Toxic masculinity i tv-serien
Euphoria
Hur framställs toxic masculinity utifrån visualisering genom genusstyrd makt, kamera och icke-verbal kommunikation i tv-serien Euphoria?
Toxic masculinity in the TV show
Euphoria
How is toxic masculinity portrayed on the basis of visualization through gender-controlled power, camera and non-verbal communication in the TV show Euphoria?
Sonja Hirvinen
Kandidatuppsats i Visuell Kommunikation, 15hp VT2020
K3, Malmö Universitet Handledare: Anna Arnman
1
Abstrakt
Temat för uppsatsen är toxic masculinity. Problemområdet är visualisering och uppfattning om toxic masculinity i film . Syftet med uppsatsen är att studera genusstyrd makt, kamerans roll och icke-verbal kommunikation från en karaktär präglad av toxic masculinity i tv-serien Euphoria. Syftet är att ge nya synpunkter till problemområdet visualisering av toxic masculinity i film, och synliggöra problemet med detta fenomen. Teori om maskulinitet, genusstryd makt, attraktivitet, kamerans roll och icke-verbal kommunikation presenteras. Uppsatsen är en filmanalys med genusperspektiv där toxic masculinity undersöks genom kvalitativ metod, då det finns strukturerat insamlat material som tolkas teoretiskt. Material för uppsatsen är taget ur HBOs tv-serie Euphoria. Analysen baserar sig på granskning av utvalda scener ur tv-serien, där materialet sedan läggs mot den teoretiska referensram som presenterats tidigare i studien. Frågeställningen besvaras genom analysens resultat att kamerans placering, fysiskt uppträdande, våldsamt beteende, karaktärsuppbyggnad och andras reaktioner tydligt betonar karaktärens toxiska beteende i Euphoria. Ovannämnda filmtekniska grepp medför att karaktären visar ett starkt beteendemönster av toxic masculinity . Man kan hävda att detta är gjort för att överdrivet tydliggöra ett toxic masculinity beteende som samhällen vill röra sig bort från.
Nyckelord: toxic masculinity, icke-verbal kommunikation, visuell kommunikation, genusstryd makt, kamerans roll, filmanalys
Abstract
The theme of the essay is toxic masculinity. The problem area is visualization and perception of toxic masculinity in film. The aim of the thesis is to study gender-controlled power, the role of the camera and non-verbal communication from a toxic masculinity character in the TV series Euphoria. The purpose is to give new views on the problem area visualization of toxic masculinity in film, and to highlight the problem of toxic masculinity. Theory of masculinity, gender power, attractiveness, the role of the camera and non-verbal communication are
2 presented. The thesis is a film analysis with a gender perspective where toxic masculinity is investigated by qualitative method when there is structured collected material that is interpreted theoretically. Material for the essay is taken from HBO's TV series Euphoria. The analysis is based on reviewing selected scenes from the television series, the material being placed against the theoretical frame of reference presented earlier in the study. The question is answered through the results of the analysis that the camera's location, physical behavior, violent behavior, character structure and the reactions of others clearly emphasize the character's toxic behavior in Euphoria. The film-technical grips mentioned above prove that the character is perceived as an obnoxious toxic masculinity. It can be argued that this is done to show the bad toxic masculinity behavior societies want to move away from.
Keywords: toxic masculinity, non-verbal communication, visual communication, gender power, role of the camera, film analysis
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 6
2. BAKGRUND 7
2.1 HBO & EUPHORIA 7
2.2 TOXIC MASCULINITY 7
3. PROBLEMOMRÅDE 8
3.1 SYFTE & FRÅGESTÄLLNING 8
3.2 AVGRÄNSNINGAR 9
4. TEORI 10
4.1 MASKULINITET 10
4.2 GENUSSTYRD MAKT 11
4.4 TOXIC MASCULINITY & ATTRAKTIVITET 12
4.5 KAMERANS ROLL 13
4.5.1 BLICKEN & KAMERAN 13
4.3 ICKE-VERBAL KOMMUNIKATION 13
4.3.1 OMGIVNING & REVIR 14
4.3.2 BERÖRING & ÖGONKONTAKT 14
4.3.5 GESTER, UPPTRÄDANDE OCH KROPPENS RÖRELSE 14
4.4 RELATERAD FORSKNING 15
5. METOD OCH MATERIAL 16
5.1 FORSKNINGSMETOD 16
5.2 MATERIAL & PRAKTISKT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 16
5.4 KARAKTÄRSBESKRIVNING 18
6. ANALYS AV RESULTAT 19
Filmbild 1. Nate & Jules 21
Filmbild 2. Nate & Jules 24
Filmbild 3. Nate & Maddy 27
Filmbild 4. Nate & Tyler 30
Filmbild 5. Nate & pappa Cal 33
7. DISKUSSION 35
8. SLUTSATS 37
9. FRAMTIDA FORSKNING 39
5
Ordlista
Generation Z
Generation Z är en demografisk kohort som syftar på människor födda efter år 1997.
Toxisk
Giftigt eller skadligt.
Rambo
Rambo är en amerikansk film serie inom genren action film.
Passing (genus)
Passing hänvisar till en transpersons förmåga att uppfattas korrekt utifrån det kön de identifierar sig med och att inte uppfattas av andra som transpersoner.
Social rörelse
En social rörelse är en organiserad demonstration av en större grupp av människor för att uppnå ett särskilt mål, exempelvis ett socialt eller politiskt mål.
6
1. INLEDNING
I denna uppsats kommer toxic masculinity inom tv-serien Euphoria studeras utifrån ett kamera- och icke-verbalt kommunikationsperspektiv. Temat för uppsatsen kommer vara hur toxic masculinity visualiseras i film . Diskussioner om toxic masculinity startade 2017, när den sociala rörelsen #MeToo grundades. #MeToo är en social rörelse angående sexuella trakasserier, och en protest mot män som begår övergrepp och är våldsamma. #MeToo blev ett uttryck för att synliggöra problemet genom spridning på sociala medier. Jag har följt #MeToo rörelsen och diskussioner som uppstått från detta. Som visuell kommunikatör ser jag en stor nytta och anledning att studera representationen av toxic masculinity i medier.
Sedan rörelsen varit igång har diskussion om toxic masculinity varit mer på agendan. Medier har även blivit snabbare med att identifiera toxiskt beteende. Detta motiverar mitt val av ämne eftersom jag finner det relevant samt intressant att studera detta relativt nya begrepp inom sociala medier. För att studera detta fenomen kommer HBO:s serie Euphoria analyseras. Serien Euphoria är en fiktiv tv-serie, men kommenterar ändå sin samtid genom att diskutera olika aktuella samtalsämnen, där en av dem är detta fenomen. Valet av tv-serie baseras på mitt intresse för filmteknik och visuellt berättande.
7
2. BAKGRUND
2.1 HBO & EUPHORIA
HBO, Home Box Office Inc, är en amerikansk streamingtjänst och ägs av Warner Media Entertainment. HBO har en hög budget och produktion, vilket leder till ett kvalitativt urval av serier på deras tjänst. HBO-serier recenseras regelbundet av The New York Times och The Guardian, vilka är välkända liberala tidningar med internationell press. HBO anses vara en kanal med intellektuella serier som baseras på kulturella, samhällsbaserade, historiskt och kontroversiella perspektiv.
Euphoria är en tv-serie som lanserades av HBO sommaren 2019. Euphoriahandlar om nutida generation Z, ett gäng amerikanska ungdomars gymnasieliv. Serien cirkulerar kring ämnen som toxic masculinity, kroppspositivism, missbruk och relationer i olika former. Serien har blivit kritiserad för att vara överdriven på grund av dess starka visuella scener och handling, men ungdomar i mediala sammanhang har uttalat att de kan relatera till serien. Euphoria är inte speciellt politiskt tilltagande, utan mer populärkulturell. När man gräver djupare, tar serien dock tag i aktuella samtalsämnen på ett lättsamt sätt. Detta kan då hävdas vara ett aktivt val av HBO att ta in en serie för nya samtalsämnen och inkludera den yngre generationen. HBO är viktigt för sammanhanget eftersom att de är avsändaren för datamaterialet som används för uppsatsen.
2.2 TOXIC MASCULINITY
Fenomenet toxic masculinity används både inom akademiska sammanhang och i mediala diskussioner. Toxic masculinity hänvisar till en typ av maskulinitet som baseras på ett normaliserat beteende vilket kan vara skadligt för män, men även för samhället (Kaplan, 2016). Detta är en stereotypiserad bild av män som är dominanta, men också har intuition till kvinnohat och homofobi. Detta beteende kan betraktas som toxiskt på grund av deras främjande av våld, sexuella övergrepp och våld i hemmet (Connell, 1987, s.183). Yngre mäns uppväxt i ett
8 patriarkalt samhälle normaliserar ofta våld, som genom exempelvis det engelska ordspråket “boys will be boys” vilket relaterar till yngre mäns utpräglade förutfattade mening om bråk, mobbning och trakasserier (Merskin, 2012, s.18). Till toxic masculinity associeras även fysisk våld som ett sätt att definiera makt. Detta kan vara våld mot andra män, kvinnor eller barn för att öka auktoritet genom att skapa en form av respekt. Egenskaper som traditionellt betraktas som maskulina i det västerländska samhället inkluderar styrka, mod, ledarskap och självsäkerhet. att framstå som stark, att kväva sina känslor, samt att upprätthålla en bild av hårdhet är även delar av toxic masculinity. Detta lärs ut till pojkar, under deras uppväxt genom tillsägelser om att inte gråta eller visa känslor. Detta görs med hot av att de annars betraktas som feminina och svaga. Problematiken med toxic masculinity diskuteras vidare och mer ingående senare i uppsatsen.
3. PROBLEMOMRÅDE
Sociala rörelser som #MeToo, om män som begår övergrepp, gör att serien Euphoria med dess fiktiva händelser är relevant i sammanhanget med samtalsämnen om toxic masculinity. Problemområdet är visualisering och uppfattning om toxic masculinity i film. Tv-serien är fiktiv, men scenerna och karaktärerna är visualiserade för att ge en realistisk uppfattning. Man kan förstå att liknande händelser kan ske i dagens samhälle, men serien är inte baserad på verkligheten.
3.1 SYFTE & FRÅGESTÄLLNING
Syftet med uppsatsen är att studera genusstyrd makt, kamerans roll och icke-verbal kommunikation från en toxic masculinity karaktär i tv-serien Euphoria. Syftet är att ge nya synpunkter till problemområdet visualisering av toxic masculinity i film. Beteendet toxic masculinity identifieras relativt lätt, men studien avser att granska hur toxic masculinity framställs samt hur detta visas i film. Detta avser att medföra en bredare förståelse för genusstryd makt, toxic masculinity samt icke-verbal kommunikation inom visuell kommunikation. Toxic masculinity är, som tidigare nämnt, ett modernt fenomen som har diskuterats mycket de senaste åren. Detta har även börjat synas och upptäckas mer inom fiktiva sammanhang. Som visuell
9 kommunikatör är det viktigt att förstå hur man ska tolka denna typ av material och hur detta ska tolkas. Som visuell kommunikatör är det även viktigt att ha kunskap om genus och jämställdhet, men också historiskt perspektiv och vad som kännetecknar toxic masculinity. Studien avser att granska, med hjälp av teori anknutet till ämnet, hur toxic masculinity visualiseras utifrån icke-verbal kommunikation, genusstyrd makt, kamera samt hur detta gestaltas i film. Ovanstående diskussion om studiens syfte leder vidare till följande frågeställning:
Hur framställs toxic masculinity utifrån visualisering genom genusstyrd makt, kamera och icke-verbal kommunikation i tv-serien Euphoria?
3.2 AVGRÄNSNINGAR
Studien baseras på en filmanalys med utvalda motiverade scener från tv-serien Euphoria, vilka presenteras senare. Bordwell (2017, s.51) förklarar hur man skapar ett narrativ och vilka filmtekniska grepp som är viktiga. Eftersom filmtekniska grepp är ett brett område avgränsas denna studie till att enbart granska kamerans placering för att besvara frågeställningen. Utöver detta har språk och musik exkluderats för att få mer djup i uppsatsen.
Connells (1987; 2000; 2005; 2015) studier kring maskulinitet och makt används som utgångspunkt, men det finns medvetenhet om andra teorier som också hade kunnat vara relevanta för studien. Utöver detta studerades Foucaults (Sturken & Cartwright, 2018, s.109) arbete kring makt och blick, men valdes att inte tas med för att hålla uppsatsen inom tydliga ramar. För vidare studier om maktaspekter hade Foucault varit ett bra alternativ.
Euphoria är en fiktiv tv-serie som utspelar sig i nutid, med betoning på fiktiv då den inte baseras på verkliga personer eller händelser. Inga intervjuer kommer att genomföras, utan analysen kommer att grundas i relevanta teorier, där studentens relation till ämnet toxic masculinity påverkar den personliga konnotationen och således även analysen. På grund av uppsatsens tidsmässiga ramar kommer materialet huvudsakligen analyseras enbart mot en karaktär från
10 tv-serien Euphoria genom teorier anknutna till ämnet.Som studieobjekt för toxic masculinity är karaktären Nate Jacobs utvald baserat på hans icke-verbala kommunikation, utseende, beteende, reaktioner och våldsamhet.
4. TEORI
4.1 MASKULINITET
I denna studien är kroppsspråk, dvs. icke-verbal kommunikation en central del, därav är det relevant att studera den manliga kroppen. Raewyn Connell (2005, s.45) hävdar att “sann maskulinitet” ofta betraktas och förmedlas genom den manliga kroppen, alltså att maskulinitet är något som är ihopkopplat med den manliga kroppen. Den manliga kroppen är det som styr dess handlingar. Män är även mer aggressiva än kvinnor och har okontrollerade luster, och har en mer naturlig relation till våld. Denna bilden av den manliga kroppen styrker den tidigare introduktion och genomgång av begreppet toxic masculinity. (Connell , 2005, s.45)
Andra faktorer som formar maskulinitet enligt Connell (2000, s. 107) är dess livshistoria. Detta syftar på att en individs livshistoria är en betydande faktor som formar manlighet. Connell har fått inflytande av den österrikiska neurologen Sigmund Freuds teorier. Detta är en vidareutveckling av Freuds psykoanalys och fenomenet undermedvetenhet. Detta anses forma hur en persons vuxna personlighet bildas av undermedvetna intryck för att anpassa sig till samhället. Dessa intryck är ofta de man får som barn från familjeförhållanden (Connell, 2000, s. 107). Detta är relevant för studien eftersom det är viktigt att förstå hur och varifrån toxic masculinity uppstår.
Yvonne Tasker beskriver i boken Spectacular Bodies: Gender, genre and the action cinema (2002, s. 113) hur maskulinitet kan representeras i actionfilm. Tasker hävdar, likt Connell, att manliga karaktärer i film huvudsakligen analyseras genom två steg. (1) genom den manliga
11 kroppen, (2) genom deras handlingar. Tasker diskuterar detta koncept genom att relatera till Rambo-filmerna. Detta genom en fysiskt stark karaktär som är alltid redo för attack och våld. Våld är ett av de vanligaste sätten att visualisera toxic masculinity inom film (Coyne & Archer, 2004, s. 260). Eftersom toxic masculinity bygger på denna aggressiva bild av manlighet kan man vidare fundera över ifall karaktärer med toxic masculinity funnits länge men först identifierats som toxiska på senare tid.
4.2 GENUSSTYRD MAKT
Att definiera makt är svårt eftersom det finns olika typer av makt och därmed måste definitionen vara ämnesspecifik (Connell, 1987, s.107). För att förstå maktposition och dess innebörd, används vidare Connells definitioner. Detta eftersom Connell studerat sambandet mellan makt och genus. För denna uppsats är det viktigt att förstå vilken typ av makt det syftas på och hur det är relevant för problemområdet. Connell (2015, s.106) förklarar att all makt inte är genusspecifik, men att makt är en dimension av genus. Maktdimension av genus, är ett centralt begrepp i kvinnorörelsens syn på patriarkatet. Patriarkatet grundar sig på samhällssystem där man ser mannen som det härskande könet och att män har de ledande positionerna inom politiska, ekonomiska, religiösa, och finansiella avdelningar. Det finns en fortsatt betydelse i att analysera våld i genusstyrd makt, vilket indikeras av hög statistik för våld och övergrepp (Connell, 2015, s. 106).
Connell (2015, s. 105) hävdar att allt är relativt inom makt, och för att förstå sig på genusstyrd makt måste man granska dess sammanhang för att kunna dra slutsatser och förstå maktrelationerna. Maktförhållanden fungerar som en social hierarkisk struktur. Fenomenet makt kan vara en fördel på en arbetsplats, ett hushåll eller i en större institution. Med detta menas att makt står i förhållande till olika utomstående påverkan och maktaspekter, och därför måste det tas i hänsyn även när man studerar genusstyrd makt (Connell, 2015, s.105). Den demokratiska staten definierar både män och kvinnor som likgiltiga medborgare. Däremot definierar den förhärskande sexuella koden män och kvinnor som motsatser (Connell, 2015, s.104). Makt som
12 en dimension av genus blir centralt oavsett vilka sociala situationer eller strukturer som undersöks, detta eftersom det tydligt finns ojämlikheter mellan genus. Vidare är det relevant att studera våldet grundat i genusstyrd makt.
4.4 TOXIC MASCULINITY & ATTRAKTIVITET
Toxic masculinity är ett perspektiv av maskulinitet i jämförelse med exempelvis hegemonisk maskulinitet. Hegemonisk maskulinitet bygger på två idéer, en hierarki av intern dominans och att ha dominans över kvinnor (Connell, 1987, s.184). Toxic masculinity skiljer sig från hegemonisk maskulinitet samt andra typer av maskulinitet på grund av dess toxiska effekter på själva bäraren och andra män. Inom toxic masculinity anses sex vara erövring och kvinnor objekt. Kärnan i #Metoo-rörelsen är att män i maktpositioner anser sig ha rättighet till vad de vill, var av de missbrukar sina positioner inom patriarkatet för att behandla andra som föremål för eget gynnande, oftast utan konsekvenser.
Gordon L. Patzer (2006, s. 2) skriver i boken “ The Power and Paradox of Physical Attractiveness” att fysisk attraktivitet medför makt. Patzer menar att fysisk attraktivitet kan medföra effekter som påverkar en individ under hela personens livstid. Patzer hävdar att fysisk attraktivitet är universellt och komplicerat med dolda effekter, vilket leder till fördelar för individer vars utseende anses vara mer attraktivt. Detta innebär att fysisk attraktivitet har en påverkan på hur individer bemöter andra individer, vilket därmed kan vara ett kraftfullt attribut relaterat till en persons framgång. Van Damme & Van Bauwel (2010, s.28) hävdar att inom tv-serier tenderar män mer frekvent ha en avsaknad av känslomässig intelligens samt visa mer aggression. Kvinnor tenderar däremot att vara mer fysiskt attraktiva och använder sin kropp för att få vad de vill. Detta betyder däremot inte att det inte skulle finnas män som använder sin attraktivitet för maktutövning. I serien Euphoria är karaktären Nates utseende en central del, vilket stärks genom filmtekniska greppet kamera för att gestalta attraktivitet och används för att visa hans maktutövning.
13
4.5 KAMERANS ROLL
4.5.1 BLICKEN & KAMERAN
Kamerans placering kan få åskådaren att uppleva scener på olika sätt. Kameran kan exempelvis placeras så det känns som man ser en scen genom en karaktärs ögon, och därmed skapa olika synvinklar. Detta kallas point-of-view. När kameran byter synvinkel avslöjas vanligtvis föremål eller karaktärer, därav kan ändring av point-of-view ge tittaren ny information (Bordwell, 2017, s.210). Blick i film handlar om kamerans placering och klippteknik, vad blicken möter och vems blick det är man ser. Uppfattningar om situationer kan också påverkas av olika kameraperspektiv, exempelvis ovanifrånperspektiv och underifrånperspektiv. Beroende på inspelningsvinkel och kameraplacering, påverkar det åskådarens uppfattning om makt dynamiker i den fiktiva bilden. Bordwell (2017, s.87) beskriver även andra sätt som underbygger berättarteknik och skapar narrativ. Bordwell diskuterar den subjektiva kameran, detta kan exempelvis vara karaktärernas reaktioner, voice-over tankar som spelas upp parallellt med bilden eller tillbakablickar.
4.3 ICKE-VERBAL KOMMUNIKATION
Icke-verbal kommunikation, eller kinesics, är definieras i folkmun som studien av kroppsspråk. Nancy Henley är en av de första som studerat sambandet mellan makt, kön och icke-verbal kommunikation. Henleys bok “Body Politics – Power, Sex, and Nonverbal Communication” (1986) är en central del av denna studie eftersom den tillhandahåller ett brett material och passar studiens forskningsområde. Henley beskriver verklighetsförankrade situationer och maktstrukturer. I denna studie kommer dessa implementeras i fiktiva miljöer.
14 4.3.1 OMGIVNING & REVIR
Hur icke-verbal kommunikation mottages från person till person är beroende på omgivning och situation. Makt är ofta relationsbaserad och uppstår genom reaktion, därmed kan situationer uppfattas annorlunda beroende på vilka andra som befinner sig i ett rum (Henley, 1987, s. 28). Alla människor har ett personligt utrymme och det kan variera på storlek. Henley (1986, s. 27) hävdar att mer dominanta personer har ett större personligt revir, både känslomässigt och fysiskt. Att fysiskt eller känslomässigt närma sig en person, och därav tränga sig in i deras personliga revir uppfattas som maktutövning. Även att kränka någons personliga revir anses som maktutövning, till exempel att röra någons egendom (Henley, 1986 s. 30).
4.3.2 BERÖRING & ÖGONKONTAKT
Beröring, speciellt oönskad, kan anses vara en typ av icke-verbal kommunikativ maktutövning. Det kan vara en klapp på axeln eller smek på kinden för att visa överlägsenhet. Beröring mellan de olika könen eller mellan två personer som representerar olika social status kan upplevas som maktutövning. Det specifika valet av kroppsdel, miljö och social status påverkar även uppfattning om maktutövning (Henley, 1986, s.30).
Ögonkontakt är en av de mest betydelsefulla aspekterna mellan två personers kommunikation vilka påverkar känslor och avsikter. Att stirra på någon kan uppfattas som ett angrepp på det personliga reviret och kan därför uppfattas som maktutövning (Henley, 1986, s.157). Även undvikande av ögonkontakt anses vara en typ av maktutövande. Detta för att kränka någon annan eller medvetet ignorera dess närvaro, att osynliggöra den personen. Ögonkontakt eller blick kan även vara önskat, detta påverkar maktutövandet ur ett annat perspektiv.
4.3.5 GESTER, UPPTRÄDANDE OCH KROPPENS RÖRELSE
Gestikulation, alltså en persons hållning och hur man rör sin kropp, medför vissa intryck av personen och kan användas för att signalera dominans. Längd och storlek kombinerat med hur man rör kroppen kan uppfattas hotfullt, speciellt mellan två individer där det finns stora fysiska
15 skillnader (Henley, 1986, s. 168). Att luta ansiktet närmare någon annan kan vara en form av maktutövning, speciellt under förhållanden där det är oönskat beteende och opassande miljö. Att luta armarna brett mot ett bord och tilltala en person kan uppfattas som maktutövande. Att gå framför någon med betydligt avstånd, eller att drastiskt vända ryggen mot en person under en konversation kan indikera högre status (Henley, 1986, s. 28). Att höja pekfingret till någon eller att peka på någon brukar också tolkas som maktutövande och status. Även att använda pekfingrar för att styra någon genom exempelvis att utbrista “sätt dig där” eller “gå ut” är ett sätt att dominera någon annan (Henley, 1986, s. 147).
4.4 RELATERAD FORSKNING
Detta delkapitel avser relaterad forskning vilket diskuterar liknande problemområde för gestaltning av toxic masculinity i film. Tidigare studier inom detta område har gjorts relaterad till filmen Fifty Shades of Grey. Karaktären i denna film är, likt Nate i Euphoria, en liknande attraktiv, manipulativ manlig karaktär med narcissistiska drag. I studien Fiction or Not? Fifty Shades is Associated with Health Risks in Adolescent and Young Adult Females, diskuteras sambandet mellan populärkultur och hälsorisker av våld mot kvinnor (Bonomi, Nemeth, Altenburger, Anderson, Snyder, Dotto, 2014). Studien diskuterar och intervjuar hur unga kvinnor uppfattar karaktären Mr. Grey, och ifall de haft liknande toxiska relationer. I denna artikel förklarar Bonomi et al (2014) att man, baserat på negativa stereotypiseringar av både män och kvinnor, påverkas av toxic masculinity på olika nivåer. Att betrakta, följa och acceptera sådana exempel på könsstereotyper kan ha negativa konsekvenser för ungdomar. Under tonåren vänder tonåringar sig till media för att lära sig om deras kön och relationer (Bussey & Bandura, 1999, s. 686). Detta medför att tonåringar ofta bemöter negativa stereotypiska exempel vilket kan vara skadligt för ungdomars samhällsuppfattning relaterat till deras framtida förhållanden och sexuella upplevelser.
16
5. METOD OCH MATERIAL
Datamaterial för studien kommer samlas in från HBOs tv-serie Euphoria. Studien är en filmanalys med genusperspektiv där toxic masculinity granskas genom kvalitativ metod då det finns strukturerat insamlat material som tolkas utifrån en teoretisk referensram.
5.1 FORSKNINGSMETOD
För att skapa en uppfattning om hur performativa handlingar utspelar sig, har det valts att analysera kamerans roll och icke-verbal kommunikation. Denna studie kommer utföras med en kvalitativ metod och syftet att skapa vidare förståelse för fenomenet toxic masculinity utifrån visualisering med kamera och icke-verbal kommunikation. Den kvalitativa forskningsmetoden som används kommer vara en filmanalys. Sverrisson (2015, s.192) menar att en filmanalys är ett metodverktyg för att hitta samhällets roll i filmen. Visuellt material är skapat av människan med ett ändamål. Roth-Lindberg (1985, s.125) förklarar att syftet med filmanalys inte är att presentera lösningar på ett problem utan att hitta nya synpunkter på problemet. Detta är därav en lämplig metod för att analysera frågeställningen.
5.2 MATERIAL & PRAKTISKT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT
Studien grundar sig i att analysera hur toxic masculinity uppfattas och hur det framstår i film, detta medförde valet av en tv-serie som visuellt material. Valet för tv-serie blev Euphoria på grund av dess starka visuella scener och dess sätt att visualisera problematiska ämnen. Toxic masculinity är ett av handlingsområden i tv-serien, och vilket gör serien relevant för studien.
För att utförligt kunna besvara frågeställningen “Hur framställs toxic masculinity utifrån visualisering genom genusstyrd makt, kamera och icke-verbal kommunikation i tv-serien
17 Euphoria?” har det valts ut att analysera karaktären Nate Jacobs. I analysen definieras hur toxic masculinity visualiserats i Euphoria, för att senare diskutera vilken uppfattning om toxic masculinity detta resulterat i. Tillvägagångssättet för detta består av att granska hur Nate bemöter en transsexuell person, en kvinna och två män. Detta kommer analyseras genom att titta på kameravinklar och icke-verbal kommunikation. Alla scener är huvudsakligen baserade på karaktären Nate, eftersom han förblir studieobjektet för toxic masculinity i denna studie.
Den praktiska tillvägagången började med att studera tv-serien Euphoria. Efter att ha sett serien och skapat en uppfattning om handlingen upprepades detta för en noggrannare observering. Denna gång valdes det ut filmscener för optimal diskussion och materialet för att genomföra analysen. Det finns totalt åtta avsnitt av serien i dagsläget, och alla är kring 50 minuter långa. De utvalda scenerna baseras på tillfällen då karaktären Nate var med där icke-verbal kommunikation och våld uppstod. Utifrån dessa åtta avsnitt fanns det åtta relativt relevanta scener för studiens ändamål. Bland dessa åtta valdes till slut fem scener vilka innehöll våld. Dessa representerar vidare det visuella material som kommer att analyseras genom filmanalys i studien. Av de utvalda scenerna togs det skärmdumpar som förtydligar scenerna i filmanalysen. Eftersom skärmdumparna enbart medför ett perspektiv för att uppnå bättre förståelse av de faktiska filmscenerna anses detta fortfarande vara en filmanalys. Innehållet av filmscenerna kommer analyseras och jämföras med hjälp av tidigare presenterad teori. Dessa tillsammans ska förstärka uppfattningar och antaganden, och därav besvara frågeställningen på ett optimalt sätt.
18
5.4 KARAKTÄRSBESKRIVNING
En genomgång av karaktärer och deras roll i serien är med för att läsare som inte känner till serien sedan tidigare ska kunna förstå sig på analysen. Karaktärerna som presenteras är de som kommer vara relevanta för studien, och syns i de utvalda filmscenerna.
Nate Jacobs - Han är en vit, populär och attraktiv tonårskille. Nate är lång och vältränad, han är väldigt medveten om sin form och storlek. Nate har aggressionsproblem och narcissistiska drag. När han är barn hittar han sin pappas välorganiserade porrkollektion där pappan utövar sexuella aktiviteter med män och transpersoner. Nate har en väldigt snäv och smal bild över hur en kvinna ska vara. Kvinnor ska vara “flickiga” och använda sandaler eller klackar. De ska ha korta tenniskjolar eller jeansshorts, nyligen lackade naglar, små näsor, stora läppar, långa halsar och dofta gott. Han hatar kvinnor som beter sig som män.
Cal Jacobs - Cal är Nates pappa. Cal uppfattas som en väldigt maskulin, sträng och hård fader. Cal spelar en central figur i Nates liv, han har konstruerat en bild hemma över hur en man ska vara och hur manlighet ska se ut.
Jules Vaughn - Jules är en ung transkvinna men uppfattas av karaktärerna som passing.
Maddy Perez - Maddy är Nates flickvän. Maddys och Nates relation är en passionerad men toxisk relation med både fysisk och psykisk våld.
Tyler Clarkson - Tyler är en sidokaraktär i serien. På en fest har han sex med Maddy, och som hämnd för detta utsätts han för misshandel och dominans av Nate.
19
6. ANALYS AV RESULTAT
I detta kapitel kommer de utvalda materialet att analyseras baserat på den teoretiska referensramen som presenterats tidigare i denna studie. För att analysen ska ha en tydlig struktur kommer materialet att analyseras med hänsyn till den frågeställning denna studie har i syfte att besvara. För att optimalt besvara frågeställningen har teori anknutet till ämnet presenterats tidigare i uppsatsen. Eftersom studien baserar sig på att analysera en karaktär som motsvarar ett studieobjekt toxic masculinity utifrån kamerans roll och icke-verbal kommunikation i serien Euphoria var det vitalt att komplettera dessa med teori om maskulinitet, genusstyrd makt och attraktivitet. Detta samt att ha tidigare relaterad forskning i åtanke för att dra relevanta och bra slutsatser. Vidare kommer nu resultatet att analyseras utifrån filmanalys.
21
Filmbild 1. Nate & Jules
Filmbild 1.1
Scenen börjar med att kameran filmar en halvbild av Nate. Han står i bar överkropp och lutar sig bakåt mot väggen. Enligt Connell kan man tolka maskulinitet utifrån kroppen. Att Nate inte har någon tröja på sig kan man tolka som att kameran vill visa upp hans extremt maskulina och aggressiva kropp. Att luta sig bakåt (gestikulation och hållning) är enligt tidigare presenterade teorier ett sätt att ge ett intryck och signalera dominans (Henley, 1986, s.168). Nates blick är stirrande vilket också kan uppfattas dominerande. Han använder sig av sitt fysiska uppträdande som maktutövning, vetandes att han är större, längre och starkare än den han ser på. Han använder sig även av sin fysiska attraktion vilket han vet kan vara tilltalande.
Filmbild 1.2
Kameran är fortfarande inställd på en halvbild av Nate. Nate vänder ryggen till Jules mitt i deras konversation och fortsätter dialogen med ryggen vänd mot henne, detta indikerar på att förolämpa och trycka ned henne. Detta är också ett sätt att utöva makt enligt Henley (1986, 28). Han vänder sig till de andra som står och lyssnar samtidigt som han använder sig av sin attraktivitet och status för att få dem att hålla med honom. De andra går inte emellan vilket kan tolkas som en reaktion eller rädsla av hans maktutövning. Detta kan också tolkas som att han har högre social status och påvisar auktoritet vilket troligtvis medför att ingen vågar gå emellan och säga ifrån. Om reaktion uteblir uppstår ingen maktutövning.
Filmbild 1.3
Nästa bild (Filmbild 1.3) är filmad från en närbild, en intim vinkel. Nate står så nära han har trängt sig på hennes personliga revir vilket är ett sätt att utöva makt (Henley, 1986, s. 27). Jules ger inga tecken på obekvämhet vilket kan tydas som att hon eventuellt är attraherad av honom, eller åtminstone inte är rädd än.
22
Filmbild 1.4
Kameran är inställd på en närbild. Som betraktare ser man i Filmbild 1.4 att deras blickar möts och Jules ansiktsuttryck skiftar från eventuellt intresse till obehag. Som reaktion på detta börjar Nate skratta och står fortfarande på ett avstånd som är inom hennes personliga utrymme, detta istället för att ta ett steg tillbaka vilket hade indikerat på att Nate förstår hennes obehag.
Filmbild 1.5
Nate har tagit ett steg från Jules men står nu och pekar på Jules medan han pratar till henne. Att peka på någon förklarar Henley (1986, s.147) kan uppfattas som maktutövning, ett försök till att visa dominans. Kameravinkeln har även ändrats från närbild till halvbild, detta ger mer utrymme att för betraktaren att se Jules kroppsspråk och hennes reaktion på Nates maktutövning. Tolkningen av hennes reaktion präglas av obehag och rädsla eftersom hon trycker sig upp mot väggen.
Filmbild 1.6
Nate har tagit ett steg närmare Jules, detta har även kameran gjort. Kameravinkeln är återigen en närbild och därmed väldigt intim. Jules reaktion på Nates beteende och maktutövning är som mest påtaglig i denna bild, det går nu att påstå hon verkligen inte vill han ska stå så nära henne. Detta baserar sig på hennes ansiktsuttryck som uppvisar extremt obehag.
Filmbild 1.7
I den sista bilden filmar kameran en halvkropps vinkel av Nates ryggtavla och bara överkropp som en påminnelse om hans fysiska form och uppträdande. Han pekar på Jules och tilltalar resterande grupp istället för henne. Man ser inte tydligt resterande gruppens reaktion, men man ser inte heller någon hjälpa henne eller be honom sluta. Därför kunde man tyda att resterande grupp inte vågar gå emellan, detta som en reaktion av hans maktutövning.
24
Filmbild 2. Nate & Jules
Filmbild 2.1Nate och Jules möts ute på natten. Bådas kroppsspråk och hållning ser osäkert ut, de står en bit ifrån varandra. Kameravinkeln är helkroppsbild och låter betraktaren känna av stämningen genom vinkel och omgivning.
Filmbild 2.2
Kameravinkeln är en närbild på Jules och man ser Nates hand röra hennes ansikte. Kameran visar hennes reaktion vid denna beröring. Hennes ansiktsuttryck visar inte på att det skulle vara oönskat. Jules öppna mun och intensiva blick kan även ge en uppfattning om att hon är intresserad av honom och därav godkänner berörningen.
Filmbild 2.3
Kameravinkeln har ändrats till ett ovanifrånperspektiv, eventuellt för att visa betraktaren Nates storlek, att han är längre och större än Jules. Kameravinklar påverkar betraktarens uppfattning om maktrelationer i den fiktiva bilden. Man ser bara Nates ryggtavla och inget ansiktsuttryck vilket gör det väldigt svårt för betraktaren att läsa av honom. Nate håller nu två händer mot Jules ansikte, men det ser mer ut som han “håller i henne” snarare än en beröring. Jules ansiktsuttryck har även skiftat från en intresserad blick till en mer besvärad.
Filmbild 2.4
Kameravinkeln är en närbild av Nate som återigen är filmad från ett ovanifrånperspektiv. Det är ett intressant val av kamerarörelse eftersom betraktaren aldrig ser hans ögon i hela scenen. Detta gör att man inte kan läsa av hans känslor. Nate kan uppfattas känslokall vilket kan tolkas som ett filmtekniskt grepp, alltså att inte ge betraktaren möjlighet att känna medkänsla för honom.
25
Filmbild 2.5 & Filmbild 2.6
Nästa bilder är från konversationen Nate och Jules har. Filmbild 2.5 är en närbild på Jules där hennes ansiktsuttryck ser förvånad och sårad ut. I nästa filmbild 2.6 har kameran rört sig lite bakåt och man kan se att de fortfarande står nära varandra. Jules ansiktsuttryck har skiftat från en förvånad till en självsäker blick.
Filmbild 2.7
I nästa scen ser man bådas ansikten. Bilden visar Nates reaktion på Jules ansiktsuttryck och att hon inte reagerar på hans maktutövning. Han sliter henne i håret, drar hennes ansikte närmare sitt eget och fortsätter prata medan hon skriker. Att slita någon i håret är fysisk våld, detta i kombination med att tilltala någon samtidigt som man lutar ansiktet närmare ett tecken på maktutövning (Henley, 1986, s.28). Enligt Henley (1986, s.28) är detta ett sätt att utöva makt, speciellt när det är oönskat och en opassande situation.
Filmbild 2.8
Kameran visar att Jules blir kvarstående efter att Nate slitit henne i håret samt att det är Nate som går därifrån. Hennes reaktion på vad som hänt är att inte vara den som lämnar utan blir kvar ensam efter ett fysiskt övergrepp. Nate har härmed fått ut en reaktion på sin maktutövning och lämnar situationen.
27
Filmbild 3. Nate & Maddy
Filmbild 3.1Kameran visar halvkropps vinkel när Nate stirrar. Hans blick ser tom och ond ut.
Filmbild 3.2 & Filmbild 3.3
Vad kameran visar är Nates reaktion till att Maddy skämt ut honom framför andra. Man ser honom i första bilden dra henne i armen samt att hon försöker riva sig loss. Kameravinkeln är en helkropps vinkel. I andra bilden, filmbild 3.3, ser man att Nate har lyft sitt pekfinger. Enligt Henley (1986, s.147) kan man tolka att ett höjt pekfinger eller att peka på någon är maktutövning och status.
Filmbild 3.4 & Filmbild 3.5
Kameran visar extrema närbilder av Nate och Maddy. Nate har stryptag runt Maddys hals. Han står ovanför henne och pratar ner till henne. I nästa bild ser man hur han återigen lutar sitt ansikte närmare henne och håller fortfarande sin hand på hennes hals. Beröring, speciellt oönskad, är enligt Henleys (1986, s.30) teorier är ett sätt att uttrycka makt. Stryptag är ett fysiskt övergrepp men kan också anses vara oönskad beröring. Man kan inte tolka Maddys reaktion på detta enbart utifrån bild.
Filmbild 3.6
Kameran visar först en ensam närbild på Nate. Hans ansiktsuttryck kan tolkas som ångerfull för sitt beteende. Denna bild sympatiserar honom och visar upp hans relaterbara och mänskliga sida. Detta är hans reaktion till sitt egna beteende men även en reaktion över hur Maddy inte reagerade på övergreppet.
Filmbild 3.7
I nästa filmbild 3.7 ser man helkroppsvinkel på både Nate och Maddy. Maddy står en långt ifrån Nate som sitter ned. Detta gör att betraktaren eventuellt inte uppfattar denna situation hotfull
28 längre. Fysiskt framträdande, storlek och kroppsrörelser som annars uppfattas som maktutövande, är nu borta eftersom Nate sitter ned, vilket gör att han inte uppfattas aggressiv. Nates huvud hänger neråt, vilket också tolkas som ett tecken på ånger.
Filmbild 3.8
I den sista filmbilden 3.8 står Maddy och håller om Nate. Hans huvud lutar mot hennes kropp och han ser liten och svag ut. Kameravinkeln är en helkroppsbild, för att skapa närhetskänsla mellan dem. Detta tolkas som extremt manipulativt beteende eftersom Nate först varit fysiskt våldsam och haft makt över Maddy, men sedan söker han stöd hos henne.
30
Filmbild 4. Nate & Tyler
Filmbild 4.1 & Filmbild 4.2
Kameran visar helkropps vinkel av Nate som sitter i ett mörkt rum i en soffa och lutar sig bakåt. I ena handen har han en öl och i den andra har han ett slagträ. Detta är hemma hos Tyler där han brutit sig in. Att vara avslappnad och luta sig bakåt i en sån situation är tecken på maktutövning och överlägsenhet. När Tyler upptäcker honom tar han en sip från ölen han tagit från Tylers kylskåp. Att tränga in sig på någons personliga revir och röra någon annans egendom är ett sätt att beteckna makt eller visa status (Henley, 1986, s.27).
Filmbild 4.3
Kameran visar Tyler och hans intensiva blick som stirrar upp mot Nate. Man ser en bit av Nates ryggtavla vilken är filmad från en vinkel för att Nate ska se fysiskt större ut än Tyler. Detta är återigen ett filmtekniskt grepp för att få Nate att se större ut än den han tilltalar.
Filmbild 4.4
Kamerans vinkel visar en närbild på Nate men möter inte hans ögonkontakt. Nate tilltalar Tyler och på grund av hans längd tittar han lite neråt mot Tyler. Man ser bakhuvudet av Tyler och kan se att Nate uppvisas längre än honom.
Filmbild 4.5
Kameravinkeln visar helkropp på Nate och Tyler. Genom helkroppsperspektiv ser man tydligt deras fysiska skillnader. Enligt Henley (1986, s.168) kanlängd och storlek kombinerat med hur man rör kroppen uppfattas hotfullt, speciellt mellan två individer där det finns stora fysiska skillnader. I filmbild 4.3 kan man se ett klädskåp i bilden på höger sida av Tyler. I filmbild 4.5 ser man att Tyler har backat förbi klädskåpet. Tylers armar är även lite utsträckta, troligtvis för att skydda sig själv och att visa Nate att han ska sluta närma sig honom. Detta är hans reaktion på Nates maktutövning vilket är en typ av fysiskt framträdande och upplevelse av hotfullhet.
31 Filmbild 4.6
I sista bilden, filmbild 4.6, har Nate slagit Tyler vilket resulterat i att han ligger på marken. Kameran filmar Nate från en objektiv vinkel, vilket innebär att kameran är placerad lite längre ifrån, för att ge en observativ och dramatisk vinkel till scenen. Man ser Nate titta sig själv i spegeln innan han fortsätter att slå Tyler. Detta tolkas som ett tecken på ånger eller att han granskar sig själv, vem är han och vad gör han egentligen.
33
Filmbild 5. Nate & pappa Cal
Filmbild 5.1Kameravinkeln visar upp en närbild av Nate. Hans ögon är glansiga, hans ansiktsuttryck är känsligt och man ser att han sitter i bar överkropp. Kameran visar upp honom i en attraktiv bild, en känslig man med vackert ansikte. Patzer (2006, s.2) menar att fysisk attraktivitet har en påverkan hur individer bemöter andra individer. Därför kan det tolkas som att man velat visa upp en attraktiv karaktär för att betraktaren ska finna intresse för honom.
Filmbild 5.2
Kameran visar i Nate och hans pappa Cal helkroppsvinkel för att demonstrera omgivning och fysiskt uppträdande. Återigen använder sig kameran av Nates fysiska form för att närma sig någon hotfullt. De står med ansikten nära varandra och har en konversation som kan uppfattas obekväm. Nate uppfattas mer skrämmande eftersom han är längre och ser mer muskulös ut då han inte har några kläder på sig.
Filmbild 5.3 & Filmbild 5.4
Kameran visar att Cal har lyckats brotta ner Nate på golvet för att lugna ner situationen. Filmbild 5.3 är helkroppsvinkel. Detta är första gången man ser någon ha fysisk makt över Nate. Nate ser på sig själv i spegeln medan han sprattlar och försöker ta sig loss.
Filmbild 5.5 & Filmbild 5.6
När Nate inte klarar av att släppa sig loss blir hans reaktion att börja skrika. Han dunkar huvudet mot golvet flertal gånger och vrålar (Filmbild 5.6). Man ser Cal släppa taget som reaktion på Nates utbrott (Filmbild 5.7).
34 Kameran visar Cals reaktion på Nates utbrott. Cal har backat mot en vägg och har utsträckta armar likt det Tyler hade i Filmbild 3.5. Detta kan tolkas som reaktion på Nates utbrott och rädsla som kommer från hur aggressivt Nates beteende är.
Filmbild 5.8
I sista filmbilden 5.8 ser man en närbild för att demonstrera Cals ansiktsuttryck, vilket kan tolkas som rädsla, häpnad och oro.
36
7. DISKUSSION
Filmbild 1 är tydlig att toxic masculinity gestaltas på film. Fysisk våld är ett sätt att beteckna makt inom toxic masculinity men även hot om våld definieras som våld (Coyne & Archer, 2004, s. 260). Alla icke-verbala kommunikationsmedel, attraktiva attributer, kameravinklar och maktpositioner som betraktas i Filmbilderna 1 & 2 klargör hur toxic masculinity visualiseras på film i dessa scener. Som tidigare nämnt i karaktärsbeskrivningen är Jules transsexuell. Ett av de största problemen med toxic masculinity är uppfostran och manlig kultur där kvinnohat och homofobi är vanligt. Detta är också orsaken till att de två scenerna med Nate och Jules valts för man kan anse de två vara varandras motsatser vilket är ett filmtekniskt sätt att bygga upp deras karaktärer och vad som vill förmedlas i serien. Enligt Nate är Jules ett hot för vad han anser vara maskulint och feminint. Hon hotar maskulinitet, ordning och heterosexualitet.
Kameran och filmtekniska gestaltningar har en stor påverkan hur Nate framställs som karaktär. Kameravinklar är uttänkta för att få Nate framstå som fysiskt större än den han tilltalar vilket kan uppfattas hotfullt (Henley, 1986, s.168). Detta påminns betraktaren om i varje scen där det förekommer någon sort av maktutövning. Enligt Connell (2005, s.45) tolkas maskulinitet utifrån kroppen för att framhäva fysiska skillnader mellan genus. Icke-verbal kommunikation är också något som tolkas utifrån kropp såsom gester, uppträdande och rörelse. Exempel på det kan vara våld eller hot om våld. Aggression och våld är som tidigare nämnts en av de vanligaste formerna av att utöva toxic masculinity beteende. De flesta scener börjar även med en blick av Nate, där han ser på personen han kommer ge sig på. Blicken handlar om klippteknik och kan ge betraktaren olika information (Bordwell, 2017, s. 210). Filmbild 2 är speciellt intressant då man inte ser Nates ögon överhuvudtaget, och i den scenen uppfattades han enligt analysen speciellt våldsam och kall.
Att kommentera Nates utseende känns som en viktig aspekt för analysen eftersom man undersöker hur toxic masculinity visualiseras inom film. Kameran centrerar Nates attraktivitets
37 attribut och han exponeras i sin manlighet, vilket anses skapa en gaze. Patzer (2006, s.2) menar att fysisk attraktivitet har en påverkan hur individer bemöter andra individer. De andra karaktärerna hade troligtvis inte uppfattat honom på samma sätt ifall han inte varit fysiskt attraktiv och haft socialt status.
Filmbild 3. är med för att få en uppfattning om relationen mellan Nate och kvinnor, för att framhäva hur han utövar sin makt. Scenen ger en uppfattning av hans destruktiva relation med Maddy, hur det finns en genusstyrd makt mellan de som präglas av fysiska skillnader. Som tidigare nämnts är våld ett av de mest vanliga sätten att uttrycka makt inom toxic masculinity (Coyne & Archer, 2004, s. 260). Denna filmbild är viktig för frågeställningen då man får en djupare uppfattning om toxiskt beteende.
I filmbild 4 och 5 ser man relationen mellan Nate och andra män. Nate använder våld i båda scenerna för att uppnå en maktposition över andra män. Våld mot kvinnor är vanligt inom toxic masculinity, men även mot andra män. Att Nate anser sig ha rättighet att missbruka sin maktposition och utföra våld kan tolkas som narcissistiska drag. Connell (1987, s.184) skriver att hegemonisk maskulinitet bygger på intern dominans och dominans över kvinnor, och att toxic masculinity skiljer sig genom att även ha en toxisk effekt på andra män. I scenerna mellan Nate och andra män uppstår detta tydligt. Kameravinkeln skapar uppfattningen om varför Nate är skrämmande för Tyler och sin pappa, vilket gestaltas genom hans fysiska form, dominans och agerande för personligt gynnande. Scenen mellan Nate och hans pappa är intressant då det skapar en uppfattning om hur Nate reagerar när någon annan använder fysisk makt mot honom. Han blir alldeles vansinnig, vilket är intressant då fysisk maktutövning är något han kontinuerligt utför på andra.
Connell (2000, s. 107) skriver om det undermedvetna, hur en persons vuxna personlighet bildas av undermedvetna intryck, främst från barndomen, för att anpassa sig till samhället. I scenen mellan Nate och hans pappa får man en inblick i deras familjerelation. Detta framhäver den våldsamma dynamiken de har vilket relaterar till toxic masculinity. Bordwell (2017, s.87) skriver
38 om den subjektiva kameran och dess sätt att understödja narrativ. Det är viktigt att poängtera att detta är ett subjektivt sätt att bygga upp karaktärer i film genom filmtekniska grepp för åskådaren. Även karaktärernas reaktion på Nates beteende är där toxic masculinity och maktutövningen uppstår.
8. SLUTSATS
I denna studie har man tittat på hur toxic masculinity visualiseras utifrån genusstryd makt, icke-verbal kommunikation och kameran i tv-serien Euphoria.Det har gestaltas via filmtekniska grepp, där det kommit fram att kamerans placering är en central del för hur toxic masculinity framställs hos studieobjektet. Kamerans placering ger åskådaren en uppfattning om situationer, fysiskt uppträdande och karaktärernas reaktioner. Även blickar, alltså klippteknik, visade sig vara vitalt för uppfattning om makt och bemötande, eftersom klippteknik styr vad åskådaren ser och från vems perspektiv. Det upptäcktes även att kameran frekvent var placerad så att karaktären Nate upplevs fysiskt större än den han tilltalade, vilket är ett filmtekniskt grepp för att påverka åskådarens uppfattning om maktposition.
Scenerna var sedan tidigare utvalda för att innehålla våldsamt beteende. Det noterades att Nate använde sig av blick, beröring och våld för att uppnå maktposition. Eftersom våld är ett av de vanligaste sätten att beteckna makt inom toxic masculinity kan man påstå att även användning av våld i film är ett sätt att visualisera fenomenet.
Genom att analysera de andra karaktärernas reaktioner på Nates maktutövning och icke-verbala kommunikation ges en uppfattning om hur hans beteende bemöts. Makt uppstår enbart då reaktion är påtaglig vilken medför att åskådaren upplever en känsla för och mellan karaktärerna. Att analysera Nates olika relationer genom icke-verbal kommunikation och genusstyrd maktutövning medförde en djupare uppfattning om hans personlighetsdrag. Detta skapades genom filmtekniska grepp för att bygga upp hans karaktär för åskådaren. Man upplever att Nate har en dålig kvinnosyn, det finns tecken på homofobi samt att han har ett sätt att lösa problem
39 med våld. Via dessa medel kan man säga att karaktärsuppbyggnad är en vital del av hur toxic masculinity visualiseras i serien. Utifrån att ha tittat på genusstryd makt, icke-verbal kommunikation och kamerans roll kan man dra slutsatsen att kamerans placering, fysiskt uppträdande, våldsamt beteende, karaktärsuppbyggnad och andras reaktioner är sättet hur toxic masculinity gestaltas i tv-serien Euphoria.
I tv-serien Euphoria visualiseras toxic masculinity beteende väldigt tydligt som något negativt och avskyvärt. Man kan besvara frågeställningen genom analysens resultat, att kamerans placering, fysiskt uppträdande, våldsamt beteende, karaktärsuppbyggnad och andras reaktioner betonar tydligt Nates toxiska beteende. Dessa filmtekniska grepp medför att Nate uppfattas som en avskyvärd toxic masculinity karaktär. Man kan hävda att detta är gjort för att överdrivet tydliggöra ett toxic masculinity beteende. Det kan påstås Euphoria är en serie som väljer att belysa detta problematiska beteendet. Det går att diskutera möjligheten att samhället eventuellt är i en förändringsfas, att toxic masculinity inte längre är acceptabelt. Därmed också att jämställdhet bör uppvisas på film och att man då valt att överdrivet visualisera toxiskt beteende för att förtydliga detta. Detta skiljer sig från äldre filmer och serier såsom exempelvis Fifty Shades of Grey och Rambo, där det finns tydliga tecken på toxic masculinity men vilka inte framhävs på samma sätt. Karaktärerna där är uppbyggda för att framställa denna typ av manlighet som något attraktivt. Det är kamerans vinkling som bestämmer detta. Slutsatsen som kan dras är att det kunde vara en komplimang att bli kallad Mr. Grey eller Rambo, men knappast skulle någon vilja bli kallad Nate.
Som tidigare nämnts, vänder sig ungdomar till medier för att lära sig om relationer och sitt kön. HBO som avsändare har ansvar och makt att påverka hur tv-serien uppfattas. Individer kommer relatera till sina personliga konnotationer, men genom ovannämnda filmtekniska grepp bygger vinklade uppfattningar. Då kan man argumentera att för ungdomar kan det vara en givande upplevelse att se på en tv-serie som Euphoria,som så tydligt demonstrerat toxic masculinity och gett ett försök att bryta sig ur den äldre bilden av manlighet på film.
40
9. FRAMTIDA FORSKNING
Utifrån denna studie hade det i framtiden varit relevant att även studera de olika dimensionerna i tv-serien Euphoria samt dess eventuella påverkan inom samhället. Vad som gör tv-serien Euphoria intressant i detta fallet, är att Nate är en av huvudpersonerna som är en toxic masculinity karaktär med homofobi, och Jules är en transsexuell tjej som flera karaktärer verkar ha ett intresse för. Detta öppnar upp för flera intressanta studier relaterat till detta. Mulvey (1989) menar att män inte kan gazea på andra män, medan en stor del av Euphoria handling bygger på att alla är intresserade av Jules. Detta gör Euphoria till den första tv-serien som indikerar på transamorös male gaze. Med att vara transamorös menas att man är romantiskt eller sexuellt attraherad av transpersoner. Det är ett spännande val för serien som annars baserar sig mycket på toxic masculinity. Det blir en ny intressant krock som vidare kan studeras, mer specifikt om hur detta kan vara ett sätt att visualisera transsexualitet och sexuell utforskning.
41
10. REFERENS
Bonomi, A., Nemeth, J., Altenburger, L., Anderson, M., Snyder, A., Dotto., I. 2014. Fiction or Not? Fifty Shades is Associated with Health Risks in Adolescent and Young Adult Females.
Bordwell, D., Thompson, K. and Smith, J., 2017. Film Art. New York, NY: McGraw-Hill Education, s.51, 87, 210.
Bussey, K. & Bandura, A., 1999. Social cognitive theory of gender development and differentiation. Psychological Review. s. 686.
Connell, R., 1987.Gender and Power Society, the Person and Sexual Politics. Cambridge: Polity Press. s.183.
Connell, R., 2005. Masculinities. s.45.
Connell, R., 2013. The Men And The Boys. Hoboken: Wiley, s.107.
Connell, Raewyn (2015). Om genus. Göteborg: Daidalos. s.104, 105, 106
Coyne, S. M., & Archer, J., 2004. Indirect aggression in the media: A content analysis of British television programs. s. 260.
42 Euphoria, 2019 [Film]. Created by Sam Levinson. USA: Home Box Office Inc.
Henley, N., 1986. Body Politics – Power, Sex, and Nonverbal Communication. New York: Simon & Schuster. s.27, 28, 30, 147, 157, 168.
Kaplan, Sarah (2016) Sexist men have psychological problems. The Washington Post. 12 maj.
https://www.washingtonpost.com/news/speaking-of-science/wp/2016/11/22/sexist-men-have-psy
chological-problems/ (22-11-16).
Merskin, D., 2014. Sexing The Media: How And Why We Do It. New York: Peter Lang, s.18.
Mulvey, L., 1989. Visual And Other Pleasures: Collected Writings. Macmillan P., s.19.
Patzer, G., 2006. The Power And Paradox Of Physical Attractiveness. Boca Raton (Fl.): BrownWalker Press, s.2.
Roth-Lindberg, Ö., 1985. Filmanalys. i: P. Cornell, o.a. red. Bildanalys - Teorier, metoder, begrepp. Malmö: GIDLUNDS, s. 125.
Sverrisson, Á., 2015. Visuell metodik. i: G. Ahrne & P. Svensson, red. Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, pp. 192
Tasker, Y., 2002. Spectacular Bodies: Gender, genre and the action cinema. s.113.
43
Van Damme, E., & Van Bauwel, S., 2010. “I don’t wanna be anything other than me”: A case study on gender representations of teenagers in American teen drama series One Tree Hill. s. 28.
