FÖRSKOLAN, EN PLATS FÖR
UNDERVISNING?
En kvalitativ studie omhur vårdnadshavare ser på undervisning i försko-lan
EMMA ERIKSSON JEANETTE TÖRNGREN
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Pedagogik
Självständigt arbete – förskolepedagogiskt område Grundnivå, 15 hp.
Handledare: Olle Tivenius Examinator: Tuula Vuorinen Termin: 7 År: 2020
Akademin för utbildning SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE
kultur och kommunikation Kurskod: PEA098 15 hp
Termin: 7 År: 2020
SAMMANFATTNING
_______________________________________________________ Emma Eriksson och Jeanette Törngren
Förskolan, en plats för undervisning?
En kvalitativ studie om hur vårdnadshavare ser på undervisning i förskolan Preschool, a place for teaching?
A qualitative study how parents look at teaching in preschool
Årtal: 2020 Antal sidor: 34
_______________________________________________________ Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om hur vårdnadshavare ser på undervisning i förskolan. För att besvara studiens frågeställningar hur vård-nadshavare upplever att undervisning sker, vad den innebär och vad den bör in-nehålla har 11 semistrukturerade intervjuer genomförts och analyserats. Studi-ens teoretiska utgångspunkt är den utvecklingspedagogiska teorin. Resultatet visar att förskolan antingen ses som en plats för undervisning eller lärande, och att undervisning kan ske i de flesta sammanhang. Slutsatsen är att förskolans undervisning, enligt vårdnadshavare, bör innehålla socialt samspel och vara skolförberedande, och att förskollärares förhållningssätt är av stor vikt.
______________________________________________________
Nyckelord: Undervisning, lärande, omsorg, förskola, vårdnadsha-vare
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Syfte och frågeställningar ... 1
1.2 Uppsatsens disposition ... 1
2 Bakgrund ... 2
2.1 Litteratursökning... 2
2.2 Begrepp och definitioner ... 3
2.3 En historisk tillbakablick ... 3
2.4 Styrdokument och myndighetstext ... 5
2.4.1 Förskolans läroplan ... 5
2.4.2 Skollagen ... 5
2.4.3 Skolinspektionen ... 6
2.5 Undervisning och förskollärarens betydelse ... 6
2.6 Förskolans undervisning och vårdnadshavare ... 7
3 Teoretiskt perspektiv ... 9
3.1 Den utvecklingspedagogiska teorin ... 9
4 Metod ... 11 4.1 Metodologi ... 11 4.2 Genomförande ... 11 4.2.1 Urval ... 11 4.2.2 Datainsamling ... 12 4.2.3 Databearbetning ... 12 4.2.4 Tolkning av empiri ... 13 4.3 Etiska överväganden ... 13 5 Resultat ... 14 5.1 Empiri ... 14 5.1.1 Undervisning en självklarhet ... 14
5.1.2 Lärande inte undervisning ... 15
5.1.5 Socialt samspel ... 17 5.1.6 Skolförberedande ... 18 5.2 Tolkning av empiri ... 18 5.2.1 Undervisning sker ... 18 5.2.2 Undervisning innebär ... 19 5.2.3 Undervisningens innehåll ... 20 5.3 Resultatsammanfattning ... 21 6 Diskussion ... 22 6.1 Resultatdiskussion ... 22 6.1.1 Slutsats ... 24 6.2 Metoddiskussion ... 24 6.2.1 Studiens kvalitet... 25
6.3 Studiens relevans för förskolläraryrket ... 25
6.4 Förslag till fortsatta studier ... 26
Referenslista ... 27 Bilaga 1 Missivbrev ... Bilaga 2 Intervjuguide ...
1 Inledning
Det finns olika perspektiv på vad förskolan har för syfte, och vi har vid ett flertal till-fällen från kollegor och vårdnadshavare fått höra att förskolan är en plats för barnpass-ning, vilket har lett till diskussioner där vi har fått försvara och förklara vår yrkespro-fession. Förskolan har starka rötter i tidigare verksamheter, där det övergripande syftet var omsorg och barnpassning. Samhället har genomgått stora förändringar och där-med har också synen på förskolans verksamhet förändrats. I den reviderade läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) har begreppet undervisning fastställts. Skolinspekt-ionens (2016) granskning visar dock att det finns en otydlighet i vad undervisning in-nebär, hur den ska bedrivas och hur den konkret kommer till uttryck hos såväl arbets-lag som förskolechefer. En undran är att om det finns en otydlighet till och med hos dem som arbetar i förskolan gällande begreppet undervisning, hur uppfattas det då av vårdnadshavarna. Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) betonar att arbetslaget har ett ansvar att göra vårdnadshavare införstådda med de mål och innehåll utbild-ningen har. I och med att förskolans läroplan reviderades 2018 och skolinspektionens granskning som visar att det finns en otydlighet i vad undervisning innebär och hur den konkret kommer till uttryck, blir det relevant att undersöka hur vårdnadshavare ser på undervisning i förskolan.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om hur vårdnadshavare ser på undervisning i förskolan.
För att uppnå studiens syfte besvaras följande frågeställningar: 1. Hur upplever vårdnadshavare att undervisning sker i förskolan? 2. Vad innebär undervisning i förskolan för vårdnadshavare?
3. Vad förväntar sig vårdnadshavare att förskolans undervisning ska innehålla? För att besvara dessa frågeställningar används kvalitativa intervjuer och ett utveckl-ingspedagogiskt perspektiv.
1.2 Uppsatsens disposition
Studien är indelad i 6 kapitel med följande innehåll:
I kapitel 2 presenteras studiens bakgrund och litteratursökning. Sedan följer en defi-nition av begrepp. Därefter ges en historisk tillbakablick, en redogörelse av styrdoku-ment och myndighetstext och avslutningsvis presenteras relevant litteratur och tidi-gare forskning.
I kapitel 3 redogörs för studiens teoretiska utgångspunkt: den utvecklingspedagogiska teorin.
I kapitel 4 redogörs för studiens forskningsmetod, operationaliseringen av de valda metoderna och de forskningsetiska principerna.
I kapitel 5 redogörs först för studiens empiri utifrån det insamlade materialet. Sedan presenteras tolkning av empirin, där empirin analyseras i förhållande till studiens te-oretiska utgångspunkt. Slutligen presenteras en resultatsammanfattning.
I kapitel 6 presenteras en resultatdiskussion, där studiens resultat ställs mot relevant litteratur och tidigare forskning, följt av en slutsats. Sedan presenteras en metoddis-kussion och studiens kvalitet. Slutligen presenteras studiens relevans för förskollära-ryrket och förslag till fortsatta studier.
2 Bakgrund
I detta kapitel beskrivs först vår litteratursökning. Därefter förklaras begrepp vilkas innebörd vi vill förtydliga, och därefter ges en historisk tillbakablick utifrån populär-vetenskaplig litteratur. Under rubriken styrdokument och myndighetstext redogörs för hur undervisning beskrivs i förskolans läroplan och skollagen samt skolinspektion-ens granskning av förskolans måluppfyllelse. Under rubriken undervisning och
förs-kollärarens betydelse presenteras tidigare forskning. Slutligen presenteras relevant
litteratur och tidigare forskning under rubriken undervisning och vårdnadshavare.
2.1 Litteratursökning
Vid sökandet av vetenskapliga artiklar användes elektroniska databaser, vilket Bryman (2018) poängterar som en relevant källa att använda vid sökning av litteratur. I vårt sökande av relevanta vetenskapliga artiklar användes nyckelord utifrån studiens syfte. De databaser som användes för denna studie var SwePub och ERIC ProQuest, vilka var tillgängliga via Mälardalens högskola. Vi har i vår sökning av artiklar avgränsat oss till resultat som var referensgranskade. Vid sökningen i databasen SwePub användes nyckelorden: undervisning, förskola och vårdnadshavare. Detta gav inga träffar så vi fick bredda sökningen med nyckelorden: undervisning och förskola. Detta gav 25 re-ferensgranskade träffar. Av de 15 första i listan använde vi tre artiklar som kom att bli relevanta för studien. Vid den tredje sökningen via SwePub användes nyckelorden:
för-skola, undervisning och omsorg. Detta gav två referensgranskade träffar, varav en
ar-tikel kom att användas. I databasen ERIC ProQuest användes nyckelorden: parents,
attitudes, preschool och education. Detta gav 46 referensgranskade träffar, varav en
bland de fem första i listan var relevant att använda. Vid den andra sökningen i data-basen ERIC ProQuest användes nyckelorden: preschool education och parents and
their perceptions. Detta gav 476 referensgranskade träffar, varav två som visades bland
de tio första i listan kom att bli relevanta att använda. En av de två var en scholarly journal som ansågs vara relevant, eftersom den bidrar med ett internationellt perspek-tiv. Den doktorsavhandling som var relevant för studien hittades via avhandlingar.se. Vi har också använt populärvetenskaplig litteratur, eftersom vi ansåg att det var rele-vant för studiens innehåll. Utifrån de artiklar vi användes oss av har referensförteck-ningar varit till hjälp för att hitta originalkällor som var relevanta för denna studie.
2.2 Begrepp och definitioner
Nedan definieras centrala begrepp som är återkommande i studien.
Undervisning definieras enligt Skollagen (SFS 2010:800) i 1 kap. 3 § som målstyrda processer som leds av lärare eller förskollärare, vilket innebär att ett lärande eller en utveckling ska ske genom inhämtande av kunskaper eller förmågor. I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) definieras vilken typ av undervisning som ska bedrivas i förskolan, och undervisning kan ske både i spontana och planerade aktiviteter som leds och planeras av förskollärare.
Didaktik (u.å.) definieras i Nationalencyklopedin som läran om att undervisa och berör såväl kunskaper som färdigheter i hur förmågor och identitet utvecklas. Pihlgren (2017) beskriver didaktik som en undervisningslära som innehåller både teori och praktik, som ömsesidigt påverkar innehåll och undervisning. Genom att förskolläraren ställer didaktiska frågor som vad, hur och varför, kan bidra till att undervisningen blir planerad och meningsfull.
Fenomenografisk didaktik definieras enligt Kroksmark (1987) som en sammansätt-ning och interaktion av teori och metod. Begreppen fenomenografi och didaktik kan ses som parallella med varandra, eftersom båda avgränsar innehåll och metod för lä-rande. Didaktiken berör undervisningens innehåll och form och fenomenografin berör på ett motsvarande sätt erfarenheter och medvetenhetens innehåll och form. Utgångs-punkten inom fenomenografisk didaktik är ett specifikt undervisningsinnehåll som fo-kuserar på frågorna vad och hur.
2.3 En historisk tillbakablick
Under 1800-talet startades de verksamheter som dagens förskola har sina rötter i. Verksamheterna var främst placerade i de större städerna, där barnen levde under usla levnadsvillkor utan vuxentillsyn. Behovet av barnpassning var stort, och för att mot-verka detta inrättades: småbarnsskolan (1830), barnkrubban (1854) och barnträdgår-den (1896). Småbarnsskolan drevs av frivilliga föreningar som ansåg att kristna värde-ringar var viktiga (Lindgren & Söderlind, 2019). Syftet med småbarnsskolan var barn-passning men inkluderade också undervisning och lek. Undervisningen skulle inne-hålla räkne-, läs- och skrivövningar och utantillinlärning. Barnkrubban drevs av filan-tropiska sällskap och riktades till de mindre välbärgade barnen, där verksamhetens fokus var barntillsyn och fysisk omsorg. Barnträdgården grundades av Fröbel och kom till Sverige år 1896. Barnträdgården riktades till de mer välbärgade barnen och bestod av en pedagogisk och utvecklande verksamhet med lek (a.a.).
1904startade systrarna Moberg folkbarnträdgården med fröbelpedagogik som nu var öppen för alla samhällsgrupper (Lindgren & Söderlind, 2019). Syftet med folkbarn-trädgården var att barnen skulle få meningsfulla och roliga sysselsättningar samtidigt som mödrarna skulle avlastas. Verksamheten skulle likna hemmet och förbereda bar-nen för vuxenlivet. I och med att den svenska välfärdsstaten började ta form skulle
skillnaderna i barnens levnadsvillkor inte påverka vilken verksamhet barn skulle få till-gång till. Barnen skulle fostras efter demokratiska värderingar, och verksamheterna skulle ha utbildad personal. Barnkrubban och barnträdgården bytte under mitten av 1900-talet namn till daghem och lekskola. Daghemmen var en heldagsverksamhet med en viss pedagogisk inriktning, där fokus låg på lek, omsorg och sysselsättning. Leksko-lan var en halvdagsverksamhet och sågs som ett komplement till hemmen (a.a.). Under början av 1970-talet nämns begreppet förskola för första gången. Dock ansågs begreppen daghem och dagis vara mer lämpliga benämningar för verksamheterna (Lindgren & Söderlind, 2019). Statliga utredningar och en utbyggnad av barnomsorgen bidrog till en förändring av synen på barnet. Barn ansågs vara sociala från födseln och kunde bilda relationer med fler människor än enbart sin familj. Detta betydde att det ansågs kunna vara bara för barnens utveckling att vara på en institution. Verksam-heten övergick från att ha varit en plats för barntillsyn till en plats där barnens egen utveckling skulle vara i fokus. Barnen hade nu rätt till en viss tid i verksamheten och skulle ses som egna individer med egna behov. Barnens lek och aktiviteter var viktiga för kunskapande med stöd av både miljö och material (a.a.).
Under 1980-talet kom propositionen Förskola för alla barn som betonade ett pedago-giskt innehåll med god kvalitet, och de mål som skulle prägla verksamheten skulle vara demokrati, solidaritet, jämlikhet, trygghet och ansvar (Lindgren & Söderlind, 2019). Barnen skulle känna trygghet och kunna skapa tillhörighet med varandra. Leken gavs stor plats i verksamheten och inlärning skedde via lek och arbete. Arbete kunde handla om att barnen tillsammans med vuxna fick delta i olika dagliga sysslor som till exempel städning och trädgårdsskötsel. I och med att begreppet inlärning började växa fram i förskolan under 1980-talet skulle förskolan förbereda barnen för läsning, skrivning och matematik. 1987 kom ett nytt måldokument med en gemensam ram för förskolans pedagogik. Den pedagogiska verksamheten skulle utformas utifrån barnens livsvillkor, erfarenheter och behov. Leken skulle vara en central del i verksamheten eftersom den var betydelsefull för barns kunskapsinlärning. Områden som natur, kultur och sam-hälle skulle integreras i verksamheten genom temainriktat arbetet för att gynna barns inlärning. Temaarbete skulle skapa förutsättningar för att ta hänsyn till barnens för-mågor, tankar och intressen samtidigt som det skulle ge möjlighet att anpassa det pe-dagogiska innehållet till dagsaktuella frågor. Lek och inlärning sågs som ett sätt för barnen att vara aktiva samtidigt som de fick kunskap och kompetens (a.a.).
Under 1990-talet kom initiativet att integrera förskolan med skolan (Lindgren & Sö-derlind, 2019). År 1991 blev förskolan en plats för alla barn, där barnen skulle formas till lärande individer. Barndomsidealet gick från det lekande barnet till det lärandet barnet. Barnen sågs som samhällets framtid, vilka erövrade sin omvärld med kropp, sinne och intellekt. Barnen skulle utveckla kompetenser som samhället behövde. År 1998 fick förskolan en egen läroplan, vilket gjorde att förskolan blev en del av skolsy-stemet, och staten hade nu det övergripande ansvaret för verksamheten. I och med att förskolans läroplan infördes blev det fokus på lärande och lek skulle kopplas ihop med inlärning (a.a.).
I dag omfattar förskolans verksamhet i princip alla barn och regleras av staten, lagtex-ter och en läroplan samt att det finns olika pedagogiska inriktningar (Lindgren & Sö-derlind, 2019). År 2011 blev förskolan en egen skolform, vilket medförde en revidering av läroplanen för förskolan från 2016. De ändringar som infördes i läroplanen beto-nade vikten av dokumentation och förskollärarens pedagogiska ansvar för verksam-heten. Förskolans kvalité måste utvärderas för att skapa goda förutsättningar för bar-nens utveckling och lärande. Förskolan ska främja både utbildning och omsorg. Verk-samheten ska vara trygg, rolig och lärorik och lägga grunden för ett livslångt lärande (a.a.).
2.4 Styrdokument och myndighetstext
I detta avsnitt redogör vi för hur begreppet undervisning uttrycks i förskolans läroplan och skollagen följt av skolinspektionens granskning av förskolans kvalitet och målupp-fyllelse.
2.4.1 Förskolans läroplan
Förskolans läroplan (Skolverket, 2018) poängterar att utbildning ska vara trygg, rolig och lärorik, där omsorg, utveckling och lärande ska bilda en helhet. Undervisning in-nebär enligt läroplanen att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande i linje med de strävansmål som beskrivs i läroplanen. I förskolan ger all tid under dagen en möjlighet till undervisning, och innehållet för undervisningen är något som kan vara planerat eller uppstå spontant, eftersom barns lärande och utveckling är en ständigt pågående process. Detta förutsätter att förskollärare enligt läroplanen ansvarar för det pedagogiska innehållet för undervisningen, så att det målinriktade arbetet främjar bar-nens utveckling och lärande. Enligt läroplanen ska förskolan synliggöra för vårdnads-havarna vilka mål utbildningen har, eftersom det ger vårdnadsvårdnads-havarna en förutsätt-ning till inflytande och förståelse för förskolans uppdrag. I förskolans läroplan beskrivs ett förhållningssätt för barn, kunskap och undervisning, vilket kan ses som en process där interaktion mellan människor och miljö bidrar till lärande och kunskap. Leken är en central del i barnens utbildning, vilket framhävs i läroplanen för förskolan. En miljö som uppmuntrar till lek är betydelsefull för barns utveckling och lärande, eftersom barnen genom leken lär sig socialt samspel, förmågan att utforska och skapa, men också att observera och reflektera. Undervisning i förskolan ska ge utrymme för olika kunskapsformer, såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet, vilket bör ses som en helhet för att kunna skapa ett lärande. Undervisning ska också utgå från barnens erfarenheter, behov och intressen samtidigt som barnen ska utmanas och inspireras till nya kunskaper och förståelser utifrån de strävansmål som beskrivs i förskolans lä-roplan (a.a.).
2.4.2 Skollagen
Skollagen (SFS 2010:800) beskriver utbildning som undervisning utifrån bestämda mål och ska vara likvärdig oavsett var i landet verksamheten bedrivs. Utbildning ska stimulera barnens utveckling och lärande samt erbjuda barnen trygghet och omsorg,
och förskolans läroplan anger hur den pedagogiska verksamheten ska genomföras. Undervisning definieras enligt Skollagen (SFS 2010:800) som “målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden”(1kap.3§). Skollagenlyfter att vårdnadshavare kontinuerligt ska informeras om barnens utveckling samt att vård-nadshavare ska ha möjlighet till inflytande i förskolans utbildning.
2.4.3 Skolinspektionen
Skolinspektionen (2016) visar i sin granskning Förskolans pedagogiska uppdrag att begreppet undervisning i förskolan behöver förtydligas. Granskningen visar att det finns en otydlighet hos de som är verksamma i förskolan gällande vad undervisning innebär, hur den ska ske och vem som ska ta ansvar för undervisningen. Vidare menar Skolinspektionen att det förutom skollagen och förskolans läroplan saknas dokument som kan vägleda förskollärarna hur undervisning konkret kan och bör gå till. Gransk-ningen visar att de som arbetar inom förskolan inte gör skillnad på lärande och under-visning, eftersom de anser att begreppen har samma betydelse. Barn ges förutsätt-ningar för utveckling och lärande men det sker sällan genom planerad undervisning Skolinspektionen menar att barnen därför riskerar att gå miste om undervisningstill-fällen som kan bidra till att de utvecklas och lär sig i riktning mot de strävansmål som finns i förskolan (a.a.).
2.5 Undervisning och förskollärarens betydelse
I förskolans verksamhet möter barn både spontana- och planerade situationer, där de erbjuds lek, lärande och omsorg (Jonsson, Williams & Pramling Samuelsson, 2017; Tulin & Jonsson, 2018). I den pedagogiska verksamheten som sker i naturliga situat-ioner berörs olika kunskapsområden som innehåller kognitivt-, socialt-, motoriskt- och emotionellt lärande (Jonsson m.fl., 2017; Tulin & Jonsson, 2018). Förskollärare har i uppdrag att ta tillvara på barns erfarenheter och förkunskaper både i spontana och planerade lek- och lärsituationer för att skapa undervisningstillfällen som utmanar och stöttar barnen vidare i deras lärande. Dock poängterar Jonsson m.fl. (2017) att undervisning som berör ett specifikt innehåll ofta är knutet till mer planerade situat-ioner. Enligt läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) ansvarar förskolläraren för det pedagogiska innehållet i undervisningen och det målinriktade arbetet för att främja varje barns utveckling och lärande. Förskolläraren har därmed ett särskilt ansvar gäl-lande utbildningen men arbetslaget medverkar gemensamt i undervisningen för att främja barns utveckling och lärande (Skolverket, 2018). Förskollärares didaktiska kompetenser är således avgörande för undervisningen (Jonsson m.fl., 2017; Pramling & Pramling Samuelsson, 2011; Vallberg Roth & Holmberg, 2019). Pramling och Pram-ling Samuelsson (2011) betonar att förskollärares didaktiska ställningstaganden som vad, hur och varför är viktiga, eftersom det är genom öppna frågor som barnen ges möjlighet att reflektera över innehållet, situationen och lärandet som är i fokus. Vidare menar författarna att genom en didaktisk medvetenhet kan förskollärarna utmana barns tidigare förståelse och stötta barnen i deras utveckling och lärande. Vallberg
Roth och Holmberg (2019) skriver i sin studie att begrepp som omsorg, lärande och undervisning tillsammans ses som en helhet som är i didaktisk takt eller otakt. När undervisningen och utmaningarna är anpassade för barnen och barngruppen finns det en didaktisk takt. Med didaktisk takt finns omtanke för barnen, och förskolläraren kommunicerar, undersöker och upplever undervisning tillsammans med barnen. När förskolläraren riktar undervisningen mer på omsorg än på lärande uppstår didaktisk otakt, vilket innebär att förskolläraren gör val för undervisningens innehåll utifrån det som redan är tryggt och bekant för barnen (a.a.). Jonsson m.fl. (2017) betonar vikten av förskollärares didaktiska kompetenser för att kunna skapa ett meningsfullt innehåll och meningsfulla situationer i sin undervisning. Undervisning av hög kvalitet känne-tecknas av förskollärare som kan integrera barns kognitiva, sociala och emotionella lärande och se dessa som en helhet.
Studier visar att undervisning i förskolan utgår från interaktionen mellan förskollärare och barn (Jonsson m.fl., 2017; Vallberg Roth & Holmberg, 2019), vilket skiljer sig från det mer traditionella perspektivet på undervisning med en envägskommunikation från lärare till barn. Nilsson, Lecusay, Alnervik och Ferholt (2018) argumenterar i sin studie för en målrelationell ansats för att förstå och tänka kring undervisning i förskolan. I en målrelationell ansats är det barnens nyfikenhet och kreativitet som är utgångspunkten i lärandet, vilket innebär att barn, pedagoger, miljö och material samverkar och lägger grunden för ett livslångt lärande. Förskollärare med en målrelationell förståelse för undervisning är lyhörda och utforskande samt att de tillsammans men barnen skapar mening i det som sker (a.a.). I Tulins och Jonssons (2018) studie betonas förskollärares kompetenser som avgörande förutsättningar för undervisning och hur den kan genom-föras. Vidare menar författarna att kompetenser bidrar till förmågan att kunna inta ett barns perspektiv, vilket är avgörande för hur undervisning i förskolan kan förstås. Dal-gren (2017) synliggör i sin doktorsavhandling hur de sociala interaktionerna mellan förskollärare och barn genomförs i vardagliga aktiviteter och skapar grunden för för-skolans pedagogiska praktik. Studien visar hur lek, lärande, omsorg och fostran bildar en helhet genom det vardagliga samspelet mellan förskollärare och barn, vilket Dal-gren kallar för inbäddad undervisning. Vidare menar DalDal-gren att inbäddad undervis-ning sker spontant i vardagliga aktiviteter, där förskollärare och barn tillsammans fo-kuserar på ett lärandeinnehåll som utgår från barnens perspektiv. Förskollärares kom-petens, lyhördhet och agerande blir därmed avgörande för att ett lärande ska kunna ske hos barnet. Rouse och Hadley (2018) beskriver däremot att en omsorgsfull förskol-lärare som förstår och bryr sig om barnen är avgörande för barnens sociala och emot-ionella utveckling samt deras utbildningsresultat.
2.6 Förskolans undervisning och vårdnadshavare
Under 1980–1990 ökade vårdnadshavarnas deltagande och inflytande i förskolans verksamhet, vilket Tallberg Broman (2013) skriver innebar en demokratisering. Vård-nadshavarna ansågs som nödvändiga för att förskolan skulle kunna uppnå målen gäl-lande barns lärande, utveckling och välbefinnande (Tallberg Broman, 2013; Tallberg Broman, 2017). Genom ökad delaktighet och inflytande hos vårdnadshavarna skulle
ett större samspel och delat ansvar uppnås mellan hemmet och förskolan. Förskolan skulle bli mer införstådd med vårdnadshavarnas erfarenheter och synpunkter och vårdnadshavarna skulle bli insatta i förskolans ambitioner och mål (Tallberg Broman, 2013). Samarbetet mellan hem och förskola har stor betydelse för barns utveckling och lärande (Fredriksson, 1991; Tallberg Broman, 2013). Undervisning i förskolan inklu-derar vårdnadshavares rätt att veta vad förskolans verksamhet innebär för deras barn, vilka strategier som används för deras lärande och hur de kan relateras till förskolans läroplan (Jonsson m.fl., 2017).
I en fallstudie om föräldrasamverkan på 90-talet framgår det att vårdnadshavare hade olika perspektiv på förskolan (Fredriksson, 1991). Vissa vårdnadshavare menade att förskolan skulle vara mer skolförberedande, medan andra framhöll att det viktigaste var att barnen skulle trivas på förskolan. Vidare synliggjordes att vissa vårdnadshavare uppskattade den planerade och genomtänkta verksamheten som till exempel temaar-beten, medan andra vårdnadshavare värdesatte att verksamheten utgick från barnens önskningar och behov. En gemensam nämnare för vårdnadshavarna var vikten av för-skollärarens engagemang och förmåga att se barnen som en egen individ med en egen utveckling. Fredrikssons studie visar att det fanns två uppfattningar hos vårdnadsha-vare om vad som ansågs vara viktigt att barnen skulle lära sig på förskolan. Den ena uppfattningen var det sociala samspelet, och att fungera i grupp ansågs som ett viktigt lärande. Den andra uppfattningen var att barn under lekfulla former skulle få ta del av olika aktiviteter och teman, eftersom barn erövrar kunskaper inom olika områden på ett sådant sätt. Det som visade sig vara gemensamt för samtliga vårdnadshavare i Fred-rikssons studie var att alla upplevde att förskolan var en plats för att förbereda barnen inför skolan. I en internationell studie av Manigo och Allison (2017) framgår det att vårdnadshavare upplever att barns lärande börjar i förskolan och att förskolan stöttar barnen att lära sig lämpligt skolbeteende. Studiens deltagare ser fördelar med läs-, skriv- och matematiska färdigheter barnen ges och de upplever att förskolan bidrar till barns sociala och emotionella utveckling. Vårdnadshavarna betonar att deras engage-mang är avgörande för barnens lärande, och att ett samarbete med förskollärarna stöd-jer barnens inlärning (a.a.).
I de internationella studierna (Hewitt & Maloney, 2000; Rouse & Hadley, 2018) syn-liggörs det att vårdnadshavarna anser att den sociala- och emotionella undervisningen i förskolan är viktig. Studierna visar dock att vårdnadshavarna har olika syn på varför den är viktig. I Hewitt och Maloneys (2000) studie anser vårdnadshavarna att försko-lan är skolförberedande och att barnens emotionella- och sociala utveckling, som för-mågan att kunna interagera med andra barn etableras i förskolan. I Rouse och Hadleys (2018) studie anser vårdnadshavarna att en kärleksfull, omsorgsfull, trygg och tillits-full förskolemiljö är viktig för barnens utveckling och lärande. Vårdnadshavarna po-ängterar att det är viktigt att deras barn lär sig rätta värderingar och socialt samspel. Rouse och Hadley (2018) vill genom sin studie poängtera att omsorg är en integrerad del av utbildning och att den bidrar till en förskola av hög kvalité.
3 Teoretiskt perspektiv
I detta kapitel presenteras studiens teoretiska utgångspunkt, den utvecklingspedago-giska teorin. Teorin beskriver lärande som kan kopplas till undervisning i förskolan och betydelsen av det sociala samspelet.
3.1 Den utvecklingspedagogiska teorin
Utifrån förskolans historia, traditioner, aktuell litteratur och samhällets förändringar har Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2014) utarbetat en teori för försko-lans pedagogik gällande det lekande lärandet barnet. Teorin benämns som utveckl-ingspedagogik och handlar om barns utveckling och lärande. Den utvecklingspedago-giska teorin har ett fenomenografiskt innehåll. Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2014) förklarar att utgångspunkten i fenomenografin är att människor ska ges förutsättningar att reflektera och på olika sätt kommunicera för att kunna dela med sig av sina erfarenheter om sin omvärld. Den utvecklingspedagogiska teorin kan för-klaras genom tre principer, vilka Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson beskri-ver. Den första principen handlar om att skapa och ta vara påsituationer där barnen får tänka och tala kring sin omvärld. Den andra principen handlar om att barnen ska ges möjlighet att reflektera och kommunicera på olika sätt, och den tredje principen handlar om att ta vara på mångfalden i barnens idéer. Detta betyder att barnen ska utveckla förmågan att förstå sig själva och sin omvärld. För att kunna ta vara på barns tankar som underlag för innehållet för undervisning, menar Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson att en förskollärare behöver vara lyhörd och kunna inta ett barns perspektiv ochanpassa undervisningen efter barnens behov. En förskollärare bör ur ett utvecklingspedagogiskt perspektiv kunna förstå och möta barnen i deras värld, samtidigt som de måste ha insikt i vad barnen förväntas utveckla förståelse för. Genom den insikten kan förskollärare leda och utmana barnen kring ett specifikt lärande eller innehåll. De vuxnas agerande och ansvar blir således centralt inom den utvecklingspe-dagogiska teorin, och förskollärare ska se det kompetenta barnet och dess förmågor men samtidigt ta ansvar för barnens behov, utveckling och lärande. Dock poängterar Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson att även om det är viktigt inom den ut-vecklingspedagogiska teorin att lyfta barns tankar och föreställningar, är det inte en-bart det som ska följas. De menar att undervisningens innehåll och arbetet med barnen ska riktas mot de strävansmål i läroplanen för förskolan som representerar normer, värden, kvaliteter, färdigheter och förståelsen av sig själv och sin omvärld. Detta förut-sätter enligt Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson en medvetenhet hos förskol-läraren om strävansmålen så att barnens uppmärksamhet kan riktas mot dem. Den utvecklingspedagogiska teorin lyfter interaktionen och det sociala samspelet mellan barn och vuxna och barn emellan som en betydelsefull faktor för undervisning, vilket är förenligt med lek. Den utvecklingspedagogiska teorin fokuserar således inte på hur något är utan hur något ska bli och vad den tidiga utbildningen för barn ska bidra till (a.a.).
Doverborg, Pramling och Pramling Samuelsson (2013) har med utgångspunkt i den utvecklingspedagogiska teorin utvecklat sju undervisningsprinciper för att främja barns meningsskapande, vilka är: att introducera variation, lärandesituationens
in-ramning, samordning av perspektiv, från lokalt till expansivt språk, barn behöver både stöttas och utmanas, vad det innebär att kunna någon och att utveckla ett kun-nande samt att synliggöra mönster. Att introducera variation innebär att variation
och lärande går hand i hand. Inom det utvecklingspedagogiska perspektivet finns det två typer av variation. Den ena är att använda variation för att hjälpa barnen att urskilja vissa fenomen, och den andra är att använda den variation som uppstår i vardagliga sammanhang genom barnens uppfattning av ett fenomen, så att barnen kan få förstå-else för olika sätt att tänka och uppfatta ett fenomen. Lärandesituationens inramning innebär att i en lärandesituation kunna ha förmågan att rikta barnens uppmärksamhet på lärandeobjektet. Det handlar om att introducera, följa upp, ställa frågor och åter-knyta till lärandeobjektet så att en röd tråd mellan vad vi gjort och vad vi ska göra kan skapas. Samordning av perspektiv innebär att det barnen förstår om ett fenomen och den allmänna förståelsen för ett kunskapsområde ska mötas, alltså barnens och förs-kollärares perspektiv. Barnens perspektiv ska fyllas på med nya sätt att se på fenomen och inte bytas ut mot ett “korrekt” synsätt, vilket sker genom att barnet och förskollä-raren kommunicerar och interagerar. Från lokalt till expansivt språk innebär att med ett lokalt språk samtalas det om det som sker i en aktuell situation här och nu, medan ett expansivt språk används för att samtala om situationer som har skett, vilket är en grundläggande faktor för undervisning. Barn behöver både stöttas och utmanas vilket innebär att förskolläraren ska stötta barnen genom att ta tillvara på barnens tankar och frågor samtidigt som de ska utmana barnen genom att ställa frågor eller erbjuda nytt material. Vad det innebär att kunna något och att utveckla ett kunnande innebär att barns kunnande synliggörs i vad de gör och hur de pratar, och strävansmålen i försko-lans läroplan är det barnen ska utveckla ett kunnande om. Förskolläraren behöver ha en förståelse för ämnen, vilken nivå barnen befinner sig på och vad barnen ska utveckla ett kunnande om. Att synliggöra mönster handlar om att få förståelse för något där förmågan att kunna se mönster är betydelsefull. Inom det utvecklingspedagogiska per-spektivet kan mönster delas in i två kategorier. Den ena kategorin berör vår kultur och det är i mötet med andra kulturer som mönster kan synliggöras. Den andra kategorin handlar om mönster i konkreta vardagliga situationer som till exempel sortering (a.a.). Denna teori är aktuell för studien eftersom den handlar om det lekande lärande barnet. Ett grundläggande antagande är att barn inte utvecklas av sig själva i förskolan, utan det är genom interaktion med andra barn och vuxna som de utvecklas och skapar för-ståelse för omvärlden. Det blir därför relevant att i tolkningen av empirin använda den utvecklingspedagogiska teorin för att försöka fördjupa kunskapen om hur vårdnads-havare ser på undervisning i förskolan
4 Metod
I detta kapitel beskrivs det som berör studiens metod. I avsnittet metodologi redogörs för studiens forskningsmetod med hjälp av metodlitteraturen. I avsnittet
genomfö-rande beskrivs operationaliseringen av de valda metoderna. I det sista avsnittet etiska överväganden redogörs för hur de forskningsetiska principerna tillämpats i studien.
4.1 Metodologi
För att genomföra denna studie har en kvalitativ forskningsmetod valts ut. Valet base-rades på Brymans (2018) förklaring av vad kvalitativ forskning innebär. Kvalitativ forskning har en kunskapsteoretisk utgångspunkt, vilket Bryman (2018) beskriver som tolkningsinriktad, där tyngden ligger på att få förståelse för hur individer uppfattar och tolkar den sociala verkligheten. Eftersom studiens syfte var att fördjupa kunskapen om hur vårdnadshavare ser på undervisning i förskolan är en kvalitativ forskningsmetod lämplig, eftersom det skapar möjlighet att synliggöra vårdnadshavarnas perspektiv. Vi valde att använda oss av semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. In-tervjuerna skedde via Skype eller FaceTime och ett tolkningsperspektiv intogs för att kunna besvara studiens frågeställningar. Semistrukturerade intervjuer utgår från ett specifikt tema och är enligt Bryman (2018) en flexibel process som ger möjlighet att ställa följdfrågor för att få ingående och detaljerade svar utifrån respondenternas per-spektiv. Vidare förklarar Bryman (2018) att intervjuer online är likt telefonintervjuer, men att de också liknar en direkt och personlig intervju, eftersom tekniken tillåter att se varandra. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant och analyserades slutligen.
4.2 Genomförande
I detta avsnitt redogörs för hur studiens metodologi operationaliserades. Det present-eras under fyra underrubriker: urval, datainsamling, databearbetning samt tolkning
av empiri. 4.2.1 Urval
Studiens urval var målinriktat och innebär enligt Bryman (2018) att respondenter väljs på ett strategiskt sett, som är relevanta för studiens syfte och frågeställningar som formulerats. Eftersom syftet med studien äratt fördjupa kunskapen om hur vårdnadshavare ser på undervisning i förskolan tillämpades en fastställd strategi, vil-ket enligt Bryman (2018) innebär att urvalet bestämdes innan undersökningen på-börjades för att besvara studiens frågeställningar. Kriteriet för studiens urval var vårdnadshavare med barn som är inskrivna i förskolan. För att få en fyllig datain-samling och en variation av respondenter valdes vårdnadshavare från både privata- och kommunala förskolor från sex kommuner med olika kön, etnicitet, ålder och fa-miljeform. Urvalsgruppen bestod av elva vårdnadshavare varav sju kvinnor och fyra män i åldrarna 23–40. För att säkerhetsställa en varierad urvalsgrupp använde vi oss
av personliga kontakter för att få en fyllig datainsamling. Valet att enbart lyfta vård-nadshavares perspektiv i studien baserades på att det i förskolans läroplan (Skolver-ket, 2018) framhävs att förskolläraren har det övergripande ansvaret för undervis-ning i förskolan. Det blev därför intressant att undersöka hur vårdnadshavare ser på undervisning i förskolan. Urvalsstorleken för denna studie blev elva vårdnadshavare. Denna storlek var relevant, eftersom vi uppnått det Bryman (2018) kallar en mättnad i data, eftersom inga nya insikter framkom vid datainsamlingen.
4.2.2 Datainsamling
Den datainsamlingsmetod som valdes var semistrukturerade intervjuer, och första ste-get för datainsamlingen var att färdigställa ett missivbrev (Bilaga 1) och en intervju-guide (Bilaga 2). Intervjuintervju-guiden utformades med frågor av öppen karaktär för att få detaljerade svar från respondenterna. Vi gjorde en pilotintervju för att undersöka om frågorna var tydliga och för att säkerhetsställa att frågorna var av tillräckligt öppen karaktär. Vi bedömde att frågorna var relevanta och att de skulle ge detaljerade svar utifrån respondenternas perspektiv. Utifrån studiens syfte blev urvalskriteriet vård-nadshavare med barn inskrivna i förskolan. Eftersom vi ville säkerhetsställa en variat-ion av vårdnadshavare hade vi i förväg bestämt vilka elva respondenter som skulle om-bes delta i studien. Inför intervjuerna kontaktades alla respondenter via enskilda mejl med en kort presentation, där de tillfrågades om de var villiga att delta i studien genom en intervju via Skype eller FaceTime. I mejlet bifogades missivbrevet för att ge respon-denterna möjlighet att ta del av studiens syfte, tidsuppskattning och de etiska aspekterna. Vi valde att inte bifoga intervjuguiden, eftersom vår strävan var att få re-spondenternas perspektiv på studiens syfte. Alla vårdnadshavare som tillfrågades valde att delta i studien. Vi kom överens om att dela upp intervjuerna mellan oss och ansvara för att enskilt boka in tid och datum för intervjuerna via mejl. Alla intervjuer skedde efter respondenternas önskemål om dag och tid och intervjuerna skedde via FaceTime. Före varje intervju gick vi tillsammans igenom missivbrevet med vårdnads-havarna, och de gavs möjlighet att ställa frågor och muntligt ge sitt godkännande till att delta och att bli inspelade. Intervjuerna varade mellan 4–25 minuter och spelades in via dator eller Ipad för att sedan transkriberas.
4.2.3 Databearbetning
Direkt efter varje intervju skedde transkribering av det inspelade materialet. För att inte gå miste om hur och vad respondenterna hade svarat valde vi att lyssna flera gånger på varje enskild intervju. Genom att lyssna på intervjuerna flera gånger kunde vi få en ordagrann transkribering genom att pausa och spola tillbaka intervjuerna. Bry-man (2018) poängterar att transkriberade intervjuer ger goda förutsättningar för att kunna redovisa intervjuernas helhet, men att det är en tidskrävande process. Vi tran-skriberade varje intervju i kopior av intervjuguiden i form av Word-dokument för att kunna se frågorna kopplade till svaren. Transkriberingarnas totala textmassa blev 19 A4-sidor. Transkriberingarna delades sedan mellan oss och materialet lästes igenom flera gånger för att få förståelse för varje enskild respondents svar. För att kunna
sor-tera materialet på ett produktivt sätt tillämpades tematisk analys. Bryman (2018) för-klarar att en tematisk analys innebär att söka teman i det insamlade datamaterialet och att det är ett vanligt sätt att använda sig av i kvalitativa studier. Vi diskuterade sedan transkriberingarna och uppmärksammade att återkommande nyckelord gick att ur-skilja bland respondenternas svar. Bryman (2018) kallar detta för kodning, vilket un-derlättar att se kopplingar och hitta mönster genom nyckelorden för att kunna utveckla teman. Vi valde att använda oss av färgkodning, och från nyckelorden kunde vi se både likheter och skillnader. Med studiens syfte och frågeställningar i åtanke kunde sex ka-tegorier urskiljas. I resultatkapitlet presenteras dessa kaka-tegorier under rubrikerna:
undervisning en självklarhet, lärande inte undervisning, undervisningsformer, fri
lek eller planerade aktiviteter, socialt samspel och skolförberedande, vilkaillustreras
med signifikanta citat.
4.2.4 Tolkning av empiri
För att kunna tolka och förstå empirin och besvara studiens frågeställningar har vi an-vänt oss av den utvecklingspedagogiska teorin. Empirin består av den bearbetade da-tainsamlingen och presenteras genom sex kategorier som vi tolkat som meningsfulla för respondenterna. Tolkningen av empirin förutsätter att kategorierna tillsammans bildar en helhet genom att de är rimliga, allmänt formulerade och följer en röd tråd som visar på transparens, vilket också Bryman (2018) poängterar. Vidare tolkas empi-rin i så hög grad som möjligt utifrån studiens teori. Genomatt noggrant sätta oss in i kategorierna kunde teorin ge mening åt empirin för att till slut kunna besvara fråge-ställningarna.
4.3 Etiska överväganden
I denna studie har hänsyn tagits till de fyra forskningsetiska principerna som Veten-skapsrådet (2017) redogör för, vilka är: informationskravet, samtyckeskravet, konfi-dentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär enligt Bryman (2018) att respondenterna ska informeras om studiens syfte och att deras deltagande är frivilligt. Informationskravet uppfylls i denna studie eftersom respondenterna ge-nom missivbrevet (Bilaga 1) har fått information om studiens syfte, vad som förväntas av dem och hur intervjuerna skulle gå till samt tidsramen. Samtyckeskravet innebär att respondenterna har rätt att välja om de vill delta i studien samt att de bestämmer själva över sin medverkan. Samtyckeskravet uppfylls eftersom respondenterna givit sitt sam-tycke att frivilligt delta i studien, samt att respondenterna själva bestämmer i vilken utsträckning de vill delta och att de när som helst kan välja att avbryta intervjuerna. Konfidentialitetskravet innebär att respondenterna i studien ska behandlas med kon-fidentialitet. Konfidentialitetskravet uppfylls eftersom respondenterna genom missivbrevet informerades om att deras deltagande kommer att anonymiseras, samt att all insamlad data hanteras varsamt och att inga obehöriga kommer att ta del av materialet. Nyttjandekravet innebär att det material som samlats in enbart får använ-das till det ändamål som är angivet (a.a.). Nyttjandekravet uppnås i denna studie ef-tersom respondenterna genom missivbrevet informerades om vad det insamlade
materialet kommer att användas till, samt att materialet kommer att raderas när stu-dien är examinerad. Respondenterna informerades också om att stustu-dien kommer att laddas upp och finnas tillgänglig på databasen DiVA.
5 Resultat
I detta kapitel presenteras först studiens empiri utifrån sex kategorier. Därefter redo-görs tolkning av empiri och slutligen en resultatsammanfattning.
5.1 Empiri
Databearbetningen har genererat sex kategorier: undervisning en självklarhet,
lä-rande inte undervisning, undervisningsformer, fri lek eller planerade aktiviteter, so-cialt samspel och skolförberedande. Kategorierna utgör den empiri som vi uppfattat
som mest relevant och presenteras med rubriker som fångar upp kärnan. Kategorierna representerar värderingar och upplevelser utifrån de elva intervjuer som utgör studi-ens insamlade material.
5.1.1 Undervisning en självklarhet
Bland vårdnadshavare kännetecknas denna kategori av en diskurs som handlar om att betrakta förskolan som en självklar plats för undervisning.
Ja, men jag tänker att det är en självklar plats för undervisning, det är ju en förskola. Att det är ju ändå en skolform, det är väl klart att det ska ske någon form av undervisning ska ju inte vara någon form av förvaring.
Förskolan lägger grunden för undervisningen, det är där barnen får de första mötet med läran-det.
Inom denna diskurs förekommer olika perspektiv på varför förskolan är en plats för undervisning. Ett perspektiv är att undervisning är skolförberedande och att lärande är en viktig aspekt, speciellt för barn som snart ska börja skolan.
… förskolan är en plats före dom kommer till skolan, alltså dom ska förberedas för skolan, där-för tycker jag att det är bra.
… om ett år börjar han skolan. Så nu har jag faktiskt mer börjat tänka på att han lär sig mycket där… och att de inte bara är en lekplats, nu går han i stora gruppen där dom faktiskt lär sig saker och förbereder sig.
Ett annat perspektiv är att förskolan är viktig för barnens sociala utveckling, där en inkluderande miljö och förmågan att fungera i grupp är viktiga aspekter för undervis-ningen.
… jag tycker förskolan har en viktig roll i det här med att barn ska lära sig vara i grupp, det här med gruppdynamiken som turtagning, leka flera samtidigt och att man inte alltid kan få som man vill…
Jag märker ganska tydligt att det är en plats för undervisning för att mitt barn utvecklas väldigt mycket där.. det är väldigt inkluderande.
Ett tredje perspektiv är att barnen undervisas genom temaarbeten, som inriktar sig mot specifika ämnen.
Hon blir undervisad i känslor, där de har böcker som visar på känslor sen har de väl grupper när de pratar om sånt.
Barnen får ta del av olika lekfulla aktiviteter, vilka kan ske både i spontana och plane-rade situationer.
Jag upplever nog att de får undervisning genom olika typer av aktiviteter de gör på förskolan. Genom pyssel, eller om dom typ är på promenad så kan man räkna myror i skogen. Alltså ge-nom typ utflykter. Det är nog det jag skulle säga.
Det finns en förståelse för hur undervisning i förskolan sker, och en inblick ges utifrån den information barnen eller pedagogerna förmedlar. Personligt engagemang är vik-tigt för barnens undervisning och anses ibland avgörande för barnens lärande. En upp-fattning är att det är viktigt att vara involverad, men att det inte är nödvändigt så länge vårdnadshavarna känner att barnen utvecklas och lär sig, för det finns en tillit till för-skolorna. Det upplevs som viktigt att få information om förskolans undervisning så att vårdnadshavarna kan repetera hemma vad barnen har lärt sig på förskolan.
5.1.2 Lärande inte undervisning
En diskurs som är signifikant i denna kategori för vårdnadshavarna är att förskolan inte är en plats för undervisning. Samtidigt ska barnen ändå utvecklas och lära sig sa-ker på förskolan, men det ska ske under lekfulla former.
Alltså jag ser det inte som en undervisningsplats om jag ska vara ärlig... Personligen sätter jag nog rollen på undervisning mest hos föräldrarna...
Sen tycker jag när de är små i början på förskolan då tycker jag inte att de behöver så mycket undervisning men när de är ett år kvar tills de börjar skolan så tycker jag att de ska vara mer undervisning för då är de mer mottagliga.
Det upplevs som viktigt att få information från förskolan gällande barnens utveckling och lärande. En uppfattning är att det är den enda insynen som ges i barnens vardag och att det är svårt att veta exakt hur barnen blir undervisade. Specifik information om hur undervisningen går till ges inte utan informationen inriktar sig på vad som har skett under dagen på förskolan.
...dom går inte på det dom faktiskt har lärt sig utan mer att dom berättar vad de har gjort under dagen, så inte specifikt lärande utan mer vad gjort just idag.
Alltså jag vet inte, jag är ju inte så jävla insatt i det här. Jag känner inte att jag får den informat-ion, men ja de har ju olika syfte till vad de gör mer än så är det väl inte...
En annan uppfattning är att det finns en vilja att vara involverad i barnens lärande och utveckling, men att det inte ges någon större möjlighet att vara delaktig eller ha syn-punkter på den undervisning som sker på förskolan.
Jag vill ju vara engagerad och involverad för att gynna mitt barns lärande och utveckling men jag känner att vi inte har en dialog och känner att jag inte att jag får sätta krav utan att jag ska bara vara tacksam att de tar hand om mitt barn.
En tredje uppfattning är att förskolan är en plats där barnen ska trivas, vara trygga och ha roligt. Att involveras i barnens undervisning är ingenting som anses vara relevant, eftersom undervisning på förskolan handlar om det sociala samspelet och att det övriga lärandet kan ske i hemmet eller när barnen senare ska börja skolan.
5.1.3 Undervisningsformer
Det finns en gemensam förståelse för att undervisning ska ske hela tiden och att det sker i det flesta sammanhang som barnen är med om under en dag på förskolan. Barn kan lära sig av allt som sker på förskolan, och undervisning kan ske både inne och ute, spontant och planerat och i vardagliga sammanhang såsom genom förskolans rutiner.
Jag tycker att det ska ske hela tiden... det kan vara i vardagliga situationer men tycker också att det är viktigt att ha det i strukturerade situationer som är riktigt skolförberedande, där man kanske har samlingar där man går igenom saker, samtidigt som det är lika viktigt att ha under-visning i spontana situationer.
Undervisning ska ske utifrån barnens egen vilja och intresse samt utifrån barnens be-hov. Förskollärare ska vara engagerade och lyhörda för det barnen tycker är roligt och basera undervisningen på lek. Undervisningen ska vara rolig och lekfull och inte krav-fylld.
Jag tycker att de ska ske, hela tiden men inte ett krav på att lära mitt barn nått hela tiden. När de behövs, och hela tiden lite utifrån behov men inte ett krav. Men jag vet att dom undervisar när det är fri lek också sådana saker också.
5.1.4 Fri lek eller planerade aktiviteter
Undervisning i förskolan gestaltar sig både i fri lek och i planerade aktiviteter. Det finns olika uppfattningar om hur mycket fri lek och hur mycket planerade aktiviteter med fokus på undervisning en dag på förskolan ska innehålla. En uppfattning är att det ska vara lika mycket fri lek som planerade inlärningssituationer, eftersom båda delarna anses vara lika viktiga för barnens undervisning.
Det är ju en mix, jag tänker inte att de ska leka fritt hela dagarna, planerade aktiviteter är ju jät-tebra att ha , så 50/50. Men jag tänker att fri lek, då får de ju busa av sig och då kanske de är lät-tare att ha planerade aktiviteter och lärande när man inte har den här höga energin, men samti-digt fri lek ger ju mycket också.
… Jag tycker att det är lika viktigt då barnen lär sig i både fria leken och i styrda. Men tycker ändå att det är bra om förskollärarna är där och stöttar i barnens lärande och utveckling.
En annan uppfattning är att en dag på förskolan bör innehålla mer fri lek än planerade inlärningssituationer, eftersom undervisning inte behöver ske dagligen. Men samtidigt finns det synpunkter på att det ska finnas undervisning i förskolan, eftersom den för-bereder barnen inför skolan.
Jag tycker nog att den fria leken och de vardagliga situationerna ska få ta mest plats, jag tycker egentligen inte att styrda lärsituationer behöver ske dagligen, absolut att det behöver finnas för-beredande inför skolan, men det behöver absolut inte vara dagligen för min del när jag tänker på undervisning.
En tredje uppfattning är att undervisning sker hela tiden och således inte är bunden till hur mycket fri lek eller inplanerade lärsituationer som sker. Slutligen finns det en
gemensam uppfattning om att undervisning är kopplad till vilka egenskaper förskollä-raren har oavsett om det handlar om fri lek eller planerade inlärningssituationer. En förskollärare bör vara trygg och empatisk, positiv och ödmjuk samt ha förmågan att kunna inta ett barns perspektiv, och bör samtidigt vara pedagogisk, reflekterande, medforskande, bestämd och ha kunskap för att kunna möta barnen på deras nivå.
Men sen tycker jag som jag sa innan att hela tiden är pedagogen engagerad kan man ju i barnens fri lek koppla in att de lär sig nya saker och så de utvecklas, genom att man är med och ger dem frågor. Så de kan få den här allmänna kunskapen.
Vårdnadshavare lägger ansvaret för undervisningen på förskolläraren eftersom förs-kolläraren anses ha en plan för varför och hur barn lär sig bäst.
5.1.5 Socialt samspel
Det finns olika uppfattningar om vilken typ av undervisning barnen bör få i förskolan. Undervisning om det sociala samspelet är centralt, eftersom barnen i förskolans miljö lär sig förmågan att kunna fundera i grupp, något som de upplever att hemmet inte kan erbjuda.
Jag anser nog att mitt barn först och främst bör lära sig att allmänt socialisera sig med andra barn i andra sammanhang, det är nog det de kan få i förskolan kontra med hemmet.
Jag tänker att det liksom är i förskolan man lär sig, alltså nu är ju han ensambarn och har inga syskon eller sådär han lär sig väldigt mycket med samspel, och det tänker jag är viktigt att få i förskolan, allt från att stå i kö och vänta på sin tur.
Det förväntas att barnen ska utveckla sociala förmågor som de sedan ska ta med sig till förskoleklass. Den sociala kunskapen är viktig för att barn ska kunna samsas och fun-gera i grupp.
Ja, jag vill nog framför allt att mitt barn ska få med sig hela den här samspels kunskapen, det är en miljö där det är många som ska samsas och fungera ihop som en grupp, för mig är det pri-märt viktigt att när man kommer upp i förskoleklass att man har det där sociala med regler och hur det fungerar.
De sociala förmågor barnen undervisas i är viktiga i sig självt, eftersom barnen lär sig förmågan att leka med andra och att kunna visa hänsyn och respekt. Barn med sociala förmågor lär sig av varandra och kan utveckla grundläggande kunskaper som de behö-ver inför skolan.
...det jag mest tycker är viktigt är det sociala som varit det viktigaste tills nu när han är tre år. För barnen lär sig av varandra...nu har mitt barn mer börjat samspela med andra och då tycker jag ju nu att det är viktigare och viktigt med ämnes biten och koppla in mer sådant.
Vårdnadshavare har inte alltid några specifika krav mer än att barnen ska utveckla grundläggande sociala förmågor. Det övriga lärandet kan lika väl ske i hemmet som på förskolan.
Ja, jag kanske förväntar mig nog kanske att mitt barn ska ha lärt sig att socialisera bra i grupp annars har jag inte så mycket krav att mitt barn ska lära sig så mycket från förskolan. Jag anser att det är föräldrarnas uppgift.
5.1.6 Skolförberedande
En annan typ av undervisning är den skolförberedande som fokuserar på lärande. Barn förväntas få grundläggande kunskaper inom matematik och språk, så att barnen ham-nar på den nivån som krävs inför skolan. Undervisningen ska utgå från barnens ut-veckling och ta hänsyn till individuella behov.
Jag tänker att han behöver sådan undervisning som stödjer hans utveckling, mitt barn har en språkstörning som gör att han behöver mycket stöd i språk... men sen också att de stödjer ho-nom i det han vill lära sig mer om på förskolan.
...dela upp dom i grupper eftersom barn är ju så oerhört olika mogna i att lära sig saker, man be-höver inte ha alla ihop bara för att man går på samma avdelning, så de som har kommit lite längre kan lära sig efter det och de som har kommit lite kortare kan lära sig efter det.
Det förväntas att barnen ska få skolförberedande undervisning i förskolan. Barn ska utveckla matematiska förmågor som att kunna addera siffror och att utveckla en läs-förmåga, så att de är förberedda inför förskoleklassen.
Jag förväntar mig att dom kan lägga ihop tal som 1+1 och 5+5 men absolut inte högre, men typ mellan 1–10 sen tycker jag att dom ska kanske inte kunna läsa flytande, men ändå kunna läsa typ mamma, pappa, nått namn, hej, apa, bil lite lättare ord liksom. Det tycker jag att dom ska ha med, nu har ju inte mitt barn haft det men jag tycker det.
5.2 Tolkning av empiri
Empirin från föregående avsnitt används i detta avsnitt för att besvara studiens tre frågeställningar. Genom den teoretiska utgångspunkt som beskrivs i kapitel 2, den ut-vecklingspedagogiska teorin, tolkar och förstår vi empirin. Detta presenteras under ru-brikerna: undervisning sker, undervisning innebär och undervisningens innehåll.
5.2.1 Undervisning sker
Empirin synliggör om vårdnadshavare anser att förskolan är en plats för undervisning och hur denna undervisning sker. Det finns olika uppfattningar om förskolan är en plats för undervisning, men uppenbart är att ett lärande förväntas ske. Empirin visar att vårdnadshavarna förväntar sig att lärandet sker under lekfulla former, vilket den utvecklingspedagogiska teorin bekräftar att det är så barns lärande går till (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2014). I empirin framgår det att små barn inte upp-fattas vara i behov av undervisning, men att det blir mer aktuellt när barnen närmar sig skolan, eftersom de då är mer mottagliga för undervisning. Empirin visar vårdnads-havarna har en vad uppfattning om vad begreppen lärande och undervisning innebär. Empirin synliggör att vårdnadshavarna har olika perspektiv på varför förskolan är en plats för undervisning. En uppfattning är att förskolan är viktig för att barnen ska ut-veckla sina sociala förmågor som att fungera i grupp och kunna samspela och leka med andra, vilket är centralt inom den utvecklingspedagogiska teorin (Pramling Samuels-son & Asplund CarlsSamuels-son, 2014). En annan uppfattning är att barnen får skolförbere-dande undervisning som fokuserar på lärande, och att de både blir stöttade och utma-nade i och med att de erbjuds olika aktiviteter och material, vilket utifrån Doverborg m.fl. (2013) kan uppfattas som en medveten undervisningsstrategi som innebär att
barns tankar och frågor tillvaratas samtidigt som de utmanas genom olika material. En tredje uppfattning är att undervisning sker genom specifika temaarbeten, där barnen blir indelade i grupper och samtalar om känslor, vilket medför att barn utvecklar för-mågan att förstå sig själv och sin omvärld genom reflektion och kommunikation, vilket förutsätter att barns tankar och frågor tillvaratas (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2014).
I empirins kategorier: undervisning en självklarhet, socialt samspel och
skolförbere-dande synliggörs tre aspekter på hur undervisning i förskolan sker: socialt samspel,
skolförberedande och temaarbeten, vilket visar att vårdnadshavare har en uppfattning om förskoledidaktikens grunder med utgångspunkt i den utvecklingspedagogiska teo-rin (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2014). Empiteo-rin visar att det som är gemensamt för de olika aspekterna är att de kan tolkas som att vårdnadshavare vill ge barnen de bästa förutsättningarna för att få förståelse för sig själva och sin omgivning, oavsett om det är ur ett socialt- , skolförberedande-, eller tematiskt perspektiv. Förstått utifrån det teoretiska perspektivet (a.a.) verkar de tre aspekterna ha en gemensam nämnare, vilken är att vårdnadshavare vill ge barnen de bästa förutsättningarna för att få förståelse för sig själva och sin omgivning.
Empirin betonar vikten av att vara engagerad i barnens undervisning för att gynna de-ras utveckling och lärande, men det finns olika uppfattningar om hur pass involverade vårdnadshavarna vill vara i förskolans undervisning. Förstått utifrån den utvecklings-pedagogiska teorin (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2014) där de vuxnas ansvar och agerande är centralt, visar vårdnadshavarna att de ansvarar för barnens utveckling och lärande, men åsikterna går isär om hur pass involverade de bör vara i förskolans undervisning.
5.2.2 Undervisning innebär
Empirin visar att vårdnadshavarna upplever att undervisning sker hela tiden och i de flesta sammanhang. Allt som sker på förskolan är någon form av lärande, och under-visning kan således ske både ute och inne, spontant eller planerat och i vardagliga si-tuationer. Vårdnadshavarna upplever variation som gynnande för barnens lärande i och med de beskriver att undervisning innebär att barnen får ta del av aktiviteter i olika sammanhang, vilket stöds av den utvecklingspedagogiska teorin som framhåller att va-riation och lärande går hand i hand (Doverborg m.fl., 2013). Empirin visar att det finns olika uppfattningar om hur mycket fri lek kontra planerade inlärningssituationer med fokus på undervisning en dag på förskolan bör innehålla. Även om vårdnadshavarna har olika uppfattningar, ses de planerade inlärningssituationerna som skolförbere-dande och den fria leken som betydelsefull i sig själv. Vårdnadshavarna efterfrågar va-riation så att barnen kan upptäcka och förstå olika fenomen. Empirin synliggör att vårdnadshavarna önskar att undervisningen ska ske utifrån barnens egen vilja, in-tresse och behov samt att den ska baseras på lek. Vårdnadshavarnas önskningar är i samklang med den utvecklingspedagogiska teorins tre principer, vilka innebär att ta
tillvara på situationer där barnen får tänka och tala om sin omvärld, att de ges möjlig-het att reflektera och kommunicera samt att mångfalden i barnens idéer tillvaratas (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2014).
Empirin visar att vårdnadshavarna önskar att förskollärare är närvarande och stöt-tande vid både den fria leken och de planerade situationerna, eftersom förskolläraren har ett ansvar och en plan för vad, varför, och hur barnen lär sig, vilket stöds av under-visningsstrategin lärandesituationens inramning (Doverborg m.fl., 2013). Det innebär att förskolläraren introducerar ett lärandeobjekt och följer upp samt ställer frågor till barnen för att återknyta till lärandet så att en röd tråd kan skapas mellan det barnen har gjort och vad som ska göras (a.a.). Vidare visar empirin att vårdnadshavarna upp-lever att en förskollärare som är närvarande och stöttande kan uppmuntra till lärande i barnens fria lek genom att ge barnen frågor så de kan utveckla kunskap. Empirin visar att vårdnadshavare uppfattar att barn behöver både stöttas och utmanas, vilket inne-bär att förskolläraren tillvaratar barnens tankar och frågor genom att ställa nya utma-nande frågor så att barnen kan utveckla ny kunskap, vilket kan kopplas till undervis-ningsstrategin att kunna något och att utveckla ett kunnande (Doverborg m.fl., 2013). En förskollärare bör enligt vårdnadshavarna ha olika egenskaper för att kunna under-visa barn. De kan ses ur ett omsorgs- och ett lärandeperspektiv där båda perspektiven är lika viktiga. Utifrån utvecklingspedagogisk teori visar omsorgsperspektivet att förs-kollärarens agerande är centralt för barnens behov, utveckling och lärande (Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson, 2014). Lärandeperspektivet visar att en förskollä-raren harkunskap och kan lyfta barns tankar och idéer, och att undervisningsinnehål-let därmed riktas mot strävansmålen i förskolans läroplan.
5.2.3 Undervisningens innehåll
Vårdnadshavare har olika förväntningar på vad undervisning i förskolan ska innehålla. Det sociala samspelet är den undervisning som vårdnadshavare efterfrågar och beto-nar som viktig. Genom empirin synliggörs det att förskolans miljö bidrar till att barnen kan utveckla förmågan att fungera i grupp, vilket hemmet inte kan erbjuda men som anses vara viktig när barnen börjar skolan. Strategin att synliggöra mönster visar att det är i mötet med andra kulturer som mönster kan synliggöras och en förståelse ut-vecklas (Doverborg m.fl., 2013). I empirin synliggörs också den mer skolförberedande undervisningen som fokuserar på lärande. Vårdnadshavarna vill att barnen ska få grundläggande kunskaper inom matematik och språk så att de hamnar på den nivå som krävs inför skolan, vilket stöds av undervisningsstrategin samordning av perspek-tiv (a.a.). Samordning av perspekperspek-tiv innebär att barn med sin förståelse av ett fenomen ska få möta nya sätt att se fenomen på, så att de kan utveckla en allmän förståelse för olika kunskapsområden. Empirin kan tolkas som att vårdnadshavare vill att barnen ska utveckla ett lärande som de senare kan ha nytta av i skolan. En grundläggande faktor för undervisningsstrategin lokalt till expansivt språk är att kunna gå från att samtala om det som sker i en aktuell situation till att kunna samtala om situationer som har skett (a.a.). Vårdnadshavarna önskar undervisning som inriktar sig på bar-nens utveckling och som utgår från barbar-nens individuella behov och förutsättningar.
Detta kan ur den utvecklingspedagogiska teorin förstås som att undervisning bör utgå från barnens behov och att barns tankar och idéer ska tas tillvara, men samtidigt ska undervisningens innehåll riktas mot de strävansmål som beskrivs i förskolans läroplan (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2014). Vidare visar empirin att det finns en uppfattning om att barn borde bli indelade i grupper efter hur långt de har kommit i sin utveckling. Barns kunnande visas i vad de gör och vad de säger och förskolläraren behöver ha förståelse för vilken nivå barnen befinner sig på och vad barnen ska ut-veckla ett kunnande om (Doverborg, m.fl., 2013).
5.3 Resultatsammanfattning
Vårdnadshavarnas upplevelser av undervisning i förskolan visar på två diskurser. Den ena framhåller att det är en självklar plats för undervisning, eftersom barnen ska få grundläggande kunskaper i matematik och språk och utveckla sociala förmågor. Den andra framhåller att förskolan inte är en plats för undervisning utan det viktiga är att barnen ska trivas, vara trygga och ha roligt. Barnen ska utveckla någon form av lärande utifrån lekfulla former. Den ena diskursen visar att undervisning sker genom att bar-nen får ta del av lekfulla aktiviteter som kan ske både spontant och planerat samt ge-nom den information som barnen eller pedagogerna förmedlar. Den andra diskursen betonar att det är svårt att veta hur undervisning i förskolan sker, eftersom barnen är för små och att ingen information ges om hur undervisning sker samt att det inte är aktuellt med undervisning förrän barnen närmar sig skolåldern. Att vara engagerad i barnens undervisning och lärande är viktigt för vårdnadshavarna, men det framkom-mer olika uppfattningar om i vilken grad respondenterna bör vara involverade. Den ena diskursen visar att det är viktigt att vara involverad, men att det inte behövs så länge barnen utvecklas och lär sig. Den andra diskursen visar att respondenterna vill vara involverade men att de inte har möjlighet till det och att lärandet förutom det sociala likaväl kan ske i hemmet.
Vårdnadshavarna anser att undervisning sker hela tiden både spontant, planerat och i de flesta sammanhang. Däremot finns det olika uppfattningar om hur mycket fri lek eller planerade inlärningssituationer en dag ska innehålla. Undervisning innebär både fri lek och planerade aktiviteter, som ska utgå från barnens intressen och behov. Förs-kollärarens egenskaper är betydelsefulla för undervisningens förutsättningar och em-pirin synliggör egenskaper som kan ses ur ett omsorgs- och ett lärandeperspektiv. Det finns två perspektiv på vad vårdnadshavarna förväntar sig att undervisning i för-skolan ska innehålla. Det ena är att undervisningen ska fokusera på det sociala sam-spelet, eftersom förskolan upplevs vara en miljö där barnen kan utveckla förmågan att fungera i grupp, vilket hemmet inte kan erbjuda. Det andra är att undervisningen ska vara skolförberedande. Barnen ska utveckla grundläggande kunskaper inom matema-tik och språk och förberedas inför skolan. Undervisningen ska också ta hänsyn till bar-nens individuella utveckling och behov.
