Läxor och barns lärande

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Barn Unga Samhälle (BUS)

Examensarbete

15 högskolepoäng

Läxor och barns lärande

Sett ur elev-, förälder- och pedagogperspektiv

Homework and children´s learning

Seen from pupil-, parent- and educationalist perspectives

Nina Bengtsson

Anette Trankell

Förskollärare - lärarexamen 210 hp Barndoms – och ungdomsvetenskap 2009-01-12

Examinator: Caroline Ljungberg Handledare: Göran Kvist

(2)

(3)

3

Abstract

Läxor och barns lärande

Sett ur elev-, förälder- och pedagogperspektiv Nina Bengtsson

Anette Trankell

Bengtsson, N & Trankell, A (2008). Läxor och barns lärande. Sett ur elev-, förälder- och

pedagogperspektiv. (Homework and children´s learning. Seen from pupil-, parent- and

educationalist perspectives). Malmö: Lärarutbildningen

Vårt syfte i denna undersökning är att visa vilken syn elever, föräldrar och pedagoger har på läxor. Vi har genom kvalitativa intervjuer, enkätinsamling och olika forskares resultat, tagit del av åsikter, tankar och känslor rörande ämnet. Frågeställningar vi utgått ifrån är om läxan gynnar elevernas kunskapsinhämtning, hur pedagogerna ser till elevernas hemförhållanden då de ger läxor, och varför man som pedagog väljer att arbeta med läxor i sin undervisning. Eleverna vi valt att samtala med är barn i skolår två och skolår fem, samt deras föräldrar och pedagoger. Det resultat vi kommit fram till är att läxan tar en stor plats i undervisningen fastän den inte regleras i skolans styrdokument. Pedagogerna menar att läxan tränar elevernas ansvarstagande och gör föräldrarna delaktiga i skolarbetet. Föräldrar och elever anser att läxan finns för att eleverna ska lära sig mer. Då barnen har olika hemförhållanden sätts individuella mål för eleverna tillsammans med deras föräldrar.

(4)

4

Förord

Vi vill framhålla vårt varmaste tack till elever, pedagoger och föräldrar som med sitt rika engagemang hjälpt oss att få en bild över hur man arbetar med läxor ute i praktiken. Dessutom vill vi rikta ett tack till vår handledare, Göran Kvist, som genom sina goda råd hjälpt oss sammanställa vårt examensarbete. Vi vill också tacka våra familjer för att de stöttat oss genom hela studietiden. Vi vill även rikta ett tack till Er som hjälpt oss genom

korrekturläsning vilket bidragit till ett utvecklat examensarbete. Till sist vill vi även passa på att tacka varandra för ett gott samarbete med många givande diskussioner.

Landskrona 20081201

(5)

5

Innehåll

1. Inledning

1.1 Introduktion till problemområdet 8

1.2 Syfte och frågeställning 8

2. Forskningsöversikt och teoretisk förankring 2.1 Centrala begrepp 10

2.2 Vad är lärande? 10

2.2.1 Hur ser Vygotskij på lärande? 10

2.2.2 Hur ser Dewey på lärande? 11

2.2.3 Hur ser Piaget på lärande? 11

2.3 Läxans bakgrund kopplat till tidigare läroplaner 11

2.4 Olika typer av läxa 12

2.5 Vad säger politikerna om läxor? 13

2.6 Familjeförhållanden 14

2.7 Forskning kring läxor 15

2.7.1 Familjens påverkan på barnens läxarbete 16

2.7.2 Attityder till läxor 17

3. Tillvägagångssätt och empirisk studie 3.1 Metodval 19 3.2 Undersökningsgrupp 19 3.3 Genomförande 21 3.4 Forskningsetiska överväganden 21 3.5 Analysbeskrivning 22 4. Analys 4.1 Undersökningsgrupp 24

4.2 Inledning till analysundersökning 24

4.2.1 Vad anser eleverna att läxor betyder för kunskapsinhämtningen? 24

4.2.2 Vad anser yrkesverksamma pedagoger att läxor betyder för elevers kunskapsinhämtning? 25

4.2.3 Vad anser föräldrar att läxor betyder för elevers kunskapsinhämtning? 25

4.3 Vilken hänsyn tar yrkesverksamma pedagoger till elevers olika hemförhållanden? 26

4.4 Av vilken anledning ges läxor och för vem ges läxan? 27

4.5 Sammanfattning och slutsatser av synen på läxor 27

5. Diskussion och kritisk reflektion 5.1 Resultatdiskussion 29

5.2 Metoddiskussion 29

5.3 Vidare forskning 29

5.4 Våra personliga tankar och åsikter 30

6. Referenser 31

(6)

(7)

7

1. Inledning

1.1 Introduktion till problemområdet

Läxfrågan finner vi mycket intressant och för oss högst relevant. Vi kommer inom snar framtid att befinna oss i situationer inom skolan där vi måste ta ställning till om läxan är till nytta för elevens lärande eller inte. Vi måste också ta hänsyn till hur dagens

familjesammansättningar ser ut, och att barnen lever ett mer aktivt liv jämfört med förr. I vår utbildning och när vi studerar styrdokumenten får vi ingen vägledning i hur vi förväntas att arbeta med läxor. Detta gör oss nyfikna på att undersöka hur dagens pedagoger väljer att ge hemuppgifter. Vilken sorts läxa ges? Ser man till individen eller gruppen? Vi intresserar oss även för hur föräldrar och barn ställer sig till läxarbete.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med vårt examensarbete är att beskriva hur elever, lärare och föräldrar ser på läxor och hemuppgifter. För vem ges läxan: eleven eller dess föräldrar? Vad finns det för syfte med läxan? Tar eleven in kunskapen bättre om man får arbeta med prestationsbaserade uppgifter ensam i hemmet, eller tillsammans med kamraterna i skolan? Enligt Vygotskij sker utveckling genom relationer. För att ett barn ska internalisera begrepp och kunskaper krävs undervisning och goda relationer med vuxna förebilder. Vygotskij menar alltså att de sociala faktorerna påverkar intelligensen, vilka inte enbart beror på biologiska förutsättningar (Vygotskij, 2001).

För att det ska bli möjligt att genomföra vår forskning under den givna tidsperioden har vi valt att använda oss av samtalsintervjuer och enkätundersökning när vi samlar vår empiri. Målet med vårt arbete är att klarlägga elevers, föräldrars och pedagogers inställning till begreppet läxor. I vårt forskningsarbete ska vi ta del av den forskning som behandlar huruvida läxor är till gagn för elevens inlärning. Vår avsikt är att jämföra forskares positiva och negativa uppfattningar inom området. Därtill kommer vi även att presentera våra intervjupersoners åsikter om läxans för– och nackdelar. Vi ska även i vår undersökning försöka förstå och förklara varför man än idag använder sig av hemuppgifter när inga styrdokument reglerar detta.

(8)

8

För att nå målet med vår undersökning kommer vi att koncentrera oss på följande frågeställningar:

 Vad anser barn, föräldrar och yrkesverksamma pedagoger att läxor betyder för barns kunskapsinhämtning?

 Vilken hänsyn tar yrkesverksamma pedagoger till elevers olika hemförhållanden?  Av vilken anledning ger pedagogen läxor, och för vem ges läxan?

 Vilken syn har elever, föräldrar och yrkesverksamma pedagoger på läxor och hemuppgifter?

(9)

9

2. Forskningsöversikt och teoretisk förankring

2.1 Centrala begrepp

När vi söker på orden läxa och hemuppgift i olika ordböcker på Internet får vi följande svar. Nationalencyklopedin (2008) beskriver läxan som en avgränsad skoluppgift för hemarbete och tillägger särskilt ett visst textstycke som ska läsas in (www.ne.se). I Lexin (2008), språkrådet på Internet, beskrivs läxa som hemuppgift. Ordet hemuppgift får vi dock ingen träff på vid sökning i Lexin (www.sprakradet.se/lexin.se).

2

.

2 Vad är lärande?

Hur man ser på lärande skiftar väldigt. Det finns flera olika teorier som ligger till grund för tanken om hur utveckling sker. I denna undersökning studeras tre teoretiker och deras blandade syn på lärande. Dessa tre är Lev Vygotskij, John Dewey och Jean Piaget som alla har lagt grunden till skolans läroplaner.

2.2.1 Hur ser Vygotskij på lärande?

Lev Vygotskij (1896-1934) var en rysk psykolog som menade att lärande sker i ett socialt samspel med andra. Han syftade till att människan ständigt förändras och lär med hjälp av erfarenheter och känslor, för att få en inre förståelse. Vygotskij ansåg att barn utvecklas genom olika zoner, vilka han valt att kalla den proximala utvecklingszonen. Han såg det som att människan har två utvecklingsnivåer. Den lägsta nivån klarar man själv att nå, medan den högre kräver samarbete och kommunikation med någon med mer erfarenhet och kunskap. Genom den proximala utvecklingszonen visas pedagogens betydelse för barnets

kunskapsinhämtning tydligt. För ett fortsatt lärande utmanas eleverna genom svårare uppgifter där de utgår från sin egen utvecklingsnivå, till en något högre, genom kommunikation med pedagogen. Vygotskijs teori är inriktat på de sociala aspekterna av lärandet, dels det sociala samspelet och dels de kulturella erfarenheter som barnen har med sig. Vilken framgång eleven har i lärandeprocessen anses även vila på dennes självförtroende, intresse och motivation. Denna teori kallas sociokulturell inriktning och har en koppling till

(10)

10

2.2.2 Hur ser Dewey på lärande?

John Dewey (1859-1952) var en amerikansk filosof och pedagog som skapade den pedagogiska termen learning by doing. Med denna term menade han upplevelsebaserad inlärning där teori, praktik, reflektion och handling måste kopplas samman för en djupare förståelse. Dewey ansåg att kunskap måste ha verklighetsanknytning och något eleverna har praktisk nytta av, både yrkesmässigt och personligt. Inlärning genom teoretiska metoder som memorering valde Dewey att ta avstånd ifrån. Han menade istället att genom praktiska och experimenterade uppgifter utvecklas människan till en undersökande och kritisk tänkande individ. Genom denna utbildning fick barnen en god start inför det verkliga livet, ansåg Dewey (Stensmo, 1994).

2.2.3 Hur ser Piaget på lärande?

Jean Piaget (1896-1980) var en schweizisk filosof, pedagog och utvecklingspsykolog. Hans teori bygger på att människan utvecklas i olika stadier. Stadierna sträcker sig från

reflexrörelser till abstrakt tänkande och är gemensamma för alla barn. Han menade att barn endast kan lära i förhållande till den utveckling de redan genomgått. För att kunna utveckla sin förståelse måste man vara aktiv och skapande. Det som utvecklar tanken är själva handlingen och problemlösningen. Piagets syn på lärande och utveckling brukar kallas för

konstruktivism. Den syftar till att ingen kan lära någon annan något – människan måste lära

sig själv. Piaget ansåg därför att kunskap bara kan intas med egen kraft genom egna

erfarenheter. Lärandet är en individuell process som barnet, utifrån sin mognad, själv driver genom sitt handlande. Piaget ansåg att lärarens huvudsakliga roll är att skapa de

förutsättningar barnet behöver för att lära och tonade ner lärarens betydelse för barnets kunskapsinhämtning (Kroksmark, 2003).

2.3 Läxans bakgrund kopplat till tidigare läroplaner

Under vår tid på Lärarutbildningen på Malmö högskola diskuterar vi ständigt vikten av att följa våra styrdokument i arbetet. Även när vi kommer ut i praktiken uppmanas vi att i vår planering följa de riktlinjer och mål som finns uppsatta i läroplanen, kursplaner och skollagen. I en artikel publicerad i Sydsvenskan 2008-10-19 undrar en elev om lärarna är styrda av mystiska dokument. Eleven frågar sig varför man arbetar med läxor trots att detta inte finns reglerat i något styrdokument. Eleven gör också jämförelser mellan att själv behöva arbeta efter skolans slut, medan vuxna är lediga efter sin arbetsdag. När vi studerar Läroplanen för

(11)

11

det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94) finner vi inga

anvisningar eller direktiv gällande läxor och hemuppgifter. Inte heller någon paragraf i skollagen anger läxor och hemarbete som ett undervisningsmoment

(Utbildningsdepartementet, 1994). I vår undersökning av läroplanerna ser vi även att de genom åren har förändrats. I Läroplanen för grundskolan 1980 (Lgr80) beskrivs att

hemuppgifter ses som en del av skolans arbetssätt. Lgr80 trycker på att hemuppgifterna ska vara utformade efter elevens individuella behov, och att det tränar elevernas ansvarsförmåga. Hemuppgiften ska vara präglad av skolans arbetssätt och kan därför vara av undersökande karaktär. Intervjuer och undersökningar av närmiljö och natur är exempel på hemuppgifter ur Lgr80 (Skolöverstyrelsen, 1980). Vidare i Läroplanen för grundskolan 1969 (Lgr69) kan vi läsa att läxan ska vara frivillig och att skolarbetet ska ske i skolan under skoltid. Den frivilliga läxan kan till exempel innebära att en grupp genomför en intervju, ett studiebesök eller

insamling av studiematerial som senare kan användas i skolan för vidare arbete

(Skolöverstyrelsen, 1969). I skolans första läroplan, Läroplanen för grundskolan 1962 (Lgr62) ses hemuppgifter som en ”arbetsfostran” för eleven. Den poängterar dock att största delen av skolarbetet ska äga rum i skolan. De hemuppgifter som eventuell ges syftar till att ge eleverna övning och säkerhet så den färdighet som eftersträvas stärks. Hemuppgifterna bör också vara väl förberedda under skoltid (Skolöverstyrelsen, 1962).

Med ovanstående vetskap ställer vi oss frågande till varför dagens pedagoger väljer att ge eleverna hemuppgifter av en memorerande karaktär, då varken dagens eller äldre

styrdokument reglerar detta. Våra tidigare läroplaner har tydligt relaterat till hemuppgifter och arbetet kring dessa, medan dagens läroplaner inte alls beskriver något om läxor och

hemuppgifter. I boken Elevrätt (2003) som beskriver vilka rättigheter eleverna har, kan vi läsa att inga regler för läxor finns. Däremot beskrivs att läxor är ett skolarbete och att läxor inte får ske under helgdagar. Boken anger inte för vilka läxor eller hur många man som pedagog får ge, utan beskriver att skolarbetet ska vara jämt fördelat över veckan för barns bästa

utveckling.

2.4 Olika typer av läxa

Vi anser att läxor ligger djupt rotad i skolans tradition och att man förr ansåg läxan som ett måste för inlärning. Detta gör oss intresserade av hur dagens vuxna och barn ser på läxor och hemuppgifter. Finns det någon skillnad på prestationsbaserade läxor och frivilliga läxor? Med

(12)

12

prestationsbaserade läxor menar vi uppgifter av en memorerande karaktär. Ett exempel på en prestationsbaserad läxa ser vi i boken Läxor och lek skriven av Märta Edquist (1934). Boken ingick i barnbiblioteket Saga och var en läsebok för flickor i Hem och Skola. Där beskrivs när flickorna utantill ska kunna uttrycka vad en gammal och vad en ny läxa handlar om.

Vår gamla läxa handlar om Gustav Adolfs personlighet, och vår nya läxa handlar om Gustav Adolfs familjeförhållanden sade Helga högt och tydligt som hon brukade. ( Edquist, 1934 s.120)

Vi har på vår verksamhetsförlagda tid (VFT) sett att pedagogerna fortfarande använder sig av dessa prestationsbaserade läxor i alla skolår. Fortfarande handlar det om att memorera bland annat årtal och platser, som senare ofta återkommer i ett läxförhör. I ett samtal med en av rektorerna på skolorna vi besökt, fick vi ett exempel på vad hon betraktar som en givande läxa för dagens elever. Hon menade att eleverna istället för att memorera fakta kunde få leta

informationen via Internet och annan informationsteknik. Hon ansåg att eleven genom detta arbetssätt då blir en undersökande och kritiskt tänkande individ. Hennes tankesätt om lärande speglas av teoretikern John Deweys syn på utbildning. På det sättet får eleverna levande kunskap som de har praktisk nytta av yrkesmässigt och personligt. Det bästa sättet att lära sig menade Dewey är genom praktiska övningar som i så hög grad som möjligt avlägsnar sig från ett konstruerat inlärningssätt. Hans centrala tanke var att utbildning tjänade till att utveckla människans förmåga till problemlösning och kritiskt tänkande, i stället för memorering. Skolan skulle påminna om det verkliga livet, learning by doing (Stensmo, 1994).

2.5 Vad säger politikerna om läxor?

Efter att ha läst vår nuvarande skolminister, folkpartisten Jan Björklunds, förslag till mer läxor, konstaterar vi att man inom den politiska diskussionen har åsikter om läxans vara eller icke vara. En del politiker tar dessutom för givet att mer läxor ökar elevens lärande. Inför senaste riksdagsvalet 2006, uttalade sig Vänsterpartiet om att hemuppgifter bör avskaffas inom skolvärlden. Detta möttes genast av motstånd från Folkpartiet. De menar att läxor är en viktig del av undervisningen. Vidare anser de att elever, genom att få läxor, lär sig ta ansvar och att det allmänt borde bli mer läxor i svensk skola. I juli 2006 la Folkpartiet fram ett antal skolpolitiska förslag i en rapport med namnet Leve Pluggskolan. Där nämner de bland annat att läxor bör skrivas in i läroplanen och att hemuppgifter är en naturlig del av undervisningen.

(13)

13

I rapporten fastställer de även tre syften med läxan. Folkpartiet menar att den ska ses som ett:  sätt att öka tiden för elevens studiearbete

 viktigt sätt för eleven att tränas i sitt individuella ansvarstagande  sätt att knyta föräldrarna in i skolarbetet.

I rapporten uppmanas skolorna att överväga att öka mängden läxor. Folkpartiet föreslår även utökad läxhjälp för elever med studiesvårigheter. De vill dessutom utöka undervisningstiden och menar att detta kan ske genom en omfördelning av någon timme från de yngre barnens tid på fritidshemmet, till den läroplansbundna undervisningstiden (Folkpartiet, 2006).

Carlgren och Marton (2001) menar att lärarens främsta uppgift är att medverka till att elever lär sig undervisningsstoffet. Vidare anser de att hemuppgifter är en pedagogisk verksamhet, men att läxor kan göra lika mycket skada som nytta. Är den inte meningsfull kan den

dessutom fungera negativt för lärandet. De säger att läxan kan bli förödande när politiker ska styra mängden av den. Då tenderar läxan att bli kortsiktig och meningslös. Carlgren & Marton (2001) menar att hemuppgifter ska ges efter en överenskommelse mellan lärare och elev. Läxan ska inte vara något som politikerna styr över.

2.6 Familjeförhållanden

Familjerna har idag olika förutsättningar för att kunna hjälpa sina barn med skolarbetet i hemmet. En del barn lever med föräldrar som exempelvis inte förstår det svenska språket. Det finns också en kategori av människor som är högt uppe i sina karriärer. Deras arbetsdagar blir därför väldigt långa och familjens gemensamma tid blir begränsad. Även de ensamstående föräldrarnas tid tillsammans med barnen blir begränsad, då de får ta hela ansvaret för

hemmets alla uppgifter. Många barn lever med separerade föräldrar i nybildade familjer, där andra barn också slåss om uppmärksamheten. Denna familjekonstellation kan vara stressande för barnet eftersom det blir påfrestande att alltid behöva dela utrymme med andra (Ellneby, 1999). I första hand är det hemmet och relationen till föräldrarna som påverkar barnens hälsa. Många barn anser att det först och främst är hemmen och föräldrarna som är orsaken till deras stress (Nyberg, 2004). Dessutom är det flera barn som tillbringar många timmar på

fritidshemmet. Därefter står ofta olika träningsaktiviteter på schemat vilket bidrar till sena kvällar. Nyberg (2004) menar att barn saknar återhämtningspauser i vardagen. Detta gör att eleverna sover mindre och därför känner sig mer stressade (a.a.).

(14)

14

Ingrid Westlund, forskare vid Linköpings universitet, före detta lärare, lärarutbildare och rektor har forskat kring läxor och har då sett ett tydligt samband mellan läxor och stress (Westlund, 2007). Eleverna anser att det är för mycket läxor och att pedagogerna kunde planera läxor och prov bättre. Var tredje elev, särskilt flickorna, menar att för många prov ger upphov till stress (Nyberg, 2004).

Westlund (2007) ser inga problem med att ge läxor man som pedagog vet att eleven klarar av. Hon menar att om man sätter ut en läxtid på en kvart om dagen, blir arbetsbördan lika för alla elever. Det finns även skillnader i familjers möjligheter att hjälpa sina barn med läxor men också deras chans att få läsa i lugn och ro. Detta ser Ingrid Westlund som det största problemet med hemuppgifter. Däremot menar Steinberg (2006) att föräldrarnas del av läxarbetet är att vara ett stöd för barnen. Om eleverna inte förstår läxuppgiften måste skolan hjälpa till bättre (Steinberg, 2006). Westlund menar också att ju mer läxor eleverna har, desto större risk är det att de socioekonomiska skillnaderna ger utslag (Westlund, 2007). Vidare menar Westlund att det inte blir några tydliga gränser och denna gränslösa tillvaro är mycket riskabel för barnen. Risken är att eleverna blir sönderstressade. Hon anser även att vi

pedagoger, lägger över ansvaret på föräldrarna. De blir lärare på kvällstid (a.a.).

2.7 Forskning kring läxor

I Lärarförbundets tidning (9/2008, s.30-33) skriver Sundström en artikel rörande Hellstens inställning till varför läxor förekommer i skolan. Hellsten menar bland annat att det finns en press på läraren att hinna med kursplanen, samt ett socialt tryck som kommer från kollegor, föräldrar och elever. Den som inte ger läxor tas på mindre allvar.Han tänker sig även att läxor kan handla om seriositet och kanske till och med om professionalitet. Men för att bli

professionell behöver man en utbildning.

Men på lärarutbildningen är läxan närmast obefintlig. Det talas mycket lite om den, den nämns inte i litteraturen, den problematiseras inte. Inte förrän studenten tagit examen och stegar in i klassrummet som lärare, då är läxan plötsligt självklar (a.a.).

(15)

15

Steinberg (2006) menar att det är viktigt att ge eleverna läxor, gärna fyra dagar i veckan. Han menar att det är bättre med många och korta läxor, än ett fåtal mer tidskrävande hemuppgifter. Steinberg arbetar själv som lärare och rekommenderar uppgifter där eleven tränar

baskunskaperna läsning, räkning och skrivning. Syftet med hemuppgifter menar Steinberg är att eleverna får en studievana som de har nytta av senare i livet. Dessutom anser han att eleverna får träna sig i att ta ansvar för sina studier och att föräldrarna får en inblick i barnens skolgång (Steinberg, 2006). Steinberg förespråkar undersökande läxor där eleverna kan arbeta tillsammans med föräldrar eller med kamraterna i klassen. Att intervjua familjemedlemmar, undersöka sin närmiljö eller att studera bruksanvisningar är enligt Steinberg en fördelaktig hemuppgift (a.a.).

Lindell (1990) har studerat olika forskningsrapporter och menar att läxan har till uppgift att stärka banden mellan hem och skola, men också att göra föräldrarna delaktiga i barnets skolgång. Brodow och Rininsland (2002) anser att det positiva med läxor bland annat är att eleverna tränar sig i att ta eget ansvar och att planera sitt arbete. Att föräldrarna engageras i skolarbetet ser de också som en stor fördel med läxarbete. Dessutom får eleverna arbeta i lugn och ro i hemmet. Detta är påståenden som även kommit fram i våra intervjuer med elever och pedagoger. Där betonar man ansvarets värde och många elever nämnde hemmets lugna vrå som mycket betydelsefullt för läxläsningen. Brodow och Rininsland (2002) menar dock att ambitionsnivåer skiftar hos olika individer. En del elever har svårt att komma igång med arbetet medan andra barn ibland låter läxarbetet hindra aktiviteter tillsammans med andra barn. Deras åsikt är att detta talar emot hemuppgifter. De anser också att en del läxor inte passar som hemarbete eftersom eleverna behöver en behörig vuxen till sin hjälp.

2.7.1 Familjens påverkan på barnens läxarbete

Jan-Olof Hellsten, läxforskare i Sverige, menar att läxor ges till eleverna eftersom skolan alltid har gjort detta, utan att tänka igenom varför man gör det. Han anser att skolan ställer krav på föräldrarna och att familjens verksamhet blir organiserad kring barnens läxläsning. Hellsten menar även att läxor ses som en länk mellan hemmen och skolan för att föräldrarna ska få en insyn i barnens skolarbete (Hellsten, 1997). Vidare beskriver han att arbetet med läxorna kräver mycket tid både i hemmet och i skolan. Eleverna måste förbereda sig inför kommande förhör och prov som pedagogen senare kontrollerar. Hellsten menar att skillnaden på det stöd och den hjälp eleven behöver för att klara sin läxa, ändras efter elevens

(16)

16

förutsättningar. Som vi påpekat tidigare lever barnen i en ny tid där familjerna ser annorlunda ut jämfört med förr. Omständigheterna utanför skolan och de sociala skillnaderna bland dagens familjer påverkar barnens studier. Hellsten anser även att läxor kan jämföras med övertidsarbete, och att barnen har en betydligt längre arbetsdag än vad vuxna har (Hellsten, 2000). Vi har i förgående stycke beskrivit att barn idag ofta är kvar i fritidshemmen efter skolan, för att därefter slussas vidare till någon fritidsaktivitet. När de kommer hem fortsätter arbetsdagen med läxor, innan tid för lek och umgänge med familjen finns.

2.7.2 Attityder till läxor

Lindell (1990) har undersökt svenska elevers attityd till läxor. Han ser en negativ inställning och att eleverna anser att mycket tid går åt för att klara av läxorna. Eleverna har även svårt att se läxor som en möjlighet och många tror att det är något de fått i straffuppgift, då de inte klarat av arbetet under lektionspassen. Vi har sett på vår VFT att pedagogerna ofta använder läxan som hot under pågående lektion. Flera gånger har vi hört pedagoger säga till barnen, att om de inte arbetar på ordentligt så får de uppgiften i läxa.

En studie gjord av Österlind (2001) visar att eleverna varken betraktar läxor som problematiska eller en tillgång. De yngre eleverna har svårt att koppla ihop läxan med ansvarstagandet och planering. Tid till lek och fritidsaktiviteter blir lidande av läxläsningen, vilket också medverkar till en negativ attityd till läxor. Barnen anser att det blir roligare om de kan göra hemuppgiften tillsammans med kompisarna istället (Warton, 2001).Detta stöds även av Vygotskijs teori om inlärning, där han anser att omgivningen är avgörande för individens utveckling och prestation. Vygotskij menar att inlärning sker i samspel med andra. Genom att ta del av varandras kunskaper och erfarenheter stärks inlärningen. Vygotskijs idé om den proximala utvecklingszonen (ZPD) där eleverna lär tillsammans med andra, bidrar till att eleverna utvecklas vidare. Med utveckling menar han vår tankeförmåga, språk, och mentala och personlig utveckling. Genom den proximala utvecklingszonen kan eleven tillägna sig färdigheter tillsammans med kunnigare och mer erfarna barn och vuxna. Denna infallsvinkel brukar man kalla sociokulturell (Vygotskij, 2001).

Piaget menar att eleverna måste lära sig själva och detta ligger delvis till grund för dagens svenska stadieindelade skola. Han utvecklade en teori om att människan utvecklas i olika stadier, från reflexrörelser till abstrakt tänkande. Dessa stadier är enligt Piaget något som är

(17)

17

gemensamt för alla barn. Utvecklingen av barnets kunskap är inte en inlärningsprocess, utan ett sätt som följer hjärnans utveckling (Kroksmark, 2003).

Sundström menar i Lärarnas tidning (9/2008 s.6-7) att pedagogernas skäl till att ge läxor är att eleverna ska lära sig ta ansvar. Hon menar också att det är ett led i att få föräldrarna delaktiga i barnens skolarbete. Lärarnas tidning gjorde en undersökning bland

grundskollärare, där 391 pedagoger deltog. Endast tolv av dessa väljer att inte ge läxor. Majoriteten av dem som ger läxor menar att det fungerar positivt för inlärningen. Några få anser att läxor inte har någon betydelse för inlärning och till och med kan fungera negativt. Även Leo (2002), som arbetar som rektor i Lund, menar att läxor inte gynnar inlärningen, trots detta ser han den som betydelsefull i skolarbetet. Han anser att läxläsning kan ske i skolan med utökad skoldag så att eleverna är lediga då de kommer hem, precis som vuxna är efter deras arbetsdag.

(18)

18

3. Tillvägagångssätt och empirisk studie

3.1 Metodval

Vi har valt att analysera attityderna till läxor med hjälp av samtalsintervjuer och enkäter för att få en så god insyn som möjligt. Samtalsintervjun är en kvalitativ forskningsintervju och genom den försöker forskaren förstå världen ur den intervjuades synvinkel (Kvale, 1997). Vi

har även valt att använda oss av enkäter som vi låter alla inblandade intervjupersoner besvara. Vi kan då sammanställa en översiktlig statistik över svaren vi får (Kylén, 2004). Då vi delar ut enkäterna i god tid ges intervjupersonerna möjlighet att i lugn och ro besvara dessa.

Nackdelen med att arbeta med enkäter är att vi inte kan ställa följdfrågor om det är något vi skulle vilja veta mer om. Läxfrågan är så fylld av åsikter och känslor att en enkät ensam inte ger den bästa möjligheten att besvara våra frågor. Av denna anledning har vi därför valt att även använda oss av intervjuer i vårt forskningsarbete. Detta har gett oss goda förutsättningar för att ta del av hur de intervjuade känner och tänker kring ämnet läxor. Här har vi, då det behövts, även kunnat komma med följdfrågor som inte redan finns nedtecknade. Vi har arbetat med semi-strukturerade frågor för att få svar som täcker frågorna i intervjun, men det har även funnits utrymme för intervjupersonerna att göra egna tillägg (a.a.).

Intervjuerna med pedagogerna har skett i samråd med dem under deras lediga tid. Vi har fått utförliga svar från föräldrarna genom vår enkätundersökning och därför kände vi att inga extra intervjuer med dem behövdes. Vi anser att metoden observation inte passade i

forskningsämnet och har därför inte gjort några sådana. Att undersöka läxarbetet i hemmet skulle inte vara möjlig för oss, med tanke på tidsramen vi arbetar efter. Vi är även frågande till hur vår undersökningsgrupp hade ställt sig till denna metod. Vid varje intervju har vi använt oss av en diktafon. Denna har hjälpt oss i vårt arbete när vi sammanställt intervjuerna.

3.2 Undersökningsgrupp

Med tanke på vår syftesformulering har vi delat ut enkäter till elever, lärare och föräldrar, på två av varandra oberoende skolor, båda belägna i Landskronaområdet. Vårt val av skolor grundar sig på att vi inte ska ha någon personlig relation till någon av dem, för att på detta sätt undvika eventuella felkällor. Skolorna tillhör dock samma enhetsområde inom kommunen. Den ena skolan är centralt belägen i Landskrona. Skolan omges av starkt trafikerade gator och separat parkering för personal och föräldrar saknas. Skolan ramas in med ett staket som

(19)

19

skyddar barnen mot trafiken. Här finns också stora lekmöjligheter för alla åldrar och intressen. Man har nära till stora grönområden och butiker. I denna stadsdel utgörs boendeformerna till största del av våningshus. På skolan går cirka 230 barn från förskoleklass till skolår fem, fördelade på tolv klasser. Femtio procent av eleverna har utländsk bakgrund, så även i klasserna där vi gjorde våra intervjuer. Det blir därför mycket intressant för oss att göra vår undersökning där, för att se om det finns några kulturella skillnader i synen på läxor.

Beträffande vårt andra forskningsområde, beläget lite utanför Landskrona, bedrivs verksamhet från skolår två till och med skolår nio. Verksamheten omfattar ungefär 400 barn och

ungdomar, och andelen svenskfödda barn är en majoritet. Samhället består till största del av villaområden och ett fåtal affärsverksamheter. Skolan ligger i anknytning till en idrottsplats med möjlighet till många olika aktiviteter både inom- och utomhus. Skolan ligger även

skyddad från trafikerade gator och besöksparkering finns tillgänglig. Buskar och träd ramar in skolgården och ger den på detta sätt en naturlig och behaglig känsla.

Våra intervjupersoner har varit både kvinnor och män, pojkar och flickor. Intervjupersonerna består av individer födda i Sverige, men också personer födda i något annat land. För att kunna få svar på våra frågor inom tidsramen valde vi att låta skolår två samt skolår fem, på båda skolorna, delta i vår undersökning. Vårt val grundar sig på hur åldersfördelningen ser ut på skolorna, samt hur vi tror att läxornas popularitet ändras då eleverna blir äldre.

Sammanlagt har cirka 100 elever blivit tilldelade våra enkäter. Även deras föräldrar och lärare har fått vars en enkät att fylla i. Enkäterna har sett olika ut beroende på till vem de riktade sig. Dock ville vi se allas syn på läxor och vad de anser om nödvändigheten då det gäller

läxarbete. Vi har valt att lägga enkäterna som bilagor sist i arbetet. De är namngivna enligt följande: Bilaga A, enkät till föräldrar, Bilaga B, enkät till pedagoger, Bilaga C, enkät till elever i skolår två och Bilaga D, enkät till elever i skolår fem.

Det fanns ingen möjlighet att intervjua alla parter, därför valde vi att koncentrera intervjuerna till totalt fyra lärare, samt till fem elever i varje klass. Vid intervjuerna bestämde vi att en av oss skulle samtala med intervjupersonen, medan den andre antecknade viktiga uttalande och noterade kroppsspråket hos intervjupersonen. Då kroppsspråket visar en stor del av personens känslor och åsikter var det för oss mycket viktigt att även studera detta. Intervjun hade ingen förbestämd tidsåtgång utan hänsyn togs till elevernas ålder och mognad. Dock fick vi

(20)

20

intervjua alla tilltänkta intervjupersoner. Vår undersökningsgrupp bestod därför till slut av tre kvinnliga pedagoger och nitton barn, elva flickor och åtta pojkar, samt de 129 enkätsvar som vi mottog. Från föräldrarnas enkäter var det en majoritet av kvinnliga deltagare.

Undersökningsgruppen bestod av personer utvalda av rektorn på skolan, som senare anordnade ett möte mellan pedagogerna och oss. Pedagogerna valde ut de elever som vi samtalade med under intervjuerna. Hur urvalet gjordes har vi ingen vetskap om, mer än att föräldrarna har godkänt deras medverkan. På vår andra skola fanns endast en klass i varje skolår och dessa pedagoger ville gärna medverka i undersökningen. Urvalet av

elevintervjuerna gjordes även här av pedagogerna.

3.3 Genomförande

Undersökningen började med att vi per telefon frågade rektorerna på olika skolor i vårt närområde om de ville medverka i vår undersökning. Vi förklarade vårt syfte med

undersökningen och vilka åldersgrupper vi var intresserade av att träffa. Vi fick godkännande från två av skolorna. På en av skolorna var rektorn mycket angelägen om att få träffa oss för att godkänna våra enkäter och vårt arbete, innan intervjuer påbörjades och enkäter delades ut. På den andra skolan träffade vi de berörda pedagogerna och överlämnade enkäterna till dem. Innan intervjuer och enkätutlämningen startade fick föräldrarna tilldelat sig ett brev där vi bad om deras tillstånd att låta sitt barn delta i undersökningen. De fick även en förfrågan om att själv delta i undersökningen genom att fylla i en medskickad enkät. I brevet fick även föräldrarna ta del av de forskningsetiska överväganden som vi arbetar efter. Sammanlagt delade vi ut 216 enkäter till de berörda pedagogerna, vilka vidarebefordrades till eleverna i de klasser som medverkade i undersökningen.

Intervjuarbetet tog fart då vi mottagit medgivande från föräldrarna. Intervjuerna med eleverna varade i cirka tio minuter per elev. Det var pedagogerna som bestämde tidsangivelserna eftersom undervisning pågick under tiden. Pedagogernas samtal varade i ungefär en timme, på deras lediga tid. Vid varje intervjutillfälle har en diktafon använts och deltagarna fick

godkänna att inspelning gjordes. De fick även veta att materialet endast skulle användas i undersökningens syfte och att det endast var vi som skulle lyssna på den. Under samtalen antecknade en av oss stödord som kunde underlätta vid sammanställningen av intervjuerna. Då vi sammanställde enkätsvaren delade vi in dessa i olika kategorier för att få en mer

(21)

21

överskådlig statistik över svaren. Genom detta arbetssätt var det även enklare att urskilja de positiva och negativa åsikterna om läxor.

3.4 Forskningsetiska överväganden

I vårt examensarbete fungerar vi som forskare inom vårt valda område. Därför har vi också de forskningsetiska principerna att förhålla oss till. Enligt Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet, 1990) har vi fyra huvudkrav att förhålla oss till. Dessa behandlar information, samtycke, konfidentialitet och nyttjande. De fungerar också som vägledare när vi i vår planering sammanställer arbetet (a.a.).

Vi har utformat våra enkäter och intervjufrågor så att vare sig vi eller eventuella läsare kan koppla informationen till uppgiftslämnaren. Vi har dessutom valt att inte nämna skolorna vid namn i vårt arbete, inte heller pedagoger, barn och föräldrar nämns vid namn i texten. Detta är ett led i den anonymitet vi valt att erbjuda alla medverkande parter. Det ligger dessutom i vårt ansvar som undersökande studenter att inte röja identitet eller handling (Bengtsson &

Svensson, 2003).

Begreppet ansvar har mycket olika betydelse för vem man frågar eller inom vilket yrke vi befinner oss. Våra erfarenheter spelar också här en stor roll. Det ligger djupa värderingar inom begreppet ansvar och har sin grund i hur vårt samhälle utvecklat samlevnadsreglerna. I samhället har vi både skrivna och oskrivna regler, inte minst inom skolväsendet. Vi har våra styrdokument som vi måste förhålla oss till och därutöver har vi de oskrivna regler som skolan, avdelningen och personalen själv sätter upp inom området (a.a.).

I samarbetet med intervjupersonerna har vi arbetat efter de forskningsetiska grundkraven. Vi påbörjade arbetet med att informera undersökningsdeltagaren vad deras uppgift var i

undersökningen. Vi var noga med att förklara att deras deltagande är frivilligt och att de kan avsluta samarbetet när de vill. Vi informerade dessutom intervjupersonerna om hur intervjun praktiskt lades upp, och de fick personligen komma med tankar och åsikter om upplägget. Dessutom tog vi emot vårdnadshavares samtycke till intervju innan samtalen med barnen påbörjades.

(22)

22

Vårt insamlade material har enbart vi tillgång till. Vi arbetar högst konfidentiellt och

informationen används endast i syfte att färdigställa vårt examensarbete. Därefter raderas allt intervjumaterial och enkäterna förstörs. Vi meddelar också pedagogerna var man kan finna vårt färdiga examensarbete, och att vi med nöje överräcker ett exemplar till dem som tack för hjälpen.

3.5 Analysbeskrivning

I vår syftesformulering nämns att vi vill undersöka elevers, föräldrars och pedagogers syn på läxor och hemuppgifter. Syftet med undersökningen är också att undersöka hur pedagogerna väljer att ge läxa, för vem och varför. Dessutom vill vi genom intervjuer med eleverna, få kunskap om vad eleven själv tycker om hemuppgifter. Även familjens tid att i hemmet hjälpa sina barn, är för oss intressant i denna studie. Dessutom vill vi undersöka vad föräldrarnas syn på hemarbete är och hur de ställer sig till elevernas läxor.

Vi har tagit del av forskning som både ser positivt och negativt på läxarbete. Efter

sammanställning av våra enkät- och intervjuarbeten, ser vi att det även bland barn, föräldrar och pedagoger finns delade meningar om läxans betydelse och relevans. I de yngre åren ser eleverna läxan som ett steg ifrån bandomen. Det är vuxet att ha läxa.

När vi sammanställt resultaten av enkätsvaren valde vi att kategorisera de olika

svarsalternativen under nya underrubriker. Med tanke på den stora empiri vi samlat in och tidsramen för vår undersökning, gjorde denna kategorisering arbetet lättare. Svaren blev mer överskådliga och för oss enklare att arbeta med. Det gav oss också möjligheten att urskilja de positiva och de negativa åsikterna angående läxor.

Då vi förberedde intervjumaterialet valde vi att skriva ner det inspelade stoffet. Vi markerade våra egna inlägg med kursiv stil. Det underlättade för oss att urskilja intervjupersonens tankar och åsikter, vilket gjorde analysarbetet gynnsammare. Intervjupersonens kroppsspråk skrevs löpande ner under pågående intervju. Även detta material kom till användning under den slutgiltiga sammanställningen.

(23)

23

4. Analys

4.1 Undersökningsgrupp

I skolår fem har tretton pojkar och arton flickor svarat på enkäterna. Tjugosex föräldrar fördelat på två män och tjugofyra kvinnor svarade också på enkäter. Dessutom fick vi svar från tre pedagoger, varav en man och två kvinnor. Vi intervjuade nio elever fördelade på fem flickor och fyra pojkar. Dessutom fick vi möjligheten att intervjua två kvinnliga pedagoger. I skolår två har arton pojkar och tjugotvå flickor svarat på enkäterna. Av föräldrarna fick vi svar från fem män och tjugotvå kvinnor. Vi fick in svar från två kvinnliga pedagoger. Utöver enkäter valde vi att arbeta med intervjuer för att samla empiri. Vi fick tillfälle att träffa tio elever, sex flickor och fyra pojkar. Vi samtalade dessutom med en kvinnlig pedagog.

Frågorna vi använde i vår undersökning var olika utformade beroende på till vem dem riktade sig.

4.2 Inledning till analysundersökning

I detta avsnitt vill vi beskriva resultatet från våra enkät- och intervjustudier. Vi väljer att göra detta ur ett elev- förälder och pedagogperspektiv, kopplat till tidigare teori och forskning.

4.2.1 Vad anser eleverna att läxor betyder för kunskapsinhämtningen?

I elevenkäten frågade vi barnen varför de fick läxa och svaren blev ganska enhetliga. Även majoriteten av de elever vi valt att intervjua tror att de får läxa för att de ska lära sig mer. De äldre eleverna berättar att läxor är viktigt för framtiden och betydelsefulla för framtida betyg. En yngre flicka menar att läxorna är viktiga för att ”… man ska klara sig i livet och kunna

arbeta i affär”. Eleverna vi samtalat med tycker också att hemuppgifter hör till när man går i

skolan och de anser även att läxan är viktigare är fritiden. Dock menar Lindell (1990) att det finns en negativ inställning till läxor bland elever. Eleverna anser att mycket tid går åt till studier och de har också en svårighet att se läxan som en möjlighet för framtiden. De kopplar läxan till straffarbete där hemuppgiften blir att färdigställa uppgifter man inte hunnit med i skolan (Hellsten, 1990).

Våra intervjupersoner säger att de har lättare att lära i hemmet när det är lugn och ro. I skolan är det ofta lite stökigt och detta hindrar elevens kunskapsinhämtning. I Lärarnas tidning

(24)

24

(9/2008 s. 30-33) menar Sundström att för de elever som har svårt att följa med i undervisning kan läxor bli ytterligare en börda. Dessutom kan hemarbete leda till stress för de

högpresterande eleverna.

4.2.2 Vad anser yrkesverksamma pedagoger att läxor betyder för elevers

kunskapsinhämtning?

Våra tillfrågade pedagoger menar att läxan inte behövs för elevens kunskapsinhämtning utan i första hand är en uppgift där syftet är att träna ansvar, samt att ge föräldrarna möjligheten att bli delaktiga i skolarbetet. Barnen får också möjligheten att sitta ensam med en vuxen i hemmet. De anser också att en del läxor behövs för repetition, till exempel glosor och

multiplikationstabellen. En av våra tillfrågade pedagoger menar dock att även nackdelar finns med läxarbete, och nämner att somliga elever känner sig stressade inför uppgiften. Ingrid Westlund (2007), ser också ett tydligt samband mellan läxor och stress. Hon menar dessutom att det främst är flickorna som känner sig stressade över skolarbetet (Westlund, 2007). Enligt en undersökning i Lärarnas tidning (9/2008 s.6-7) kom Ulrika Sundström fram till att

pedagoger väljer att ge läxor för att eleverna ska få en studievana som även tränar eleverna i att ta ansvar för sitt arbete. Vidare menade pedagogerna att föräldrar och vårdnadshavare blir delaktiga i skolarbetet och vissa moment lämpar sig bättre än andra för hemarbete. Några få svarade att det är tradition i skolan att ge läxor (Sundström, 2008).

4.2.3 Vad anser föräldrar att läxor betyder för barns kunskapsinhämtning?

I enkätundersökningen fick vi även veta att föräldrarna menar att läxan har stor betydelse för elevens kunskapsinhämtande. Majoriteten av de tillfrågade föräldrarna svarar att repetition är viktigt för lärandet som med fördel kan tränas hemma. Föräldrarna anser att hemmet oftast bidrar med en lugn och harmonisk lärandemiljö. Någon ser dock att läxor inte har någon alls betydelse eftersom trötta barn inte tar in någon kunskap. Däremot menar de, liksom

pedagogerna, att eleverna tränar sitt ansvarstagande när de har läxa. Detta stöds även av forskarna Brodow och Rininsland (2002), som syftar på elevernas förmåga att ta ansvar, och föräldrarnas delaktighet med fördel kan tränas i hemmet. Dessutom anser de att eleverna lär sig att planera sitt studiearbete med hjälp av läxor. Hellsten (1997) menar att skolan ställer krav på föräldrarna. Familjens funktion blir organiserad på så sätt att övriga aktiviteter sker med utgångspunkt från barnens läxläsning. Det är också en skillnad på den hjälp och stöttning eleven kan få i hemmet (Hellsten, 1997). Många föräldrar förutsätter att deras barn ska få

(25)

25

läxor. Samtidigt är läxor väldigt konfliktskapande, antingen för att de inte blir gjorda eller för att föräldrarna inte har kunskap nog att hjälpa till i läxarbetet. Dessutom stjäl läxorna

värdefull tid från familjelivet (Sundström, 2008).

4.3 Vilken hänsyn tar yrkesverksamma pedagoger till elevers olika

hemförhållanden?

Nyberg (2004) menar att barnens hemförhållande påverkar deras välbefinnande. Barns familjeförhållande ser idag olika ut och vi har genom vår undersökning sett att detta spelar en stor roll för barnens läxarbete. Somliga elever har möjlighet att få den hjälp och stöttning de behöver från hemmet, medan andra barn inte kan få någon hjälp alls. På ett av våra

undersökningsområden är en stor andel invandrare. Föräldrarnas bristande kunskap i det svenska språket gör att eleverna inte kan få någon hjälp i hemmet. Pedagogerna är väl medvetna om denna problematik, och därför har man på skolan läxhjälp dit eleverna kan vända sig. Läxhjälpen är frivillig, till för alla och bedrivs en dag i veckan efter ordinarie skoltid.

Pedagogerna har i samråd med elever och föräldrar gjort upp mål vilka eleven även arbetar med genom sina individuella hemuppgifter. En av våra intervjupersoner menar att när barnen är små måste hemuppgiften kopplas till föräldrarna. Även här ser pedagogerna till elevens möjligheter att få hjälp i hemmet. I vår undersökning ser vi att föräldrarna uppger att de finns tid och möjlighet att hjälpa barnen med läxorna i hemmet. De menar att de får en delaktighet i barnens skolgång och att det är en skyldighet som förälder att hjälpa sina barn med läxorna, och känner därför inga krav från pedagogerna.

Gemensamt för våra båda undersökningsområden är att en stor del av föräldrarna anser att matematikläxan är svår för dem att hjälpa sina barn med. De menar att konflikter uppstår på grund av att man inte gör beräkningar på samma sätt som tidigare. De flesta elever anser sig ha tid för övriga aktiviteter och hinner trots läxor dessutom att vara med sina kamrater. Flertalet uppger att de gör sin läxa själv, direkt efter skolans slut. De som behöver tar hjälp av mamma och pappa eller äldre syskon. En del elever berättar att mamma eller pappa rättar läxuppgiften när de kommer hem från sitt arbete.

(26)

26

4.4 Av vilken anledning ges läxor och för vem ges läxan?

En läxa kan handla om att material ska packas ner i skolan, visas hemma och senare tas med till skolan igen. Pedagogerna menar att en läxa aldrig ska ges utan att det finns en mening med den. Dessutom måste man som pedagog alltid följa upp elevernas läxarbeten och ge feedback på den. Detta är ett tidskrävande arbete som skulle kunna användas till annat, men för eleverna är denna återkoppling enormt viktig. Det ger eleverna självförtroende och en säkerhet med skolarbetet. En av våra tillfrågade pedagoger valde under en period att inte ha hemuppgifter som ett arbetsmoment i undervisningen. Detta blev dock inte väl mottaget av föräldrarna vilket resulterade i att läxan återinfördes. Steinberg (2006) menar att läxor är viktigt för elevens lärande. Han menar att fyra läxor per vecka är lagom, som dessutom ger eleverna chans att träna baskunskaperna läsa, räkna och skriva.

I våra enkäter frågade vi både elever och föräldrar om hur många läxor de anser vara rimligt att ha per vecka. I nuläget ges cirka fyra läxor per vecka. Detta antal menar både elever och föräldrar är lagom. De föräldrar som menar att barnen ska ha mindre läxor trycker på att fritiden är viktig för barnens återhämtning. Eleverna menar att läxan styrs av hur mycket de hinner med i skolan. Numera arbetar många skolor efter en läxpolicy. Denna ska fungera som ett stöd till pedagogerna och innehålla riktlinjer för hur en utvecklande läxa kan se ut. Under samtalet med rektorn på en av de skolor vi samarbetat med, presenterades Gunnesboskolans läxpolicy. I denna kan vi läsa att läxan ska fungera som ett verktyg så föräldrarna kan ta del av skolarbetet. De får också genom denna möjlighet följa barnets utveckling. På

Gunnesboskolan har man en medveten hållning till hemuppgifter som betyder att läxan ska ges i begränsad omfattning, vara anpassad efter varje enskild individs behov och den ska vara av en undersökande och/eller reflekterande karaktär. Uppgiften ska också vara väl förberedd i skolan och dess syfte ska klart framgå (Gunnesboskolan, 2006).

4.5 Sammanfattning och slutsatser av synen på läxor

Läxans betydelse och mening har genom tiderna förändrats betydligt. I dagens läroplaner regleras hemuppgifter inte på något sätt. Ändå har läxan en framträdande roll i våra skolor. I vår undersökning har vi också sett att läxans struktur förändrats över tid. Numera ges läxan som ett led i att träna elevers ansvarstagande och att involvera föräldrarna i skolarbetet. Förr handlade läxan om att memorera texter utantill, medan pedagogerna idag ger eleverna läxor av undersökande karaktär. Detta bidrar till att eleverna blir reflekterande och kritiskt tänkande

(27)

27

individer. Dessa praktiska uppgifter menar Dewey är till gagn för elevens inlärning eftersom problemlösning relateras till det verkliga livet (Stensmo, 1994). Däremot menar annan forskning vi tagit del av, att ett repeterande arbetssätt är till fördel då eleverna tränar läsning, glosor och multiplikationstabellen.

Då vi studerat andra forskares empiri, ser vi inte att läxan främjar kunskapsinhämtningen. Däremot ser vi i vår enkätundersökning att majoriteten av elever och föräldrar ser läxan som ett måste för inlärning. Pedagogerna vi samtalat med menar att läxan ges för att lära elever ta ansvar. Österlind (2001), menar dock att de yngre eleverna har svårigheter att sätta samman läxan med ansvarstagandet. Känslan de yngre eleverna har för läxan är istället att de inte längre är barn. Det är vuxet att ha läxa. De äldre eleverna vi samtalat med ser istället läxan som något som gynnar deras framtid och arbetsutsikter.

En av våra intervjuade pedagoger försökte under en period att inte ge eleverna hemuppgifter. Hon anser att tiden hon lägger ner på uppföljning och feedback kunde ägnas åt något annat. Detta får hon medhåll ifrån andra pedagoger som också menar att allt läxarbete måste följas upp. Elevernas arbete måste synliggöras genom respons från pedagogen. Föräldrarna anser att barnen behöver läxor och därför togs idén om en läxfri skola emot negativt. I Lärarnas

tidning (9/2008 s.33) menar Hellsten att den pedagog som väljer att inte ge läxor tas på

mindre allvar. Det finns ett tryck från kollegor, föräldrar och elever som säger att pedagogen inte är professionell om hon inte ger läxor. Dessutom måste pedagogerna hinna med

kursplanen vilket kan verka stressande om man inte ger eleverna läxor. Dock är detta inget våra intervjupersoner i skolår två uppgett. De menar istället att hemuppgifter är roligt och att de gärna vill ha fler läxor, även över helgen. I dagsläget har eleverna i våra

(28)

28

5. Diskussion och kritisk reflektion

5.1 Resultatdiskussion

Resultatet grundar sig på de 129 enkäter vi sammanlagt fått tillbaka från våra

undersökningspersoner. Således saknar vi 87 svar som kunde ha gjort resultatet annorlunda. Detta bortfall kan bero på språksvårigheter eftersom en stor del av våra informanter har svenska som andraspråk. Med tanke på tidsramen valde vi att samarbeta med eleverna i fyra klasser, deras föräldrar och pedagoger. Vårt forskningsresultat vilar på denna insamlade empiri och vi kan därför inte jämföra och bedöma icke medverkande personers tankar och känslor kring läxfrågan.

5.2 Metoddiskussion

Med tanke på frågeställningen och syftet med vår forskning, menar vi att metoderna vi valt att använda fungerat väl. Under arbetets gång diskuterade vi om observation möjligen kunde ha använts för att dokumentera pedagogernas metod då läxan ges. På detta sätt tror vi att vi fått ta del av elevernas direkta reaktioner på hemuppgiften. Dessutom hade vi då fått ta del av läxans uppföljning i skolan, och fått se konsekvenserna när eleven inte gjort sin läxa. Dock ansåg vi att denna metod var för tidskrävande för vår undersökning och valde därför att inte arbeta med observationer.

Vi anser att de enkätfrågor vi valt att dela ut har fungerat väl. Dock menar vi att de med fördel kunde ha formulerats annorlunda eftersom en av våra skolor består av femtio procent

invandrare. Dessa behärskar inte det svenska språket fullt ut vilket vi märkte vid sammanställningen, då ett fåtal frågor inte var besvarade. Pedagogerna på denna skola uttryckte tydligt att språksvårigheter låg till grund för de obesvarade frågorna.

5.3 Vidare forskning

Som ett förslag till vidare forskning tänker vi att det skulle vara intressant att observera pedagogernas arbetssätt vid utdelning av läxan. Vi är också intresserade av att studera hur pedagogerna följer upp hemuppgiften i skolan. I vår forskning märker vi att elevernas inställning till läxan förändras under åren. Det skulle vara spännande att dokumentera hur deras attityd till hemuppgifter förändras då eleverna kommer upp i de högre skolåren.

(29)

29

5.4 Våra personliga tankar och åsikter

När vi ser tillbaka på vår egen skoltid minns vi de memorerande läxorna som genomsyrade skolarbetet. Under denna tid var vi själv inte medvetna om några mål eller riktlinjer med skolan. På kvartsamtalen som hölls fick föräldrarna kännedom om vilken nivå deras barn låg på. Eleven själv förväntades vara ganska anonym. Läroplanens riktlinjer diskuterades aldrig under dessa samtal. När vi idag studerar de äldre läroplanerna finner vi att man framhåller ett undersökande arbetssätt redan under denna tid. Även diskuteras elevens förmåga till eget ansvar och ses som ett syfte med hemuppgiften. Dessutom anses läxan vara individbaserad och ska vara väl förberedd i skolan. Detta är arbetssätt som våra intervjuade pedagoger ständigt arbetar efter, trots att dagens läroplan inte beskriver någon form av hemuppgift eller läxa. Vi ser, precis som våra tillfrågade pedagoger, att detta är ett tillvägagångssätt där eleverna arbetar på ett reflekterande och meningsfullt sätt, vilket gör det lättare för eleven att knyta sin nyvunna kunskap till verkligheten.

I vårt examensarbete har vi haft ett gott samarbete och har tillsammans kommit fram till upplägget av vår forskning. Vi gjorde en planering över hur arbetet skulle bedrivas och anser att vi följt denna tidsram. Under arbetet har vi varit öppna för varandras olika åsikter och diskuterat dessa för att uppnå ett så bra resultat som möjligt.

(30)

30

6. Referenser

Bengtsson, Hans & Svensson, Krister (2003). Ansvar och sekretess i förskola, skola och

fritidshem. Femte upplagan. Stockholm: Liber AB.

Brodow Bengt, Rininsland Kristina (2002). En skola som om elever betydde något, skolan

speglad i elevers skrivande-analys och debatt. Malmö: Gleerups utbildning AB.

Carlgren, Ingrid & Marton, Ference (2001). Lärare av imorgon. Stockholm: Lärarförbundets förlag.

Edquist Märta (1934). Läxor och lek, Berättelse för flickor Barnbiblioteket Saga nr 161

Elevorganisationen i Sverige (2003). Elevrätt: En bok om elevers rättigheter. Stockholm: Norstedts juridik AB.

Ellneby, Ylva (1999). Om barn och stress och vad vi kan göra åt det. Natur och Kultur.

Folkpartiet (2006). Lars Leijonborgs nyhetsbrev 14-2006. Tillgänglig: 2008-10-27 http://www.folkpartiet.se/FPTemplates/ListPage.aspx?id=45330

Gunnesboskolan, Lund (2006). Läxor på Gunnesboskolan. Tillgänglig: 2008-11-19 http://www.lund.se/templates/Page____36010.aspx

Hellsten, Jan-Olof (1997). Läxor är inget att orda om, Läxan som fenomen i aktuell pedagogisk litteratur . Pedagogisk Forskning i Sverige, årg 2 nr 3.

Hellsten, Jan-Olof (2000). Skolan som barnarbete och utvecklingsprojekt: en studie av hur

grundskoleelevers arbetsmiljö skapas - förändras - förblir som den är. Stockholm: Elander

Certab

Kroksmark, Tomas (2003). Den tidlösa pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.

(31)

31

Kylén Jan-Axel (2004). Att få svar: intervju, enkät, observation. Stockholm: Bonnier utbildning.

Leo, Ulf (2002). Läxor är och förblir skolarbete: En studie om inställningar till läxor i ett F-9 spår i grundskolan. Malmö: Malmö högskola.

Lexin (2008-10-13). Sökord: Läxa. Tillgänglig: 2008-10-13 (www.sprakradet.se/lexin.se).

Lindell, Ebbe (1990). Läxor: hemarbetets utformning och effekter. Stockholm: Skolöverstyrelsen.

Lärare styrda av mystiskt dokument (2008-10-19). Sydsvenska Dagbladet

Nationalencyklopedin (2008-10-13). Sökord: Läxa. Tillgänglig: 2008-10-13 www.ne.se

Nyberg, Lena (2004). Vart annat barn får för lite sömn 2004-03-19. Tillgänglig: 2008-11-19 http://www.bo.se/Adfinity.aspx?pageid=4100

Skolöverstyrelsen (1962). Läroplan för grundskolan 1962. Stockholm: Emil Kihlströms tryckeri AB

Skolöverstyrelsen (1969). Läroplan för grundskolan 1969, allmän del. Stockholm: Liber

Skolöverstyrelsen (1980). Läroplan för grundskolan 1980, allmän del. Stockholm: Liber

Steinberg, John (2006). Läxläsning. Malmö: Gleerups utbildning AB

Stensmo, Christer (1994). Pedagogisk filosofi. Lund: Studentlitteratur.

Sundström, Ulrica (2008). Föräldrakontakt - starkt skäl för läxor. Lärarförbundet, 19,.6-7.

(32)

32

Utbildningsdepartementet (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,

förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Fritzes AB

Vetenskapsrådet (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig

forskning. Tillgänglig: 2008-11-20

http://www.vr.se/download/18.427cb4d511c4bb6e38680002601/forskningsetiska_principer_f ix.pdf

Vygotskij, Lev (2001) Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos

Warton, Pamela (2001). The Forgotten Voices in Homework: Views of Students. School of education, Macquarie University. Educational Psychologist, 2001, volume 36.

Westlund, Ingrid (2007-03-02). Forskare varnar för läxstressen. Tillgänglig:2008-10-27 http://hd.se/familjeliv/2007/03/02/forskare-varnar-foer-laexstressen/

Österlind, Eva (2001). Elevers förhållningssätt till läxor: en uppföljningsstudie. Falun: Högskolan Dalarna.

(33)

33

Bilaga A

Läxor och barns lärande

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Barn Unga Samhälle (BUS)

Examensarbete

Läxor och barns lärande

Sett ur elev-, förälder- och pedagogperspektiv

Homework and children´s learning

Seen from pupil-, parent- and educationalist perspectives

Nina Bengtsson

Anette Trankell

Abstract

Läxor och barns lärande

Förord

Innehåll

1. Inledning

1.1 Introduktion till problemområdet

1.2 Syfte och frågeställningar

2. Forskningsöversikt och teoretisk förankring

2.1 Centrala begrepp

2

2 Vad är lärande?

2.2.1 Hur ser Vygotskij på lärande?

2.2.2 Hur ser Dewey på lärande?

2.2.3 Hur ser Piaget på lärande?

2.3 Läxans bakgrund kopplat till tidigare läroplaner

2.4 Olika typer av läxa

2.5 Vad säger politikerna om läxor?

2.6 Familjeförhållanden

2.7 Forskning kring läxor

2.7.1 Familjens påverkan på barnens läxarbete

2.7.2 Attityder till läxor

3. Tillvägagångssätt och empirisk studie

3.1 Metodval

3.2 Undersökningsgrupp

3.3 Genomförande

3.4 Forskningsetiska överväganden

3.5 Analysbeskrivning

4. Analys

4.1 Undersökningsgrupp

4.2 Inledning till analysundersökning

4.2.1 Vad anser eleverna att läxor betyder för kunskapsinhämtningen?

4.2.2 Vad anser yrkesverksamma pedagoger att läxor betyder för elevers

kunskapsinhämtning?

4.2.3 Vad anser föräldrar att läxor betyder för barns kunskapsinhämtning?

4.3 Vilken hänsyn tar yrkesverksamma pedagoger till elevers olika

hemförhållanden?

4.4 Av vilken anledning ges läxor och för vem ges läxan?

4.5 Sammanfattning och slutsatser av synen på läxor

5. Diskussion och kritisk reflektion

5.1

Resultatdiskussion

5.2 Metoddiskussion

5.3 Vidare forskning

5.4 Våra personliga tankar och åsikter

6. Referenser

Enkät till föräldrar

Man Kvinna

Vad är Din åsikt om läxans betydelse för inlärning? Motivera!

________________________________________________________________

________________________________________________________________

________________________________________________________________

________________________________________________________________

Finns det tid och möjlighet för Dig att hjälpa Ditt barn med sina läxor? Om inte,

varför? Motivera!

________________________________________________________________

________________________________________________________________

________________________________________________________________

Hur mycket av Ditt barns fritid måste ägnas åt att göra läxor?

________________________________________________________________

________________________________________________________________

________________________________________________________________

Hur tycker Du att kraven från pedagogerna/lärarna är på Dig när det gäller

läxor?

________________________________________________________________

________________________________________________________________

________________________________________________________________

________________________________________________________________

Skulle Du vilja att Ditt barn ha fler läxor, mindre läxor eller tycker Du det är bra

som det är nu?

Ja_ Nej_ Ibland____

Ja_ Nej_