Malmö högskola
Lärarutbildningen
Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete
15 högskolepoäng
D
E NYANLÄNDA IRAKIERNAS MÖTE MED
DET SVENSKA SKOLSYSTEMET
The newly arrived Iraqis meeting with the Swedish school system
Hanan Alrikabi
Lärarexamen 90hp Lärarutbildning 90hp 2009-01-29
Examinator: Lisbeth Amhag Handledare: Annette Byström
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Abstrakt………...1
Förord...2
1. INLEDNING…………...3
1.1 Den irakiska invandringen till Sverige ...4
1.2 Syfte och frågeställning ………4
2. TEORETISK BAKGRUND …...5
2.1 Modersmål ………...6
2.2 Sekretesskydd………...9
2:3 Samverkan mellan skolan och hemmet...10
2.4 Resultatet av Bouakaz samverkansresa...11
2:5 Föräldrainflytande...12
2:6 Bouakaz och föräldrasamverkan………...13
2.7 Lärarens föreställningar………...13
2.8 Styrdokument ……….16
2.9 Normer och värden………..17
3. METOD ………17
3.1 Intervjuer……….18
3.2 Urval och genomförande ……….……… ……….…..18
3.3 Etiskt ställningstagande………19
3.4 Presentation av de intervjuade föräldrarna……… ..20
4. RESULTAT ………...….22
4.1 Tabell av intervjuade personer………...22
4.3 Föräldrars språk och modersmålslärare………..23
4.4 Föräldrars erfarenhet av sin situation i hemlandet……… ....25
4.5 Föräldrars åsikter och skolans roll ……….26
4.6 Skolan och hemmet ………28
4.7 Skillnader ………29
5. DISKUSSION………..30
Referensförteckning ………36
Bilaga 1: Brevet som skickades ut till de Irakiska föräldrarna………....38
1 Abstrakt
Alrikabi, Hanan. (2008) Malmö högskola.
De nyanlända irakiernas möte med det svenska skolsystemet. The newly arrived Iraqis’ meeting with the Swedish school system.
Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur irakiska invandrarfamiljer upplever skolsy-stemet i Sverige. För att uppnå mitt syfte studerade jag litteratur, men jag har även gjort en kvali-tativ undersökning där jag intervjuade fyra irakiska föräldrar om deras syn på skolengagemang och sina upplevelser. Jag valde att ha följande frågeställningar som grund för mitt arbete:
Vilka hinder och möjligheter ser irakiska föräldrar för sitt engagemang i skolan, hur ser mo-dersmålslärarens roll ut, vad tycker de nyanlända föräldrarna om skolan och hur sker kontakten mellan skolan och föräldrarna?
Resultatet visar att föräldrarnas invandring till ett främmande land, kulturskillnaden, språkpro-blem och svårigheter att få jobb hindrar dem från att engagera sig i deras barns skolgång. Något som också kan påverka deras engagemang är en lärares negativa föreställningar och bemötande. En lyhörd skola och en kunnig lärare med förståelse för invandrarföräldrarna kan leda till ett po-sitivt engagemang. Resultatet visar även att modersmålslärare kan av elever uppfattas som hot eller spioner, eftersom dessa modersmålslärare ibland lägger sig i ungdomarnas privatliv, kär-leksliv eller utseende, ringer föräldrarna, vilket kan orsaka farliga situationer, inte minst för flick-or.
Bron mellan skolan och hemmet är inte byggd än. Det kräver mer öppenhet och förståelse från skolan och skolpersonalen gentemot invandrarföräldrar för att de ska kunna öppna skolans dörrar utan att vara tveksamma.
Ämnesord:
2 Förord
Först och främst måste jag tacka de personer som ställt upp i en intervju med mig. Med hjälp av denna information har jag lyckats åstadkomma ett resultat av min forskning. Hjälpen var värde-full och väldigt betydande i min uppsats. Tack!
Föräldrakontakten är ett viktigt ämne som jag kom att tänka på när jag träffade några elever med invandrarbakgrund på min verksamhetsförlagda tid (VFT). Jag upplevde att föräldrar som är ny-anlända i Sverige inte vågar visa sig i skolan på grund av socioekonomiska skäl eller språkpro-blem. Efter att ha träffat elever och föräldrar från Irak som nyligen kommit till Sverige, som end-ast bott här i ungefär fem år, ansåg jag att det kunde vara nyttigt för mig som lärare att undersöka deras upplevelser om den svenska skolan. Inspirationen till att skriva om detta ämne kom också efter att ha lyssnat på några personer som jag träffat utanför skolan. Irakiska elever har svårighet-er i skolan och kommunens skolor har även svårighetsvårighet-er med att få dsvårighet-eras föräldrar att engagsvårighet-era sig. Eftersom svenska utbildningssystemet är anpassat till de som har bott i Sverige under en lång tid krävs öppenhet och kulturkompetens för att förstå de olika kulturerna.
3 1. INLEDNING
"Tillströmning av irakier har ökat dramatiskt de senaste åren. Sedan 2002 har över 42 000 sökt asyl i Sverige”. (www.regeringen.se) De flesta av dem som sökt asyl i Sverige under de senaste åren har barn i grundskolan. Det kan hända att de asylsökande saknar information om skolsyste-met i Sverige och denna brist på information kan leda till stora problem. Första problematiken är tryggheten. Tryggheten som barnen behöver bygger på föräldrarnas förståelse för systemet. Alfa-kir (2004) menar att svenska lärare behöver kunskap om hur de kan tolka barnens beteende ur det kulturella perspektivet. Föräldrakontakten sker oftast mellan modersmålslärare och de irakiska föräldrarna. Det är viktigt att modersmålsläraren har tillräckligt med kunskap om sekretesslagen och det svenska samhället. Föräldrar behöver mycket information för att hjälpa sina barn ef-tersom förändringar hos eleven i hög grad går via samarbetet med vuxna som finns runt omkring. Invandrare elever upplever att hemmet och skolan tävlar för att få barnen att anpassa sig till deras system, men vem vinner och vilken förlust upplever eleven och föräldrarna? Barnen som kommit till Sverige från en annan kultur har en tung uppgift att bära, att både tillfredställa föräldrar och skolan, vilket inte är rättvist mot dem. Eleverna har själva inte valt denna förändring i livet eller i samhället, men ändå hamnar de i den här situationen.
Valet att skriva om detta ämne gjordes för att undersöka vilka villkor som måste uppfyllas för att skolan ska bli en skola för alla, att invandrarföräldrar ska känna sig som andra och inte undvika att visa sig i skolan. Enligt Lpfö98 stor följande:
Visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer. (Lärarboken, 07/08, s.39).
Det finns många orsaker som gör att många invandrarföräldrar inte kommer till skolan. Det kan vara på grund av att de har hamnat i ett nytt land och det är inte lätt att hamna i ett okänt land och försöka bli delaktig i majoritetssamhället, vilket kan leda till både psykiska och fysiska svårighet-er. Alfakir (2004) beskriver hur invandrarföräldrar känner sig när de kommer till Sverige. Hon
4 tycker att den krångliga vägen som de upplever med språk, ekonomi och anpassning till en ny kultur, kan göra att de förlorar lusten och motivationen att integreras i det nya samhället.
1.1 Den irakiska invandringen till Sverige
USA och Storbritannien har genom stöd av några ytterligare länder gått in i Irak för att avväpna landet och avsätta Saddam Hussein för att göra landet till ett demokratiskt land. Många länder har röstat för att stoppa kriget. 1:a maj förklarade USA:s president George Bush att kriget var över, och man gick över till en så kallad stabiliseringsfas. Däremot stannade många utlänningar i landet på grund av motstånd mot den nyinrättade samhällsordningen. Många tycker att kriget mer eller mindre fortfarande pågår. Det fanns många civila dödsoffer och många som har tvingats lämna sina bostäder och sina jobb för att flytta från landet i syfte att rädda sina barn och leva ifred.
(http://www.globalis.se/laender/irak). Under sensommaren 2001 kom det som mest 648 irakier
till Sverige på en månad. I augusti registrerade Migrationsverket 846 irakier som asylsökande. Det är trettio personer per dag. Inger Lagerström, informatör på Migrationsverket säger i en arti-kel i Sydsvenskan (4 september 2006 23:30) att Migrationsverket inte kan sätta fingret på den exakta anledningen till att det blivit en så kraftig ökning till Sverige. En del av förklaringen kan vara att flera europeiska länder, bland annat Storbritannien, skickar tillbaka asylsökande irakier till de norra delarna av landet. Sedan 2003 har hundratals människor varit utsatta för våld och tortyr i Irak. Befolkningen har extrem brist på mat och läkemedel. Samhället och politiken i Irak har orsakat utvandring. År 2005 genomfördes det första fria valet på 50 år i Irak
(http://www.globalis.se/laender/irak). Shiamuslimska och kurdiska människor vann majoriteten
av rösterna. Sunnimuslimerna förlorade.
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med studien är att ta reda på hur dessa invandrarfamiljer upplever skolsystemet i Sverige. Genom att undersöka tidigare forskning och intervjuer med invandrarföräldrar vill jag försöka få insikt om och förståelse för om bron mellan skolan och hemmet är byggd eller inte från de ira-kiska invandrarnas perspektiv. Därmed har jag valt att utgå från några frågeställningar som kan hjälpa till med att klargöra varför situationen ser ut som den gör i dagens läge.
5 Jag valde att ha följande frågor som grund till mitt arbete:
Vilka hinder och möjligheter ser irakiska föräldrar för sitt engagemang i skolan? Hur ser modersmålslärarens roll ut?
Vad tycker de nyanlända föräldrarna om den svenska skolan. Hur sker kontakten mellan skolan och föräldrarna?
2. TEORETISK BAKGRUND
Invandrarföräldrar möter svårigheter i integration och språk och det hindrar dem från att engagera sig i skolan. Dagens invandrare har en mycket lång och tråkig och ofta komplicerad väg till det svenska språket och arbetslivet. Alfakir (2004) belyser den krångliga vägen, som det innebär att lära sig ett nytt språk eller att vänja sig vid en annan kultur. Ekonomiska problem kan också göra att de förlorar lusten och motivationen. Det är lätt att tappa självförtroendet på grund av de här omständigheterna.
Cederberg (2006) har lyft upp socioekonomiska problem som uppstår när en familj migrerar. Både materiella och positionella förluster upplevs av invandrarna. Dessutom är hela migrations-processen psykiskt krävande. Den kan leda till psykosocial stress, sjukdomar och depression. Enligt Al-Baldawi (1998), i Cederbergs avhandling, kan invandrare eller flyktingar drabbas oav-sett om de upplevt traumatiska händelser eller ej, av sorg eller depression. De största anledning-arna till att människor migrerar är oftast för att de flytt från krig eller politisk förföljelse. Al-Baldawi säger att föräldrarnas svåra nyetablering dessutom påverkar bl.a. barnens prestation och tar inte bara på föräldrarnas krafter. Svårigheten att kunna hitta jobb gör att familjen får en låg inkomst från en socialpolitisk inkomstkälla.
Många invandrare menar att deras humör sjönk till nollpunkten när de kom till Sverige. Alfakir (2004) beskriver invandrarföräldrar som maktlösa i början när de flyttar. Många känner att de förlorar sitt värde som familjens försörjare när familjen får socialbidrag. Man kan ofta känna sig förnedrad. ”Handen som ger är alltid ovanför handen som tar” ett arabiskt ordspråk som Alfakir
6 lyft fram i sin bok (2004, s. 35). Föräldrarollen är viktig i skolan och det är viktigt för barnen att deras föräldrar mår bra. Föräldrarna kan uppleva sig misslyckande då många föräldrar har vant sig vid att själva alltid ta hand om sin familj, och man känner att den roll man tidigare hade har försvagats. För att skapa dialog med invandrarföräldrar ska personalen i skolan tänka på många saker. Alfakir har skrivit en sammanfattning baserad på utbildningsmaterial mångfald och Dialog som utges av MOD- kansliet (baserat på Shelley Berman i ”The Dialogue Group of Boston Chap-ter of Social Resposibility”).
1. Respektera föräldrarna oavsett bakgrund.
2. Utgå från deras erfarenheter och kunskap i ämnet som diskuteras.
3. Lyssna på deras förslag och ta dem på allvar för att tillsammans åstadkomma en förändring.
4. Reflektera över dig själv- var står du i olika frågor? Man måste inte nå konsensus utan får ibland nöja sig med att konstatera att det finns flera olika uppfattningar och att vi alla har mycket att vinna på att låta vår egen uppfattning möta andras. 5. Man får aldrig förlora målet med dialogen ur sikte - det handlar i slutändan om
barnens bästa. (Alfakir, 2004, s. 49) 2.1 Modersmål
Under senare delen av 1960 talet började hemspråkundervisning i skolan i Sverige. Alla elever med utländsk bakgrund hade rätt att få undervisning i hemspråk. Detta gällde alla elever som pratade annat språk än svenska hemma. 1966 utfärdade Skolöverstyrelsen ett cirkulär som införde rätten till statsbidrag för de kommuner som anordnande stödundervisning för utländska eller statslösa elever, samt svenska barn som gått i utländska skolor.
Hemspråksreformen trädde i kraft 1 juli 1977/78. Kommunerna blev genom hemspråksreformen skyldiga att anordna hemspråksundervisning för de elever som önskar detta och har behov därav.1980 fick läroplansreformen för grundskolan en ökad medvetenhet om invandrarna, Lg80 har en klar beskrivning av syftet med undervisningen i hemspråk, som anges följande:
Att vid makthålla och utveckla kunskaper i ett språk, som barnet använder i sin daglig-miljö. Därigenom främjas barnets känslomässiga, språkliga och intellektuella utveckling.
7 Barnet får också möjlighet att leva sig in i och känna samhörighet med föräldrar-nas/vårdnadshavarnas kulturella bakgrund. Syftet med undervisningen är vidare att ele-verna senare skall kunna utveckla två språkighet som gör det möjligt för de att känna sig hemma i två kulturer. De skall få stöd och uppmuntran för att utveckla sin förmåga att lyssna, förstå, tala, läsa och skriva. Målet är att eleverna skall vilja, kunna och våga an-vända sitt hemspråk i olika situationer. (SOU 1983:57 s.17,18).
De barn som kan få modersmålsundervisning är de barn som talar ett annat språk än svenska hemma, elever har också möjlighet att, om de behöver, få studiehandledning i andra ämnen på sitt modersmål. Syftet med denna undervisning är att barn och ungdomar skall utveckla sitt moders-mål och lära sig mera om den egna kulturen samt att främja deras utveckling till tvåspråkiga indi-vider med dubbel kulturell identitet och kulturkompetens (Malmö stad, 2009 modersmålsunder-visning). Sverige har skrivit under FN-konventionen om barnets rättigheter, vilket syftar till föl-jande:
Att utveckla respekt för barnets föräldrar, för barnets egen kulturella identitet, eget språk och egna värden för vistelselandet och för ursprungslandet nationella värden, och för kul-turer som skiljer sig från barnets egen. (Skolverket 1995; Lilja 1999. s.9)
Modersmålslärare är en lärare som undervisar invandrarbarn i förskolan, grundskolan och gym-nasieskolan i deras modersmål och andra ämnen. Tidigare har modersmålsläraren betecknats som bl.a. kontaktlärare, anpassningslärare, tvåspråkig lärare m.m. Termen hemspråklärare infördes efter riksdagsbeslutet om hemspråksreformen 1976. (Lilja, 1999)
Benämningen hemspråk ändrades åter till modersmål efter skolkommitténs slutbetän-kande, SOU 1997:121. Ändringen trädde i kraft 1 juli 1997. Därmed jämställs elevernas olika modersmål med det svenska språket. (Lilja,1999, s.9)
Modersmålslärarens huvuduppgifter är att undervisa i hemspråk och ge studiehandledning i olika skolformer och på olika skolstadier. Dessutom hjälper denne invandrarelever och deras föräldrar att förstå problem som uppstår för eleven, speciellt när man lever i två olika kulturer och skall klara sig i båda. Den senare uppgiften kallas för sociala kontaktuppgifter, och det är genom att
8 meddela studiehandledning på hemspråket i skolans samtliga ämnen och på samtliga stadier. (SOU 1983:57 s. 280). Modersmålslärare har den viktiga rollen som förmedlare och kan ge bar-nen en bred insikt i den svenska kulturen och hjälpa dem att bära sin egen och föräldrarnas kultur med stolthet. Detta kan bidra till ett ökat deltagande i det svenska samhällslivet när de förstår sitt eget värde som bärare av två kulturer. (Alfakir, 2004)
De lärare som undervisar i modersmål måste ha goda kunskaper i detta språk. Ofta kommer de från samma kulturområde som barnen. De måste också ha goda kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället, modersmålslärare kan förmedla den svenska kulturen till eleverna och deras föräldrar, och sin egen kultur till skolans personal. Modersmålslärare kan meddela de kun-skaper som behövs för att öka tilliten mellan lärare, föräldrar och barn. (Alfakir, 2004)
Mellan 1977-1988 fanns en riktad lärare utbildning för hemspråklärarna. (Lilja, 1999) Moders-målsläraren skall specialisera sig mot pedagogiskt stadium som är ett nödvändigt komplement för att göra läraren mer kompetent genom speciella pedagogiska områden, det är för att behovet av tvåspråkiga lärare med speciell pedagogisk kompetens är stort. (SOU 1983:57 s. 280)
Enligt Alfakir (2004) önskar föräldrarna att modersmålsläraren ska vara en länk till hemmet, me-dan skolan önskar att hon eller han ska fungera som en länk till det svenska samhället. Svenska lärare behöver också kunskap om hur man kan tolka barnens beteende ur ett kulturellt perspektiv, samt kunna förklara skillnaden mellan skolan i Sverige och i hemlandet Modersmålslärare kan även ha andra roller, till exempel att fungera som tolk för svenska lärare. Somliga föräldrar ser detta som en rättighet. Ibland arbetar modersmålslärare som rådgivare för både föräldrar och per-sonal; till exempel när barnen ska på skolläger. Då ringer föräldrar och frågar om de kan följa med eller om det är farligt. De kan ställa frågor som: ”Vad gör barnen där?” ”Sover pojkar och flickor i samma rum?”. Alfakir skriver också om vissa föräldrar som inte mår bra och behöver någon som de kan prata med. Hon skriver att även om det inte är så vanligt, behöver de ibland någon som kan hjälpa dem att skriva till myndigheter eller att fylla i deklarationer. ”De behöver
en sekreterare helt enkelt”,(2004. s.126). Alfakir skriver även om sin erfarenhet, att det kan
9 inte säga att ”det här är inte mitt bord”, (2004. s.126). Alfakir säger att hon lyssnar och försöker hjälpa till. I många kulturer är folket vana vid att lösa sina problem tillsammans med vänner, grannar, systrar eller andra familjemedlemmar. Det är ovanligt att de söker psykologisk hjälp.
Modersmålslärare kan träffa på många fysiska och psykiska arbetsmiljöer i de kommunala sko-lorna. Modersmålslärarkåren är mycket heterogen till sin bakgrund. De kommer från olika länder, med olika kulturbakgrund och sociala förhållanden. Ibland upplever modersmålslärarna arbets-villkoren som mycket ansträngande. Eftersom många lärare har sin tjänstgöring förlagd till flera olika skolor, blir det många resor mellan skolorna, vilket upplevs som besvärligt. (Hassel & Ek-berg 2008).
2.2 Sekretesskydd
Eftersom vårdnadshavare har ansvaret för barnet, har vårdnadshavaren som regel rätt att ta del av och förfoga över sekretesskyddade uppgifter angående barnet. I boken ”Barnets bästa” (1999) lyfter Göran Ewerlöf och Tor Sverne upp att det är viktigt för förhållandet mellan föräldrar och barn att betydelsefulla uppgifter kan lämnas ut till föräldrarna. Rätten att utöva vårdnad då barnet blir äldre. Det betyder att vårdnadshavaren inte har rätt att ta del av alla sekretesskyddade uppgif-ter som rör ett barn som uppnått viss mognad och utveckling, t.ex. uppgiften som den unge läm-nat till en läkare eller en socialsekreterare.
Då barnet kommit upp i tonåren bör det få viss integritet gentemot sin vårdnadshavare. Regeringsrätten har sålunda godkänt att sjukhusjournaler rörande en 14-årig patient i visst fall inte lämnats ut till vårdnadshavaren. (RÅ 1971 s.193). I sekretessla-gen(SekrL.1980:100) har därför intagits en viss bestämmelse om att sekretess undantags-vis skall gälla till skydd för en underårig gentemot vårdnadshavaren. 114 kap. 4 b § andra stycken SekrL sägs följande:
Sekretess för uppgift till skydd för en underårig gäller även i förhållande till vårdnadsha-varen om det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren. (Ewerlöf & Sverne, 1999 s.34)
10 Det räcker inte med att den minderårige tycker att det är obehagligt att uppgiften som lämnas till en läkare eller en socialsekreterare lämnas ut Frågan är om barnet kan ta allvarlig skada om vård-nadshavaren får denna uppgift. Enligt Ewerlöf & Sverne (1999) har vårdvård-nadshavaren rätt att ta del av uppgiften. Sekretesskyddet gäller oavsett barnets ålder. Vissa situationer behöver ett sekre-tesskydd. Bland annat kan det ske i samband med barnpsykiatriska utredningar. Ibland finns skäl att ge barnet ett sekretesskydd mot vårdnadshavaren. Detta kan gälla även om det är ett pågående mål eller ärende. Det finns många invandrare som tycker att de har rätt att veta allt om sina barn.
2.3 Samverkan mellan skola och hem
Laid Bouakaz (2007) har lyft upp en viktig situation som invandrarelever och föräldrar upplever idag. I sin avhandling beskriver Bouakaz föräldrars syn på invandrare i Europa, vilket hindrar föräldrar att involvera sig på grund av förnedring. En kort intervju är skriven på arabiska och engelska i hans avhandling, som lyder:
Laid: How do you explain Parental involvement in school?
Dahman: The truth is that the problem of parental involvement is not related to this district of this town; but is deeper than that: it’s about how people of the north view pe-ople of the south. It has always been that the pepe-ople of the north view pepe-ople of the south as people of lower status and this exists regardless of whether one accepts it or not, and that truth is related to the European Age of Enlightenment regarding the European culture as the dominant one in this world. (2007, s.189)
Bouakaz påpekar att Dahman (ibid.) är ett exempel på en förälder med låg tillit för sig själv. Dahmans åsikt är ett exempel på dagens invandrare som känner sig mindre värda. En invandrar-mamma i Bouakaz avhandling, Zahia, framförde en annan åsikt och berättar att skolan inte lär barnen deras rötter och deras kultur. Barnen kan mycket mer om Halloween och Lucia än om Ramadan. Hon tycker att det är fel att göra barnen bara svenska (Bouakaz, 2007)
”Mötet mellan skolan och föräldrarna kan skapa en gemensam värdegrund. Det skapar samma regler för barnen både i skolan och inom familjen”, säger Laid Bouakaz, i en artikel av Annika
11 Karlsson (Lärare utbildningen Malmö juni, juli 2003). Han menar att elever med invandrarbak-grund är mer bevandrade i både hemmets och skolans kultur och detta kan innebära att elever har en större förståelse för båda kulturerna och att de på så sätt har en annan insikt som skiljer sig från både lärarnas och föräldrarnas. Många föräldrar befinner sig i en utsatt socioekonomisk situ-ation, med arbetslöshet och integrationssvårigheter. Därför undviker de att komma till skolan med rädsla för att bli förödmjukade. Det är skolans ansvar att skaffa sig större kunskap om denna problematik och att man som lärare måste eftersträva att etablera en god kontakt med hemmet. Ett sätt att skapa större förståelse skulle kunna vara att bjuda in till träffar i skolan för att öppna upp för diskussioner och genuina kulturmöten. ”Föräldrarna vill gärna komma till skolan, men det krävs en morot” säger Bouakaz (2007). Han menar att för att nå fram till föräldrarna måste projekt eller aktiviteter kännas meningsfulla för dem. Bouakaz har kommit med olika andra före-slag till skolan och själv provat olika aktiviteter för att skapa tillit mellan skolan och föräldrar. Det är viktigt att skapa en vana av att befinna sig i skolan genom att ordna aktiviteter för föräld-rarna i skolans lokaler till exempel att ordna motionspass i gymnastiksalen/idrottshallen. Det är värdefullt att bygga ett socialt kapital eller ett nätverk som bygger på tillit och ömsesidighet mel-lan skomel-lan och föräldrarna. Bouakaz menar att skomel-lan har mycket information till föräldrar, men det finns brist på översatta material till föräldrar som har invandrarbakgrund, och han tycker att det är rektors ansvar att ta hand om detta.
2.4 Resultatet av Bouakaz samverkansresa.
I boken ”Man måste tycka om dem!” finns en artikel som Anna Lytsy skrev i sin bok om utbild-ningsvetenskaplig forskning i skolportens årsbok 2008 om Laid Bouakaz samverkansresa. Här kommer en kort sammanfattning av denna resa.
Hösten 2002 påbörjade Laid Bouakaz tillsammans med ett antal lärarkollegor sin samverkans-resa. Bouakaz sammankallade 700 föräldrar i Hermodsdalsskolan till ett stormöte. Bouakaz tan-ken var att försöka ta reda på vad föräldrarna ville, 25 föräldrar kom till mötet. En av de här för-äldrarna sa att han inte vill intervjuas eller utforskas mera, däremot ville han gärna starta något, få något att hända. Bouakaz ansåg också att föräldrarna behövde kunskap om det svenska skolsy-stemet och om barnuppfostran. Bouakaz började med sina kollegor räkna på hur många föräldrar som skulle kallas och hur lärandemöten skulle kunna se ut och vad de skulle innehålla. Tanken
12 var (enligt Bouakaz) att invandrarföräldrarna skulle lära sig om Sverige på mötena, men lika mycket att skolans personal skulle lära sig hur föräldrarna hade det och tänkte om deras barn skolgång.
De ämnen som skulle diskuteras på mötet var till exempel skolsystemet i Sverige, betyg, tonårs-problem, jämställdhet och sex- och samlevnad. Skolans samtliga 700 föräldrar inbjöds till möten. All information – och arbetsmaterial som skulle användas översattes till språken arabiska, pashto, serbokroatiska och bosniska av skolans hemspråklärare. Övriga 24 språkgrupper i Hermodsdal fick läsa materialet på lätt svenska.
Till det första lärandemötet kom 20 föräldrar berättar Bouakaz. Syftet var att ge föräldrarna de redskap som de behövde för att själva börja söka information eller få redskap till att hantera olika slags problem. Föräldrarna behöver känna till skolans styrdokument. Dock kan det enkelt uppstå missförstånd. Till exempel på missförstånd är att lärare var rasister, vilket en del föräldrar trodde efter att deras barn sagt så. När det gäller sex- och samlevnadskunskap tolkas det som att barnen fick titta på porrfilm i skolan och uppmuntrades av lärarna att ha sexuella kontakter vid tidig ål-der.
Bouakaz tänkte göra ett lärandemöte om sex och samlevnad och då blev mötet uppdelat efter kön. Lärarna berättade samma saker som barnen fick lära sig i skolan. Föräldrarna var mycket motive-rade och läroaktiga. Efter mötet konstatemotive-rade en mamma något förvånat; att läraren och hon hade precis samma inställning, säger Bouakaz. Han har lyckats med att få mer engagerade föräldrar. I maj 2002 deltog 150 föräldrar i detta.
2.5 Föräldrainflytande
I (SOU1996:143) står att många skolforskare pekar på att det är nödvändigt för vissa barns fram-gång i skolan att föräldrarna görs delaktiga. Att ha goda och nära kontakter med skolan är under alla omständigheter viktigt för föräldrar i allmänhet och för föräldrar med invandrarbakgrund i synnerhet. Många av dessa föräldrar har dålig kunskap om den svenska skolan och en del av dem känner också främlingskap inför en del av det som försiggår i skolan. Skolan måste finna former för diskussion och för utbyte av erfarenheter. Författarna diskuterar även på vilket sätt man kan få göra det på bästa sätt. Tell exempel är utvecklingssamtal, som idag sker i grundskolan, ett viktigt
13 instrument i arbetet med att närma hem och skola till varandra. Författaren tycker att skolan inte är en neutral arena, utan menar att många föräldrar kommer i ett psykologiskt underläge, och många försöker att avdramatisera mötet och få till stånd till en jämbördig dialog. Författarna ger några frågor till kulturantropologen Gillis Herlittz kring hur människor påverkas och genomsyras av den kultur de är uppväxta i och omgivna av. Hur kan skolan stödja barn i att se två kulturer som en tillgång?
Herlitz svarade, att Det viktigaste som man kan göra i det svenska samhället är att bejaka invand-rarföräldrars förtroende för sig själva som föräldrar. Modersmålsundervisning är viktig för att den visar det svenska samhällets respekt för föräldrarnas bakgrund, annars finns det risk för att barnen börjar tappa respekten för sina föräldrar, tycka att de är omoderna och inget att bry sig om. (SOU1996:143, s 60). I många kommuner har man startat verksamhet med syfte att nå invandrar-barnen och deras föräldrar så tidigt som möjligt genom att skapa träffpunkt för barn och deras föräldrar.
2.6 Bouakaz och föräldrasamverkan.
Bouakaz berättade om sina föräldrar. Han sa att de önskade sina barn ett annat liv. Bouakaz för-äldrar som inte hade fått gå på någon skola själva, ville att alla deras barn skulle utbilda sig. Bouakaz hade elva syskon sammanlagt. Hans mamma som var analfabet och hans pappa, ”hal-vanalfabet” var stor faktor till Laids framgång i sin utbildning. Ständigt uppmuntrade de honom och försökte hela tiden att hålla sin son i skolan, entusiastisk till sin skolgång. Laid säger i sin bok: ”Pappa stod utanför skolan titt som tätt och höll långa föreläsningar om hur viktigt det var att jag skötte skolarbetet. Annars skulle jag hamna på gården och bli bonde, och jag avskydde det tunga arbetet” (Lysty, Anna 2008 Man måste tycka om dem! s. 65).
2.7 Lärarens föreställningar
Bouakaz (2007) och Alfakir (2004) har beskrivit hur föräldrar känner sig bemötta i skolan när de kommer till Sverige. Båda två pekar även på självtillit. Däremot skrev Lahdenperä (1997)) många negativa föreställningar från läraren till invandrarföräldrar i Sverige. Frågan är om föräldrars självtillit kan påverkas ännu mer av hur de känner när de bemöts av läraren? Lahdenperä(1997) skrev om lärarnas kategoriserande föreställningar, värderingar och intentioner beträffande elevers
14 invandrarbakgrund, och om deras negativa och positiva värderingar. Lahdenperä ger några exem-pel på några negativa värderingar av skolpersonalens perspektiv när det gäller föräldrar:
Negativa föräldrar. Ger inte uppmärksamhet till deras barn, stränga föräldrar, dåligt jobb,
sjuk-skrivna, tillfälliga jobb. Arbetar för mycket, tre olika jobb. Föräldrarna har för lite tid för sina barn. Flyttar hit och dit – för många resor. Ger inte hjälp med läxläsning. Skulle behöva kunskap-er om vad de som föräldrar ska ge sina barn. Okunniga om skolans arbetssätt: ”lek är inte skola”. Förmår inte ändra pojkens vanor. Talar mycket dålig svenska. Berättar inte sanningen.
Fadern: Bryr sig inte om barnet. Fadern ger barnet stryk. Tar inte del av barnens dagliga
uppfost-ran. Sjukskriven och ligger mest. Var finns pappan? - aldrig hemma. Lever efter sin kultur, osä-ker på sig själv som invandrare. aggressiv, oärlig, opålitlig,
Modern: ”Mamma varit i Sverige 15 år men har svårt att tala svenska. Hon är ojämn och mycket
labil i humöret. Hon kan bara för kortare perioder behålla ett arbete och går däremellan arbetslös och med socialbidrag”. ”elak, hotar skicka flickan till Afrikaland” .
Positiva föräldrar: ”Pappa lång, stilig grek med vänligt sätt. Eleven och pappa trivdes bra med
varandra”
”Hemspråklärare av bästa slag”
”Hemspråklärarens roll är viktig inte minst när det gäller kontakten mellan hemmet och skolan, trygghet, självkänsla samt ge en stolthet över den egna nationaliteten”.
modersmålslärare är en resurs och samarbetspartner”. ”Den arabiska mamman bakar gott bröd” .
Lahdenperä (1997) menar att det är tydligt att de negativa aspekterna överväger markant, många lärare ansåg föräldrarna vara roten till problemen med eleverna i skolan. Invandrare uppfattades som mest avvikande från skolans vardag och att de var föremål för skolans antipatier, diskrimine-ring, och fördomar. Deras uppfattning om pappan är att han är aggressiv, oärlig, opålitlig, och är i allmänhet en dålig förebild för sina barn. Men när det gäller modern har hon lite mer lärarens sympatier än fadern, men modern beskrivs dock även som elak eller okunnig. Somliga lärare tycker att föräldrarna behöver kunskap om vad de som föräldrar borde ge sina barn. Föräldrarna uppfattades som mindre vetande eller omyndiga eller stränga och elaka. Det blev en fördom om invandrarföräldrar vilken gör att de betraktas som om de inte är goda eller accepterande och detta
15 gör att barnet i skolan är bärare av föräldrarnas brister och problem. Lahdenperä tycker att skolan borde ha ett bra mönster och inte uppfatta föräldrar så negativt så att det inte blir ett mönster och meningssystem i den här relationen, hon ser att en möjlig hypotes följaktligen är att denna grupp-stillhörighet kan försvåra för läraren att särskilja sina egna attityder från kollegornas, eller att analysera och bearbeta diskrimineringen av eleven som en omgivningsfaktor på skolan. Man kan utgå från elevens behov och att skolan ska ge hjälp till elever med svårigheter. Enligt styrdoku-ment, bör skolan ha en relation till föräldrarna. Däremot för styrdokumenten konsekvenser för synen på elever i behov av särskild stimulans och stöd och för insatser som planeras och görs. Lahdenperä (1997).
Alla i skolan har ett speciellt ansvar för att elever med svårigheter får en skolgång som kompensatorisk så att de på sikt kan påverka sina livsvillkor (1982 s.14).
Elevernas behov skall alltid vara vägledande för vilka kompensatoriska insatser som skall göras inom arbetsenheten (SÖ1982 s17). (Lahdenperä, 1997, s. 157)
När det gäller bristande omsorg och uppfostran skall skolan kompensera föräldrar på det som föräldrarna borde ha gett till sina barn, som exempelvis uppmärksamhet. Lahdenperä undrar om sådana kompensatoriska uppdrag över huvud taget är möjligt? Lahdenperä tycker att behovet av uppmärksamhet är ett av de viktigaste psykosociala behoven hos barn. Detta behov skall tillfred-ställas av föräldrar. Dessutom finns risken att det kompensatoriska förhållningssättet skuldbeläg-ger föräldrarna som orsak till svårigheter och problem i skolan. Bristande samarbete mellan sko-lan och föräldrarna beror följaktligen på föräldrarnas oförmåga, ointresse, bristande språkkun-skaper eller ”felaktiga” syn på kunskap, inlärning och skolgång i vissa fall. För andra antas att det finns önskvärda normaltillstånd- specifik samhällsordning, uppfostran, förmåga etc. som inte uppnåtts och som skolan skall kompensera.
Föräldrarna i skolan är lika viktig som hemma, för att barnen skall uppleva uppmärksamhet, vil-ket föräldrarna bör ge dem. I några fall värderas dock syskonskap av lärarna som negativt på grund av att lärarna tycker att om föräldrar har många barn då kan de inte ge uppmärksamhet till alla sina barn. De tycker att syskon bara konkurrerar med varandra om denna uppmärksamhet. Förmodligen är det av detta skäl det anses negativt att ha syskon. Lahdenperä tycker att i många
16 fall förklaras elevernas svårigheter i skolan beroende på bristande uppmärksamhet. Lahdenperä tycker att föräldrar kan påverka beteendet hos deras barn, vilket är ett viktigt ämne som skolan skall lyfta upp för att få föräldrar att vara uppmärksamma på alla positiva och negativa beteenden som ofta präglas av föräldrar.
2.8 Styrdokument
Föräldrarna behöver stor förståelse för deras barns omständigheter, och skolans roll är att främja kontakten mellan hemmet och skolan för att ge dem möjlighet att förstå deras barn. Problemet kan vara att föräldrarna kan uppleva svårigheter med att kontakta skolan eller ta emot information som kommer från skolan.
Enligt Lpo 94 står det följande:
Skolan och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningar för barnens och ungdomarnas utveckling och lärande (Lpo 94, s. 14).
Samarbetet mellan vårdnadshavare och skolan är mycket viktigt för skolans verksamhet, skolan kan också utveckla sitt innehåll igenom det här samarbetet. Dessutom får eleven och vårdnadsha-varen det lättare att diskutera om skolan och hur det går för eleven då föräldern är insatt i vad som pågår i skolan och kraven som ställs. Lpo 94 betonar följande:
Skolan skall klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav sko-lan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan (lpo, 94,s.14)
Skolan skall följa läroplan för alla skolor, och lärarens roll är att informera föräldrarna om ele-vens skolsituation och trivsel som är en viktig aspekt för kunskapsutveckling. Eleele-vens och föräld-rars personliga situation och integritet skall respekteras.
17 2.9 Normer och värden
Skolan skall sträva mot att varje elev…
vidareutvecklar sin förmåga att göra medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter,
respekterar andra människors egenvärde och integritet,
inte accepterar att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att bistå människor,
förstår och respekterar andra folk och kulturer,
kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och visar respekt för och omsorg om så-väl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
(Skolverket.se, Lpf 94)
3. METOD
Mitt val av forskningsmetod är en kvalitativ metod och valet av denna beror på att mitt syfte med studien är att undersöka fyra irakiska invandrares syn på och upplevelser av skolan i Sverige. En kvalitativ metod innefattar djupintervjuer, kvalitativa intervjuer. De kvantitativa metoderna är vanligare inom naturvetenskapen. Då är användandet av kvantitativa metoder en självklarhet som inte behöver diskuteras. För humanister är kvantitativa metoder något som används ganska sällan. Kvantitativa metoder betecknas av kritikerna i termer av fyrkantighet. De kvalitativa metoderna kan användas för lyhördhet, känslighet, nyansrikedom (Bjereld, Demker & Hinnfors 2002). Min studie däremot bygger på kvalitativa intervjuer. Den kvalitativa intervjun innebär att intervjuaren försöker förstå informanternas tankar och känslor samt vilka erfarenheter de har. Forskarens upp-gift i detta sammanhang blir att lyssna aktivt och fråga där frågandet inte får blir ifrågasättande. Jag har valt att använda mig av informella intervjuer istället för enkäter eftersom jag känner att jag kommer att få fram ett bättre material till denna uppsats på så sätt. Med intervjuer kan man få fullständigare svar, och en möjlighet att reda upp missförstånd.
18 3.1 Intervjuer
Jag har använt mig av strukturerade och ostrukturerade frågor i intervjuerna, det vill säga att de strukturerade frågorna var i förväg bestämda och samtliga intervjuade fick samma huvudfrågor. Andra sidan var samtidigt många frågor ostrukturerade, det vill säga att föräldrarna lämnade mig en möjlighet att fråga om mer än det som redan var bestämt. Jag inledde intervjuerna med att ställa en öppen fråga och försökte undvika slutna frågor under hela intervjun. Jag var försiktig med att inte ställa ledande frågor eller frågor som provocerade för mycket. Jag försökte formulera frågorna så klart så möjligt för att kunna få tydliga resultat. Jag försökte ställa en fråga i taget och inte ställa samma frågor på två sätt, vilket skulle kunna göra respondenten osäker på vad jag frå-gade om. Detta minimerade risken att när jag sedan ska försöka analysera vad respondenten har sagt så vet man kanske inte vilken av frågorna hon har svarat på. Jag hade med mig fem stycken huvudfrågor, men var även förberedd på att ställa olika följdfrågor. Jag ville ha dem med mig som reservfrågor, i fall respondenten inte alls hade så mycket att säga. Jag uppmuntrade dem till att de skulle berätta mer, och jag lyssnade noga på vad de sade i intervjun. Jag gav dem även ut-rymme att i slutet av intervjun att prata fritt om vad de kände för. Det var lättare för respondenten att prata och förklara fritt eftersom vi pratade samma språk, arabiska.
Jag hade tänkt mig att träffa respondenterna för att kunna utföra min intervju, men två av respon-denterna föredrog att prata i telefon i stället än att träffa dem. Jag valde därför att ringa istället på en bestämd tid som passade oss båda, så att vi skulle kunna prata utan att känna stress. Jag har antecknat både på arabiska och på svenska för att kunna gå igenom allt. Jag valde att redovisa svaren i citatform eftersom då känns intervjugenomgången mer levande. Jag citerar inte precis allt som respondenterna sade under intervjun, utan jag har valt ut speciella delar som särskilt kny-ter an till syftet. (May, 2005)
3.2 Urval och genomförande
Jag funderade länge på vilket urval av personer jag vill ha i intervjuerna. Jag valde till slut en skola i Malmö som har en förberedelseklass för elever som nyligen kommit till Sverige. Jag ringde till rektorn i skolan och frågade om jag fick lov att prata med irakiska elever i klassen. Rektorn var mycket hjälpsam. Han själv pratade med läraren och elever i klassen, sedan ringde
19 han mig och sa att jag fick lov att komma till skolan. Jag hade redan förberett ett brev till föräld-rar, och det brevet var på arabiska (Bilaga 1). I det brevet frågade jag föräldrarna om jag fick lov att ringa eller träffa dem och jag skrev lite förklaringar kring mina studier. Jag delade ut fem brev och fick tillbaka tre. Föräldrarna ville berätta mycket mer om deras upplevelser i Irak. Alla hade haft det jobbigt under kriget och ville gärna berätta, och det var väldigt intressant att lyssna på föräldrarna. Om det hade funnits mer tid och om jag hade haft fler sidor till mitt arbete, hade jag velat skriva om allt som föräldrarna har berättat. Efter svaret från föräldrarna ringde jag till de och tillsammans kom vi fram till en passande tid. Två av de intervjuade tyckte att det skulle vara bekvämare för dem att intervjuas per telefon. Jag har full förståelse när de vill vara anonyma, dels för att de inte känner mig som person, och dessutom aldrig träffat mig förr, och dels för att jag känner till de kulturella skillnaderna. Ett exempel är en ensamstående man som tyckte det skulle kännas obekvämt att sitta med en främmande kvinna. Jag tänkte att det skulle vara bra att utföra intervjun via telefon för att låta föräldrarna uttrycka sig fritt utan att bli identifierade på ett eller annat sätt. ”Telefonintervjuer kan vara ett altarnativt tillvägagångssätt, dvs. utan direkt kontakt mellan intervjuare och informant vilket kan spara en hel tid” (Stukat 2005, s.40). Jag kom över-ens med de intervjuade att samtalen skulle ske vid tre tillfällen för att jag skulle få klara svar på mina frågor. Intervjuerna varade i cirka en halvtimme per samtal. Att utföra en intervju via tele-fon hade både en nackdel och fördel. Fördelen är att respondenterna är hemma. ”Miljön ska vara ostörd och upplevas som trygg” (Stukat 2005 s.40), den andra fördelen är att samtliga pratade arabiska, språket jag själv talar, så det var väldigt enkelt att framföra frågor och liknande på ett korrekt sätt. Jag behövde inte anstränga mig mycket för att förstå vad som sades. Ursprungligen kommer jag från en liknande kultur, så jag hade full förståelse och tyckte inte att någonting lät konstigt. Med den intervjuades tillstånd kan bandspelare kopplas till telefonen, men nackdelen var att jag fick anteckna och aktivt hänga med samtidigt, då ingen av de intervjuade ville bli in-spelad genom telefonen, vilket annars hade underlättat. Dessutom fick jag översätta allt till Svenska, där jag mötte lite svårigheter. Jag ville översätta allt på korrekt sätt, och ibland kunde det kännas lite svårt att tolka någonting på rätt sätt. Jag översatte dock till bästa förmåga.
3.3 Etiskt ställningstagande
20 anonymitet i min uppsats resultat. Jag har varken skrivit deras riktiga namn eller skolans namn som deras barn går i. Föräldrarna kunde tala fritt utan att behöva oroa sig för eventuella konse-kvenser. Jag har använt mig av fingerande namn. Jag berättade innan intervjun per telefon om-studiens syfte och tillvägagångssätt. Jag upplyste respondenterna om att de har möjlighet att när som helst ställa frågor och att de fick tacka nej eller avbryta utan negativa påföljder. Jag har in-formerat respondenterna om mitt namn och högskolans namn, samt skrev till respondenterna om hur resultaten kommer att användas och presenteras.
Jag har kommit överens med respondenterna om att det är frivilligt att medverka i min studie, och den som medverkar i undersökningen har rätt att självständigt bestämma om, hur länge och på vilka villkor de ska delta. Jag har informerat respondenterna om att min undersökning inte kom-mer att beröra dem privat (Stukät, 2005). Jag har tagit hänsyn till anonymitet, och att alla perso-ner som skall undersökas ska vara införstådda med att alla uppgifter behandlas konfidentiellt och att de privata data som kan identifiera dem inte ska redovisas. Jag har frågat deltagare om de är intresserade av att få veta var mitt arbete kommer att publiceras och om de vill läsa det. Jag har tagit hänsyn till att alla uppgifter om identifierbara personer ska avrapporteras.
Den information som jag har samlat från respondenterna skall endast användas för den här stu-dien. Den här informationen får inte utlånas eller utnyttjas för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften. Jag har försökt hålla mig till HSFR:s regler och syfte, och det är att skydda undersökningspersoners integritet. (HSFR:s regler Internet)
3.4 Presentation av de intervjuade föräldrarna
Ismael och Zahra är ett par som kom till Sverige för tre år sedan med sina tre barn. Ismael job-bade som bilmekaniker i Irak och Zahra var hemmafru. I Sverige är båda arbetslösa. Familjen har nu utökats med ytterligare två barn som är födda i Sverige. Av dessa fem barn har de två döttrar och tre söner. Denna familj lever strikt i enlighet med sin religion. Den ena dottern går i sjuan och en av sönerna går i nian i samma skola. Den tredje sonen går i första ring på gymnasiet.
21 med sina barn. Hon blev klar med sin gymnasiala utbildning och blev hemmafru.
Fayez kom till Sverige för två år sedan och har två barn; en dotter som går i första ring på gym-nasiet, och sin andra dotter som går i femte klass. Fayez har jobbat som ambulansförare i sitt hemland, men är arbetslös i Sverige.
Samira är en ensamstående mamma som kom till Sverige för fyra år sedan. Hon har två döttrar, varav en går i åttan och en i nian på samma skola. Samira är en utbildad journalist i sitt hemland, Irak. Just nu går Samira på Komvux och läser Svenska. Hon ser väldigt optimistiskt på det svenska samhället. Hon vet att för att klara sig i samhället måste hon anpassa sig till det och förstå det positiva och negativa. Samira vet att varje kultur har sina nack- och fördelar och tyckeratt man ska försöka knyta samman det svenska samhället och sin egen kultur på ett bra sätt.
22 4. RESULTAT
I detta kapitel presenteras resultatet av intervjuerna.
4.1 Tabell av intervjuade personer.
Namn Bott i Sverige Familj Faktor till flyttning
Ismael och Zahra Tre år Tre barn Krig, oron i landet
Iman Tre år Tre barn Krig, oron i landet
Fayez Fyra år Fem barn Krig, oron i landet
Samira Fyra år Två barn Krig, oron i landet
4.2 Föräldrarnas självtillit och samverkan
Ett mönster som tydliggjordes under intervjuerna, är att de flesta har en gemensam åsikt om det svenska skolsystemet. Föräldrarna tycker att det är ett bra system och de pekar inte på några bris-ter. Det verkar bero på att det är svårt för nyanlända att utvärdera skolsystemet på grund av två orsaker. Första orsaken är att de har bott i Sverige under en ganska kort tid och andra orsaken är för att de kommer från ett land som saknar rättvisa och trygghet så de betraktar skolan i Sverige som en perfekt skola.
Det skiljer sig dock från hur vi hade det i Irak. Jag har ett stort förtroende för skolan och om det nu skulle hända något tragiskt i skolan så vet jag att jag till hundra procent får all information om vad som pågår via min dotter eller lärare. (Ismael)
De finns dock de som anser att de fått ett konstigt bemötande av en eller flera lärare i skolan. På grund av brister i sitt språk så kan de inte förstå något av vad läraren säger och de lägger då skul-den på sig själva. I dessa fall tar inte läraren någon hänsyn till deras bristande kunskaper i språ-ket.
Språket är också ett problem som gör att jag inte vågar komma på t.ex. föräldramöte, ut-vecklingssamtal m.m. (Fayes)
23 att informationen de får från sina barn räcker. De problemen de mött i sitt hemland kommer de ändå aldrig få uppleva här, tänker de. Zahra berättade att när hon kom till skolan så tappade lärar-na lätt tålamod för henne när hon pratade på grund av hennes dåliga språkkunskaper.
Jag känner inte mig bemött med respekt, de orkar inte lyssna på mig när jag har ett bry-tande språk och deras tålamod håller inte länge då det krävs när jag behöver förstå någon-ting på svenska. För min del tappade jag lusten till att gå till skolan och jag föredrar att Ismael går på föräldramöte och liknande, om han har möjligheten. (Zahra)
Zahra förlorade intresset för att gå till skolan. Hon kände sig inte bemött med respekt och det verkade som att ingen orkade med henne. Detta är en stor orsak till att Zahra så småningom tap--pat kontakten med skolan helt och hållet.
Somliga föräldrar kunde lyfta upp skolans roll på ett kritiskt sätt. Samira som har hög självtillit tycker att skolan ska sträva efter mer kultur kompetens och förståelse och respekt för invandrare.
Skolan borde jobba hårt för att få invandrarföräldrar att engagera sig, det kanske kräver mer kulturkompetens från skolans sida, skolan borde förstå att invandrare behöver lite tid får att kunna förstå det nya systemet, de behöver känna respekt och lyhördhet för att kunna uttrycka sig fritt och våga visa sig, det är inte lätt för en som är van att leva bland sitt folk och plötslig anpassa sig till en helt annan kultur och ett helt annat språk. Skolan borde förstå att vi kompletterar varandra och det är bara plus att vi har olika kulturer och olika språk. Alla föräldrar och elever skall känna sig trygga i skolan, föräldrarna måste våga och komma med förslag och skolan skall ha respekt för deras åsikter. Jag menar att allt skall tas på allvar och man skall diskutera och motivera även om de tycker att det kanske inte passar, tanken med detta är att ge föräldrar möjlighet att tänka tillsammans med skolan och hitta lösningar om det behövs. (Samira)
4.3 Föräldrars språk och modersmålslärare
Ismael får som ersättning gå till skolan om det behövs. De gånger han missar något så har han kontakt med modersmålsläraren.
24 Om jag någon gång missar föräldrar möte så kontaktar jag barnens modersmålslärare som har ganska bra koll på mina barn. (Zahra)
Detta ser både Zahra och Ismael som en enorm fördel. Men får de verkligen den rätta informat-ionen som behövs av barnens modersmålslärare? När denna fråga kom upp fick jag svaret:
Modersmålsläraren är ganska insatt i mina barns skolgång och vad som försiggår i skolan, och jag får veta allting som händer i skolan.(Ismail)
Här ser jag klart och tydligt att föräldrarna har alldeles för stor tillit till någon med samma ur-sprung som bott i Sverige under en längre tid, och de ser då detta som en enorm möjlighet för dem att få hjälp. Då det är ganska viktigt för mamma Zahra att hennes dotter sköter sig och kommer hem i tid, så kan jag förstå att de är nöjda med denna hjälp. I detta fall fungerar moders-målsläraren som en rapporteringslänk mellan hemmet och skolan. Denne har ju samma kultur som familjen och vet hur allting funkar, och kan på grund av detta väldigt simpelt peka ut felen som Zahra och Ismaels dotter anses göra.
Vi har ganska bra kontakt med honom då han också kommer från Irak och han förstår oss på ett bra sätt. Han har samma kultur som vi.(Zahra)
Ismael menar att ingen förstår honom. Detta är en banalitet då ingen lärare på skolan har så mycket kunskap kring Ismaels kultur. Han anser att skolan inte är tillräckligt sträng gentemot barnen. Denna uppfattning om svenska skolan har Ismael fått då skolan i Irak är mycket strängare och läraren anses vara en person med väldigt hög status. Alltså visar eleven väldigt stor respekt, av rädsla.
I Irak har eleven stor respekt för sina lärare, flickorna kommer inte med smink till skolan och eleverna bär uniform. Skolan i Sverige tar inte del av våra förslag om detta. (Ismael) Föräldrarna tycker ibland att det räcker att kontakta modersmålslärare, Fayez ringer till moders-målsläraren för att fråga om sin dotter.
Jag vet att vad som än händer i skolan, då jag har kontakt med hennes modersmålslärare som håller mig uppdaterad på ett lättare sätt. På så sätt vet jag att min dotter mår bra och är trygg i skolan. Sverige kan man inte jämföra med Irak. Språket är också ett problem som gör att jag inte vågar komma på t.ex. föräldramöte, utvecklingssamtal m.m. (Fayez)
25 Det kan vara mycket kontroll som gör att barnen inte kommer att känna sig trygga i skolan, för-äldrarna får information, men endast av barnens modersmålslärare.
Eftersom att skolan inte tar del av barnens uppfostran så kan det lätt gå fel. Hemspråkslä-raren förstår detta och kontaktar oss då barnet misskött sig.(Ismaiel)
4.4 Föräldrars erfarenhet av sin situation i hemlandet
Iman beskrev situationen i Irak under de senaste fem åren. Ingen kontroll fanns i landet och för-äldrarna saknade mycket regler som kunde skydda deras barn. De upplevde det inte normalt.
Att aga barn är strängt förbjudet, men det förekommer lärare som gör det ändå. Även om vi tar kontakt med rektorn på skolan. Oftast så hjälper det inte då detta förekommer väl-digt ofta och är vanligt. (Iman)
Föräldrar hade inte någon roll i skolan i Irak, utan personalen fick göra vad de ville, det var inga regler som skyddade elever eller föräldrars rättigheter.
Ingen orkar bry sig om föräldrar till barnen som går i skolan. Skulle barnen påträffa ett problem, så tar läraren hand om det själv utan att ta hänsyn till reglerna.Ett exempel på en händelse: Min dotter är en väldigt duktig tjej som kan rita och måla jättefint. Hon har väl-digt vacker handstil. En dag när min dotter skulle lämna in en läxa så hände det en väldig tragisk händelse på skolan. Min dotter gick fram till läraren och var väldigt stolt över att hon skulle lämna in läxan som hon tyckte hon hade gjort bra ifrån sig på. Hennes lärare tittade på läxan och utbrast: ”Vem är det som har skrivit detta?!” Då svarade min dotter: ”Jag”. Just då fick hon sig en örfil rakt på ansiktet, som gav henne ett stort rött märke i vänster kind. Min dotter kom hem förkrossad över vad som skett och grät förtvivlat, vilket krossade mig totalt. När jag gick till skolan nästa dag med min dotters bok för att prata med hennes lärare då svarade läraren mig iskallt: ”Jaha, jag trodde hon hade fuskat!”. Just detta beteende var en av tusen andra faktorer för min utvandring. Sådant förekommer inte i Sverige överhuvudtaget. Jag ville bosätta mig och leva tryggt med mina barn i ett tryggt land.(Fayez)
26 Föräldrar och elever led av det här systemet. Skolan i Irak kunde inte ge elever eller föräldrar fast information, för att skolan kunde stängas när som helst på grund av all oro i hela landet. Kriget hade orsakat kaos och oro så att det främsta en förälder tänker på är om deras barn kommer hem hela, och överlevande. Iman sade att innan kriget kunde föräldrar kontakta skolan när som helst och skolan kontaktade föräldrar när det behövdes. De hade regler som liknade de svenska skol-reglerna på något sätt då det kommer till kontakten med hemmet och träffar.
Innan kriget började var vi föräldrar mycket nöjda och hade inga bekymmer, vi kunde dessutom komma och besöka skolan när vi kände för det. Skulle läraren gå över gränsen, som att aga ett barn så kunde läraren ta sina konsekvenser direkt. (Iman)
Fayez som kom till Sverige för två år sedan tycker att kontakten mellan föräldrar och skolan fun-gerade ganska bra i Irak innan kriget, föräldrarna fick regelbunden information om sina barn och skolan bjöd föräldrar till stort möte varje termin. Fayez säger att utbildade föräldrar kunde hjälpa andra elever gratis med deras läxor och rika föräldrar hjälpte fattiga elever med kläder och böck-er. Skolan hade stor respekt för föräldrarna och hade alltid informerat om barnens beteende och lärande. Skolan hade en uppfostrande roll också, så att läraren kunde ersätta föräldrar i vissa sammanhang.
Det var bra innan kriget. Vi kunde hjälpa varandra på olika sätt och kunde ofta komma till skolan. Vi hjälpte fattiga barn i skolan. Utbildade föräldrar ställde oftast upp för att hjälpa andras barn i skolan.(Fayez)
4.5 Föräldrars åsikter och skolans roll
Samira är ett exempel på en utbildad förälder som har hög självtillit och vill att skolan ska ta hän-syn till de nyanlända. Hon menar att man inte kan anpassa sig rätt och snabbt om man har bott en ganska kort tid i Sverige.
Jag tycker det, då det inte handlar om att man är invandrare eller inte, utan att det handlar om att man är engagerad som förälder till en lyhörd skola. (Samira)
27 Skolan kan få föräldrar att engagera sig och visa mycket respekt för deras omständigheter. Det är inte lätt för oss invandrare att förstå hela systemet om skolan inte öppnar sig för oss och respekte-rar våra tankar och åsikter, säger föräldrespekte-rarna.
Jag är väldigt engagerad i mina barns skolgång då detta är viktigt. Vid ett tillfälle kände jag mig anklagad av skolan då lärarna tog upp ett föräldramöte i syfte att berätta vad de tyckte om samverkan mellan oss och skolan, att ingen visade ett intresse för kontakten. Min åsikt om detta är att skolan visar ett lika dåligt intresse då man inte får den hjälp man behöver. Skolan är medveten om vissas situation, om man t.ex. är invandrare eller har språksvårigheter. Jag vill dock inte tänka på detta sätt, då jag inte tror det handlar om sär-behandling (Samira)
Skolsystemet kan skilja sig ganska mycket och föräldrar säger att de behöver hjälp för att förstå den här skillnaden.
Allt beror på skolledningen. Skolan som mina barn går i säger att vi är alltid välkomna till skolan, vi brukar få kallelse till öppet hus i skolan, vi tittar på elevers utställningar och alla nya händelser och det som skall utvecklas i skolan. Vi har haft kulturträff i skolan, alla föräldrar har kommit med olika maträtter från olika länder. Där satt vi och åt tillsam-mans, föräldrarna kunde prata med varandra om deras barns problem och behov. Dessu-tom har vi åkt tillsammans med våra barn och skolpersonalen och andra föräldrar till stranden där vi har grillat och lekt tillsammans. Jag tycker att det var väldigt roligt och det känns mycket bättre för mig att komma när som helst, för att jag kände alla och vi har haft bra kontakt med varandra, jag kände mig trygg och mina barn också. När jag kom till Sverige visste jag ingenting om det svenska skolsystemet, jag trodde att jag skulle bli be-mött med mindre respekt, för att jag inte kunde svenska, men det var tvärtom. (Fayez) I de här fyra intervjuerna ser jag däremot skillnaden mellan föräldrarna. De kommer från samma land och tänker lite olika, men syftet för dem är detsamma. En ganska tydlig självklarhet är att alla föräldrar vill att deras barn ska må bra och få bra utbildning. Det kan dock vara enklare för en familj som bott länge i Sverige att ta kontakt med skolan, än en familj som bott här i fem år eller mindre.
28 Jag tycker att samverkan ligger på både föräldrarna och skolan. Delvis på föräldrarnas in-tresse för skolsystemet och barnens situation och delvis skolans bemötande av föräldrar-nas åsikt. Jag tycker dock att skolans öppenhet inte är den bästa och att man borde försöka locka ointresserade föräldrar. Skolan ska ta vara på de intresserade föräldrarnas motivat-ion. (Samira)
4.6 Skolan och hemmet
Föräldrarna vill kontakta skolan och vara aktiva i deras barns skolgång, kontakten mellan föräld-rarna och skolan sker på olika sätt, ibland tycker föräldföräld-rarna att det räcker med telefon kontakt eller internet kontakt, vilket betyder att föräldrarna känner att det är bekvämare att kontakten sker på distans utan att känna sig tvungna att gå till skolan och ha ett tydligt bemötande
Jag brukar få information via internet, man kan se skola24 på nätet, det ger oss möjlighet att se frånvaro och närvaro för våra barn, ibland får vi ett brev hem eller samtal från lä-rare.(Fayez)
Det kan kännas lite svårt för en förälder som inte kan språket att gå till skolan. De kan tycka att det inte är nödvändigt att besöka skolan när man inte kan prata med personalen där. Man märker tydligt att samtliga föräldrar känner sig utanför när de lyssnar på personalen utan att förstå vad de säger.
Jag brukar inte gå till skolan. Jag tycker inte att det är viktigt, jag trivs inte, jag kan inte prata med alla i skolan. Jag känner mig utanför, och ingen bryr sig om jag finns eller inte. Mina barn förstår att jag inte kan bra svenska och jag lär mig språket fortfarande för att kunna jobba.(Ismael)
Samtliga föräldrar tycker att det är skolans roll att försöka och bjuda in föräldrar på ett rätt sätt så att man inte behöver tveka eller känna sig utanför. En förälder berättar om skolans föräldramöte som man inte borde missa, utan utnyttja det för att kunna vara aktiv och lära sig.
Skolan bjuder in oss till föräldramöte och läraren ringer när det behövs, jag tycker att man lär sig mycket genom skol kontakt, vi borde inte missa något möte, för att skolan kan dis-kutera våra barns problem, som vi föräldrar behöver lyssna på och bearbeta. (Samira)
29 4.7 Skillnader
Det finns stora skillnader när det gäller föräldrakontakt mellan Irak och Sverige. Föräldrarna be-rättar om att kontakten mellan skolan och föräldrar sker ibland på vissa villkor, som ett exempel vem av föräldrarna som kontaktar skolan. En förälder säger:
Det beror på. Om det är en kvinnlig rektor så tar självklart mamman kontakt, är det en manlig så tar pappan hand om diskussionen.(Iman)
Föräldrarna berättar att de blir förvånade när de ser att elever behandlar lärare på ett vanligt sätt, och ibland inte följer vissa regler. Läraren är endast en handledare och inte någon alltför viktig person, säger de.
Enligt vår kultur betraktas läraren som en andra pappa eller mamma och det är enkelt att diskutera barnens problem med skolan. Elever kan respektera läraren av rädsla.(Fayez)
När det gäller flickor i skolan, då skall de följa vissa regler som är annorlunda än det vi har i Sve-rige. Flickorna skall inte ha smink på sig och skall bära uniform. Samtliga föräldrar tycker att skolan i Sverige borde ha samma regler. Flickorna, tycker Zahra som är mamma till två döttrar, behöver inte utbildning, det är viktigare med pojkars utbildning, för senare är det pojkarnas an-svar att uppfostra familjen. Flickorna ska anpassa sig till sin egna kultur så att föräldrarnas posit-ion inte förändras.
Det är viktigt för min del att min dotter beter sig bra i skolan och kommer hem i tid. Men i första hand kommer min son, som måste ha en bra utbildning för att kunna stå självstän-digt ute i ett svenskt samhälle. Min dotter kommer inte behöva sin utbildning då hennes man kommer att försörja henne och då kan andra saker vara viktigare att lära henne. (Zahra)
När det gäller kontakten till föräldrar i skolan så är det inte stor skillnad, föräldramöte sker två gånger om året och skolpersonalen ringer till föräldrar när det behövs. Det som också skiljer sig i Irak är att rika föräldrar kan hjälpa fattiga barn med kläder och skor, och eftersom skolan kan ibland sakna vissa resurser, då ställer föräldrarna sig för att hjälpa till
30 vinter, utbildade föräldrar kan ställa upp och hjälpa elever med deras läxor. (Iman)
5. DISKUSSION
Samverkan mellan invandrarföräldrar och skolan fungerar fortfarande inte som den ska, men den är i alla fall på rätt spår. Skolan och barnen har stort behov av föräldrasamverkan, men problemet är att många föräldrar undviker att komma till skolan. Det för att det finns olika hinder.
Bouakaz (2007), Alfakir (2004) & Lahdenperä (1997) forskning visar att föräldrar inte känner sig accepterade på grund av ursprung, språk, socioekonomiska skäl eller bristande kunskap om skol-systemet i det nya landet. Många av de här orsakerna diskuteras och en allmän åsikt är att skolan ska kämpa för att få föräldrar att engagera sig. De kan inte gå igenom en stängd dörr. Föräldrarna behöver en öppen dörr, ett positivt välkomnande som övertygar dem om allvaret i situationen. Skolans förståelse för föräldrar kan finna former för diskussion och för utbyte av erfarenheter. Det krävs mycket kulturkompetens från skolan för att få föräldrar att engagera sig.
Invandrare vill känna sig respekterade och accepterade i samhället. Det är inte lätt för en invand-rare att klara sig på så kort tid i ett nytt land. För att få föräldrar att engagera sig skall skolan visa förståelse för deras omständigheter och försöka hitta ett sätt som kan förbättra kontakten, samt ha respekt för de invandrare som vill skydda sin kultur. Samtidigt kan det vara svårt för dem att för-klara sig eller motivera varför på grund av språket. De kan oftast inte uttrycka sig fritt och väljer därför att inte involvera sig i sina barns skolgång.
En förälder med bristande kunskaper i språket väljer att inte komma till skolan och ser bort då det är dags för utvecklingssamtal och föräldramöten. Här behövs en åtgärd. Är det möjligt att fånga upp ett intresse hos en osäker individ? Självklart är det en utmaning, men Bouakaz (2007) har visat att det går. Bouakaz resa genom att få föräldrar involvera sig i skolan var framgångsrik, och trots motgångar fortsatte programmet. Bouakaz förmåga att lyfta fram orsakerna som hindrar föräldrar från att engagera sig i skolan, bearbetade deras engagemang och blev till en stor hjälp. Intresset från föräldrarnas sida i början var svagt, men man översatte informationslappar på de
31 olika språken som fanns på skolan och skickade ut dem till hemmen. På lapparna förklarade lära-ren mer utförligt på hemspråken så att föräldrarna skulle förstå. Sedan kallade skolan till möte igen. Denna gång var det lite fler föräldrar, och alla delades in i grupper. I dessa grupper samta-lade lärare och föräldrar om de känsligaste ämnena som förekom i hemmen. Bland annat var det den aktuella frågan om sex och samlevnad. Många föräldrar ansåg att det inte var bra med den här sortens undervisning, då de trodde att lärarna uppmuntrade eleverna till sexuella aktiviteter i tidig ålder. Men den synen förändrades med tiden då föräldrars närvaro ökade. På de stora träf-farna och i slutändan var de 150 föräldrar sammanlagt. Det berodde på Bouakaz och hans kolle-gors förmåga att lyfta fram orsakerna som hindrade föräldrar att engagera sig i skolan, och bear-beta dem.
Via denna metod kan skolan göra det svenska skolsystemet och utbildningsmetoden klarare för föräldrarna som annars inte är så aktivt engagerade i deras barns skolgång. Samtidigt får skolan reda på varför föräldrarna väljer att inte engagera sig, och tillsammans hittar man en lösning. Bouakaz (2007) ville att samverkan mellan skolan och hemmet skulle öka för att skapa större förståelse och kunskap om kulturella skillnader t.ex. i form av kulturevenemang i skolan i sam-band med olika högtider där föräldrar, elever och lärare kan mötas och utbyta erfarenheter. In-vandrarelever behöver hjälp från båda håll.
Men det är inte allt. En individ som är osäker och som känner sig maktlös kan omöjligt vilja in-volvera sig i samhället och ta en del av det. Alfakir (2004) säger att invandrarföräldrar kan förlora lusten att vara aktiva som föräldrar om de misslyckats med sina roller som försörjande för sina familjer när de kommer till ett nytt land och får socialbidrag, istället för ett jobb. Hon har kommit fram till det här då hon jobbat som modersmålslärare. Hon kan ha upplevt föräldrar som Ismael och Zahra då de lägger sitt fulla förtroende på modersmålsläraren, då de inte kan vända sig till någon annan.
Bouakaz (2007) och Alfakir (2004) skildrar föräldrarnas situation på likartat vis. Båda anser att många invandrarföräldrar känner sig maktlösa. De tycker att deras språksvårigheter och sociala bakgrund hindrar dem från att engagera sig i skolan. Alfakir beskriver föräldrarnas situation som
