Examensarbete - Kandidatnivå
VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD
2020:62
Utmattningssyndrom - ur ett livsvärldsperspektiv.
En kvalitativ litteraturöversikt
Bergerling, K.
Sahlqvist, K.
Examensarbetets
titel: Utmattningssyndrom - ur ett livsvärldsperspektiv. Titel på engelska: Fatigue syndrome– based on a life world perspective. Författare: Bergerling, Kristin & Sahlqvist, Katarina
Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Nivå och poäng: Kandidatnivå, 15 högskolepoäng
Utbildning: Sjuksköterskeutbildning, GSJUK 18v Handledare: Carolina Lindström
Examinator:
Margaretha Ekebergh
Vi vill framföra ett stort tack till vår handledare Carolina Lindström och examinator Margaretha Ekebergh för värdefull vägledning genom vårt arbete med denna
litteraturöversikt.
Sammanfattning:
Utmattningssyndrom är vanligt förekommande i dagens samhälle. Litteraturöversikten syftar till att belysa upplevelsen av förändrad livsvärld hos individer som drabbats av utmattningssyndrom. Analysen av litteraturen visade tydliga budskap kring upplevelser av utmattning. Teman som visade sig vara framträdande var den förändrade livsvärlden relaterat till lidandet och olika somatiska och psykologiska symtom, vilka framträdde vid utmattningssyndrom. Litteraturöversikten visar brister angående de drabbade individernas delaktighet i sin egen vård. Litteraturen visar även uteslutande negativa data för de drabbade individerna. Önskvärt vore forskning som belyser positiva möten mellan drabbade individer och vården, finns dessa inte är det en stor brist i vården som behöver reflekteras över.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Examensarbete - Kandidatnivå ______________________________________________ 1 INLEDNING _________________________________________________________ 1 BAKGRUND _________________________________________________________ 1 Samspel mellan stress och sjukdom - Insjuknande i utmattningssyndrom ___________ 1 Livsvärldens påverkan vid utmattningssyndrom ________________________________ 2 Sjuksköterskans betydelse i mötet med personer med utmattningssyndrom _________ 2 Lidande __________________________________________________________________ 3 PROBLEMFORMULERING ____________________________________________ 4 SYFTE ______________________________________________________________ 4 METOD _____________________________________________________________ 4 Datainsamling _____________________________________________________________ 4 Dataanalys _______________________________________________________________ 4 RESULTAT __________________________________________________________ 5
Lidande som påverkar livsvärlden ____________________________________________ 5
Upplevelser av insjuknandet i utmattningssyndrom och lidandets framväxt ___________________ 5 Förlorad identitet och självkänsla ___________________________________________________ 6
En förändrad livsvärld _____________________________________________________ 7
Förändring av den subjektiva inre världen _____________________________________________ 7 Möten i vården som påverkar livsvärlden _____________________________________________ 7 Existensen förändras _____________________________________________________________ 9
Hur kroppsliga och själsliga symtom påverkar livsvärlden _______________________ 9
Trötthet _______________________________________________________________________ 9 Värk _________________________________________________________________________ 10 Akut insjuknande och kollaps _____________________________________________________ 10
DISKUSSION _______________________________________________________ 11 Metoddiskussion __________________________________________________________ 11 Resultatdiskussion ____________________________________________________ 12
Sjuksköterskans roll att lindra lidande _______________________________________________ 12 Upplevelser av trötthet som påverkar livsvärlden ______________________________________ 14 Upplevelser av värk som påverkar livsvärlden ________________________________________ 15 Utmattning relaterat till kön _______________________________________________________ 15 Studiens resultat och dess betydelse för vårdandet _____________________________________ 15 Studiens resultat och dess betydelse för hållbar utveckling _______________________________ 16
SLUTSATSER _______________________________________________________ 16 Framtida forskningsfrågor och författarnas tankar ____________________________ 17 REFERENSER ______________________________________________________ 18 BILAGA 1 __________________________________________________________ 23 BILAGA 2 __________________________________________________________ 24
INLEDNING
Författarna till uppsatsen har valt att skriva och fördjupa sig inom ämnet utmattningssyndrom. Enligt Sveriges television (2020) är utmattningssyndrom på uppgång i samhället. Försäkringskassans rapporter år 2018 och 2019 visar att 25 000 människor i Sverige sjukskrevs på grund av utmattningssyndrom. Av dessa var 19 500 drabbade kvinnor, resterande antal var män. Denna uppsats tar sin utgångspunkt i en livsvärldsorienterad ansats (Dahlberg & Segesten 2010), med fokus på hur individer upplever att deras livsvärld påverkas i det dagliga livet i samband med diagnosen utmattningssyndrom.
Förutom lättnaden över diagnosen så fick jag med mig ett par aha-upplevelser. Det ena var att det inte alltid behöver vara mängden saker att göra som orsakar stress. Det är det mentala förhållningssättet och en av de allra största stressfaktorerna är dålig självkänsla. Allt blir liksom jobbigare när man tvivlar på sig själv. När man ställer mycket högre krav på sig själv än andra och bara bedömer sig själv efter prestation. När man tror att man måste göra mer och bättre än alla andra (hämtat från en blogg, Markus, 2016)
BAKGRUND
I dagens samhälle lever många människor under pressade levnadsförhållanden, vilket kan påverka både arbetsliv och privatliv. Detta ses bidra till ökad psykisk ohälsa (Folkhälsomyndigheten 2020). Sjukskrivningstalen för utmattningssyndrom har ökat sedan 2010. Det är vanligtvis individer som har barn i åldrarna tre till åtta år, samt att de har större familjer med fyra eller fler barn. Vid hög arbetsbelastning i kombination med stort familjeansvar riskerar individer att hamna i dubbelarbete, vilket ökar risken för stressrelaterad ohälsa (Försäkringskassan 2020). En vanlig uppfattning är att individer som drabbas av utmattningssyndrom har låg stresströskel innan sjukdomen bryter ut. Detta är en missuppfattning, eftersom individer som drabbas av utmattningssyndrom ofta har en hög stresstolerans. Enligt Carlsson (2008) drabbar utmattningssyndrom snarare högpresterande och ambitiösa medarbetare.
Samspel mellan stress och sjukdom - Insjuknande i
utmattningssyndrom
Institutet för stressmedicin (ISM) definierar stress utifrån både biologiskt och psykologiskt perspektiv. Det som avgör hur individer påverkas vid påfrestningar i livet och förmågan att kunna hantera stress är därmed ett samspel. Hur individen reagerar och hanterar situationen blir därmed en avspegling av livsvärlden som påverkas av tidigare erfarenheter, känslor och fysiologiska reaktioner. Stressreaktionen är vanligen inte farlig utan lämpad för sitt ändamål. När de psykologiska och fysiologiska upplevelserna av stressbelastningen blir för stora att hantera kan somatiska, psykiska och beteendemässiga konsekvenser uppstå (Västra Götaland regionen 2019).
Insjuknande beskrivs ofta som akut och kan yttra sig med symtom som svår ångest eller oförmåga att stiga upp ur sängen. Innan den akuta fasen har symtom vanligen utvecklats under flera års tid och varierar ofta i omfång och intensitet. För att diagnosen utmattningssyndrom ska kunna ställas finns det kriterier som ska vara uppfyllda. Dessa kriterier är bland annat närvarande av psykiska och fysiska symtom på utmattning. Symtom ska ha framträtt på grund av stressorer som funnits under en längre tid. Vanligt är att psykisk energi saknas och livskraften försvagas. Detta visar sig genom minskad initiativförmåga och hög psykisk uttröttbarhet. Återhämtningstiden tar lång tid. Symtom som ses vid utmattning är koncentrationssvårigheter eller problem med minnet. Krav blir svårhanterliga och ostabilt känsloläge ses ofta, samt problem med sömnen. Vanligen infinner sig även fysiska symtom som smärta, hjärtklappning och besvär med magen (Socialstyrelsen 2003).
Livsvärldens påverkan vid utmattningssyndrom
Enligt Ekebergh och Lindberg (2020) är livsvärlden en värld av upplevelser som kan delas med andra, men samtidigt är den unik och subjektiv för var och en av oss. Livsvärld är ett filosofiskt koncept som utvecklades av filosofen Edmund Husserl. Hur vi förstår och tolkar situationer är olika beroende på människors olika preferenser och tidigare erfarenheter.
Enligt Engebretsen och Bjorbækmo (2019b) menar Heidegger att värld och livsvärld är synonymt. Personens livsvärld är deras upplevelse av att vara människa. Livsvärlden är odelbar. All upplevelse finns således inom livsvärlden och detta är för var och en av oss “min verkliga subjektiva värld”.
Socialstyrelsen (2003) beskriver hur utmattningssyndrom påverkar det dagliga livet och skapar ett lidande. För att orka med vardagen kan individerna behöva sova på dagen och semesterdagar plockas ut för att hinna vila upp sig. Individens prestationsförmåga avtar, självförtroendet börjar svikta och personligheten förändras. Energin som finns går åt till arbetet. Familj och fritidsintressen blir åsidosatta. Nedstämdheten ökar succesivt och så även koncentration- och minnesförmågan.
Enligt 1177.se (2020) är det vanligt att personers liv förändras efter en utmattning. Det är individuellt hur livsvärlden blir förändrad. Enligt Internetmedicin (2020) ses ofta en lägre stresstolerans hos personer som drabbats av utmattningssyndrom än tidigare.
Sjuksköterskans betydelse i mötet med personer med
utmattningssyndrom
Enligt ISM går behandlingen idag ut på att lära individerna att identifiera sina stressorer och öka sina resurser. Viktigt är att individerna får hjälp med skapande av bra rutiner kring mat, sömn och fysisk aktivitet (Institutet för stressmedicin 2019). Stöttning som sjuksköterskan kan bidra med är rådgivning kring egenvård. En hälsofrämjande omvårdnadsprocess skapas när sjuksköterskan tar del av individens livsvärld och stöttar individen att förhålla sig till den förändrade livssituationen. Stöd och bekräftelse ska anpassas efter individens behov. Sjuksköterskan har potential att påverka individen till en
bättre hälsa genom att ge individen ansvar för sin egen hälsoutveckling. Detta utförs genom att individen får stöd av sjuksköterskan att utveckla sina egna resurser och ta makten över sin hälsa (Svensk sjuksköterskeförening 2020).
Sjuksköterskan behöver ha förmågan att lyssna uppriktigt och ställa motfrågor till patienten vilket kan öppna upp för existentiella dialoger (Ekebergh, M. & Dahlberg, K, 2015 ss. 129–144). Sjuksköterskans förståelse för individen ökar när samtalet förs med nyfikenhet och lyhördhet, det får även individens förståelse att öka. När sjuksköterskan använder sig av stödjande inlärning stärks individens möjlighet till att fatta egna beslut och ta ansvar för sin livssituation. Om sjuksköterskan har en genuin nyfikenhet och försöker förstå dess situation ställer sjuksköterskan frågor till individen. Frågorna ställs för att skapa en reflektion över individens livssituation och vad som kan göras åt situationen, även vilka konsekvenser olika val kan innebära. Genom dialogen förstår sjuksköterskan individens tankar och känslor. Det är viktigt att skapa en tillförlitlig relation där sjuksköterskan låter individens upplevelse vara i fokus (Andersson, Svanström, Ek, Rosén & Berglund 2015).
Lidande
Det finns olika sorters lidande. Att lida av sjukdom, livsleda eller vårdlidande. Sjukdomslidande är lidande som är relaterat till ohälsa. Livsleda kan uppstå då en människa inte känner mening med livet. Vårdlidande uppstår i mötet med vården när frånvaro av vårdande infinner sig. Lidande som begrepp kan upplevas som ett laddat ord, något som en människa vill undvika. Ordets innebörd kan belysa både fysiskt och psykiskt lidande. Det psykiska lidande kan liknas vid emotionell smärta (Arman 2015, ss. 39 - 43). Vidare beskriver Kasén, Nordman, Lindholm och Eriksson (2008) att när individer upplever att vårdgivaren försummar dem eller har bristfälligt bemötande uppstår ett vårdlidande. Hur och vad som sägs av vårdgivaren får betydelse för individen och hur den uppfattar sin situation. Förmedlar vårdgivaren hopplöshet till individen skapas lidande. Vårdgivaren kan förhindra vårdlidande genom att individens värld synliggörs och visas hänsyn till.
Utmattningssyndrom skapar ett lidande för drabbade individer. Utmattning är en svår upplevelse att hantera som präglas av stort lidande. Detta lidande beskrivs som en känsla av att vara levande död och att vara dömd till ensamhet med upplevelser av att känna hemlöshet. Livet förändras i en negativt nedåtgående spiral, känslor av att inte bli sedd som den unika person man är och att känna sig utbytbar kan framkallas. Det är vanligt att individer med utmattningssyndrom sluter sig, därmed skapas ensamhet och att lida i det tysta (Gustafsson & Wiklund Gustin 2019, ss. 68–69).
Enligt Internetmedicin (2020) påverkar utmattningssyndrom livskvaliteten i sådan utsträckning att den tydligt sänks. Det är inte ovanligt att ur den upplevda sänkta livskvalitén skapas tankar kring döden.
PROBLEMFORMULERING
Sjukskrivningar på grund av utmattningssyndrom ökar i Sverige. Vid utmattningssyndrom kan individer drabbas av somatiska, psykiska och beteendemässiga symtom. Vardagen kan påverkas i sådan omfattning att sjukskrivning blir nödvändig för att återhämta sig. Det kan ibland ta lång tid innan patienten kan återgå till arbetslivet. Det är vanligen personer som tidigare varit högpresterande och haft god funktionsnivå som drabbas vilket skapar ett lidande då livsvärlden drastiskt ändras. Sjuksköterskan möter individer med utmattningssyndrom inom alla vårdformer. För att kunna ge god vård är det viktigt att ha förståelse för hur individer erfar sin livsvärld och hur den påverkas vid utmattningssyndrom.
SYFTE
Att belysa hur individers livsvärld påverkas vid utmattningssyndrom.
METOD
För att skapa en beskrivande översikt av kunskapen inom det valda området genomförs en litteraturöversikt. Enligt Friberg (2017 ss.141–152) utförs det genom att ta reda på vilken befintlig forskning som finns, för att få en uppfattning om nuvarande kunskapsläget. På ett strukturerat sätt granskas befintliga forskningsartiklar, därefter genomförs en resumé av forskningsartiklarna.
Datainsamling
Insamling av data har genomförts i databaserna Cinahl och Medline. Sökning genomfördes även i Pubmed och Psykinfo, där framkom samma artiklar som redan valts. Inklusionskriterier var att artiklarna inte ska vara mer än tio år gamla, publicerade på engelska och vara peer reviwed. Två artiklar var äldre än tio år men uppfyllde syftet och bidrog till resultatet, därav sparades de. Enligt Friberg (2017 s. 146) är det viktigt med noggrann redovisning av sökord och sökvägar för att läsaren skall förstå hur det slutgiltiga urvalet av artiklar har gått till. Sökord som använts är: “burnout”, “professional burnout”, “exhaustion”, “exhaustion symtom”, “lifeworld”, “life world”, “lived experience” och “existential”. Sökorden har kombinerats med OR och AND för att skapa söksträngar. Enligt Östlundh (2017 s. 72) kan det vara av värde att använda sig av Boolesk sökteknik, för att kunna kombinera sökord. (Bifogas i tabellform) Bilaga 1.
Dataanalys
Efter datainsamlingsfasen bedömdes tolv artiklar relevanta för syftet och lästes i sin helhet. Tre artiklar valdes bort, då de ej besvarade litteraturöversiktens syfte. Därefter analyseras de nio artiklarna utifrån Fribergs (2017 ss. 148–150) analyssteg. För att kunna skapa en översikt av de utvalda artiklarna genomfördes en allmän översikt. Båda författarna läste återigen igenom alla artiklarna för att säkerställa att budskapet i forskningen uppfattades korrekt. Därefter utfördes en kortare sammanfattning som ett stöd till den fortsatta analysen. En tabell skapades för att ge en överskådlighet av de nio
artiklarna. Tabellen utformades med områdena: författare, år, titel, land, tidskrift, urval, syfte och resultat. Därefter fortsatte granskningen av att söka efter skillnader och likheter mellan artiklarna som valts ut. Analysen resulterade i teman och subteman. Teman hjälper till att på ett strukturerat sätt kunna redovisa resultaten från de olika artiklarna och skapa en förståelse för det valda området. (Bifogas i tabellform) Bilaga 2
RESULTAT
Efter att alla artiklarna lästs av båda författarna framträdde för oss tydliga budskap i artiklarna. Resultatet nedan redovisar budskapen i tre olika teman, med två och tre underliggande subteman. Tematiskt belyses hur utmattning påverkar individers livsvärld enligt följande:
Lidande som påverkar livsvärlden
• Upplevelser av insjuknandet i utmattningssyndrom och lidandets framväxt • Förlorad identitet och självkänsla
En förändrad livsvärld
• Förändring av den subjektiva inre världen • Möten i vården som påverkar livsvärlden • Existensen förändras
Hur kroppsliga och själsliga symtom påverkar livsvärlden • Trötthet
• Värk
• Akut insjuknande och kollaps
Lidande som påverkar livsvärlden
Upplevelser av insjuknandet i utmattningssyndrom och lidandets framväxt
I litteraturöversikten framkommer det i artikeln av Jingrot och Rosberg (2008) att individer med utmattningssyndrom upplever att kroppen och världen blir avskilda från varandra och förvirringssymtom infinner sig. Symtomen tas inte på allvar och de väljer istället att arbeta ännu hårdare, trots en ökad sjukdomskänsla. Tillslut finns inte ork för något annat än arbete. Familj och fritidsintressen blir åsidosatta. Känslan av insjuknandet beskrivs som att leva i en tunnel där det inte finns några utgångar, där tiden bara går snabbare och snabbare och tillslut finns det inte ens tid för att andas. Slutligen klarar individerna varken att fatta beslut eller genomföra de enklaste rutinuppgifterna. Den succesiva nedbrytningen tolkas som en process i att förlora sig själv. Hela livssituationen är utom kontroll och det går inte längre att sova. Självkänslan minskar och en känsla av
att hjärnan stängs av infinner sig. Individen klarar inte längre att utföra de simplaste uppgifterna. Enkla saker som att ringa ett telefonsamtal blir svårt, eftersom det är svårt att komma ihåg hur telefonnumret ska slås. I Jingrot och Rosbergs studie (2008) framkommer även att personer med utmattningssyndrom plötsligt inte visste hur bilen skulle köras, de kunde inte minnas hur bilen växlades. Ofta är dock problemen snabbt övergående men känslan är otäck.
I början av utmattningsprocessen upplevs ofta problemen vara relaterade till arbetet och plikterna som finns utanför hemmet. Startfasen för utmattningen är ofta relaterade till kroppsliga symtom, som problem med hjärtat, andningen eller sömnen. Tillslut kommer individerna till ett vägskäl, som har karaktären av ett sammanbrott eller en kollaps. Vid denna punkt inser de att deras mående har gått för långt och blivit allvarligt, till och med kritiskt (Arman, Hammarqvist & Rehnsfelt 2011). Obehagskänslor tar över livet, känslan beskrivs som förkroppsligad, en existentiell utmattning. Immunförsvaret blir dysfunktionellt och individen får återkommande infektioner. Även fysiska symtom som ångest, huvudvärk, sömnproblem och koncentrationssvårigheter infinner sig (Engebretsen 2018). Insjuknandet är en form av process, där den svåraste delen är att erkänna sig sjuk. Det kan ta dagar till veckor att komma till insikt att något faktiskt är fel (Alsen, Ali, Ekman & Fors 2020).
Jingrot och Rosberg (2008) belyser skillnad mellan män och kvinnor och de visar, hur männen ofta kan stanna kvar på arbetet och jobba över när de känner att de inte hinner med sitt arbete på samma sätt som tidigare. Kvinnorna däremot har inte samma möjligheter till att stanna kvar på jobbet för att jobba ikapp. Det som inte hinns med under dagen på grund av att arbetskapaciteten sjunkit märkbart, relaterat till utmattningen arbetas istället ikapp på lunchraster och nätter. Kvinnorna ska ofta hämta barnen och sköta om hushållet och har därmed ingen tid för att stanna kvar på arbetet som männen ofta kan göra.
Förlorad identitet och självkänsla
I litteraturstudien framkommer känslor av att förlora sig själv och vara utom all kontroll, vilket bland annat uttrycks som; “det är som ett stort hjul inombords som bara snurrar på”. Ibland känns det som att själen har lämnat kroppen. Personerna är vana vid att finnas där för andra människor vilket bidrar till att självkänslan kraschar och meningen med livet försvinner (Jingrot & Rosberg 2008). En tolkning av självbilden är att de känner sig fängslade i sitt liv och att de saknar förmåga att uppleva harmoni i livet (Arman, Hammarqvist & Rehnsfelt 2011). De upplever sig leva mitt i ett kaos, där de inte kan förstå sig på eller känna ingen sig själva. Delar av verkligheten går förlorad och identiteten ändras till stor del för att klara av den nya verkligheten (Engebretsen 2018). Känslor av otillräcklighet och att förlora kontrollen orsakar rädsla för att aldrig bli sig själv igen (Ekstedt & Fagerberg 2005). Individerna upplever utmattningen som en livsförändring som påverkar deras självuppfattning och vardag, hela existensen förändras och de uppfattar livet som oigenkännligt. Förmågan att utföra aktiviteter minskar, även det som tidigare tillfört glädje och självförtroende bidrar nu till att de upplever förlorad värdighet (Alsen et al. 2020). Känslor som att misslyckas i livet, att förlora kontrollen infinner sig, liksom känslor att inte kunna lita på sig själv. Detta leder till skamkänslor. För att skydda sig själv och sin hotade självbild trycks jobbiga känslor och situationer
undan, individerna stänger av sig själva. Social tillbakadragenhet tillstöter och tidigare meningsfulla aktiviteter avslutas (Ekstedt & Fagerberg 2005).
Trots stor ansträngning av existentiell reflektion kan existentiell blindhet eller bristande förståelse för livet infinna sig. Denna blindhet kan tolkas som ett sätt att undvika lidande. Individer med utmattning anser se sitt liv som ett projekt som ska genomföras, med motivet att detta är vad som förväntas av omgivningen. Känslorna är ofta att de är fängslade i sitt liv och att de är ett offer utan valmöjligheter (Arman, Hammarqvist & Rehnsfelt 2011). I Engebretsen och Bjorbækmo (2019a) berättar en person att identiteten gick förlorad, hur hen tidigare brukade vara en aktiv person och hur det blev när hen inte längre kunde vara den personen.
En förändrad livsvärld
Förändring av den subjektiva inre världen
Känslor som beskrivs är, ”jag är i kaos, jag förstår mig inte och jag känner inte igen mig själv, jag vet knappt vem jag är”. Individen blir en person som är okänd för hen. Komplimanger kan inte tas emot på grund av dålig självbild. Skam och skuldkänslor infinner sig, vilket allvarligt påverkar individens självvärde och en förändrad livsvärld växer fram. Projekt som tidigare kunde genomföras, förmår individen inte längre att driva framåt (Engebretsen & Bjorbækmo 2019b). Individer som har drabbats av utmattning beskriver upplevelser av att tappa tillgången till sig själva. Den innersta längtan är att känna livets mening, livsvilja och livsmål men det upplevs vara dolt och bortglömt. Individerna har känslor av att vara instängda i ett fängelse, då de upplever sig som fångade i sin situation. Livsgnistan är på väg att försvinna (Arman, Hammarqvist & Rehnsfelt 2011).
Tilltagande känsloavtrubbning samt förmågan att känna glädje, smärta, kärlek, empati och lycka försvinner (Ekstedt & Fagerberg 2005). Känslan av att vara fångad i sin nuvarande kropp, skapar en panik eftersom individen vet vad hen måste göra men energin finns inte. Huvudet blir snabbt uttröttat och feber uppkommer av minsta ansträngning. Enligt Engebretsen och Bjorbækmos (2020) behöver vårdpersonal tala om för personer med utmattning att de måste lära sig att göra ingenting. Kroppen kan ej längre tas förgiven, ej heller ignoreras. Personen upplever kroppen som åtskild från jaget (Engebretsen & Bjorbækmo 2020). Känslor som att förlora kontrollen över sina liv och att känna dåligt samvete skapar frustration och ilska mot sig själv (Engebretsen & Bjorbækmo 2019a). I Engebretsen och Bjorbækmos (2020) artikel belyses strävan efter ny mening med livet, där individerna blir medvetna om att de själva är meningsskaparna i deras liv och ur det existentiella kaoset uppstår ny mening, ”mitt välbefinnande i mina egna händer”.
Möten i vården som påverkar livsvärlden
Individer med utmattningssyndrom lider av sitt illabefinnande. De relaterar även sitt lidande till ett sekundärt lidande som framförallt orsakas av vårdens ifrågasättande. Dessa
två lidande skapar dubbelt lidandet. När vårdgivaren inte förstår individernas behov, utan enbart erbjuder sjukskrivning istället för behandling av utmattningen, uppstår känslor av att inte få den hjälp de behöver. De utmattade personerna upplever att vården saknar idéer och planer för hur de ska behandlas. Detta skapar ett vårdlidande, eftersom det inte finns något svar att få angående sitt illabefinnande (Arman, Hammarqvist & Rehnsfelt 2011). Enligt Engebretsen och Bjorbækmo (2019b) känner individerna sig misstrodda av vården, läkarna lyssnar inte på dem. En del av de som får diagnosen utmattningssyndrom blir även tillskrivna en depressionsdiagnos. Även om så inte är fallet, skrivs antidepressiv medicin ut. Individerna beskriver möten med läkarna som en kamp som förändrar livsvärlden. De upplever att de blir bortkopplade från sitt naturliga sammanhang. Detta åtföljs av känslor av skam, skuld och självkänslan påverkas ogynnsamt. Lidandet ökar både psykiskt och fysiskt, och det kan exempelvis kännas som att vara naken i allmänhetens ögon, medan man väntar på att bli erkänd som sjuk. Det är som att vara “nobody”.
Även enligt Engebretsen (2018) känner personerna sig missförstådda och dåligt bemötta från sjukvården. Exempelvis uttrycker en person att läkaren blev glad när hen bröt ihop på läkarbesöket, för då kunde diagnosen depression sättas. Medicin mot depression sattes in, när effekten inte blev som önskat höjde läkaren dosen. Individerna upplever ofta att fokus hamnar fel och läkaren är intresserad av att veta om det finns risk för självmord, varför fullt fokus blir på depression. Mediciner byts ofta och biverkningar kan vara svårhanterbara. För de utsatta personerna handlar det om, att klara av situationen, ofta genom att ligga på soffan och göra ingenting.
I Engebretsen (2018) beskriver en individ sina erfarenheter av att insjukna i cancer och jämför det med att drabbas av utmattning. ”Vid insjuknandet av cancer stod medmänniskorna och vården med öppna armar och gjorde allt för mig. Men när jag insjuknade i utmattningssyndrom fanns det ingen som brydde sig, det var som att inte finnas”. Detta kan skapa självmordstankar, menar denna individ. Tack vare barn och barnbarn kan de drabbade orka med de värsta dagarna. När personerna inte känner sig tagna på allvar av sjukvården exploderar deras känslor av att vara sjuk. Gradvis leder effekterna av deras livssituation till förlorad kontroll, ökad rädsla för att verka svag och värdelös. Enligt Jingrot och Rosberg (2008) skapar känslor av att inte bli sedd och betrodd en upplevelse av hemlöshet och att kanske själv vara problemet.
Enligt Alsen, Ali, Ekman och Fors (2020) kan personer med utmattning uppleva sig berövade sin värdighet då de inte blir vårdande och behandlade med respekt. Upplevelsen av att förlora fotfästet och en känsla av fruktansvärd svaghet kan infinna sig när exempelvis läkaren uttrycker, ”om det inte finns planer på att avsluta livet behövs ingen sjukskriving”. De hänvisas ofta till olika läkare och vårdinrättningar, vilket bidrar till en ökad frustration och stress. Trots att de känner sig sjuka ger de upprepade besöken enbart svar på att de inte finns några fel. Individerna upplever sig vara en börda för vården och börjar misstro sig själva och sin förmåga. Rådet från vårdpersonalen är att vila vilket upplevs meningslöst, eftersom det inte ger någon märkbar effekt.
Enligt (Jingrot & Rosberg 2008) upplever flera individer lycka när de träffar en läkare, som ser till deras helhetsperspektiv genom att se och lyssna till deras berättelser. Att vara
förstådd och få en förklaring till sina symtom gör kroppen förståelig och de går att känna igen sig i sin egen värld.
Existensen förändras
Individer med utmattningssyndrom kan känna sig pressade av att gå tillbaka till arbetet för tidigt. Kommentarer från samhället som, ”kan du inte bita ihop och hur svårt kan det vara”, är synpunkter som individerna kan få höra från omgivningen. När de känner sig misstrodda av samhället, ökar deras utsatthet, vilket vänder upp och ner på deras existens. Rädsla för sig själv uppstår och känslor av att förlora kontrollen framträder.
Individer berättar att de drog sig undan interaktion med andra människor för att kunna överleva, omvärlden blev överväldigande. Suicid kan ses som en utväg, när det inte finns något kvar att leva för när livsvärlden är helt förändrad (Engebretsen & Bjorbækmo 2019b).
När andra människors liv rullar på upplever de själva att de lämnas kvar i det förflutna och att deras liv står på paus. Individerna går runt i cirklar med liten möjlighet att påverka sin situation. De känner sig tomma, meningslösa och att livet har ett begränsat innehåll. Individerna känner sig uteslutna från väsentliga delar av deras liv så som arbete, familj och vänner. Känslor som att uteslutas från sitt tidigare liv med en osäker framtid växer fram. De reflekterar över deras tidigare och nuvarande situation. De får ompröva sina tidigare handlingar och mål med livet. De ifrågasätter även sitt tidigare sätt att leva. Det uppstår en känslomässig börda när de inser hur deras tillstånd påverkar dem själva och andra i deras närhet. Att se tillbaka över hur livet varit ger inte bara känslan av skuld och skam utan även en insikt över vad som behöver förändras i livet. De kämpar för att återfå tillgång till sig själva och känslan av mening med livet (Alsen et al. 2020). De har en daglig kamp för att klara hålla samma tempo som tidigare, för att klara det dagliga livet (Engebretsen 2018).
Tankar uppkommer som att nu måste andra hjälpa mig, men det visar sig att ingen annan kan hjälpa. Den egna individen måste läka sig själv så långt som möjligt och acceptera sig själv i sin nya situation. Ett kapitel i livet måste erkännas vara klart och accepterat. Individen måste försöka fortsätta framåt med de nya förutsättningar som nu föreligger i samband med utmattningen (Engebretsen & Bjorbækmo 2020).
Hur kroppsliga och själsliga symtom påverkar livsvärlden
Trötthet
För personer med utmattningssyndrom förekommer ofta trötthet innan det akuta insjuknandet sker. Tröttheten kan ha funnits under lång tid, men individerna har ignorerat trötthetssignalerna och fortsatt att köra på i vanlig takt. Därmed har ett grundläggande basalt behov ignorerats, vilket i förlängningen har spätt på tröttheten. Tröttheten upplevs som överväldigande, som en tät dimma som omsluter personen. Det är en långvarig process där energin succesivt förloras. Tröttheten kan inte avhjälpas med att sova. Ofta hänger sömnproblemen ihop med att det är svårt att varva ned, speciellt på nätterna. Oro och ångest uppstår ofta på kvällar och nätter som i sin tur bidrar till dålig sömn, vilket
bland annat uttrycks av personerna på följande sätt; “Jag var så dödstrött, inte sömnigt trött”, jag är så trött, jag har gått bortom all trötthet, som att jag fallit i en grop”. Tröttheten påverkar prestationen och begränsar det dagliga livet. Tröttheten leder ofta till att individerna inte orkar ta hand om sig själva och vardagens krav. Tröttheten är förlamande och kan beskrivas som att leva i ett vacuum, ett tillstånd av ickeexistens, då man bara äter och existerar (Ekstedt & Fagerberg 2005).
Det finns ett komplext samband mellan meningsfulla aktiviteter som är energigivande samtidigt som energi förbrukas. Välbefinnandet får ibland konkurrera med kraven som kommer med den givande aktiviteten. De energigivande aktiviteterna kräver planerad återhämtning och vila. Viktigt är att göra rätt val och noggrant överväga om stunderna av välbefinnande är värda sitt pris i tappad energi och trötthet (Hörberg, Wagman & Gunnarsson 2020).
Individerna beskriver att de, inför kollegor, vänner och familj, alltid försöker att visa ett glatt ansikte, men efter jobbet infinner sig en total utmattning. Det enda som de orkar är att sova. Individerna ville inte tänka på eller prata om vad det kan vara för fel (Jingrot & Rosberg 2008). Hela tillvaron går ut på att vila, utan att det sker någon förbättring. Det är som att försöka starta en bil utan bilbatteri (Alsen et al. 2020).
Värk
I Ekstedts och Fagerbergs (2005) studie beskrivs kroppsliga symtom som huvudvärk, muskelvärk i nacke, axlar och armar, ofta tillsammans med spänning och oro. Även illamående förekommer och det kan bli svårare och svårare att återhämta sig. Vidare i Ekstedts och Fagerbergs (2005) studie säger en person, ”helgerna gick åt till att ligga i sängen och kräkas”. Vidare berättade personen; “Det började med huvudvärk, kroppen fick bara hänga med, det fanns inget annat att göra”. Kroppssymtomen fluktuerar ofta i intensitet under flera månader (Engebretsen & Bjorbækmo 2019a). Även Jingrot och Rosberg (2008) beskriver smärtor, som bröstsmärta, herpes och muskelvärk som kan komma och gå under lång tid. I Jingrot och Rosbergs studie (2008) berättar en individ, att han försökte döva smärtan som finns i kroppen genom att jobba hårdare fysiskt, för att genom sitt hårda kroppsarbete kunna förklara smärtan relaterat till den fysiska ansträngningen han utsatte kroppen för. Detta är ett sätt att ignorera smärtans orsak som var en annan, denna strategi gör det lättare att förstå smärtan.
Akut insjuknande och kollaps
Det akuta insjuknandet kan yttra sig på olika vis. I Ekstedts och Fagerbergs (2005) studie beskriver en person sitt akuta insjuknande som en reaktion på en fråga hon ställdes inför. Frågan var hur hon mådde? “När hon frågade det var det som att någon hade skjutit mig i nacken bakifrån med en pistol och mitt huvud exploderade. Jag fick bländande huvudvärk. Jag kollapsade och låg bara där och skrek”.
I Jingrots och Rosbergs (2008) studie beskrivs sjukdomsprocessen leda till ett existentiellt sammanbrott. Till slut kommer individen till en punkt där ”tillvaron rasar samman”. Det finns ingen energi kvar efter arbetsdagen. Det enda individen klarar av är att bara vara. Det finns ingen energi till att utföra några sysslor. Även Arman, Hammarqvist och
Rehnsfeldts (2011) studie visar att individerna kommer till ett vägskäl som ofta upplevs som ett sammanbrott eller en kollaps. Vid detta vägskäl inser personerna att deras mående har passerat gränsen och blivit allvarligt, till och med kritiskt. Individerna lämnar sitt försvar och sjunker ner i sina känslor och intar ett tillstånd av att bara vara.
I Engebretsens och Bjorbækmos (2019a) studie beskrivs en individs kollaps under ett möte. Individen svimmar och vaknar sedan på sjukhus med en puls på 30 slag per minut. Händelsen beskrivs av individen själv som om att hjärnan kopplades bort.
DISKUSSION
Metoddiskussion
En litteraturöversikt har använts som studiedesign för att belysa hur individers livsvärld påverkades vid utmattningssyndrom. Trots att flera olika söksträngar och sökmotorer användes, gav det endast ett resultat på sju artiklar som besvarade syftet till litteraturöversikten. Urvalen i de första sökningarna var att artiklarna skulle vara max tio år gamla, publicerade på engelska och vara peer review. Genom att använda peer reviewed som avgränsning i artikelsökningarna belyser Östlund (2017 s.79) att de utvalda artiklarna är publicerade i vetensakliga tidskrifter. Tre av de valda artiklarna hittades genom att göra en sekundärsökning. Östlund (2017 s.78) beskriver att sekundärsökningar kan vara av värde för att utreda om författaren skrivit något mer av intresse. Eftersom de första sökningarna inte gav ett tillräckligt stort underlag för en litteraturöversikt, utfördes ytterligare sökningar där tidskravet valdes bort. Vidare anser Östlund (2017 s. 78) att forskningsmaterial är färskvara och ett urvalskriterium kan vara tidsinställning. Forskningssyftet ansågs vara viktigt att belysa, vilket medför att tidskravet togs bort. Detta medförde att ytterligare två artiklar hittades som besvarade studiens syfte. För att finna vårdvetenskapliga artiklar har sökmotorerna Cinahl och Medline använts. När de nio artiklarna granskades av båda författarna ansågs artiklarna svara på litteraturöversiktens syfte. Enligt Segesten (2017 s. 50) ska artiklar utsättas för granskning för säkerställande att endast god forskning publiceras. Enligt Friberg (2012 s.126) ska kvaliteten på utvald litteratur granskas. Frågor kan ställas i granskningen av kvalitativa studier. Exempel på frågor som kan ställas är: Finns det ett tydligt problem och syfte, hur läggs metoden fram. Finns teoretiska utgångspunkter med, följer artikeln en tydlig tråd konsekvent genom arbetet och vad visar resultatet. Enligt Segesten (2017 s. 51) skrivs de flesta vetenskapliga artiklar på engelska för forskningen ska få så stor spridning som möjligt. Vetenskapens språk är således engelska.
Artiklarna som valdes ut var kvalitativa, där åtta av dem hade metoden fenomenologiska intervjuer. Den nionde artikeln använde fenomenologisk hermenuetik som analysmetod. Eftersom det var personers upplevelser av hur livsvärlden påverkades, som undersöktes, var det inte förvånade att enbart kvalitativa artiklar hittades. Tabellöversikten användes även för att urskilja likheter och skillnader i resultaten. Genomgripande hittades mest likheter mellan resultaten, enbart ett par skillnader uppmärksammades. I sökningen framkom nordiska artiklar. Detta på grund av att dessa artiklar belyste upplevelsen av förändrad livsvärld. Eftersom vi inte fann artiklar som beskrev utmattningssyndrom relaterat till påverkan av livsvärden från alla delar i världen blir litteraturöversikten
överförbar till länder där liknande levnadsvillkor ses. Således ses överförbarhet mellan Nordens länder och andra länder som lever under likande förhållanden. Det skapar en mindre överförbar bild av hur människor över hela världen upplever att deras livsvärld förändras vid utmattning.
Litteraturöversiktens styrka var att det i alla artiklar gick att läsa fram ett liknande resultat. Det gällde lidandet och den känslomässiga obalansen som skapas av att leva med utmattning. Även besvikelsen över att inte bli betrodd av vården är genomgripande genom alla artiklar. Svagheter i denna litteraturstudie är att det finns få skillnader beskrivna, endast en artikel beskriver ett fåtal skillnader mellan män och kvinnor och att några individer upplever ett positivt bemötande av vården. Resultatet skulle kunna se annorlunda ut om det fanns artiklar från andra delar av världen som hade kunnat inkluderas i översikten. Det finns en del artiklar som beskriver sjuksköterskors upplevelse av hur livsvärlden förändras vid utmattning. Dessa artiklar valdes bort då de belyste hur yrket som sjuksköterska påverkade deras utmattning och deras livsvärld. Inriktningen på denna översikt har varit individer oavsett yrkestitel.
Resultatdiskussion
Resultatet visar att individernas livsvärld blir påverkad på många olika sätt. Deras livsvärld förändras radikalt mot den tidigare levda världen. Individerna känner inte igen sig själva, de förmår inte utföra det som tidigare var självklart för dem. Det gäller för såväl privatliv och familj som arbete och kroppsliga aktiviteter. Livet rämnar och en förändrad livsvärld uppkommer.
Sjuksköterskans roll att lindra lidande
Genomgripande genom hela resultatet ses lidande i olika former. Det handlar bland annat om lidandet att drabbats av utmattningssyndrom och lidandet som växer fram genom de olika symtomen som framträder i samband med utmattningen. Något som framkommer tydligt i resultatet är även vårdlidande som skapas när inte sjukvårdspersonalen tar individerna på allvar. Labrague et al. (2019) beskriver att brist på tröst och samtal mellan sjuksköterskor och patienter är vård som ofta fallerar. Artikeln betonar vikten av samspel mellan patienten och sjuksköterskan. Densamma visar på ett samband mellan sjuksköterskornas vårdbeteende och negativa konsekvenser för patienterna. Dessa data överensstämmer med internationella studier.
Även Selin, Kumlin, Wallsten och Wiklund Gustin (2018) belyser vikten av att sjuksköterskan samtalar med patienten som en unik och lidande människa. På så vis får patienten stöd att våga berätta om sina personliga upplevelser av sitt lidande. Sjuksköterskan kan hjälpa patienten att våga sätt ord på sina smärtsamma och svåra upplevelser genom att bjuda in till samtal där det ges möjlighet att dela med sig av vad som påverkar livet på ett personlig plan. När vården inte tror på patienters berättelser och hellre vill tillskriva dem depressionsdiagnoser skapas ett vårdlidande. Sjuksköterskans främsta uppgift är att lindra lidande, inte att skapa ökat lidande i form av sekundärt lidande, dubbelt lidande och vårdlidande.
Enligt Arman och Rehnsfeldt (2007) är det viktigt att sjuksköterskan gör det lilla extra för sina patienter och på så sätt lindrar deras lidande. Dessa författare visar i sin studie på flera exempel som kan medföra lindrat lidande. Något som innebar det lilla extra för en patient var att sjuksköterskan gav tecken på att patienten var sedd. Att göra det lilla extra för en patient är att gå utanför boxen och rutinerna. En sjuksköterska såg exempelvis till att en patient med låg medvetandegrad blev klädd i en lila klänning, detta för att sjuksköterskan genom anhöriga hade fått veta att patienten tyckte mycket om sin lila klänning. En patient i den aktuella studien beskriver att hon saknade kläder i sin storlek på sjukhusavdelningen och patienten hade blivit tillsagd av en sjuksköterska att hon fick vänta tills tvätten kommer. En annan av sjuksköterskorna sa emellertid att hon skulle fixa det och gick sedan och letade efter rätt storlek på andra rum eller avdelningar tills hon hittade rätt klädstorlek.
Att göra det lilla extra som kan lindra patienters lidande, med ibland relativt små insatser är något som borde värderas högt och reflekteras över.
Författarna till uppsatsen anser att sjuksköterskor har stort ansvar att försöka lindra de drabbade individernas lidande. Om inte patienterna känner sig sedda och betrodda som resultatet visar anser vi att lidandet som redan uppstått kommer att bestå onödigt länge. Det sekundära lidandet som inte fanns från början kommer förmodligen att påverka individerna för resten av deras liv. Detta kan i sin tur leda till längre sjukskrivning och att fler vårdkontakter behövs, till exempel samtalsstöd även kring vårdens bemötande som då inte handlar om det primära syndromet. Här skapas högre belastning på vården, även med hänsyn till hållbar utveckling. Med en god kontakt med vården och sjuksköterskan främjas individernas välmående och vidare följdsjukdomar kan undvikas. Enligt ICN:s etiska koder för sjuksköterskor belyses sjuksköterskans ansvar att understödja hälsa, förebygga sjukdom, återuppbygga hälsa och lindra lidande (Svensk sjuksköterskeförening 2017).
Det är viktigt att individer med utmattningssyndrom ges ordentligt med tid att samtala om sina jobbiga känslor med en sjuksköterska. Det är inte säkert att alla individer har ett socialt nätverk. Dessa individer ska inte behöva falla mellan stolarna, utan har rätt till en god vård som exempelvis kan tillgodoses genom samtal med sin sjuksköterska. Enligt Arman och Rehnsfeldt (2006) lider individerna mest när de inte har någon att dela sitt lidande med. Öppningen till de lidande individernas värld sker genom att deras berättelser uppmärksammas. Därför är det viktigt att sjuksköterskan bjuder in individen till samtal om lidandet ur ett andligt och existentiellt perspektiv. Enligt Arman och Rehnsfeldt (2006) skapas en livsförståelse när individen och sjuksköterskan möts i samtalet. Författarna menar att individen längtar efter att få dela med sig av sitt lidande till en god lyssnare. När sjuksköterskan ställer frågor om individens lidande kan det öppna upp individens inre värld och på så vis tolka det som upplevts.
Att förlora kontrollen över sitt liv är genomgripande känslor som många av de utmattade individerna uttrycker. Sjuksköterskan kan i detta avseende hjälpa individen till att försöka ta makten över sitt eget liv, förändra tankegångar för att hitta en acceptans att livet har förändrats och på detta vis sträva framåt i sitt tillfrisknande. Enligt svensk sjuksköterskeförening (2016) skapas känslor som att förlora kontrollen över sitt liv, eller
att den inre världen hotas eller kränks vid utmattningssyndrom. Genom att sjuksköterskan är närvarande och bekräftande gentemot individens lidande, skapar det chanser att kunna försonas med lidandet och en förståelse för den nya livssituationen.
I resultatet framträder en betydelsefull aspekt som är värd att belysa, nämligen: att ta mitt välbefinnande i mina egna händer. Visst ligger mycket i individens egna händer. Men här krävs det att individerna har mycket god självinsikt och kunskap kring ämnet utmattningssyndrom. Ofta ignoreras kroppsliga och själsliga symtom av individen själv. Handlar det om självinsikt, frånvaro av självinsikt eller handlar det om att det krävs mer information från vården och samhället kring hur symtom kan yttra sig? Ämnet behöver kanske belysas mer för att individerna i samhället ska kunna göra något åt sin situation innan utmattningssyndrom bryter ut. Är detta individernas eget ansvar, vårdens eller kanske är det samhällets ansvar? Samhället har utvecklats till ett prestationssamhälle och vi anser att samhället i sin helhet förmodligen har stor del i ansvaret för insjuknande i utmattningssyndrom. Med god hjälp från vården och ett mindre prestationssamhälle kan förmodligen sjukskrivningar minskas. Enligt svensk sjuksköterskeförening (2016) ska sjuksköterskor arbeta promotivt, alltså arbeta mot att förekomma ohälsa. Sjuksköterskor har även ett ansvar att följa samhällsdebatten och förmedla sina kunskaper om hur människors levnadsvillkor inverkar på individens hälsa.
Upplevelser av trötthet som påverkar livsvärlden
Trötthet begränsar individer med utmattningssyndrom mycket. Det vanliga livet blir förändrat på flera sätt, tröttheten begränsar vad individen kan och vill göra. Det blir således inte bara primärdiagnosen utmattning som hindrar individen från att ta sig för livets göromål. Även om ork och intresse ibland finns, så kan säkert tröttheten begränsa vad individen kan utföra och planera in. Detta kan medföra ytterligare en sorg mer än att lida av utmattningen och dess andra symtom. Enligt Wilson, Whitehead och Burell (2011) behöver människor som lider av kronisk trötthet fördela och hantera sin energi och göra omprioriteringar i livet. Kroppen har nu en begränsad energi som behöver hanteras. Att inte kunna utföra vad en människa önskar utföra ger känslor som hopplöshet och kan i sin tur trigga att utmattningen framskrider mot en depression. Ofta har individer som upplever trötthet problem med sömnen på olika sätt. Detta skulle kunna bidra till ytterligare ohälsa såsom orostankar och spänningar i kroppen. Då kan det även bli svårt att somna om vid nattliga uppvaknanden. Detta späder i sin tur på tröttheten, det blir helt enkelt för få timmar sömn. En ond cirkel uppstår lätt, trötthet leder till djupare trötthet som kan leda till oro, som i sin tur leder till ännu mer trötthet. Trötthet kan vara farlig på olika sätt, uppmärksamheten blir störd, detta kan leda till att individer blir en trafikfara om hen sätter sig i bilen för att köra. Bilolyckor kan inträffa, detta kan leda till stort lidande och bidra till kostnader för samhället och vården. Enligt Stressmottagningen (2020) är ett symtom vid utmattningssyndrom olika grader av trötthet som inte går att sova eller vila bort. Tillsynes små ansträngningar under kort tid kan orsaka total trötthet. Samtidigt har ofta personerna problem med att sova trots att de är trötta.
När en individ börjar lida av svår sömnbrist ökar risken för allvarliga symtom, som till exempel en djup depression och att individen kan bli psykotisk. I slutändan kan kroppen kollapsa totalt, eftersom organen inte klarar svår sömnbrist. Detta kan resultera i akuta
inläggningar inom psykiatrin med stor risk för att individens självbild och förnyade livsvärld blir negativt påverkad. Den hållbara utvecklingen påverkas således mycket av vad tröttheten kan leda till. Enligt Mc Cullum et al. (2019) är psykisk ohälsa ofta förknippat med trötthet och sömnstörningar.
Upplevelser av värk som påverkar livsvärlden
Resultatet visar att vid utmattningssyndrom kan det även uppstå somatiska symtom. Risken med dessa fysiska symtom som till exempel värk, är att de kan försena upptäckten av primärdiagnosen utmattning. Detta skulle kunna bidra till att det tar längre tid för individen själv och för vården att förstå vad patienten egentligen lider av. Individen riskerar då att bli mycket sämre i sin utmattning innan man hittar vad symtomen beror på. Smärtan påverkar naturligtvis individens livsvärld negativt då smärta och värk leder till ytterligare psykisk och fysisk påfrestning. Enligt International Association for the Study of Pain (2018) ska en persons upplevelse av smärta alltid respekteras. Smärta kan medföra negativa konsekvenser för en människas liv, genom nedsatt kroppslig funktion. Smärta kan även ge konsekvenser för människans sociala dimension.
Vid långvarig värk, som individer med utmattning ofta utstår, på grund av stress, oro och spänningar påverkas individens livsvärld negativt. Oro som kan uppstå är att individen kan tro att hen drabbats av en allvarlig sjukdom. Enligt Thomtén (2012) upplevde individer en betydande försämring av livskvalité i samband med långvarig värk som var relaterad till utmattningssyndrom. Även Arman, Gebhardt, Hök-Norberg och Andermo (2019) beskrev i sin studie att både kropp och själ värkte och att den kroppsliga smärtan låg på en tortyrnivå.
Utmattning relaterat till kön
Det går att skönja en könsskillnad i resultatet avseende utmattningssyndrom, vilket är något vi funderar över och vill lyfta. Vi vet att kvinnor är överrepresenterade i statistiken när det kommer till utmattningssyndrom och att det kan handla om att kvinnor ofta dubbelarbetar. De har ofta både ett professionellt arbete och tar hand om det mesta med barn, hem och hushåll. Enligt Socialförsäkringsrapporten (2015) angående kvinnors sjukskrivning, visar resultatet i rapporten att det handlar om den totala arbetsbördan individen utsätts för. Även Försäkringskassan (2020) belyser att dubbelarbete ökar risken för utvecklande av psykisk ohälsa. Det handlar om att hitta en balans mellan familjeliv och arbete. Detta gäller både män och kvinnor, men oftare drabbas kvinnor av stressrelaterad psykisk ohälsa.
Studiens resultat och dess betydelse för vårdandet
Resultatet visar svagheter i individernas möjlighet till delaktighet i deras egen vård. Det handlar till och med om en total frånvaro av delaktighet i den egna vården. Individerna bli inte trodda och de blir ofta överkörda och tillskrivna en depressionsdiagnos. Om detta handlar om okunskap inom vården angående utmattningssyndrom eller om det är en nonchalans behöver utredas närmare. Bristande resurser påverkar säkert att detta lidande inte tas på allvar. Vårdandet bidrar här till ett lidande istället för att lindra lidande.
Studiens resultat och dess betydelse för hållbar utveckling
God hälsa ska ses som en resurs och är en förutsättning för människans ork att engagera sig i samhället (Pellmer Wramner, Wramner & Wramner 2018, s. 226).
Författarna till litteraturöversikten anser att för en hållbar utveckling avseende både samhällsekonomi och individernas egen hållbarhet i längden, krävs att de får rätt och bra hjälp så fort som möjligt. Får de ett bra bemötande i vården gynnar det deras tillfrisknande vilket i sin tur leder till snabbare återgång till arbetslivet. Vid återgång till arbetslivet höjs självkänslan och egenmeningen. Individerna kan återigen försörja sig själv och det ekonomiska stödet från samhället minskar. Det är dock viktigt att återgång till arbete inte sker förrän återfrisknandet är stabilt och tillräckligt för att orka arbeta. Annars är risken stor att det blir en ny sjukskrivning inom kort. Studiens resultat påvisar att depressionsmedicin skrivs ut vid utmattningssyndrom, många gånger är detta inte försvarbart, en utmattning är ingen depression. Mindre läkemedelsförskrivning gynnar hållbar utveckling.
Litteraturstudiens resultat påvisar en avsaknad av delaktighet i den egna vården, det skapar ett vårdlidande. Individer känner sig inte tagna på allvar och i flera fall blir även individer skickade runt till olika läkare utan att få någon eller rätt behandling. Att vara sjuk, påverkar individers livskvalitet, så även när de inte får ett bra bemötande från vården. När individer inte får den vård som de har rätt till, kan det leda till långdragen sjukskrivning med en ökad samhällskostnad. Dels på grund av sjukskrivning men även på grund av att det tar lång tid för individer att få rätt vård och behandling. Agenda 2030 beskriver 17 globala mål för framtidens hållbara utveckling för kommande generationer Mål 3: God vård och välbefinnande, beskriver att en god hälsa är en viktig komponent för att människor ska nå sin fulla kapacitet och därmed kunna ge sitt bidrag till samhällets utveckling. Ekonomiska, sociala och ekologiska faktorer påverkar människors hälsa. Detta mål ska gynna alla människor i alla olika åldrar. Delmål 3:4 handlar om att främja psykisk hälsa och välbefinnande. Delmålen 3:8 belyser att sjukvård ska vara tillgängliga för alla.
SLUTSATSER
I denna litteraturstudie framkommer det tydligt att utmattningssyndrom skapar ett stort lidande. Det skapar ett lidande för den enskilda individen på grund av att dennes liv omkullkastas. Det skapar även ett vårdlidande när individer inte känner att de blir tagna på allvar av vården. För att förbättra vården för individer med utmattningssyndrom behöver patienten synliggöras och bli delaktig i sin vård. En personcentrerad vård kan skapa en större delaktighet. Sjuksköterskan är viktig för att möjliggöra denna delaktighet, eftersom hen ofta arbetar nära patienten. Det är av vikt att sjuksköterskan skapar förutsättningar för tillit och ett gott förtroende samt respekt för patienten.. Individer som lever med utmattningssyndrom behöver hjälp att lära sig att hantera och förvalta sina resurser, för att återfå sin livskvalitet. Sjuksköterskan kan stötta och tillsammans med individen skapa rutiner till en fungerande vardag. Det innebär att hjälpa individerna att strukturera upp sin dag, planera vad som är innehållsrika och viktiga aktiviteter. För att vården ska kunna gynna patientperspektivet genom sitt omhändertagande och vårdande är det viktigt att ta del av aktuell forskning inom området. På så sätt kan vårdarbetet
utvecklas ännu mer mot att ge alla enskilda individer bästa möjliga förutsättning till ett snabbare tillfrisknande.
Framtida forskningsfrågor och författarnas tankar
• Mer forskning önskas angående kvinnor och utmattning relaterat till den totala arbetsbelastningen, som det innebär att förvärvsarbeta och ta hand om barn och hushåll.
• Utmattning relaterat till kön- Att det finns en könsskillnad att utläsa inom kontexten utmattningssyndrom. Varför är kvinnor överrepresenterade i statistiken när det kommer till utmattningssyndrom? Handlar det om vilket arbete individerna har eller handlar det om fördelningen av sysslor i hem och familj. Handlar det om att kvinnor oftare än män tar det största ansvaret för hem, hushåll och barn? Handlar det om gamla seder kring vad som är manligt och kvinnligt?
REFERENSER
Alsén, S., Ali, L., Ekman, I. & Fors, A. (2020). Facing a blind alley - Experiences of stress-related exhaustion: a qualitative study. BMJ Journals. 10(9).
http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1136/bmjopen-2020-038230
Andersson, S., Svanström, R., Ek, K., Rosén, H. & Berglund, M. (2105). The challenge to take charge of life whit long-term illness´: nurses experiences of supporting patients´ leaning whit the didactic model. Journal of clinical nursing. 24(23–24), ss. 3409–3416. https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/jocn.12960
Arman, M. (2015). Lidande och lindrat lidande. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M.(red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 38–60.
Arman, M., Gebhardt, A., Hök-Norberg, J. & Andermo, S. (2020). Womens Lived Experiences of Chronic Pain: Faces of Gendered Suffering. Sage journal. 30(5), ss. 772–782.
https://doi.org/10.1177/1049732319888478
Arman, M., Hammarqvist, A-S. & Rehnsfedlt, A. (2010). Burnout as an existential deficiency – lived experiences of burnout suffers. Scandinavian Journal of Caring
Science. 25(2), ss. 294-302.
https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/j.1471-6712.2010.00825.x
Arman, M. & Rehnsfeldt, A. (2006). How we research human suffering. Scandinavian
Journal of Caring Sciences. 20(3), ss. 239 – 240.
https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/j.1471-6712.2006.00438.x
Arman, M. & Rehnsfeldt, A. (2007). The little extra that alleviates suffering. Sage
journals. 14(3), ss.372–386.
https://doi.org/10.1177/0969733007075877
Carlsson, B. (2008). Utmattningssyndromet–en sjukdom att tas på allvar av Försäkringskassan. Läkartidningen, (17).
https://lakartidningen.se/debatt-och-brev/2008/04/utmattningssyndromet-ndash-en-sjukdom-att-tas-pa-allvar-av-forsakringskassan/
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur och kultur.
Ekebergh, M. & Dahlberg, K. (2015). Vårdande och lärande samtal. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M.(red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 129–144.
Ekebergh, M. & Lindberg, E. (2020). The interaction between learning and caring-the patient´s narrative as a foundation for lifeworld-led reflection in learning and caring.
Journal Reflective Practice, 21(4), ss. 552–564.
https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1080/14623943.2020.1783223
Ekstedt, M. & Fagerberg, I. (2005). Lived experiences of the time preceding burnout.
Journal of Advanced Nursing. 49(1), ss. 59–67.
https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/j.1365-2648.2004.03264.x
Engebretsen M, K. (2018). Suffering without a medical diagnosis. A critical view on the biomedical attitudes towards persons suffering from burnout and the implications for medical care. Journal of Evaluation in Clinical Practice. 24(5), ss. 1150–1157. https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/jep.12986
Engebretsen M, K. & Bjorbækmo S, W. (2019a). Burned out or “just” depressed? An existential phenomenological exploration of burnout. Journal of Evaluation in Clinical
Practice. (26)2, ss. 439 –446.
https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/jep.13288
Engebretsen M, K. & Bjorbækmo S, W. (2019b). Naked in the eyes of the public: A phenomenological study of the lived experiences of suffering from burnout while waiting for recognition to be ill. Journal of Evaluation in Clinical Practice. 25(6), ss. 1017–1026.
https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/jep.13244
Engebretsen M, K. & Bjorbaekmo, S, W. (2020). Out of Chaos- Meaning Arises: The Lived Experience of Re Habituating the Habitual Body When Suffering From Burnout.
Sage Journals. 30(10), ss. 1468-1479.
Friberg, F. (2012). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I Friberg, F. (red.). Dags för uppsats. 2:1 uppl., Lund:
Studentlitteratur. ss. 121–132.
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturstudie. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats. 3: 4 uppl., Lund: Studentlitteratur. ss. 141 – 152.
Folkhälsomyndigheten (2020). Stress. Solna: Folkhälsomyndigheten. https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/stress/ [2020-09-24] Försäkringskassan (2015). Socialförsäkringsrapporten 2015: 3. Östersund: Försäkringskassan.
https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/b98dd1f6-4350-4ed4-b6a6-abb25b54e220/socialforsakringsrapport-2015-03.pdf?MOD=AJPERES [2020-11-24] Försäkringskassan (2020). Stressrelaterad psykisk ohälsa: 41 procent högre risk för
kvinnor. Östersund: Försäkringskassan
https://www.forsakringskassan.se/!ut/p/z0/LYwxCsMwDEXP0sGjsEM7dQulF2iXkK
WIWI2NE8lIJqW3bwKdHu99-H70gx8Ztzxjy8K47D58pvVasSXXnXsXbsKNuD3vrwdZFba8kQtVyeyPlWKkBTkSu2 DtSLp7I8UI1b4lWwFJuBjCpYOqMu2HkGRWAj3GtyiULTOL-lr60w9u4AY1/ [2020-09-24]
Globala målen (2020). Globala målen- för hållbar utveckling. https://www.globalamalen.se/ [2020-11-10]
Gustafsson, G. & Wiklund Gustin, L. (2019). Stress, utbrändhet och
utmattningssyndrom. I Skärsäter, I. & Wiklund Gustin, L.(red.) Omvårdnad vid psykisk
ohälsa - på grundnivå. Lund: studentlitteratur AB. ss. 57 - 85
Hörberg, U., Wagman, P. & Gunnarsson, A B. (2020). Women’s lived experience of well-being in everyday life when living with a stress-related illness. International
Journal on Health and Well-Being. 15 (1).
https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1080/17482631.2020.1754087 International Association for the Study of Pain (2018). IASP Terminology.
https://www.iasp-pain.org/Education/Content.aspx?ItemNumber=1698 [2020-11-10] Internetmedicin (2020). Utmattningssyndrom.
https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/arbets-och-miljomedicin/utmattningssyndrom/ [2020-12-15]
Jingrot, M. & Rosberg, S (2008). Gradual loss homelikeness in exhaustion disorder.
Qualitative health research, 18(11), ss. 1511–1523.
https://doi.org/10.1177/1049732308325536
Kasén, A., Nordman, T., Lindholm, T. & Eriksson, K. (2008). Då patienten lider av vården- vårdarens gestaltning av vårdlidande. Nordic Journal of Nursing Research. https://doi.org/10.1177/010740830802800202
Labrague, L., Alexis, J., Tsaras, K., Galabay, J., Falguera, C., Rosales, R. & Firmo, C. (2019). The association of nurse caring behaviors on missed nursing care: A cross- sectional study. Journal of Nursing Management, 28(8), ss. 2257–2265.
https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/jonm.12894
Markus, C. (2016). Bättre självkänsla minskar stress. Aldrig mer utmattad. [blogg], 11 november https://aldrigmerutmattad.se / [2020-09-25]
McCullum, S., Batterham, P., Calear, A., Sunderland, M., Carrager, N. & Kazan, D. (2019). Associations of fatigue and sleep disturbance whit nine common mental disorder. Journal of Psychosomatic Research, 123, s. 109 727.
https://doi.org/10.1016/j.jpsychores.2019.05.005
Pellmer Wramner, K., Wramner, H. & Wramner,. (2018). Grundläggande
folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber.
Segesten, K. (2017). Användbara texter. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats. 3:4 uppl., Lund: Studentlitteratur. ss. 49–58.
Selin, L., Kumlin, T., Wallsten, T. & Wiklund Gustin, L. (2018). Caring for the suicidal person: A Delphi study of what characterizes a recovery- oriental caring approach.
International Journal of Mental Health Nursing 27, ss. 1756 – 1766.
https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/inm.12481
Socialstyrelsen (2003). Utmattningssyndrom stressrelaterad psykisk ohälsa. Stockholm: Socialstyrelsen.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2003-123-18.pdf [2020-09-24]
Sohlberg, P. & Sohlberg, B-M. (2019). Kunskapens former. Stockholm. Liber. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Arbetsmiljöns betydelse för
social utvärdering https://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/arbetsmiljons-betydelse-for-symtom-pa-depression-och-utmattningssyndrom/ [2020-10-15] Stressmottagningen (2020) Utmattningssyndrom. https://stressmottagningen.se/stress-och-stressjukdomar/utmattningssyndrom/ [2020-11-24]
Svensk sjuksköterskeförening (2017). ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensksjuksköterskeförening.
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623146a/1584003553081/icns %20etiska%20kod%20för%20sjuksköterskor%202017.pdf
Svensk sjuksköterskeförening (2020). Jämlikvård och hälsa. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623147d/1584003989617/jäml ik%20vård%20och%20hälsa.pdf
Svensk sjuksköterskeförening (2016). Värdegrund för omvårdnad. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062314be/1584005152878/värd egrund%20för%20omvårdnad%20reviderad%202016.pdf
Sveriges television (2020). Ny rapport: Fyra av fem sjukskrivna är kvinnor. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/fyra-av-fem-kvinnor-sjukskrivna-for-utmattning [2020-10-15]
Thomtén, J. (2012). Utbrändhet bakom långvarig smärta bland kvinnor. Forskning.se.
https://www.forskning.se/2012/04/23/utbrandhet-bakom-langvarig-smarta-bland-kvinnor/
VG regionen. (2019). ISM:s definitioner på stress. Västra Götaland.
https://www.vgregion.se/ov/ism/stress--rad-och-behandling/vad-ar-stress/definition-pa-stress/ [2020-09-24]
Wilson, L., Whitehead, L. & Burrell, B. (2011). Learning to live well with chronic fatigue: the personal perspective. Journal of Advanced nursing. 67(10), ss. 2161–2169. https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/j.1365-2648.2011.05666.x
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats. 3: 4 uppl., Lund: Studentlitteratur. ss. 59 – 82.
BILAGA 1
Databas Sökord Avgränsning ar Antal träffar Lästa abstract Valda artiklar till uppsats Cinahl Professional – burnout AND life world AND women Peer review 2010–2020 Engelska 3 1 1 Chinal Engebretsen
Bjorbaekmo Peer review 2010-2020 Engelska
4 3 3
Cinahl Life world AND professional burnout Peer review 2010-2020 Engelska 41 5 1 Cinahl Burnout OR exhaustion symtom AND lifeworld OR lived experiences Peer review 2010-2020 Engelska 45 4 2 Medline Lifeworld OR lived experience AND Burnout OR burn-out OR burn out OR exhaustion Peer review 2010-2020 Engelska 87 7 2 Medline Burnout OR Exhaustion AND existential Peer review 2010-2020 Engelska 26 3 1 Cinahl Burnout OR Exhaustion AND existential Peer review Engelska 45 1 1 Cinahl Bournout AND Lived experiences Peer review Engelska 49 1 1
BILAGA 2
Titel, År
Författare Land, Tidskrift Urval Metod Syfte Resultat Titel: Facing a blind alley- Experiences of stress-related exhaustion: a qualitative study År: 2020 Författare: Alsen, Ali, Ekman & Fors.
Land: Sweden Tidskrift BMJ journals Urval: Sju kvinnor och fem män med sjukfrånvar o på grund av stressrelater ad utmattning. Metod: Fenomen ologiskhe rmeneutis k Intervjust udie. Syfte: Att utfors ka patient ers upplev else av stressr elatera d utmatt ning. Resultat: Att leva med stressrelaterad utmattning har en påverkan på
patienten och deras dagliga liv. Det väcker känslor som maktlöshet och att förlora fotfästet i livet. Tankar om livets mening uppstod, liksom känslor av att gå vilse och vara fångad. Livet upplevdes stå på paus och att en förändring av livet är omöjlig oavsett hur mycket de kämpade. Titel: Burnout as an existential deficiency- lived experiences of Burnout suffers. År: 2011 Författare: Arman, Hammarqvist & Rehnsfelt Land: Sweden. Tidskrift Scandinav ian Journal of Caring Sciences. Urval: Tolv kvinnor och sex män. Med diagnosen utmattning. Metod: Fenomen ologiskt hermeneu tik, intervjuer na genomför ds via telefon eller via email kontakt. Syfte: Att få en djupar e existe ntiell förståe lse av utbrän dhet genom att särskil t titta på mönstr Resultat: Individerna uppger att de känner sig fängslade och saknar förmågan att vara i harmoni i livet. Där den innersta längtan av livets mening, livsvilja och livsmål är dolda och avglömda av individen. Individerna beskriver det som att de tillslut kom till ett vägskäl eller
en för hälsa, lidand e och uttryc k för livsför ståelse i ett längsg ående perspe ktiv. en kollaps där de inte gick längre och de hade passerat gränsen och kommit till de stadiet där deras situation blivit allvarlig eller till och med kritiskt. Individerna
upplever att de inte blir betrodda av sina medmänniskor vilket skapar ett sekundärt lidande. Upplevelsen är även at de inte får den vård eller att deras behov tillgodoses av vården. Titel: Lived experiences of the time preceding burnout År: Entry Date: 20050225 Revision Date: 20200708 Författare: Ekstedt & Fagerberg Land: Sweden Tidskrift Journal of Advanced Nursing Urval: 8 deltagare, 5 kvinnor, 3 män. 30 år - 56 år. Sjukskrivna minst 3 månader för utmattnings symtom Metod: Kvalitativ Fenomen ologisk Inspelade intervjuer i dialogfor m, deltagarn a uppmuntr as att beskriva med egna ord upplevda erfarenhe ter från hela livssituati onen Syfte: Att belysa levda upplev elser från tiden före utmatt ningen . I syfte att identif iera tidiga tecken Resultat: Levda upplevelser från tiden före utmattningens akuta fas. Att vara fastklämd mellan sin egen drivkraft och yttre ansvar och krav när man inte orkar. Deltagarna avskärmade sig från återhämtning, försummade sina behov. Kände skuldkänslor gentemot sig själva, familj och andra. Framväxande av kroppsliga och psykologiska symtom. 8 teman fanns i artikeln.
