Programmering som Digitalt verktyg i Gymnasieskolan

1

VAL – Vidareutbildning Av Lärare

Examensarbete Vidareutbildning Av Lärare

15 högskolepoäng, grundnivå

Programmering som Digitalt verktyg i

Gymnasieskolan

Programming as a Digital tool in upper secondary

school

Josef Nobach

Vidareutbildning av Lärare VAL Examinator: Nils Andersson Datum för slutseminarium (2019-01-18) Handledare: Anders Lindh

3

Förord

I början av läsåret 2017 fick jag möjlighet att gå på ett seminarium med inriktningen

Programmering och digitalisering i gymnasieskolan och vuxenutbildning. Detta seminarium anordnades av skolverket och syftet med seminariet var att upplysa pedagoger och rektorer om de förändringar som är på väg till skolan. I och med den digitalisering som vårt samhälle genomgår står även skolan inför en rad förändringar. Är vi förberedda för dessa och vad kommer de att innebära?

Efter föreläsningen blev jag inspirerad att ta reda på mer om digitalisering och programmering och forska i hur detta kommer påverka skolväsendet.

De kurser som jag utbildar inom är Programmering och Webbutveckling vilka omfattas direkt av dessa förändringar som seminariet tog upp och introducerade.

Programmering i synnerhet är en av de ledande faktorerna till att digitaliseringen fortlöper i en rasande takt. Att behärska Programmering ger en användare möjligheter utöver det

vardagliga användandet även kunna utveckla egna eller förbättra de digitala verktyg som finns tillgängliga.

En av de stora punkterna som togs upp under seminariet var att alla gymnasieprogram i Sverige skall kunna erbjuda programmering som extra val, i en kurs som kallas för tillämpad programmering. Detta visar att regeringen också har förstått att digitalisering är viktigt och att det är något som man måste satsa på om man i framtiden vill kunna vara konkurrenskraftig. Josef Nobach

4

Abstract

In my work I had 3 important questions that I was seeking to answer and wanted to know more about. These are as follows.

What competencies relating to programming do our students need to develop to be able to contribute to society in 2030, when today’s students are getting established in their

occupational roles?

What do we as a school need to develop / change to be at the forefront of an increasingly digitalized world?

How do students and teachers view their digital skills in school today?

My interest in answering these questions lies in the importance of understanding what the future will bring in terms of digitalization and how to best meet the needs of students in that context. My method of investigation was surveying my fellow teachers and asking them extensively about their views on the pros and cons of digitalization in school. I also had the help of the Swedish teacher in my workplace, we had a collaboration where we had our students do presentational work on the topic. This way I was also able to record the perspective of the student. What my research has shown is that the development of

digitalization has been rapid and shows no signs of slowing. Therefore, we must be quick to adapt to new changes in order to reap the fruits of this development. The more knowledge students and teachers acquire in the field of programming the more involved we can be in the development of new tools and methods. We will also be able to better understand the tools and methods developed by others and will be able to use them more efficiently. Aside from the technical knowledge of coding it is apparent that more common skills will be as

important. Skills such as Teamwork, reading/writing and problem solving need to be emphasized in combination with technical skills. Furthermore, to meet the demands of the future workplace, organizational skills, critical thinking and adaptation skills will also be of high importance.

5

Innehåll

2 Syfte och frågeställningar ... 8

3 Teoretiska perspektiv ... 9

3.1 Att programmera eller bli programmerad. ... 9

3.2 Strategisk pedagogik ... 10

3.3 Anpassningsförmåga. ... 11

4 Tidigare forskning ... 13

4.1 Varför är Digitalisering viktigt ... 13

4.2 Behov ... 14

4.3 Digitala verktyg i undervisningen ... 15

5 Metod ... 17

5.1 Fas 1: Problemformulering. ... 17

5.2 Fas 2: Urval. ... 18

5.3 Fas 3: Datainsamling. ... 18

5.4 Fas 4: Bearbetning av data. ... 18

5.5 Fas 5: Analys av data. ... 19

5.6 Fas 6: Tolkning av Data ... 20

6 Resultat och Analys ... 21

6.1 Digitala Lektioner ... 24

6.1 Motivation och fallgropar. ... 25

6.2 Slutsats/Resultat ... 28 7 Diskussion ... 30 7.1 Framtidsperspektivet ... 30 7.3 Diskussion Tillvägagångsätt ... 31 7.4 Min Metod ... 31 References ... 32

7

1 Inledning

Den 8 – 9 januari 2018 deltog jag på NTI Gymnasieskolans 70 års jubileum där temat och fokus låg på att inspirera och förbereda skolorna inom NTI för en allt mer digitaliserad framtid, många olika workshops och föreläsningar ägde rum med fokus på att visa på digitaliseringens möjligheter och att få en inblick i vad framtiden kan komma att innebära. Vi som pedagoger och elever arbetar med digitala plattformar för att på ett lättare sätt kunna få överblick på studiesituationer för eleven, och samtidigt underlätta arbetsbördan för oss pedagoger. Digitala plattformar tillåter oss att söka fram den information vi letar efter och det finns en myriad av olika digitala verktyg för detta, såsom Schoolsoft, Adela, Google

Classroom osv. Hur dessa verktyg är utformade och anpassade för oss är viktigt att studera och ifrågasätta. Kan vi påverka eller skapa egna verktyg om vi lär oss programmering? Kan detta vara ett syfte med att programmering introduceras i skolvärlden?

Frågor som jag försöker besvara är vad det finns för positiva aspekter med dessa digitala verktyg, och vilka de negativa sidorna kan vara. Genom att identifiera det som är bra och det som är dåligt med digitala verktyg kan vi som lärare skapa oss en bättre bild av hur vi skall gå tillväga när vi använder oss av eller avstår ifrån att använda dessa. Vi kan också bättre

förmedla våra tankar, idéer och visioner till våra elever och kollegor genom denna ökade förståelse.

8

2 Syfte och frågeställningar

I mitt examensarbete vill jag ta upp frågor om hur digitaliseringen kan komma att påverka oss i utbildningssektorn i framtiden och hur den redan påverkar oss i nutiden. Jag vill även

diskutera för- och nackdelar med digitalisering i skolan, både ur elevers och lärares perspektiv. Syftet med det här arbetet är att undersöka hur några lärare och elever på gymnasiet ser på digitaliseringen i skolan. Anledningen till att jag valt år 2030 i min frågeställning är för att detta är tillräckligt nära i framtiden för att vara relevant och översiktbart.

• Vilka kompetenser behöver våra elever ha för att kunna bidra i samhället år 2030, när dagens elever börjar bli etablerade i sin yrkesroll?

• Vad behöver vi som skola utveckla och förändra för att ligga i framkant i en allt mer digitaliserad värld?

9

3 Teoretiska perspektiv

För att förstå min målgrupp, elever och lärare, har jag utfört kvalitativa studier och intervjuer med lärare genom enkäter samt muntliga presentationer och arbeten ifrån elever. För att förstå hur elever tänker om digitalisering gjorde jag ett samarbete med en svensklärare Eleverna fick skriva uppsatser om ämnet digitalisering och sedan redovisa dessa muntligt i form av en debatt. Syftet med denna redovisningsform var att få eleverna att argumentera för sin ståndpunkt. Genom att höra elevernas argument både till fördel för digitalisering, men även mot, så gjorde detta att vi som pedagoger fick en tydligare inblick i deras tankesätt gällande digitalisering. Utöver detta så har jag deltagit i konferenser och presentationer ifrån

skolvärlden samt från arbetsmarknaden inom mitt arbetsområde. Det är viktigt att få en nyanserad bild från flera olika områden då vi som gymnasielärare skall förbereda våra elever för ett aktivt yrkesliv, ”Gymnasieskolan ska nära samverka med de obligatoriska

skolformerna, arbetslivet, universiteten och högskolorna samt med samhället i övrigt.” (Skolverk, Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet, 2018)

3.1 Att programmera eller bli programmerad.

Att programmera innebär att man ger datorn instruktioner som denna sedan utför åt

användaren. Man kan med programmering som digitalt verktyg automatisera processer som är enformiga och upprepande och därigenom spara tid för sig själv och andra. Något som

(Jakobsson, 2012) tar upp som en kulturell produkt som förmår att aktivera, trigga och hjälper oss att driva vårat tänkande och därigenom vår handling framåt. Man lär sig härigenom att upptäcka och se mönster. Att lära sig programmering ger användaren en djupare förståelse för hur en dator arbetar och hur alla de program som vi dagligen använder oss av är uppbyggda. ”Att känna till programmering är en nyckel till djupare förståelse för den digitala världen”. (Nygård, 2015) En bra programmerare är en användare som kan tala datorns språk, har förmågan att bryta ner problem så att datorn kan utföra sina instruktioner och lösa dessa problem steg för steg. En programmerare behöver vara tydlig, strukturerad, logiskt tänkande, felsökande och duktig på att söka sig till information för att kunna lösa sina problem. Alla dessa egenskaper övar sig en människa på som lär sig programmering. Alla dessa förmågor är användbara inom datorns värld men också utanför den digitala världen, då det hjälper oss att kunna fungera bättre i olika sammanhang. ”Genom att förstå att alla de digitala tjänster vi använder är programmerade, kan vi bättre begripa på vilka sätt de begränsar oss. En

10

förhoppning är också att få en digitalt kompetent befolkning som även kan påverka den tekniska utvecklingen”. (Nygård, 2015). Programmering kan beskrivas som en artefakt som påverkar människan i form av att det blir en ömsesidig relation där artefakten påverkar människans tänkande och handling. ”användaren också kan bidra med att utveckla artefakten ytterligare genom att lägga till nya uppfinningar eller tillämpningar.” (Jakobsson, 2012, s. 154)

3.2 Strategisk pedagogik

Våra gamla arbetssätt blir inte i och med digitaliseringen irrelevanta, det som pedagogerna innan oss har tagit reda på kommer fortsätta vara de grundpelare vår pedagogik står på. Med digitala kunskaper kommer vi kunna förlänga dessa grundpelare och förhoppningsvis

förmedla dessa på ett bättre sätt. ”Hantverket stimulerade konstruktiv fantasi, logiskt tänkande och verklighetsförankring. Arbetet, detta att behöva bidra med något verkligt, var i sig själv disciplinerande och bidrog till att etablera goda vanor, fostrade till flit och ansvarstagande”. (Forssell, 2011)

För ett tag sedan fick jag ihop ett samarbete med Audio Video i Helsingborg och 3 av mina programmeringselever, detta är ett skarpt projekt där kunden förväntar sig en produkt. Att mina elever fick chansen att arbeta med att utveckla åt en kund, har gjort så att de har lärt sig mer än vad de gjort på de senaste 5 månaderna på mina vanliga lektioner. Att projektet är verklighetsförankrat har fått eleverna att ta ansvar för sitt eget lärande och detta projekt har fått dem att bli mer disciplinerade och intresserade för sitt eget lärande. I framtiden tror jag det kommer bli än mer värdefullt att arbeta nära arbetslivet, detta har jag sett på min nuvarande arbetsplats där vi jobbar med Arbetsplatsförlagd undervisning (APL). Eleverna som går ut under vissa perioder till företag kommer tillbaka med ny kunskap till lektionerna och kan mer eller mindre hjälpa till att vidareutbilda mig som lärare om vad som händer i arbetslivet. Detta utbyte sparar massor av tid för mig då jag kan hålla mig uppdaterade genom samtal med mina elever. ”Kunskap är inte något statiskt som kan överföras från lärare till elev, utan den byggs upp i samspel mellan individer” (Dysthe, 1996) Detta kommer att vara ett sätt som gör så att man som pedagog kan hänga med i utvecklingen i branschen, och dessutom genom elevens perspektiv.

Ett problem med traditionell utlärning av programmering är att du inte längre bara kan ge eleverna en bok i "så programmerar du". Det finns för många metoder, arbetssätt och olika plattformar att arbeta med (exempelvis Pc, Macintosh, Linux, Android mm) och att bara lära

11

ut en av dessa ger en för smal och statisk kunskap. Eftersom eleverna har olika

intresseområden och förutsättningar kan man erbjuda elever som inte har lust att lära sig andra infallsvinklar som ligger närmare deras kunskap och intresseområden. Detta kan också leda till ökad motivation. ”Men ytterst sett handlar det om att lägga upp en undervisning som gör att det uppstår en dialog mellan elev och stoff i elevernas medvetande” (Dysthe, 1996)

Jag använde tidigare böcker och litteratur i min undervisning, men då mitt ämne och tekniken hela tiden uppdateras blev mina böcker snabbt inaktuella och ibland innehöll de felaktigheter. Nya verktyg och arbetssätt fanns ofta inte med i litteraturen och elever kände själva att de lärde saker som var förlegade. Fördelen med böckerna är att de hjälper läraren att hålla en röd tråd i sin undervisning. För eleverna blir det lättare att fokusera på uppgifterna eller exemplen ifrån böckerna än vad det kan vara på internet då det kan bli rörigt med för stort utbud av information. Nuförtiden använder jag en kombination av litteratur och material på internet där jag tar det som är bra ifrån båda och försöker att kombinera dessa.

För att vi som pedagoger skall kunna hålla oss uppdaterade på den senaste teknologin så är det viktigt att vi kompetensutvecklar genom exempelvisolika seminarier och event likt de jag diskuterat tidigare. Pedagoger behöver få insyn i ny teknik och verktyg som finns att tillgå, det finns konsensus åtminstone på min arbetsplats att detta är avgörande om vi ska ligga i framkant som Tech skola. Det är också ett ypperligt tillfälle att uppdatera sig inom branschen, kontakter i arbetslivet är viktigt för att kunna stötta eleverna, och hålla pedagogerna a jour med utvecklingen i verkligheten.

3.3 Anpassningsförmåga.

Man kan ge ungdomar kunskap på olika sätt. Ett sätt är att leda dem alla steg längs vägen, och få dem att lösa specifika uppgifter. För detta tillvägagångssätt är traditionell litteratur att föredra då den oftast har en tydlig struktur. Nackdelen är att kunskapen är statisk, och snabbt blir utdaterad, till skillnad från online-material. Min erfarenhet säger att risken med att använda sig av endast digitala verktyg som videolektioner och tutorials är att eleverna inte tvingas tänka själva, man måste se dessa lektioner som en del i en helhet. Användningen av endast det ena eller andra sättet innebär att kunskapen blir statisk och skulle jag be en elev att lägga till eller ta bort något i en uppgift kan hen ofta inte göra det. Ett bättre sätt är att ge eleven en kunskapsgrund, en målbild och resurser för att lösa uppgiften. Eleven för sedan själv välja väg för att uppnå målet och skapar sig därigenom en djupare och mer dynamisk

12

kunskap. Den dynamiska kunskapen är mycket mer relevant och ligger närmareden verklighet som eleverna kommer att möta efter sina studier.

Pedagogerna i undersökningsgruppen håller med om att förmågan att lära sig är viktigare än vad man lär sig.

”Så fort nya kunskaper, nya sätt att arbeta, nya teknologier och nya livsformer (exempelvis demokrati) introduceras ändras villkoren för skolan.” (Sälsjö, Jakobsson, Lilja, Mäkitalo, & Åberg, 2011)

Att digitaliseringen är pågående råder det knappast några tvivel om. Mobiltelefoner och sociala plattformar förändrar och påverkar sättet på vilket vi arbetar, kommunicerar,

interagerar och utbyter information. Skolan kan inte vara en isolerad plats där utbildning sker oberoende av utvecklingen i omvärlden. Pedagoger behöver ha kontinuerlig kontakt med arbetslivet för att ha en förståelse för vilka krav som våra elever kommer ställas inför detta har kommit fram ifrån företag och APL samordnare på min arbetsplats under de programråd vi arrangerat där företag och pedagoger ifrån olika gymnasieskolor diskuterar. Denna kontakt kan ske som ovan beskrivet när elever för tillbaka kunskap från arbetsplatser där de har

praktiserat, eller genom mer direkt nätverksaktivitet. I nuläget är detta nätverkande till stor del upp till varje pedagog, men i framtiden bör detta inte bara tolereras av arbetsgivaren utan uppmuntras, främjas och kanske även arrangeras.

Karin Nygård skriver att digitalisering handlar om två processer: Digitaliseringen av de verktyg vi använder oss av och den information vi tar del eller delar med oss av, samt Digitalisering av arbetssätt och vårt beteende/hur vi förhåller oss till digitalisering. (Nygård, 2015) I detta finns även fallgropar och nya utmaningar gällande vår förmåga att anpassa oss. Idag finns hundratals ”mikrostörningar” under en lektion, mobilen plingar titt som tätt med ny information som ska uppmärksammas. Det finns även oändligt med distraktioner på internet, och det ställer höga krav på självdisciplin och koncentration för att undvika dessa.

13

4 Tidigare forskning

4.1 Varför är Digitalisering viktigt

Skolverket arrangerade ett seminarium kallat Programmering i gymnasieskola och

vuxenutbildning där det introducerade en mängd informationsmaterial som skall hjälpa oss som pedagoger att förstå vad vi skall arbeta med, ett av dessa var att få syn på digitaliseringen på gymnasial nivå, där Skolverket lyfter en mängd olika punkter om hur vi behöver lyfta och arbeta med digitalisering i våra skolor. En punkt här som lyfts är EU:s åtta

nyckelkompetenser. En av dessa nyckelkompetenser är ”Färdigheter som behövs är förmåga att söka fram, samla in och bearbeta information och använda den på ett kritiskt och

systematiskt sätt för att kunna bedöma dess relevans och skilja mellan den fysiska och virtuella verkligheten” (Skolverk, 2017, s. 7).

En annan av nyckelkompetenserna beskriver skolverket som ”Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens och ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap” (Skolverk, 2011, s. 4)

En svårighet med att få grepp om vad digitalisering innebär lyfter skolverket ”I en tid som kännetecknas av hög förändringstakt förändras också innebörden av begrepp över tid” (Skolverk, 2017, s. 8). När vi digitaliserar mer av våra arbetsuppgifter kan vi inom

skolväsendet ”bidra till ökad måluppfyllelse och likvärdighet” (Skolverk, Statens, 2015, s. 7). De digitala verktyg vi arbetar med idag hjälper oss att tillgodose olika typer av behov som elever, målsmän och administratörer har. ”användningen av it som verktyg för skolutveckling och för effektiv administration, till exempel som ett verktyg för skolutveckling och för

effektiv administration,” (Regeringen, 2015, s. 2).

I en rapport ifrån Lärarförbundet säger 59% att de tycker att lär plattformar ger en låg grad av stöd till elevers lärande. De digitala plattformar vi arbetar med skall hjälpa oss att utföra uppdraget att dokumentera på ett smidigare sätt, ändå är dessa verktyg inte alltid pålitliga ett stort problem är att de kan krascha och värdefullt arbete kan gå förlorat. Jag har många

erfarenhet av krascher och buggar i dessa system som fått mig förlora arbete och tid, men med förståelse för dessa digitala verktyg är det lättare att hitta sätt att arbeta effektivare med dessa verktyg. ”Därutöver behöver de fortfarande dokumentera på egen hand för att på ett mer adekvat sätt fånga elevernas kunskapsutveckling. ” (Lärarförbundet, 2019)

14

Skolan är en reflektion av vårt samhälle och vi som lärare är ålagda att förbereda våra elever till att bli bekväma att använda sig av de verktyg som finns i vår samtid, Skolverket säger att vi skall ”ge aktivt lärarstöd och får tillgång till och förutsättningar att använda läromedel av god kvalitet samt andra lär verktyg för en tidsenlig utbildning, bland annat skolbibliotek och digitala verktyg” (Skolverk, 2011). De verktyg vi har att tillgå på våra skolor är inte längre enbart bundna till böcker utan vi måste även använda oss av digitala verktyg i vår

undervisning ” skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens,” (Skolverk, 2011)

Skolan skall bidra till att stimulera elevernas kreativitet och nyfikenhet och ge dem förmågan att självständigt kunna lösa egna problem.” Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar

individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik” (Skolverk, 2011)

Våra gamla arbetssätt blir inte i och med digitaliseringen irrelevanta. Det som pedagogerna innan oss har tagit reda på kommer alltid att vara relevant. Ett exempel på detta är

”Hantverket stimulerade konstruktiv fantasi, logiskt tänkande och verklighetsförankring. Arbetet, detta att behöva bidra med något verkligt, var i sig själv disciplinerande och bidrog till att etablera goda vanor, fostrade till flit och ansvarstagande.” (Forssell, 2011, s. 105)

4.2 Behov

Ett behov som lyfts av skolverket i IT-användning och IT-kompetens i skolan Rapport 386 är att Lärare uppger att de har en mindre god IT-kompetens och en stor del efterfrågar

kompetensutveckling om lärare får bättre IT- Kompetens kan de se hur de kan komma att ha nytta av digitala verktyg inom nya kunskapskriterier som också till viss del tvingas fram av nya verktyg/tillvägagångsätt, exempel på detta kan vara att då elever inte bara skall

betygsättas inte på traditionellt viss med inlämningar/prov med papper och penna utan också visa på egenskaper i att muntligen kunna argumentera och föra fram tankegångar om hur de arbetar med digitala verktyg inom traditionella ämnen som matematik, tekniken skapar förutsättningar att åskådlig göra detta genom att tex spela in eller visa traditionella lösningar i andra miljöer som tex. Spel. ” Fortfarande uppger dock omkring en femtedel att de har mindre bra kompetens. Både att ha tillgång till egen dator respektive att undervisa i klasser där

15

Ofta har elever kunskaper sedan tidigare som de har tagit till sig genom självstudier, dessa kunskaper kan ofta ligga inom ramen för kursen och dess uppgifter. Detta kan exempelvis vara att de filmar när de spelar sina favoritspel som de sedan klipper och redigerar, för att sedan visa upp på Youtube eller dylikt. Då kan jag i en kurs som Digitalt skapande hitta många anknytningar till det centrala innehållet i kursen ifrån skolverket och kan ofta tilldela elever individuella uppgifter för att möta de olika kunskapskraven på elevens sätt.

”undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskapar” (Skolverk, 2011, s. 2)

4.3 Digitala verktyg i undervisningen

Per Jönsson & Thomas Lingefjärd tar upp området IKT i Grund och Gymnasieskolan, här talar de om verktyg som en relation. Med detta menas att när verktyg blir med avancerade så blir även relationen emellan verktyget och användaren mer komplicerad. Det tar tid att bemästra ett verktyg men allteftersom vi behärskar nya verktyg öppnas nya

användningsområden och tillvägagångsätt, och vi får med verktygen mer möjligheter. Per och Thomas tar upp ett exempel där en hammare kan användas på fler än ett sätt. Vi anpassar vår användning till hur vi upplever att hammaren kan användas, vår grunduppfattning är ofta något vi ärver av tidigare erfarenheter som andra visar oss, men om vi lär oss verktygen vi arbetar kan vi skapa egna uppfattningar och vidareutveckla dessa och på så viss skapa nya användningsområden/tillvägagångsätt för de verktyg vi använder oss av.

I mitt ämne programmering har det hänt en del i form av hur man lär sig att programmera. När internet var relativt nytt fanns det inte så mycket information att tillgå om nya ämnen, det fanns vissa böcker och väldigt lite information på nätet. Nuförtiden finns det hemsidor som ofta tillgodoser de behov av kunskaper användaren är ute efter, dessutom är dem ofta inriktade på precis det område man vill lära sig om. Det finns online kurser man kan gå där man blir bedömd och därmed kan se sin progression vad man har lärt sig och vad man har kvar att lära sig på dessa sidor. Ofta tillhör inte sidorna något läroverk eller skola utan de är fristående inriktade på kunskap för den som vill lära sig ett specifikt eller allmänt område. De tillhandahåller ofta väldigt bra och pedagogiskt läromaterial. Dessa sidor kan snabbare

introducera nytt läromaterial när ny teknik introduceras och är på många sätt bättre på att lära ut kunskap än vad skolor är.

16

Vi bör dock inte vara rädda för ny teknik utan vi måste hitta det som är kärnan i vad och hur vi arbetar och sedan ta det som fungerar och se hur vi kan använda de nya verktyg och

arbetssätt som datorer och ny teknik ger oss och forma tillvägagångsätt för att kunna få ut mer av det vi gör och på ett bättre sätt.

”En ny typ av lärande växer fram, ett lärande som skolan kanske inte är beredd på och därför saknar verktyg för att främja, förstå, uppmärksamma och bedöma” (Kjällander, 2014, s. 7) syftar på att varje elev skall ha tillgång till en dator som har tillgång till internet och programvara som verktyg att utföra sina uppgifter med.

Silvernail och Lanes (2004) har bedrivit undersökningar där de följt 1 till 1 satsningen, och kan konstatera att 90% av elever använder datorn vid informationssökning, innan satsningen var siffran 70%. Lärare å andra sidan använder sina datorer till lektionsplanering och

informationssökning här upplevde 70% av lärarna datorn som ett effektivt verktyg till att utföra dessa uppgifter.

17

5 Metod

I min undersökning använde jag mig av en blandning mellan en kvantitativ och en kvalitativ metod för att förstå hur mina deltagare upplever fenomenet ”Digitalisering i skolan”.

Kvalitativ forskning har med djupet att göra vilket innebär att ta reda på hur mina deltagare ställer sig till digitaliseringen i skolan.

För att skapa mig en förståelse för hur elever upplever digitalisering skapade jag i samarbete med en annan pedagog en uppgift. Uppgiften gick på att skriva uppsatser och lägga fram argument för och emot digitaliseringen i skolan.

I min undersökning har jag använt mig av ett hermeneutiskt synsätt där jag utgår ifrån mina deltagares erfarenheter och tankar i det frågeformulär som de fick besvara, jag tittar på vad de tycker om mina frågor och väger deltagarnas olika svar emot varandra för att ta reda på vad innebörden av deras svar är. Detta gjorde jag genom att 20 lärare fick svara på tre

diskussionsfrågor och sedan diskutera dessa i grupp. Diskussionerna dokumenterades av en sekreterare i var grupp som sedan presenterade resultatet.

Larsen (2009) beskriver de 5 faser man genomgår när man arbetar med

metoddelen i sitt arbete, med dessa steg som grund vill jag visa hur jag har arbetat med metod delen i mitt examensarbete. Två viktiga frågor man måste ställa sig innan man påbörjar en undersökning är om den är etisk, alltså kan några av deltagarna i undersökningen komma till skada pga. sin medverkan, ”man bör därför undvika etiska risker” (Denscombe, 2018). Den andra frågan man bör ställa sig är om arbetet är genomförbart. Ytterligare frågor man måste ställa sig är om man kan få tillträde till den typ av människor man vill bedriva sin forskning på, finns utrustningen man behöver för sitt ändamål. ”Oavsett vad det gäller så är poängen att tillträde till datakällor är avgörande” (Denscombe, 2018). Jag har valt att bedriva min

datainhämtning på den skolan där jag verkar, då jag vet att kompetensen på det jag vill undersöka vidare är tillgänglig här.

5.1 Fas 1: Problemformulering.

Här har jag valt tre frågeställningar för mitt arbete som jag vill få besvarade och senare dra mina slutsatser ifrån. Jag har avgränsat och konkretiserat mina frågeställningar så att de är genomförbara men fortfarande ger mig den kvalitativa egenskap jag eftersöker. ”Kort uttryckt

18

innebär en operationalisering av frågeställningen att gå från det abstrakta till det konkreta, där det abstrakta är allmänt hållet och det konkreta så precist som man lyckas göra det” (Larsen, 2009, s. 45).

5.2 Fas 2: Urval.

I urvalet går man igenom valet av de enheter och Variabler man ämnar undersöka, här har jag valt att använda mig av den kvalitativa forskningsmetoden. Denna metod passar bäst för denna frågeställning då det är den subjektiva upplevelsen som är relevant. För detta använde jag mig av ett godtyckligt urval i mitt arbete, detta då jag vill veta hur personal och elever på min skola upplever min frågeställning.

I enlighet med konfidentialitetskravet är deltagarna beskrivna anonymt och de har fått fiktiva namn, vilket är ett etiskt övervägande jag har tagit vid en forskningsansats.

5.3 Fas 3: Datainsamling.

Datainsamlingen skedde genom observationer och texter som sedan mynnade ut i

diskussioner som kom från elevernas framförande, dessa argumenterande texter och arbeten kom ifrån det samarbete som bedrevs med hjälp av en annan pedagog, ytterligare

Observationsdata av typen Texter kom ifrån de lärare som arbetade ihop i diskussionsgrupper baserat på de frågeställningar som tagits fram. Ämnet som båda observationer har berört har varit digitalisering och programmering i olika former.

För min datainsamling hos mina kollegor hade jag gjort upp en lista med färdiga frågor som jag ville få svar på. Men även här blev det observation/intervju i de diskussionsgrupper som bildats för att besvarat frågeställningen. Jag har således i mitt arbete både använt mig av samtalsintervjuer samt gruppintervjuer för att samla in min data. Mina observationer har varit öppna observationer och jag har när möjligt styrt diskussionerna så att alla informanter har fått samma möjligheter att framföra sina åsikter och att få beskriva sina synsätt. Under elevpresentationerna använde vi oss av tid för att se till så att de som presenterade och argumenterade hade lika mycket tid på sig att framföra/försvara sina åsikter.

5.4 Fas 4: Bearbetning av data.

Bearbetningen av data handlar om att förenkla det material som man har samlat in, dessutom handlar det om att sortera och strukturera upp data så den blir lättare att analysera i nästa fas i processen. Jag har valt att kategorisera mina svar i tre olika grupper, tanken med detta är att

19

de svar jag får skall kunna svara på eller ge ledtrådar till den frågeställning jag vill besvara, dessa 3 grupper kan ses i matrisen nedan.

När jag bearbetade elevernas framförande och texter fick jag här sortera ut deras tankar och kategorisera dessa inom samma grupper, dock har jag avgränsat detta till elevers perspektiv och lärares perspektiv.

5.5 Fas 5: Analys av data.

Det jag har gjort för att komma fram till resultaten ifrån mina data i mitt examensarbete är att jag har arbetat med Kvalitativ metod vilket har används för att förstå samband och samspel mellan människor i de miljöer/situationer de lever i vilket för mig har varit deras skolmiljö, för utökad förståelse av deras sociala verklighet (Alvehus, 2013).Avläsning och analysering av varierande sociala sammanhang visar på komplexitet och nyansrikedom, vilket är

färdigheter som kan utvecklas i en kvalitativ studie (Alvehus, 2013). I kvalitativa studier undersöks mening och innebörd snarare än analyser av samband i en statistiskdatainsamling (Alvehus, 2013) ifrån de svar jag har fått ifrån mina lärarkollegor samt de svaren har fått ifrån elevpresentationerna.

Analys av data handlar om att man tolkar materialet så att data blir tydligare, eftersom min analys är kvalitativ är det inte helt enkelt att använda sig av alla de metoder som

kurslitteraturen går igenom, Jag valde i mitt arbete att reducera mina data och ställa upp mina data i en bivariat tabell för att få en bättre översikt över vad min observationsgrupp tyckte. Kvalitativa data kan innehålla intervju, observation samt frågeformulär något jag har valt att använt mig under mina intervjuer och observationer. Oftast kombineras flera

20

Allmänna kompetenser: Är sådana som kan ses som sociala, struktur social kompetens.

Tekniska kompetenser: Är sådana som syftar på att öka elever förmågor inom hårdvara eller

mjuka.

Allmänna kompetenser Tekniska kompetenser

Vilka kompetenser behöver våra elever ha för att kunna bidra i samhället 2030?

71% 28%

Vad behöver vi som skola utveckla/förändra för att ligga i framkant i en allt mer digitaliserad värld?

50% 50%

Vad behöver jag som lärare utveckla för att eleverna skall få vad de behöver för att verka en alltmer digitaliserad värld?

66% 33%

5.6 Fas 6: Tolkning av Data

”Många säger att det är viktigt att vara objektiv i tolkningarna, men vi vet att detta är mycket svårt, till synes omöjligt” (Nilholm, 2016, s. 19) detta var den punkt jag kände var svårast när jag tolkade min data. När jag analyserade svaren som min undersökningsgrupp gett mig var det ibland min egen tolkning som fick avgöra om ett svar passade i kategorin Tekniks kompetens eller Allmän kompetens, det viktiga i denna avvägning var att vara objektiv och opartisk samt beakta de möjliga felkällor som kan infalla, som validitet, reliabilitet eller effekter av analysarbetet, detta hade jag i åtanke när jag gick igenom mina data.

Jag tror att det finns olika personlighetstyper som är bra på olika saker. Vissa är bra på de teoretiska, vetenskapliga bitarna, andra som mig själv gillar det praktiska så som John Dewey Learning by doing principen. Därför ser jag min forskning som ett arbete som hela tiden kan utvecklas och där jag lär mig av mina misstag. Det som slagit mig starkt sedan jag börjat min vidareutbildning till att bli behörig lärare är just att mycket som vi tar som sanningar initialt inte behöver vara rätt mycket i läraryrket är inte svart och vitt. Det som fungerar och

efterfrågas i ena stunden kan vara kontraproduktiv i nästa situation, som lärare bör man vara flexibel i sin pedagogik, där med inte sagt att det inte hjälper att ha en rad olika pedagogiska redskap i sin arsenal.

21

6 Resultat och Analys

En sak som slog mig många gånger under seminariet var att vi inte vet vad digitaliseringen kommer innebära för samhället och skola. Vi kan se många nya teknologier som kommer att konkurrera i många branscher, vi kommer även se många nya innovativa verktyg som kommer att utvecklas för att hjälpa oss att bli mer effektiva i vår vardag. Skolan är ett av de viktigaste områdena att tidigt integrera digitaliseringen inom så att vi lär oss att använda och arbeta med dess verktyg. Om vi inte börjar med detta tidigt kommer vi att halka efter och omställningen till att arbeta mer digitalt kommer bli jobbigare och svårare, utvecklingen kommer mycket snabbare än vi tror, robotar som automatiserar arbetsprocesser har funnits länge! Men de nya typer av robotar samt AI som utvecklas kan konkurrera mot oss i alla branscher samtidigt kommer den nya teknologin skapa nya förutsättningar för de som är utbildade i att arbeta med dessa.

I min första frågeställning vilket ”Vilka kompetenser som kommer att vara viktigt för våra elever i framtiden”. Har jag valt att dela upp svaren i 2 grupper som jag kunnat tyda fram är dominerande ifrån min undersökningsgrupps svar, dessa båda grupper blev Allmänna

Kompetenser och Tekniska kunskaper, till vilka jag kan tilldela den svarsfrekvens jag har fått. När jag gått igenom mina insamlade data framkom det att majoriteten av lärarna tror att det är allmänna kunskaper som kommer ha en betydelsefull roll för våra elever att kunna verka och vara i en alltmer digitaliserad framtid. Med allmänna kunskaper menas egenskaper som kommunikation, socialt samspel, att vårda och stärka den mänskliga kroppen och läskunskap. Detta är inte egenskaper som vi förknippar med digitala verktyg, men digitala verktyg är en förlägning av oss själva så dessa egenskaper kommer att vara viktiga för att vi skall kunna fungera och arbeta tillsammans med teknik och digitala verktyg på ett effektivt sätt.

Nedan följer ett exempel på ett samarbete som mina programmeringselever arbetat med där just dessa egenskaper visat sig viktiga! Nästan mer så än deras förmågor att programmera. För ett tag sedan startade jag ett sammarbete med Audio video i Helsingborg där 3 av mina programmeringselever fick jobba med ett skarpt projekt där kunden förväntar sig en produkt. Att mina elever fick chansen att arbeta med att utveckla åt en kund, har gjort så att de har lärt sig mer än vad de gjort på de senaste 5 månaderna på mina vanliga lektioner. Att projektet är verklighetsförankrat har fått eleverna att ta ansvar för sitt eget lärande och detta projekt har fått dem att bli mer disciplinerade och intresserad för sitt eget lärande.

22

Hur vi gjorde saker förr blir mer och mer inaktuellt, vissa jobb som har funnits finns inte längre och nya typer av jobb introduceras på arbetsmarknaden. Många av dessa nya jobb är jobb som vi förr inte hade kunnat tänka oss. Om vi vill ligga i framkant och vara/kännas relevanta i våra roller som pedagoger måste vi försöka att hänga med i utvecklingen och försöka att dra nytta av den, vi måste utbilda våra studenter och ge dem verktyg som de kan tänkas kunna ha nytta av i en oviss framtid vi måste utbilda för en mer eller mindre oviss framtid.

I ett dynamiskt landskap, måste vi lära oss att förstå att våra elever har olika intressen digitala plattformar möjliggör att lära sig nya och gamla områden på nya sätt, något som de som är intresserad av ny teknik kan tycka är intressantare och därmed kan det komma att få dem mer motiverade. ”Ökat engagemang, intresse och motivation är några av de effekter som digitalt lärande kan ge upphov till.” (Phillips, 2018, s. 1) Så fort nya kunskaper, nya sätt att arbeta, nya teknologier och nya livsformer (exempelvis demokrati) introduceras ändras villkoren för skolan.” (Sälsjö, Jakobsson, Lilja, Mäkitalo, & Åberg, 2011, s. 21).

Resultat

Rickard: Nackdelarna med digitaliseringen i skolan. Han tog upp mycket av de

distraktionsmoment som också kommer med internet och digitaliseringen, att när varje elev har en egen dator har de också tillgång till filmer, spel och sociala medier på lektioner och kan därmed fokusera på fel saker och därmed inte kunna ta in den kunskap de skall på sina

lektioner. Böckerna är mycket bättre på att hålla en röd tråd och det blir lättare för elever att fokusera på uppgifterna eller exemplen ifrån böckerna än på internet ibland kan det bli rörigt med för mycket information.

Samuel: Man är inte längre lika bunden till att vara med på lektioner och höra lärares

föreläsningar då dessa ofta finns inspelade som Youtube filmer av andra lärare i samma ämne, man kan repetera det som läraren har sagt hemma i sitt rum. Det finns även olika lärare som pratar om samma ämne fast på olika sätt och man kan som elev välja och vraka och hitta material som är anpassat eller känns bra för en själv, därmed kan man arbeta mer effektivt. En annan punkt som Samuel tog upp under sin redovisning var att han tyckte att lärarna måste utbildas för att kunna använda sig av denna enorma resurs. Han beskrev det som att

digitaliseringen inte är färdig i att en skola köper in och slänger en dator på varje elev, utan lärare måste få tid att bifoga/känna till de resurser som finns i sina ämnen och som ligger ute

23

på nätet till deras och elevernas förfogande. Så att lärare kan förstår och kunna vägleda sina elever bland det material som eleverna ofta söker sig till på egenhand via internet.

24

6.1 Digitala Lektioner

Det framkommer ur de uppsatser/presentationer som min elevundersökning mynnade ut i att elever använder sig av Youtube och sociala plattformar för att ta del och söka kunskap om områden som de vill lära sig mer om.

Därav kommer det sig att lärare som använder sig av dessa plattformar med att filma sina lektioner så att de finns online, kan nå ut till många av dessa elever, det finns nya fördelar med dessa sätt så som att elever kan repetera det man har gått igenom på lektionerna. Elever kan därmed tillansa sig materialet i sitt eget tempo och i en miljö som de känner sig hemma i, tex i sitt eget rum.

”Man är inte längre lika bunden till att vara med på lektioner och höra lärares föreläsningar då dessa ofta finns inspelade som Youtube filmer av andra lärare i samma ämne, man kan

repetera det som läraren har sagt hemma i sitt rum.” (Samuel ifrån min elevundersökning) Ytterligare en intressant aspekt med att använda film är att man kan filma hur man bedömer elevers inlämningar eller arbete Simon Hjort säger i Effektiv undervisning att ” det kan finnas en stor poäng med att elever får insikt i hur vi resonerar när vi bedömer, Elever kan sedan studera din bedömning och hur du har resonerat” (Simon Hjort, 2016, s. 213)

Min erfarenhet av Youtube är att fördelen med just Youtube är att när man har lagt upp sitt klipp med en bra beskrivning kommer eleverna bli tipsade om samt kunna se lektioner ifrån andra lärare något som mina elever har bekräftat för mig i de projekt de arbetar under på våra programmeringslektioner, dessa videos kommer ofta ifrån pedagoger eller andra

ämneskunniga Youtubes som kan öka deras förståelse ytterligare. Elever lär sig på olika sätt och de olika videos man kan hitta pratar om samma saker fast på olika sätt, eleven kan därigenom hitta innehåll som är anpassat för hen. Ytterligare en fördel med Youtube som plattform är att eleverna kan ställa och få svar på frågor som berör den film eller

ämnesområde som de arbetar med, samt se vad andra användare tycker och tänker i de kommentarsfält som finns.

När elever får svar är det dock viktigt att de är kritiska och inte blint tror det de läser. Man måste tänka sig in i det som den som skriver försöker säga. Och se hur det är applicerbart i ens egna situation. Här kan vi se att källkritik är en viktig förmåga som våra elever måste utveckla. De traditionella svenska lektionerna kan här hitta nya sammanband hur de lär ut källkritik.

25

En nackdel med Youtube eller andra och andra hemsidor är att det finns ett för stort utbud, det kan ibland bli svårt för eleven att hitta det den letar efter. Material som är bra eller viktigt kan lätt förloras i mängden av andra videos, här som pedagog bör man hjälpa eleven att hitta rätt och tipsa om det relevanta material som eleven är ute efter.

Det finns även många distraktions moment på tex Youtube då allt material som ligger där inte bara har med det man vill utbilda eleven inom utan det finns andra nöjesfaktorer som

konkurrerar om elevens koncentration.

Om man fokuserarar för mycket på online material och kommunikation genom datorn finns det även en risk att man förlora den personliga och känslomässiga kontakten med sina elever vilket är en förutsättning för att få många elever att vilja lära sig. Det är viktigt för elever att deras lärare ser dem och är där för dem i deras situation. Youtube och skärmar i allmänhet kan skärma av elevers och lärares personliga kontakt.

Det kan vara riskabelt att tänka att digitaliseringen kommer lösa alla våra problem, att vi nu kommer kunna luta oss tillbaka och bara peka på teknologin och hoppas/tro att allt kommer lösa sig själv.

Vad kan vi förvänta oss för typ av hjälp i vår roll som lärare. Ett svar på denna frågeställning kan vara att man kan tillgodose fler elevers tankar och idéer och man kan få större mångfald i sina uppgifter/föreläsningar.

6.1 Motivation och fallgropar.

Den interaktiva världen blir mer och mer den verklighet som vi lever i. En av mina största tillgångar som lärare är mitt stora intresse för de ämnen jag arbetar med, jag lever och verkar i denna värld även utanför mitt läraruppdrag, därigenom håller mig hela tiden uppdaterad om vad som händer i arbetslivet. Att jag även har jobbat professionellt inom de områden jag undervisar gör även att jag inte bara har en teoretisk syn på mina uppgifter, utan kan påvisa hur den kunskap de lär sig är applicerbar i arbetslivet.

Detta är en av anledningarna till att föreläsare ifrån arbetslivet kan vara bra att använda sig av inom skolsektorn, inte bara för elevernas skull utan även för lärarna, så att dessa kan hålla sig uppdaterade om vad som händer i arbetslivet, att kunna förankra det man lär ut och påvisa syftet till varför eleverna behöver lära sig visa verktyg är viktigt, många elever kommer till mig som lärare med frågorna vad skall jag med det här till? Varför behöver jag lära mig detta. Mitt svar på denna fråga brukar vara en motfråga som lyder, vet du vad du vill göra i

26

framtiden? Om svaret på denna fråga är nej brukar jag förklara att det är därför vi lär oss det vi lär oss, då det vi lär oss kan hjälpa oss att öppna dörrar till nya idéer eller tankesätt samt at det kan komma en tid i framtiden då vi kommer ha nytta av det vi lär oss. Om en elev vet vad de vill göra i framtiden brukar jag påpeka att hur det vi lär oss i mina ämnen kan vara

användbart i det syfte som eleven formulerat. Detta är viktiga delar inom didaktiken. Forskare men även utövare måste bland annat välja mellan forskning och uppfinning, man måste alltså våga prova nya saker och utveckla sig själv och sina metoder på nytt, och inte stagnera i det gamla utan hela tiden se till att man håller sin kunskap aktuell. Detta helhetsperspektiv är något man som en ungdom kan ha svårt att förstå och som man som vuxen har i uppgift att förmedla, skolan handlar inte bara om att lära ut olika ämnen utan också att uppfostra. Man kan ge ungdomar kunskap på olika sätt. Ett sätt är att leda dem alla steg längs vägen, och få dem att lösa specifika uppgifter. Denna kunskap i sig är väldigt statisk och skulle jag be en elev att lägga till eller ta bort något i de uppgifter som de arbetar med i mina ämnen kan denna ofta inte göra detta. Ett bättre sätt kan vara att få eleven att förstå vilken nytta denne kan ha av kunskapen och visa olika saker man kan göra med kunskaperna, uppgifter som kan påvisa detta sammanband och hur denna kunskap blir mer relevant och verklighetstrogen. Samtidigt måste eleven själv få hitta vägar och lösningar så att denna sedan inte bara kan lösa uppgiften utan även bygga vidare på eller förändra arbetet till olika syften. Denna kunskap är mycket viktigare och återspeglar den verklighet som eleverna kommer att möta efter sina studier. Ofta har elever kunskaper sedan tidigare som de löst och gjort inom sina intressen och inom ramen för kursen och dess uppgifter. Detta kan exempelvis vara att de filmar när de spelar sina favoritspel som de sedan klipper och redigerar, för att sedan visa upp på Youtube eller dylikt. Då kan jag i en kurs som Digitalt skapande hitta många anknytningar till det centrala innehållet i kursen ifrån skolverket och kan ofta tilldela elever individuella uppgifter för att möta de olika kunskapskraven på elevens sätt.

Något av det första som tas upp i en rapport ifrån (Skolinspektionen, 2014) som skolinspektionen har gjort är Goda exempel. Här tas det upp att lärare som utgår ifrån elevernas intressen, bakgrund, behov och förutsättningar får eleverna engagerade ”

Undervisningen utgår alltför sällan från elevernas intressen, behov och erfarenheter och är inte tillräckligt relevant för eleverna” (Skolinspektionen, 2014, s. 7). Detta är något som är en av de största fördelarna med vår skola. Eftersom vi arbetar direkt med elevernas största intresse blir det precis så som skolinspektionen tar upp. Många av mina kurser är direkt

27

knutna till elevernas största intressen och genom att visa exempel ifrån deras värld och hur de kan påverka och förändra denna själva får jag mycket uppmärksamhet och intresse gratis. En sak som kan vara till stor nackdel med mitt sätt att arbeta är att eftersom jag sätter mycket tilltro i mina elever och låter dem göra mycket på sitt sätt, kan detta leda till att om eleven inte tar eget ansvar och inte förstår vilka konsekvenserna ett försummande arbetssätt för med sig så kan denna snabba halka efter. Synligheten på vad varje elev arbetar med blir dessutom mindre, eftersom jag inte alltid har strikt disciplin på hur en uppgift skall lösas. Dessutom kan deras största intresse också bli till en nackdel då det är starka krafter som lockar dem att istället spela än att göra det de skall. Detta går lite hand i hand med den stora samhörighet och trivsel som råder. De kan ibland känna sig alltför bekväma och även påverka varandra

negativt i att man tillsammans gör det man inte skall, och även ta mina varningar om dessa försummelser på mindre allvar än de bör göra.

Som lärare har jag lärt mig att det är viktigt att hänga med i dagens tekniska samhälle och vara en del av den verklighet som mina elever lever inom. Detta vill till stor del säga den tekniska åldern och Internet. Dagens elever är uppkopplade 24/7 och de lever i ett samhälle där de är kontaktbara hela tiden. Det är nästan så att om man inte är online finns man inte. Detta ställer vissa krav på mig som lärare och pedagog, men det ger mig också möjligheter och verktyg att nå inspirera och kontakta mina elever.

28

6.2 Slutsats/Resultat

• Vilka kompetenser behöver våra elever ha för att kunna bidra i samhället år

2030?

Det framkommer ifrån (Nygård, 2015) jag har läst samt de personer jag har intervjuat och lyssnat på att: Anpassningsförmåga är något som kommer att vara viktigt i en värld som är i ständig förändring något att vara medveten över och villig att ta till sig. Det framkommer också att det i och med digitalisering blir lättare att anpassa sig då nya tillvägagångsätt, teorier, verktyg åskådliggörs och förklaras med digitala plattformar så som Youtube tutorials.

Problemlösningsförmåga Det framkommer att problemlösningsförmåga är en egenskap som

elever kommer behöva, snabb utveckling och nya tillvägagångsätt innebär nya problem och nya lösningar, dessa kommer elever behöva lista ut och då hjälper en bra

problemlösningsförmåga till att ta sig an dessa problem. Programmering i sig själv är ett verktyg som låter elever öva på olika förmågor som hjälper dem att bli bättre problemlösare. Det framkommer att dessa förmågor ofta är allmänna förmågor så som, språk, struktur, mönster, analysering och nedbrytning av problem samt socialt samspel.

• Vad behöver vi som skola utveckla/förändra för att ligga i framkant i en allt mer

digitaliserad värld.

Det framkommer att vi som skola behöver vara mer flexibla i hur vi lär ut, vi behöver anpassa vår undervisning så att den blir mer individuell och tillåter olika lösningar på samma problem ofta utifrån elevernas förutsättningar. Elever kan lösa problem på egenhand utanför skolan, dock framkommer det samtidigt att den sociala biten är viktig – människor måste möta människor dessa kan stå i kontrast mot varandra.

För att kunna använda digitala verktyg bättre i allmänhet behöver vi lära oss hur vi använder oss av verktygen. Vi måste bli bättre på att analysera och bearbeta vårt eget tillvägagångsätt, dels för att kunna också stå emot Youtubes dragningskraft till distraktion och istället få ut det som ger oss värde, på denna punkt kommer källkritik vara avgörande, vem är det som säger det vi ser på. Är det sanning eller strunt, om vi inte lär oss att prioritera och analysera kunskapen finns det risk att den äter upp mer tid en den ger.

29

Mer sammanhängande undervisning, undvika snuttifieringen. Måste träna uthållighet – få lov att landa i ett ämne innan man går vidare till nästa. Helhetstänk – holistiskt. Vissa ämnen måste man ha repetitionsmoment till exempel matte, programmering.

Jag har jobbat som lärare på olika skolor i snart 10 år, min erfarenhet säger mig att vi som pedagoger måste arbeta mer på att samarbeta och se ett större helhetstänk det är inte bara i teknikämnena det händer saker, även de som undervisar i ”vanliga” skolämnen behöver också följa med i utvecklingen, så att vi kan koordinera och se sammanband emellan våra ämnen. Vi behöver ha en undervisning som är nära eleven – ämnesövergripande. Svenskläraren behöver till exempel känna till mer vad programmeringsläraren, medieläraren med mera. Mer

ämnesintegration behövs.

Vi styr teknikutvecklingen – vi måste förstå det och eleverna måste förstå det.

Skolan behöver ha en sammanhållande funktion för hela samhället – hur ska vi utvecklas tillsammans istället för att splittras – behövs en gemensam kunskapssyn.

• Hur ser elever och lärare på sin digitala kompetens i dagen skola?

En sak som framkom under observationerna av de diskussioner jag deltog i under min undersökning var att lärare önskar att tid avsätt för vidareutbildning, några lärare utryckte att

Vi har för lite kompetens för att kunna guida elevernas i att utveckla sin digitala kompetens.

Eleverna efterfrågar också mer kompetens hos sina lärare. Vilket Samuel tog upp och pratade

om att lärarna måste utbildas för att kunna använda sig av denna enorma resurs som digitala verktyg innebär. Han beskrev det som att digitaliseringen inte är färdig i att en skola köper in och slänger en dator på varje elev, utan lärare måste få tid att bifoga/känna till de resurser som finns i sina ämnen och som ligger ute på nätet till deras och elevernas förfogande. Så att lärare kan förstår och kunna vägleda sina elever bland det material som eleverna ofta söker sig till på egenhand via internet.

Många ämnen är dynamiska med detta menar jag att de ändrar sig ofta, nya idéer

tillvägagångsätt introduceras i dessa ämnen då gäller det att kunna hänga med som lärare. Fortbildning är viktigt.

Känna till nya teorier men också tillämpning till exempel inom matematik. Nyttan med varje ämne förändras i och med att samhället förändras.

30

7 Diskussion

7.1 Framtidsperspektivet

Det är svårt att sia om framtiden, saken med framtiden är att ingen vet hur den kommer att bli, även om jag tagit in åsikter ifrån kollegor studenter och forskning betyder inte detta att det är så det kommer att bli.

Vi kan lära oss saker av vår historia och härigenom dra vissa slutsatser om vår framtid. Dock kommer det sig så att vår värld genomgår olika epoker där framtiden omkullkastar vår historia och jag tror att vi står framför en sådan epok. Detta är baserat på en dokumentär film (Hurley, 2014).

Det programmerare och forskare arbetar med nuförtiden så som AI, maskininlärning,

robotisering i allt större utsträckning visar att världen är på väg åt ett helt nytt håll något som framkommer ifrån (Hurley, 2014). Även de som är duktiga och intresserade av IT är inte förberedda eller vetande om vad som komma skall inom it och datorvärlden. Det finns givetvis positiva aspekter som kommer av den utveckling vi står inför. Så som många nya jobb kommer som ett resultat av digitaliseringen men vi vet inte ens vad dessa jobb är eller kommer innebära, likaså att vi inte kände till jobb eller utbildningar som. E sport, Streamers, Virtuell Reality, Augmentet Reality. Vilket nu många människor på ett eller annat sätt arbetar eller utbildar sig som eller jobbar med.

Utveckling är inte en rak linje, man kan alltid komma ikapp men man måste kanske bara tänka annorlunda. För eller senare har alla kommit ikapp. Kunskap tävlar vi i, man paketerar numera kunskap. Nu är det dock inte bara människorna som är med i tävlingen.

Datorn börjar lösa saker slår människan i schack slår människan i Jeopardy, Watson löser läkarproblem. Numera söker läkare efter kunskap på internet.

Watson är en dator som programmerar sig själv gör detta annorlunda han gör miljarder sökningar samtidigt som han har samtalat med en student klarar inte detta hur skall vi kunna konkurrera/tävla med en sådan motståndare, han har kanske löst 1000 artiklar, som han baserar sin kunskap på. Robotar och automation kommer att ta över många av de traditionella jobb vi känner till exempel på detta är Boston Dynamics atlas. Atlas har inte lärt sig att hitta balansen han har lärt sig detta själv. Atlas lär sig detta själv genom AI. Alla branscher kommer att bli påverkade.

31

Det kommer bli viktigt att vara anpassningsbar och kunna följa med i utvecklingen. Inte sakta in utan öka takten, vissa tror att det handlar om attityd. Vi kommer att digitaliseras även om vi vill eller inte det är dit vi är på väg, ett exempel på detta är om man ställer sig en fråga som Tror ni att elektroniska journaler kommer att finnas i framtiden, svaret är ja det kommer det onödigt att tänka på om, lika bra att förbereda sig på det. Lägg inte krut på det som kommer att hända, försök se nästa steg innan det händer det är så man är förberedd. Det jag inte kan är det viktiga, inte det jag kan, Perceptionsförmåga är den största resursen vad man kan ta in. Hur påverkar man denna då?

7.3 Diskussion Tillvägagångsätt

Det som kan vara problematiskt med mina resultat ifrån min undersökning är att det ställer stora krav på lärarprofessionen att lära sig hur man implementera programmering i

matematiken ställer nya krav på mattelärarna ”programmering införs som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan, framförallt i teknik- och matematikämnena.”

(Regeringskansliet, 2017, s. 1), att navigera och handskas med nya digitala verktyg tar tid. Man måste lära sig att navigera och förstå dessa verktyg, och hur man kan implementera dem i sina kurser ” Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik” (Regeringskansliet, 2017, s. 2).

7.4 Min Metod

Jag har valt en mix av olika metoder för att få svar på mina forskningsfrågor en del av metoderna jag har använt kommer ifrån boken Metod helt enkelt (Larsen, 2009) där jag lyckades förstå vissa av de olika bitarna i hur man bedriver metod delen i ett examensarbete. Jag har valt att använda en kvalitativ metod men förhöll mig något kvantitativt då jag gjorde tabeller och strukturerade upp mina data för att kunna avläsa och förstå vad

undersökningsgruppen tyckte. Jag arbetade både kvalitativt och kvantitativt (tolkande) något jag är osäker på om det är ett korrekt tillvägagångsätt, dock så lärde jag av Martyn

Denscombe (Denscombe, 2018) att det är bara mallar vi arbetar utifrån och att man inte skall se den vetenskap man bedriver som en ren sanning, det viktiga är ger mitt metodsvar på de frågeställningar jag har och är svaren mätbara och hur förhåller jag mig till min undersökning. Jag önskar i efterhand att min undersökningsgrupp var större, och att jag hade fått veta vad rektorer eller beslutsfattare tycker om min frågeställning, lärare och elever kanske inte riktigt räcker för att få en tillräckligt nyanserad bild över situationen för min frågeställning.

32

8. Litteraturförteckning

Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Stockholm: Liber. Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken : För småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB.

Dysthe, O. (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur AB. Forssell, A. (2011). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber.

Hurley, M. (2014). Humans need not Apply. Hämtad 2018-01-01 från Youtube: https://www.youtube.com/watch?v=7Pq-S557XQU

Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling Lärande som

begreppsmässig precisering och koordinering. Lärande och samhälle, Malmö

högskola.

Kjällander, S. (2014). En dator per elev. Lund: Studentlitteratur.

Lane, D. L. (2004). The Impact of Maine’s One-to-One Laptop Program. Southern Maine : Maine Education Policy Research Institute.

Larsen, A. K. (2009). Metod helt enkelt. Malmö: gleerups Utbildning AB.

Lindkvist, P. (2013). It-användning och it-kompetens i skolan. Stockholm: Skolverket. Lärarförbundet. (2019). Stör- eller stödfunktion? – en rapport om lärplattformar. Hämtat

2019-02-03 från Lärarförbundet: https://www.lararforbundet.se/artikelsidor/stor-eller-stodfunktion-en-rapport-om-larplattformar#om-enkaten

Martyn, D. (u.d.). Forskningsboken.

Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet. Lund: Studentlitteratur.

Nygård, K. (2015). Koden till digital kompetens. Stockholm: Natur Kultur Läromedel.

33

Regeringen. (2015). Uppdrag att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet. Hämtad 2019-24-09 från Regeringen:

https://www.regeringen.se/4a80e6/contentassets/a22b7decc51047a790f68d63c64920c b/uppdrag-till-skolverket-att-foresla-nationella-it-strategier-for-skolvasendet.pdf Regeringskansliet. (2017). Stärkt digital kompetens i skolans. Regeringen.

Simon Hjort, A. F. (2016). Effektiv undervisning. Stockholm: Natur Kultur Akademisk. Skolinspektionen. (2014). Teknik – gör det osynliga synligt. Skolinspektionen.

Skolverk, S. (2011). Hämtad 2019-01-01 från Skolverket:

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan

Skolverk, S. (2017). Hämtad 2019-01-01 från Skolverket:

https://www.skolverket.se/publikationsserier/kommentarmaterial/2017/fa-syn-pa-digitaliseringen-pa-gymnasial-niva

Skolverk, S. (2018). Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet. Hämtad 2018-07-01 från Skolverket.se:

https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for- grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet

Skolverk, Statens. (2015). Uppdrag att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Sälsjö, R., Jakobsson, A., Lilja, P., Mäkitalo, Å., & Åberg, M. (2011). Att förädla information

till kunskap : lärande och klassrumsarbete i mediesamhället. Stockholm: Norstedts.

Thomas, L. (2012). IKT i grund- och gymnasieskolans matematikundervisning. Lund: Studentlitteratur AB.

Wing, J. (2018). https://www.cs.cmu.edu. Hämtad 2019-03-11 från School of Computer Science, Carnegie Melon University: https://www.cs.cmu.edu/~15110-s13/Wing06-ct.pdf