LÄRARPROGRAMMET
Hästens betydelse för tjejers motivation
under gymnasietiden.
Vad har hästen haft för betydelse i val av kompisar, skola, frigörelsen från
föräldrar och motivationen.
Kristina Santesson
Examensarbete 15 poäng Vårterminen 2009
Handledare:
Arbetets art: G2
Examensarbete, 15p
Lärarprogrammet
Titel: Hästens betydelse för tjejers motivation under gymnasietiden
Författare: Kristina Santesson
Handledare: Gunilla Larsen
ABSTRAKT
Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om hästens betydelse för tjejerna under studietiden och hur viktiga Naturbruksskolorna är för många elever och då framförallt tjejer. Har hästen betydelse för motivationen till studierna? Studien baseras på kvalitativa intervjuer där jag valt fem elever som går eller har gått på Naturbruksgymnasium med inriktning häst. Inom detta område har det varit svårt att finna tidigare studier och det har forskats mycket lite inom detta område. I mitt resultat har det framkommit att hästen har betydelse för val av skola men den har också betydelse för att frigöra sig från föräldrarna. Hästen har också betydelse för motivationen till studierna under skoltiden. Det framkom även att lärarna har stor betydelse för eleverna under studietiden. Alla eleverna är väldigt nöjda med sitt val av skola och har aldrig ångrat sitt val. Hästen är också en vän att prata med när man har det svårt och man får ansvar när man har en häst att sköta om. Att hålla på med hästar är en livsstil.
1 INLEDNING ... 4 2 TIDIGARE STUDIER ... 5 2.1 Hästen i samhället ... 5 3 SYFTE ... 6 3.1 Frågeställning ... 6 3.2 Problemställning ... 6 4 LITTERATURBEARBETNING ... 7
4.1 Hästen och människan ... 7
4.2 Hästens roll i samhället ... 7
4.3 Hur ser ridsporten ut i Sverige idag ... 8
5 UTBILDNINGAR I SVERIGE ... 10
5.1 Naturbruksprogrammets utveckling och utbildningar... 10
6 HÄSTENS BETYDELSE ... 12 7 MOTIVATION ... 13 8 METOD ... 15 8.1 Undersökningsmetod ... 15 8.2 Etik ... 15 8.3 Urvalsgrupp ... 15 8.4 Intervjuns genomförande ... 16 8.5 Berarbetning av intervjuerna ... 16 9 RESULTAT ... 17
9.1 Första kontakten med hästar och dess betydelse ... 17
9.2 Familjens roll ... 18
9.3 Ridskolans roll ... 19
9.4 Tävlandet ... 20
9.5 Val av skola ... 20
9.5.1 Boendet ... 21
9.5.2 Positivt med skolan ... 22
9.5.3 Negativt med skolan ... 22
9.5.4 Kompisars inverkan på val av skola ... 22
10 HÄSTAR OCH SKOLA, BRA KOMBINATION FÖR MOTIVATIONEN ... 24
11 DISKUSSION ... 25
11.1 Hästens betydelse ... 25
11.2 Val av skola, kompisar och flytta hemifrån ... 26
11.3 Hästar och skola, bra kombination för motivationen ... 27
12 SLUTSATS ... 28 13 VIDARE FORSKNING ... 30 BILAGA ... 32
1 INLEDNING
När jag gjorde min VFU-praktik på Naturbruksgymnasiet i Halland i våras brukade jag säga till tjejerna att ”ni vet inte hur bra ni har det” och jag vet andra elever som har gått på naturbruksgymnasium de säger ofta att det var den roligaste tiden i deras liv. Själv önskade jag att jag hade fått gå på ett av dessa Naturbruksgymnasium när jag var ung. Att få hålla på med hästar samtidigt som man studerar måste vara en dröm för hästtokiga tjejer.
Hästen har hjälpt oss på alla olika sätt genom tiderna – krig, arbetshästar, transport och idag som en av den största fritidssporten och då framförallt för tjejer. Många livnär sig på hästar idag och vi kan redan från barnsben bekanta oss med dessa djur på olika sätt. Många kommer i kontakt med hästar på någon av alla ridskolor vi har i landet som är unikt i Sverige. Vi kan sedan gå vidare på olika naturbruksgymnasium med hästinriktning och vi har även högskola där vi kan utbilda oss för att bli ridlärare eller stallchefer.
Hästar har alltid fascinerat oss på olika sätt och de återkommer hela tiden i olika sammanhang. Alla dessa ridskolor där vi har en fantastisk ungdomsgård som fostrar många unga flickor, gymnasieskolor som har hästinriktning och som ökar i och med friskolorna, KY utbildningar och yrkesinriktade utbildningar. Ridning som rehabilitering för olika funktionshinder har också en stor betydelse för många ungdomar och vuxna. Det som kan ses som negativt är att det kan ses som en dyr sport för den enskilde personen som vill äga en egen häst.
Detta arbete vänder sig till skolor som är intresserade av vilka elever som söker till Naturbruksgymnasium. Vad har hästarna för betydelse under skoltiden?
I min studie har jag vänt mig till elever som går inriktning häst och ridning. Det finns utbildningar även för trav och galopp på flera av Naturbruksgymnasierna men jag har valt att endast hålla mig till ridning.
2
TIDIGARE STUDIER
I min studie har jag funnit att mycket lite har skrivits och forskats om hästens betydelse för ungdomar under sin skoltid.
Här hänvisar jag till Lena Forsberg som är doktorand vid Luleå Tekniska universitet, institution för pedagogik och lärande och har forskat i ”Att utveckla handlingskraft”– om flickors identitetsskapande processer i stallet (Forsberg,2007). Hennes studie handlar om att skapa kunskap om vad det betyder för flickor att vistas i stallet och vilka processer som skapar handlingsutrymme för identitetskonstruktioner. Jag tog även kontakt med Lena Forsberg via mail och frågade om referenser. Jag fick ett antal namn som jag sedan tog kontakt med. Några hörde av sig och gav mig vidare information om att jag kunde leta i Finland och Danmark. Hittade dock inget material som var relevant till min studie då det handlade om ridterapi.
Boken ”Att utveckla handlingskraft” skriven av (Forsberg, 2007) var den bok som jag kände låg närmst min studie så blev det mycket av hennes bok som jag använder som stöd under mitt arbete.
Det har däremot skrivits och forskats inom genus och ridterapi. På Mittuniversitetet of Sweden forskars det om genusvetenskap och där det finns en sida som heter FlickForsk. Men det har inte gjorts någon forskning om just hästens betydelse under skoltiden och vad den har för inverkan på val av skola och motivation för studierna. Har även haft hjälp av biblioteket att söka litteratur till mitt arbete.
2.1
Hästen i samhället
Hästen har funnits i våra hem sen lång tid tillbaka. Från början hade den som uppgift att hjälpa till i lantbruket som arbetshäst, deltog i jakter. Under arméns tid livnärde sig många bönder på uppfödning av hästar till armén men det tog slut när armén avhästades. Därefter har den blivit ett fritidsintresse som har vuxit så mycket och idag finns en stor arbetsmarknad för att arbeta med hästar på olika sätt.
Vi har ca 280 000 hästar i Sverige idag och ca 500 ridskolor. Ridsporten är en av landets största idrottsorganisationer.
Runt om i landet har vi Naturbruksgymnasium med inriktning häst, vi har ridgymnasium som är privatägda och olika utbildningar med häst även på högskola. Dessa utbildningar har till största del tjejer och många ifrågasätter denna dyra skola vad det är som är bra med att kunna studera häst under sin gymnasietid.
3
SYFTE
Syfte med denna studie är att ta reda på vad det är som får så många tjejer att söka till Naturbruksgymnasium med inriktning häst. Under min studietid handlade mitt första arbete om hästens betydelse i samhället och då blev jag även intresserad av att ta reda på mer om dessa tjejer som söker till Naturbruksgymnasium.
3.1
Frågeställning
I mitt arbete kände jag att den viktigaste frågan är
Har hästen betydelse för tjejers motivation till studierna och val av skola?
3.2
Problemställning
Vad är det som drar så många tjejer att söka Naturbruksgymnasium med hästinriktning. I mina intervjuer vill jag få fram vad är det som gör att man söker; är det hästarna som drar eller är det att flytta hemifrån – frigörelsen från föräldrarna och få bo på internat eller är det kompisar - nya/gamla.
4
LITTERATURBEARBETNING
4.1
Hästen och människan
Hästen har varit människans arbetskamrat och vän, burit och dragit henne i krig och fred, fraktat hem gods, arbetat på fälten och i skogen, burit henne på jakt och roat henne med ryttarlekar och tävlingar. Hästen har haft en mycket hög ställning bland husdjuren oberoende av vilket folk och vilken tid som utnyttjat den. Hästen har varit husdjurens aristokrat (Furugren, 1994).
Motoriseringen under 1900 – talets början gjorde många hästar överflödiga och efter andra världskriget sjönk antalet hästar i arméerna kraftigt. Ridhästen har överlevt in i vår tid tack vare ridsportens utveckling (Furugren, 1994). Många bönder livnärde sig på uppfödning av unghästar till armen under 1880 talet fram till 1930 talet då det blev en kris i hästaveln efter att armen började avhästas. 1928 bildades Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen som skulle främja och uppmuntra landets varmblodsavel, föra stambok, förmedla försäljning och ordna med utställningar m.m. Samma år bildades även de första lantliga ryttarföreningarna som skulle sköta utbildningen av unghästar som blev över när armén gjorde nedskärningar. 1948 bildades Ridfrämjandet som skulle arbeta för att utbreda ridningen till en folksport. Sedan 1993 heter Ridfrämjandet, Svenska Ridsportförbundet. (Furugren,1994).
4.2
Hästens roll i samhället
Hästhållning, hästavel och hästsport har under senaste decennierna ökat och ungdomsintresset är massivt och många ägnar sig idag åt hästar såväl under sin skoltid som på sin fritid (Furugren, 1994). Hästen har fått en ny roll i samhället inom sport och fritid. Svenska travsporten håller världsklass och engagerar ett stort antal människor och är jämte fotbollen landets största publiksport. För lantbruket har hästsektorn blivit en expansiv binäring (Furugen,1994). Många gårdar har uppstallning, foder- och betesproduktion som sin stora binäring och förutsättningar för avel och uppfödning (Furugen,1994)
Våren 2006 formulerades den första näringspolitiska agendan för hästnäringen. Syftet var dels att identifiera näringspolitiska frågor av vikt och av gemensamt intressen för hästnäringen, dels att peka på åtgärder som skulle kunna leda till förändring. Den bakomliggande tanken är att en gemensam syn och hantering av dessa frågor kan stärka hästnäringens legitimitet, men kan också stärka näringen gehör hos myndigheter, kommuner, riksdag och regering (www.nshorse.se/20080227).
Hästens betydelse för framför allt flickors fritidssysselsättning och personliga utveckling är sedan länge känd och accepterad (www.riksdagen.se.motion2008/09:MJ471). Lika känd är deras betydelse för folkrörelsen travsport, vilken tillsammans med galoppsporten dessutom utgör underlag för det spel som genom hittillsvarande spelreglering förstärker
såväl statsbudgeten som travhästägarnas inkomstsida
(www.riksdagen.se.motion2008/09:MJ471). Hästens betydelse för friskvård är också något som numera är allmänt (och även skattemässigt) erkänd. Politiska beslut kan underlätta eller försvåra hästägandet (www.riksdagen.se.motion2008/09:MJ471).
Att motionsridning inte kan vara skattebefriad friskvård är dåligt motiverat i lagtexten. Det enda som finns föreskrivet i lagstiftningen att ”exklusiva sporter” utan fysisk ansträngning som kräver dyrbara anläggningar, redskap och kringutrustning inte ska omfattas av skattefriheten. Inget av detta gäller för hästsporten, där olika former av motionsridning är en växande sysselsättning för unga såväl som för äldre och rörelsehindrade som erbjuder både fysisk aktivitet och en avslappnande naturupplevelse om man rider utomhus (www.riksdagen.se, motion 2008/09:MJ471)
När det handlar om friskvårddstöd till anställda är dagens begränsningar godtyckliga.
4.3
Hur ser ridsporten ut i Sverige idag
Det finns cirka 280 000 hästar i Sverige och hästsektorn är lantbrukets femte största inkomstkälla (Svenska Ridsportförbundet, 2006). Den omsätter cirka 45 miljarder kronor (www.rikdagen.se) om året och ger 40 000 människor hel- och deltidsarbete. Det genomsnittliga antalet hästar per 1 000 invånare uppgår till 31 (Svenska
Ridsportförbundet, 2006).
Ridsporten är en av landets största idrottsorganisationer med ca 180 000 medlemmar och det finns ca 500 ridskolor i landet där det genomförs 8 miljoner ridtimmar varje år. Ridsporten är ung om man ser till deltagarn, 65 procent av medlemmarna är under 25 år och ca 85 procent är flickor/kvinnor (Svenska Ridsportförbundet, 2006).
I en tidigare studie som jag gjorde under min första termin på Yrkeslärarlinjen visade det att på tio skolor runt om i landet är det nästan enbart tjejer som läser hästinriktning på Naturbrukslinjerna ( Sandström & Santesson, 2008).
LOK-stöd, lokalt aktivitetstöd, betalas ut av idrottsförbundet och baseras på antalet sammankomster för ungdomar mellan 7-20 år. Fotboll är överlägset störst men ridsporten ligger god tvåa både räknat i utbetalda medel och antalet aktiviteter (Svenska
Ridsportförbundet, 2006).
Under 2005 tog projektet VARA pulsen på ridsportens tjejer. VARA är ett projekt inom ramen för hästsportens ungdomssatsning, initierat av Svenska Ridsportförbundets ungdomssektion. Det övergripande syftet är att ta fram metoder och skapa förutsättningar för att arbeta med tjejers självkänsla (Engström, 2004). Drygt 800 tjejer i åldrarna 6 – 36 år, de flesta mellan 10 – 20 år, svarade på frågor om boende, fritidsintresse och levnadsvanor. Varaprojektet gjorde även en jämförelse mellan
tryggheten i skolan och i stallet. Där tryggheten i stallet var 91 procent jämfört med skolan som bara var 36 procent (Svenska ridsportförbundet, 2006).
5
UTBILDNINGAR I SVERIGE
Hästhållningen engagerar stora skaror av barn och ungdomar idag som ger meningsfull fritidsaktivitet. Sedan början på 1990-talet samlade man hästutbildningarna på gymnasienivå inom de treåriga naturbruksprogrammen.
5.1
Naturbruksprogrammets utveckling och utbildningar
1991 reformerades gymnasieskolan efter regeringspropositionen: Växa med kunskaper – om gymnasieskolan och vuxenutbildningen (Prop. 1990/91:85). Då blev alla gymnasieutbildningar treåriga och vissa obligatoriska kärnämnen tillkom i undervisningen under alla program. Historiskt sett så var de flesta utbildningarna inom djurvård förlagd på lantbruksskolor som drevs av landsting eller staten. Betoning var djurproduktion och skogs-/jordbruk, vilket medförde ett begränsat kursutbud vad gäller övrig djurhållning. Gemensamma ämnen var ofta begränsat till ett fåtal kärnämnen vilket i sin tur gav mer utrymmen till praktisk erfarenhet (Sandström & Santesson, 2008)
Utbildningsfrågorna står högt upp på hästnäringens dagordning, liksom på den allmänpolitiska agendan. Ur hästnäringens perspektiv är frågorna särskilt intressanta mot bakgrund av den kraftiga tillväxten inom hästnäringen under senare år (www.nshorse.se/20080227).
Det finns idag ett stort utbud av yrkesinriktade hästutbildningar. För närvarande ges gymnasial utbildning på naturbruksprogram med inriktning häst vid ett trettiotal naturbruksgymnasier. Inom ramen för den kommunala gymnasieskolan erbjuds även ridning i varierande omfattning, ofta i form av specialutformade gymnasieprogram. Skolverket har också beviljat en rad friskolor tillstånd att bedriva gymnasieutbildningar med hästinriktning (www.nshorse.se/20080227).
Förutom de obligatoriska kärnämnena finns idag möjlighet att välja till ytterliggare kärnämnen men även valbara kurser inom den studieväg eleven valt (eller annan inriktning). Förutom de nationella kurserna kan varje skola utforma egna kurser i speciella ämnen som riktar sig direkt till den utbildning de erbjuder. Idag erbjuder de flesta naturbruksgymnasier flera olika studievägar så som djurvård, golfbandeskötsel, hund, jakt- och viltvård, jordbruk, miljö- och naturvård, skogsbruk, trädgård, turism, vattenbruk/fiske, hästutbildning m.m. (www.naturbruk.se). Tittar vi på kostnaderna för de olika utbildningarna i Sverige ligger Naturbruksprogrammet högst när det gäller ersättning till fristående skolor (Skolverket, 2009, enl. 9 kap 8a§ skollagen).
Sverige har även ett antal ridgymnasium som bedrivs privat i form av friskolor. Några kommunala gymnasium har valt ridning som en profil att kunna välja till som karaktärsämne. Gemensamt för dessa skolor är att de läser ett visst antal poäng i
kärnämnena och sedan läser de utvalda kurser inom hästutbildningen
Varje skola utforma sin utbildning men med hänsyn till de poäng som eleven behöver inom varje ämne för att sedan kunna studera vidare (skolverket.se).
Utbildningen på naturbruksgymnasium kan ge kompetens som hästskötare om man genomför prov med godkänt resultat. För att erhålla diplom som Diplomerad hästskötare krävs utöver godkänt prov, intyg på sk. tappskokompetens, dvs. förmågan att vid akut behov rätta, raspa och slå på en tappsko i befintliga sömhål. Intyget skall utfärdas av kvalificerad hovslagare. Utöver detta krävs intyg på genomgången kurs i ”Första hjälpen”. Yrkesdiplomet är ridsportens kompetensbeskrivning på yrkesmässighet avseende personlig färdighet och tillämpad kunskap. I provet ingår kunskap om stalltjänst, hästskötsel, anläggningsskötsel, mundering, hälso- och sjukvård, hovbeslag och skärpningsmedel, visning av häst vid hand, longering, ridning, löshoppning, transport, hästkunskap, foderlära, anläggningar, rid- och körlära, hästhållningens organisationer och lagstiftningar. Ansvaret för provens administration ligger hos Svenska ridsportförbundet där man söker för att göra provet. Eleverna väljer själva om de vill göra provet (Svenska Ridsportförbundet, yrkesutbildningar).
1994 började en ny tvåårig högskoleutbildning, Hippologprogrammet, med SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) som huvudman. Den börja med ett gemensamt grund år på Sveriges Avels- och ridsportcentrum i Flyinge och andra året kan studenterna välja inriktning mot ridlärare, stallchef, trav eller galopp (Furugren, 1994).
Från och med 2010 blir hippologutbildningen treårig. Utbildningen är även i fortsättningen förlagd till de tre riksanläggningarna Wången, Flyinge och Strömsholm, även om några valbara kurser kan komma att hållas på annat ställe som exempel kan vara att läsa utomlands på annat universitet, praktikplats eller läsa kurser på SLU eller andra universitet (Ridsport, nr12, 2009).
6
HÄSTENS BETYDELSE
För tjejerna är hästarna en kamrat de gärna stannar och småprata med och ett redskap som de vill utvecklas genom, Lena Forsberg, är forskare vid Luleå Tekniska Universitet och har forskat om tjejernas identitetsskapande processer i stallet. Både kommunikation och utövandet av ridning som träning eller sport innebär utmaningar. Tjejerna är medvetna om hästens styrka och hur farliga de kan bli om de hanteras felaktigt
(Forsberg, 2007). Tjejerna kände sig stimulerade av utmaningen i hästens karaktär.
Förmågan att hantera hästarna är den viktigaste delen i verksamheten. Samspelet mellan häst och människa och förmågan att interagera med hästen gör att ridning skiljer sig från andra fritidsintressen. Hästens inte helt ofarliga karaktär gör att tjejerna tvingas bli tydliga i sitt agerande runt hästen, aktionsinriktade och bestämda för att hästen ska få respekt för dig som ledare, något som bidra till att en självbild utvecklats, karaktäriserad av handling, mod och tydlighet (Forsberg, 2007).
Stallkulturen är präglad av arbete, ansvar och utmaningar som tjejerna förväntas klara (Forsberg, 2007). Tjejerna disciplineras i miljön som ofta handlade om oväntade uppdrag till att bli handlingskraftiga. Stallkulturen är influerad av omsorg av hästen och kommunikationen med den samt den militära traditionen. Särkskilt den militära samspråket disciplinerar tjejerna där ordningsamhet, lojalitet och flitighet blir viktiga mått för tjejerna att förhålla sig till. Tjejernas gemenskap med varandra öppnar möjligheter att iscensätta olika positioner beroende på vilket tolkningsföreträde de har och vilka handlingsutrymme som står öppna för dem.
Maktstrukturen är att ridskolechefen är den som har både mest formell och informell makt. Men tjejerna själva upplever också att de har stor bestämmanderätt genom deras engagemang i ungdomssektionen. Hästtjejer är annorlunda andra tjejer, de ser sig själva som målinriktade, mogna och självständiga. På ridskolan är gemenskap en viktig del och det är högt i tak mellan tjejerna. De ger heller inget intryck av att vara inåtvända och blyga, tvärtom hävdar de sin sociala plats och sitt sociala rum. Stallkulturen erbjuder processer som i olika grad införlivas i tjejernas identitet.
(Forsberg, 2007)
I en forskningsstudie av Jacobsson och Gegner har det kommit fram till att sammantaget verkar det alltså som att hästen för flera av kvinnorna inte bara fyller vissa behov som exempelvis fysisk aktivitet och närhet, utan favorithästen är mycket väsentlig för kvinnornas liv, vilket indikerar att hästen kan fungera som ett ”självobjekt”. Flera kvinnor förmänskliga hästen och likställer den med andra människor. Flera kvinnor berättar att de har eller har haft en flerårig relation till sin häst där de delat en stor del av kriser och lyckliga stunder i sitt liv och några även sin barndom med hästen. ( Jacobsson
7
MOTIVATION
Vad menas med motivation. Begreppet motivation härleds från det latinska ordet ”movere” som betyder röra. Det handlar alltså om vilka drivkrafter som får oss att handla (Kaufmann, 2005).
Psykologiska faktorer som påverkar individens inlärning är motivation, trygghet, koncentration, inspiration och variation (Ohlsson, 2007).
Abraham Maslows, amerikansk psykolog, psykoterapeut, filosof som på 1960-talet var en av grundarna till av den humanistiska psykologin. Enligt Maslow har människan ett antal grundläggande behov som måste tillfredsställas om inte individen ska drabbas av ett mer eller mindre svårartat bristtillstånd. Dessa behov är i princip hierarkiskt ordnade, på det sättet att de kroppsliga behoven är starkast och måste tillgodoses i första hand. När de är tillfredsställda gör sig behov av trygghet, samvaro med andra, uppskattning från andra och en god självkänsla gällande nämnd ordning. Motivation är på det sättet ordnade i vad man kallar behovstrappa. Han talar om behovshierarki vilket innebär att det finns en systematisk rangordning mellan motiven, de delas in i fem huvudtyper av behov
Fysiologiska behov – grundläggande för individens överlevnad och anpassning. Trygghetsbehov – här tänker vi på trygga omgivningar som skyddar individen
mot fysisk och psykisk skada.
Sociala behov – handlar om behov av anknytningar i form av goda vänner och kolleger
Uppskattning – handlar om individens möjligheter till personligt växande, att utveckla de personliga egenskaperna. Maslow antar här att det första steget i denna personliga utvecklingsprocess är att utveckla bra självrespekt och få andra människors uppskattning. Önskan om att prestera, vinna prestige, ha framgång i livet och få andras respekt. Denna motivationsmekanism är av stor betydelse i arbetslivet.
Självförverkligande – innebär att kunna frigöra kapacitet för att utveckla de anlag, förmågor och egenskaper man besitter – alltså att kunna förverkliga sina potentialer.
(Kaufman, 2005)
Helena Bågenhammar, Linköpings univerisitet, har skrivit ett examensarbete om ”Hästens betydelse för elevers emotionella utveckling”. Syftet med hennes arbete var att beskriva och skapa bättre förståelse för av vad hästen betyder för eleverna på Naturbruksgymnasiets hästinriktningar i relation till deras skolframgång, motivation och emotionella utveckling. Hon tar även upp att hästen kan vara ett fantastiskt stöd för eleverna i deras emotionella utveckling och genom relationen kan många olika behov, värden, motiv och attityder existera och få utlopp. Hästen är en motivationshöjande
faktor i skolans undervisning eftersom eleverna gärna vill lära sig så mycket som möjligt för att kunna sköta en egen häst (Bågenhammar, 2006).
Helena Båghammar, anser också att elevernas känslor till hästar är en motiverande kraft, där elevernas psykiska utveckling innefattar hela den dynamiska, kognitiva och emotionella process genom vilken eleverna skapar mening ur sina erfarenheter. Att det är viktigt att vi som lärare ser till elevernas behov, förstärker deras egna inneboende krafter och deras självförtroende (Bågenhammar, 2006).
8
METOD
I mina studier har jag letat böcker, examensarbete och tidskrifter på biblioteken, jag har sökt på nätet och då har jag varit inne på universitetsbibliotek SLU (Statens lantbruksuniversitet), Lunds universitet, Elin, Kungliga biblioteket, Regina och Libris. Som sökord har jag använt - hästens betydelse för ungdomar, hästar och ungdomar, hästens inverkan på människan.
8.1
Undersökningsmetod
Denna undersökning är baserad på kvalitativa intervjuer där jag har valt att intervjua enskilda personer. I denna studie har jag valt att intervjua elever som har gått på naturbruksgymnasium med inriktning häst eller som går sista terminen på Naturbruksgymnasium idag 2009. Frågorna har jag gjort i förväg (se bilaga 1). De som blev intervjuade fick inte se frågorna i förväg utan de olika frågeområdena kan komma i olika ordning beroende på samtalets gång. Men alla frågorna bör besvaras under intervjun. (Carlström & Hagman, 2006).
Jag hade valt att fråga om deras förhållningssätt till hästen, hur det kom sig att de började med hästar, vad den har haft för betydelse för dem genom skoltiden, med kompisar och föräldrar (se bilaga 1).
8.2
Etik
Jag berättade för de som blev intervjuade att jag gjorde mitt examensarbete och vad det skulle handla om, innan intervjun fick de själva bestämma om de ville delta. Jag berättade också att deras namn inte skulle uppges någonstans och att det var frivilligt. Kände de att någon fråga blev för personlig eller de kände att de inte ville svara på den fick de avstå att svara på den.
8.3
Urvalsgrupp
I urvalet av intervjudeltagarna var mitt syfte att intervjua elever från olika skolor och då var jag tvungen att gå tillväga på olika sätt för att finna dem. Varför jag ville ha olika skolor berodde på att de kanske kunde skilja något på de elever som går på skolan och att de inte hade gått i samma klass eller kände varandra. Mitt val blev fem stycken tjejer. Två tjejer är 19 år och går på Plönningegymnasiet i Halland, Två tjejer är 22 år och har gått på Ingelstad Naturbruksgymnasium i Växjö och en tjej som är 23 år har gått på Berg Naturbruksgymnasie i Stockholm. Jag fick tag på dem på olika sätt genom bekanta och två av elever träffade jag på när jag gjorde min VFU på Plönningegymnasiet. Alla fem har gått på Naturbruksgymnasium med inriktning häst. I min undersökning var jag noga med att jag inte kände tjejerna från tidigare utan fick namn av andra personer som kände dessa tjejer. Jag ringde upp dem och frågade om de var intresserade av att delta i en
intervju. Två tjejer träffade jag på under min VFU period på Plönninge och då frågade jag om de var intresserade av att delta i min studie och det var de. Valet av dessa två tjejer blev slumpmässigt, jag tog reda på genom lärarna vilka som gick inriktning häst och sen valde jag en tjej som läste hästinriktning och en tjej som läste naturvetenskapliga programmet med häst som tillval. Detta val gjorde jag för att se om det skilde sig något åt i resultatet.
Varför det blev bara tjejer som blev intervjuade var för att dels fick jag inte tag i några killar. När jag på olika sätt sökte de jag ville intervjua så fanns det inga killar som hade gått samtidigt eller så fick jag inga namn som jag kunde ringa. Det var endast en av tjejerna som visste någon kille som hade gått. Men eftersom det är nästan enbart tjejer som läser hästinriktning så kände jag att det var de jag ville intervjua.
8.4
Intervjuns genomförande
I mina intervjuer valde jag två olika sätt att intervjua på, dels telefonintervju då jag skrev ner intervjun samtidigt som jag ställde frågorna. Två intervjuade jag personligt och då hade jag bandspelare och bandade intervjun. Detta gjordes p.g.a. att några bodde väldigt långt ifrån och det var då svårt att göra personliga intervjuer och då var valet telefon. När jag skulle göra mina intervjuer över telefon hade jag innan tagit reda på om bandspelare för telefon fanns. De som fanns att tillgå hade en max möjlighet att banda i 40 minuter och det gjorde att mitt val föll för att skriva i stället under genomförandet av intervjun. Om bandet inte hade räckt kunde det bli förvirrande under intervjun att få ändra strategi och kanske behöva börja skriva, om bandet tog slut. Detta tar dock lite längre tid och det är viktigt att man förklara för den man intervjua att man skriver samtidigt så man tar tid för det. Fördelen med att banda en intervju är att då kan man gå tillbaka och lyssna igenom intervjun igen. Intervjuerna gjordes under mars och april månad. Varje intervju tog ca 45 minuter. När vi var på skolan gjorde jag personlig intervju och då var vi på ett kontor där vi kunde vara ensamma. Kontoret låg på andra våningen och där kunde jag genomföra intervjun enskilt utan att bli störd.
8.5
Berarbetning av intervjuerna
Telefonintervjuerna skrev jag ner på kollegieblock under tiden jag gjorde intervjun. Därefter renskrivs de i datorn. Intervjuerna som jag bandade skrev jag samtidigt ner på kollegieblock och sen gick jag hem och renskriv på datorn då jag samtidigt lyssnade på banden så jag kunde så exakt som möjligt återge intervjuerna. Texterna har jag sedan delat upp i meningar och citat.Efter det har jag tematiserat och kategoriserat texterna, klippt ut meningarna och citaten och lagt upp dem under de teman och kategorier som de hörde in under eller sortering gjordes enligt teman som framkom vid genomgång av materialet. Detta har sedan varit mitt underlag för resultatet.
9
RESULTAT
I min studie har jag haft som huvudfråga vad hästen har haft för betydelse för ungdomar i skolan. Under intervjuerna har jag då tagit reda på hur det hela började med hästar, hur kom de i kontakt från början med hästar och hur har detta följt dem genom tonåren, genom skoltiden och val av gymnasium.
9.1
Första kontakten med hästar och dess betydelse
Första studien handlar om hur tjejerna har kommit i kontakt med hästar från början och vad hästarna har haft för betydelse för dem.
Några av tjejerna i studien har kommit i kontakt med hästar genom deras mammor. Mammorna har ridit som unga eller har de hästar idag och rider fortfarande. En av tjejerna hade en farfar som hade hästar hemma och hon började rida hos honom och en av tjejerna började hos grannen, deras dotter var inte intresserad av hästar så då fick hon ta hand om hästarna istället.
Genomgående för alla tjejerna är att de kom i kontakt med hästar i tidig ålder. En tjej säger
första gången jag såg en häst var jag två år och efter det så var det bara hästar som gällde
Jag började med hästar för att de fanns runt mig redan sen barnsben och intresset kom redan då.
På hästryggen hamnade jag redan som liten och fick min första ponny när jag var fyra år.
Att hålla på med hästar är en livsstil. En del ser hästen som sin kompis, man pratar med den och delar sina känslor med den.
Att hålla på med hästar är en livsstil och det är det som betyder mest. Att kunna ha kontroll på stora djur och att man kommer ut mycket har också en stor betydelse
För mig betyder hästar allt, en livsstil, hobby och hela vardagen består av hästar.
Hästarna har alltid varit den viktigaste delen och skulle aldrig kunna se en vardag utan hästarna.
En av tjejerna ansåg om hon inte hade haft hästarna att ta ansvar för tror hon att hon hade haft lättare för att hamna fel under skoltiden. Hästarna var räddningen under gymnasietiden det var mycket ”stul” alla var väldigt unga och man ville testa gränser. Tjejerna tycker det är positivt att man kommer ut och rör sig mycket. Man får lära sig att klara av saker själv. Negativt var väl att hästarna gick före skolan ibland.
Även känslorna spelar stor roll en menar på att man blir pigg och glad och mår bra av att vara med dem och hon blir olycklig och olidlig för andra om hon inte får vara med dem. En tjej menar att hästen har påverkat mig att bli trevlig och ha tålamod och att vara lugn. En tjej menar att hon känslomässigt känner sig säker med hästar och har lätt för att läsa av hästen, känner att hon har en speciell koppling till hästarna.
Som liten betydde hästar allt för en, det var ens bästa vän som alltid lyssnade när man hade det svårt.
För alla tjejerna kan man se att hästen har kommit in i en tidig ålder, den har skapat en livsstil som innebär ansvar, motion och känslor.
9.2
Familjens roll
Här beskrivs hur deras uppväxt har sett ut och hur deras förhållande till familjen har varit.
Alla tjejerna som är intervjuade har alla någon form av en uppväxt på landet med en eller flera olika djur. En tjej hade hästar hos grannen som hon fick rida när hon ville. En tjej hade massor av djur så som kaniner, marsvin, fågel och sen när de flyttade till gård blev det både hästar och katter.
Under skoltiden har några tjejer haft en stor hjälp av sina föräldrar. När man håller på med hästar och har egen häst betyder det ofta att man behöver hjälp av föräldrarna i form av stalltjänst och skjutsning för att man ska hinna med att sköta skolan.
Mamman var ett stort stöd under tiden som stöttade med att köra och hjälpa till med olika saker. De var alltid goda vänner och de har alltid haft en bra relation till varandra. Hon uppskattar det stödet hon har haft.
Även om de bråkade mycket under tiden de var på tävlingar så känner hon idag att de har en väldigt god relation till varandra och hon uppskattar det stöd hon har haft.
Det gick bra i skolan, det gällde att planera och mamma hjälpte mig en dag i stallet. Onsdagar var stallfritt och då var jag hemma och pluggade.
Pappa får följa med på tävlingar och det är kul för då får man pappa – dotter gemenskap som var vår grej. Mamma var så nervös så hon fick inte följa med. Hästen medförde också att pappa har kommit in i gemenskapen på klubben och börjat rida. Han hade ingen bakgrund med hästar utan börjat genom att jag rider.
I en familj hade alla hästarna som intresse och det gör att man prata mycket häst och tar del av varandras erfarenheter. Det gör också att relationen med föräldrarna blir bättre när man har ett gemensamt intresse och måste dela på arbetet och hjälpas åt.
Det förekom även att tjejerna inte åkte hem och då kom mamma och hjälpte till på helgerna och körde till tävlingar.
Föräldrarna har en viktig roll under studietiden även om det är ett steg att flytta hemifrån och frigöra sig från sina föräldrar. Hästar tar mycket tid och då behövs det hjälp för att hinna med sina studier.
9.3
Ridskolans roll
Här beskrivs vad ridskolan har haft för roll i deras relation till hästar, gemenskap med föräldrar och kompisar.
Ridskolan visade sig vara inkörsporten till ridningen. Någon började rida på ridlekis när hon var tre och ett halvt, en annan när hon var fyra och fem år. Alla hade en bit att åka och det var föräldrarna som fick köra. Några av tjejerna kunde senare i tonåren ta sig till ridskolan själv som blev en fritidsgård för dem. Några hade en bit att åka men det kändes aldrig jobbigt att åka dit.
Började på ridskola när jag var 7 år men tyckte det var tråkigt när jag inte fick rida själv så då slutade jag men började igen på ridskolan när jag var 8 år
För några blev ridskolan en plats att ägna sin tid ihop med kompisar och hästarna efter skoltid.
Stallet hade stor betydelse och var ett avbrott från skolan, skönt att tänka på något annat
Några av tjejerna började med att sköta andras hästar och fick senare egen häst. En av tjejerna valde att fortsätta att rida på ridskolan samtidigt som hon hade egen häst för det gav mycket att få rida olika hästar. Några av tjejerna slutade rida på ridskolan när de hade egen häst och började träna privat med sin egen häst i stället.
En gick dit för det låg jämte skolan och då var hon mycket i stallet och hjälpte till som stallvärdinna. Men för de flesta red de bara på ridskolan en gång i veckan och sen hade de hästar hemma som de red, eller hjälpte de någon granne eller kompis med sin häst.
I stallet fanns det olika roller och några av dem var även engagerade i ungdomssektionen som sekreterare och ordförande. Några av tjejerna red endast lektion och var inte delaktig i något annat på ridskolan och känner inte att de har saknat det heller.
En tjej var med i ett hästskötarsystem från elva års ålder och då skulle man vara i stallet två till tre dagar i veckan. Då skulle man även hjälpa till att leda på ridlekis och man hade jour var tredje helg och då skulle mamman vara med.
Det berättades att de fått ansvar för ridskolans teorilektioner redan vid tolv års ålder åt de mindre barnen och det gav ett stort ansvar som var både kul och nyttigt. En kände att
hon blev lite av en lillchef i stallet, blev mer självständig och kunde hjälpa andra när man har en egen häst.
Ridskolan blev en plats man inte bara red på utan man umgicks med kompisar, lärde sig att ta ansvar och hjälpa till med skötsel av hästar i en tidig ålder. För några var det inkörsporten till att skaffa egen häst.
9.4
Tävlandet
Att tävla är en del i ridutbildningen och det såg olika ut för alla tjejerna.
Att tävla varierade för alla tjejerna. En tyckte det var viktigt för hästens utbildning. En tjej tyckte det gav självkänsla och självförtroende när det gick bra men kunde även ta motgångar bra. Blev ofta mer taggad till den andra klassen om det inte gick bra.
En av tjejerna hade en häst som det gick ganska bra med och hon var dessutom lite blyg.
Hon kände att när det gick bra på hopptävlingarna så ökade självförtroendet
En av tjejerna var inte alls intresserad av att tävla, hennes tränare tvingade henne ibland men hon fick alltid de svåra hästarna att rida på ridskolan och därför tyckte hon inte det var kul.
Tävlandet varierade mellan tjejerna, några tyckte det var viktigt för hästens utbildning, en tjej kände att självförtroendet ökade medan en av tjejerna inte var intresserade av tävling alls.
9.5
Val av skola
Här beskrivs hur deras val av Naturbruksskola har gått till. Alla hade det inte som första val utan ändrade sig efter skolstart och en tjej fick hjälp av syon på skolan. Alla tjejerna har gått på naturbruksgymnasium med hästar men har haft lite olika inriktningar.
En tjej valde inriktning häst- jordbruk och bodde då på skolans internat under tre år och tyckte det var positivt. Det var två kompisar som hade valt samma naturbruksgymnasium och det påverkade hennes val av skola. Fick lära sig allt från hur man tillverkar foder från jordbearbetningen till färdigt foder vilket gjorde att man lärde sig mycket runt omkring hästen också. Hon var jättenöjd med sitt val.
En av tjejerna började på en idrottslinje i en större stad och en ganska stor skola men här trivdes hon inte i skolan, tyckte den var stor och mycket folk och det kändes stimmigt och rörigt. Genom kontakt med en kompis som gick naturbruksgymnasium åkte hon dit och tittade och bestämde sig då för att gå där och valde hästhållning.
Naturbruksgymnasiet var hon mycket nöjd med, bättre än hon tänkt sig som val och ångrade inte att hon ändrat sitt val från idrottslinjen
En av tjejerna var lite osäker i sjuan och åttan men när hon väl kom upp i nian och tagit reda på mer om skolan och utbildningen visste hon vad valet skulle bli.
Det var klockrent att det var här jag skulle gå och det har jag aldrig ångrat
Funderade aldrig på att gå något annat utan man fick en bra allmän utbildning samtidigt som man fick hålla på med hästar och valde ridsport.
En tjej fick påtryckningar av syon som fick henne att välja naturbruksgymnasium mot hästhållning. Hon kände ingen när hon sökte men fick många kompisar under åren som hon fortfarande har god kontakt med.
En annan tjej var säker på att hon skulle välja naturvetenskaplig linje men ville även ha hästbiten i skolan vid sidan om. Hon har lätt för matte, kemi och fysik som gjorde att hon ville ha en bra utbildning när hon var klar och har absolut inte ångrat sitt val. Valde skolan för att få hålla på med hästarna och tycker det är mysigt att hålla på med dem.
Alla tjejerna var mycket nöjda med sina val av skola och utbildning.
9.5.1
Boendet
På naturbruksgymnasium kan man bo inackorderad på deras internat om man inte bor för nära skolan.
En av tjejerna var helt säker på att hon skulle flytta hemifrån, hon var färdig med att bo hemma
Några valde egen lägenhet i närheten av skolan där de bodde ihop med kompisar eller själva, några valde att bo på skolans internat. Några delade rum första åren och sen hade de eget rum.
Det är så många elever och man umgås jämt så det är viktigt att ha sitt eget rum att kunna stänga in sig på ibland.
Oavsett om de bodde på internat eller egen lägenhet tyckte de det var skönt att bo själva där de kunde stänga om sig.
9.5.2
Positivt med skolan
Positivt har varit tyckte alla tjejerna att lärarna har varit bra och de har gett ett gott stöd, de har god koll på alla eleverna och de känner alla. Det är en mer avslappnad känsla och lättare att hitta motivationen om man trivs. Alla tjejerna trivdes med lärarna, de är mer avslappnade inte så strikta och man får en bättre känsla med lärarna. En tyckte att lärarna hade god koll på alla eleverna och de känner igen en. En tjej var så nöjd med skolan för man fick så god kontakt med alla på skolan. Man umgås mer och får många kompisar som man fortfarande idag har kontakt med.
Jag var tyst och blyg i början men det har ändrats mycket. Man blir mer öppen genom att man har en stor gemenskap och man kan vara mer öppen och det tror jag inte jag hade utvecklat på en vanlig skola. Alla kan vara sig själva.
Skolan har lärt mig att ta eget ansvar, mer framåt och vågar ta för sig och prata med andra mer än innan. Man klarar sig själv.
.
Skolan har även gett mycket kunskap genom alla praktiska övningar genom att man fick prova på mycket själv och inte bara titta på. Skolan lärde henne också om livet, att kunna ta hand om sig själv och sin häst. Men man fick stor kunskap till sina egna hästar hur de skulle skötas.
9.5.3
Negativt med skolan
Någon av eleverna kände ibland att boendet kunde vara negativt. Några hade svårt att visa hänsyn och då var man tvungen att ta kontakt med lärarna för att de skulle prata med de andra. Någon kände att när man var färdig med utbildningen så hade man ingen direkt utbildning.
Negativt med skolan var att man hade ingen direkt utbildning när man var klar förutom hästskötarexamen.
Boende och att man inte hade någon utbildning efter skolan så man kunde söka arbete direkt utan måste studera vidare var negativt för några.
9.5.4
Kompisars inverkan på val av skola
Till valet av gymnasium var det några som valde för deras kompis hade valt, för någon var det avgörande och för någon annan hade det mindre betydelse. Det var bara en som var riktigt tight med sin kompis. De var väldigt tajta och för tajta det gjorde att de inte riktigt kom in i klassen. De åkte tillsammans både dit och hem. Eftersom de inte fick bo på skolan, de bodde för nära för att få bo som inackorderade, då var man inte kvar efter skolan och umgicks med de andra på eftermiddagarna. Under andra året delades klassen,
kompisen var kvar men det blev ändå en ny chans att stå på egna ben. Det kändes jätteskönt att det blev så, de växte ifrån varandra.
En av tjejerna känner att kompisarna blev familjen under tre år. De har fortfarande god kontakt med sina kompisar från gymnasiet däremot har de inte någon större kontakt med kompisarna från grundskolan och ridskolan.
Kompisarna blev familjen under tre år
De tycker också att man kan kombinera hästar och kompisar, några av tjejerna har kompisar de umgås med som inte alls har intresse av hästar och tycker det känns skönt att man inte alltid behöver prata häst.
10
HÄSTAR OCH SKOLA, BRA KOMBINATION FÖR
MOTIVATIONEN
Att ha hästar att ta hand om efter skolan såg flera som mycket positivt för skolarbetet. Hästarna ger en positiv och skön energi för att orka med skolarbetet och det ger även ett avbrott i studierna, man får tänka på något annat.
En av tjejerna menar att det är en mer avslappnad känsla runt lärarna, det är inte så strikt och då är det lättare att hitta motivationen.
Att man var aktiv i stallet gjorde att när man väl pluggade så pluggade man och skolarbetet kändes lättare
En tjej tyckte det var skönt att kombinera skola och stall, när man hade stalltjänst en förmiddag eller eftermiddag fick man lite avbrott från skolan och orkade plugga mer. Hon hade ingen egen häst och saknade inte det heller eftersom skolan tar så mycket tid. Men någon dag i veckan hade det kanske varit bra att ha en häst. Hon har alltid haft god motivation till pluggandet även om det kändes lite tungt andra året, men har godkänt i alla ämnena. De ämnen hon tycker är roliga lägger hon ner mer energi på och ser till att hon blir godkänd i de andra ämnena. Tycker inte om att plugga för mycket och lägger inte jättehöga krav på sig själv.
En tjej hade hästar hemma som hon skulle ta hand om på kvällarna och hon tyckte det var positivt för att orka med skolarbetet – något annat att tänka på.
En annan tjej som också hade egen häst att ta hand om på kvällarna efter skolan säger
Även om det blir längre kvällar så hade jag inte gjort bättre ifrån mig i skolan, snarare tvärtom om jag inte haft hästarna
En tjej menade på att största kunskapen under de tre åren var att kunna klara sig själv.
Alla tjejerna tycker det är skönt att komma ifrån skolan och läsandet genom att vara med hästarna och där får de även energi och motivation för att läsa.
11
DISKUSSION
I diskussionen belyser jag min undersökning genom att binda samman det till litteraturen, resultat och mina egna åsikter.
11.1
Hästens betydelse
Hästen har haft en hög ställning bland husdjuren oberoende på vilket folk och vilken tid som utnyttjat den. I dagens samhälle har den en blivit en expansiv binäring för lantbruket och travet ihop med galoppen genom spel förstärker stadsbudgeten. Att hästens betydelse för flickor och deras personliga utveckling länge varit känd inom riksdagen har man sett. Ridsporten ligger god tvåa i aktiviteter av sporter i Sverige. Hästen har en stor betydelse ur många synvinklar.
Ofta kommer vi i kontakt med hästar i tidig ålder antingen genom våra föräldrar, vilket oftast är våra mammor som ridit i sin ungdom eller genom far/morföräldrar som hade hästar hemma i lantbruket. I min studie kan vi tydligt se denna struktur där tjejerna har börjat i tidig ålder med hästar. Många börjar sedan sin ridkarriär på någon närliggande ridskola. I Sverige har vi ett unikt system med så många ridskolor runt om i landet som erbjuder ridning för alla. Ridskolan blir många gånger en fritidsgård för många ungdomar där de skaffar sig inte bara en ridutbildning, utan träffar många kompisar som de delar sitt största intresse med, hästen. Tjejerna disciplineras i miljön där det militäriska samspråket disciplinerar tjejerna till ordningsamhet, lojalitet och flitighet är viktiga mått för tjejerna att förhålla sig till. Enligt Lena Forsbergs forskning är hästtjejerna annorlunda andra tjejer, de ser sig själva som målinriktade, mogna och självständiga. De ger heller inget intryck av att vara inåtvända och blyga, de hävdar sin sociala plats och sitt sociala rum. I Helena Båghammars arbete kommer det tydligt fram att hästen är en motivationshöjande faktor i skolans undervisning.
I min studie kan man se att eleverna kommer i kontakt med hästar i tidig ålder genom föräldrar, släkt eller vänner. Alla har börja rida på ridskola i tidig ålder. Där de fostras av ridlärare, kompisar och hästar. Hästen kommer tidigt in i livet.
För tjejerna i min studie är hästen en kompis, någon att prata med när man har det jobbigt hemma, motion - att få komma ut och röra på sig, ansvar - har man skaffat sig en häst måste man ta hand om den. Det är en livsstil att hålla på med hästar.
Hästen blir också betydande för dem i val av skola. Att kunna hålla på med hästar under tiden man studerar. Hästar är en livsstil. Hästen har en stor betydelse för tjejerna och den har det i många olika sammanhang. Den följer dem åt genom livets alla händelser och den deltar i deras liv på olika sätt. Dels genom ridningen som är en fritidssysselsättning men även någon att prata med när det känns jobbigt eller roligt. Den medverkar till att träffa kompisar med samma intresse och även val av skola.
11.2
Val av skola, kompisar och flytta hemifrån
Under de senaste åren har hästnäringen ökat kraftigt och där av har utbudet med utbildningar ökat. I Sverige har vi idag flera naturbruksgymnasium med inriktning häst och även flera friskolor. Flera tjejer som har haft hästen som sitt stora intresse sedan barnsben väljer många gånger en utbildning på ett Naturbruksgymnasium med hästar för att kunna läsa och hålla på med sitt största intresse samtidigt. I denna studie var det inte givet från början att välja naturbruksgymnasiet. Någon valde om eftersom de inte trivdes med sitt val och kompisarna berättade om skolan, en tjej blev övertalad av syon, men när de valt har alla varit mycket nöjda med sina val och trivts bra på skolan.
En annan aspekt som kom fram väldigt tydligt i mina intervjuer var att lärarna hade en stor vikt i trivseln på skolan. Det framkom att man kände att lärarna brydde sig om en, de visste vem man var och det blev en mycket mer avslappnad atmosfär mellan lärare och elever. Här är det viktigt att lyfta fram lärarnas roll för eleverna under skoltiden. Många elever har flyttat hemifrån och då är det många gånger kompisarna och lärarna som påverkar deras sätt att utvecklas till att bli vuxna. Inom ridning kan lärarna många gånger vara en förebild och då är det viktigt att man som lärare har klart för sig vilken roll man har.
Flera skolor har inackordering vilket många väljer för att få flytta hemifrån. Några elever väljer att bo på skolan hela studietiden, några väljer att vara på skolan ett år och sen finner de kanske en lägenhet i närheten och några har lägenhet från början. De vill stå på egna ben och göra sig självständiga från föräldrarna. Föräldrarna finns kvar i kulisserna under skoltiden och stöttar på olika sätt. Ofta får de följa med och köra till tävlingar eller hjälpa till att sköta deras hästar om skolan tar mycket tid. Att få flytta hemifrån är en viktig bit för några av tjejerna.
Kompisar har en viss påverkan, men i min studie kan man se att de som har sökt till en skola för att deras kompis har sökt har under skolgångens tid oftast delat på sig. De finner nya kompisar under gymnasietiden och som sedan ofta följer dem åt även efter skoltiden. Däremot är det inte många som har kvar sina kompisar från skoltiden, ett till nio, eller ridskolan.
För några är det skönt att gå på en skola som inte är för stor. Det är viktigt att man blir igenkänd av lärarna och att man känner att man inte bara är en elev som ska göra sin skolplikt och sen är det över. För många elever blir detta deras viktigaste år i livet som de alltid kommer att komma ihåg och minnas även om de inte är medvetna om det just under tiden de går där.
11.3 Hästar och skola, bra kombination för motivationen
De tjejer som är med i undersökningen valde häst för att de tycker det är skönt att komma ifrån skolan och göra något annat. Att få hålla på med hästar på skoltid ger dem dessutom motivation för att orka läsa.
Vi kan tydligt se att hästar och skola är en viktig del för dessa tjejer som väljer naturbruksgymnasium. Jag tror att hästen stärker deras mod att flytta hemifrån och stå på egna ben. Hästen är deras trygghet på skolan, som de känner att de kan vända sig till när de behöver prata eller bara känna trygghet. Hästen är också ett redskap som de kan använda i sitt sätt att förlika sig med kompisar och lärare. Hur de skall bli betraktade utifrån, då har de hästen som ett skydd.
Sen har hästen även stor betydelse för deras motivation till läsandet i skolan. När de är i stallet samlar de energi för sitt läsande. De får ägna en stund helt åt sitt intresse och de blir sedan mer motiverade. För vissa kan hästarna ibland ta för mycket tid och skolan kommer vid sidan om men för dem som har tänkt studera vidare är detta deras sätt att samla ork och energi.
Tittar vi på Maslows behovstrappa kan vi se de olika stegen för motivation för tjejerna. Hästen ger dem fysiska behov för att överleva och anpassa sig, trygghetsbehov, sociala behov där de förutom har hästen även knyter kontakt med ny vänner och kollegor, uppskattning där de växer personligen genom att de får självrespekt och får andras människors uppskattning ex. lärarna och självförverkligande genom att klara av att flytta hemifrån och utveckla sina kunskaper.
11.4 Metoddiskussion
I min studie visade det sig att lärarna var betydelsefulla och då hade det varit relevant att ställa frågor till lärarna om hur de upplever sin relation till eleverna. Lärarna har en viktig roll på skolan och hur hanterar de den. Även i mina intervjuer med tjejerna kunde jag gått djupare in på hur de upplever lärarna och vad de får för relation till dem. Eftersom Naturbruksskolorna är viktiga för många tjejer är det viktigt att få fram vad det är som är så bra med dessa skolor för regeringen. Dessa skolor är dyra och är den skola som kostar mest av alla enligt skolverkets skolpeng per elev.
12
SLUTSATS
I min studie väljer eleverna naturbruksgymnasium för att dels få hålla på med hästar på skoltid men också att hästarna ger dem självförtroende i deras letande och skapande av sin identitet. I stallet och på skolan får de lära sig att ta hand om sig själva, kunna stå på egna ben, även om föräldrarna finns där som ett stöd. De känner att lärarna bry sig om dem och de har lättare för att prata med lärare som har samma intresse som de själva. Detta gör att de får en enklare och friare vardag. Sen är det inte säkert att hästen följer dem i fortsatt utbildning efter gymnasiet. Den kommer alltid att finnas där i deras närvaro, kanske en häst hemma som fritidshäst, rider på ridskola eller så arbetar man med hästar.
Är hästen den viktiga delen i skolan för att finna identitet och självförtroende för att bli vuxen? Ja kanske är det hästen som är tryggheten i ungdomars letande och utveckling i uppväxten. Finner man tryggheten i skolan där man känner sig hemma för att det finns hästar och lärare med samma intresse, klarar man också av att läsa och lära sig att stå på egna ben när man vet att hästarna finns i ens närhet. Hästen betydelse för tjejerna är en kombination både vad det gäller motivation att läsa men också att flytta hemifrån.
Vad är då viktigt angående utbildningsfrågorna på regeringens sida. Det är att utveckla utbildningarna på ett sätt där eleverna känner sig motiverade till att läsa vidare oavsett det är inom hästnäringen.
Utbildningarna är väldigt populära bland tjejer och många som går ut kan tyvärr inte fortsätta att jobba inom hästnäringen för de anser att det är för svårt att livnära sig på den. Naturbruksskolorna ger en bra förutsättning för att kunna vidareutbilda sig och det är synd att inte fler tillägna sig detta. Många vill kanske komma ut i arbetslivet några år innan de sätter sig vid skolbänken igen men har man då ingen utbildning kan det vara svårt att få arbete.
Jag anser nog att vi har bra eftergymnasiala utbildningar då Hippologprogrammet skall bli treårigt nu. Det jag kan sakna är att det inte finns någon som helst koppling under programmen på Naturbruksgymnasium som leder till exempelvis inledande instruktör. För som det ser ut idag så är den största arbetsmarknaden på ridskolor där vi har många outbildade instruktörer eller med enstaka kurser som arbetar och undervisar ungdomar. Här borde det finnas en utbildning på Naturbrukslinjen som gör att man kan komma ut och arbeta några år och känna på yrket för att sedan söka vidare som instruktör till någon av Svenska ridsportförbundets utbildningar eller Hippologutbildningen. På Vreta skolan har de en KY-utbildning efter gymnasiet man kan söka för att bli instruktör, men det skulle finnas ett förberedande program redan på Gymnasietiden.
Tittar vi på hur mycket hästnäringen omsätter så borde det kunna ge ett större utbud för våra tjejer att kunna använda sina kunskaper och fortsätta arbeta med hästar som oftast har varit allt för dem under uppväxten.
Alla dessa ridskolor som är unika för Sverige, där faktiskt de flesta som vill kan rida idag. Vi har många naturbruksgymnasium med inriktning häst och som växer hela tiden. Det går ut massor av tjejer varje år men bara ett fåtal fortsätter att arbeta med hästar.
Vad beror detta på? Eller är hästen bara en del av deras vardag under tiden de studerar för att de ska finna större motivation till läsandet och finna sin egen identitet.
13
VIDARE FORSKNING
I en vidare studie hade det varit intressant att se var eleverna tar vägen efter sin tid på Naturbruksgymnasium. Hur många stannar kvar och arbetar inom hästsektorn. Blev det som de hade tänkt sig och hur ser de på sin skoltid när de blickar tillbaka på sina år på gymnasietiden. De som inte arbetar med hästar idag har de hästar som hobby?
Vad hade hästen för betydelse för deras identitet att bli vuxen?
En vidare studie hade också varit att jämföra hur skolor med hästinriktning ser ut i andra länder. Har vi likvärdiga utbildningar och hur ser arbetsförhållandena ut inom hästsektorn inom EU.
Det hade även varit intressant att göra en studie över lärarna på Naturbruksgymnasium, hur de upplever eleverna under skoltiden, deras förhållningssätt till eleverna och jämföra med ett vanligt gymnasium.
REFERENSLISTA
Båghammar H, Hästens betydelse för elevers emotionella utveckling: en studie av
Naturbruksprommets hästinriktningar, Linköpings universitet 20060311
Carlström I & L C Hagman, Metodik för utvecklingsarbete och utvärdering, Studentlitteratur 2006, femte upplagan
Engström L, Vara ett projekt om självkänsla, Almqvist&Wiksell, Uppsala 2004
Forsberg L, Att utveckla handlingskraft: Om flickors identitetsskapande processer i
stallet, Luleå Tekniska universitet 2007:43
Furugren B, Hästens biologi, utfodring och avel, Natur och Kultur/LTs förlag 1994
Jacobsson B & K Gegner, En kvalitativ studie av hur ett antal kvinnor upplever hästens
psykologiska betydelse för det psykiska välbefinnandet, , Lunds universitet,
Psykologexamensuppsats Vol. IX (2007):16
Kaufman G & Kaufmann A, Psykologi i organisation och ledning, Studentlitteratur, Lund 2005 andra upplagan
Ohlsson L, Pedagogiskt ledarskap, Liber AB, Stockholm 2007
Sandström J & K Santesson, Från Lantbruksskola till Naturbruk, Projektarbete Kurs 1 Lärande och lärandets villkor, Högskolan Kalmar 20080107
Svenska Ridsportförbundet, Ridsporten i siffror 2006, Västerås Tryckpartners Tidningen ridsport nr 12, 2009, artikel
Webbadresser:
www.naturbruk.se
www.nshorse.se/polopoly_fs/1.2197!h%C3%A4stn%C3%A4ringens%20n%C3%A4rin gspolitiska%20agenda%202008.pdf
www3.ridsport.se
www.riksdagen.se, Propositioner och skrivelser, 1990/91:85
www.riksdagen.se,motion 2008/09:MJ471
BILAGA
IntervjufrågorDen som blir intervjuad kille/tjej? Ålder?
Vad gör du idag? Hur bor/lever du? Ensamstående, gift, barn, sambo, häst/ar andra djur?
Är du uppvuxen i storstad, mindre ort eller på landet? Villa – lägenhet? Familj? Syskon? Hur många?
Fanns det hästar eller andra djur i din uppväxt inom familjen? Kommer du ihåg hur du kom i kontakt med hästar från början (genom dina föräldrar/syskon/släktingar, granne eller kompisar eller på något annat sätt)? Betyder hästen något särskilt för dig? På vilket sätt?
Hur kom det sig att du började rida? Började du på ridskola eller på annat sätt? Hade du kompisar som red? Hur nära hade du till hästar? Hade det någon betydelse? Har du varit aktiv i någon ungdomssektion på ridskolan? Om ja, hur har det påverkat dig? Om nej, är det något du önskar du hade varit med i? Varför? Vad hade du för roll i stallet? Hur har det påverkat dig?
Hur kom det sig att du valde rid/hästgymnasium? Vilken inriktning/linje valde du? Ville du vara nära stan eller komma hemifrån? Varför? Vad var det som gjorde att du valde just den linjen? Vilken sorts skola var det, med inackordering eller fick man ordna eget boende om man inte kunde bo hemma? Hur bodde du (eget rum/delade rum) och var det bra eller negativt? Hade du kompisar som gick på skolan? Hur stor andel pojkar/flickor var det i klassen/på skolan och hade det någon betydelse? Hur har gymnasieskolan gett dig kunskap? Hade du tänkt något annat val – vad då? Vad det som du hade tänkt dig? Vad har du för nytta av det idag? Önskar du att du valt något annat?
Har hästar påverkat ditt skolarbete positivt eller negativt både vad det gäller grundskola och gymnasiet? På vilket sätt? Utveckla ! Hur var lärarna under gymnasietiden? Utveckla
Hur ändrades du under gymnasietiden? På vilket sätt? Kan du se tillbaka på tiden och känna att du ville gjort på annat sätt och hur i så fall? Hur var din motivation under gymnasietiden för skolan? Hur var din motivation till hästarna?
Har du egen häst/ar (hyrt/foder) idag, under skoltiden? Vad har det haft för betydelse för dig? Är du tävlingsinriktad? Inom vilken gren? Hur har det påverkat dig? Har du fått stöd av dina föräldrar? Hur mycket? På vilket sätt har det påverkat dig?
Vad ger hästen dig för känslor? Hur har hästlivet påverkat dig? Känner du något liknande i andra situationer?
Under din uppväxt påverkade hästarna ditt val av kompisar, killar och familjen? Hur påverkar det ditt liv? Har du kvar kompisar från ridskolan? Från skolan? Vad har/hade de för betydelse för dig?
