Upplevelsen av musik i en perioperativ vårdmiljö : En integrativ litteraturöversikt

EXAMENSARBETE -MAGISTERNIVÅ VÅRDVETENSKAP

VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD 2020:103

Upplevelsen av musik i en perioperativ vårdmiljö

En integrativ litteraturöversikt

Jonas Norlin

Kristin Staffansdotter

Uppsatsens titel: Upplevelsen av musik i en perioperativ vårdmiljö: En integrativ litteraturöversikt

Författare: Jonas Norlin & Kristin Staffansdotter Huvudområde: Vårdvetenskap

Nivå och poäng: Magisternivå, 15 högskolepoäng

Utbildning: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

Handledare: Thomas Eriksson Examinator: Isabell Fridh

Sammanfattning

Att opereras under lokalanestesi innebär att patienten kan vara vaken under operationen, forskning visar på både positiva och negativa upplevelser av detta. Ångest och oro är påtagligt och att patienterna känner att de tappar kontrollen över situationen. Samtidigt är anestesisjuksköterskans roll viktig för att se och bekräfta patienten. Att låta patienten lyssna på musik kan vara ett verktyg som sjuksköterskan kan ta till, eftersom musik har kunnat minska ångest hos andra patientgrupper. Syftet med denna studie är att utforska upplevelser hos patienter som lyssnar på musik perioperativt i lokalanestesi. Den metod som används är en systematisk litteraturöversikt med en integrativ design. Resultatet baserades på 21 artiklar, varav 18 är kvantitativa och 3 kvalitativa. Studien utmynnar i fem teman; ångest, smärta, välbefinnande, coping och upplevelser utöver musiken. Musik påverkar patienternas ångest och smärta på olika sätt. Ofta lindras ångest och smärta men i flera studier har musiken ingen eller tveksam inverkan. Musiken har även effekter på patienternas välbefinnande och påverkar deras copingstrategi. Studien visar på viktiga upplevelser utöver musiken, där sjuksköterskans betydelse för patienten är framträdande. Musik visas öka patienternas välbefinnande men att sjuksköterskan har kännedom om hur smärtsamt och ångestladdat ett ingrepp är, kan vara angeläget för att inte lägga för stor tilltro till musikens effekt på patienten. Ytterligare forskning krävs för att få en ännu djupare förståelse och beskrivning av patienters upplevelse. Att även belysa olika ingrepps inverkan på patienternas upplevelse av musik, är av vikt.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING _________________________________________________________ 1 BAKGRUND _________________________________________________________ 1

Lokalanestesi _____________________________________________________________ 1

Central blockad _________________________________________________________________ 1 Perifer blockad och lokal infiltration _________________________________________________ 2 Intravenös regionalanestesi ________________________________________________________ 2

Patientens upplevelse av att vara vaken under operation _________________________ 2 Vårdmiljö ________________________________________________________________ 3 Personcentrerad vård ______________________________________________________ 4 Musik och dess verkan på människan. ________________________________________ 4

PROBLEMFORMULERING ____________________________________________ 5 SYFTE ______________________________________________________________ 5 METOD _____________________________________________________________ 6 Datainsamling _____________________________________________________________ 6 Dataanalys _______________________________________________________________ 9 Etiska övervägande ________________________________________________________ 9 RESULTAT __________________________________________________________ 9 Ångest ___________________________________________________________________ 9 Smärta ___________________________________________________________________ 9 Välbefinnande ___________________________________________________________ 11 Coping __________________________________________________________________ 12 Upplevelser utöver musiken ________________________________________________ 12

DISKUSSION _______________________________________________________ 13 Resultatdiskussion ________________________________________________________ 13 Metoddiskussion __________________________________________________________ 15 SLUTSATSER _______________________________________________________ 16 REFERENSER ______________________________________________________ 18 BILAGOR __________________________________________________________ 23 Bilaga 1 _________________________________________________________________ 23 Bilaga 2 _________________________________________________________________ 26

INLEDNING

Att genomgå en operation är förknippat med många olika upplevelser och varje patient kommer till operationsavdelningen med individuell förförståelse. Operationen är en stor händelse och ett tillfälle då patienten lämnar över kontrollen för situationen till

personalen på operation. Att bli opererad under lokalanestesi är speciellt eftersom man ofta är helt vaken. Operationen kan uppfattas som overklig eftersom den kroppsdel som opereras inte känns av (Karlsson, Ekebergh, Mauléon & Almerud-Österberg, 2012). Miljön på en operationsavdelning är sällan utformad för att patientens upplevelser ska optimeras. Det är en högteknologisk miljö som kan kännas skrämmande och

ogästvänlig. I anestesisjuksköterskans arbetsbeskrivning finns kärnkompetenser beskrivna. Bland kärnkompetenserna finns personcentrerad vård, att bedriva

evidensbaserad vård och också att jobba för en förbättrad vård. Personcentrerad vård innebär bland annat att tillsammans med patienten göra vårdtillfället så bra som möjligt och att se den individuella patientens behov och möta personen i detta. Att arbeta för en förbättring och kvalitétsutveckling i vården är också en av kärnkompetenserna

(Riksföreningen för anestesi och intensivvård & Svensk sjuksköterskeförening, 2019). Omvårdnad bör främja hälsa och lindra lidande. Musik är en stor del av människors liv världen över. Musik väcker känslor och startar processer hos människan, så som till exempel glädje, sorg och lugn (Cowen, Fang, Sauter & Keltner, 2020). Historiskt har musik använts för att påverka människors hälsa. I kliniskt arbete kan musiken vara ett verktyg för att stödja och skapa en miljö som bidrar till avslappning, välbefinnande och välbehag. (Nilsson, 2008).

BAKGRUND

Lokalanestesi

När en operation utförs i lokalanestesi är patienten fri från smärta samtidigt som luftvägen inte behöver manipuleras samt att patienten kan vara vaken under själva ingreppet. Det finns olika typer av lokalanestesi beroende på vad det är för typ av operation som skall utföras. Dessa är intravenös regional anestesi, lokal infiltration, central blockad och perifer nervblockad. Samtliga ger en smärtlindrande effekt genom att läkemedlet hämmar nervimpulserna att fortplantas längs nervbanan (Naess & Strand 2011, s.182-185).

Central blockad

En central blockad innefattar både spinal- och epiduralblockad, vilket innebär att ett lokalbedövningsläkemedel administreras direkt i ryggen, antingen i subaraknoidal- eller i epiduralrummet. Spinal eller epiduralblockad kan med fördel användas vid kirurgi i de nedre extremiteterna, underlivet och nedre delen av buken och kan även används vid förlossning. Används ibland också i kombination med generell anestesi. Fördelar med en central blockad är mindre illamående, kräkningar, urinretention och mindre användning av opioider. Stor fördel med en central blockad är att smärtlindringen som den ger, håller i sig även efter att operationen är avslutad vilket ger en bra smärtlindring postoperativt (Pellegrini, 2015, s 1015-1031). Risker såsom stroke, andningssvikt och

död är lägre hos patienter som blivit opererade under central blockad. Det för också med sig färre inläggningar på IVA vilket innebär en mer kostnadseffektiv vård (Chu et al. 2015).

Perifer blockad och lokal infiltration

Genom att injicera lokalbedövningsmedel i direkt närhet till nerverna blockeras smärtimpulserna från det område som ska opereras. Det finns många olika sorters perifera blockader beroende på vad som ska opereras, exempelvis ankel som ger analgesi i foten, intraclaviculär ger analgesi i armbågen och nedåt. Att ge en perifer blockad ger liknande fördelar som central blockad, så som mindre illamående och kräkning, smärtlindring som håller i sig efter operationen, kortare sjukhusvistelse och en mer tillfredsställd patient (Thompson, 2015, s 1042-1044). Lokal infiltration är när

bedövningsmedlet ges lokalt i sårkanter eller av tandläkare vid deras behandlingar (Naess & Strand 2011, s. 185).

Intravenös regionalanestesi

Vid intravenös regional anestesi (IVRA) administreras lokalbedövningen intravenöst i den extremitet som skall opereras efter att en manschett har blåsts upp, vilket gör att endast det önskade området blir bedövat. Används främst vid kortare ingrepp på arm eller ben. (Naess & Strand 2011, s.182-185).

Patientens upplevelse av att vara vaken under operation

Att opereras i vaket tillstånd under regional anestesi väcker olika sorters känslor, ofta är de tvådelade. Exempelvis gör draperingen som skyddar operationsområdet att patienten inte kan se vad som händer, vilket gör att hen känner sig åsidosatt och saknar kontroll över situationen. Dock känner de sig samtidigt trygga, eftersom de litar på att personalen kan sitt jobb och att de har möjlighet att prata med varandra under operationen. Regional anestesi gör att kroppsdelen blir bedövad vilket leder till att patienten känner att de tappar kontrollen över sin kropp, vilket de upplever som overkligt. De önskar att bli sedda och bekräftade men ändå inte vara i vägen för vårdpersonalen, som ska göra sitt arbete. Om patienten samtidigt upplever en närhet av vårdarna, skapas en känsla av tillit och bekräftelse men även en delaktighet. Vårdaren har en viktig roll i att patienten känner sig i säker och i goda händer (Karlsson et al. 2012).

Henning, Sort, Møller och Herling (2018) såg i sin studie positiva erfarenheter hos patienter som opereras under en perifer blockad, vilket är att de slipper illamåendet och att smärtlindringen sitter i efter att operationen var avslutad.

Ångest och oro är något som ofta förknippas med kirurgi. En studie av Mitchell (2008) kom fram till att 77% av patienterna som genomgår elektiv kirurgi i regional eller lokal anestesi upplever ångest den dag de ska opereras. Scenarion över vad som skulle eller kunde hända under själva operationen är det som skapar mest ångest. En liknande studie

av Haugen et al. (2009) kom fram till att 23% är nervösa när de kom till operationsavdelningen och ökade till 35% strax innan anestesin startar.

Bergman, Stenudd och Engström (2012) beskriver i sin studie att tidigare erfarenhet av att opereras i ett vaket tillstånd gör att patienter blir lugnare och mindre stressade inför nästa operation för att de vet vad som ska hända. De patienter som inte har den erfarenheten har större rädsla inför situationen. Det sågs även att när personalen pratar med patienterna om vardagssaker ökar lugnet hos patienten, eftersom denne upplever arbetsmiljön som god. En anestesisjuksköterska som alltid finns i närheten har dels en lugnande effekt, dels genereras upplevelsen av att tiden går snabbare. Samtliga i denna studie hade positiva upplevelser av att vara vaken under operationen, att inte behöva bli illamående, att känna sig mer delaktig i operationen. Några upplevde det jobbigt att behöva ligga stilla på operationsbordet och att de till slut fick ont i ryggen. Även Mitchell (2008) såg att det patienterna var oroliga över var att få ont, men även att få se operationssåret och att vara vaken under operationen var något som skapade ångest.

Att känna smärta under operationen trots lokalanestesi, kan leda till att patienterna känner att de inte vill genomgå en ny operation i vaket tillstånd. Känslan av att tappa kontrollen fick patienterna när de kom in i operationsavdelningen, men att de hittade vissa strategier för att överkomma den känslan och skapa mer välbefinnande genom att skoja och skratta med personalen. Det upplevs även obehagligt när patienterna kläddes in med dukar för att skydda operationssåret, särskilt när dessa sattes framför ansiktet (Ericsson, Hult & Kumlien 2018).

Vårdmiljö

Vårdmiljö och faktorer som påverkar vårdmiljön beskrevs redan av Florence Nightingale på 1800-talet. Faktorer som ansågs påverka vårdmiljö var bland annat ventilation, värme, ljus, renlighet, och oljud (Andersson, Fridh & Lindahl, 2019).

Operationsrummet är en plats där vi finner högteknologisk apparatur och avancerad utrustning. Det är skapat för att tillgodose de medicinska eller operativa åtgärder man avser att göra på ett säkert och enkelt vis. Det susande ljudet av ventilation och ljuset från skarpa lampor och de kala väggarna, kan upplevas som ogästvänlig. Övervakning och avancerad utrustning läses kontinuerligt av utav sjuksköterskan. Detta kan bli distraherande i mötet med patienten då fokus på den högteknologiska apparaturen tar fokus från patienten. För att patienten ska kunna finna ro i denna högteknologiska miljö är det av vikt att sjuksköterskan ser och bekräftar patienten. Bekräftas inte patienten är det möjligt att ett lidande uppstår utifrån miljön (Lindwall & von Post, 2008 s 60-62). Patienter som vårdats i högteknologiska vårdmiljöer beskriver miljön som brusig, ogästvänlig, skrämmande och som en plats de inte har kontroll över. Det har visat att högteknologisk vårdmiljö kan uppfattas som ett hinder för att skapa en relation mellan patient och sjuksköterskan. Tekniken som används i den aktuella vården ses som nödvändig men också som en distraktion för det vårdande mötet (Andersson, Fridh & Lindahl, 2019).

Personcentrerad vård

Personcentrering av vården innebär att skapa förutsättningar i hälso-och sjukvården där personens värld bejakas. Att i högre grad fokusera på personen istället för patienten gör att vårdpersonalen i högre grad ser människan i mötet. Ses människan i mötet istället för patienten blir diagnoser och sjukdomsprocesser mer sekundärt och personen kan bli det primära fokuset i mötet. Personen och hens värld blir fokus och hen blir mer delaktig i sin vård, omsorg, behandling eller rehabilitering (Dahlberg & Ekman, 2017, s. 13-15). Patientlagen (SFS 2014:821) finns för att stärka patientens ställning inom hälso-och sjukvård. Lagen främjar integriteten, självbestämmandet och delaktigheten för patienten. Vård ska utformas i samråd med patienten utifrån dennes önskemål och förutsättningar.

Vårdvetenskapen vilar på en dynamik mellan vårdpersonal och patient, det mellanmänskliga mötet. En dynamik där vården inte är den allvetande och patienten är passiv mottagare. Patienten behöver göras delaktig i mötet. Patientperspektivet är en viktig del inom vårdvetenskapen. Patienten utgör mittpunkten i den professionella vården. Delaktighet handlar om att kunna påverka sin situation och alltså inte bara om att vara väl informerad om situationen. Att bli sedd och lyssnad på eller uppmärksammad av personalen skapar och stärker upplevelsen av att vara delaktig (Dahlberg & Segesten, 2010, s. 7, 108-155, 192-200).

Vårdpersonal behöver hitta vägar för att öppet och följsamt kunna förstå den person vi möter, dvs patienten. Att se till den enskildes behov och skapa utrymme fast att tidspress och rutiner kommer emellan. Studier visar att sjukhusvistelsen förkortas, nästan halveras när personcentrerad vård tillämpas (Dahlberg & Ekman, 2017. s, 13-32). För att optimera upplevelsen av vården för patienten kan vårdpersonalen använda sig av till exempel musik som tillägg i omvårdnaden (Nilsson, 2008).

Musik och dess verkan på människan.

Nationalencyklopedin (2020) beskriver musik som olika typer av organiserat ljud. Musik väcker känslor, såsom till exempel vemod eller glädje hos åhöraren. Känslor har sitt ursprung i hjärnan, i limbiska systemet. Limbiska systemet kommunicerar med hjärnans övriga delar. Vi kan till exempel se att hjärtfrekvensen, som styrs via det autonoma nervsystemet, påverkas av de känslor vi upplever (Nilsson, 2010). Musik kan ge olika effekter på kroppen. Raglio et al, (2016) visar genom att granska röntgenbilder av människor som lyssnar på musik medan röntgenbilder tas, att det är särskilt fem områden i hjärnan som aktiveras; (1) den högra mittersta temporala gyrus och högra superior temporal sulcus, (2) högra mittersta frontal gyrus, (3) bilateral precuneus, (4) vänstra superior temporal sulcus och (5) den vänstra mittersta temporal gyrus.

Vilken typ av musik man lyssnar på påverkar vår fysiologiska och psykologiska respons. Patienter som får lyssna på lugn musik får en lugnare puls, ett lägre blodtryck och en långsammare andningsfrekvens. Samtidigt som ångest och smärta upplevs i lägre grad (Sand-Jecklin & Emerson 2010). I de fall då patienter får lyssna på musik med ett

högre tempo, har parametrar som puls, blodtryck och andningsfrekvens istället ökat (Bernardi, Porta & Sleight 2006).

Genom att låta hälften av patienterna lyssna på musik innan de genomgår en gastroskopi eller koloskopi kunde Hayes, Buffum, Lanier, Rodahl och Sasso (2003) visa på att gruppen som lyssnade på musik hade mindre ångest än de som inte lyssnade på musik. I en annan studie av Lee et al. (2017a) visade att patienter som behövde mekaniskt understöd med sin andning och samtidigt fick lyssna på musik under 30 min gjorde att deras stress och ångest minskade. Vaajoki, Pietilä, Kankkunen och Vehviläinen-Julkunen (2013) kom fram till i sitt arbete att musiken minskade smärtan hos patienterna genom att distrahera dem. Vissa upplevde även att tiden gick snabbare och att musiken ökade deras välbefinnande. Nilsson (2009) beskriver att musik har effekt på patientens förmågan att slappna av. Förhöjd nivå av oxytocin kunde mätas i blodet och ett ökat lugn och avslappning upplevdes hos patienterna. Musik kan vara en användbar metod för att minska obehag hos patienten i en perioperativ vårdmiljö. Att använda musik är enkelt och kräver ingen extra personal eller dyr utrustning, men kan ändå bidra till välbefinnande (Nilsson, 2008).

PROBLEMFORMULERING

Inom anestesin är lokalanestesi en viktig metod eftersom det medför många fördelar, till exempel att luftvägen ej behöver manipuleras eller att potenta läkemedel inte behöver ges för att hålla patienten sövd. Samtidigt finns en del negativa aspekter med lokalanestesi, så som att patienten kan uppleva hela situationen på ett negativt sätt, vilket är väldokumenterat. Att vara vaken innebär att man får en större uppfattning av själva vårdmiljön, vilket vissa upplever som skrämmande. Alla patienter är olika och de kan vara med om väldigt olika situationer och ingrepp. Att kunna se patienten och lindra hens lidande är centralt för en anestesisjuksköterska, men för att kunna göra det behövs kunskap och redskap. Ett väl utforskat inslag som kan hjälpa patienter att hantera olika situationer av obehag är musik. Om musik implementeras i operationsavdelningens arbete, skulle många patienter kunna gynnas av det. Viktigast är att patientens lidande minskar och situationen är så skonsam som möjligt. Andra vinster är att inte lika mycket lugnande och smärtstillande läkemedel behöver ges, vilka alla kan ge olika biverkningar. Medan musik är ett billigt redskap utan särskilda biverkningar. Hur är det egentligen att lyssna på musik när man är vaken under operation? Vad upplever patienten? Vad säger forskningen om patientupplevelser? Att utforska patientens upplevelser av att lyssna på musik medan hen är vaken under operation, är vad som kommer undersökas i denna litteraturstudie.

SYFTE

Syftet var att utforska upplevelser hos patienter som lyssnar på musik perioperativt vid lokalanestesi.

METOD

En integrativ review är en systematisk metod som inkluderar och sammanställer forskning med olika ansats. Den förenar och beskriver fenomen utifrån kvalitativ och kvantitativ forskning. Whittemore och Knafl (2005) beskriver metoden som använts, en systematisk integrative review. Ett systematiskt arbete är av stor vikt vid genomförande

av en integrativ litteraturstudie. Detta eftersom forskning med olika ansats, kvalitativ

och kvantitativ, sammanställs i resultatet. Utmaningen ligger i att sammanställa data med olika forskningsansatser och en systematik är då av stor vikt i arbetet. Även i analys av insamlad data är det systematiska arbetet viktigt. Tillämpas detta arbetssätt väl och den kvalitativa och kvantitativa forskningen som framkommit analyseras kan resultatet få ett större djup än om endast den forskning med till exempel kvantitativ ansats sammanställts. En integrativ litteraturöversikt beskrivs som en studie som genererar en djupare och bredare förståelse. Djupare och bredare insikt i den vårdvetenskapliga forskningen uppstår där forskning med olika ansats sammanflätas till ett resultat (Whittemore & Knafl, 2005., Whittemore, 2005).

Första steget i en litteraturöversikt är att identifiera forskningsproblemet som ska undersökas och arbeta fram ett syfte. Finns forskningsproblemet och syftet väl definierat blir urvalsprocessen eller insamlingen av data enklare. Detta eftersom det finns en tydlighet att luta sig mot (Whittemore & Knafl, 2005). Den integrativa metoden är lämplig när ett forskningsproblem av beskrivande karaktär är tänkt att undersökas (Whittemore, 2005). För att hjälpa oss att formulera en bra problemformulering användes akronymen PIO. PIO beskrivs som en guide för att utveckla en väl formulerad frågeställning, där P står för populationen eller patienten, I står för Intervention och O för Outcome (Polit & Beck, 2020, s. 33-35). Utifrån den utarbetade frågeställningen ska huvudbegrepp formuleras och baserat på dessa skapas sökblock vilket ger en mer strukturerad sökning (KI 2020). PIO användes och följande frågeställning arbetades fram;

Datainsamling

Systematisk litteratursökning har gjorts vid insamling av data till studien i enlighet med den tillämpade metoden, Whittemore och Knafl (2005). I en systematisk litteraturstudie är det av stor vikt att ha en tydlig strategi för inhämtningen av data, dvs litteratursökningen. Dels för att inte irrelevant data ska inkluderas och bidra till felkällor i resultatet, dels för att man ska få med data som är relevant för forskningsproblemet. Målet är att få en samlad bild över forskningsläget av det undersökta forskningsproblemet (Whittemore, 2005). Enligt Whittemore och Knafl (2005) är målet att den aktuella studien ska inkludera all data som kan komma att svara an på

P Patienter som får lokalanestesi under operation.

I Lyssna på musik.

problemformuleringen och syftet för studien. Inhämtning av data beskrivs i metoden som den stora utmaningen. Sökning via databas är effektivt men har sina begränsningar. Används till exempel inte rätt MeSH-term när tagg sätts på en studie kan den komma att missas. För att få den samlade bild som önskas kan också källor inhämtas på andra vis till exempel i litteraturlistor för tidigare studier. Av denna anledning är det också viktigt att redovisa hur källor hittats, eftersom det inte endast behöver ske via databassökning (Whittemore & Knafl, 2005).

Initialt gjordes en testsökning för att få en uppfattning om vad vi kunde förvänta oss av en mer strukturerad sökning. Under testsökning framkom termer som senare kom att ligga till grund för de sökord, ämnesord, som används vid den slutgiltiga sökningen. Inför själva sökningen av data tog vi hjälp av en bibliotekarie vid Sahlgrenska Universitetssjukhusets medicinska bibliotek. Detta gjordes för att få handledning i själva sökprocessen och för att jobba fram ämnesord via databasernas ämnesordlistor. Ämnesord är de ord som de olika databaserna använder för att sätta en etikett eller tagg på artiklar i databasen. Ordlistor specifikt knutna till de olika databaserna finns för att hitta adekvata artiklar för det tänkta ändamålet.

I databasen CINAHL användes CINAHL Subject Headings för att plocka fram relevanta ämnesord. I PubMed och Cochrane användes MeSH-termer vid sökning. Sökning i de olika databaserna skiljer sig endast utifrån vilka ämnesord den aktuella databasen använder. I övrigt är sökningarna identiska (KI, 2020). Den strategi och systematik som tillämpats vid insamling av data för den aktuella studien kan ses i bilaga nr 1, bilaga över sökväg. I dessa bilagor återfinns ämnesord, söktermer, MeSH-termer och aktuella databaser. Antal träffar vid det tillfälle då inhämtning gjordes och vilken forskning som inkluderades. Vid en integrativ litteraturstudie inkluderas både den kvalitativa och kvantitativa forskning som svarar på frågeställning och syfte och bidrar därmed till ett stort sökresultat vid litteratursökning.

För att få en bred sökträff användes endast två sökfilter vid sökningarna. Dessa två var begränsning till år; 2010-2020 och till språk, engelska. Sökning med svenska som filter gjordes i testsökningen men gav inget ytterligare resultat och filtret togs därmed bort. Artiklar som inkluderades i studien var de som svarade an på vårt syfte. Exkluderades gjorde artiklar som innefattade patienter under generell anestesi, patientupplevelser där patienterna fått lyssna på musik enbart innan eller efter operation, forskning som inkluderade barn och tidigare forskningsöversikter. Relevanta studier utifrån sökresultatet plockades ut. Huruvida studierna var relevanta för den aktuella studien bedömdes efter att artikelns titel och abstract hade lästs. De tre artiklar som inte återfanns via databassökning hittades som referenser i två av de inkluderade artiklarna samt i en tidigare sammanställd review. Se urvalsflödet i flödesschemat nedan;

EndNote användes under litteratursökningen. Detta för att lätt få en överskådlig bild av det inhämtade materialet och snabbt kunna identifiera dubbletter. Efter att titel och abstract lästes och bedömdes som relevanta för studien, var därmed första filtreringen gjord. Det var totalt 26 artiklar och dessa lästes i fulltext av båda författarna. Två av dessa artiklar togs bort på grund av att de inte var relevanta för vårt syfte. Efter att denna sållning gjorts, bedömdes 24 artiklar utifrån granskningsmallar. Granskningsmallar från CASP, Critical Appraisal Skills Programme (CASP Checklists, 2020a), användes. För analys av de tre kvalitativa studierna användes CASP Qualitative Studies Checklist (Critical Appraisal Skills Programme, 2018). Vid analys av de resterande 21 artiklarna användes följande mall; CASP Randomised Controlled Trials Checklist (Critical Appraisal Skills Programme, 2020b). Karolinska institutet (2020) beskriver användningen av en granskningsmall i urvalsprocessen som en metod som säkerställer att studien är tillförlitlig och en hjälp att upptäcka bias. Granskningsmallen är ett hjälpmedel för att titta närmare på studiens design och kvalité. Kvalitén på artiklarna kunde klassas som låg, medel eller hög med hjälp av CASP granskningsmallar. Bedömningen av artiklarnas kvalité återfinns i artikelöversikten, bilaga 2. Som tillägg till granskningsmallen som användes i bedömningen av de kvantitativa artiklarna, kontrollerades också om ett etiskt förhållningssätt eller godkännande från etisk kommitté fanns.

Under kvalitetsgranskningen exkluderades ytterligare tre artiklar. En artikel exkluderades på grund av att de inte uppfyllde kriterier för en vetenskaplig artikel och två för att de inte hade något etiskt godkännande som tydligt framgick. Målet är en djupanalys av forskningsproblemet samtidigt som en hög kvalité är önskvärd. Det är därför viktigt att veta vad och varför fynd exkluderas. En anledning till att exkludera en studie kan till exempel vara på grund av att låg kvalité bedömts enligt CASP

granskningsmall (Whittemore & Knafl, 2005). Slutliga urvalet blev därmed 21 artiklar. Av dessa artiklar var 18 kvantitativa och 3 kvalitativa.

Dataanalys

Analys av data i en integrativ litteraturstudie sker på följande vis: Data inhämtas från källorna, data ordnas, kodas och kategoriseras för att sedan summeras och bli ett integrerat resultat som presenteras (Whittemore & Knafl, 2005). Vi läste studiernas resultat flera gånger, på var sitt håll. Var för sig identifierades adekvat data från originalartiklarna. Detta för att inte influeras av varandras tolkningar under analysprocessen. Data färgkodades, där liknande fynd fick samma färg. Därefter kategoriserades koderna till kategorier som speglade data. När detta var gjort jämfördes vår kodning och kategorisering, rubriker bildades efter diskussion kring de individuella analyserna. Fem huvudrubriker framkom ur analyserad data; Ångest, Smärta, Välbefinnande, Coping och Upplevelser utöver musiken.

Etiska övervägande

I den aktuella studien inhämtas resultatet från redan utförd och publicerad forskning. Det vill säga, inga nya intervjuer eller enkätstudier har gjorts för att besvara problemformuleringen och syftet. När material för resultatet samlades in och inkluderades togs det i beaktning om forskningen tillämpade forskningsetiska aspekter. Ansvaret för att forskningen håller en bra standard och är moraliskt riktig ligger hos forskaren själv (CODEX, 2020). Samtliga inkluderade artiklar i resultatet har en etisk linje och har godkännande från lämplig etisk kommitté. Hänvisning till Helsingforsdeklarationen (2013) återfinns i vissa av studierna vilket tyder på en god forskningsetisk hållning. En sådan hållning utmärks av ett respektfullt förhållningssätt gentemot deltagarna, där de på ett korrekt vis kunnat ge sitt samtycke. Artiklar som inte tydligt visar på denna etiska hållning eller inte har ett redovisat godkännande hos en etisk kommitté har exkluderats från den aktuella studien. Dock var det endast två artiklar som exkluderades på grund av denna anledning.

Helsingforsdeklarationen (2013) belyser också vikten av att forskaren har god vetenskaplig praxis och är väl insatt i den vetenskapliga litteratur som berör aktuell forskning. Detta för att få en flerdimensionell analys av forskningen som bedrivs.

RESULTAT

Ångest

I de granskade studierna belyser 17 av dessa musikens inverkan på patienternas ångest. 13 studier kommer fram till att musiken bidrar till att lindra patienternas ångest (Chiu et al. 2016; Ölçücü et al. 2020; Hepp et al. 2018; Bae, Lim, Hur & Lee 2014; Trängeberg & Stomberg 2013; Zhang et al. 2014; Lee, Wu, Lee, Ho & Shih 2017b; Ortega et al. 2019; Wiwatwongwana et al. 2016; Ilkkaya et al 2014; Wu, Huang, Lee, Wang & Shih

2017; Jadavji-Mithani, Venkatraghavan & Bernstein 2015; Cimen et al. 2020). Ortega et al. (2019) undersökte huruvida patienter med näsfraktur fick någon påverkan på sin ångest om de fick lyssna på musik under ingreppet. Deltagarna delades in två grupper där ena fick lyssna på musik från 10 min före ingreppet till 10 min efter ingreppet. Utöver det fick de svara på ett frågeformulär där de skattade sin ångest precis innan ingreppet utfördes och efter ingreppet. Deras resultat visade på att det inte var någon skillnad mellan gruppernas ångest före ingreppet men att det var signifikant lägre efter ingreppet hos patienter som lyssnat på musik. I en intervjustudie av Jadavji-Mithani, Venkatraghavan och Bernstein (2015) där patienter fick lyssna på musik under operationen angav de flesta att musiken fick dem att känna sig mindre stressade och mindre ångestladdade.

Även om flertalet studier visar på att musiken minskar ångest, återfinns fem studier med avvikande resultat. Guerrero et al. (2012) som undersökte musikens påverkan på ångest hos patienter som genomgick kirurgisk abort där hälften av patienterna fick lyssna på musik och den andra hälften inte lyssnade på musik. Samtliga fick den standardiserade smärtlindringen som bestod av en paracervikalblockad och Ipren. Patienterna svarade på ett frågeformulär där de skattade sin ångest. Undersökningen visade på att det fanns en trend att ångesten minskade i musikgruppen vid slutet av ingreppet men att den skillnaden inte var signifikant. Intressant nog svarade 67% av patienterna att de upplevde att musik lindrade deras ångest. Även Wu et al. (2012) undersökte musikens inverkan på patienter som genomgick abort och de kom fram till att det inte var någon skillnad på patienternas ångest om de lyssnade på musik eller inte. Att musik inte har någon signifikant inverkan på patienternas ångest under operation visar även Kongsawatvorakul et al. (2016); Hudson, Ogden och Whiteley (2015) i sina studier. I kontrast till de resultat som visar på att patienterna får mindre ångest av att lyssna på musik visade Kavakli et al. (2019) i sin studie att musiken bidrog till att patienterna upplevde mer ångest under operationen. De undersökte patienter som opererades för förträngning i halspulsådern under regional anestesi. Interventionsgruppen fick lyssna på musik under operationen, och resultatet visade att de upplevde signifikant mer ångest än de som inte lyssnade på musik.

Smärta

Att lindra patientens smärta är något som är centralt för anestesisjuksköterskan. Att använda musik i samband med lokalanestesi tillämpas som ett komplement till den mer traditionella smärtlindringen. Musik är en kompletterande omvårdnadsåtgärd vid lokalanestesi för att minska upplevelsen av smärta. Denna tilltänkta smärtlindrande åtgärd har prövats och har visat sig ha olika utfall. Smärtskattningsskalor såsom VAS (Visuell analog skala) eller NRS (Numerisk skala) används ofta när personal vill få en uppfattning om patientens smärta. Det framkommer att patienter som har genomgått ingrepp eller operation under lokalanestesi skattar sin smärta lägre om de under tiden lyssnar på musik. I flera studier finns en signifikant skillnad på skattad smärta (Choi, Park, Bellan, Lee, & Chung 2018; Chiu et al. 2016; Ölçücü et al. 2020; Zhang et al 2014; Ortega et al. 2019; Ilkkaya er al. 2014). Även andra studier visar på att smärta tenderar att vara lägre när musik används som ett komplement. Skillnaden är inte signifikant och kan inte generaliseras (Kongsawatvorakul et al. 2016; Guerrero et al 2012). Patienter som fick skatta sin smärta i samband med lokalanestesi skattade

kontrollen av smärtan generellt som god. Både interventions- (lyssnat på musik) och kontrollgrupp (ej lyssnat på musik), skattade smärtkontrollen över 70 % i smärtskattningsformulär. När interventionsgruppen däremot tillfrågades, svarade 63% att upplevelsen av god kontroll av smärta kunde relateras till att de hade lyssnat på musik. 34% av de patienter som inte lyssnat på musik hade en föreställning om att smärtan varit mindre påtaglig om de hade lyssnat på musik (Guerrero et al 2012). Studier som inte visar på någon statistiskt signifikant skillnad i smärta hos kontroll- och interventionsgrupp är bland annat studier där kvinnor genomgår vakuum exeres, det vill säga kirurgisk abort. Här ses ingen skillnad gällande skattad smärta hos patienter som lyssnar respektive inte lyssnar på musik (Guerrero et al. 2012; Wu et al. 2012).

Att musik har en smärtlindrande effekt beskrivs som något man har för hög tilltro till (Tran et al. 2020). Idén om att musik reducerar smärta hos patienter finns, men att den faktiskt bidrar till reducerad smärta kan inte alltid mätas. Interventionen musik som hjälpmedel mot smärta visar sig också inte ha någon effekt i det intraoperativa skedet. Ingen signifikant skillnad mellan interventionsgruppen som lyssnar på musik, och kontrollgruppen framkommer. Att det skulle vara själva musiken som bidrar till minskad upplevelse av smärta är diskutabelt (Wu et al. 2012; Hudson, Ogden & Whiteley 2015; Kavakli et al. 2019; Tran et al. 2020).

Välbefinnande

Musik och välbefinnande har många tydliga paralleller. Välbefinnande som upplevts under operation i samband med eller på grund av musik beskrivs på flera olika vis. Som med alla subjektiva upplevelser finns också här en spridning av graden av upplevt välbefinnande. Allt från högt välbefinnande till avsaknad på välbefinnande. Spridningen av upplevt välbefinnande är när patienter fått skatta sin grad av välbefinnande i ett skattningsformulär eller i en enkätstudie. Hos gruppen med högt skattat välbefinnande svarar majoriteten, 91% (Lee et al. 2017b) och 94% (Ortega et al. 2019) av patienterna att musiken ingav lugn, hjälpte dem att känna sig mer tillfreds och minska deras negativa känslor kopplade till ingreppet (Lee et al. 2017b; Ortega et al. 2019; Ilkkaya et al. 2014). Hos patienter som skattar sitt välbefinnande likt kontrollgruppen eller som lägre i samband med lokalanestesi och musik lyfts sällan subjektiva känslor kring varför man upplever sitt välbefinnande som lågt (Wu et al. 2012; Hudson, Ogden & Whiteley 2015; Kavakli et al. 2019). Att vara rädd för att missa viktig information från personalen framkom som en orsak till varför musiken upplevdes som något negativt (Jadavji-Mithani, Venkatraghavan & Bernstein 2015).

Patienter som har lyssnat på musik under operation eller ingrepp i lokalanestesi berättar att atmosfären på operationssalen känns mindre obehaglig. Det finns ett värde i musiken för just detta tillfälle. Musiken fungerar som en vägg mellan ljud i omgivningen och patienten. Patienter upplever att det känns skönt att inte behöva höra vissa saker i omgivningen. Musiken bidrar till ett ökat välbefinnande och ökat lugn. Möjligheten att också välja själv vad man ska lyssna på upplevs som positivt. Framförallt för man kan göra en personlig koppling till den valda musiken. Patienter som inte själva får välja musik uppger att det hade varit önskvärt, just eftersom personliga kopplingar då lättare kan göras till musiken. Upplevelsen av musik i samband med operation är oftast positiv.

En metod eller ett redskap man gärna tar med sig till eventuella ingrepp eller operationer i framtiden. Informanterna uppger att musik är något som fler patienter som är vakna under operation borde få tillgång till (Hudson, Ogden & Whiteley 2014; Trängeberg & Stomberg 2013; Guerrero et al. 2012; Jadavji-Mithani, Venkatraghavan & Bernstein 2015).

Vid användning av musik såg man hos en mindre grupp en minskad efterfrågan på sedering från patientens sida. Musiken bidrog till en bättre miljö där behovet av att få lugnande läkemedel minskade. Operationstillfället blev något lättare att acceptera och något som inte upplevdes fullt så outhärdligt (Tran et al. 2020).

Coping

Patienter upplever musiken som ett verktyg att hjälpa dem handskas med operationstillfället. Operationstillfället ses som ett laddat tillfälle. Fler patienter känner att de i högre grad klarar av att handskas med situationen vid musiklyssning än de patienter som inte har tillgång till musik. Patienter uttrycker också specifikt i efterhand att det var musiken som hjälpt dem under operation och att de inte hade velat vara utan musiken under operation (Wu et al. 2012; Jadavji-Mithani, Venkatraghavan & Bernstein 2015). Musiken är det som hjälpt patienten att hitta en väg till avslappning. Något som tar udden av situationen och hjälper patienten få tankarna på annat. Upplevelsen är inte alltid att tankarna blir enbart positiva, men man får lättare att hantera de negativa tankarna och hitta en mer neutral plats att vila tanken i. Fokus är inte på operationssalen eller på ingreppet, utan istället någon annan plats eller på själva musiken. Minnen och minnesbilder kopplade till musiken upplevs tydligare (Hudson, Ogden & Whiteley 2014; Trängeberg & Stomberg 2013; Jadavji-Mithani, Venkatraghavan & Bernstein 2015).

Upplevelser utöver musiken

Att som personal interagera med patienten kan ha effekt på upplevelsen av smärta. Under operation där en sjuksköterska var avsatt för att enbart fokusera på den aktuella patienten rapporterades en lägre upplevd smärta än av patienter i samma miljö som istället fått lyssna på musik. Sjuksköterskans uppgift var att interagera mer än vanligt och konversera med patienten under ingreppet. En signifikant minskad smärta hos dessa patienter kunde ses (Hudson, Ogden & Whiteley 2015).

Patienter har tillfrågats vad som de värdesätter vid ett operationstillfälle. Personalens närvaro beskrivs som en viktig faktor. Att personalen upplevs som närvarande i situationen, vilket innebär att vara stöttande och tillgänglig för patienten. Vid musik i samband med operation i lokalanestesi upplever patienter att musiken används som ett instrument för att skapa en tryggare och bättre atmosfär. Det sätts värde på att personalen använder sig av musiken för patientens skull och för att patienten ska få en så bra upplevelse som möjligt. Musiken ses som ett instrument för att utveckla omvårdnaden (Hudson, Ogden & Whiteley 2014, Wu et al. 2012; Ortega et al. 2019).

DISKUSSION

Resultatdiskussion

Musik har visat sig kunna påverka patienternas ångest, smärta och övergripande välbefinnande under operationen, där de upplevt musiken som ett verktyg för att hantera situationen. Även anestesisjuksköterskans roll i att stödja patienten i deras situation har varit framträdande.

Att musik har en positiv påverkan på hur patienterna upplever det att opereras i ett vaket tillstånd är något som ofta förekommer. Av 21 granskade artiklar är det 17 som beskriver positiva aspekter med att lyssna på musik under operation, där den ångestlindrande och smärtlindrande effekten lyfts fram. Musiken gör att patienterna upplever sig lugnare, får mindre ångest och att de skattar sin smärta som lägre än de patienter som inte lyssnar på musik. Musikens lindrande effekt inom vården visar även en studie av Rohilla et al. (2018), där musiken har en lindrande effekt på både ångest och smärta hos patienter som genomgår såromläggningar efter brännskada. Den studien visar även på att användningen av smärtlindring minskar hos de som lyssnar på musik. Resultatet är dock tvetydigt då fem artiklar tar upp att musik inte minskar patienternas ångest eller smärta. Två av dessa artiklar är studier utförda på patienter som genomgår en abort med endast paracervikalblockad och Ipren som smärtlindring. En annan studie rörde patienter som genomgått ett gynekologiskt ingrepp en så kallad slyngexcision, där musiklyssnande inte heller kunde finna någon effekt på smärta eller ångest. Varför visar dessa studier på att de inte har någon effekt av att lyssna på musik? I en studie av Kola och Walsh (2009) visar på att patienter som genomgår en slyngexcision har mer ångest och upplever mer smärta än under en annan sorts gynekologisk undersökning,

kolposkopi. Samtidigt visar Chan, Lee, Ng, Ngan och Wong (2003) att musik minskar patienternas ångest under kolposkopi. Kan det vara så att vissa ingrepp är så pass ångestfyllda och smärtsamma att musiken inte har tillräcklig effekt på patienternas ångest eller smärta? Detta kan visa på en svaghet i denna studie då artiklarna som denna studie bygger sitt resultat på är gjorda på många olika typer av operationer som medför olika nivåer av ångest och smärta.

Patienter som tillfrågades i öppna frågor fick beskriva upplevelsen uttryckte i många fall välbefinnande, ökat lugn och möjlighet att slappna av. Musiken blev en hjälp att göra operationstillfället och operationssalen mindre dramatisk. Upplevelsen av välbefinnande sågs något mer tydligt hos den grupp som blivit intervjuad i jämförelse med de som fått skatta sitt välbefinnande i en enkätstudie. Hos patienter som skattat sitt välbefinnande i en enkät sågs inte den genomgående positiva upplevelsen som hos de intervjuade patienterna. Något svar på vad som drog ner välbefinnandet hos denna grupp finns inte kartlagt. Endast enstaka kommentarer återfinns om att patienten känt sig för avskärmad. Upplevelsen av välbefinnande fanns dock hos stor del av de tillfrågade patienterna när de skulle beskriva sin upplevelse av musik under operation. Studier har tidigare gjorts då patienter fått lyssna på musik i samband med ingrepp som kan upplevas som obehagliga. I en studie av Weeks och Nilsson (2010) fick patienter lyssna på musik i antingen hörlurar eller via högtalare på salen. Patienterna som hade lyssnat på musik jämfördes med en grupp patienter som inte hade lyssnat på musik alls. Här kunde en

signifikant skillnad ses mellan de båda grupperna. Patienter som hade lyssnat på musik hade ett bättre helhetsintryck av ingreppet.

En skillnad ses i de granskade studierna mellan skattat välbefinnande och välbefinnande hos patienter som ombeds beskriva sitt välbefinnande, där de som blivit intervjuad skattar sitt välbefinnande högre.Intressant hade varit att titta närmare på varför denna skillnad ses. Gruppen av patienter som skattat sitt välbefinnande i enkäter är dock mycket större än den grupp som intervjuats. Mer djupgående intervjuer hade varit intressanta för att få en mer beskrivande bild av upplevelsen av att lyssna på musik under lokalanestesi. Patienter som själva fick beskriva upplevelsen av musik under operation beskrev bland annat att musiken hjälpte dem att hantera situationen. Musiken blev en copingstrategi. En strategi som tog dem till en annan plats i tanken eller till ett fint minne. Minnen lyftes fram när patienten själv fått bestämma vilken musik som hen skulle lyssna på. En efterfrågan på självvald musik fanns hos de patienter som intervjuades. Att självvald musik skulle minska till exempel ångest i högre grad och öka välbefinnandet styrks av Smolen, Topp och Singer (2002).

Dock ses annat resultat i en studie från 2020. I denna studie ser man att musik i stressiga situationer kan minska stress hos personen som lyssnar på musik. I denna studie jämfördes också nivån av upplevd stress hos personer som lyssnade på självvald musik och hos personer som lyssnade på musik som tagits fram för studiens ändamål. Hypotesen var att personer som själv valt vilken musik de skulle lyssna på också skulle uppleva lägre stressnivå. Trender som kunde ana detta sågs men någon övertygande skillnad kunde inte ses mellan grupperna. Slutsatsen att personer som lyssnade på musik upplevde en högre grad av mindfulness drogs (Groarke, Groarke, Hogan, Costello & Lynch, 2020). Det är svårt att generalisera vilken typ av musik som är bäst för patienten. Nilsson (2010) beskriver att det i nuläget inte finns några vetenskapliga begrepp till att en särskild genre fungerar bäst eftersom det har setts i forskning att positiva resultat har uppkommit både när patienten och forskaren har valt musik.

Personalens betydelse för patienten blir tydlig i flera fall. Personal som inger lugn, finns tillgänglig eller som anstränger sig för att skapa en god vårdmiljö lyfts som något som patienten värdesätter. Känner sig patienten sedd kan patienten också känna sig mer trygg i situationen. Faktorer som ångest och smärta kan då minska och ett högre välbefinnande upplevs. I en review från 2016 lyfter författarna fram vad som ses som viktigt för patienten i det perioperativa mötet. Att bli sedd och känna att personalen har fokus på dig som patient framkommer som viktigt. Att också se individens behov där de personliga önskningarna tas hänsyn till värdesätts. Möjligheten att få lyssna på musik sågs som en åtgärd för personalen att vidta för att öka patientens upplevelse av att hen var involverad i sin vårdprocess och sin omvårdnad (Arakelian, Swenne, Lindberg, Rudolfsson & von Vogelsang, 2016).

I den aktuella studien uppfattas möjligheten att lyssna på musik som ett kvitto på att personalen anstränger sig för att skapa en god vårdmiljö. Att valmöjligheten finns att välja musik upplevs som positivt och kan också bidra till att hela situationen upplevs som mindre negativt laddad. Trots att musikens effekt inte är tillräcklig i alla avseenden är det ändå en faktor som till absolut största del har givit deltagarna något positivt och påverkat vårdmiljön till det bättre. Genom att låta patienten lyssna på musik skapas mer

gynnsamma förhållanden för att hen ska tolerera att opereras under lokalanestesi. Även om personalen ser musiken som en enkel omvårdnadsåtgärd kan det betyda otroligt mycket för patienten. Att personalen går utanför det som förväntas i det vårdande mötet. Patienten upplever inte bara gott professionellt omhändertagande utan också mellanmänskligt omhändertagande. Känslan av att vara betydelsefull, känslan av hopp och känslan av bibehållen värdighet har visats uppstå hos patienter vars sjukvårdspersonal gör det där lilla extra i det vårdande mötet (Arman & Rehnsfeldt 2007).

Att opereras under lokalanestesi leder till positiva effekter hos både patient och samhälle då det ger kortare sjukhusvistelser och ett större välbefinnande hos patienten. Som en del i sjuksköterskans profession ingår att ha en insikt i hållbar utveckling inom hälso- och sjukvården (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Anåker och Elf (2014) beskriver att målet för hållbar utveckling för sjuksköterskor är att bibehålla en miljö som inte skadar nuvarande och framtida generationers möjlighet till god hälsa. Användning av läkemedel är inte bara en kostnad för verksamheten utan också en bekostnad på vår miljö. Ekosystem påverkas i framställningen av läkemedel och har konsekvenser för kommande generationer. Kan vi hitta strategier som minskar behovet av läkemedel är det till allas vinning. Musik kan vara ett verktyg till mer hållbart samhälle då studier att visar på att läkemedelsanvändningen kan minskas vid samtidig användning av musik (Rohilla et.al. 2018; Tran et.al. 2020).

Det vi kan se utifrån den aktuella studien är att musik uppfattas i hög grad som något positivt för patienter under lokalanestesi. Smärta och ångest kan i vissa fall lindras med hjälp av musiken. Dock finns det variationer och ingen generalisering kan göras. För vissa ingrepp och vid vissa situationer syns en tydligare positiv trend. Populationen av informanter som ingått i kvantitativ studie var betydligt högre än de som ingått i en kvalitativ. Likheter i fynden kan ses, i hög grad positiva upplevelser. En generell slutsats över upplevelser av musik under lokalanestesi är inte glasklar och mer subjektiva upplevelser behöver kartläggas. Studierna som inkluderades i resultatet var från hela världen, många från Asien. Känslan människor får vid musiklyssnande är högst individuell men också universell och inte tydligt knuten till var i världen vi lever. Därför ses det inte som en nackdel att studierna är utförda på olika platser i världen. Dock ser vi det som en svaghet att artiklarna belyser olika typer av kirurgiska ingrepp. Vissa ingrepp medför högre grad av smärta eller är svårare emotionellt att genomgå som tidigare diskuterats. Till exempel är det svårt att dra gemensamma slutsatser gällande musikens effekt på ångest vid en operation av en näsfraktur och en kirurgisk abort. Då aborten troligtvis har en större emotionell påverkan än operationen av en näsfraktur.

Metoddiskussion

Metoden som tillämpats för denna integrativa litteraturöversikt är den som Whittemore och Knafl (2005) beskriver. En integrativ litteraturstudie har sin styrka i att en djupgående analys kan komma att göras av insamlad data. Detta eftersom såväl kvalitativ som kvantitativ data involveras och redovisas i resultatet och ses som positivt inom vårdvetenskaplig forskning (Whittemore & Knafl, 2005). I den aktuella studien har kvalitativ och kvantitativ data inkluderats. Forskning kring det belysta problemet

fanns främst som kvantitativ forskning och därför är majoriteten av artiklarna också kvantitativa. Djupgående analyser och beskrivna upplevelser som vi ser i kvalitativ forskning hade kunnat ge studien ett mer djup.

Whittemore och Knafl (2005) lyfter vikten av en strukturerad inhämtningsprocess då data till resultatet ska sökas. För att strukturera och underlätta sökningen använde författarna till denna studie sig av akronymen PIO som är en variant av PICO. PICO hjälper forskaren att utforma lättare sökbara frågeställningar. (Polit & Beck, 2020, s. 33-35; LoBiondo-Wood & Haber 2014, s. 41) De databaser som användes var Cinahl, Pubmed och Cochrane. Litteratursökningen underlättades och stärktes genom att en bibliotekarie kontaktades för att få hjälp och vägledning. Databaser är ofta indelade efter olika ämnesområden och inkluderar litteratur för vissa målgrupper. Cinahl är inriktad mot omvårdnadsvetenskap medan Pubmed i första hand är inriktad mot medicin där även vårdvetenskapliga studier återfinns. Det finns olika tekniker att använda vid litteratursökning, vilka kan underlätta sökningen och ge en mer utförlig sådan (Östlund, ss. 67-70)

Vår förförståelse togs i beaktning inför framförallt sökningarna. Sökord utan positiv eller negativ laddning valdes. Detta eftersom vi ville undersöka upplevelsen utan att redan vid sökningen styra resultatet i någon riktning. Vi båda har erfarenhet av att arbeta med patienter inom akutsjukvården och är därför vana att möta patienter i stressade, ångestfyllda och smärtsamma situationer. En förförståelse om att miljön inom sjukvården inte alltid är inbjudande och rofylld. Att använda musik i patientmötet är inte något vi jobbat med. Det är dock något som säkert kommer ligga oss närmare till hands i vårt kommande arbete som anestesisjuksköterskor.

När sökning och urvalet hade plockats ut granskades artiklarna utifrån granskningsmallar. Att bedöma kvalitén av de källor som inkluderas i studien försvårar metoden ytterligare (Whittemore, 2005). Olika mallar för kvalitativa och kvantitativa artiklar användes för att säkerställa en god kvalité i de artiklar som sedan skulle komma att bli resultatet. I denna granskning lades det stor vikt vid att artiklarna var vetenskapliga. Detta för att de skulle kunna ge en tillförlitlig grund till resultatet men också för att ytterligare observationer inom ämnet hade blivit för stort för denna korta studieperiod att analysera. Vid en integrativ litteraturstudie bör allt som finns om ämnet tas i beaktning i en sammanställning till resultatet. Vi bedömde att godkända artiklar sågs som ett kriterium för att inkluderas. De slutliga 21 artiklarna som inkluderades ansågs hålla en god kvalité. Kvalitén kartlades utifrån CASP granskningsmallar (2020a) och artiklarna bedömdes ha antingen medel eller hög kvalité. Samtliga artiklar var godkända av etiska kommittéer av relevans. Det fanns en tydlig systematik och data fanns väl redovisad, framförallt i de kvantitativa artiklarna.

SLUTSATSER

Det aktuella examensarbetet har som syfte att utforska patienters upplevelse av musik under lokalanestesi. Det framkommer att musik i hög grad leder till en känsla av välbefinnande. Musikens effekt på smärta och ångest är ovisst, även om en positiv trend kan ses. Kännedom om hur smärtsamt eller ångestladdat ett ingrepp kan vara, är viktig

för att inte lägga för mycket tilltro till musikens positiva effekter. Patienter som inte upplevde att musiken hade en positiv inverkan på deras ångest eller smärta, upplevde ändå i stor utsträckning att musiken bidrog till något gott; så som ett hjälpmedel att handskas med situationen eller förbättra upplevelsen av vårdmiljön. Musiken gör den ogästvänliga operationsmiljön något mer trivsam. Det uppskattades att personalen gjorde det lilla extra, som musiken var, för att skapa en mer trivsam vårdmiljö. Möjligheten att få lyssna på musik under operation i lokal anestesi är en metod som ökar patientens inflytande i sin vårdprocess. Det innebär personcentrering av vården med ett enkelt medel, som musiken är. Erbjuds musik, i synnerhet musik utifrån patientens egna önskemål, hjälper vi patienter ta tillbaka makt över den obekväma situation som operationstillfället är.

Framtida kvalitativ forskning är något som kan komma att fördjupa förståelsen för ämnet. Det finns ett behov av djupgående analyser av vad patienten upplever vid musiklyssnandet. I de intervjustudier som finns idag märks en generell positiv upplevelse. Dock finns det negativa upplevelser dokumenterade utifrån kvantitativ forskning och en djupare förståelse och beskrivning av dessa upplevelser är att eftersträva. Avslutningsvis ser vi behovet av ytterligare forskning där man tittar på patienternas upplevelse av musik i förhållande till de aktuella ingreppen.

REFERENSER

Anåker, A.& Elf, M. (2014). Sustainability in nursing: a concept analysis. Scandinavian

Journal of Caring Sciences, 28, 381-390. doi:10.1111/scs.12121

Andersson, M., Fridh, I. & Lindahl, B. (2019). Is it possible to feel at home in a patient room in an intensive care unit? Reflections on environmental aspects in technology-dense environments. Nursing Inquiry, 26. doi: 10.1111/nin.12301

Arman, M & Rehnsfeldt, A. (2007). The ´little extra´ that alleviates suffering. Nursing Etics. 14, 373-386. doi: 10.1177/0969733007075877

Arakelian, E., Swenne, C., Lindberg, S., Rudolfsson, G. & von Vogelsang, A-C. (2016). The meaning of person-centred care in the perioperative nursing context from the patient’s perspective – an integrative review. Journal of Clinical Nursing, 26, 2527– 2544. doi: 10.1111/jocn.13639.

* Bae, I., Lim, H-M., Hur, M-H. & Lee, M. (2014). Intra-operative music listening for anxiety, the BIS index, and the vital signs of patients undergoing regional anesthesia. Complementary Therapies in Medicine, 22, 251‐257.

Bergman, M., Stenudd, M. & Engström, Å. (2012). The experience of being awake during orthopaedic surgery under regional anaesthesia. International Journal of Orthopaedic and Trauma Nursing, 16, ss. 88-96. doi:10.1016/j.ijotn.2011.08.004 Bernardi, L., Porta, C. & Sleight, P. (2006) Cardiovascular, cerebrovascular, and respiratory changes induced by different types of music in musicians and non-musicians: the importance of silence. Heart, 92, ss. 445-452. doi:

10.1136/hrt.2005.064600

Cowen, A., Fang, X., Sauter, D. & Keltner, D. (2020) What music makes us feel: At least 13 dimensions organize subjective experiences associated with music across different cultures. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, 117, 1924-1934. https://doi.org/10.1073/pnas.1910704117

Critical Appraisal Skills Programme (2020a). CASP Checklists. https://casp-uk.net/casp-tools-checklists/. [2020-11-21]

Critical Appraisal Skills Programme (2020b). CASP (CASP Randomised Controlled Trial

Standard)Checklist.https://casp-uk.net/wp-content/uploads/2020/10/CASP_RCT_Checklist_PDF_Fillable_Form.pdf . [2020-11-21]

Critical Appraisal Skills Programme (2018). CASP (CASP Qualitative Studies)

Checklist.https://casp-uk.net/wp-content/uploads/2018/03/CASP-Qualitative-Checklist-2018_fillable_form.pdf . [2020-11-21]

Chan, Y-M., Lee, P-W., Ng, T-Y., Ngan, H-Y. & Wong, L. C. (2003). The use of music to reduce anxiety for patients undergoing colposcopy: a randomized trial. Gynecologic

Oncology , 91, 213-217.

* Chiu, L-P., Tung, H-H., Lin, K-C., Lai, Y-W., Chiu, Y-C., Chen, S-S. & Chiu, A-W. (2016). Effectiveness of stress management in patients undergoing transrectal

ultrasound-guided biopsy of the prostate. Patient Prefer Adherence, 10, 147-152.

* Choi, S., Park, S-G., Bellan, L., Lee, H-H. & Chung, S-K. (2018). Crossover clinical trial of pain relief in cataract surgery. International Ophthalmology, 38, 1027‐1033. Chu, C-C., Weng, S-F., Chen, K-T., Chien, C-C., Shieh, J-P., Chen, J-Y. & Wang, J-W (2015). Propensity score–matched comparison of postoperative adverse outcomes between geriatric patients given a general or a neuraxial anesthetic for hip surgery: A population-based study. Anesthesiology, 123, 136-147.

https://doi.org/10.1097/ALN.0000000000000695

* Cimen, S-G., Oğuz, E., Gundogmus, A-G., Cimen, S., Sandikci, F. & Ayli, M-D. (2020). Listening to music during arteriovenous fistula surgery alleviates anxiety: A randomized single-blind clinical trial. World Journal of Transplantation, 10, 79-89.

CODEX. (2020). Forskarens etik. http://www.codex.vr.se/forskarensetik.shtml [2020-12-02]

Dahlberg, K. & Ekman, I. (2017). Vägen till patienten och personcentrerad vård- Att lyssna och bli förstådd. Stockholm: Liber.

Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande – I teori och praxis. Stockholm: Natur och Kultur.

Ericsson, A., Hult, C. & Kumlien C. (2018) Patients’ experiences during carotid endarterectomy performed under local anesthesia. Journal of Perianesthesia Nursing, 33(6), ss. 946-955. https://doi.org/10.1016/j.jopan.2017.09.011

Groarke, J-M., Groarke, A-M., Hogan, M-J,. Costello L. & Lynch, D. (2020). Does listening to music regulate negative affect in a stressful situation? Examining the effects of self-selected and researcher-selected music using both silent and active controls. Applied Psychology: Health and Well-being, 12 (2), 288–311. doi:10.1111/aphw.12185 * Guerrero, J-M., Castaño, P-M., Schmidt, E-O., Rosario, L. & Westhoff, C-L. (2012). Music as an auxiliary analgesic during first trimester surgical abortion: a randomized controlled trial. Contraception, 86, 57-62.

Haugen, H-S., Eide, G-E., Olsen, M-V., Haukeland, B., Remme, Å-R. & Wahl, A-K. (2009) Anxiety in the operating theatre: a study of frequency and environmental impact in patients having local, plexus or regional anaesthesia. Journal of Clinical Nursing, 18, 2301–2310. doi: 10.1111 /j.1365-2702.2009.02792.x,

Hayes, A., Buffum, M., Lanier, E., Rodahl, E. & Sasso, C. (2003) A music intervention to reduce anxiety prior to gastrointestinal procedures. Gastroenterology Nursing, 26(4), ss. 145-149.

Helsingforsdeklarationen.(2013). WMA Declaration of Helsinki - Ethical principles for medical research involving human subjects. https://www.wma.net/policies-post/wma- declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/ [2020-11-30].

Henning, M-J., Sort, R., Møller, A-M. & Herling, S-F. (2018). Peripheral nerv block in ankel fracture surgery: a qualitative study of patients´ experiences. Anaesthesia, 73, 49-58. doi:10.1111/anae.14088

* Hepp, P., Hagenbeck, C., Gilles, J., Wolf, O-T., Goertz, W., Janni, W., Balan, P., Fleisch, M., Fehm, T. & Schaal, N-K. (2018). Effects of music intervention during caesarean delivery on anxiety and stress of the mother a controlled, randomised study. BMC Pregnancy and Childbirth, 18. https://doi.org/10.1186/s12884-018-2069-6

* Hudson, B-F., Ogden, J. & Whiteley, M-S. (2014). A thematic analysis of experiences of varicose veins and minimally invasive surgery under local anaesthesia

.

*Hudson, B-F., Ogden, J. & Whiteley, M-S. (2015). Randomized controlled trial to compare the effect of simple distraction interventions on pain and anxiety experienced during conscious surgery. European Journal of Pain (London, England), 19,

1447‐1455.

* Ilkkaya, N-K., Ustun, F-E., Sener, E-B., Kaya, C., Ustun, Y-B., Koksal, E.,

Kocamanoglu, I-S. & Ozkan, F. (2014). The effects of music, white noise, and ambient noise on sedation and anxiety in patients under spinal anesthesia during surgery. Journal of Perianesthesia Nursing : Official Journal of the American Society of Perianesthesia Nurses, 29, 418‐426.

* Jadavji-Mithani, R., Venkatraghavan, L., & Bernstein, M. (2015). Music is beneficial for awake craniotomy patients: a qualitative study. The Canadian Journal of

Neurological Sciences. 42. 7-16.

Karlsson, A-C., Ekebergh, M., Mauléon, A-L. & Almerud-Österberg, S. (2012). "Is that my leg?" patients' experiences of being awake during regional anesthesia and surgery. Journal of PeriAnesthesia Nursing, 27, 155-64.

* Kavakli, A-S., Kavrut Ozturk, N., Yavuzel Adas, H., Kudsioglu, S-T., Ayoglu, R-U., Özmen, S., Sagdic, K. & Yapici, N. (2019). The effects of music on anxiety and pain in patients during carotid endarterectomy under regional anesthesia: a randomized

Karolinska institutet (2020). Systematiska översikter, systematisk litteraturöversikt som examensarbete. https://kib.ki.se/soka-vardera/systematiska-oversikter/systematisk-litteraturoversikt-som-examensarbete . [2020-11-27]

Kola, S. & Walsh, J-C. (2009). Patients' psychological reactions to colposcopy and LLETZ treatment for cervical intraepithelial neoplasia. European Journal of Obstetrics & Gynecology and Reproductive Biology, 146, 96-99.

* Kongsawatvorakul, C., Charakorn, C., Paiwattananupant, K., Lekskul, N., Rattanasiri, S. & Lertkhachonsuk, A-A. (2016). Limited impact of music therapy on patient anxiety with the Large Loop Excision of Transformation Zone Procedure - a randomized controlled trial. Asian pacific journal of cancer prevention, 17, ss. 2853‐2856. Lee, C-H., Lee, C-Y., Hsu, M-Y., Lai, C-L., Sung, Y-H., Lin, C-L. & Lin, L-Y. (2017a). Effects of music intervention on state anxiety and physiological indices in patients undergoing mechanical ventilation in the intensive care unit: A randomized controlled trial. Biological Research for Nursing, 19(2), ss. 137-144. DOI:

10.1177/1099800416669601

* Lee, W-P., Wu, P-Y., Lee, M-Y., Ho, L-H. & Shih, W-M. (2017b). Music listening alleviates anxiety and physiological responses in patients receiving spinal anesthesia. Complementary Therapies in Medicine, 31, ss. 8‐13.

Lindwall, L., & Post, I. (2008). Perioperativ vård - att förena teori och praxis. Lund. Studentlitteratur.

LoBiondo-Wood, G. & Haber, J. (2014). Nursing Research: Methods and critical appraisal for evidence-based practice. 8:e uppl. St.Louis. Elsevier.

Mitchell, M. (2008) Conscious surgery: influence of the environment on patient anxiety. Journal of Advanced Nursing, 64(3), ss. 261-271. doi:

10.1111/j.1365-2648.2008.04769.x

Naes, T. & Strand, T. (2011). Farmakologi- Förståelse och kliniskt utövande. I Hovind, I L. (red.) Anestesiologisk omvårdnad. Lund: Sudentlitteratur AB.

Nationalencyklopedin, musik http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/musik [2020-11-12]

Nilsson, U. (2008). The anxiety- and pain-reducing effects of music interventions: A systematic review. Aorn Journal. 87, 780-807. doi:10.1016/j.aorn.2007.09.013 Nilsson, U. (2009). Soothing music can increase oxytocin levels during bed rest after open-heart surgery: a randomised control trial. Journal of clinical nursing, 18, 2153– 2161. doi: 10.1111/j.1365-2702.2008.02718.x

Nilsson, U. (2010). Musik, en omvårdnadshandling. Socialmedicinsk tidskrift. 2, ss. 61-70.

* Ortega, A., Gauna, F., Munoz, D., Oberreuter, G., Breinbauer, H-A. & Carrasco, L. (2019). Music therapy for pain and anxiety management in nasal bone fracture reduction: randomized controlled clinical trial. Otolaryngology--Head and Neck Surgery, 161, 613‐619.

Pellegrini, J-E. (2015) Regional anesthesia: Spinal and epidural anesthesia. I

Nagelhout, J-J. & Elisha, S. (red.) Nurse Anesthesia. St. Louis: Elsevier, ss 1015-1041. Polit, D-F & Beck, C-T. (2020). Nursing research. 11 uppl. Philadelphia. Wolter Kluwer.

Raglio, A., Galandra, C., Sibilla, L., Esposito, F., Gaeta, F., Di Salle, F., Moro, L., Carne, I., Bastianello, S., Baldi, M. & Imbriani, M. (2016). Effects of active music therapy on the normal brain: fMRI based evidence. Brain Imaging and Behavior. 10, ss. 182-186. DOI 10.1007/s11682-015-9380-x

Riksföreningen för anestesi och intensivvård & Svensk sjuksköterskeförening (2019). Kompetensbeskrivning Legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot anestesisjukvård. Stockholm: Riksföreningen för anestesi och intensivvård & Svensk sjuksköterskeförening.

https://aniva.se/wp-content/uploads/2019/11/kompetensbeskrivning-anestesi-2019-slutlig.pdf [2020-12-07] Rohilla, L., Agnihotri, M., Trehan, S-K., Sharma, R-K. & Ghai, S. (2018). Effect of music therapy on pain perception, anxiety, and opioid use during dressing change among patients with burns in India: A quasi-experimental, cross-over pilot study. Ostomy Wound Manage, 64, 40-46.

Sand, K. & Emerson, H. (2010) The impact of a live therapeutic music intervention on patients’ experience of pain, anxiety, and muscle tension. Holistic Nursing Practice, 24(1), ss. 7-15.

SFS 2014:821. Patientlagen. Stockholm. Socialdepartementet.

Smolen, D., Topp, R. & Singer, L. (2002). The effect of self-selected music during colonoscopy on anxiety, heart rate, and blood pressure. Applied Nursing Research. 16 (2) ss. 126-136.

Svensk Sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legimiterad sjuksköterska.

https://beta.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404390/komp etensbeskrivning%20legitimerad%20sjuksk%C3%B6terska%202017.pdf [2020-12-01] Thompson, J-L. (2015). Regional anesthesia: Upper and lover extremity blocks. I Nagelhout, J-J. & Elisha, S. (red.) Nurse Anesthesia. St. Louis: Elsevier.

* Tran, B-W., Nowrouz, M-Y., Dhillon, S-K., Xie, K-K., Breslin, K-M. & Golladay, G-J. (2020). The impact of music and noise-cancellation on sedation requirements during

total knee replacement: a randomized controlled trial. Geriatric Orthopaedic Surgery & Rehabilitation, 11, 2151459320910844. doi:10.1177/2151459320910844

* Trängeberg, S-O. & Stomberg, M-W. (2013). Listening to music during regional anesthesia: patients' experiences and the effect on mood. Journal of PeriAnesthesia Nursing, 28, 291-297. DOI: 10.1016/j.jopan.2013.01.008

Vaajoki A, Pietilä A-M, Kankkunen P, Vehviläinen-Julkunen K. (2013). Music

intervention study in abdominal surgery patients: Challenges of an intervention study in clinical practice. International Journal of Nursing Practice, 19, ss. 206–213.

Weeks, B-P. & Nilsson, U. (2010). Music interventions in patients during coronary angiographic procedures: A randomized controlled study of the effect on patients' anxiety and well-being. European Journal of Cardiovascular Nursing 10 (2011), ss. 88– 93. doi:10.1016/j.ejcnurse.2010.07.002

Whittemore, R. & Knafl, K. (2005). The integrative review: updated methodology. Journal of Advanced Nursing, 52, ss 546-553. doi:10.1111/j.1365-2648.2005.03621.x Whittemore, R. (2005). Combining evidence in nursing research. Nursing research, 54, ss 56-61.

* Wiwatwongwana, D., Vichitvejpaisal, P., Thaikruea, L., Klaphajone, J., Tantong, A., Wiwatwongwana, A. & Medscape (2016). The effect of music with and without binaural beat audio on operative anxiety in patients undergoing cataract surgery: a randomized controlled trial. Eye (London, England), 30, 1407‐1414.

* Wu, J., Chaplin, W., Amico, J., Butler, M., Ojie, M-J., Hennedy, D. & Clemow, L. (2012). Music for surgical abortion care study: a randomized controlled pilot study. Contraception, 85, 496‐502.

* Wu, P-Y., Huang, M-L., Lee, W-P., Wang, C. & Shih, W-M. (2017). Effects of music listening on anxiety and physiological responses inpatients undergoing awake

craniotomy. Complementary Therapies in Medicine, 32, ss. 56-60

* Zhang, Z-S., Wang, X-L., Xu, C-L., Zhang, C., Cao, Z., Xu, W-D., Wei, R-C. & Sun, Y-H. (2014). Music reduces panic: an initial study of listening to preferred music improves male patient discomfort and anxiety during flexible cystoscopy. Journal of Endourology / Endourological Society, 28, 739‐744.

* Ölçücü, M-T., Yılmaz, K., Karamık, K., Okuducu, Y., Özsoy, Ç., Aktaş, Y., Çakır, S. & Ates, M. (2020). Effects of listening to binaural beats on anxiety levels and pain scores in male patients undergoing cystoscopy and ureteral stent removal: A randomized placebo-controlled trial. Journal of Endourology. DOI:

10.1089/end.2020.0353

Östlund, L (2017). Informaionssökning. I Friberg, F. Dags för uppsats. (red.). Lund. Studenlitteratur AB.