning utan att mobbning var när någon slog, knuffade eller var dum vid ett barn många gånger och länge, men att i det ovannämnda fallet var det inte så, eftersom flickan var med på det.

Stina (svensk flicka, Plommonskolan) fortsatte att diskutera om olika situationer av mobbning och berättade för mig, att det fanns barn som var mindre populära än andra barn. Dessa barn ville ingen vara med, eftersom de själva inte ville bli mindre populära. Dock var de, enligt Stina aldrig elaka mot dessa barn och därför kunde man inte säga att de mobbade dessa barn. Stina berättade att barnen mycket väl kunde putta ut varandra ur gruppen och låta bli att bjuda varandra på fest, utan att mobba offret. De var helt enkelt inte snälla mot offret, men de var inte dumma heller, de lät bara offret inte vara med. Mobbning, var enligt, Stina när ett barn slog eller var elak mot ett annat barn, så att detta barn blev ledsen.

Josef (pojke med invandrarbakgrund, Humleskolan) lade även till att mobbning sker, när ingen vuxen ser. Barnen skickar dumma lappar, viskar, ger blickar, gör grimaser samt låter inte barnet vara med i gemenskapen. När en vuxen närmar sig slutar aktiviteten upp och alla är snälla mot det barnet som nyss blev mobbad.

Sammanfattning

Vid intervjuerna framkom alltså en mer utvecklad syn på problemkomplexet mobbning. Barnen beskrev att mobbning var fel men att det ibland var svårt att stoppa, eftersom mobboffret lockade fram ett visst beteende hos mobbaren. De talade om barn som medvetet grisade och äcklade sig vid t.ex. maten eller i duschen på gympan efteråt och att det var därför de blev mobbade. Barnen pratar också om mobbning som en dold aktivitet dvs dold för de vuxna.

Barnen i min studie hade en gemensam attityd till mobbning som innebar att de ansåg att det var fel att mobbas och att det var synd om den som blev utsatt.

Att definiera begreppet mobbning var inte svårt för barnen i min studie men det blev mer problematiskt att definiera situationen mobbning. Barnen nämnde olika incidenter under intervjuerna, där det funnits olika syn på huruvida mobbning förekom eller ej, och där barn uteslutit varandra ur gemenskapen utan att ha trakasserat och/eller varit elak.

5.2 Hur förklarar barnen mobbning utifrån sina erfarenheter?

Pelle (svensk pojke, Plommonskolan) berättar om en incident då han skulle ha kalas och det fanns en viss flicka som han ville bjuda, men de andra flickorna ville inte ha med henne på festen. Pelle fortsatte med att berätta att han då inte vågade bjuda henne, eftersom då kanske ingen ville komma på hans kalas och då skulle han inte vara populär längre. Han tyckte synd om flickan eftersom hon var en snäll tjej, men han trodde att de andra flickorna i klassen var rädda för henne. Han berättar att det är jätteviktigt att vara populär och omtyckt och han tror att de andra flickorna var rädda att hon skulle bli mer omtyckt än dem.

Stina (svensk flicka, Plommonskolan) förklarade att hon inte visste varför mobbning uppstod men att hon trodde att det fortsatte för att ingen vågade stoppa mobbningen, eftersom ingen själv ville bli mobbad.

När jag såg att en pojke blev mobbad försökte jag att leka lite med honom men sen ville ingen leka med mig och efter ett tag slutade jag leka med honom

Lisa (svensk flicka, Humleskolan) talade också om att mobbning berodde på att ingen vågar stoppa den och gå emellan för att bryta.

En gång var det en flicka som blev mobbad av två flickor i sin klass och då gick hon till sin fröken och berättade det. Fröken pratade med dem som varit dumma och sen blev de bara dummare mot henne.

Vidare resonerar Lisa:

Om man skvallrar till en fröken eller sin mamma och pappa blir det bara värre. Barnen säger istället att man är en skvallerbytta och säger ha ha ha ska du springa till mamma nu?

Isak (pojke med invandrarbakgrund, Plommonskolan) förklarade att mobbning berodde på feghet från mobbarna och rädsla för att ett annat barn skulle bli mer populärt än vad de var. Han förklarade att mobbaren ofta var större och starkare än offret. De valde ett svagare offer, så att de skulle kunna mobba den. Valde de ett ”starkt” offer skulle det bara bli bråk och det var inte alls säker att det skulle gå att mobba denne. De andra barnen ville då bli vän med mobbaren, för att själv bli populära och inte riskera att bli utsatta för mobbning.

Zara (flicka med invandrarbakgrund, Humleskolan) förklarade att mobbning berodde på att det var en dålig sammanhållning i klassen och att:

Det bråkas hela tiden om vilka som ska tillhöra den populära gruppen. Alla vill tillhöra den populära gruppen men den kan inte bli för stor för då är det ingen populär grupp längre.

Zara berättade också att det var onödigt att ha en populär grupp egentligen, men de som var i den ville nog ha den kvar, men hon hade önskat att alla kunde vara vänner med alla. Zara trodde att om alla barnen lärde sig att leka med varandra skulle mobbningen också försvinna. Hon tyckte att läraren skulle hjälpa barnen genom att vara med på rasterna och leka med dem och se till så att alla barnen fick vara med.

Josef (pojke med invandrarbakgrund, Humleskolan) förklarar att mobbning beror på att mobbaren har dåligt självförtroende och måste trycka ner någon annan för att själv må bra. Josef tror, att den som mobbar har det svårt hemma med stränga föräldrar och att mobbaren önskar att vara omtyckt och att det är hans sätt att försöka bli populär.

Sammanfattning

Barnen förklarar att mobbning är en ond cirkel där det blir svårare och svårare att sluta upp med att mobbas eftersom populariteten stärks i och med mobbningen. Barnen har flera förklaringar utifrån sina erfarenheter till varför mobbning uppstår, dock bottnar de flesta av deras förklaringar i en kamp om att vara populär och vem som ska få tillhöra den populära

gruppen i klassen. Barnen förklarade att de andra barnen deltog i mobbning i syfte att inte själv behöva bli måltavla för samma aktivitet.

5.3 Uppfattar barnen att det finns större risk att bli mobbad om man är

invandrarbarn eller svensk?

Zara (flicka med invandrarbakgrund, Humleskolan) berättade att hon inte trodde att invandrarbarn skulle bli mer mobbade för att de kom från ett annat land. Hon fortsatte med att berätta att i hennes klass fanns det flera barn som inte var svenskar. Hon pratade om att hon hade hört vänner berätta om kompisar som hade blivit retade för att de hade slöja och berättade vidare att det var nog så att invandrarbarn kunde bli mobbade för att de hade slöja eller för att de var mörkhyade men att en svensk kunde bli mobbad för att den var en ”svenne”. Zara tyckte att det var lika mycket mobbning från båda håll nämligen att det var lika vanligt att bli mobbad för att man var en ”svenne” som för att man var en ”blatte”.

Om en muslimsk flicka blir mobbad så kallar de henne för påskkärning för hennes slöja men blir en svensk mobbad kallar dem henne för jävla svenne.

Lisa (svensk flicka, Humleskolan) bekräftade Zaras beskrivning av att invandrarbarn inte skulle vara mer utsatta för mobbning än svenska barn. Lisa berättade att om ett barn kanske var ensam om att vara mörkhyad i klassen så skulle denna kunna bli mobbad för det men hon berättade vidare att ett barn som var ensam om att ha skilda föräldrar kunde bli mobbad för det med.

Isak (pojke med invandrarbakgrund, Plommonskolan) beskrev att mobbning inte berodde på vilket land man kom från utan de som mobbar hittar alltid något att hacka på.

Det handlar om att vara populär och det hackas på den som har svårare att försvara sig. Är den som blir mobbad kanske utländsk är det klart att den blir mobbad för det också, man hade den varit svensk hade den blivit kallad för svenne.

Josef (pojke med invandrarbakgrund, Humleskolan) beskriver hur det handlar om att vara populär för att undvika att bli mobbad. Han berättar att han inte kommer från Sverige och att

det inte finns någon som skulle våga mobba honom för det och dessutom fanns det många fler barn i klassen som inte var svenskar.

Pelle (svensk pojke från Plommonskolan) beskriver hur han upplever att det är lika vanligt att svenska barn och barn med invandrarbakgrund mobbas och mobbar. Han berättar att han haft både svenska vänner och utländska vänner som blivit mobbade. Dessa vänner spelar i samma lag som honom och den utländska pojken blev mobbad eftersom han var den enda som var mörkhyad och hans svenska vän mobbades för att han var en glasögonorm. Pelle berättar vidare att han tror att mobbaren alltid hittar något att mobbas för och att det då inte spelar någon roll om man är svensk eller inte.

X blev ett tag mobbad för att han hade mörkare hud och då kallade de han för svartis och Svartskalle och det var synd om honom för han blev ju ledsen men Y har också blivit mobbad

men det var för att han hade glasögon. De som retas är dumma och de hittar bara på saker för att reta andra.

Sammanfattning

Barnen beskrev att mobbning inte i första hand handlade om vilken etnicitet offret hade. De trodde inte att invandrarbarn var mer utsatta för mobbning än svenska barn. Barnen var överens om att de som mobbar alltid hittar något att mobbas för och skulle offret då vara svensk skulle det kallas för ”svenne” precis som om offret var utländsk skulle det kallas för ”blatte”.

5.4 Hur uppfattar barnen att flickors respektive pojkars mobbning ter

sig?

Zara (flicka med invandrarbakgrund, Humleskolan) pratade om flickors respektive pojkars mobbning vid intervjun. Hon berättade att flickor mobbas så att ingen ser medan pojkar mobbas när alla kan se. Pojkar vill visa sig coola och att de är större och starkare än den de mobbar. Flickorna mobbas däremot för att de vill vara i den populära gruppen. Zara fortsätter berätta om den lilla gruppen, som är den mest populära gruppen och även den som mobbar. De andra flickorna i klassen vill vara med i den populära gruppen, så även de kan bli populära och därför kan mobbningen fortsätta.

En gång när vi var små fanns det en flicka på gården som inte var så populär och då ville de andra flickorna inte att hon skulle vara med och leka så de bestämde träff på en annan gård som hon inte kände till och dit kom pojkarna också och alla barnen lekte där medan flickan fick leka själv på den andra gården.

Isak (pojke med invandrarbakgrund, Plommonskolan) bekräftar precis vad Zara beskriver om flickor respektive pojkars mobbning. Han beskriver hur flickor skickar dumma lappar till offret, inte låter offret vara med i gruppen samt att de viskar så att offret inte kan höra. Martin pratar om hur pojkar ropar fula ord åt sitt offer och slåss samtidigt pratar han om att mobbaren inte verkar göra något för att de vuxna runt barnen inte ska se vad som händer. Pojkarna vill visa flickorna och de andra pojkarna att de är tuffa och häftiga. De andra barnen i klassen tycker också att mobbaren är tuff och cool och han blir ofta den som är mest populär i klassen och den som alla flickorna vill bli tillsammans med.

Flickorna tävlar om att fråga chansen på honom och skickar fråga chansen brev till honom. Han är populär fast han inte ens är snäll av sig det tycker jag är konstigt.

Lisa (svensk flicka, Humleskolan) beskrev också skillnaderna mellan pojkars och flickors mobbning. Hon menade att mobbning bland pojkar syns och att det ofta är många pojkar som går på en som är svagare och mer utsatt. Det finns en ledare som styr de andra pojkarna. Stina berättade att det även hände att pojkarna mobbade flickorna i klassen genom att kalla dem för olika öknamn och att pojkarna oftare slogs än flickorna. Stina pratade vidare om att pojkarna väldigt sällan slog på flickorna, eftersom de vet att det är fel att slå på flickor. Hon påpekade också att även om pojkarna inte slår flickorna, så sårar orden de ropar och det tyckte hon var viktigt att inte glömma.

Pojkarna slåss och retas och ibland kommer där en fröken förbi och säger till dem att sluta men då bara skrattar dem och fortsätter när hon har gått.

Isak (pojke med invandrarbakgrund, Plommonskolan) berättade om hur flickor hittar på en ”massa skit” om varandra och sedan startar en massa rykten för att såra den utsatte.

Om en av de populära flickorna bestämmer att hon inte vill att ett annat barn ska få vara med i gruppen, kan hon starta rykte om personen så den inte har en chans att bli populär. De andra barnen vågar inte vara med henne eftersom de själv riskerar att bli inblandade.

Sammanfattning

Vid intervjuerna framkom det att barnen beskrev en skillnad i hur flickor respektive pojkar mobbar. Barnen pratade om pojkarnas mobbning som en mer fysisk form av mobbning och att pojkars mobbning var synligare för omgivningen än flickors. Barnen beskrev utifrån sina erfarenheter att pojkarna mobbade synligt för att visa sig tuffa och coola av sin omgivning vilket i gengälld gav dem makt och de utsågs som ledare för de invalda i gruppen. Barnen beskrev mobbaren som den som alla flickorna var hemlig förälskad i.

Barnen talade om flickors mobbning som en mer psykisk form av mobbning där barnen uteslöt offret ur kamratkretsen, retades, spred rykten o.s.v. Flickors mobbning handlade om vem som skulle få vara med i den populära gruppen och om det fanns ett annat barn som hotade ledarna kunde barnen frysa ut detta barnen genom att bl.a. starta en massa rykten. Makten som de populära flickorna hade i gruppen gjorde att inget annat barn vågade stoppa mobbningen eftersom de själv riskerade att bli måltavla för mobbningen.

Syftet med mobbning, enligt de intervjuade barnen, verkar vara den samma för pojkar som flickor nämligen att inkluderas i den populära gruppen och att få stanna där men vägen dit såg annorlunda ut då pojkar använde sig av fysisk eller kroppslig mobbning och flickorna av en indirekt mobbning.

5.5 Slutsats

Hur beskriver barn i årskurs fyra mobbning?

Min huvudfråga för denna uppsats har varit hur barn i årskurs fyra beskriver mobbning. Jag kom fram till utifrån de intervjuer och enkäter jag gjort att barnen i min studie skiljer på begreppet mobbning och på situationen mobbning. Barnen beskrev att mobbning var när till exempel ett barn var taskig mot ett annat barn under en lång tid. Barnen var medvetna om att mobbning var fel och många barn skrev i enkäten att det var dumt och taskigt.

Vid intervjuerna kom olika situationer upp där barnen inte varit överens om det hade förekommit mobbning eller ej. I vissa av situationerna hade mobbningen ursäktats med att offret fick skylla sig själv eller att denne faktiskt bidrog till mobbningen. I dessa situationer var alltid en vän eller en väns vän involverad.

Hur tänker och beskriver barnen flickor respektive pojkars mobbning?

Jag fann att flickor och pojkars mobbning ter sig väldigt olika men att syftet med mobbningen är den samma. Barnen i min studie beskrev att flickor mobbades genom att starta rykten, sno ”bästisen”, utfrysning, viskningar o.s.v. Pojkarna mobbades däremot genom att slåss, ropa öknamn och retas. Pojkarnas mobbning var mer synlig än flickornas för att pojkarna ville visa sig coola inför klasskamraterna så att de blev populära medan flickorna mobbades i det tysta men även de för att bli populära.

Uppfattar barnen att det finns större risk att bli mobbad om man är invandrarbarn eller svensk?

Jag fann att barnen inte upplevde att det fanns en större skillnad i hur vanligt det var med mobbning beroende på om man var ett svenskt barn eller ett invandrarbarn. Barnen var överens om att anledningarna till att mobbning uppstår är helt andra än vilken etnicitet mobbningsoffret har. Barnen lade till att när mobbning uppstått och det finns ett mobbningsoffer kan denne bli kallad för ”blatte” om den kommer från ett annat land men den kan även bli kallad för ”svenne” om denne är svensk. Alltså menade barnen att etniciteten på mobbningsoffret fick endast betydelse i på gående mobbningssituationer där mobbningsoffret blev kallad för diverse öknamn utifrån vilken etnicitet denna tillhörde.

Hur förklarar barnen mobbning utifrån sina erfarenheter?

Jag fann att barnen utvecklat en medvetenhet och en egen strategi, genom att de vet att om de inte stöttar mobbaren riskerar de själv att bli måltavla, dock tror jag inte att de är medvetna om hur de genom detta beteende bidrar till komplexet mobbning, utan för dem är det ett sätt att överleva och slippa mobbning.

Barnen förklarade utifrån sina erfarenheter att mobbning berodde på en önskan att få vara populär och ofta var den som mobbade någon från den populära gruppen. Eftersom barnen ville vara vänner med dessa ”populära” barn gick de inte emot mobbningen utan kunde snarare hjälpa mobbaren.

En flicka talade förvånande klokt om hur en god sammanhållning i klassen kan vara ett sätt att motverka mobbningen. Om alla barnen kunde leka med varandra skulle mobbningen inte

behöva finnas för då skulle ingen vilja vara i den populära gruppen och samtidigt skulle ingen stötta mobbningen av en vän.

6 Diskussion

Här kommer jag att diskutera barnens tankar och beskrivningar utifrån mina frågeställningar och koppla dessa till de teorierna som jag använt mig av i min kunskapsbakgrund. Detta gör jag för att knyta ihop alla delarna och för att tydligt relatera barnens svar till kunskapsbakgrunden. Avslutningsvis kommer jag att kritiskt granska min uppsats.

6.1 Barnens svar relaterat till kunskapsbakgrunden

Barnen var alla överens om vad begreppet mobbning betydde. De skrev i enkäterna att mobbning var när ett eller flera barn var dumt/taskigt eller retade/spred rykten/slog ett annat barn under en lång tid.

Olweus (1973) definierar mobbning som en negativ ofta genomförande handling riktad mot en person. Barnens beskrivningar av begreppet mobbning upplever jag har mycket gemensamt med Olweus definition. Grundstenarna i definitionen som ofta, negativhandling,

riktad mot en person, över tid som Olweus använt sig av upplever jag att barnen också använt

sig av i sina beskrivningar men dock på ett mer konkret plan än Olweus. Barnen beskriver vad en negativ handling är och skriver till exempel att över tid är länge.

Barnens beskrivningar av begreppet mobbning var från min sida förväntade svar då barn precis som Fors (1993) talade om är medvetna om den negativa handling som mobbning faktiskt är. Dock blev jag överraskad av barnens beskrivningar och tankar vid intervjuerna då de hade en mer nyanserad syn på mobbning än jag föreställt mig. Att definiera begreppet mobbning var inte svårt för barnen eftersom de, vad jag upplevde, förklarade ett ord, dess innebörd och förväntningarna på känslor som ett sådant beteende väcker.

Under intervjuerna nämnde barnen olika incidenter, där det funnits olika syn på huruvida mobbning förekom eller ej. Barnen talade om barn som medvetet grisade sig eller uteslutit varandra ur gemenskapen utan att för den delen vara elak mot den de uteslutit. De hade en bild av hur offret bidrog till mobbningen och i vissa fall hade barn berättat för pedagogerna om att de blev mobbade trots att resten av barngruppen inte tyckte att det var så. Fors (1993)

berättade att barn kan ursäkta sitt beteende då mobbning skett under en lång tid då de målat upp en bild av mobbningen som offrets eget fel för att själv slippa hantera sina skuldkänslor.

Barnen i min studie hade inte varit direkt inblandade i en mobbningsincident men dock hade de påverkats indirekt av mobbning bland vänner i andra klasser och på fotbollsträningar eller genom andra fritidsaktiviteter. Barnen hade allihop tagit samma bild av mobbningen som mobbaren hade av situationen där till exempel offret fick skylla sig själv eller ljög om att denne blev mobbad.

Jag tolkar barnens beskrivningar av pojkar och flickors mobbning som en skillnad i hur mobbning uttrycker sig men att syftet med mobbningen skulle vara den samma nämligen att få vara den som är mest populär i gruppen/klassen. Eriksson m.fl. (2002) skriver att mobbning bland pojkar och flickor ter sig olika då pojkar oftare tenderar att utsätta sina mobboffer för fysisk eller kroppslig mobbning medan flickorna allt oftare utsätter sina mobboffer för indirekt mobbning genom bland annat uteslutning och ryktesbildning. Vidare skriver han att både flickor och pojkar har ett aggressivt beteende inom sig men pojkarna oftare använder sig av knytnävarna och slåss med varandra för att lösa konflikter. Flickornas aggressivitet används för att utesluta någon ur vänskapsgruppen, ta bästisen eller för att gå bakom ryggen på kompisen.

Att det skulle finnas skillnader i pojkar och flickors mobbning förvånade mig inte men det som överraskade mig var hur jag själv lyckats förtränga allt det här och faktiskt glömt bort hur det själv var att växa upp och de stora skillnaderna som finns i hur pojkar och flickors mobbning faktiskt ter sig. Inför studien valde jag att helt utesluta genusperspektivet men upptäckte senare att det fanns så stora skillnader mellan pojkar och flickors mobbning att det inte gick att utesluta en sådan viktig del. Men inför studien hade jag inte ens en tänkt på hur jag själv haft det som vilken tjej som helst under min skoltiden där ryktesspridningar, kamp om att vara i ”innegänget”, bli ”bestulen” på bästisen, bli kallad för öknamn och så vidare präglade den vardagen vi levde i. Nu kan jag minnas hur jobbigt det kunde vara periodvis och det förvånar mig att det fortfarande ser ut så. Denna nya insikt kommer jag alltid att bära med mig och använda mig av som ett redskap i den pedagogiska verksamheten för att arbeta mot mobbning och skapandet av ett bra klimat.

Barnen resonerade kring att pojkar och flickors mobbning ter sig olika men att syftet är den samma. Barnen vill bli populära och hamna i den populära gruppen. Enligt Björk (1995) uppstår mobbning just på grund av en kamp om att inneha makt och att behålla den. Det är en social process, som skapar tillhörighet och vi-känsla hos dem som mobbar. Barnen pratade mycket om denna populära grupp och om hur mobbaren ofta var populär och omtyckt samt den många flickor ville bli tillsammans med.

Barnen hade en gemensam uppfattning om att risken inte var större att bli mobbad för att man var ett invandrarbarn än om man varit ett svensktbarn. De menade på att det var andra faktorer än etnicitet som utlöste mobbning. Dock fanns det ingen större variation av socialt status bland eleverna på dessa två skolor. Olweus (1994) kom inte heller fram till att det fanns något samband mellan skol- och klasstorlek, etnisk tillhörighet eller socioekonomiska faktorer. Farrington har gjort studier i skolor där det funnits större variation av socialt status bland eleverna som visat på att det varit en högre frekvens av mobbning i dessa skolor än i skolor där den sociala statusen bland eleverna varit mer homogena (Eriksson m.fl. 2002). Något sådan tolkning i min studie är inte möjlig, men intressant att notera för mitt fortsatta lärararbete.

Barnen, upplever jag, är medvetna om vikten av att ha en strategi som skyddar dem så att om någon ”skvallrar”, inte följer de ”oskrivna” reglerna så kan de själv bli måltavla för mobbning. Björk (1995) diskuterade även den onda spiral som skapas av att barnen är medvetna om att de själv kan bli utsatts för mobbningen, om de inte följer ledaren och gör som denne vill samtidigt som de genom detta stärker ledarens makt och bidrar till dennes oförmåga att sluta mobbas.

Björk (1995) har talat om hur mobbning är en ondspiral där barnen måste få de rätta verktygen att själv kunna stoppa mobbingen. I en mobbningssituation mår både mobbaren, offret och medhjälparna dåligt. Mobbaren och medhjälparna präglas av skuldkänslor och rädsla för att om de ger gehör åt sina skuldkänslor och slutar mobbas ska de själv bli måltavla för mobbningen. Denna onda spiral ligger och gror och gror och utan utomstående hjälp kan inte barnen själv stanna upp med sitt asociala beteende.

En flicka talade om att mobbning berodde på dålig sammanhållning i klassen och om ett behov av den populära gruppens existens. Hon menade på att om den inte fanns skulle alla