• No results found

När det är samhällsekonomiskt lönsamt ska bro byggas och ersätta färja Motion 2020/21:2595 av Sofia Westergren (M) - Riksdagen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "När det är samhällsekonomiskt lönsamt ska bro byggas och ersätta färja Motion 2020/21:2595 av Sofia Westergren (M) - Riksdagen"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Enskild motion M1456

Motion till riksdagen

2020/21:2595

av Sofia Westergren (M)

När det är samhällsekonomiskt lönsamt ska

bro byggas och ersätta färja

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka möjligheten att ersätta Trafikverkets färjor med broar där det är samhällsekonomiskt lönsamt och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Idag finns det en arbetsmarknadsregion runt Göteborg och det är viktigt för regionen att infrastrukturen finns och uppdateras. Det finns studier som visar att infrastrukturen behöver utvecklas på flera sätt i regionen och att en bro från Orust till fastlandet är samhällsekonomiskt lönsam. I en tid där redovisningen ska visa faktiskt livslängd och byggnader ska använda komponentavskrivning för att få en så rättvisande bild som möjligt, så är det rimligt att se över möjligheten till att broar ska ha en längre avskrivningstid än vad som gäller idag. Ett stort hinder kan annars vara

avskrivningstiden för att få en hållbar kalkyl. Det nuvarande regelverket innebär att man endast får använda insparande driftanslag för färjetrafiken för 20-25 år. Denna tidsaxel bör också ses över för att få till en förlängning. Vägledande för hur lånefinansiering av investeringar i transportinfrastrukturen bör ske framgår av statens utredning SOU 2011:12 ”Medfinansiering av transportinfrastruktur”. Av denna framgår att

(2)

2 Räntan ska motsvara den kostnad som staten har för sin upplåning inklusive ett litet påslag för administration.

Konstruktionskravet på teknisk livslängd för en bro är dock upp mot 120 år och då är det högst rimligt att förlänga återbetalningstiden för ett projekt-lån på längre tidsaxel.

Värt att veta är att det fanns planer redan 1939 att ersätta Svanesundsfärjan med en bro. Första beslutet om en Svanesundsbro togs i början av 1940-talet. Bron kom in i vägplanen för första gången 1944. Senare var bron även med vägplanen 1950 och 1958. Beslutet överklagades av Tjörns kommun och beslutet ändrades så att bron byggdes mellan Tjörn och Stenungsund först och sedan skulle nästa bro mellan Orust och Stenungsund att byggas. Bron mellan Tjörn och Stenungsund var färdig 1960. Nu står den bron för stora renoveringsbehov med avstängning till följd och alternativ saknas för denna trafik i nuläget. Trafikläget i regionen är redan på en kritisk högnivå och det behövs förstärkningar i infrastrukturen på flera sätt.

Det är mycket angeläget att utreda och ändra regelverket så att en längre tidsperiod för återbetalning av lån kan tas med i den ekonomiska kalkylen. Med dagens korta tid kommer inte broprojekt som ersätter färjetrafik till stånd trots att de i grunden är samhällsekonomiskt lönsamma.

References

Related documents

Remissvar över promemorian Ändring i förordningen om handel med utsläppsrätter för att undanta vissa mindre fjärrvärmeanläggningar från Europeiska unionens system för handel

Analysen som utredningen har gjort visar att det inte finns något uttalat behov av en särskild ordning för rut- avdrag för äldre personer samt att en särskild ordning för

Kommunstyrelsen beslutar att ställa sig bakom utredarens förslag till yttrande, att inte införa särskilt rutavdrag för

Trollhättans stad ser problem i att möjligheten till kontroll av att skattemedel går till de ändamål som de är avsatta till kommer att vara svårt att genomföra i

Vilka konsekvenser en sådan ändring skulle kunna få och om målen för det svenska studiestödet behöver ändras med anledning av detta bör därför övervägas särskilt inom

Domstolsverket har bedömt att utredningen inte innehåller något förslag som i någon större mån påverkar Sveriges Domstolar på ett sådant sätt. Domstolsverket har därför

Utredningens bedömning är att staten bör ta ett långsiktigt ansvar för att etablera en över tid hållbar förvaltningsgemensam infrastruktur för grunddata och informationsutbyte

Utredningen har primärt formulerat sina slutsatser för små kommuner, men vi anser att det även finns vinster för den kommunala sektorn i stort att även stötta ökad samverkan