Examensarbete
Ämneslärarutbildningen (gymnasieskolan) 300 hp
Den skickliga expertisen och den plikttrogna
husmodern
En kvalitativ undersökning av mannen och kvinnan i
Husmors Filmer ifrån 1953 - 1975
Examensarbete i historia för
ämneslärare i gymnasieskolan, 15 hp
Halmstad 2020-01-20
Abstrakt
Uppsatsen fokuserar sig på framställandet av mannen och kvinnan i Husmors Filmer under 1953 – 1975. Husmors Filmerna riktade sig till husmodern i hemmet och koncentrerade sig dels på hemmets faktorer så som matkultur, inredning och bohag, men även dels på olika hushållstekniker som städning och matlagning där husmodern ständigt var i fokus. Filmerna var väldigt populära och sågs årligen av mellan 300 000 och 500 000 åskådare under åren 1950- och 1970-talet då filmerna producerades. Tidigare forskning har fokuserat sig på hur husmodern framställs i filmerna, men den här uppsatsen sätter både feminint och maskulint i förhållande till varandra och i syfte att utforska vilka mönster som mannen och kvinnans relation ger uttryck för i filmen. De teoretiska utgångspunkter som uppsatsen grundar sig på är bland annat Yvonne Hirdmans genusteori och genuskontrakt, samt den hegemoniska maskulinitetsteorin som hämtas av R.W Connell. För undersöka materialet används en kvalitativ filmanalys där även andra väsentliga undermetodeder används för att undersöka materialet. Undermetoderna har inspirerats av bland annat Anja Hirdmans tidigare forskning där hon exempelvis använder tilltal och kroppsspråk som två fokusområden.
Undersökningens resultat visade att kvinnan framställdes som en händig och plikttrogen husmoder i filmerna, men att hennes förhållande till hemmet blir allt mer distanserat mot slutet av filmens era. Mannen framställs som en expertis under hela filmens era, men kom att framställas som mer emotionell person i mitten av studiens analys.
Innehållsförteckning
1. Inledning/Problemformulering ... 4
2. Syfte och frågeställningar ... 6
3. Tidigare forskning ... 7
3.1 Tidigare forskning kring husmodern och husmors filmer. ... 7
3.2 Tidigare forskning kring genusframställandet i media ... 9
3.3 Tidigare forskning i relation till uppsatsens syfte. ... 10
4. Material och avgränsningar ... 12
4.2 Avgränsning och urval ... 12
4.3 Film som historisk källa. ... 13
5. Teoretiska utgångspunkter ... 14
5.1 Genusteori ... 14
5.1.1 Folkhemmets genuskontrakt ... 15
5.2 Hegemonisk maskulinitetsteori ... 15
5.3 Stereotyper och sociala typer ... 16
6.0 Metod ... 17 6.1.1 Metodens utformning ... 17 6.1.2 Kvalitativ filmanalys ... 18 6.2 Rörelsemönster ... 19 6.3 Tilltal ... 20 6.4 Kroppsspråk... 21 7.0 Analys ... 21 7.1. 1950-talet ... 22 7.1.1 Rörelsemönster ... 22 7.1.2 Tilltal ... 23
7.1.3 Kroppsspråk och klädsel ... 25
7.2 1960-talet ... 25
7.2.1 Rörelsemönster ... 26
7.2.2 Tilltal ... 27
7.2.3 Kroppsspråk och klädsel ... 28
7.3. 1970-talet ... 29
7.2.1 Rörelsemönster ... 29
7.3.2 Tilltal ... 31
7.3.3 Kroppsspråk och klädsel ... 32
8.0 Sammanfattning och slutsatser ... 33
8.1. Förändring av framställandet av kvinnan... 33
8.2 Förändring av framställandet av mannen ... 34
8.3 Förändring av familjebilden ... 36
10. Didaktiskt perspektiv ... 40 Referenslista ... 41 Internetlänkar ... 42 Bilagor ... 44 Film ifrån 1953. ... 44 Film ifrån 1956. ... 48 Film ifrån 1964. ... 51 Film ifrån 1965. ... 54 Film ifrån 1974 ... 59 Film ifrån 1975 ... 66
1. Inledning/Problemformulering
I dagens samhälle så är det en norm att både mannen och frun arbetar i mån att kunna försörja sig i ett gemensamt hushåll. De förväntas kunna erbjuda sin arbetskraft till arbetsgivarna i samhället, oberoende vilket kön eller sexuell läggning som de innehar. För 70 års sedan var inställningen till arbete dock väldigt annorlunda, en tid då stora delar av samhället istället hyllade hemarbetet, och specifikt det kvinnliga hemarbetet.
Rösterna som var för det kvinnliga hemarbetet kom ifrån många håll under första hälften utav 1900-talet. När lågkonjunkturen dock slog till under det tidiga 1900-talet kom
påtryckningar ifrån samhället om att förbjuda gifta kvinnors arbete eftersom de inte skulle konkurrera med männen. Samtidigt ansågs det sjunkande födelsetalet och
giftermålsfrekvensen vara en direkt konsekvens av kvinnans ökande förvärvsarbete, vilket inte heller togs emot väl utav stora delar av samhället.1 Gifta kvinnor som dock hade
ekonomiska förutsättningar till enbart hemarbete kunde betrakta detta som en högre status när det enbart var mannen som förvärvsarbetade, och männen kunde slippa oroa sig för att deras manlighet skulle spräckas genom att de inte kunde leva upp till normen som den enda familjeförsörjaren. Både offentliga och privata organisationer försökte på olika sätt professionalisera och legitimera hemmafruns arbete och göra hemmet till en modern,
funktionell arbetsplats. Totalt var det enbart 32 % av alla gifta kvinnor som arbetade utanför
hemmet vid år 1953.2 Ungefär samtidigt som vid den här tidpunkten så lanseras Husmors
filmer på biografer runt om i Sverige. Filmerna koncentrerade sig dels på hemmets faktorer så som matkultur, inredning och bohag, men även dels på olika hushållstekniker som städning och matlagning där husmodern ständigt var i fokus. Filmerna var väldigt populära och sågs årligen av mellan 300 000 och 500 000 åskådare under åren 1950- och 1970-talet då filmerna producerades.3
Genom åren som husmorsfilmerna produceras förändras bilden av den hemarbetande husmodern i samhället. Från att ha betraktats som ett ideal för kvinnor i början av 50-talet, så
ansåg stora delar utav kvinnorörelsen att husmodern istället var förtyckt i hemmet.4 Även
bilden av den arbetande mannen förändras parallellt under den här tiden. Inte minst märker vi
1 Petterson, Sandra Häll. Förvärvsarbetande kvinnor? - Statliga kommittéers ideal om kvinnor och arbete i 1930-talets Sverige. Masteruppsats, Uppsala Universitet, 2016. Sid 12.
2 Hedenborg, Susanna & Morell, Mats. Sverige – en social och ekonomisk historia. Lund, Studentlitteratur AB, 2016, s. 249–250.
3 Husmorsfilmer - https://www.filmarkivet.se/movies/husmors-filmer-varen-1968/ - hämtad 20/11 – 2020. 4 Hirdman, Yvonne. Sveriges historia. 1920 – 1965. Stockholm, Norstedts, 2012, s 582.
denna förändring på TV och film.5 Lovisa Persson har i sin kandidatuppsats undersökt vilka
”Husmors-ideal” och ”Husmors-egenskaper” som uppmuntrades i Husmors Filmer under 50-
och 70-talet.6 Därav har Persson redan bidragit med betydelsefulla insikter kring ämnet. Den
här uppsatsen kommer inte fokusera sig specifikt på husmoderns ideal och egenskaper, uppsatsen kommer istället inneha ett bredare undersökningsfält där både den gifta/icke gifta mannen, den gifta/icke kvinnan samt familjebilden undersöks. Persson har även uteslutit filmer producerade under 60-talet, vilket den här undersökningen därför kommer att
inkludera. Kort sammanfattat kommer denna uppsats dels undersöka förändringen av hur den ideala kvinnan framställs i filmerna, dels förändringen för hur den ideala mannen framställs i filmerna. Tidsperioden för undersökningen sträcker sig ifrån 1950-talet till 1970-talet, en tidsperiod då både det manliga och kvinnliga idealet förändras till ett annat.
5 Gauntlett, David. Media, Gender and Identity – An introduction. London, Routledge, 2002. s. 43.
6 Persson, Lovisa. Från förkläde till långbyxor - En kvalitativ studie av husmorsidealets förändring under 1950-talet jämfört med 1970-1950-talet. Uppsala Universitet, 2020
2. Syfte och frågeställningar
Idéen med den här uppsatsen är att den skall generera i ny kunskap gällande hur den ideala kvinnan och mannen konstruerades i husmorsfilmer, samt hur förändringen såg ut för de båda könen under den givna tidsperioden i filmerna. Syftet är därmed att skapa en större förståelse för de egenskaper som tillskrev de båda könen, samt hur dessa egenskaper uppenbarade sig i mötet mellan mannen och kvinnan i filmerna. Det vore därav intressant att undersöka vilka uttryck som kom till ytan när de bägge könen framträdde i samma bild, något som uppsatsens tredje frågeställning fokuserar sig på.
Husmors filmer som medium har valts på grund av sin unika specifika filmgenre, som
möjliggör en undersökning av de ideal kvinnan och mannen skulle sträva efter. Som nämndes i inledningen hade Husmors filmer hela 300 000 till 500 000 åskådare årligen, en orsak till detta var att filmerna var gratis och tillgängliga för allmänheten.7 Utifrån det stora
publikantalet och den stora tillgängligheten som filmerna hade, går det möjligtvis att
föreställa sig att filmerna hade en indirekt påverkan på dess samtida publik. Jag har förståelse för att Husmors filmers specifika målgrupp var kvinnor och specifikt husmödrar, därmed är jag medveten om att materialet som berör den ideala mannen kan vara bristfällig jämfört med kvinnan. Men eftersom tidigare forskning endast har utgått ifrån hur den husmodern i hemmet har konstruerats så vore det extra intressant att även undersöka om och hur den ideala mannen även framställdes i filmerna. Utifrån syftet kommer följande frågeställningar att försökas besvaras:
• Hur framställdes och förändrades bilden av kvinnan i Husmors filmer under 1950-talet och 1970-talet?
• Hur framställdes och förändrades bilden av mannen i Husmors filmer under 1950-talet och 1970-talet?
• Hur förändras familjebilden mellan de olika tidsperioderna?
3.
Tidigare forskning
Åsa Broberg och Birgitta Sandström har analyserat hur husmodern konstruerades i ICA-kurirens första nummer (1942). I deras artikel placeras husmodern in i en historisk kontext samtidigt som de beskriver de politiska och ideologiska rörelserna som verkade inom denna tidsperiod. Boel Berner och även Lovisa Persson som tidigare nämndes i introduktionen, har även bidragit med betydelsefull kunskap som specifikt berör Husmors filmer, nedan kommer jag kortfattat presentera deras resultat. Den tidigare forskningen som belyser användandet utav könsnormer i media är också anmärkningsvärt att uppmärksamma. Media teoretikern David Gauntlett lyfter exempelvis fram en större bild för hur vi kan betrakta framställningen av mannen och kvinnan i filmer under 50-, 60- och 70-talet ur ett internationellt perspektiv. Detta perspektiv kommer att sättas i relation till Anja Hirdmans avhandling som berör den medialiserade bilden av kvinnor och män i Veckorevyn mellan 1965 och 1995. Deras utfall för manliga och kvinnliga egenskaper under olika tidsperioder kommer lyftas fram och presenteras.
3.1 Tidigare forskning kring husmodern och husmors filmer.
Broberg och Sandström har analyserat de kunskaper och handlingar som förväntades av husmodern i ICA-Kuriren (1942) under ransoneringstiden i Sverige, och på sätt skapat en
större bild för hon konstruerades i detta medium under denna tid.8 Under den här tidsperioden
ville ICA-Kuriren framstå som en saklig, vetenskapligt grundad, pålitlig och pedagogisk aktör
för bildning,9 och det är speciellt de vetenskapliga grunderna som ICA-Kuriren använder sig
utav för att ”modernisera” kvinnorna i hemmet. Tidningen gör detta genom först lyfta fram kvinnornas arbete som nyttigt och viktigt, men samtidigt hänvisade tidningen ständigt till vetenskapliga undersökningar för att legitimera de bästa teknikerna och tipsen. På så sätt kan det betraktas som att tidningen först gjorde husmödrarna till amatörer, genom att ständigt vetenskapliggöra deras område, för att sedan på nytt kunna utbilda dem och göra dem till
”yrkeskvinnor” inom hemmen.10 Broberg och Sandström poängterar även att deras
undersökningsperiod sammanfaller i en tid då flera politiska och ideologiska rörelser verkade samt tilltron till vetenskap och rationalitet ökade. Tiden bestod även utav krigsår med
8 Broberg, Åsa. Hushållningens pedagogiska innehåll – en analys av ICA-Kuriren 1942. Stockholm Universitet, 2018, s. 256.
9 Broberg, 2018, s 268. 10 Broberg, 2018, s 270
ekonomiska konsekvenser samt folkhemsbyggandet som socialpolitiskt projekt.11 Det är
därmed inte en överraskning att dessa idealistiska och materialistiska ting hade en indirekt påverkan på hur hemmets olika karaktärer kom att konstrueras i medier i framtiden. Broberg och Sandströms undersökning blir i relation till min uppsats intressant eftersom den lyfter fram hur tidningen använde vetenskapliga argument för att legitimera husmödrarnas
positionerade plats i hemmet, något som även framkommer i Husmors filmer. Även fast min undersökningsperiod sträcker sig efter krigsåren så levde denna form av konstruktion kvar i många år in på slutet av 1900-talet, och så väl gjorde även teknikerna som användes för att legitimera de olika hushållsteknikerna.
Sociologen Boel Berner har analyserat relationen mellan amatörer och experter i Husmors filmer samt hur filmerna använde sig utav teknik och porträtteringen av expertisen för att legitimera och professionalisera husmoderns hushållsarbete. Berner menar att producenterna bakom Husmors filmer försöker skapa en garanterad autenticitet hos publiken genom att institutionalisera expertisen. Detta sker exempelvis genom att reklamfilmerna och konferenciärerna ständigt refererar till den statliga myndigheten för Hemmets
forskningsinstitut.12 Vidare lyfter Berners artikel fram tre olika huvudsakliga tillvägagångsätt
som filmerna använde sig utav för att stärka expertens budskap i filmerna. Det första tillvägagångsättet var att filmerna lyfte fram tre olika experter; den erfarna hemmafrun, den professionella hushållsekonomen samt den mer anonyma expertisen som ofta verkade i organisationer utanför hemmet, exempelvis i organisationer där den nya moderna
hushållsteknologin skapades. Likt som med Brobergs och Sandströms undersökning i ICA-Kuriren, nämner även Berner här att det finns ett skapande av expertiser i filmerna. Det andra tillvägagångsättet var att filmerna använde vetenskapen som argumentation när det gällde att marknadsföra de nya hushållsprodukterna. Som tidigare nämnt så legitimerades därför produkterna genom att referera till Hemmets forskningsinstitut. Det tredje tillvägagångsättet var filmernas presentation av ”husmoderns socialisation i hemmet”. Socialisationen i hemmet var särskilt viktig för att kunna göra de olika hushållningsprodukterna relevanta i hemmet.13
En annan som har studerat Husmors filmer är som tidigare nämnt Lovisa Persson. Hon har i sin kandidatuppsats undersökt förändringen av husmoderns rörelsemönster under 1950- till
11 Broberg, 2018, s 260
12 Berner, Boel, 2010,”’Housewives' films’ and the modern housewife. Experts, users and household modernization: Sweden in the 1950s and 1960s”, History and Technology. Sid 161.
1970-talet, vilka ideal som tillskrevs henne, samt vilka egenskaper som uppmuntrades hos husmodern. Persson fann exempelvis att husmoderns rörelsemönster utvidgades under 70-talet. Hon befann sig nu inte bara i hemmet, i en hel del scener befann hon sig i butiken för att konsumera kläder, samt ett fåtal gånger på arbetet.14 De ideal som tillskrevs henne
förändrades inte särskilt mycket mellan åren, den typiska husmodern var fortfarande ung, vit och smal. Dock förändrades kläderna till en mer ”manligt kodad” klädstil. Även husmoderns egenskaper förändrades inte särskilt mycket under 50- och 70-talet, hon skulle fortfarande
vara lyhörd och ansvarstagande, och hon hade fortfarande det största ansvar i hemmet.15
3.2 Tidigare forskning kring genusframställandet i media
Medieforskaren David Gauntlett har studerat vilka manliga och kvinnliga könsnormer som tillskrevs i TV- och film under den andra hälften av 1900-talet. Han nämner i sin bok ”Media, Gender & Identity” olika egenskaper som tillskrev de bådan könen under 1950-talet.
Studierna som berör framställandet av könsnormer i 1950-talets TV- och film pekade på att egenskaper så som dominant, aggressiv, äventyrlig och beslutsam var typiska manliga
egenskaper. Faktum var att män hade dubbelt så stor chans att ge order i film än kvinnor.16 De
kvinnliga egenskaperna som konstruerades i TV- och film var ofta motsatta mannens, där exempelvis passivitet, stödjande (gentemot familj och vänner) samt utsatthet var några egenskaper som ofta förekom i detta medium. När det gällde reklambaserat innehåll så hade kvinnor, till skillnad ifrån männen, dubbelt så stor chans att betraktas i reklamfilmer som berörde hemmet. Under 70- och 80-talet blev det dock allt vanligare i reklamfilmer att även män visades hemma, då i rollen som man eller far.17
Anja Hirdman har även studerat framställandet av olika könsnormer i medier med fokus på veckotidningen Veckorevyn. Hirdmans studier utgår ifrån tidsperioden 1965 – 1995, varav de nedslagna årtalen 1965 och 1975 är särskilt relevant för denna uppsats. Hirdman har dels fokuserat sig på hur män och kvinnors tilltal uppenbarar sig, dels hur kroppsretoriken såg ut för de båda könen.18 I sin studie beskriver hon hur tilltalet och kroppsretoriken kom att
förändras under tid, nedan kommer jag kortfattat och sammanfattande presentera delar av hennes resultat.
14 Persson, 2020, s. 29. 15 Persson, 2020, s. 30. 16 Gauntlett, 2002, s. 49. 17 Gauntlett.Sid 59.
Under året 1965 finner Hirdman att kvinnan är en lyssnande varelse som ofta befinner sig i hemmet med god mat, snygga frisyrer och klänningar, i väntan på mannen. Kvinnan står också för stabilitet, men hon var även anpassningsbar för de situationer som befann sig i.19
Kvinnan uppmanas använda kläder och hudvårdsprodukter, dels för sig själv, men dels för att
vara finna ”honom”. 20 Arbetet utanför hemmet betraktas som sekundärt och ofta förlöjligas
kvinnan i diskussioner kring det arbetet.21 Mannen befinner sig sällan i hemmet, utan det är
bilar och sena nätter som står i fokus. Några egenskaper som kännetecknar mannen anses vara kunnighet och kontroll.22 Till skillnad ifrån kvinnan så behöver männen inte anpassa sig eller
klä upp sig för den delen, de kan helt enkelt vara sig själva.23
Könsrepresentationen under året 1975 kom att se annorlunda ut jämfört med 1965. Kvinnan är mindre beroende av mannen och syns nu ofta på arbetet, som nu anses vara en naturlig
kompentent i kvinnans liv. Hon är nu mera arbetande och frigjorde som det kallas, och hon
uppmuntras mer till ett eget liv utanför hemmet.24 Skönhet och klädsel förknippas nu som en
självständig del i kvinnans liv, och inte som ett sätt att hitta den rätta mannen.25 Likt som med
Gauntletts studier, så nämner även Hirdman att mannen syns mer i hemmet under året 70-talet. Många bilder och texter visualiserar det nya far/barn-förhållandet. Det maskulina draget har förändrats och detta märker vi minst på hur män tittar in i kameran.26 En manlig frigörelse
har också börjats diskuteras – då han måste leva upp till det nya ”hjältekravet” samt det nya
kravet på öppenhet och känslosamhet.27
3.3 Tidigare forskning i relation till uppsatsens syfte.
Berner samt Perssons undersökningar för Husmors filmer fyller en viktig funktion i denna uppsats eftersom de redan har studerat föränderligheten för hur husmodersidalet såg ut i filmerna. Deras resultat kommer vidare diskuteras i uppsatsens avslutande del. Den här uppsatsen kommer dock medföra ett bredare urval av filmer eftersom Perssons undersökning endast har fokuserat sig på de två första filmerna samt de två sista filmerna, att undersöka filmer under 60-talet är därför en nödvändighet. Perssons undersökning har även uteslutit
19 Ibid, 2001, s. 75. 20 Ibid, 2001, s. 66–67. 21 Ibid, 2001, s. 69. 22 Ibid, 2001, s. 75 – 76. 23 Ibid, 2001, s. 77. 24 Ibid, 2001, s. 152 - 154. 25 Ibid, 2001, s. 155. 26 Ibid, 2001, s. 160 – 161. 27 Ibid, 2001, s. 159.
framställningen av den gifta mannen i filmerna. Trots att den gifta mannen inte figurerar lika ofta som den gifta kvinnan så inbegrips han ändå i filmerna. Hirdman poängterar att vi måste sätta feminint och maskulint i förhållande till varandra och se vilka mönster denna relation ger uttryck om vi vill skapa en djupare förståelse för hur formandet av genus sker28. Därav
kommer den här uppsatsen att möjliggöra en skildring av både kvinnan och mannen. Detta leder oss även in på uppsatsens tredje frågeställning som fokuserar sig på hur familjebilden förändras under de olika tidsperioder. Tidigare undersökningar har mestadels haft fokus på hur husmorsidealet har förändrats, därför kommer den här uppsatsen även fokusera sig på hur familjebilden förändras. Därav kommer scener där hela familjer medverkar att specifikt undersökas och analyseras med syfte att besvara den tredje frågeställningen.
Även fast Gauntletts studier grundar sig på undersökningar som har bedrivits i USA, så är hans studier även relevanta för denna uppsats då han nämner att könsrepresentationer i västerländska medier tenderar att vara likvärdiga.29 Gauntletts tidigare forskning fyller en
viktig funktion i denna uppsats eftersom hans studier förefaller under samma tidsperiod som för min uppsats. Som tidigare nämnt nämner han en vändpunkt under det sena 70-talet då männen börjar förekomma mer i hemmet i reklamfilmer. Därav vore det intressant och ta reda på om samma vändpunkt sker i Husmors filmer. Även Anja Hirdmans tidigare forskning kring könsrepresentation i veckorevyn är relevant för denna uppsats då den utgår ifrån en liknande tidsperiod som Husmors filmer producerades, samt att den tydliggör för hur användandet av könsnormer förändras i media under tid. Det går att vara kritisk till att medieformaten skiljer sig åt, och även anslutningen mellan dem går att ifrågasätta. Men trots att tidningen veckorevyn och Husmors filmer är två skilda medieformat, menar Hirdman att det ändå finns likheter i relationen till publiken.30 Gauntlett och Hirdmans studier kommer att
användas i analysdelen med hänvisning till att jämföra mitt resultat med deras utfall.
Jag är dock medveten om att det går att vara kritisk till använda och plocka specifika egenskaper ifrån Gauntlett och Hirdmans studier. Därav är det relevant att förtydliga att undersökningens analys kommer att grunda sig av mina tolkningar av materialet. I en
situation där materialet hade analyserats av en annan granskare så hade det funnits möjlighet
28 Ibid, 2001, s.. 13. 29 Gauntlett, 2001, s 59. 30 Ibid, 2001, s. 43.
för annan form av tolkning. Detta är något som läsaren bör ha åtanke vid läsning av analysdelen.
4. Material och avgränsningar
4.1 Material
Materialet för uppsatsen består utav filmer vars specifika målgrupp var husmödrar. Filmerna benämndes som Husmors filmer och producerades mellan åren 1952 och 1976 och var ett samarbete med Kooperativa förbundet, Statens Institut för Folkhälsan, Hemmets
Forskningsinstitut och en del andra offentliga organisationer. Den visuella skillnaden mellan de olika tidsperioderna är att de tidiga filmerna fram tills 1955 var i svartvitt samtidigt som filmerna efter detta årtal var i färg. Två gånger om året utkom filmer som varade i ca 1 timme. Endast en film ifrån varje årtal finns dock tillgänglig i arkivet. Filmerna visades på några hundra olika biografer runt om i Sverige. Sverige var inte ensam om att producera filmer som riktade sig till husmodern. Den norska motsvarigheten av Husmors filmer producerades under ungefär samma tidsperiod och hade också liknande mål som de svenska filmerna, nämligen att utbilda och uppmuntra publiken till konsumtion när det gällde olika hushållvaror. Anne Marit Myrstrand som har studerat norska husmorsfilmer nämner att filmerna ansågs som unika på grund av public servicens stora betydelse i de bägge länderna.31
Varje program bestod av ett antal kortare avsnitt som sammanfattningsvis fokuserade sig på hemmets faktorer, aktiviteter i hemmet, familjemedlamar samt den enhetliga ideologin som signalerade mening i hemmet. Dessa fyra olika områden varvades genom användning av både
kommersiella reklaminslag samt statliga informationsklipp.32 I filmerna medverkade mindre
kända skådespelare i de olika inslagen. De mer kända karaktärerna, som exempelvis Evert Taube, Karl Gerhard och Barbro Margareta "Lill-Babs" Svensson agerade ofta som programledare i de olika programmen.33
4.2 Avgränsning och urval
På grund av tidsbrist och den stora mängden Husmors filmer har en avgränsning gjorts, därmed kommer endast sex filmer under sex olika tidsperioder att undersökas. I filmerna
31 Norska Husmors Filmer https://www.nordicom.gu.se/sites/default/files/kapitel-pdf/157_215-226.pdf Sid 215. - Hämtad 1/12 - 2020
32 Tema Husmors Filmer https://www.filmarkivet.se/theme/husmors-filmer/ - Hämtad 5/12 – 2020. 33 Husmorsfilmer - https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/husmorsfilmer - hämtad 1/12 - 2020.
kommer alla relevanta sekvenser att analyseras. Sekvenser som inte innehåller någon form av mänsklig interaktion kommer att exkluderas, inom denna grupp berörs exempelvis
naturfilmer, sånger, etc. I mån att täcka en bred tidsperiod kommer filmer ifrån följande utgivningsår att undersökas: 1953, 1956, 1964, 1965 samt två filmer ifrån några av de sista utgivningsåren 1974 och 1975. Ett antal ställningstagande har gjorts vad gäller urvalet. En av de första husmorsfilmerna utkom egentligen 1952, anledningen till att denna husmorsfilm har uteslutits beror på att avsnittet endast är 17 minuter långt och är därav avsevärt kort jämfört med övriga avsnitt ifrån Husmors Filmer. Ett antal filmer ifrån de första utgivningsåren saknas även i arkivet, vilket inbegriper filmer ifrån årtalen 1954 och 1955. Detta har medfört att utgivningsåren 1953 och 1956 har föredragits. Även avsaknaden av filmen ifrån 1976 har bidragit till att utgivningsåren 1974 & 1975 har utvalts. Den totala mängden av film omfattar totalt 306 minuter. Längden på filmerna skiljer sig något åt, dock nämner Bryman samtidigt att det viktigaste inom teoretiskt urval är undersökaren väljer sitt urval på ett sådant sätt att de
teoretiska idéerna kan prövas34, och eftersom uppsatsens undersökning är kvalitativ så
betraktas detta inte som en större problematik. En mer omfattande bild utav husmors filmer hade självklart kunnat skapats genom att öka kvantiteten av filmer, men på grund utav tidsbristen så vore inte detta möjligt. Jag är också medveten om att urvalet hade kunnat varit mer representativt ifall de avsaknade filmer hade upptäckts och undersökts.
4.3 Film som historisk källa.
Att använda film som historiskt källmaterial har blivit allt vanligare genom åren, men var tidigare inom historievetenskapen en ofta förbisedd källa.35 Zander menar att detta bland
annat berodde på att den klassiska källkritiken som analysmetod inte var utformad för att hantera andra källor än det skrivna ordet,36 detta synsätt kom dock att förändras genom åren.
Idag kan film som källmaterial istället betraktas som att bilderna ger tillgång till en förbisedd
och mycket betydelsefull källa till kunskap om det förflutna.37 Husmors filmer som
källmaterial innehåller både reklamfilm, informationsfilm samt en form av underhållningsfilm då filmerna innehåller sekvenser som inte speglar ett informativt eller kommersiellt syfte, exempelvis korta filmklipp ifrån när en familj är på semester.
Zander nämner olika områden som läsaren kan fokusera sig på när det gäller användandet av
34 Bryman, Alan. Samhällsvetenskapliga metoder, uppl. 3. Stockholm, Liber AB, 2018, s. 395. 35 Gustafsson, Tommy, 2006, ”Filmen som historisk källa Historiografi, pluralism och representativitet” Historisk tidskrift, 126:3, s. Sid 472,
36 Ibid, 2006, s. 473. 37 Ibid, 2006, s. 471.
film som historisk källa. Ett av dessa områden är att läsaren betraktar källan som tidsbundna föreställningar för kön, klass och etnicitet i dokumentärfilmer.38 Husmors filmer går generellt
inte in på kategorin som dokumentärfilm, eftersom Husmors filmer innehåller en mix av reklam- utbildning- och spelfilm, men trots detta så anser jag att detta synsätt också faller väl in på Husmors filmer eftersom några av scenerna inte är iscensatta. Det går dock att vara kritisk till användandet av film som källmaterial eftersom verkligen manipuleras innan ens filmningen har börjat, Zander menar nämligen att kamerorna förvandlar människor till sociala
aktörer som i högsta grad påverkar innehållet i de orörda dokumentera filmupptagningarna, 39
detta gäller främst de delar i Husmors filmer som inte är iscensatta i någon större utsträckning, exempelvis i de tidiga filmerna där husmodern lagar mat.
En annan som har givit intressanta infallsvinklar för förbindelsen mellan och film är filmteoretikern Laura Mulvey. Hon efterfrågade under mitten 70-talet en mer jämlikare filmpraktik. Hennes uppfattning var att filmmediet systematiskt framställde kvinnan som ett objekt för mäns handlingar. Det patriarkala samhället har genom sättet att representera kvinnor bidragit till att upprätthålla och förstärka könsskillnaderna i samhället.40 Nämn
någonting mer om detta.
5. Teoretiska utgångspunkter
I denna del följer en redogörelse för ett antal teorier, perspektiv och begrepp som influerat uppsatsens undersökning. Inledningsvis kommer genusteorin förklaras med utgångspunkt ifrån Yvonne Hirdmans ansatser. Därefter kommer den hegemoniska maskulinitetsteorin lyftas fram och slutligen kommer begreppet stereotyper tydliggöras.
5.1 Genusteori
Yvonne Hirdman nämner att begreppet genus skall betraktas som ett verktyg för att försöka förstå tankar/vanor/föreställningar om människor som kön. Begreppet genus brukar även
användas som en beteckning för det sociala och kulturella könet.41Genom att separera det
biologiska könet från det sociala könet så får vi fram två distinkta kategorier. Inom feministisk teori så tar man därför även avstånd ifrån all form av biologiskt lagbundet och
38http://www.historisktidskrift.se/fulltext/2006-3/pdf/HT_2006_3-471-490_gustafsson.pdf sid 474. 39http://www.historisktidskrift.se/fulltext/2006-3/pdf/HT_2006_3-471-490_gustafsson.pdf 475 - 477. 40 Braaten, Lars Thomas, Kulset, Stig & Solum, Ove, 1997, Inledning till filmstudier – Historia, Teori och Analys, Lund, 1997, s. 169 – 171.
lägger fokus på hur sociala processer skapar kvinnlighet och manlighet.42 Eftersom
uppsatsens syfte grundar sig på att skapa en större förståelse för de ideal och egenskaper som tillskrev mannen och kvinnan i husmorsfilmer, känns teorin kring genus användbar eftersom teorin om genus syftar på att öka förståelsen för de föreställningar, idéer och handlingar som sammantagna formar människors sociala kön. Att använda genusteori som grund för
undersökningen känns obligatoriskt då uppsatsen syfte är att skapa en större förståelse för de egenskaper som tillskrev de båda könen, samt hur dessa egenskaper uppenbarade sig i mötet mellan mannen och kvinnan i filmerna.
5.1.1 Folkhemmets genuskontrakt
För att förstå vilka kvinnliga respektive manliga regler, seder och förväntningar som
uppenbaras i samhället hos de båda könen har Hirdman i sin forskning skapat underbegreppet genuskontrakt. Genuskontraktet är dock inte något statiskt kontrakt, utan förändras och moderniseras beroende på tidsperiod och social kontext. Exempelvis menar Hirdman att folkhemmets genuskontrakt börjar tag fart under det tidiga 1900-talet. Kvinnan och mannen befann sig fortfarande i gamla positioner då hon mestadels vistades i hemmet och han med sitt lönearbete försörjde familjen, men genom socialdemokratiska reformer och statliga
incitament byggs det nya så kallade folkhemmet och ett folkhemmets genuskontrakt börjar gälla. Några exempel på statliga incitament som sker är olika former av ekonomiska bidrag till mannen, i mån att han skall kunna försörja sin fru. Samtidigt erbjuds kvinnan utbildning
som hemkunskap eller skolkök genom Hemmets forskningsinstitut.43 Hirdmans insikter kring
folkhemmets genuskontrakt blir i relation till den här uppsats väldig betydelsefull eftersom Husmors filmer till stor del samarbetade med de statliga myndigheterna som inspirerade och legitimerade den här tidens genuskontrakt, exempelvis Hemmens forskningsinstitut eller Socialstyrelsen. Som tidigare nämnt kommer den här uppsatsen fokusera på hur både mannen och kvinnan framställs i filmerna, och därav vore det betydelsefull att komplettera
genusteorin med maskulinitetsteorin som innehar ett större fokus på mannen. 5.2 Hegemonisk maskulinitetsteori
Sociologen Raewyn Connell anses vara den som myntade den hegemoniska
maskulinitetsteorin. Connell nämner att det är maskuliniteterna som upprätthåller de hegemoniska positionerna i samhället, som i sin tur har en direkt effekt på olika
42 Freedman, Jane. Feminism – en introduktion. Malmö: Liber AB, 200, s. 27. 43 Yvonne, H, 2001, s. 149.
genusrelationer.44 Maskuliniteterna framkommer på olika arenor, länge har exempelvis de
högsta nivåerna i näringslivet, militären och staten innehaft en övertygande bild av
maskulinitet,45 även konstruktionen av nationalism och nationell identitet har ofta rymt en stor
dimension av maskulinitet.46 Men maskuliniteterna kan även vissa sig genom bioduken hos
olika filmskådespelare.47
Connell nämner att olika former av maskuliniteter bidrar till att legitimera genusordningen i samhället. Exempelvis har feminina egenskaper och symboler ofta underminerat
maskulinitetens karaktär därav betraktas de egenskaperna som mindre värda.48 Därför är det
blanda annat viktigt att ha en förståelse för hur maskuliniteter utformas och verkar i det
vardagliga samhället.49 Genom att använda den hegemoniska maskulinitetsteorin i
undersökningen kan vi möjliggöra en bredare förståelse för hur mannen presenteras och även skapa en större förståelse för vilka manliga egenskaper som värdesätts.
5.3 Stereotyper och sociala typer
En av upphovsmakarna till begreppet stereotyper anses vara Walter Lippman som myntade
begreppet i sin bok Public Opinion. Inom socialpsykologin är begreppet en förenklad, ofta
allmänt omfattad föreställning om utmärkande egenskaper människor som tillhör en viss grupp, exempelvis en viss nation, etnicitet, religion, kön, etc.50 Angelöw m.fl. nämner fortsättningsvis att begreppet kan användas i negativ mening genom att historier och myter ofta uttrycker fientliga eller nedvärdande tankar kring en specifik grupp av människor. Resultatet blir att gruppen stämplas som mindervärdiga samtidigt som vi andra, är normala och indirekt stiger i värde.51 Vidare nämner Angelöw m.fl. att vi människor skapar stereotyper eftersom vi människor inte orkar med alla de enskilda intryck som vi möter i vårt vardagliga liv. Därav förenklar och generaliserar vi bilden av andra människor och därav sker skapandet stereotyper. Väldigt ofta skapar vi stereotyper utifrån yttre kännetecken, såsom hudfärg, klädstil, kroppsform samt kön som är bland den vanligaste formen av stereotyp som figurerar i samhället. En genusstereotyp skulle kunna vara att män är starkare än kvinnor, och därav är
44 Connell, R.W. Maskuliniteter. Göteborg: Daidalos AB, 2008, s.114. 45 Ibid, 2008, s. 115.
46 Ibid, 2008, s. 16. 47 Ibid, 2008, s. 115. 48 Ibid, 2008, s. 117. 49 Ibid, 2008, s .19.
50 Stereotyp - https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/stereotyp - Hämtad 15/12 – 2020.
51 Angelöw, Bosse, Jonsson, Thom & Stier, Jonas. Introduktion till socialpsykologi. Lund, Studentlitteratur AB, 2015, s.137.
de mer känslokalla.52 En som har studerat hur stereotyper och sociala typer uppträder i film är Ulrika Holgersson. I sin bok Hembiträdet och Spelfilmer utgår hon ifrån Lippmans begrepp, men använder även den bredare kategorin sociala typer som ett tillägg för stereotyp
begreppet. Hon ger förklaringen att sociala typer kan figurera i alla olika former i en
berättelse och inneha flera roller inom historien i filmen, samtidigt som stereotyper alltid bär på en viss typ av framställning inom berättelsen, därmed är sociala typer mer förändringsbara och mindre förutsägbara samtidigt som stereotyper är det motsatta. Holgersson menar att dessa två begrepp är viktiga att beakta när det gäller förståelsen för hur maktrelaterade samhälleliga diskurser tar sig uttryck till.53 Skulle undersökningen endast fokusera sig på
stereotyper skulle detta kunna leda till att analysen blir bristfällig. Vilka egenskaper som tillskrivs de bägge könen i Husmors filmer kan mycket väl avgöra om vi betraktar dem som stereotyper eller sociala typer. Genom att använda både stereotyper och sociala typer som en teoretisk utgångspunkt i undersökningen kan vi därmed möjliggöra en större förståelse för de karaktärer som framträder i husmorsfilmer.
6.0 Metod
I detta avsnitt följer en redogörelse för de grundläggande metoderna som kommer stödja analysen av undersökningens material. Inledningsvis kommer metodens utformning att presenteras med inspiration ifrån Bratten, Kulset & Solum. Därefter kommer Andersson och Hedlings tolkning av kvalitativ filmanalys att presenteras. Slutligen kommer andra väsentliga undermetodeder att presenteras som valts i syfte att skapa en mer konkret och ingående analys. Dessa undermetoder har bland annat inspirerats av Anja Hirdmans avhandling Tilltalade bilder.
6.1.1 Metodens utformning
Bratten, Kulset & Solum nämner fyra olika grundelement som används för att beskriva innehållet i filmmediet, nämligen; mise-en-scene, kinematografi, ljud och redigering. Det första grundelement som kallas för mise-en-scene handlar om vad som försiggår framför kameran och kinematografi handlar om hur kameran använder olika tekniker för att framkalla
52 Angelöw, Jonsson & Stier, 2015, s.137.
53 Holgersson, Ulrika. Hembiträdet och spelfilmen – Stjärnor i det svenska folkhemmets 1930- och 40-tal. Makadam förlag: Göteborg/Stockholm, 2017, s. 39.
en viss känsla, det är dessa två element som är extra relevant för uppsatsens studie. Det som händer framför kameran samt kinematografi har en särskild anknytning till scenen, den obrutna remsan mellan två klipp. Flera scener bildar senare något som kallas för sekvens, och
består utav flera scener som naturligt hör samman med varandra.54 I analysdelen kommer det
valda och relevanta materialet delas in i just sekvenser för att underlätta redovisningen som framställs i bilagor i slutet av uppsatsen. Att använda sekvenser valdes också eftersom det anses vara mer fördelaktigt och konkret än att använda scener för att beskriva vad som händer i bilden. I mån att underlätta läsningen ytterligare har sekvensernas tidsramar inkluderats, därav kan läsaren skapa sig en förståelse för hur lång varje sekvens är. Även sekvensernas olika producenter inbegrips. I bilagorna kommer även sekvenserna att numreras och namnges i mån att ge läsaren en enklare förståelse för vad de specifika sekvenserna handlar om. Efter uppdelningen av sekvenser kommer det relevanta innehållet i sekvenserna att transkriberas utifrån deras de dialoger som förs i filmen. I en del sekvenser förekommer en berättarröst, beroende på om det är en man eller kvinna som talar så kommer detta att nämnas. Slutligen kommer de olika sekvenserna även att kategoriseras beroende på om det är en reklamfilm, informationsfilm eller underhållningsfilm, eller möjligtvis en blandning utav dem.
6.1.2 Kvalitativ filmanalys
Andersson och Hedling nämner att filmanalys har blivit en allt vanligare teknik inom många olika discipliner, dock nämner de att det finns det inte någon egentlig universell modell som kännetecknar denna form av analys. Trots avsaknaden av en universell modell för
filmanalysen finns det ändå några övervägande moment som är oundvikliga. Dessa moment presenteras nedan.
1. Undersökaren bör i förväg ha klart för sig vad hen vill uppnå med sin analys och vilket sammanhang den bör ingå. Här bör undersökaren fundera ut vilka frågeställningar som analysen skall besvara.
2. Undersökaren bör noggrant observera och undersöka objektet. Med hänvisning till analysens syfte bör undersökaren därmed även bekanta sig med filmens tillkomst och mottagande, dess historiska kontext, dess stilmedel och dess tematiska stoff.
3. Det tredje steget är att undersökaren systematiserar de olika iakttagelserna, d.v.s. att renodla de upptäckter som är relevanta för uppgiftens syfte. Här nämner Andersson och Hedling att undersökaren kan använda sig utav en vetenskaplig begreppsapparat. Detta sker i syfte att
kunna placera det observerade materialet i passande sammanhang i relation till analysens syfte.
4. Det sista steget är att göra en framställning av analysen av det relevanta innehållet utifrån det som skall uppnås med analysen. Här bör undersökaren göra det osynliga synligt för läsaren och samtidigt rekonstruera framställningen på ett så tydligt sätt som möjligt.
Det första steget i denna lista har redan besvarats genom uppsatsens huvudsakliga
frågeställningar. Det andra steget i listan har också besvarat i uppsatsens avsnitt för material, urval och tidigare forskning. För att kunna besvara del tre nämner Andersson och Hedling att undersökaren behöver använda sig utav en vetenskaplig begreppsapparat, därav kommer olika undermetoder/ramverk att presenteras i syfte att konkretisera vad exakt som kommer
undersökas. Dessa undermetoder/grenar har en nära anknytning till de teoretiska
utgångspunkter som tidigare har presenterats. Inför det sista steget kommer analysdelen presenteras för läsaren på ett så tydligt och konkret sätt som möjligt, och eftersom uppsatsens frågeställningar syftar till att undersöka en framställning och förändring så kommer resultatet presenteras i de olika årtal som undersökningen fokuserar sig på. Jag är dock medveten om att det går att vara kritisk till att det inte finns någon universell modell för filmanalys.
6.2 Rörelsemönster
Forskningen som ämnar sig att undersöka relationen mellan människan och platser kallas för kulturgeografi. Den kulturgeografiska institutionen på Stockholm
Universitet nämner att alla aktiviteter som sker på olika platser har en avgörande betydelse för hur vi kan förstå och analysera både lokala och globala fenomen.55
Gunnel Forsberg, professor i kulturgeografi vid Stockholms universitet nämner att den traditionella kulturgeografin har haft en förmåga att vara könslös och har därav
uteslutit kön, makt och känslor i analysen. När genusgeografin gjorde sitt intog på 70-talet fick könsmässiga skillnader i materiella villkor och möjligheter ett allt större fokus. Hon nämner att en vanlig utgångspunkt inom genusgeografisk analys är att det existerar olika former av försörjnings- och reproduktionsmöjligheter inom samhället, exempelvis arbetsmarknadens könsuppdelning. Därav är kön och plats starkt
55 Kulturgeografi -
sammanförda med varandra inom genusgeografisk analys.56 Genom att använda en genusgeografisk ansats i analysen kan vi få en större förståelse för kvinnan och mannens rörelsemönster i filmerna, samt hur dessa rörelsemönster förändras över tid. Det är viktigt att poängtera att en genusgeografisk ansats kan såväl studera en kvinnlig som manlig värld i syfte att förstå hur denna bidrar till att upprätthålla uppdelningen mellan manligt och kvinnligt.57 Eftersom denna studie syftar till att undersöka framställandet av både mannen och kvinnan i Husmors Filmer kommer därför förståelsen för dess skillnader att förstärkas. I användandet av den genusgeografiska ansatsen kommer begreppet rörelsemönster att användas för att på ett tydligt sätt beskriva vilka platser som de båda könen förkommer på. Samtidigt kommer även tidigare forskning att knytas an till kvinnan och mannens rörelsemönster med syfte att skapa en större förståelse för den mediala- och historiska kontext som rådde vid den specifika tidpunkten.
6.3 Tilltal
Valet av en viss tilltalsstil har en betydande effekt på hur publiken uppfattar och tolkar personer i mediet. Specifika ordanvändningar och en viss typ av samtalston har därav stor påverkan hos publikens tyckande för skådespelarna. Hirdman nämner vidare att språket ifrån mediet ofta baseras på tanken om vilken målgrupp som tittar på innehållet. När det gäller själva språket kan pronomen också inneha en viktig effekt. Användandet av ”vi” kan exempelvis användas för att skapa inneslutande effekt, samtidigt som ”de andra” kan
användas för att skapa en uteslutande effekt.58 Den inneslutande-och den uteslutandeeffekten
skulle också kunna användas vid andra ord som som ni, herrn, frun mm. När det gäller olika typer av samtalstoner i Husmorsfilmer så kan samtalstonerna knytas an till de manliga och kvinnliga egenskaperna som presenterades i tablåerna i avsnittet för tidigare forskning. Exempelvis skulle det kunna gå och urskilja ifall samtalstonen är passiv respektive kontrollerande för de bägge könen, eller om den helt enkelt utesluts trots att personen medverkar i bild. Det skulle även vara betydande att undersöka vilket tilltal som
56 Forsberg, Gunnel. Genusforskning inom kulturgeografin – en rumslig utmaning. Stockholm: Högskoleverket, 2003, s. 17 - 19
57 Ibid, s. 19.
berättarrösten innehar när hen framkommer, och om det är en man en eller kvinna som innehar rollen som berättarröst.
6.4 Kroppsspråk
Gester och poser har en stor betydelse för vilken status som skådespelarna innehar. Val av kroppsspråket kan användas för att förmedla olika typer av olika känslotillstånd. Några olika typer av känslotillstånd som karaktärerna utstrålar skulle kunna vara allvarsamhet, sorg, lycka, passivitet, lathet eller upphetsning. Olika typer av handrörelser kan också uttrycka engagemang, kraft och kontroll, men också eftertänksamhet, makt. För att inte nämna så kan även skådespelarnas blickar ge uttryck för olika former av status. En bortvänd blick brukar oftast förknippas med män ifrån samhällets elit, samtidigt som ”vanliga” människor oftast naturligt tittar in i kameran. Liknande gäller även för skådespelarnas leende, där kvinnor oftast avbildas med ett stort leende som ger uttryck för att personen uppfattas som mer lättillgänglig och oproblematisk.59 Koncentrationen för kvinnors och mäns tilltal och
kroppsretorik i husmors filmer kan möjliggöra en större förståelse för hur de bägge könen uppträder och framställs under åren som filmerna producerades. Som tidigare nämnts så riktar sig en av uppsatsens frågeställningar till att undersöka hur de paret framställs när de syns i samma bild, och i dessa sekvenser kommer fokuseringen på tilltal och kroppsretorik få en extra betydande effekt. Även kvinnor och mäns klädsel kommer beaktas inom denna forma av teoribildning.
7.0 Analys
Analysen är strukturerad utifrån uppsatsen tre frågeställningar. Analysen kommer att presenteras i respektive tidsperiod dels eftersom frågeställningarna fokuserar sig på
”förändring”, dels för att underlätta överskådligheten för läsarna. Inför varje tidsperiod tillkommer en kort introduktion där exempelvis filmernas, längd, innehåll och filmernas huvudsakliga fokus kommer att inkluderas. Analysen kommer med hjälp av metoderna att sättas i förbindelse med tidigare forskning. Citat ifrån filmerna kommer alltemellanåt att användas för att skapare en tydligare bild ifrån innehållet i filmerna. Totalt analyserades 63 sekvenser ifrån de sex filmerna.
7.1. 1950-talet
Husmors filmerna ifrån 1953 och 1956 är tillsammans 93 minuter långa och innehåller filmer producerade av Husmors filmer AB, Dux Madrass, Gyllene gripen, Rörstrand, Evalett, Volvo, Karlsson & Nilsson knivar, Konsum, Surf, mm. Majoriteten av sekvenserna i filmen är
producerade av privata företag, särskilt i filmen ifrån 1956. Alla sekvenser ifrån de bägge filmerna är väldigt långa. Majoriteten av reklamfilmerna fokuserade sig på hur hemmet kan förbättras genom produkter och varor, exempelvis genom tvättmaskin, tvättmedel och färgmedel. En mindre del av filmerna fokuserade sig på hur kvinnan och mannen i hemmet
kan förbättra sitt välbefinnande, exempelvis genom Dux Madrass60 eller genom Kungs
tandborste61.
7.1.1 Rörelsemönster
I 50-talets filmer befinner sig kvinnan och mannen på olika platser. För kvinnans del befinner hon sig merparten av tiden i hemmet och utför husliga sysslor. De husliga sysslorna behandlar exempelvis städning, tvättning, matlagning mm. När hon väl går utanför hemmet beror det mestadels på att hon skall förbättra hemmet, exempelvis genom att handla eller gå på en av
Konsums kvällskurser för husmödrar.62 Även när kvinnor träffas i grupp befinner de sig oftast
i hemmet. Detta sker exempelvis i reklamen för Willys Servalack där två väninnor sitter i en soffa och fikar. Diskussionerna som sker i denna sekvens framhäver även att kvinnornas rörelsemönster befinner sig i hemmet. En manlig berättarröst nämner:
Fru Kerstins värdinna som varit bortrest ett tag, har gått ordentligt husesyn, och vid kaffet resonerar man om det fina nya hemmet, som väninnan inte kan låta bli att beundra. Väninnan nämner: ”Hur har ni egentligen burit er åt?”. Hemmafrun svarar: ”Jo det började egentligen med en pall och slutade med hela
övervåningen. Olle är inte särskilt pysslig av sig, så han hade väl aldrig kommit på idéen om att vi skulle kunna måla själva. Om inte var för att han hittade sin gamla barnpall. Den skulle absolut Lasse få (deras
60 Sekvens 3, 1953 61 Sekvens 9, 1956 62 Sekvens 13, 1956.
barn), och han ville ha den röd.”. Konversationen mellan de två väninnorna fortsätter. Hemmafrun
nämner: ”Du anar inte hur roligt vi har haft det.” Väninna: ”Jaa det kan jag tänka mig. Vet du vad? Nu
när sett vad ni har åstadkommit kommer jag också börja måla. Tänk bara mitt fula syskrin, få bort den gråa färgen.63
Denna sekvens samt de andra sekvenserna som inkluderar kvinnor i filmerna ifrån 50-talet stämmer överens med den representation som Gauntlett lyfter fram angående de stereotypiska reklaminslag som kvinnor medverkade i ifrån 50-talet. Dessa reklaminslag exponerade
kvinnor ofta som husmödrar och det var inte förens i början av 60-talet som denna stereotyp
började avta.64 Kvinnan förekommer endast en gång på arbetet, då som tandsköterska
jämsides med en man som skall föreställa en tandläkare65. Att kvinnan framställs som
sköterska och inte som läkare beror på att kvinnor ofta var underordnade männen när de betraktades i en betald miljö i TV- och filminslag.66
Mannen medverkar inte i lika många sekvenser ifrån 50-talet, vilket kan verka naturligt eftersom Husmors Filmers specifika målgrupp var kvinnor och inte män. När mannen väl medverkar i sekvenserna befinner han sig ofta ute i det offentliga, antingen på arbetet, eller ute i det offentliga körandes i en bil eller på väg till jobbet. De yrken som mannen intar är bland annat konsult, bankman, rådgivare för Konsum och Tandläkare, därav förekommer han på de platser som knyts an till hans yrke. I de yrken som mannen syns tillsammans med en kvinna i arbetet innehar han en överordnande roll genom att kvinnan assisterar honom eller att hon endast syns i bakgrunden. Connell nämner att de högsta nivåerna inom näringslivet
innehar en övertygande bild utav maskulinitet67, vilket stämmer överens för hur mannen och
kvinnan visas i 50-talets filmer när det gäller arbetsplatsen. När mannen väl förekommer i hemmet befinner han sig mer i utomhusmiljöer jämfört med hans fru. I ett reklaminslag om färg befinner han sig exempelvis utomhus och målar staketet när hon samtidigt målar olika
möbler inomhus.68
7.1.2 Tilltal
I de sekvenser som kvinnan agerar som berättarröst är hon tydlig, informativ och upplysande. Särskilt informativ är hon i sekvenser som producerades av Husmors Filmer, exempelvis i
63 Sekvens 12, 1956 64 Gauntlett, 2002, s. 54-55. 65 Sekvens 9, 1956 66 Gauntlett. Sid 55. 67 Connell, 2008, s. 115. 68 Sekvens 7, 1953.
sekvens 1 ifrån 1953.69 I många utav de reklamfilmer som syftar till att underlätta kvinnans
arbete i hemmet så talar den kvinnliga berättarrösten i första person och använder frasen ”vi husmödrar” för att skapa en närhet till publiken, därav kan berättarrösten även beskrivas som
mer personlig.70 Det tycks även finnas en ambition i rösten om att uppfostra publiken när det
gäller tillvägagångsättet för de olika hushållsteknikerna samt hur en husmoder bör tänka när det exempelvis gäller inköp av varor.
Det manliga tilltalet är också informativt och tydligt, men den manliga berättarrösten
förekommer i helt andra situationer än den kvinnliga berättarrösten. I sekvenser som beskriver ”vetenskapliga” och ”komplicerade” processer förekommer oftast en manlig berättarröst, exempelvis i förklaringen för hur en tvättmaskin fungerar eller tillverkningen utav kaffe. I konversationer mellan mannen och kvinnan är det tydligt att kvinnan intar en mer lyssnande position, exempelvis sker detta i mötet med HSB:s konsult i sekvens 1, eller när herrn i hemmet visar en målarbroshyr för sin fru. Det händer att mannen också intar en lyssnande position, men främst i diskussioner som berör kvinnans arbete i hemmet. Han förstår exempelvis att det är viktigt att renovera köket för att underlätta husmoders arbete. Trots att de måste sälja båten kommer renoveringen bidra till att kvinnan i hemmet sparar både tid och
kraft i köket.71 Den här sekvensen stämmer väl in på Hirdmans genuskontrakt. Mannen är
visserligen penningförsörjare, men hennes arbete skall betraktas som lika mycket värt – hon
skall rentav ses som en medförsörjare.72 Även Forsberg poängterar att familjen betraktades
som ett gemensamt projekt där männen stod för det produktiva lönearbetet och kvinnorna för det reproduktiva arbetet i hemmet.73 I ett klipp ifrån 1953 ifrågasätts pappan i hemmet av sin
10: åriga pojke om han verkligen vet hur man målar, då höjer pappan tonen något aggressivt
och förklarar den komplicerade målarmetoden som han så väl kan.74 Den här specifika scenen
stämmer väl överens med de typiska egenskaper som tillskrevs mannen i 50-talets
medieforskning som lyfte fram att mannens egenskaper ofta förknippades med beslutsamhet och kontroll.75 69 Sekvens 1, 1953. 70 Hirdman, A, 2001, s. 47. 71 Sekvens 1, 1953. 72 Hirdman, Y, 2001, s. 148. 73 Forsberg, 2003, s. 38. 74 Sekvens 7, 1953, 75 Gauntlett, 2002, s. 49.
7.1.3 Kroppsspråk och klädsel
Kvinnans kroppsspråk kan beskrivas som elegant och mjukt, särskilt i de sekvenser som fokuserar sig på mode, där hon är rak i ryggen och går lugnt fram och tillbaks i studion. I reklamfilmen för Rörstrands porslin syns en kvinnohand som även här mjukt sveper över det olika porslinet.76 I de sekvenser som kvinnan medverkar i har hon ofta förkläde eller klänning,
beroende på om hon befinner sig i hemmet eller ute i det offentliga. Förklädet är som mest närvarande i de reklamfilmer som fokuserar sig på produkter i hemmet. När hon syns ute i det offentliga, exempelvis i butiken, är hon ofta välklädd med antingen klänning eller kappa.
Mannens kroppsspråk signalerar snabba rörelser, vilket kan bero på att männen befinner sig i miljöer som förespråkar en icke stillasittande aktivitet, exempelvis på arbetet. När han väl befinner sig i hemmet så intar han en lugnare aktivitet, vilket brukar vara att läsa tidning eller bok. Mannens klädsel brukar till stor del vara kostym, vilket också kan signaleras som
välklätt. I sekvens 1 medverkar herrn och frun i samma scen i mötet med den manliga konsulten ifrån HSB, de har samlats kring ett litet bord. Både konsulten och herrn står upp. Herrns kroppsretorik signalerar en viss form utav kontroll då han står precis tätt bredvid konsulten som ritar upp det nya köket. Han sneglar på vad konsulten ritar. Frun sitter ner och innehar en mer passiv ställning. Hon har ena armbågen på bordet samtidigt som hon stödjer huvudet mot handen, den här positionen står oftast för allvarsamhet, koncentration och
eftertänksamhet,77 liknande kroppsretorik återvänder när de träffar den manliga bankmannen.
Även i den här sekvensen bär kvinnan på ett förkläde samtidigt som de bägge männen bär kostym.
7.2 1960-talet
Husmors filmerna ifrån 1964 och 1965 är tillsammans 108 minuter långa och innehåller filmer producerade av bland annat Husmors filmer AB, Statens institut för Folkhälsan, Casco Luftrengörare, Hemmets Journal, Electrolux, Svinto, Sunkist, Gunilla Marmelad, Ving, Lokette, Hansaplåster, Dual rengöring, Huskvarna mm. Även i 60-talet så är majoriteten av sekvenserna producerade av privata företag, där majoriteten av reklamfilmerna fokuserade sig på produkter och vitvaror som kunde förbättra hemmet. Några få reklamfilmer fokuserade sig
76 Sekvens 9, 1953. 77 Hirdman, A, 2001, s. 49.
dock på mode, men även hårvårdsprodukter78. I 60-talets filmer finns även en del
underhållningsfilmer som ofta framställer en familj på semester.79
7.2.1 Rörelsemönster
Likt som med tidigare decenniums filmer så befinner sig kvinnorna i 60-talets filmer oftast i hemmet, där de syns i reklamfilmer för olika typer av hushållsprodukter. Det förtydligas även utav flera reklaminslag, exempelvis ifrån Electrolux:
”Tänk att få sätta sig ner vid härligt dukat bord och riktigt njuta av maten, men det skojiga är snart över, man drar sig in mot vardagsrummet och lämnar frun i huset kvar med sin disk. Fru Gustavsson står vid disken minst en timme om dagen, och tro det eller inte, på ett år gör de 45 fulla arbetsdagar.
En Electrolux diskmaskin är precis vad Fru Gustavsson behöver.”80
Kvinnan syns sällan ute på arbetet, och när hon väl framkommer i arbetet är det i bakgrunden av männen som framträder i bild. Dock träder kvinnorna i 60-talets för första gången in i det offentliga rummet. Nu lämnar de inte hemmet endast för att handla, gå på
husmodersgymnastik eller andra anledningar som är förknippat med hemmet, i detta decennium skulle anledningen exempelvis kunna vara att rida häst, eller att gå på diskotek med vänner. Sekvensen där kvinnan går på diskotek är en del utav en hårvårdsreklam, där filmen avslutas med ”och gissa om vi var snygga i håret när vi gick ut nästa kväll, och två
som blev glatt överraskade var Jan och Olle.”81 Denna bild där kvinnan fortfarande befinner
sig hemmet, men samtidigt klär upp sig med snygga frisyrer och använder hudvårdsprodukter, går i linje om vad Hirdman nämner om kvinnorepresentationen i medier under den här
tidsperioden. Kvinnan klär upp sig dels för sig själv, men även för att finna ”honom”.82
Likt med 50-talets filmer medverkar männen inte lika frekvent i bild som kvinnorna. Han framkommer mestadels på arbetet i rollen som expertis, exempelvis i reklamfilmerna för
Huskvarna och Electrolux83. I reklamfilmerna som berör städmedel och vitvaror i hemmet
finner vi mannen oftast läsa tidningen eller äta mat, samtidigt som frun är den som utför det husliga arbetet och gör reklam för den specifika produkten. Utmärkande är att mannen dock
78 Sekvens 27, 1965. 79 Sekvens 15-, 18- och 21, 1964. 80 Sekvens 28, 1965. 81 Sekvens 27, 1965. 82 Hirdman, A, 2001, s. 66–67. 83 Sekvens 32, 1965 Sekvens 20, 1964 Sekvens 28, 1965
är villig att hjälpa till i hemmet, om vitvarorna är tillräckligt lätta att använda. I en reklamfilm för Electrolux säger den kvinnliga berättarrösten nämligen:
Vad nu? vad har herr Bergqvist i kikarn egentligen? tänk ändå, maskiner har en oanad förmåga att sätta fart på far i huset. För du tror väl inte att han tvättade innan de skaffade en tvättmaskin, ja möjligen någon skjorta då. Den här maskinen är faktiskt så lätt att en karl kan
sköta den.84
En annat rörelsemönster som är utmärkande för mannen är att han nu syns på semester tillsammans med kvinnan och deras barn. De befinner sig då i Grekland på solsemester, ute i Skärgården eller ute i naturen.
7.2.2 Tilltal
Likt som med förgående decennium är den kvinnliga berättarröstens tilltal tydligt och informativt. Dock uppfattas 60-talets tilltal som mer personligt och vänligt, och det kan ofta uppfattas som om kvinnan pratar med en nära vän, tilltalet har därmed också blivit mindre formellt och mer vardagligt. Det märks också att tilltalet har blivit mer personligt genom hur kvinnor talar om sig själva. Exempelvis poängteras det i en sekvens att kvinnor bör vara sig själva85. En skillnad ifrån 50-talets filmer är att kvinnan inte lika frekvent talar i första person
och därmed avstår från att använda frasen ”vi husmödrar” i reklamfilmerna, istället talas husmödrar vid i andra eller tredje person. Möjligtvis kan detta bero på att gifta kvinnors förvärvsarbete särskilt ökade snabbt ifrån 60-talet och framåt,86. Möjligtvis kunde denna
ökning bidra till att filmerna generellt fick omarbeta skådespelarna språkanvändning.
Mannens tilltal är fortsatt informativt och tydligt i 60-talets filmer. Som tidigare nämnt förekommer ofta mannen som expertis, och därmed förekommer hans tilltal ofta i situationer där han förklarar och konsulterar kvinnan med professionell ton. Den manliga expertisen är under 60-talet dock mer medveten om förändringen i hushållets struktur då han poängterar att de nya vitvarorna sammanfaller med att kvinnan önskar mer fritid:
”Herr och fru Dahl har sedan länge funderat på att byta ut sitt gamla kylskåp till något modernare och rymligare, givetvis är det husets härskarinna som bestämmer vart skåpet skall
stå, men dess förinnan lyssnar hon gärna till råd ifrån en fackman. När fru Dahl hade
84 Sekvens 32, 1965 85 Sekvens 33, 1965.
rådgjort med sin man enades vi om att den bästa lösningen var den kombinerade kyl- och frysskåp. Koncentrerade inköp och ändrade matvanor, nya varor och önskan om mera fritid,
gör att det bara är en tidsfråga innan varje hushåll skaffar sig en frys.”87
I de sekvenser som kvinnan och mannen medverkar i samma bild är tilltalet frånvarande, ofta är det istället en berättarröst som förklarar vad som händer när de medverkar i samma bild.
7.2.3 Kroppsspråk och klädsel
I 60-talets filmer har kvinnan och mannens kroppsspråk och klädsel förändrats. Förändringen skulle kunna förklaras genom att deras rörelsemönster har utvidgats. En del utav de kvinnor som medverkar i 60-talets filmer är unga och därmed syns de några få gånger på fest, därmed skulle det kunna beskrivas som att kroppsspråket är mer frigjort. Klädsel är dock sig lik och kvinnan bär fortfarande klänning i majoriteten av de sekvenser som hon medverkar i. Även förklädet är fortfarande närvarande i de reklamfilmer som riktar sig åt hemmet. Dock kan det uppfattas som att kvinnan är mer medveten om att bära modekläder i 60-talets filmer,
exempelvis skrattar både dottern och mamman åt pappa i hemmet som inte förstår sig på mode.88
Mannens kroppsspråk förändras inte avsevärt i 60-talets filmer. Likt med förra decenniums filmer intar han en lugnare aktivitet när han väl befinner sig i hemmet, samtidigt som det är snabbare rörelser när han väl befinner sig på arbetet. En förändring som dock sker är att i 60-talets filmer framställs mannen alltmer som pappa, och därmed umgås pappan allt mer med barnen. I 50-talets filmer syntes pappan också i bild, men då vistades han endast i samma rum som dem utan någon större form av social kontakt. Den utvidgade relationen mellan pappa och barnen bidrar till att han ofta ler eller skrattar när han umgås med dem. I en
underhållningsfilm som skall spegla en familj på semester i skärgården kan vi exempelvis se att pappan kramar om och pussar sin dotter på pannan när hon kommer ut ur hytten. Han håller sedan sin pojke i handen samtidigt som han hjälper honom att styra båten. Väl i land
hjälper pappan hela familjen ombord i land.89 I en annan semesterfilm anländer en familj vid
ett slott ute i naturen. Slottet är dock stängt för allmänheten. Pappa ler och skrattar och lyfter
sedan upp sonen mot ett fönster, så att han ändå kan kika in i byggnaden.90 I semesterfilmerna
87 Sekvens 20, 1964. 88 Sekvens 29, 1965 89 Sekvens 18, 1964 90 Sevens 21, 1964.
är det pappan som leder familjen till äventyr samtidigt som kvinnan är den som har hand om fika, mat etc. I 60-talets filmer verkar en mer känslomässig och familjär pappa uppenbara sig, både i dessa semesterfilmer samt en del andra reklamfilmer som pappan och barnen
medverkar i. Denna linje stämmer inte riktigt överens med vad den tidigare medieforskningen nämner angående mannens framställning i detta decennium. Medieforskningen nämner att
den mer känslomässiga fadersfiguren inte tydligt gestaltas förens under 1970-talet.91
7.3. 1970-talet
De två Husmor filmerna ifrån 70-talet är totalt 108 minuter långa. Filmerna innehåller reklamfilmer producerade av Surf, Journal, Svängsta, Jane Schampo Color, BM Test Nitrit, Åhlén & Holm (Åhléns), Rexona, Tempo, Wasa Knäckebröd, Felix, Lapidus, Andy
Rengöringsmedel, Gustavsberg, Comfort, Kroon Kyckling och Huskvarna. Även informativa filmer ifrån exempelvis Husmors Filmer AB, Socialstyrelsen och Konsumentverket står som producenter. Filmerna ifrån 1970-talet använder sig mycket utav konferencierer som
introducerar de olika sekvenserna. I både filmen ifrån 1974 och 1975 medverkar exempelvis Gun och Frank som konferencierer. De gör tillsammans reklam för olika typer av
matprodukter. Även Olle Björklund och Lill-Babs Svensson medverkar också. Majorotiteten av innehållet är reklamfilmer med fokus på matlagningsprodukter. Jämfört med tidigare decennium har hudvårdsprodukter fått en större plats i filmerna ifrån 1970-talet.
7.2.1 Rörelsemönster
Kvinnans rörelsemönster har förändrats i 70-talets filmer genom att de porträtterats som lönearbetande. Det här poängteras av den manliga berättarrösten i en reklamfilm för Åhlén & Holm och Rexona. En mormor och två ungdomar (tjejer) diskuteras hur saker och ting har förändrats sedan mormor var ung, berättarrösten nämner: ”Saker och ting har verkligen förändrats sedan mormor var ung. Dagens kvinna är annorlunda, ofta yrkeskvinna”. Därefter visas en reklamfilm som speglar en ensamstående och yrkesmamma som arbetar som
svetsare, hon gör samtidigt reklam för hudvårdsprodukter.92Att hon är yrkesarbetande skulle
kunna betraktas som ett resultat av 1970-talets reformer då exempelvis barnomsorgen
byggdes ut rejält samt att sambeskattning mellan gifta män och kvinnor avskaffades. 93
Hirdman nämner även att arbetsgivarna i den svenska exportindustrin sökte sig till kvinnliga fackföreningsrörelser när marknaden växte i rasande takt i samband med återbyggandet av det
91 Hirdman, A, 2001, s. 160. 92 Sekvens 46, 1974.
