Livskvalitet hos kvinnor efter gynekologisk
cancerbehandling
En litteraturöversikt
Ida Andersson
Anna Västerbo
Examensarbete Huvudområde: Omvårdnad Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: HT/2020 Handledare: Pia Olsson Examinator: Linda RönnbergKurskod/registreringsnummer: OM095G Utbildningsprogram: Sjuksköterskeprogrammet
Abstrakt
Bakgrund: Att genomgå behandling för gynekologisk cancer kan påverka kvinnors livskvalitet. Sjuksköterskor har en central roll i att kvinnan ska känna sig trygg och våga anförtro sig angående de problem som kan uppstå. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevda livskvalitet efter behandling för gynekologisk cancer. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där artiklar söktes i PubMed och Cinahl. 7 kvalitativa och 10 kvantitativa artiklar valdes till resultatet. Resultat: I resultatet framkom det att kvinnornas sociala liv påverkades av inkontinensproblem och tillgång till stöd. Intima problem uppstod på grund av symtom och en förändrad upplevelse av sexuella relationer. Det framkom även att kvinnorna fått otillräcklig information och att de undanhöll information från familj och vänner. Deras psykiska hälsa påverkades av rädsla för återfall, döden och depression. Identiteten förändrades hos kvinnorna och de drabbades även av en negativ kroppsuppfattning samt att de upplevdes bli definierade av cancern. Vardagen försvårades av nedsatt fysisk funktion, eliminations- och
nutritionsproblem. Diskussion: Den gynekologiska cancerbehandlingen hade påverkat de flesta kvinnornas livskvalitet negativt. Sjuksköterskor ska vara stöttande och ha ett holistiskt synsätt i omvårdnaden. Många problem hade kunnat lindras eller undvikits hos kvinnan om sjuksköterskor hade uppmärksammat problemen och arbetat för att finna lösningar. Även en ökad förståelse hos omgivningen hade kunnat förbättrat kvinnornas upplevelse av livskvalitet. Slutsats: Låg kunskapsnivå och bristande information angående gynekologisk cancer hos omgivningen påverkar kvinnors livskvalitet negativt. Ytterligare kunskap och normalisering av samtalet kring gynekologisk cancer behövs hos sjuksköterskor och i samhället. Sjuksköterskor behöver arbeta för att förbättra livskvaliteten hos kvinnorna.
Nyckelord: Gynekologisk cancer, litteraturöversikt, livskvalitet, omvårdnad, upplevelser, Watsons omvårdnadsteori.
Innehållsförteckning
Introduktion ... 1
Bakgrund ... 1
Gynekologisk cancer hos kvinnor ... 1
Behandlingen och dess komplikationer ... 2
Sjuksköterskans omvårdnadsansvar ... 3
Watsons omvårdnadsteori ... 4
Problemformulering ... 4
Syfte ... 5
Metod ... 5
Design ... 5
Inklusions- och exklusionskriterier ... 5
Litteratursökning ... 5
Urval, relevansbedömning och kvalitetsgranskning ... 6
Analys ... 7
Etiska överväganden ... 8
Resultat ... 8
Påverkade sociala relationer ... 9
Den psykiska hälsan ... 13
Ett förändrat vardagsliv ... 14
Diskussion ... 16
Metoddiskussion ... 16
Resultatdiskussion ... 19
Slutsats ... 23
Referenser ... 25
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
Bilaga 4
Introduktion
Att uppleva en god livskvalitet är en viktig del av en människas liv. Begreppet livskvalitet innebär den subjektiva upplevelsen och känslan av att leva ett gott liv. Den berör faktorer i livet som människan värderar mest, exempelvis det individuella välbefinnandet
(Folkhälsomyndigheten, 2015). Vidare definieras livskvalitet i detta examensarbete som en subjektiv upplevelse där personen själv definierar vad som påverkar deras livskvalitet. Det finns flera faktorer som kan påverka en människas livskvalitet negativt och ett exempel är gynekologisk cancer. Den kan påverka kvinnan tillfälligt men även för resten av livet.
Bakgrund
Gynekologisk cancer hos kvinnor
Gynekologisk cancer avser cancer i kvinnors reproduktionsorgan och innefattar
livmoderhals (cervix), äggstock (ovarie), livmoder (endometrie), vagina och vulva (Ledford & Lockwood, 2019). I Sverige insjuknar cirka 3000 kvinnor per år i gynekologisk cancer där livmoderhals-, livmoder- och äggstockscancer är de vanligaste cancerformerna
(Cancercentrum, 2020). De olika cancerformerna har vaga och diffusa symtom eller inga symtom alls vilket leder till att de inte alltid uppmärksammas av kvinnorna (Ledford & Lockwood, 2019). Symtom som kan förekomma är klåda, smärta i bäckenet och flytningar som kan vara vattniga, blodiga och- eller illaluktande. Vaginala blödningar kan även förekomma och uppkommer exempelvis efter att kvinnan genomgått klimakteriet, efter samlag och mellan menstruationer (Sam, George & Mathew, 2019). År 2016 var
livmodercancer den tionde vanligaste cancerformen i Sverige och det var främst kvinnor i åldern 75–79 år som insjuknade. Livmoderhalscancer drabbade främst kvinnor i 35–39 års ålder. Bland de kvinnor som insjuknade i äggstockscancer var det främst kvinnor i åldern 70–74 år (Socialstyrelsen, 2018). För senast uppdaterad prevalens och prognos i Sverige se Figur 1.
Figur 1. Prevalens och prognos av insjuknande fall och dödsfall i gynekologisk cancer år 2016 (Socialstyrelsen, 2018).
Behandlingen och dess komplikationer
Behandlingen av gynekologisk cancer kan variera beroende på var cancern sitter och hur utvecklad den är. Vanligaste formerna av behandling är cytostatikabehandling,
strålbehandling och kirurgi (Patibandla, Fehniger, Levine & Jelinic, 2018). Behandlingen kan orsaka mer skada och problem än vad cancern kan medföra. Självförtroendet hos kvinnor med gynekologisk cancer kan påverkas av fysiska förändringar som kan medföra en
förändrad kroppsuppfattning och att kvinnorna känner sig mindre feminina. I vissa fall kan kvinnorna behöva rekonstruera en ny vagina av tarmen och denna förändring kan ge ångest. Efter behandlingen är smärta vid sexuella relationer ett av de vanligaste problemen som uppstår. Behandlingen kan även påverka kvinnans förmåga att få orgasm vilket förekommer på grund av en känselförlust i underlivet som kan vara tillfällig eller permanent. Även rädslan av att blöda vid sexuella relationer kan orsaka ångest då det kan ha varit ett av de första symtomen av cancern. Andra faktorer som påverkar sexuella relationer är rädsla för smärta och obehag vilket kan uppstå av torra slemhinnor och en trängre vagina efter behandling. Sexuella relationer kan även påverkas negativt på grund av oro och ångest för partnerns reaktion samt förväntningar och pressen i att tillfredsställa sin partner. Även partnern kan uppleva ångest vid sexuella relationer av rädsla för att orsaka smärta hos kvinnan (Stilos, Doyle, & Daines, 2008).
0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600
Livmodercancer Äggstockscancer Livmoderhalscancer
Gynekologisk cancer 2016
Sjuksköterskans omvårdnadsansvar
I omvårdnaden ska sjuksköterskor skapa en god och tillitsfull relation med kvinnan som gör att hon känner sig trygg i den situation hon befinner sig i. Därför är det relevant att
sjuksköterskor har ett öppet sinne och lyssnar till kvinnans erfarenheter och åsikter. Omvårdnaden ska sträva efter att vara säker och av god kvalitet vilket gör det relevant att sjuksköterskor arbetar efter vetenskap och beprövad erfarenhet. Kvinnan har rätt till sin integritet och värdighet vilket sjuksköterskor ska arbeta för genom att skapa en miljö som möter kvinnans olika behov. Sjuksköterskor ska stötta kvinnan och göra henne delaktig i sin omvårdnad. Sjuksköterskor ska även respektera kvinnans värdighet, integritet och autonomi vid exempelvis personlig och intim omvårdnad (Snellman & Gedda, 2012).
Nästan hälften av sjuksköterskorna i studien av Zeng, Liu och Loke (2012) ansåg att det var relevant att prata om sexualitet och sexuella problem med kvinnorna som behandlats för gynekologisk cancer. Trots detta ansågs det vara en utmaning att tala om av olika
anledningar. Exempelvis ansåg sjuksköterskorna att det var för privat (77,7%), genant (60,9%) och obekvämt att tala om (41,6%).
Omvårdnaden efter gynekologisk cancer ska även fokusera på att diskutera personliga och vardagliga svårigheter tillsammans och försöka skapa individanpassade lösningar innan och efter behandlingen. Det är även av vikt att bemöta eventuella osäkerheter kvinnan kan ha kring den gynekologiska cancern, behandlingen och eventuella komplikationer. Att
diskutera vardagsproblem som kan uppstå och hjälpa till att identifiera copingstrategier är också av betydelse. Efter en kirurgisk behandling ska omvårdnaden fokusera på
egenvårdsråd, diskussion och information kring hygienrutiner och kläder som
rekommenderas. Det är relevant att den gynekologiska cancern och behandlingens påverkan på kroppen diskuteras med kvinnan. Samt vilka förändringar det kan medföra på
exempelvis sexuella relationer och den subjektiva upplevelsen av kroppen. Patienterna bör även informeras om möjligheter till plastikkirurgi och stödgrupper (Kobleder et al., 2016).
Watsons omvårdnadsteori
Jean Watsons omvårdnadsteori grundar sig i en holistisk syn på människan och fokuserar på det mänskliga mötet mellan patienten och sjuksköterskan. Det humanistiska synsättet ska tillsammans med vetenskap leda sjuksköterskors handlingar. Inom teorin beskriver Watson begreppen botandefaktorer (curative) och vårdandefaktorer (carative). De botande
faktorerna fokuserar på att bota patienten från en sjukdom. Till skillnad från de vårdande faktorerna som fokuserar på den vårdprocess som hjälper en person att uppnå eller bibehålla hälsa samt en fridfull död (Watson, 1985, s. 7). Watsons teori bygger på att all omvårdnad sker i mötet mellan människor där man accepterar en person inte bara för vad hen är utan för vad hen kan bli (Watson, 1985, s. 8–9). Enligt Watsons teori finns det 10 grundläggande vårdande faktorer som ska användas som verktyg i sjuksköterskans arbete med fokus på att främja hälsa och en god livskvalitet (Watson, 1985, s. 217–218).Det innebär bland annat att omvårdnaden ska ha humanistiska och realistiska värderingar. Där sjuksköterskan ska skapa relationer som bygger på tillit, exempelvis genom att se varje person som en individ och inte som ett rumsnummer. Sjuksköterskan behöver även utveckla uppmärksamhet och en
medvetenhet mot sig själv och andra. Att främja och acceptera både positiva och negativa känslor för att sedan kunna bemöta andra på ett empatiskt sätt (Watson, 1985, s. 9–10, 17–18). Den handlar om att sjuksköterskan ska visa omtanke och kärlek till andra samt inge tro och hopp.Watson beskriver vidare att sjuksköterskor ska arbeta för en miljö där den mentala, spirituella, sociokulturella och fysiska hälsan främjas och skyddas. Sjuksköterskan ska även arbeta för att stödja och tillfredsställa mänskliga behov, men även främja ett lärande som involverar både patienten och sjuksköterskan. Att arbeta systematiskt och med stöd i vetenskap för att lösa eventuella problem och svårigheter beskrivs också som en vårdande faktor (Watson, 1985, s. 9–10).
Problemformulering
Komplikationer som kan uppstå efter gynekologisk cancerbehandling kan medföra en
försämrad livskvalitet för de kvinnor som drabbats. Det kan vara ett känsligt ämne att ta upp med omgivningen och vården. Genom ökad kunskap och förståelse kring kvinnornas
upplevelser kan sjuksköterskor anpassa och förbättra bemötandet till dessa kvinnor. Det är av betydelse då mötet med dessa kvinnor kan ske i vårdens alla instanser. Ökad förståelse
kan normalisera samtalet kring gynekologisk cancer och de komplikationer det medför vilket kan förbättra livskvaliteten hos kvinnorna.
Syfte
Syftet var att belysa kvinnors upplevda livskvalitet efter behandling för gynekologisk cancer.
Metod
Design
Designen är en litteraturöversikt vilket karaktäriseras av att tidigare genomförda studier inom området söks fram genom litteratursökningar via databaser.Vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskas sedan och deras resultat analyseras för att finna det som är relevant för examensarbetets syfte. Därefter sammanställs resultatet och presenteras i olika kategorier vilket ger en beskrivande översikt av det område som examensarbetet ska studera (Friberg, 2017, s. 141–144).
Inklusions- och exklusionskriterier
För att artiklarna skulle inkluderas i examensarbetet skulle populationen i studien bestå av kvinnor som har genomgått gynekologisk cancerbehandling. Artiklar som undersökte livskvalitet under pågående behandling exkluderades. Någon specifik gynekologisk cancer exkluderas inte i examensarbetet. Artiklar som berörde gynekologisk cancer tillsammans med andra cancertyper exkluderades samt de som berörde palliativ vård vid cancer. Deltagarna i studierna skulle vara 18 år eller äldre för att inkluderas. Ytterligare
inklusionskriterier var att det skulle vara originalartiklar och de skulle beskriva livskvalitet hos kvinnorna. De skulle vara skrivna på engelska eller svenska och vara publicerade mellan 2015–2020 samt ha ett etiskt resonemang eller ett etiskt godkännande för att inkluderas. För att inkluderas i examensarbetet skulle artiklarna efter kvalitetsgranskningen vara av hög kvalitet.
Litteratursökning
Litteratursökningarna genomfördes enligt Östlundh (2017, s. 61) där en helikoptersökning först genomfördes i olika databaser för att få en överblick över relevanta sökträffar.
Databaser som användes i helikoptersökningen var PubMed, Cinahl samt PsychInfo och de visade att det fanns artiklar inom området. Artikelsökningar utfördes slutligen endast i databaserna PubMed och Cinahl. Vid sökningarna i PubMed användes MeSH-termerna “Genital Neoplasm, Female” samt “Genital Neoplasm, Female/Psychology”. Ytterligare MeSH-termer som användes vid sökningarna var “Quality of life”, “Attitude” samt “Adaptation/Psychological”. Vidare användes termen “experience*” vid fritextsökningar i PubMed.
Vid sökningarna i Cinahl användes Cinahl-Headings samt fritextsökningar för att få fram relevanta artiklar. “Apply Equivalent subjects” valdes bort från sökningarna. De Cinahl-Headings som användes i litteratursökningen var “Genital Neoplasm, Female”, “Adaptation, psychological”, “Life experiences” och “Quality of Life”. Vid fritextsökning användes
termerna “experience*” samt “emotions*”. Trunkering (*) användes för att bredda sökningarna och den booleska termen AND användes i alla sökningar för att de skulle begränsas (Östlundh, 2017, s. 71–72). För översikt av sökningar se Tabell 1 i Bilaga 1.
Urval, relevansbedömning och kvalitetsgranskning
För urval och relevansbedömning av artiklarna se Tabell 1 i Bilaga 1. Kvalitetsgranskningen av de kvalitativa artiklarna utfördes enligt SBU’s mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik (2014). Artiklarna behövde ha en problemformulering och ett syfte som var väldefinierat och relevant för examensarbetet. De skulle finnas ett urval, en metod och en analys som var tydligt beskriven. Det var ett krav att det fanns ett etiskt resonemang eller ett godkännande för att artikeln skulle bedömas vara av hög kvalitet. De kvantitativa artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av en granskningsmall för
kvantitativa studier (Friberg, 2017, s. 187–188). De skulle ha ett tydligt formulerat syfte och problemformulering som var relevant för examensarbetet. Metoden och analysen skulle vara tydligt beskriven för att kunna följa hur forskarna hade gått tillväga. Artiklarna skulle även ha ett relevant urval av deltagare. Ett krav var att det skulle finnas ett etiskt resonemang eller ett etiskt godkännande för att artiklarna skulle vara av hög kvalitet. För översikt av
Analys
Examensarbetet grundades på en induktiv ansats vilket innebar att examensarbetets analys och resultat utfördes förutsättningslöst och utan fastställda principer. Med en induktiv ansats var resultatet beroende och uppkom av den data som framkom ur sökningarna (Polit & Beck, 2017, s. 81, 731). De sju kvalitativa artiklarna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Analysen påbörjades genom att noga läsa igenom artiklarna ett flertal gånger för att bilda en uppfattning kring dess innebörd. Därefter plockades meningsenheter som var relevanta för examensarbetets syfte ut och placerades i en tabell för att skapa en överblick. Dessa meningsenheter lästes igenom och kondenserades vilket innebär att kärnan i meningen plockades fram. Därefter fick varje kondenserad meningsenhet en passande kod baserat på deras betydelse och sedan skapades kategorier utifrån likheter och skillnader. För exempel på kvalitativ analystabell se Tabell 3 Bilaga 3.
De 10 kvantitativa artiklarna analyserades och sammanställdes med stöd av Fribergs (2017, s.148–149) analysmodell. Artiklarna lästes noggrant igenom ett flertal gånger för att skapa en uppfattning kring innehållet. Därefter identifierades variabler som var relevanta för syftet. Dessa variabler plockades ut och placerades i en tabell under respektive mätinstrument som användes i artiklarna. Tabellen presenterade en översikt av gemensamma variabler från de kvantitativa artiklarna. De olika variablernas innehåll blev därefter jämfört mot varandra för att finna likheter och skillnader. Med hjälp av tabellen skapades tillfälliga kategorier för att på ett smidigt sätt sammanställa de gemensamma variablerna till text som utgjorde det kvantitativa resultatet. För exempel på kvantitativ analystabell se Tabell 4 Bilaga 4.
Därefter placerades det kvantitativa resultatet under passande och gemensamma kategorier tillsammans med det kvalitativa resultatet. Huvudkategorier som framkom var Påverkade sociala relationer, Den psykiska hälsan och Ett förändrat vardagsliv. Påverkade sociala relationer och Den psykiska hälsan har två subkategorier var.
Etiska överväganden
Vid översättning av text har det i största möjliga mån genomförts på ett så noggrant sätt som möjligt för att inte förändra innebörden av texten. Stor vikt har lagts på att tydligt och
korrekt referera till påståenden och dataredovisning i examensarbetet. För att redovisa ett korrekt resultat har examensarbetet strävat efter att inte förändra den lånade texten för att den inte ska tappa sin innebörd, exempelvis presenteras citat som använts i examensarbetet på sitt originalspråk. Vidare används endast citat där deltagarna är anonyma för att skydda deras identitet och integritet (Polit & Beck, 2017, s.147). Tabeller och figurer som presenteras i examensarbetet skapades i samband med och för examensarbetet. Under examensarbetets gång har hänsyn tagits till eventuell förförståelse kring ämnet för att resultatet inte ska manipuleras.
Resultat
Figur 2. Översikt över resultatets huvudkategorier och subkategorier.
Resultatet i denna litteraturöversikt bestod av totalt 17 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats där kvinnors upplevda livskvalitet efter behandling
beskrevs. Påverkade sociala relationer berör upplevelser av otillräcklig information, valet av att undanhålla information och stöd från omgivningen. Kategorien berör även en social begränsning relaterat till inkontinensproblem och sexuella relationer. Den psykiska hälsan beskriver berör rädslor och tankar på döden, det emotionella måendet och den kvinnliga identiteten. Ett förändrat vardagsliv beskriver olika fysiska problem som kvinnorna upplevde och dess konsekvenser på vardagslivet. För översikt över kategorier och subkategorier se Figur 2.
Påverkade
sociala relationer
Att dela med sig av upplevelser Att begränsas socialt
Den psykiska
hälsan
Att bli känslomässigt påverkad Att förändras som kvinnaEtt förändrat
vardagsliv
Påverkade sociala relationer
Att dela med sig av upplevelser
Resultatet visade på att en del kvinnor upplevde att de inte fick tillräckligt med information kring diagnosen, den kommande behandlingen och eventuella biverkningar (Koutoukidis, Beeken, Lopes, Knobf & Lanceley, 2017; Lindgren, Dunberger & Enblom, 2017; Philp, Mellon, Barnett, D’Abrew & White, 2017; Tsai, Wang, Liang, Tsai & Tsay, 2017). Den bristande
informationen resulterade i upplevelser av ensamhet (Lindgren et al., 2017) samt att
kvinnorna själva fick leta efter information för att få svar på sina frågor (Koutoukidis et al., 2017; Philp et al., 2017).
En del kvinnor undvek att tala om sin gynekologiska cancer med folk i sin omgivning. De ville skydda sin identitet och inte definieras av sjukdomen. De upplevde att de talade
tillräckligt mycket om sjukdomen och att inte prata om den gav dem ett uppehåll. Kvinnorna upplevde att deras omgivning definierade dem när de frågade hur de mådde då de ansåg att det fanns en underliggande mening i frågan. Där frågan egentligen handlade om deras cancer och inte om deras generella välmående (Warren, Melrose, Brooker & Burney, 2018). Samtidigt upplevde vissa kvinnor att de inte fick sin sjukdom bekräftad. En av kvinnorna förväntades att ta hand om sina svärföräldrar och laga mat till familjen trots att kvinnan kunde vara trött på grund av sin sjukdom (Tsai et al., 2017).
Vidare framkom det att en del kvinnor upplevde det svårt att berätta om sin sjukdom och de biverkningar som medföljde efter behandlingen. “Another issue I have with people, and particularly dating ... is do I tell people first up that I’ve had cancer? If I do tell them, when? Do I tell them I can’t have children? (...)” (Warren et al., 2018, s. 898). Kvinnorna gjorde även ett medvetet val i att inte berätta för familj och vänner medan en del selektivt valde ut vad de berättade (Warren et al., 2018; Philp et al., 2017). Detta gjordes av olika anledningar där en del undanhöll information för att själva orka och för att kunna hantera sjukdomen. Medan andra gjorde det för att skona omgivningen då de inte ville skrämma någon med det som de gick igenom medan vissa ansåg att det var för personligt. En kvinna valde att ständigt gömma sitt hårlösa huvud för både sin man och omgivningen då det för henne alltid varit viktigt att vara så fin som möjligt (Warren et al., 2018). Beslutet att undanhålla information
var baserat på en blandning av skam och genans tillsammans med frustration och bristande stöd. Upplevelsen av att omgivningen inte visste något om gynekologisk cancer resulterade i att de behövde förklara vad det innebar (Philp et al., 2017). För en del var det på grund av kulturella orsaker som de valde att undanhålla cancern, “My relatives did not know I was sick. Women with this kind of cancer are pitiful. (...) People think cancer is a bad thing when they hear of it.” (Tsai et al., 2017, s. 450).
Att få stöd från omgivningen visade sig ha en stor betydelse för kvinnorna och deras upplevelse av livskvalitet. Många kvinnor beskrev att familj och vänner var ytterst viktiga i vardagslivet och känslan av att ha stöd (Koutoukidis et al., 2017). De kvinnor som levde med inkontinens beskrev att vetskapen av att de inte var ensamma upplevdes som en lättnad (Lindgren et al., 2017). Att dela erfarenheter med kvinnor som varit med om liknande upplevelser resulterade i att de fick en förbättrad livskvalitet. Detta underlättade även kvinnornas hantering av sjukdomen (Nelson et al., 2017; Tsai et al., 2017). Samtidigt beskrev en del kvinnor en önskan att det hade funnits en stödgrupp för dem (Philp et al., 2017). En del beskrev ett bristande stöd då de upplevde att de var ensamma i sjukdomen (Philp et al., 2017; Warren et al., 2018). De beskrev även att det upplevdes svårt och frustrerande att leva med en ovanlig diagnos som få i omgivningen kände till. Detta resulterade i att man fick förklara vad diagnosen innebar eller att det upplevdes som att omgivningen inte ville lyssna när de försökte förklara (Philp et al., 2017). En del berättade att de var tacksamma för sin familj och vänners stöd men samtidigt upplevde de att de var en börda för dem. Vilket resulterade i en känsla av distans till familj och vänner (Nelson et al., 2017). I det kvantitativa resultatet rapporterade Cosentino, Sgromo, Merisio, Berretta och Pruneti (2018) att
kvinnorna hade fått ett bra socialt stöd av omgivningen.
Att begränsas socialt
Resultatet visade att en stor del av kvinnorna upplevde besvär med inkontinens efter
behandlingen som påverkade deras livskvalitet. Kvinnorna beskrev även att de upplevde en social isolering som en konsekvens av deras inkontinens. En kvinna beskrev att den sociala isoleringen blivit ett resultat av att läckage genererar till en otrevlig lukt som ingen i omgivningen ville vara runt (Nelson et al., 2017). Kvinnorna upplevde vidare att
inkontinensen kunde resultera i upplevelser av utanförskap och en känsla av att inte passa in (Lindgren et al., 2017). Kvinnorna beskrev även att inkontinensen har resulterat i att de inte kan leva som tidigare (Lindgren et al., 2017; Philp et al., 2017), exempelvis genom att de undviker att använda offentliga toaletter på grund av rädslan för att smutsa ner (Philp et al., 2017). Av rädsla för urinläckage vågade en del inte ingå i nya sexuella relationer och även de kvinnor som hade en partner var oroliga. Detta trots att en del av kvinnorna upplevde att deras partner var förstående och ansåg att urinläckage inte var något större problem
(Lindgren et al., 2017). Inkontinensen resulterade i att de upplevde känslor som skam, ångest och rädsla för ofrivilligt läckage i olika sociala kontexter (Lindgren et al., 2017; Philp et al., 2017).
Teo et al. (2018) och Westin et al. (2016) rapporterade att det var 15% respektive 50,9% av kvinnorna som upplevde urininkontinens efter den gynekologiska behandlingen. Westin et al. (2016) beskrev även att det var ett av de vanligaste hälsoproblemen som kvinnorna upplevde.
En del kvinnor slutade med eller minskade på sexuella relationer med sin partner på grund av problem som uppstått (Tsai et al., 2017). Efter behandlingen fick en del partners inte längre röra vid kvinnorna på ett sexuellt sätt (Philp et al., 2017). Att inte kunna återgå till sexuella aktiviteter med sin partner som förut upplevdes som något av det svåraste och var det som de saknade mest. Det var viktigt för kvinnorna då de ansåg att det var så de höll sig nära sina partners (Philp et al., 2017). En del kvinnor hade genomgått en rekonstruktion av vaginan vilket i en del fall medförde att penetrerande samlag inte längre var möjligt. Detta då formen på den återskapade vaginan var oanvändbar (Nelson et al., 2017). Efter
behandlingen för gynekologisk cancer upplevde en del att de hade fått problem med sin sexuella funktion (Lindgren et al., 2017; Nelson et al., 2017; Philp et al., 2017). Det kunde vara på grund av symtom som torrhet i vagina och smärta vid samlag (Philp et al., 2017; Tsai et al., 2017). Det uppstod även blödningar vid sexuella relationer och de upplevde en förlorad sexlust (Tsai et al., 2017). Kvinnorna upplevde även känselbortfall, svårigheter i att uppnå vaginal lubrikation och att de inte längre var kapabla till att få orgasm. Sexuella relationer
hade blivit en annan upplevelse för kvinnorna efter behandlingen vilket gjorde en del kvinnor upprörda medan en del vande sig vid det över tid (Philp et al., 2017).
Shao et al. (2017) visade att den sexuella funktionen inte hade någon signifikant påverkan på livskvalitet. Samtidigt rapporterar Bae och Park (2016) att det fanns en signifikant koppling mellan den sexuella funktionen och kvinnornas livskvalitet (p = 0.01). Kvinnorna
rapporterade en hög grad av sexuell dysfunktion eller att de befann sig i riskzonen för det (Bae och Park, 2016; Shao et al., 2017; Westin et al., 2016). Av 123 kvinnor rapporterade 86,2% ett totalt ointresse för sex och resterande 13,8% rapporterade ett lågt intresse för sex där 91,1% ej var sexuellt aktiva (Shao et al., 2017). Kvinnorna rapporterade problem som låg eller ingen sexuell tillfredsställelse (Bae & Park, 2016; Sekse, Hufthammer & Vika., 2017; Shao et al., 2017). Ur Sekse et al. (2017) framkom det att av de sexuellt aktiva kvinnorna var 24% inte tillfredsställda jämfört med 8% som rapporterade en hög grad av tillfredsställelse.
Kvinnorna rapporterade även problem med smärta eller obekvämhet vid sexuella relationer. Vidare rapporterade kvinnor en påverkan på lubrikationen eller vaginal torrhet (Bae & Park, 2016; Sekse et al., 2017; Shao et al., 2017; Teo et al., 2018). 50% respektive 17 % av kvinnorna rapporterade vaginal torrhet (Sekse et al., 2017; Teo et al., 2018). Ytterligare påverkan på den sexuella funktionen som rapporterades var bland annat påverkan på lust, upphetsning, orgasm (Bae & Park, 2016) samt irritation och blödningar (Teo et al., 2018).
Resultatet visade vidare att den sociala funktionen var sämre hos kvinnor med låg
ekonomisk status (p-värde <0,0001) (Shao et al., 2017). Samtidigt fanns det varken en negativ eller positiv skillnad på den sociala funktionen hos kvinnor jämfört med en normativ
befolkning (van Walree et al., 2019). Kvinnornas sociala funktion var sämre hos kvinnorna med fatigue än hos kvinnorna som var utan fatigue (p-värde 0,001) (Sekse, Hufthammer & Vika, 2015). Zandbergen et al. (2019) rapporterade att den sociala funktionen hos kvinnorna förbättrades efter behandlingen. Samtidigt rapporterade Teo et al. (2018) att 5% av kvinnorna som upplevde en förändrad och mer negativ uppfattning av sig själv undvek sociala
Den psykiska hälsan
Att bli känslomässigt påverkad
För en del kvinnor var rädslan för döden ständigt närvarande och tanken på döden fanns alltid i bakhuvudet samt att cancern kunde dyka upp igen (Sidenius, Manderson, Mogensen, Rudnicki, Möller & Hansen, 2019; Tsai et al., 2017). Vid fysiska problem som uppstått av behandlingen som exempelvis fatigue, smärta, inkontinens och stelhet resulterade det i att en del tvivlade på om de verkligen var botade (Sidenius et al., 2019). De beskrev även att deras cancerdiagnos sågs som en dödsdom och att detta skapade en upplevelse av en inre storm. Samtidigt berättar en kvinna att acceptansen av döden resulterade i att hon kunde finna ro och kunde återuppta sitt liv istället för att vänta på döden (Warren et al., 2018). Kvinnorna beskrev också att de trots sina biverkningar var tacksamma för att vara vid liv (Lindgren et al., 2017; Nelson et al., 2017).
Doll, Barber, Bensen, Snavely och Gehrig (2016) redovisar att kvinnornas emotionella välmående förbättrades efter behandlingen. Även kvinnorna i Zandbergen et al. (2019) rapporterade att deras emotionella funktion förbättrades men att det inte kvarstod. Det fanns ingen signifikant koppling mellan äldre kvinnors emotionella funktion jämfört med yngre kvinnor och en normativ population (van Walree et al., 2019). I relation till livskvalitet fanns det en negativ koppling mellan låg ekonomisk status och en nedsatt emotionell funktion hos kvinnorna (p-värde <0,028) (Shao et al., 2017). I Cosentino et al. (2018) rapporterades det att kvinnornas livskvalitet var relativt bra där den emotionella funktionen var den mest oroväckande variabeln. Det var en signifikant skillnad (p-värde <0,001) på det emotionella måendet mellan kvinnorna som fått fatigue och de som inte fått det. Kvinnorna med fatigue mådde sämre emotionellt jämfört med kvinnor utan (Sekse et al., 2015). Nästan hälften av kvinnorna rapporterade en måttlig till svår depressionsnivå (Bae & Park, 2016). Under tre tillfällen efter behandlingen rapporterade kvinnorna stabila och relativt bestående
depressionspoäng. Det påvisade även att kvinnorna hade högre depressionspoäng än normalpopulationen (Doll et al., 2016).
Att förändras som kvinna
Kvinnorna tvekade på om de fortfarande var kvinnor då de upplevde att de inte längre var feminina (Nelson et al., 2017; Philp et al., 2017). De var missnöjda med sig själva då de saknade delar av sig själv, exempelvis reproduktionsorganen. Detta generade kvinnorna och medförde att de fick dåligt självförtroende (Philp et al., 2017). De förändringar som skett hos kvinnornas fysiska utseende försvårade deras sexuella relationer. De hade en negativ
kroppsuppfattning och var rädda att de skulle behöva vara ensamma vilket orsakade ångest (Nelson et al., 2017), exempelvis upplevde en del kvinnor att de hade blivit stympade (Philp et al., 2017). De upplevde även oro över hur partnern skulle reagera efter behandlingen (Philp et al., 2017) medan i vissa fall upplevdes partnern vara orolig för kvinnan inför sexuella relationer (Nelson et al., 2017).
Shao et al. (2017) rapporterade inte någon signifikant koppling mellan kroppsuppfattning och livskvalitet. Däremot visade det sig att den ekonomiska statusen var av betydelse. Då kvinnor med låg ekonomisk status i högre grad rapporterade en låg kroppsuppfattning (p = 0,386). Vidare visade resultatet att kvinnor upplevde en generell oro och var missnöjda över sitt utseende (Cosentino et al., 2018; Teo et al., 2018). Behandlingen hade medfört ärr som 9% av kvinnorna var missnöjda med samtidigt var 22% missnöjda med sin kropp. 10% av
kvinnorna rapporterade att det var svårt att se sig själv naken samt att de uppfattade sig som både mindre fysiskt attraktiva (24%) och sexuellt attraktiva (19%). 19% av kvinnorna
rapporterade sig som mindre feminina där 37% upplevde att deras utseende besvärade dem. Kvinnornas sexualitet, intimitet och självförtroende påverkades av problem som att
underkläder inte var bekväma och att de skar in i ljumskarna. En del kvinnor klippte i underkläderna för att försöka få de bekväma medan vissa inte kunde bära underkläder (Philp et al., 2017).
Ett förändrat vardagsliv
Kvinnorna beskrev att vardagslivet hade blivit negativt påverkat av behandlingen
(Koutoukidis et al., 2017; Nelson et al., 2017; Philp et al., 2017; Tsai et al., 2017). De upplevde att de inte fungerade lika bra som innan och en del upplevde svårigheter att klara sig själv utanför hemmet. I vissa fall kunde kvinnorna inte återgå till sina arbeten vilket påverkade
deras ekonomi negativt. Vardagssysslor som att tömma tvättmaskinen ansågs vara svårt medan en del inte längre kunde utföra sådana aktiviteter (Nelson et al., 2017). En del
upplevde nutritionsproblem och eliminationsproblem efter behandlingen (Koutoukidis et al., 2017; Tsai et al., 2017). De med eliminationsproblem var bland annat kvinnor som fått en stomi på grund av en skada som uppstått av behandlingen. De upplevde att en stomi
inskränkte på deras liv, exempelvis kunde det smutsa ner kläderna och lukta vilket hindrade dem från att resa utomlands och att använda vissa kläder (Tsai et al., 2017).
Nutritionsproblemen var bland annat att kvinnorna var tvungna att välja bort en viss typ av mat för att undvika tarmproblem. En del av kvinnorna försökte hantera problemen med hjälp av fysisk aktivitet (Koutoukidis et al., 2017). Detta medförde att livskvaliteten försämrades hos kvinnorna (Tsai et al., 2017). Att behöva hantera fysiska problemen som fortfarande fanns kvar gjorde kvinnorna arga, frustrerade och hjälplösa (Nelson et al., 2017). Det framkom att kvinnorna upplevde fysiska symtom som kunde påverka livskvaliteten exempelvis upplevde ungefär hälften av kvinnorna fatigue (Sekse et al., 2015). Äldre kvinnor rapporterade i högre grad fatigue, illamående, kräkning, dyspné och en förlorad aptit (van Walree et al., 2019). Vidare visade kvinnorna i studien av Cosentino et al. (2018) en relativt god livskvalitet där den mest problematiska variabeln var symtom som fatigue,
sömnsvårigheter och smärta. Kvinnorna rapporterade även upplevelser av att det var obekvämt att sitta eller böja sig (Teo et al., 2018).
Den fysiska hälsanvar betydelsefull för den totala livskvaliteten och att den kunde påverka olika aspekter av livet. Efter operation visade Doll et al. (2016) att den fysiska funktionen inte påverkades signifikant (p <0.01) samtidigt som Zandbergen et al. (2019) visade på att
kvinnornas livskvalitet relaterat till den fysiska funktionen ökade signifikant 6 månader postoperativt. Vidare framkom det att kvinnornas ålder hade betydelse för den fysiska funktionen. van Walree et al. (2019) visade att de yngre kvinnorna samt den normativa befolkningen inom samma åldersspann rapporterade en signifikant bättre fysisk hälsa jämfört med de äldre kvinnorna. Den fysiska funktionen visade sig även ha en påverkan på kvinnornas förmåga att gå tillbaka till arbetet (41%). 18% av kvinnorna hade fått arbetet anpassat efter sin fysiska förmåga medan det för 26% medförde minskade arbetstimmar
(Sekse et al., 2015). Det framkom även att det fanns en signifikant koppling mellan kvinnor med låg ekonomisk status och låg fysisk funktion, med mer allvarliga symtom som
förstoppning (Shao et al., 2017).
Diskussion
Metoddiskussion
Litteraturöversiktens valda metod och analys kommer att diskuteras utifrån begreppen trovärdighet, överförbarhet, validitet och reliabilitet. Begreppet trovärdighet innebär till vilken utsträckning förtroendet för den valda metoden och analysen anses ha.
Trovärdigheten i examensarbetet avgörs utifrån begreppen pålitlighet, bekräftelsebarhet, giltighetoch överförbarhet. Begreppet överförbarhet beskriver till vilken grad resultatet kan överföras och användas vid liknande sammanhang. Det vill säga om det går att generalisera. Dessa begrepp tillhör den kvalitativa ansatsen av examensarbetet (Polit & Beck, 2017, s. 747). Till den kvantitativa ansatsen tillhör begreppen validitet och reliabilitet. Validitet används för att beskriva om mätinstrumenten passar till det som ska undersökas. Om
mätinstrumenten kan ge svar på examensarbetets syfte, det vill säga om de mäter det som de avser att mäta (Polit & Beck, 2017, s. 309). Reliabilitet innebär att mätningarna är tillförlitliga och att resultatet ska kunna återupprepas. Reliabilitet beskriver alltså hur konsekvent mätningarna mäter något. Det innebär även atturvalet ska vara relevant för studien och motsvara populationen som syftet hänvisar till (Polit & Beck, 2017, s. 303, 742).
Syftet var att belysa den upplevda erfarenheten av livskvalitet hos kvinnorna och därför var en litteraturöversikt lämplig då denna modell ger en beskrivande översikt av problemet (Friberg, 2017, s. 144). Examensarbetet utgick från en induktiv ansats vilket innebär att arbetets analys och resultat görs förutsättningslöst och utan fastställda principer. Resultat och slutsatser uppkommer baserat på den data som finns tillgängligt (Polit & Beck, 2017, s. 81, 731). Detta ansågs vara en styrka då det underlättade undvikandet av förutfattade
meningar kring ämnet. I examensarbetet inkluderades 17 originalartiklar, 10 kvantitativa och 7 kvalitativa. Valet att inkludera både en kvalitativ och kvantitativ ansats i examensarbetet är en styrka då det ger en större översikt av problemet. Det lyfter den subjektiva upplevelsen både på ett beskrivande sätt och samtidigt från en större population. Detta kompletterar
varandra och anses därför stärka resultatets överförbarhet. Artiklarna var inte äldre än fem år vilket ansågs vara en styrka då allt resultat var aktuellt. Ytterligare en styrka med
resultatartiklarna var att alla var av en hög kvalitet. Examensarbetets validitet styrks av att alla resultatartiklar mätte eller beskrev livskvalitet samt att deltagarna inte hade en pågående behandling vilket motsvarade examensarbetetsinklusionskriterier och syfte. De artiklar som inkluderades i examensarbetet skulle ha ett syfte som innehöll begrepp som var passande till examensarbetets syfte. Dock behövde inte begreppet livskvalitet finnas med i alla syften. Andra begrepp som relaterade till examensarbetets definition av livskvalitet inkluderades också. Detta resulterade i fler relevanta artiklar.
En styrka med examensarbetet var att de fyra litteratursökningarna genererade samma artiklar vid flera tillfällen. Detta styrker söksträngarnas relevans gentemot syftet. Det resulterade även i att datamättnad tidigt uppnåddes vilket innebar att alla sökningar i
helikoptersökningen inte användes. Detta styrker trovärdigheten för examensarbetets metod. Det är ytterligare en styrka att resultatartiklarna blivit utförda i olika länder. Detta styrker överförbarheten av examensarbetet då sjuksköterskor kan möta kvinnor med olika kulturella bakgrunder. Den stärks även av att resultatet visar på att problemen liknar varandra
oberoende på var kvinnorna lever.
En svaghet i examensarbetets resultat var att en liten del av resultatartiklarna berörde ämnet fertilitet. Trots att detta skulle kunna antas påverkas av behandlingen och ha en stor
påverkan på livskvaliteten. Då kvinnor från 18 år inkluderades fanns det deltagare i fertilålder och inget aktivt val har tagits för att exkludera ämnet. För att få med
fertilitetsaspekten hade andra sökord kunnat användas i sökningarna. Samtidigt kan detta ses som en styrka då examensarbetet bygger på en induktiv ansats och där förförståelsen i största mån ska läggas åt sidan. Att aktivt söka efter artiklar som berör fertilitet hade fört examensarbetet åt ett mer deduktivt håll eller förändrat syftet (Polit & Beck, s. 735). Ytterligare en anledning till att inte aktivt söka efter artiklar som berör fertilitet är att det i högre grad berör barnmorskans profession och inte allmänsjuksköterskans arbetsområde.
En styrka i examensarbetet var att analysen utfördes enligt en analysmodell. Detta hjälpte till att strukturera upp data och underlättade i analysprocessen samt i beskrivningen av hur analysen hade fortlöpt. En svaghet i examensarbetet var svårigheten att på ett korrekt sätt översätta engelska begrepp och meningar till svenska utan att förändra innebörden av texten. Dock har det under examensarbetets gång funnits en medvetenhet kring denna risk och därför har översättningar gjorts med stor noggrannhet och diskuterats tillsammans. Svårigheter uppstod i den kvantitativa analysen då det vid vissa tillfällen var svårt att identifiera det som svarade mot examensarbetets syfte. Detta resulterade i att det ibland var svårt att plocka ut variabler eller faktorer som svarade mot examensarbetets syfte, något som kan ses en svaghet i examensarbetets resultat. Samtidigt är valet att inkludera kvantitativa artiklar en styrka då dessa beskriver generella upplevelser upplevda av en större grupp kvinnor vilket ger ett djup och därför ökar reliabiliteten.
Att beskriva mänskliga upplevelser är komplext och att särskilja dem från varandra var en svårighet. Detta resulterade i att det under analysens gång ibland var svårt att formulera kategorier till resultatet. Exempelvis var det svårt att dela upp den sociala påverkan av inkontinens och den sexuella, eftersom de påverkar varandra men samtidigt berör olika delar av livskvaliteten. Det är en av anledningarna till att antalet huvud- och subkategorier i examensarbetet är tre respektive fyra. Ytterligare en anledning var för att strukturera och på ett tydligt sätt redovisa resultatet. En svaghet med examensarbetet var att det innehöll flera gynekologiska cancertyper eftersom det försvårade beskrivningen av de symtom som kunde förekomma. Symtomen kunde i vissa fall vara typiska för en specifik cancertyp. Därför presenterades endast de symtom som fanns beskrivna hos flera av cancertyperna. Samtidigt var det en styrka att inkludera flera cancertyper då det gav en större bredd på resultatet.I examensarbetet exkluderades artiklar om de berörde både gynekologisk cancer och andra cancertyper samt upplevelser vid palliativ cancervård. Detta då cancertyperna ofta
jämfördes mot varandra och det var därför svårt att särskilja vad som var relevant för syftet. Detta kan vara en svaghet då relevant information till resultatet inte tagits med. Samtidigt gjordes detta val på grund av svårigheter i att ta ut information relaterat till examensarbetets syfte.
Resultatdiskussion
Examensarbetets syfte var att belysa kvinnors upplevda livskvalitet efter behandling för gynekologisk cancer. Faktorer som påverkade kvinnornas livskvalitet var att det fanns ett stort behov av stöd, information samt svårigheter att prata om sjukdomen. De upplevde rädsla, ångest och depression samt att deras självbild och identitet som kvinna påverkades. Kvinnorna blev också fysiskt påverkade vilket förändrade vardagslivet och deras sexuella relationer.
Resultatet beskrev att kvinnorna hade fått otillräcklig information som resulterade i
upplevelser av ensamhet samt att kvinnorna själva fick söka information. Detta styrks även av Rasmusson och Thomé (2008), Sekse, Gjengedal och Råheim (2013) samt Sekse,
Dunberger, Olesen, Østerbye och Seibæk (2019). Snellman och Gedda (2012) beskrev att sjuksköterskor ska arbeta för att bevara och respektera kvinnans integritet samt göra henne delaktig i sin vård. För att göra kvinnan delaktig och främja självbestämmande är det därför av betydelse att sjuksköterskor informerar och undervisar kvinnan i vad sjukdomen innebär, vilka biverkningar som kan uppkomma och vilken hjälp det finns att få. Att all omvårdnad och vård ska ges på ett sätt som respekterar människors lika värde, värdighet, främjar självbestämmande och integriteten finns även beskrivet i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, 2017:30).
Resultatet visade på att kvinnorna upplevde svårigheter kring att delge information till omgivningen relaterat till behandlingen och de biverkningar som medföljde. Svårigheter att berätta eller valet att undanhålla informationen för att det upplevdes som intimt och tabulagt beskrevs även i Sekse et al. (2013) och Sekse et al. (2019). På grund av dess intima karaktär är det av vikt att sjuksköterskor arbetar för att informera och diskutera ämnet med kvinnorna innan, under och efter behandlingen. Detta för att kvinnan ska känna sig trygg i att diskutera ämnet. En vilja att få information kring eventuella biverkningar och upplevelser beskrevs av både Akkuzu et al. (2016), Sekse et al. (2013) samt Rasmusson och Thomé (2008), detta för att minska de negativa konsekvenserna som kan uppkomma av otillräcklig information.
Rasmusson och Thomé (2008) beskrev vidare betydelsen av att sjuksköterskor närmar sig ämnet vid lämpligt tillfälle och på ett taktiskt sätt. Vid dessa tillfällen kan sjuksköterskor ta
stöd och hjälp av de vårdande faktorerna och det holistiska synsätt som beskrevs av Watson (1985, s. 9–10, 217–218), då dessa faktorer ska fungera som verktyg för sjuksköterskor i deras dagliga arbete.
Stöd visades vara en betydande faktor för kvinnornas upplevelse av livskvalitet. Där stöd av familj och vänner beskrivs som viktigt i resultatet. Betydelsen av stöd från familj och vänner är relevant för kvinnorna i processen för att acceptera sig själv efter cancerbehandlingen (Sekse et al., 2019). Vidare visade både resultatet och Sekse et al. (2019) att stödgrupper gav en positiv effekt på livskvaliteten då det genererade en större förståelse och acceptans hos kvinnorna kring deras situation. Det kvalitativa resultatet beskrev att kvinnorna upplevde en ensamhet i sjukdomen något som även beskrivs av Sekse et al. (2019). Att sjuksköterskor i omvårdnaden av gynekologisk cancer ska fokusera på att bygga en fungerande och tillitsfull relation till kvinnan beskrevs av Snellman och Gedda (2012) samt av Sekse et al. (2019). Den subjektiva och unika upplevelsen ska ligga till grund för omvårdnaden och dess åtgärder. Sekse et al. (2019) beskriver vidare att tillit, kompetens och en förmåga att lyssna var
grundläggande i relationen till kvinnan. Att en relation ska bygga på tillit och grundas på en holistisk värdegrund beskrevs även i Watsons teori (1985, s. 8–9). Därför är det av betydelse att sjuksköterskor arbetar och strävar efter att identifiera och vara lyhörd för kvinnornas behov. Även att uppmärksamma de behov som kanske inte sägs högt vilket även beskrevs av Watson (1985, s. 17–18).
Det kvalitativa och kvantitativa resultatet visade på att en stor del av kvinnorna upplevde inkontinens och att detta påverkade deras livskvalitet på ett negativt sätt. Detta genom att det sociala livet påverkats samt att de ej kunde leva som tidigare. Inkontinensbesvär och upplevelsen av att livet påverkats negativt beskrevs även av Sekse et al. (2019). Resultatet visade även att kvinnorna upplevde att vetskapen om att inte vara ensam var en lättnad och minskade känslan av skam. Det är därför av vikt att sjuksköterskor stöttar kvinnorna men även hänvisar till att det finns stödgrupper. Detta för att kvinnorna ska kunna få stöd och hjälp av andra i samma situation.
I resultatet framkom det att kvinnorna förlorat sin sexlust efter behandlingen vilket
även Barlow, Hacker, Hussain och Parmenter (2014), Harrington, Hansen, Moskowitz, Todd och Feuerstein (2010) och Sekse et al. (2019) beskrev. Resultatet beskrev att upplevelsen av sexuella relationer hade blivit annorlunda vilket styrks av Barlow et al. (2014). Resultatet beskrev att kvinnorna inte upplevde någon tillfredsställelse vid sexuella relationer samt känselbortfall och brist på orgasm. Stilos et al. (2008) beskrev att behandlingen kan orsaka en tillfällig eller permanent känselförlust i underlivet vilket kan orsaka svårigheter i att uppnå orgasm. Detta styrks även i Barlow et al. (2014), Harrington et al. (2010) och Sekse et al. (2019). Resultatet visade även att kvinnorna upplevde olika symtom som påverkade sexuella relationer negativt. Smärta vid samlag var en faktor som påverkade kvinnornas sexuella relationer vilket styrks av Harrington et al. (2010). Stilos et al. (2008) beskrev att smärta är ett vanligt problem som kan uppstå efter behandling. Minskad vaginal lubrikation var ett annat förekommande problem vilket även beskrevs av Sekse et al. (2019). Även vaginal torrhet och blödningar uppstod hos kvinnorna i resultatet vilket styrks av Stilos et al. (2008).
Ett hinder i omvårdnaden av dessa kvinnor är att sjuksköterskorna kan uppleva att det är genant att tala om sexuella relationer. Det beskrevs som ett obekvämt och privat
samtalsämne vilket kunde vara en utmaning för sjuksköterskor att ta upp (Zeng et al., 2012). Kvinnorna beskrev att de hade fått otillräcklig information och inte visste vem de skulle vända sig till vid eventuella frågor något som beskrevs i resultatet samt av Rasmusson och Thomé (2008). Kobleder et al. (2016) beskrev att det är relevant att kvinnan får information angående gynekologisk cancer och dess behandling. Även information om konsekvenser och vilka problem det kan medföra på kroppen var relevant då dessa problem i sin tur kan påverka och förändra exempelvis sexuella relationer. Det framkom både i resultatet och av Rasmusson och Thomé (2008) att kvinnorna hade velat ha information angående sexualitet. Att sexuella relationer fungerade var betydelsefullt för kvinnornas upplevelse av välbefinnande och därmed livskvalitet. Det var även relevant att
sjuksköterskan lyssnade på kvinnans problem och funderingar samt ingav ett förtroende. Det är därför av vikt att sjuksköterskor bemöter och svarar på kvinnans frågor kring
för kvinnan att ta upp det och ställa frågor. Ger sjuksköterskor information och ställer frågor angående ämnet visar det för kvinnorna att det är acceptabelt och tryggt att samtala om. Det är därför relevant att sjuksköterskor lyssnar till och möter kvinnornas behov samt
respekterar deras integritet. Detta medför att hon kan känna sig trygg vid exempelvis samtalsämnen som är personliga, intima och kan upplevas svåra att tala om (Snellman & Gedda, 2012). Betydelsen av tillit och en trygg miljö i omvårdnaden beskrev även i Watsons teori. Där sjuksköterskor ska fokusera på både kvinnans psykiska och fysiska hälsa då de är sammanlänkade och lika relevanta. Där det holistiska synsättet ska genomsyra
omvårdnaden för att främja hela kvinnan (Watson, 1985, s. 8–10). Detta kan medföra att kvinnan vågar samtala och fråga om olika sexuella problem och funderingar som kan ha uppstått efter behandlingen. Är kvinnan bekväm med att samtala om detta underlättar det för sjuksköterskan att finna lämpliga omvårdnadsåtgärder eller råd som kan hjälpa kvinnan. Vilket i sin tur kan förbättra livskvaliteten hos kvinnan.
Resultatet visade på att kvinnornas emotionella mående på olika sätt påverkade den upplevda livskvaliteten. Många kvinnor led av depression och att den emotionella
funktionen var negativt påverkad. Samt att kvinnorna ständigt levde med rädslan för återfall och tvivel på om de var botade. Tvivel på om de var botade och en ständig rädsla för döden beskrevs även av Sekse et al. (2013) och Sekse et al. (2019). Där kvinnorna beskrev hur symtom från kroppen sågs som tecken på att sjukdomen var tillbaka och detta väckte rädsla hos kvinnorna. Denna osäkerhet och rädsla kan påverka kvinnorna på olika sätt och påverka livskvaliteten negativt. I dessa situationer är det av vikt att sjuksköterskor är lyhörda och närvarande i mötet med kvinnorna för att på ett medmänskligt sätt kunna bemöta dem. Detta styrks även av Watson (1985, s.7–10) som beskriver att all omvårdnad ska fokusera på mötet med människan och vara empatisk till kvinnornas berättelse. Hon beskrev vidare att positiva som negativa känslor ska bemötas för att skapa en möjlighet för kvinnan att acceptera och hantera sjukdomen. Detta kan i sin tur förbättra livskvaliteten för kvinnan vilket även beskrevs i resultatet.
Ur resultatet framkom det att kvinnorna upplevde en sämre kroppsuppfattning och en minskad feminin känsla efter behandlingen. Även Rasmusson och Thomé (2008) beskrev en
minskad femininitet medan Barlow et al. (2014) och Gilbert, Ussher och Perz (2011) beskrev att den inte hade påverkats. Barlow et al. (2014) nämnde även att kroppsuppfattningen inte hade påverkats medan Rasmusson och Thomé (2008) samt Stilos et al. (2008) styrker
resultatet där en negativ kroppsuppfattning beskrevs. Detta visar att upplevelsen av
femininitet och kroppsuppfattning relaterat till kvinnors identitet är komplex och subjektiv. Kobleder et al. (2016) beskrev att den subjektiva upplevelsen av kroppen och förändringar som behandlingen kan medföra är relevant att diskutera i omvårdnaden mellan kvinnan och sjuksköterskan. Att osäkerheter som kan uppstå efter behandlingen uppmärksammas av sjuksköterskan och som därefter tillsammans med kvinnan försöker hitta lösningar som är relevanta och individanpassade. Watson (1985, s. 9–10) beskrev att omvårdnaden ska värna om den mentala och fysiska hälsan samt ge stöd till kvinnan och hennes behov. För
att förbättra och förebygga en negativ kroppsuppfattningen bör sjuksköterskor diskutera och samtala om hur kvinnan uppfattar sig själv efter behandlingen. Detta kan förbättra kvinnors kroppsuppfattning och därigenom livskvaliteten.
Resultatet visade att kvinnornas fysiska funktion hade påverkats negativt efter behandlingen. Exempelvis upplevde en del kvinnor eliminationsproblem, försvårade vardagssysslor och svårigheter att återgå till arbetet. Svårigheter i att återgå till arbetet kan resultera i att kvinnornas ekonomiska situation påverkas negativt. Detta kan i sin tur påverka livskvaliteten negativt något som även styrks i resultatet. Dunberger et al. (2011) beskrev att eliminationsproblem kan uppstå hos kvinnorna efter behandling. Kvinnorna är i de fallen beroende av sin fysiska funktion då de plötsligt kan behöva besöka toaletten vilket beskrevs av Sekse et al. (2019). Dessa problem kan medföra en försämrad livskvalitet för kvinnorna. Därför är det relevant att sjuksköterskor lyfter dessa problem och hjälper kvinnan att hitta strategier för att hantera vardagen vilket styrks i Watsons teori (1985, s. 9–10). Där en av de vårdande faktorerna är att systematiskt använda vetenskap för att lösa eventuella problem.
Slutsats
Arbetet har visat att gynekologisk cancer kan påverka kvinnor på olika sätt. De drabbades av både fysiska och emotionella komplikationer efter behandlingen som i sin tur påverkade den
totala upplevelsen av livskvalitet negativt. Resultatet visade även att stöd och information om eventuella biverkningar hade en stor betydelse för livskvaliteten. Om samtal kring gynekologisk cancer hade varit mer normaliserat hade även detta förbättrat
livskvaliteten hos kvinnorna. Sjuksköterskor bör uppmärksamma och tala om problem som kvinnorna kan uppleva för att sedan stötta och hjälpa dem i att hitta individuella lösningar. Det är därför relevant att sjuksköterskor får utbildning och kunskap kring hur dessa frågor skall bemötas. Vidare behövs ytterligare forskning i ämnet samt att sjukdomen
uppmärksammas för att normalisera samtalet kring gynekologisk cancer. Både inom vården och i samhället. Detta kan leda till att livskvaliteten hos kvinnor som har blivit behandlade för gynekologisk cancer förbättras.
Referenser
Akkuzu, G., Kurt, G., Guvenc, G., Kok, G., Simsek, S., Dogrusoy, S., & Ayhan, A. (2018). Learning Needs of Gynecologic Cancer Survivors. Journal of Cancer Education: The
Official Journal of the American Association for Cancer Education, 33(3), 544-550.
doi:10.1007/s13187-016-1118-y
*Bae, H., & Park, H. (2016). Sexual function, depression, and quality of life in patients with cervical cancer. Supportive Care in Cancer, 24(3), 1277-1283. doi:10.1007/s00520-015-2918-z
Barlow, E., Hacker, N., Hussain, R., & Parmenter, G. (2014). Sexuality and body image following treatment for early-stage vulvar cancer: A qualitative study. Journal of
Advanced Nursing, 70(8), 1856-1866. doi:10.1111/jan.12346
Cancercentrum. (u.å). Gynekologisk cellprovskontroll. Hämtad 6 maj, 2020, från Cancercentrum, https://www.cancercentrum.se/samverkan/vara-uppdrag/prevention-och-tidig-upptackt/gynekologisk-cellprovskontroll/
*Cosentino, C., Sgromo, D., Merisio, C., Berretta, R., & Pruneti, C. (2018).
Psychophysiological Adjustment to Ovarian Cancer: Preliminary Study on Italian Women Condition. Applied Psychophysiology and Biofeedback, 43(2), 161-168.
doi:10.1007/s10484-018-9395-3
*Doll, K., Barber, E., Bensen, J., Snavely, A., & Gehrig, P. (2016). The health-related quality of life journey of gynecologic oncology surgical patients: Implications for the
incorporation of patient-reported outcomes into surgical quality metrics. Gynecologic
Oncology, 141(2), 329-335. doi:10.1016/j.ygyno.2016.03.003
Dunberger, G., Lind, H., Steineck, G., Waldenström, A.-C., Onelöv, E., & Avall-Lundqvist, E. (2011). Loose stools lead to fecal incontinence among gynecological cancer survivors.
Acta Oncologica, 50(2), 233-42. doi:10.3109/0284186X.2010.535013
Folkhälsomyndigheten. (2015). Att mäta välfärd, livskvalitet och social hållbarhet. Hämtad 2 maj, 2020, från Folkhälsomyndigheten,
https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/projektwebbar/msh/seminarier- konferenser/social-hallbarhet-2015/presentationer/c1/att-mata-valfard-livskvalite-och-social-hallbarhet.pdf
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 141–152). Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (2017). Granskningsfrågor för kvalitativa och kvantitativa studier. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 187–188). Lund: Studentlitteratur.
Gilbert, E., Ussher, J., & Perz, J. (2011). Sexuality after gynaecological cancer: A review of the material, intrapsychic, and discursive aspects of treatment on women's
sexual-wellbeing. Maturitas, 70(1), 42-57. doi:10.1016/j.maturitas.2011.06.013
Graneheim, U., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education
Today, 24, 105–112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Harrington, C., Hansen, J., Moskowitz, M., Todd, B., & Feuerstein, M. (2010). It's Not over When it's Over: Long-Term Symptoms in Cancer Survivors—A Systematic Review.
The International Journal of Psychiatry in Medicine, 40(2), 163-181. doi:10.2190/PM.40.2.c
Kobleder, A., Raphaelis, S., Glaus, A., Fliedner, M., Mueller, M., Gafner, D., Gehrig, L., & Senn, B. (2016). Recommendations for symptom management in women with vulvar neoplasms after surgical treatment: An evidence-based guideline. European Journal of
Oncology Nursing, 25, 68-76. doi:10.1016/j.ejon.2016.10.003
*Koutoukidis, D., Beeken, R., Lopes, S., Knobf, M., & Lanceley, A. (2017). Attitudes, challenges and needs about diet and physical activity in endometrial cancer survivors: A qualitative study. European Journal of Cancer Care, 26(6).
doi:10.1111/ecc.12531
Ledford, L., & Lockwood, S. (2019). Scope and epidemiology of gynecologic cancers: An overview. Seminars in Oncology Nursing, 35(2), 147–150.
doi:10.1016/j.soncn.2019.03.002
*Lindgren, A., Dunberger, G., & Enblom, A. (2017). Experiences of incontinence and pelvic floor muscle training after gynaecologic cancer treatment. Supportive Care in Cancer,
25(1), 157-166. doi:10.1007/s00520-016-3394-9
*Nelson, A., Albizu-Jacob, A., Fenech, A., Chon, H., Wenham, R., & Donovan, K. (2018). Quality of life after pelvic exenteration for gynecologic cancer: Findings from a qualitative study. Psycho-Oncology, 27(10), 2357-2362. doi:10.1002/pon.4832 Patibandla, J., Fehniger, J., Levine, D., & Jelinic, P. (2018). Small cell cancers of the female
genital tract: Molecular and clinical aspects. Gynecologic Oncology, 149(2), 420–427. doi:10.1016/j.ygyno.2018.02.004
*Philp, S., Mellon, A., Barnett, C., D'Abrew, N., & White, K. (2017). The road less travelled: Australian women's experiences with vulval cancer. European Journal of Cancer Care,
26(1). doi:10.1111/ecc.12465
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2017). Nursing Research: Generating and Assesing Evidence for Nursing
Rasmusson, E., & Thomé, B. (2008). Women’s Wishes and Need for Knowledge Concerning Sexuality and Relationships in Connection with Gynecological Cancer Disease.
Sexuality and Disability, 26(4), 207-218. doi:10.1007/s11195-008-9097-5
Sam, A., George, J., & Mathew, B. (2019). Less Common Gynecologic Malignancies: An Integrative Review. Seminars in Oncology Nursing, 35(2), 175-181.
doi:10.1016/j.soncn.2019.02.004
Sekse, R., Dunberger, G., Olesen, M., Østerbye, M., & Seibæk, L. (2019). Lived experiences and quality of life after gynaecological cancer—An integrative review. Journal of
Clinical Nursing, 28, 1393-1421. doi:10.1111/jocn.14721
Sekse, R., Gjengedal, E., & Råheim, M. (2013). Living in a Changed Female Body After Gynecological Cancer. Health Care for Women International, 34(1), 14-33.
doi:10.1080/07399332.2011.645965
*Sekse, R., Hufthammer, K., & Vika, M. (2015). Fatigue and quality of life in women treated for various types of gynaecological cancers: A cross-sectional study. Journal of Clinical
Nursing, 24(3-4), 546-555. doi:10.1111/jocn.12647
*Sekse, R., Hufthammer, K., & Vika, M. (2017). Sexual activity and functioning in women treated for gynaecological cancers. Journal of Clinical Nursing, 26(3), 400-410. doi:10.1111/jocn.13407
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag.
*Shao, Z., Zhu, T., Zhang, P., Wen, Q., Li, D., & Wang, S. (2017). Association of financial status and the quality of life in Chinese women with recurrent ovarian cancer. Health
and Quality of Life Outcomes, 15(1), 144. doi:10.1186/s12955-017-0714-9
*Sidenius, A., Manderson, L., Mogensen, O., Rudnicki, M., Møller, L., & Hansen, H. (2019). "But this is a good cancer": Patient perceptions of endometrial cancer in Denmark.
Journal of Clinical Nursing, 28(1-2), 245-256. doi:10.1111/jocn.14615
Snellman, I., & Gedda, K. (2012). The value ground of nursing. Nursing Ethics, 19(6), 714-726. doi:10.1177/0969733011420195
Socialstyrelsen. (2018). Cancer i siffror 2018 – Populärvetenskapliga fakta om cancer. Hämtad 11 September, 2020, från Socialstyrelsen,
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2018-6-10.pdf
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2014). Mall för kvalitetsgranskning av
studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser.
Stilos, K., Doyle, C., & Daines, P. (2008). Addressing the sexual health needs of patients with gynecologic cancers. Clinical Journal of Oncology Nursing, 12(3), 457-63.
doi:10.1188/08.CJON.457-463
*Teo, I., Cheung, Y., Lim, T., Namuduri, R., Long, V., & Tewani, K. (2018). The relationship between symptom prevalence, body image, and quality of life in Asian gynecologic cancer patients. 27(1), 69-74. doi:10.1002/pon.4457
*Tsai, L. Y., Wang, K. L., Liang, S. Y., Tsai, J. M., & Tsay, S. L. (2017). The lived experience of gynecologic cancer survivors in Taiwan. The Journal of Nursing Research, 25(6), 447-454. doi:10.1097/ jnr.0000000000000229
*van Walree, I., Hamaker, M., Van de Poll-Franse, L., Vos, M., Boll, D., Van Huis-Tanja, L., & Ezendam, N. (2019). Older ovarian cancer survivors report lower long-term health-related quality of life than younger survivors: A study from the population-base.
Gynecologic Oncology, 153(2), 391-398. doi:10.1016/j.ygyno.2019.02.001
*Warren, N., Melrose, D., Brooker, J., & Burney, S. (2018). Psychosocial distress in women diagnosed with gynecological cancer. Journal of Health Psychology, 23(7), 893-904. doi:10.1177/1359105316640061
Watson, J. (1985). Nursing: The Philosophy and Science of Caring. University Press of Colorado. *Westin, S. N., Sun, C. C., Tung, C. S., Lacour, R. A., Meyer, L. A., Urbauer, D. L., Frumovitz,
M. M., Lu, K. H., & Bodurka, D. C. (2016). Survivors of gynecologic malignancies: Impact of treatment on health and well-being. Journal of Cancer Survivorship, 10(2), 261-270. doi:10.1007/s11764-015-0472-9
*Zandbergen, N., De Rooij, B., Vos, M., Pijnenborg, J., Boll, D., Kruitwagen, R., van de Poll-Franse., & Ezendam, N. (2019). Changes in health-related quality of life among gynecologic cancer survivors during the two years after initial treatment: A longitudinal analysis. Acta Oncologica: ECRS 2018, 58(5), 790-800.
doi:10.1080/0284186X.2018.1560498
Zeng, Y., Liu, X., & Loke, A. (2012). Addressing sexuality issues of women with
gynaecological cancer: Chinese nurses’ attitudes and practice. Journal of Advanced
Nursing, 68(2), 280-292. doi:10.1111/j.1365-2648.2011.05732.x
Östlundh, L. (2017). Informationsökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för
Bilaga 1
Tabell 1
Översikt av sökningar
Databas
Datum Sökord Avgr. Antal relevanta
träffar
Urval*
1 Urval* 2 Urval* 3 Urval* 4 Antal valda
artiklar Artikel PubMed 2020-08-31 (("Genital Neoplasms, Female"[Mesh]) AND "Quality of Life"[Mesh]) AND "Attitude"[Mesh] Eng, Sve, 5 år 61 18 12 6 4 3 Doll et al (2016); Koutoukidis et al, (2017); Philp et al. (2017) PubMed 2020-08-31 (("Genital Neoplasms, Female/psycholog y"[Mesh]) AND "Quality of Life"[Mesh]) AND "Adaptation, Psychological"[Me sh] Eng, Sve, 5 år 25 14 6 5 2 1 Cosentino et al. (2018) PubMed 2020-08-31 ("Genital Neoplasms, Female"[Mesh]) AND "Quality of Life"[Mesh] AND experience* Eng, Sve, 5 år
123 38 28 18 5 6 Bae & Park.,
(2016); Sidenius et al., (2019); Shao et al., (2017); van Walree et al., (2019); Westin et al., (2016); Zandbergen et al. (2019) Cinahl 2020-08-31 (MH "Genital Neoplasms, Female") AND (MH "Quality of Life") AND experience* Eng, Sve, 5 år 23 14 12 10 7 7 Lindgren et al., (2017); Nelson et al., (2017); Sekse et al., (2015); Sekse et al., (2017); Teo et al., (2018); Tsai et al., (2017); Warren et al. (2018)
*Urval 1: Antal valda artiklar efter att titel lästs, Urval 2: Antal valda artiklar efter att abstrakt lästs, Urval 3: Antal valda artiklar efter att hela artikeln lästs, Urval 4: Antal valda artiklar som kvalitetsgranskades.
Bilaga 2
Tabell 2
Översikt av inkluderade artiklar
Författare Årtal Land
Studiens syfte Typ av studie Deltagare
(Bortfall) Datainsamling Analys Huvudresultat Kvalitet
Bae & Park (2016) Sydkorea
Undersöka nivån av sexuell funktion, depression och livskvalitet hos patienter med livmoderhalscancer
Kvantitativ
Tvärsnittsstudie 137 (0 st) Enkätundersökning Deskriptiv
korrelationsanalys
Studien visade vidare att sexuell funktion hade en negativ relation till depression samt en positiv till livskvalitet. Studien visar att kvinnor med låg sexuell funktion tenderar att ha en låg livskvalitet samt en hög nivå av depression.
Hög
Cosentino et al. (2018) Italien
Utvärdera den psykologiska och fysiologiska anpassningen hos kvinnor med livmoder- och äggstockscancer
Kvantitativ Observations, tvärgående
38 (0 st) Enkätundersökning
Deskriptiv analys Studien visar på att kvinnorna upplever ett högt generellt stöd, där ens partner respektive vänner spelade en stor
roll. Studien visar även att kvinnorna upplever en generell oro över sitt utseende. Studien visar vidare att kvinnorna har en relativt god livskvalitet där den mest problematiska variabeln är emotionell funktion samt symtom som fatigue, sömnsvårigheter och smärta.
Hög
Doll et al. (2016) USA
Att rapportera patientrapporterade förändringar i livskvalitet hos kvinnor som genomgått gynekologisk kirurgi
Kvantitativ Prospektiv longitudinell kohortstudie 281 (50 st) Intervjuer Enkätundersökning Explorativ analys
Funktionellt välmående minskade signifikant 1 mån efter operation men ökade sedan för att ej förändras
signifikant efter 3 respektive 6 månader. Emotionellt välmående ökade samtidigt som ångest minskade signifikant efter 1 månad postoperativt och var snare stabila efter 3 respektive 6 månader. Det fysiska välmåendet påverkades inte signifikant postoperativt.
