Tillståndsmätning av längsgående vägmarkeringars synbarhet i mörker, 2001

(1)

VTI notat 54-2001

Tillståndsmätning av

längsgå-ende vägmarkeringars

synbar-het i mörker, 2001

Författare

Sven-Olof Lundkvist

FoU-enhet

Transportsäkerhet och vägutformning

Projektnummer

50331

Projektnamn

Tillståndsbeskrivning av

ringars funktion 2001 -

vägmarke-ringsklass 3

*

Uppdragsgivare Vägverket/VÄG

Distribution

Fri

db

Väg- och

transport-farskningsinstitutet

I

(2)

Förord

Enheten för statlig väghållning, SV har givit KU/Vägavdelningen i uppdrag att under år 2001 genomföra en mobil tillståndsmätning för att beskriva tillståndet av längsgående vägmarkeringars synbarhet i mörker, dvs. retroretlexionen.

Mätningarna har utförts på det svenska huvudvägnätet, på vägar med ÅDT överstigande 4 000 fordon/dygn, dvs. vägmarkeringsklass 3.

Projektledare på Vägavdelningen har varit Jan-Erik Elg. Projektledare på VTI har varit Sven-Olof Lundkvist.

De fysikaliska mätningarna har utförts av LG RoadTech AB där Göran Nilsson varit ansvarig.

Denna rapport har utarbetats gemensamt av Jan-Erik Elg och Sven-Olof

Lundkvist.

Borlänge och Linköping i oktober 2001

Sven-OlofLundkvist Jan-Erik Elg Projektledare ochförfattare Författare

(3)

(4)

Innehåll

Sid

Sammanfattning

5 Inledning och syfte

7

2 Metod 7

3 Resultat

8

4 Jämförelse med tillståndsmätningarna år 2000

14

6 Kcmmentarer 17

BHagcn

Bilaga 1: Detaljerade mätresultat Bilaga 2: Validering av Ecodyn 30

(5)

(6)

Sammanfattning

En tillståndsmätning av vägmarkeringarnas funktion i Sverige har genomförts 2001. Med funktion avses i detta fall synbarheten i mörkertrafik, vilken kvanti-f1eras med retroreflexionen.

Mätningar av torra vägmarkeringars retroreflexion har utförts på 75 objekt till-hörande vägmarkeringsklass 3, dvs. på vägar med ÅDT högre än 4000 for-don/dygn. Mätningarna gjordes med det mobila instrumentet Ecodyn 30.

Resultaten visar att vägmarkeringsstandarden i Sverige varierar på så sätt att

man grovt kan uttrycka det som att man har en högre standard i södra delarna av landet och en lägre standard norröver.

En jämförelse med kraven enligt Regler för Underhåll av Vägmarkering (RUV) visar att man har fler underkända än godkända vägmarkeringar. Emellertid har vägmarkeringsstandarden förbättrats sedan år 2000.

(7)

(8)

1 Inledning och syfte

Föreliggande rapport beskriver resultat av en inventering av vägmarkeringars retroreflexion 2001. Dessa resultat jämförs också med motsvarande från 2000.

Det primära syftet med tillståndsbeskrivning har varit att se hur vägmarkering-amas funktion har utvecklats sedan år 2000. Man har även kunnat göra en jämfö-relse mellan regioner och län.

Mätningarna gjordes under juli-augusti 2001 och avser endast vägar tillhör-ande vägmarkeringsklass 3, dvs. vägar med ÅDT > 4000 fordon/dygn, och

endast längsgående vägmarkeringar.

En begränsad tillståndsbeskrivning för vägmarkeringar på vägar tillhörande vm-klass 2 kommer att redovisas i serien VTI Notat - 56-2001.

2 Metod

År 2001 användes i princip samma metod som året före. Detta innebär mätning av de torra vägmarkeringamas retroreflexion med det mobila instrumentet Ecodyn 30. Instrumenten har dock modiñerats något sedanförra året varför de har vali-derats mot LTL-2000.

Vidare innebär metoden att man från samtliga objekt i Sverige har samplat ett visst antal för mätning. Mät- och samplingsmetod beskrivs utförligt i VTI Med-delande 901.

Målet har varit att utföra mätningarna under samma tidsperiod de två åren. År 2000 utfördes mätningarna under perioden 4/7-10/8, medan mätningarna 2001 gjordes 9/7-15/8.

I analysen ingår endast sträckor där man har förväntat sig att vägmarkeringar ska finnas. Detta innebär t.ex. att sträckor genom samhällen, där trottoar finns, och helt nybelagda sträckor, där man ännu ej har hunnit markera, inte ingår i ana-lysen. Däremot ingår sträckor där vägmarkeringama är bortslitna - dessa har åsatts retroreflexionsvärdet 15 mcd/mz/lux.

Det bör noteras att samplingsmetoden sedan förra året har justerats något: Inför samplingen har landets objekt indelats efter tidigare länsindelning. Från varje län har sedan beräknats antal (formel, se VTI Meddelande 901) objekt som ska mätas. Ingen uppdelning på motorväg/annan väg har gjorts.

Vid länsindelningen har LM-län betraktats som två (Malmöhus och Kristianstads län) samt OPR-län som tre län (Göteborgs- och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län).

Resultaten redovisas, liksom förra året, i clusteranalyser, dock utan uppdelning på motorväg/annan väg. Vidare möjliggör redovisning av vägmarkeringsstandar-den jämförelse med kraven enligt Vägverkets interna föreskrift, Regler för Under-håll av Vägmarkering (RUV). En jämförelse mellan resultaten från 2000 och 2001 görs också.

(9)

3 Resultat

Nedan avses med objekt, en sammanhängande vägsträcka om ca 30 km som har start- och slutpunkt i en tätort eller korsning. Varje sådant objekt har ett antal

olika typer av längsgående vägmarkeringar, vilka benämns delobjekt. Exempelvis

kan ett objekt tvåfältsväg oftast indelas i delobjekten kantlinje i framriktning (en-ligt VDB), kantlinje i bakriktningen och mittlinje.

Tabell 1 visar Vägmarkeringsstandard och retroreflexionsmedelvärde för samt-liga län och regioner. Vägmarkeringsstandarden är beräknad som medelvärdet av delobjektens kvalitetsklass, vilken är definierad:

0 fler än 10% av mätplatserna hade R < 80 mcd/mz/lux 1 fler än 10% av mätplatserna hade R < 100 mcd/mz/lux 2 färre än 10% av mätplatserna hade R < 100 mod/m2/lux

3 färre än 10% av mätplatserna hade R < 120 mcd/mz/lux

Vägmarkeringsstandarden kan anta ett värde mellan 0,0 (samtliga delobjekt säkert underkända enligt RUV) och 3,0 (samtliga delobjekt säkert godkända enligt RUV). Ett lågt värde innebär således en dålig Vägmarkeringsstandard och ett högt värde en god standard.

Det ska betonas att detta år har en nytt urval av mätobj ekt gjorts. Detta innebär

att objekt med samma beteckning 2000 och 2001 oftast inte är identiska.

(10)

Tabell 1 Vägmarkeringsstandara'en, VMS, samt retroreflexionens medelvärde, RL (mcd/mz/lux), för regionerna och länen år 2001. n avser antalet uppmätta delobjekti länet eller regionen.

region län n VMS R._ L 12 1,7 178 Skåne M 12 2,1 197 VSK 24 1,9 188 E 12 1,3 140 F 9 1,0 148 Sydöst G 9 3,0 258 H 9 1,4 153 K 6 2,2 233

vsö

45 1,7

180

N 12 0,8 168 0 12 1,4 159 Väst P 12 1,6 167 R 9 2,2 174 S 9 1,1 170 WÄ 54 1,4 167 C 12 1,1 143 D 9 1,2 168 Mälardalen T 9 1,2 159 U 12 1,7 245 VMN 42 1,3 181 AB 15 0,6 129 Stockholm I 0 - -VST 15 0,6 129 W 9 1,3 141 X 9 1,0 145 Mitt Y 9 0,3 109 Z 3 0,3 119 VM 30 0,8 131 AC 9 1,2 158 Norr BD 6 1,2 148 VN 15 1,2 154 Sverige 225 1,4 166

Figurema 1-4 sammanfattar tillständsmätningarna 2001 med sk. clusteranalys. Regioner eller län som återfinns inom en och samma rektangel kan anses ha samma vägmarkeringsstandard respektive retroreflexionsmedelvärde. De som finns i det gula clustret är medelbra , medan de i det gröna är bättre och de i det röda sämre än medel.

Figur 1 visar resultatet av en Clusteranalys för vägmarkeringsstandard och retroreflexionsmedelvärde avseende samtliga typer av längsgående vägmarke-ringar i de sju regionerna. Figurema 2 och 3 visar motsvarande uppdelat på kant-linjer respektive mitt- och körfältskant-linjer. Slutligen visar figur 4 resultatet av en clusteranalys på länsnivå för samtliga typer av längsgående vägmarkeringar.

(11)

Vägmarkerings- Retrorellexion-standard medelvärde S A å _ Skåne

din

Sydöst

. ,Sy St

_Mälardalen

"VäSt Väst Mälardalen Non. Norr

Figur 1 Clusteranalys avseende samtliga typer av vägmarkeringar på samtliga typer av vägar år 2001. Vägmarkeringsstandarden respektive retroreflexions-medelvärdet i regioner inom en och samma rektangel skiljer sig inte åt.

Vägmarkerings- Retroreflexion-standard medelvärde

å

Skåne

:kaffe

Sydöst

'y 0 Mälardalen Väst Väst Mälardalen Norr

Figur 2 Clusteranalys avseende kantlinjer på samtliga typer av vägar år 2001. Vägmarkeringsstandarden respektive retroreflexionsmedelvärdet i regioner inom en och samma rektangel skiljer sig inte åt.

(12)

Vägmarkerings-

Retroreflexion-standard medelvärde

Skåne Skåne

Syglost

Sydöst

vaSt_Norr Mälardalen

[Mälardalen] VäSt ] Norr

Figur 3 Clusteranalys avseende mitt- och körfältslinjer på samtliga typer av vägar år 2001. Vägmarkeringsstana'arden respektive retroreflexionsmedelvära'et i regioner inom en och samma rektangel skiljer sig inte åt.

Vägmarkerings'

Retroreflexions-standard _medelvärde

[ ggg

_{[ GKU]}

ELMHK _LMH

OPRUW _NOPRS_DTAC

Figur 4 Clusteranalys för de 23 länen som har ingått i tillståndsbeskrivningen år 2001. Vägmarkeringsstandarden respektive retroreflexionsmedelvära'en i län inom en och samma rektangel skiljer sig inte åt.

Clusteranalyserna Visar att Region Skåne och Region Sydöst har en högre Väg-markeringsstandard och retroreflexion än övriga regioner, medan Region Stockholm och Region Mitt har en lägre standard än övriga. Man noterar även att beträffande Region Norr, så har man här en högre standard på mittlinjer än genomsnittet, medan förhållandet är det motsatta för kantlinjer.

Man kan även notera att i Kronobergs län tillhörde samtliga delobjekt

kvali-tetsklass 3, dvs. färre än 10% av mätplatserna hade RL < 120 mcd/mz/lux. Detta

(13)

innebar att G-län kom i en klass för sig i clusteranalysen avseende

vägmarke-ringsstandard (figur 4). Övriga län i VSÖ hade emellertid en lägre standard, varför

ela regionen kom att bli ungefär likställd med Skåne, och på regionnivå hade

essa två regioner (VSÖ och VSK) en högre standard än snittet i Sverige.

Figur 5 visar fördelningen av vägmarkeringsklasser i regionerna. Från denna

Ördelning har således Vägmarkeringsstandarden beräknats, vilket redovisas i

tabell 1.

Figur 6visar retroreflexionens medelvärde i län och regioner. Även dessa 1nns redovisade i tabell 1.

Fördelning av kvalitetsklasser i regionerna

100 O) (D I k-klass 0 k-klass 1 EI k-klass 2 I k-klass 3 % ik va li te ts kl as s A 01 O 0 CD O VSK VSÖ WÄ VMN VST VM VN

Figur 5 Kvalitetsklassernas fördelning i de sju regionerna är 2001. k-klass 0 innebär säkert underkända delobjekt, 1 sannolikt underkända, 2 sannolikt godkända och slutligen k-klass 3 säkert godkända delobjekt enligt RUV.

(14)

VTI notat 54-2001 13 2001.

Figur 6 Retroreflexionens medelvärde (mcd/mz/lux) i 23 lan och 7 O

regioner ar mr Aaoe sn åá 0 se?? Ä 096? q. .1 1 3 5 5 . 3 4 . : . wi n. ... é .s tuf fn g .0 % l . .. .m üäwd nu: a; »Är wâk åu ri .. .a . FW ?? . . ? 2 3 9 4 . \ a y$ n. .. , .. .wn mwwuh w§ -. . .4. .. .a vm wm mn wywuü T . ng n. .d e V .7 . a, .x än .) Ra w x . .: am wn va wm xm mwwä z

(15)

4 Jämförelse med tillståndsmätningarna år 2000

Tabellerna 2 och 3 Visar en jämförelse mellan resultaten från de två år som

till-ståndsmätningar på Vägmarkeringar har gjorts.

Tabell 2 Vågmarkeringssiandarden, VMS, per region år 2000 och 2001. Dif anger den skattade skillnaden mellan de två åren, och denna anges medfet stil om den är signifikantpå nivån 5%.

region VMS 2000 VMS 2001 diff Skåne 1,9 1,9 i 0,0 Sydöst 1,0 1,7 + 0,7 Väst 1,1 1,4 + 0,3 Mälardalen 1,5 1,3 - 0,1 Stockholm 0,8 0,6 - 0,2 Mitt 1,0 0,8 - 0,1 Norr 0,5 1,2 + 0,7 SVERIGE 1,2 1,4 + 0,2

Tabell 3 Retroreflexionens medelvärde, RL (mcd/mz/lux), per region år 2000 och 2001. Dif anger den skattade skillnaden mellan de två åren, och denna anges medfet stil om den är signifikantpå nivån 5%.

region RL 2000 RL 2001 diff Skåne 175 188 + 13 Sydöst 138 180 + 42 Väst 141 167 + 26 Mälardalen 154 181 + 27 Stockholm 119 129 + 9 Mitt 139 131 - 8 Norr 105 154 + 49 SVERIGE 143 166 + 23

Att diff i tabellerna 2 och 3 inte alltid stämmer exakt med skillnaden i Väg-markeringsstandard eller retroreflexionsmedelvärde mellan år 2000 och 2001 beror på avrundningsfel.

Figur 7 och 8 åskådliggör resultaten som redovisas i tabell 2 respektive 3.

(16)

Va'gmarkeringsstandarden -jämförelse mellan år 2000 och 2001

i 2000 D 2001

Skåne Sydöst Väst Mälardalen Stockholm Mitt Norr SVERIGE

Figur 7 Vägmarkeringsstandarden i de sju regionerna samt iSverige. Jämförelse mellan år 2000 och 2001.

Retroreflexionen -jämförelse mellan år 2000 och 200

I 2000 EI 2001 RL (m cd lm zl lux)

Skåne Sydöst Väst Mälardalen Stockholm Mitt Norr SVERIGE

Figur 8 Retroreflexionens medelvärde (mod/mZ/lux) i de sju regionerna samt i Sverige. Jämförelse mellan år 2000 och 2001.

(17)

Tabell 4 besvarar frågeställningen: De regioner som var bättre än genomsnittet år 2000 - var dessa även bättre än genomsnittet i år, 2001? Och de som var sämre än genomsnittet förra året - hur ser det ut för dessa i år?

Tabell 4 Jämförelse mellan regioner år 2000 och 2001 avseende resultaten för samtliga Vägmarkeringar på samtliga vägg/per. VMS avser vägmarkerings-standard och RL, retroreflexionens medelvärde.

mellan ioner2000 ämförelse mellan ioner2001

ion VMS VMS Skåne Väst medel Mälardalen medel Stockholm Mitt Norr medel

Tabell 4 visar på följande förändringar sedan förra året:

Beträffande vägmarkeringsstandarden, har den blivit relativt sett bättre i

Region Sydöst och Region Norr. VSÖ har i år höjt standarden till över

genom-snittet och VN, som tidigare låg under medel, har nu en medelgod standard i

för-hållande till Övriga regioner.

Detsamma gäller för retroreflexionen: man noterar en relativ förbättring i VSÖ och VN. Dessutom visar resultaten en relativ förbättring av retroreflexionen på Vägmarkeringar i Region Mälardalen. Däremot har i år Region Mitt ett retro-reflexionsvärde som innebär en relativ försämring jämfört med övriga regioner.

Om man ser till absoluta värden (tabell 2 och 3), så har man i år uppmätt en bättre vägmarkeringsstandard i VSÖ och VN jämfört med förra året. För

retro-reflexionen gäller att den har höjts signifikant sedan förra året i VSÖ, VVÄ, VMN

och VN. Övriga regioner kan anses ha samma retroreflexionsmedelvärde som förra året.

Ser man till Sveriges vägar tillhörande vägmarkeringsklass 3, visar både väg-markeringsstandarden och retroreflexionens medelvärde en signifikant förbättring från år 2000 till 2001.

(18)

6 Kommentarer

Årets tillståndbeskrivning gav resultat som i stort visar på en något förbättrad

funktion av vägmarkeringarna jämfört med förra året. Förbättringen svarar Region

Sydöst, Region Norr och i viss mån Region Väst och Region Mälardalen för. Övriga regioner kan anses ha en oförändrad standard jämfört med 2000 - dock har man oftast en tendens till förbättring.

Ser man till landet i helhet har man i är bättre vägmarkeringsstandard och högre retroreflexion än förra året. Att vägmarkeringsstandarden i riket är bättre, kan till stor tillskrivas den ganska stora förbättring som mättes upp i Region Sydöst och Region Norr.

Det bör också understrykas att enligt nuvarande vägmarkeringsinriktning strävar Vägverket efter en jämn och enhetlig vägmarkeringsstandard på det stat-liga vägnätet, vilket man bör ha i åtanke vid värdering av resultaten. Årets till-ståndsbeskrivning har visat att vägmarkeringsstandarden både har förbättrats och blivit mer enhetlig i riket.

Systematiska mätfel har minimerats genom att före mätserien kalibrera de mobila instrumenten mot LTL-2000. Vidare har mätningarna gjorts under samma tidsperiod de två åren och över hela landet.

Man ska emellertid ha i åtanke att sommaren 2001 var varmare och torrare än sommaren 2000. Uppmätta positiva skillnader mellan de två åren skulle kunna bero på att detta har inneburit att man har legat längre fram med vägmarkerings-underhållet då mätningarna gjordes, och inte självklart på ett bättre vägmarke-ringsunderhåll.

De slumpmässiga mätfelen är större vid mobil mätning än vid mätning med LTL-2000. Detta tar emellertid den statistiska testmetoden hand om - en större varians beroende på slumpfel innebär att skillnaden i medelvärde måste vara större för att signifikans ska erhållas.

De signifikanta skillnader som har uppmätts kan således anses som sanna, men de kan inte säkert förklaras av bättre underhåll av vägmarkeringarna.

Beträffande antalet uppmätta objekt måste man konstatera att det är i minsta laget - fler uppmätta skillnader skulle sannolikt ha kunnat säkerställas statistiskt om datamaterialet hade varit större.

(19)

(20)

Bilaga 1 Sid 1 (6)

Detaljerade mätresultat

I tabellerna används följ ande förkortningar:

kantf kant b mitt hö kant f vä kant f hö kant b vä kant b körf f körf b mv 4f 9m 13m 13mb 3f kantlinje i framriktningen på tvåfältsväg kantlinje i bakriktningen på tvåfältsväg mittlinje på tvåfältsväg

höger kantlinje i framriktningen på motorväg vänster kantlinje i framriktningen på motorväg höger kantlinje i bakriktningen på motorväg vänster kantlinje i bakriktningen på motorväg körfältslinje i framriktningen på motorväg körfältslinje i bakriktningen på motorväg

motorväg

fyrfältsväg

tvåfältsväg med bredden 7-9 m

tvåfältsväg med bredden 10-13 m och breda vägrenar tvåfältsväg med bredden 10-13 m och breda körfält trefältsväg

Observera att på motorväg har endast höger och vänster kantlinje samt körfälts-linje mätts i en riktning. Trefältsväg behandlas som motorväg, dvs. mätning görs på höger kantlinje i en riktning, vänster kantlinje i den andra riktningen samt kör-fältslinjen i en riktning.

Tabell 1 Kvalitetsklass, K (0-3), samt retroreflexionens medelvärde, RL

(mcd/mZ/lux), för 24 delobjekt iRegion Skåne, L- och M-län.

objekt väg vägtyp plats delobjekt K RL

hö kantf 0 162

L1 E6 mv norr Ängelholm vä kant b 2 199

körf f 0 95

kantf 2 173

L2 13 9m Ängelholm - Klippan kant b 3 234

mitt 3 207

kantf 2 162

L3 E22 13m Kristianstad - Bromölla kant b 2 181

mitt 3 320

kantf 1 122

L4 105 9m Ängelholm - Förslöv kant b 1 129

mitt 2 153

kantf 3 248

M1 17 9m Landskrona - Eslöv kant b 3 281

mitt 3 314

hö kant f 1 138

M2 E65 mv Malmö -mv slut vä kant b 3 163

körf f 1 11 2

kantf 0 131

M3 E65 13m mv slut- Marsvinsholm kant b 0 170

mitt 3 196

kantf 3 244

M4 108 9m Trelleborg - Staffanstorp kant b 2 156

13m mitt 3 210

(21)

Bilaga 1

Sid 2 (6)

Tabell 2 Kvalitetsklass, K (0-3), samt retroreflexionens medelvärde, RL (mcd/mz/lux), för 45 delobjekt iRegion Sydöst, E-, F-, G-, H- och K-län.

objekt väg_ vägtyp plats delobjekt K RL

hö kant f 1 154

E1 E4 mv Väderstad - Linköping vä kant b 1 167

körf f 3 161

hö kant f 1 160

E2 E4 mv Linköping - Lövstad vä kant b 1 163

körf f 2 131

kant f 0 87

E3 34 9m Rimforsa - Linköping kant b 0 87

mitt 1 116

kant f 2 167

E4 796 13m Linköping - Gistad kant b 1 125

mitt 3 167

hö kant f 2 142

F1 E4 mv G-län - Klevshult vä kant b 1 131

körf f 0 139

kant f 0 153

F2 27 9m Bredaryd - Bor kant b 1 161

mitt 3 176

kant f 1 130

F3 47 9m Mossberg - Bankeryd kant b 0 123

mitt 2 177

kant f 3 231

G1 E4 3f slut mv - Lagan kant b 3 207

mitt 3 355 kant f 3 225 62 23 9m Grimslöv - Växjö kant b 3 193 mitt 3 258 kant f 3 306 G3 23 9m Växjö - Braås kant b 3 352 mitt 3 191 kant f 1 134

H1 E22 13m Påskallavik - Hälsingö kant b 2 155

mitt 3 208

kant f 1 185

H2 25 13m Nybro - Kalmar kant b 0 167

mitt 3 208

kant f 1 103

H3 137 4f Ölandsbron kant b 1 97

körf 1 123

kant f 3 246

K1 E22 3f Karlshamn - Ronneby kant b 3 214

mitt 3 315

kant f 0 179

K2 E22 13m Ronneby - Jämjö kant b 1 179

mitt 3 263

(22)

Bilaga 1 Sid 3 (6)

(mcd/mZ/lux), för 54 delobjekt i Region Väst, N-, 0-, P-, R- och S-län.

hö kant f 1 199

N1 E6 mv Falkenberg - Varberg vä kant b 1 224

kört f 1 139

hö kant f 0 147

N2 E6 mv Varberg - Åsa vä kant b 1 161

körf f 0 11 0

kant f 0 172

N3 153 9m Varberg - Rolfstorp 'kant b 0 176

mitt 2 1 82

kant f 1 188

N4 610 9m Halmstad - Havendal kant b 1 160

mitt 2 157

hö kant f 2 169

01 E6 mv Kungälv - Stenungsund vä kant b 1 121

körf f 1 123

kant f 0 127

02 E6 13m Hova - mv start kant b 0 120

mitt 2 182

9m kant f 1 157

03 E6 13mb Tanumshede - Strömstad kant b 2 156

13m mitt 3 253

hö kant f 1 166

04 40 mv Göteborg - Rävlanda vä kant b 2 179

körf f 2 1 53

hö kant f 2 158

P1 E20 41 Floda - Bälinge vä kant b 2 178

körf f 2 131

kant f 0 150

P2 27 9m Tranemo - Borås kant b 0 154

mitt 3 185

kant f 3 278

P3 44 9m Uddevalla - Skogsbo kant b 0 199

min 3 1 95

kant f 1 105

P4 45 13m Göta - Trollhättan kant b 1 112

mitt 2 161

kant f 2 1 78

R1 E20 13mb Sza Härene - Ljung kant b 2 159

mitt 3 207

kant f 3 234

R2 E20 13m Götene - Mariestad kant b 0 104

mitt 3 186

kant f 3 164

R3 48 13m Skövde - Mariestad kant b 2 166

mitt 2 164

kant f 1 21 5

S1 E18 13mb Karlstad - Väse kant b 0 178

mitt 3 278

kant f 0 108

S2 45 9m V:a Ämtervik - Sunne kant b 0 105

mitt 3 228

kant f 0 118

S3 61 9m Speke - Edane kant b 1 146

mitt 2 150

(23)

Bilaga 1

Sid 4 (6)

(mcd/mZ/lux), för 42 delobjekt i Region Mälardalen, C., D-, T- och U-län.

objekt våg vågtyp plats delobjekt K RL

hö kant f 0 158

C1 E4 mv AB-lån - Uppsala vå kant b 1 112

körf f 1 111

kant f 3 173

C2 70 13m U-lån - Enköping kant b 1 140

9m mitt 0 137

kant f 2 164

C3 72 9m Jårlaås - Uppsala kant b 1 154

mitt 1 114

kant f 1 148

C4 255 9m A-lån - Uppsala kant b 0 133

mitt 2 170

kant f 1 154

D1 E20 13mb U-lån - Eskilstuna kant b 1 154

13m mitt 3 252

kant f 1 159

D2 E20 13m Strängnäs - Åker kant b 1 156

mitt 2 170

kant f 0 125

D3 55 9m Valla - Malmköping kant b 0 125

mitt 2 217

kant f 2 209

T1 E20 13mb O-lån - Vretstorp kant b 1 200

mitt 3 21 1

kant f 0 99

T2 50 9m Sånna - Hallsberg kant b 0 110

mitt 3 191

kant f 1 150

T3 60 9m Lindesberg - Storå kant b 0 131

mitt 1 127

kant f 3 367

U1 E18 3f Köping - Västerås kant b 3 362

mitt 3 486

kant f 3 239

U2 53 9m D-lån - Dingtuna kant b 3 291

mitt 3 224

kant f 0 147

U3 56 13m Kungsör- Köping kant b 0 141

mitt 2 195

kant f 0 152

U4 67 13m Västerås - Sala kant b 0 138

mitt 1 202

(24)

Bilaga 1 Sid 5 (6)

Tabell 5 Kvalitetsklass, K (0-3), samt retroreflexionens medelvärde, RL (mcd/mZ/lux), för 15 delobjekt iRegion Stockholm, AB-län.

hö kant f 0 125

AB1 E18 mv Ulriksdal - Åkersberga vä kant b 0 174

körff 0 100

kant f 0 108

A82 57 9m D-län - Södertälje kant b 0 96

mitt 2 151

kant f 0 70

AB3 259 9m Huddinge - Jordbro kant b 0 83

mitt 1 11 4

kant f 0 125

AB4 268 9m Väsby - Vallentuna kant b 1 145

mitt 2 173

kant f 0 133

AB5 1304 9m Sigtuna - Märsta kant b 1 143

mitt 2 188

(med/mZ/lux), för 30 delobjekt iRegion Mitt, W-, X-, Y- och Z-län.

kant f 2 142

W1 60 13m Rämshyttan - Borlänge kant b 2 134

13mb mitt 1 132

kant f 0 85

W2 60 13m Ornäs - Falun kant b 0 84

mitt 1 134

kant f 2 159

W3 70 9m U-Iän - Hedemora kant b 1 143

13mb mitt 3 252

hö kant f 1 157

X1 E4 mv C-Iän - mv slut vä kant b 3 236

kört f 1 159

kant f 0 1 31

X2 E4 13m Njutånger - Frölland kant b 1 154

mitt 2 139

kant l 0 94

X3 E4 13m Frölland - Y-län kant b 0 106

mitt 1 133

kant f 0 132

Y1 E4 13m Timrä - Härnösand kant b 0 132

mitt 1 122

kant f 0 76

Y2 E4 13m Gallsätter - Bjästa kant b 0 71

mitt 1 122

kant f 0 88

Y3 90 13m Lunde - Bollstabruk kant b 0 68

mitt 1 174

kantf 0 104

21 E14 13m Brunflo - Krokom kant b 0 100

mitt 1 153

(25)

Bilaga 1 Sid 6 (6)

Tabell 7 Kvalitetsklass, K (0-3), samt retroreflexionens medelvärde, RL (mcd/mz/lux), för 15delobjekt iRegion Norr, AC- och BD-län.

objekt väg_ vägtyp plats delobjekt K RL

kant f 1 145

AC1 E4 3f Hörnefors - U meå kant b 1 143

mitt 3 174

kant f 0 172

A02 E4 13m Umeå - Sävar kant b 0 169

13mb mitt 3 210

kant f 0 126

ACS E12 13m Umeå - Holmsund kant b 1 121

mitt 2 164

kant f 0 103

BD1 E4 13m Antnäs - Råneå kant b 0 74

13mb mitt 2 157

kant f 1 211

BD2 E4 13mb Råneå - Töre kant b 2 185

mitt 2 160

(26)

Bilaga 2

Sid 1 (9)

Validering av Ecodyn 30

1 Uppmätta delobjekt och metod

Ecodyn 30 har modifierats något sedanår 2000 och det finns därför skäl att undersöka hur detta instrument mäter jämfört med LTL-2000, som får anses vara

referensinstrument.

Mätningar har gjorts på 14 objekt, omfattande 22 delobjekt. Delobjekten har valts så att man ungefär täcker in de linjetyper som finns på svenska vägar. E22 valdes endast därför att man förra året hade problem med denna - Ecodyn 30 mätte då betydligt lägre än LTL-2000.

Mätningar har gjorts med LTL-2000 (40-70 mätvärden/delobjekt) och två

instrument av typ Ecodyn 30. Båda dessa har medelvärdesbildat retroreflexionen över 20 meter. Objekt 796 var 1000 meter långt, vilket då innebar att analysen kommer att baseras på 50 sådana medelvärden. Övriga objekt var 500 meter långa, varför man här harfått 25 medelvärden (över vardera 20 m). Tröskelvärdet för Ecodyn 30 var 40 mcd/mZ/lux, vilket innebär att värden under detta registreras som 0. Emellertid kan man säkert påstå att sådana nollor beror på missar under mätningen (tex. beroende på möte vid mätning av mittlinje) och dessa har därför betraktats som bortfall och alltså inte ingått i analysen.

Med LTL-2000 genomfördes en mätomgång på varje delobjekt, medan man med Ecodyn 30 gjorde 2, 3 eller 4 mätomgångar.

2 Variansanalys

När man tolkar kommande variansanalyser måste man ha i minnet att de är baserade på ett mycket stort material, d.v.s. många ingående Värden. Detta innebär att man nästan alltid kan påvisa signifikanta skillnader - mäter man tillräckligt mycket kan man alltid påvisa signiñkanser. Därför ska man i första hand studera de skattade effekternas storlek, 112. Denna parameter kan anses beskriva hur stor del av den totala variansen i mätningarna som förklaras av enskilda variabler eller interaktioner mellan dessa.

Tabell 1 visar den inledande variansanalysen. Under tabellen beskrivs hur den tolkas.

(27)

Bilaga 2

Sid 2 (9)

Tabell 1 Tvåva'gs variansanalys med retroreflexiorten som beroende variabel samt LINJE (12 delobjekt) och INSTR (LTL-2000, Ecodyn 30/1 och Ecodyn 30/2) som oberoende variabler.

Tests of Between-Subjects Effects Dependent Variable: R

Type III Sum Partial Eta

Source of Squares df Mean Square F Sig. Squared

Corrected Model 14318425,7a 62 230942,351 519,426 ,000 ,863

Intercept 69718612,8 1 69718612,81 156808,2 ,000 ,968 LINJE 1 1649939,7 20 582496,984 1310,128 ,000 ,837 INSTR 461550,432 2 230775216 519,050 ,000 ,169 LINJE * INSTR 812050,116 40 20301,253 45,661 ,000 ,263 Error 2275073,893 51 17 444,61 1 Total 89403472,0 5180 Corrected Total 16593499,6 5179

3- R Squared =,863 (Adjusted R Squared = ,861)

Variansanalysen i tabell 1 visar som väntat på två signifikanta (Sig.<.05) huvud-effekter och en signifikant interaktionseffekt. 112 (Partial Eta Squared) visar att skillnaden i retroreflexionen mellan de olika delobjekten (linjerna) svarar för den största andelen av variansen i mätningarna, medan skillnaden effekten av INSTR

och interaktionen är svagare. Den sistnämnda effekten (interaktionen) visar att instrumenten har mätt olika, men att denna skillnad har varit beroende av

lin-jetypen. Effekten är ganska stark varför det finns skäl att studera olika linjetyper var för sig.

Ser man till de uppmätta värdena med de tre instrumenten, så får man medelvärdet Över samtliga 12 delobjekt:

LTL-2000

135 mcd/mz/lux

Ecodyn 30/1

110 mcd/mz/lux

Ecodyn 30/2

118 mcd/mZ/lux

I medeltal mätte Ecodyn 30/2 7,3% högre retroreflexion än Ecodyn 30/1.

Tabell 2, 5 och 8 visar likadana variansanalyser som tabell 1, men nu uppdelat på intermittenta kantlinjer, heldragna kantlinjer och mittlinjer.

(28)

Bilaga 2 Sid 3 (9)

Intermittenta kantlinjer

Tabell 2 Tvåvägs variansanalys med retroreflexiorzerz som beroende variabel samt LINJE (6 delobjekt) och INSTR (LTL-2000, Ecodyn 30/1 och Ecodyn 30/2) som oberoende variabler. Avser intermitterzta kantlirzjer.

Tests of Between-Subjects Effectå*

Dependent Variable: R

Corrected Model 1362701 ,183a 20 68135,059 152,169 ,000 ,649

Intercept 16037758,1 1 16037758,1 1 35817,819 ,000 ,956 LINJ E 1 184654,889 6 197442,482 440,957 ,000 ,617 INSTR 34198,991 2 17099495 38,189 ,000 ,044 LINJE * INSTR 40440,906 12 3370,076 7,527 ,000 ,052 Error 735668373 1643 447,759 Total 22251694,0 1664 Corrected Total 2098369555 1663

3- R Squared =,649 (Adjusted R Squared = ,645)

b. LINJETYP = int kant

Man ser att interaktionseffektens styrka nu har sjunkit till 5,2%. Å andra sidan har även effekten av linje sjunkit - till 61,7% (beroende på att de intermittenta kantlinjerna hade ganska lika retroreflexion), så interaktionseffekten är inte obetydlig. Tabell 3 Visar medelvärdena från mätningarna.

Tabell 3 Retroreflexionsmedelvärderz för intermittenta kantlinjer.

R (mcd/mzllux)

linje LTL-2000 Ecodyn 30/1 Ecodyn 30/2

796 hö kant 132 126 133 796 vä kant 124 120 11 1 E22 hö kant 97 82 74 E22 vä kant 75 77 64 51h hö kant 139 146 140 51 b vä kant 154 127 125 34 hö kant 74 67 58 interm. kantl. 113 111 107

Om man i tabell 3 sätter LTL-värdena till 1,00 och beräknar de relativa värdena

för Ecodyn 1 och 2 får man som tabell 4 Visar.

(29)

Bilaga 2 Sid 4 (9)

Tabell 4 Relativa retroreflexionsmedelvärden för intermittenta kantlinjer.

R (relativt LTL-2000)

796 hö kant 1,00 0,95 1,01 796 vä kant 1,00 0,97 0,90 E22 hö kant 1,00 0,85 0,76 E22 vä kant 1,00 1,03 0,85 51b hö kant 1,00 1,05 1,01 51 b vä kant 1,00 0,82 0,81 34 hö kant 1,00 0,91 0,78 interm. kantl. 1,00 0,98 0,95

Tabell 4 Visar var interaktionseffekten finns: På Väg 796 och på Väg 51b, höger kantlinje, har man Värden som ligger inom i 10% från LTL-2000. Således har instrumenten mätt ganska lika för dessa linjer. Däremot Visar Ecodyn 30 lägre Värden på E22 och även på N 51, Vänster kantlinje. Nu är skillnaden inte kata-strofalt stor - oftast mindre än 20% - så man kan acceptera den.

Ecodyn 30/1 mätte i medeltal 3,7% högre än Ecodyn 30/2. Detta måste anses vara acceptabelt.

Heldragna kantlinjer

Tabell 5 Tvåvägs variansanalys med retroreflexionen som beroende variabel

samt LINJE (4 delobjekt) och INSTR (LTL-2000, Ecodyn 30/1 och Ecodyn 30/2)

som oberoende variabler. Avser heldragna kantlinjer.

Tests of Between-Subjects Effectå'

Corrected Model 2112129,042a 11 192011,731 333,049 ,000 ,816

Intercept 290137950 1 29013795,01 50325,107 ,000 ,984 LINJE 1952784,045 3 650928,015 1 129,050 ,000 ,804 INSTR 35459805 2 17729903 30,753 ,000 ,069 LINJE * INSTR 12933,013 6 2155,502 3,739 ,001 ,027 Error 475058,445 824 576,527 Total 326540330 836 Corrected Total 2587187,487 835

3- R Squared = ,816 (Adjusted Fl Squared = ,814) b- LINJETYP = hel kant

Här har man en mindre interaktionseffekt än för intermittent kantlinjer och för-klaringen ges i tabellerna 6 och 7.

(30)

Bilaga 2 Sid 5 (9)

Tabell 6 Retroreflexionsmedelvärden för heldragna kantlinjer.

R (mcd/mzllux)

51a hö kant 140 151 131

51 a vä kant 139 161 140

510 hö kant 224 229 226

510 vä kant 258 262 249

heldr. kantl. 180 201 184

Tabell 7 Relativa retrøreflexiOI/zsmedelvärden för heldragna kantlinjer.

51a hö kant 1,00 1,08 0,94

51a vä kant 1,00 1,16 1,01

510 hö kant 1,00 1,02 1,01

510 vä kant 1,00 1,02 0,97

heldr. kantl. 1,00 1,12 1,02

Man ser i tabell 7 att skillnaderna i uppmätta Värden är ganska lika, oberoende av linje. Ecodyn 30/1 har alltid mätt något högre än LTL-2000, medan Ecodyn 30/2 har mätt någöt lägre Värden än Ecodyn 30/1 och ungefär lika som LTL-2000. Resultaten från dessa linjer måste anses vara acceptabla om man jämför de tre instrumenten.

Jämför man de två Ecodyninstrumenten finner man att skillnaden i mätvärde i medeltal är 8,8%. Ecodyn 30/1 mätte högre än Ecodyn 30/2.

(31)

Bilaga 2

Sid 6 (9) Mittlinjer

Tabell 8 Tvåvägs variansanalys med retroreflexionen som beroende variabel samt LINJE (2 delobjekt) och INSTR (LTL-2000, Ecodyn 30/1 och Ecodyn 30/2)

som oberoende variabler. Avser mittlinjer.

Tests of Between-Subjects Effects

Corrected Model 5740022,872al 32 179375,715 448,737 ,000 ,844

Intercept 27055271,5 1 27055271 ,50 67683,146 ,000 ,962 LINJE 4387168,076 10 438716,808 1097,521 ,000 ,806 INSTR 904043,707 2 452021 ,854 1130,806 ,000 ,461 LINJE * INSTR 238914,996 20 1 1945,750 29,884 ,000 ,184 Error 1058096,560 2647 399,734 Total 34497745,0 2680 Corrected Total 6798119,432 2679

3- R Squared = ,844 (Adjusted R Squared = ,842)

Tabell 8 Visar att Vid mätningarna av mittlinjer hade man stora skillnader mellan instrumenten. Tabell 9 och 10 Visar medelvärden och relativa Värden.

Tabell 9 Retroreflexionsmedelvärden för mittlinjer.

R (mcdlmzllux)

51b 113 87 76 510 121 78 98 34shnuhnüt 74 56 62 621 108 57 74 99 166 103 127

215

153

91 '

121

209a 111 62 105 209b 189 115 159 2090 257 161 216 610 71 40 50 699 101 57 71 mittlinjer 133 83 105 VTI notat 54-2001

(32)

Bilaga 2 Sid 7 (9)

Tabell 10 Relativa retroreflexionsmedelvärden för mittlinjer.

51b 1,00 0,77 0,67 510 1,00 0,64 0,81 34 simul.mitt 1,00 0,76 0,84 621 1,00 0,53 0,69 99 1,00 0,62 0,77 215 1,00 0,59 0,79 209a 1,00 0,56 0,95 20% 1,00 0,61 0,84 2090 1,00 0,63 0,84 610 1,00 0,56 0,70 699 1,00 0,56 0,70 mittlinjer 1,00 0,62 0,79

Vid två av mätningarna med Ecodyn 30/1 var instrumentet felaktigt injusterat. Dessa två måtomgångar har tagits bort.

I medeltal skiljer måtvårdena från de två Ecodyninstrumenten 26,5% - här har Ecodyn/2 mått högre än Ecodyn/l.

Man måste konstatera att framförallt Ecodyn 30/1, men även Ecodyn 30/2, mäter alltför låga värden på mittlinjerna om man anser att LTL-2000 mäter korrekt. Mittlinjerna mättes med Ecodyn 30 i båda riktningarna. Ingen skillnad i retro-reflexion beroende på måtriktning kunde påvisas.

På rv34 mättes samma linje i samma riktning, men med både höger- och vänstermonterad Ecodyn (båda instrumenten). Resultaten blev:

Tabell 11 Resultatfrån mätning på intermittent kantlinje med höger- och vänster-monterad (simulerad mätning av mittlinje) Ec0dyn.

R mcd/mzllux

instrument monterat LTL-2000 30/1

67

vänstermonterat 56

LTL-2000 74

Om man gör en variansanalys med oberoende variabler INSTR och LINJETYP

(kant-/simulerad mittlinje) får man resultat enligt tabell 12.

(33)

Bilaga 2 Sid 8 (9)

Tabell 12 Tvåvägs variansanalys med oberoende variabler INSTR och LINJETYP. Variabeln LINJETYP har två nivåer: kantlinje, mätt med höger-monterat instrument och kantlinje mätt med vänsterhöger-monterat instrument (simu-lerad mittlinje).

Tests of Between-Subjects Effects Dependent Variable: R

Corrected Model 185369683 5 3707,394 14,423 ,000 ,134 Intercept 1 728236,378 1 1 728236,378 6723538 ,000 ,935 LINJETYP 472,306 1 472,306 1 ,837 ,176 ,004 INSTR 12226,025 2 61 13,013 23,782 ,000 ,092 LINJETYP * INSTR 5633,605 2 2816803 10,959 ,000 ,045 Error 1 20295,979 468 257,043 Total 201 9509000 474 Corrected Total 138832947 473

3- R Squared = ,134 (Adjusted R Squared = ,124)

Man ser att ingen effekt av LINJETYP, dvs. effekt av höger-/Vänstennontering har kunnat påvisas. Däremot har man skillnad i nivå mellan instrumenten och också en interaktion, Vilket klart framgår av tabell 1 1.

3 Regressionsanalys för mittlinj er

Valideringen har visat att man kan anse att Ecodyninstrumenten samt LTL-2000 mäter lika på kantlinjer. Däremot mäter både Ecodyn 30/1 och Ecodyn 0/2 för lågt på mittlinjer. Anledningen till detta är okänd. Det är därför nödvändigt att Översätta Ecodynvärden till korrekta värden för alla linjer som har mätts med vänstermonterat instrument.

Figur 1 Visar regressionslinjen för sambandet mellan värden från Ecodyn 30/1 (Renault) och LTL-2000.

:

4%

,,

///

_/

2: M

,,//5/

0 qu = 094% 0 50 100 150 200 250 300 \\

LT LZ OO O ECO1

Figur 1 Samband mellan värden från Ecodyn 3 0/1 och LTL-2000 med tillhör-ande 95 0oprediktionsintervallför enskilda observationer.

(34)

Bilaga 2 Sid 9 (9) Regressionslinjen i figur 1 har ekvationen:

R(LTL) = 6 + 1,54 0 R(EC01) med korrelationskoefñcienten r = 0,974.

Figur 2 visar sambandet mellan värden från Ecodyn 30/2 och LTL-2000.

i:

_/z7

///

/øV

M7

1, //

0 50 100 150 200 250 300

LT L2 00 0 ECOZ

Figur 2 Samband mellan värden från Ecodyn 30/2 och LTL-2000 med tillhör-ande 95% prediktionsintervallför enskilda observationer.

Regressionslinjen i figur 2 har ekvationen

R(LTL) = 17 +1,10. R(EC02)

med r = 0,983.

4 Slutsats

Analysen visar att man kan acceptera de värden som Ecodyn 30 (båda instru-menten) mäter på kantlinjer. Däremot har man ett systematiskt fel vid mätning på mittlinjer (med vänstermonterat instrument). Man tvingas därför Översätta Eco-dyn-värden till korrekta värden med ekvationema:

R(LTL) = 6 + 1,54 0 R(EC01) samt

R(LTL) = 17 +1,10 . R(EC02) .

Resultatet av denna analys ska valideras.

(35)