Framtagning av metod för bestämning av frostbeständigheten hos asfaltbeläggning. Orienterade försök

V Zfnotat

Nummer: V145 Datum: 1991-03-14

Titel: Framtagning av metod för bestämning av frostbeständigheten hos asfaltbeläggning. Orienterande försök.

Författare: Torbjörn Jacobson

Avdelning: Vägavdelningen, Materialsektionen Projektnummer : 4203610-3

Projektnamn: Frystömetod Uppdragsgivare : VTI

Distribution: fri

$ Pa: 58101 Linköping. Tel. 013-20 4000. Telex 50125 VTISGIS. Telefax 013-14 1436 Institutet Besök: Olaus Magnus väg 37 Linköping

VTI Datum: 901212 Vägavdelningen

Torbjörn Jacobson

Projekt: Frystömetod för asfaltmassa. Projektnr: 4203610-3

Lägesrapport 1990.

Bakgrund

Frostbeständigheten hos asfaltbetong är förhållandevis lite undersökt i Sverige, vilket inneburit att provningsmetoder ej utvecklats för detta ändamål. De metoder som finns för bedömning av beständighet tittar enbart på asfaltens

vattenkänslighet.

I samband med undersökningar av restprodukter som

vägmaterial och bindemedel vid stabilisering av bärlager, där frostbeständigheten har stor betydelse, utvecklades i början av 80-talet ett förfarande på VTI för testning av frostbeständigheten. Provkroppar som först vacuummättats i vatten eller svag saltlösning utsattes sedan för upprepade frys-töpåkänningar och bl a hållfasthetsnedsättning och svällning mättes. Detta förfarande visade sig stämma väl

överens med fälterfarenheter från provvägar och gav sålunda

en förhållandevis realistisk bedömning av materialets

klimategenskaper. Metoden har också använts för bedömning

av kalla asfaltmassors frostbeständighet (VTI Notat 118), liksom vid studier av finandelens (brukets) betydelse hos asfaltbetong. Metodbeskrivningar framgår av bilaga 1. Provningsverksamheten i denna undersökning har för övrigt samordnats med finandels-projektet (Vägverksuppdrag). Försökets syfte och uppläggning

Att på provkroppar av asfaltbetong testa och eventuellt förbättra eller optimera de metoder som idag används för bestämning av frostbeständigheten hos restprodukter och kallblandade massor.

Parametrar som vattenmättnadsgrad, vatten alt. saltlösning och antal frystö-cykler undersöks.

I första skedet undersöks Marshallprovkroppar av AG 16 och MAB 12 med varierande mineralogisk sammansättning.

Stenmaterialet större än 4 mm är lika för samtliga prov, granit från Styvinge, medan materialet mindre än 4 mm

(finandelen) varierar.

Utvärdering sker genom att resilientmodulen bestäms före och efter provning. Svällning och vattenmättnadsgrad är andra parametrar som kontrolleras. Provets förmåga till

återläkning (återhämtning) undersöks genom förnyad

modulmätning efter några månaders lagring efter själva

frystöförsöket. Aterläkningen har inledningsvis utförts vid

rumstemperatur.

Beskrivning av stenmaterialen

Följande 4 stenmaterial ingår i undersökningen:

Fraktion Bergart Markt Lokal

mm

0 - 4

Kvartsit

Rå

Råsjö krossa Dalsland

0 - 4 Finkornig granit Sk Skärlunda, Qstergötland

0 - 4 Gnejs Ko Kolmetorp, Ostergötland

O - 4 Glimmerrik gnejs Tö Töva, Medelpad

4 - 16

Granit

Styvinge, Östergötland

4 - 16 Gnejs Kolmetorp *)

*) Ingår endast tillsammans med 0 - 4 mm från Kolmetorp.

Preparering av provkroppar och recept

Provkropparna tillverkades enligt Marshallmetoden och lagrades först i ca 3 månader vid rumstemperatur innan de sedan testades. Sammanlagt 8 * 21 st prov tillverkades och för varje analys testades tre prov (trippelprov).

Recepten framgår nedan:

Massatyp Material Bindemedelshalt Kornkurva %

AG 16 Gnejs, Ko 4.5 Bilaga 2

AG 16 Gnejs, Tö 4.5 Bilaga 3

AG 16 Granit, Sk 4 5 Bilaga 3

AG 16

Kvartsit, Rå

4 5

Bilaga 3

MAB 12T Gnejs, Ko 6 2 Bilaga 4

MAB 12T Gnejs, Tö 6.2 Bilaga 4

MAB 12T Granit, Sk 6.2 Bilaga 4

Utförande

I princip testades proven enligt följande:

1.

Provkroppens höjd mättes med skjutmått.

2. Provet vägdes.

3. Resilientmodulen (Mr) bestäms vid +10°C.

4. Provet placerades i exsickator och täcktes med dest. vatten respektive 1%-ig saltlösning.

5. Vacummättning i 1 respektive 24 tim vid 40 mbar.

6.

Provet våtlagrades ytterligare 23 tim vid atmosfäriskt

tryck.

7. Provet vägdes och vattenmättnadsgraden beräknades. 8. Provet placerades i fryslådan och täcktes med våt sand 9. 10, 30 och 50 st frystö-cykler omfattande 12 tim

vid -23°C och 12 tim vid +23°C.

10. Provkroppens höjd mättes och svällningen beräknades. 11. Bestämning av resilientmodul vid 10°C.

12. Lagring vid rumstemperatur i 28 dygn (återläkning) och förnyad resilientmodul

En mer utförlig metodbeskrivning framgår av bilaga 1.

Resultat

I första omgången testades AG 16 med dest.vatten resp. 1 %

NaCl-lösning. Proverna vacuumättades 1 timme och

våtlagrades ytterligare i 23 timmar. Resilientmodulen

bestämdes på torra prov och efter 10, 30 och 50 cykler samt

efter återläkning (28 dygns efterlagring). Resultat:

AG 16, vacuummättning 1 tim i dest. vatten (medelvärden).

Material Resilientmodul, MPa

Initialt 10 cykler 30 cykler 50 cykler återläkn.

Gnejs, Ko 8030 4700 4200 3810 5950

Gnejs, Tö 7390 6560 5650 5470 6320

Granit, Sk 9230 7750 6710 6390 6760

4

FRTSTÖPROWWG

Vattenla r'm

1 tim

10000 9 g ( ) % Gnas.K0 -B- Gnejs, Ta» 3% Granit. Sk

9000 \

\

-=r- Karm-bit. Rx':

MM

?000

m

\

W

m,

\w/

Mr

M

P

0

7

M

g

4000 5000 I I I 0 19 50 50 päcdöhu

Antal cykler

FÖRSÄKRING I %

| 10 st 30 st 50 st cykler Gnejs, Ko 41 48 53 Gnejs, T6 11 24 26 Granit, Sk ' 16 27 31 Kvartsit, Rå 2 15 17

5

FRYSTÖPROWING

1 ?3 NGCI-lösning (1 tim)

_

9000 ?4 Gnqs,K0 -B- Gnenja| T5 SCO:) + Granit. S<

?mn

--

Hbñmmmü

Bun

_{x\QêEESS;;:&HäHKHhM///:2äj}

5

W

s.4-'-

lf

M

r

M

P

0

4900 \\x{f 3000 I 1 1 z

%

5'

E

.9;

få

E

E! '3 E .E E 1:₈

g

4

D O

?-.Bntal cykler

FÖRSÄKRING I %

I 10 st 30 st 50 st cykler I Gnejs, Ko 16 39 56, Gnejs, T6 16 37 45 Granit, Sk 15 31 39 Kvartsit, Râ 0 15 21

AG 16, vacuummättning 1 tim i 1 % NaCl-lösning (medelvärden).

Material Resilientmodul, MPa

Ini-

Efter

10

30

50

Åter-tialt vacuummättn. cykl. oykl. cykl. läkning

EQQEQT'ES'MEEB"""'5136""""83IS"Z§EB"S§66"'E§ES'

Gnejs, Tö 7550 7680 6370 4720 4310 5820 Granit, Sk 8230 7910 6960 5710 5000 6450 Kvartsit, Rå 7620 7780 8020 6500 6040 6900

Material Dest. vatten 1 % NaCl-lösning

Hål- Vatten-

Sväll- Hål- Vatten-

Sväll-rum mättnadsg. ning rum mättnadg. ning

Gnejs, Ko 9 8 0 9 5 0

Gnejs, Tö 5.7 0 6.9 0

Granit, Sk 5.2 29 0 5.5 33 0

Kvartsit, Rå 5 5 0 5 4 0

Hålrummen i provkropparna varierar vilket försvårar,

direkta jämförelser mellan stenmaterialen. Ingen påtaglig skillnad konstateras i vattenmättnadsgrad vid användning av dest. vatten resp. 1 %-ig saltlösning. Någon svällning

förekommer inte. Vattenmättnadsgraden är låg, något som Visar att vakuummättningen, inte haft avsedd effekt.

Resilientmodulen (styvhetsmodulen) sjunker, trots den låga vattenmättnadsgraden med antal frystöcykler, särskilt vid

10 cykler. Aterläkningen, eller snarare uttorkningen (?) har gett upphov till en viss ökning av modulvärdet, dock

;_omgång.2 vacuummättades proven i 24 timmar innan de utsattes för frystöpåkänningar. Provningen gjordes i

Övrigt på samma sätt som vid omgång 1. Proven bestod av

AG 16 som mättades med dest. vatten respektive 1 % NaCl-lösning. Resultat:

AG 16, vacuummättning 24 tim i dest. vatten (medelvärden).

Material Resilientmodul, MPa

Initialt 10 cykler 30 cykler 50 cykler återläkn.

Gnejs, Ko 8480 6320 5500 5190 5680

Gnejs, Tö 9210 7600 5970 5800 5980

Granit, Sk 9210 7540 6020 6070 6080

Kvartsit, Rå 9070 7430 6830 6790 7220

AG 16, vacuummättning 24 tim i 1 % NaCl-lösning (medelvärden).

Material Resilientmodul,-MPa

Initialt 10 cykler 30 cykler 50 cykler återläkn.

Gnejs, Ko 8380 6960 6720 4466 6460

Gnejs, Tö 8580 7160 6810 4980 6210

Granit, Sk 8810 7310 6980 5610 6070

Kvartsit, Rå 8210 7100 7630 6530 7440

Material Dest. vatten 1 % NaCl-lösning

Hål- Vatten-

Sväll-

Hål-

Vatten-

Sväll-rum mättnadsg. ning rum mättnadg. ning

% % % % %

Gnejs, Ko 9.2 41 0 9.3 42 0

Gnejs, Tö 5.1 39 0 5.7 40 0

Granit, Sk 5.2 33 0 5.5 42 0

8

Vnttenlagring (24- tim)

10000 2 Gnäs,K0

-B- Gneja, T5

K

-M- Granit. Sk

9000 "i

*2* Kmrtsit. RE:

.3 6000

CL

.

L r E 7000 M 6090 5000 l 1 I 0 'H3 .'50 50 .Bin-döm.

Antal cykler'

FÖRSÄKRING I %

I 10 st 30 st 50 st cykler l Gnejs, Ko 25 35 39 Gnejs, T6 17 35 37 Granit, Sk 18 35 35

Kvartsit, Rå

18

25

25

FRYSTÖPROWING

1 ?3 Nam-lösning (24 tim)

9000 4 Gnäs.Ko

_9- Gneja, T3

:x

-H- Granit. Sk

8000 _{'I' Kmrtsilz.. Ru'}

.3 7000

/

0- 2

E

\/

5_

/1

E 5000

Å:

5000 \\§{/f 4000 I I I 0 HJ 250 SI] Hur-16m.

Antm cykler

FÖRSÄKRING I %

I 10 st 30 st 50 st cykler I Gnejs, Ko 17 20 47 Gnejs, T6 17 21 42

Granit, Sk

17

21

36

Kvartsit, Râ 14 7 20

10

Den förlängda vacuummättningen ger något högre

vattenmättnadsgrad än tidigare. Ingen större skillnad konstateras mellan vatten och 1 %-ig saltlösning. Någon svällning förekommer inte.

Resilientmodulen nedsätts med antalet frystöcykler (se figurerna . Skillnaden är dock ringa mellan 30 och 50 cykler. N gon tydlig trend till större försämring med förlängd vacummättning kan inte spåras.

.Återläkningen har ökat resilientmodulen, dock inte till

ursprunglig nivå.

11

;_omgång §_testades MAB 12T. Proven vacuummättades 1 timme

innan de utsattes för frystöpåkänningar. Resultat:

MAB 12T, vacuummättning 1 tim i dest. vatten (medelvärden).

Material Resilientmodul, MPa

Initialt 10 cykler 30 cykler 50 cykler återläkn.

Gnejs, Ko 5490 4650 4670 4460

-Gnejs, Tö 5870 5700 6130 6040

-Granit, Sk 5640 5780 5910 5500

-Kvartsit, Rå 4820 4660 5030 4720

-MAB 12T, vacuummättning 1 tim i 1 % NaCl-lösning (medelvärden).

Material Resilientmodul, MPa

Initialt 10 cykler 30 cykler 50 cykler återläkn.

Gnejs, Ko 5710 5430 5310 5250

-Gnejs, Tö 5970 5900 5640 5850

-Granit, Sk 5520 5340 5220 5380

-Kvartsit, Rå 4860

4700

4880

4500

-Material Dest. vatten 1 % NaCl-lösning

Hål-

Vatten-

Sväll-

Hål-Vatten-

Sväll-rum mättnadsg. ning rum mättnadg. ning

% % % % % %

Gnejs, Ko 2.1 26 0 1.5 27 0

Gnejs, TÖ 1.5 27 0 1.7 12 0

Granit, Sk 1.8 22 0 2.0 10 0

Kvartsit, Rå

1.4

21

0

1.6

13

0

MAB-provkropparna har blivit ovanligt täta med låga hålrum.

Vattenmättnadsgraderna har blivit mycket låga och någon

svällning förekommer inte. I tre fall av fyra har lägre

vattenmättnadsgrad erhållits med dest. vatten än med

12

FRYSTÖPROWING

.

Vattenla rin

1 tim

9000 i; 9 c ) i GhâB.Ko -5- Gneja, Tö + Granit. Sk _åk-lümdsñ.nå 5000 7000

M

r

M

P

O

4000

3000

.

,

Initialt 10 50 . 50

Ant-:ul cykler

FÖRSÄKRING I %

| 10 st 30 st 50 st cykler Gnejs, Ko 15 _ 15 19 Gnejs, Tö 3 (+4) (+3) Granit, Sk (+2) (+5) 3 Kvartsit, Rå 3 (+4) 2

13

FRTSTOPROVNING

1 ?S NaCI-lösning (1 tim)

9000 % GhQB.K0 -B- Ghaja, TB

-ä- Granit. Sk

5000

'4F-IQMdáLIE 7000 0

a.

5 5000

'

n

!,

5000 4000 3000 . r* Inmaü 10 5D 50

Antal cykler

FÖRSÄKRING I %

| 10 st 30 st 50 st cykler l Gnejs, Ko 5 7 8 Gnejs, Tö . 1 6 2 Granit, Sk 3 5 3 Kvartsit, Rå 3 0 7

14

Resilientmodulvärdena för MAB påverkas inte av

frystöväxlingen, till skillnad från AG. Man kan notera de tydligt lägre resilientmodulvärdena för MAB än AG (stämmer med dimensioneringsvärden ?).

Kommentarer:

De mycket låga vattenmättnadsgraderna visar att metoden

inte fungerar på avsett sätt, inte ens för AG-massa. Vid

amerikanska undersökningar har man föreskrivit en minsta mättnadsgrad på 55 - 60 % vid likartade undersökningar (t. ex. Tunnicliff och Root's metod).

En litteraturundersökning (VTI Notat, Höbeda Peet) har indikerat följande tänkbara orsaker:

- Olämplig packningsprocess, vid Marshallpackning får man en tät hud i provytan som motverkar vattenmättning även

vid

höga hålrum. Förslag till åtgärd; Tillverka större

provkroppar, t. ex. med Kneading Compactor eller

Marshall 15 om, och borra ut kärnor med 10 cm

diameter för vidare provning.

- Nytillverkade provkroppar är hydrofoba och

vattenfrånstötande. Förslag till åtgärd; Aldra

bindemedlet (efterlikna uppvärmningen vid

massatillverkningen bättre) och lagra sedan den färdiga provkroppen vid förhöjd temperatur (ett förslag finns

från det amerikanska AAMAS-projektet).

Saltlösning har inte gett större effekt än dest. vatten, men jämförande försök bör göras vid högre

vattenmättnadsgrad före slutsatser.

Återläkningsprocessen modifieras så att den större effekten av sommarvärme efterliknas (provet uppvärms).

Inverkan av faktorer som antalet frystö-cykler, saltlösning contra dest. vatten bör göras om med provkroppar som

erhåller högre vattenmättnadsgrad (>55 %).

Det bör vidare nämnas att resultaten från

laboratorieundersökningarna föranledde ovannämnda litteraturundersökning om klimatbeständigheten hos

Bilaga'l

Vattenmättning och frystöväxlingsförsök för provkroppar av asfaltmassa.

A. Provberedning

Marshall och borrkärnor. Vattenmättning

Mä? höjd och diameter med skjutmått (på 0.1 mm

när).

Väg provet (på 0.1 g när).

Placera provet i exikator och fyll med 1 %

saltlösning (NaCl) så att provet täcks.

Vacuummätta 1 timme vid 20 mmHg, 27 mbar, undertryck.

Låt provet stå ytterligare 23 timmar vid

atmosfäriskt tryck.

Väg provet. s

Frystöförsöket

Placera provet i fryslådan och täck med våt sand

(Baskarp nr 6, 20 % vattenkvot).

Ställ in klimatskåpet på +21 och -23 oc. 10 st

frystöcykler a 12 tim +21 och 12 tim -23°C. Efter avslutad frystö mät provets höjd. Utvärdering

Beräkna vattenupptagning i vikt-% efter vattenmättnlng.

Beräkna svällning i % av provets höjd efter frystö. Bestäm resilientmodul eller pressdrag före och efter vattenmättning resp frystö.

Okulärbesiktning av provets kondition (trasig, mjuk, hel eller dyl).

Bilaga. 1

Trav i på bf* .

. '_1 Å /, /R

/<°!C,"L*' ^ (lo/ VA ,

,. v , /

Pga áf/Lak)_* 1 E _f%/":I_ (lugn/ - 4/7 65"/ [7?? I"5L 'ÅK

4,07?) ; _ ,

W

.

- "x

\ HWVÃWFE " *

^

q. i" U

/

' //U ua' Q r') Aff .

5470:30; '

Vis-U M M

wii

/fö?

-

'\

) c_\ I. ₂₅75 l l ( \ \ \\\_-\<44^C'1:3 'fi / . I* F) 5 3 7 D IH im, \ '/. I O \ »Ni_{-_J \}. _...Io _{( /}i l (_. _{' , . \} /49-313 9 1 ) * \ \

(55

1;

;5

\

s

SA

R/

La

n

nn

nI

L/

I

(1

11

11

61

37

5w

i . 1

1%-Lf u'?,..=fzfc§7) c O'FUs zmmmmu \

\ P-_foTpLR-Tm' C0 WO »'.. -_\ /és«'\) S/ÃÄCA /ñvx n Z-*ri'LO-x

: :hk

*I* j

i

_

- i': ._3 ". fr' :. - _ lf_ '__V in 7; f 'då ., l 4 P

-- -- UL:- La L»w d

»fw

/Fi ;1(1 '.z

3

i /1 ;1 /\ j7 x\ 1f \f L X "i I _/

;J

0 I

än_ .X ?sfy \\ ' 'v1 - . I' .N' PPAYL F0

;MIn/MM»-0:

2

9

.153

(' 'U *W i i'.-\,1 t-ø' .f'J \x 4 r-:ç '_/Kt \'. :Ni .\ .. \-1 4. (VV gl'M - VA L ' ,i

4,3-

ka

»

ø"

.Nä C' f' ' (i :4 ,.J

lä

2:0 .454 01mm* 2.-: u'

ngn

I

_{__,J}

13°: ((154 '1

Vättenmättning och frystöväxlingsförsök för emnlsionsstabiliserade provkroppar.

A. Provberedning

Marshall, Hveem eller borrkärnor. Torrlagring 7 eller 28 dygn.

Vättenmättning

Mä; höjd och diameter med skjutmått (på 0.1 mm

när).

Väg provet (på 0.1 g när).

Placera provet i exikator och fyll med dest.vatten

så att provet täcks.

Vacuummätta 1 timme vid 30 mmHg, 40 mbar, undertryck.

Låt provet stå ytterligare 23 timmar vid

atmosfäriskt tryck. s

Väg provet. Frystöförsöket

Placera provet i fryslådan och täck med våt sand

(Baskarp nr 6, 20 % vattenkvot).

Ställ in klimatskåpet på +21 och -23 OC. 10 st

frystöcykler a 12 tim +21 och 12 tim -23°C. Efter avslutad frystö mät provets höjd. Utvärdering

Beräkna vattenupptagning i ikt-% efter vattenmättning.

Beräkna svällning i % av provets höjd efter frystö. Bestäm resilientmodul eller pressdrag före och efter vattenmättning resp frystö.

Okulärbesiktning av provets kondition (trasig, mjuk, hel eller dyl).

BMQSQ 2

RESULTAT AV PROPORTIONERINGEN

HmhitfHEZ

isserande vikt-x < önskad gradering

m 0 m 0 m m m m m 0 I I 0 l I I I l l | I i 1 I 0.074 0. 25 0. 0.5 1.0 16 MüMümimq

Maskvidd Resultat Idealkurva Avvikelse

mm % % % 16.000 99.0 100.0 -1.0 11.200 73.1 74.0 -O.9 8.000 61.2 63.0 -l.8 5.600 55.4 54.0 1.4 4.000 49.5 48.0 1.5 2.000 35.0 37.0 -2.0 1.000 23.1 27.0 -3.9 0.500 15.7 20.0 -4.3 0.250 10.7 13.0 -2.3 0.125 7.0 8.0 -l.0 0.074 5.2 5.0 0.2 Maxavvikelse 4.3 för sikt 0.500 Medelavvikelse 0.7 Fraktion Volymprocent 0-4 53.2 4-8 7.2 8-12 10.5 12-16 29.1 Summa V01-% 100.0

Qönönnn \ IR;- Mh T 1" A'AI.-. Kornsforlek, mm 0,063 I|IIIIIu||u|u 1 I I I 0,125 0,25 0,074 0,5 1,0 45,6 8 11,2 16 20 25 32 5060 100 200 .l r nu nu 7a nv Cs nu h? nu _ C u _nu 0, nv _ Ib nu nu nu , 0 _nu 100 _{_}

.. ._ _. .. _ _-_q du-0,06 _ -_ -_ -_ n u-_ q d ñq

===

=l=

===

.

u -_ -_ -. -q l l r l l an L - u-q u_ -' -r -l - u -q -. u l ' r -l -I I F I I I I F I L l l r ll -l r i l l l r l l 02 ud d a - u-_ -_uu_ - _--_ _d u_ I I I I l i r ' -.. ._ _q

--r

u,

.. ._ _.___ I I P I L l l r l l .. .. ..._ _ l i r -. l |r l l -r ' l " r -. . . r . . .. .. .-' -r ' l TTIIIIIH u-q q d --d -_ -_ _-I _ n n -_ uu-H -q 1_ -u _ _ - -q -__ -_ -q qq _ -_ - u-.. .. -. .. . .. .. .. .. .

.. .. .. .. . .. .. __ .. . _. _. _q q. .. .. .. ._ . I 5. .. !J -. 0 -. . I I F I I

F |. |

/

I l r l l ' l r ' l l ' r ' l I IF I J II .... _-_. . d -_ -_. .. __ .q .

//r

,

.. ._ _q .. . _uu-_u_

:. .. .Z F Illlln|l I -' r -l -' r i l l |r l l .. ._ __ __ _ I l r l l ._ ._ __ .. _ ' -r -__ __ __ __ _ I I F I I l l r l l .. .. __ .. . l i r l a _-__ __ __ _ -r ' l .. .___ __ I I F I I l u_ _ -_ -_ _. .. _. _. q_ _. ._ _. .. . _-_q -_ -_ -_ -: _ : _ |J _ un d -_ _ 1 -.. .. .. .. . . uu-_ -.. ._ __ .. IJ l " r -__ -_ __ --l l r l l - u-_ -' -r -. _ - u -I I F I I -r |l -r -l .. .. .q _. _. _. _. . ' -r ' l q. _. _. ._. -r ' l _. _. _. .1 ' -r ' -_ _ -_ _ -.. ._ __.. . .. .. __ ._ . .. .___ - i qq qq d. .. . .. .. .. . .. .. .. .. .

.... _. _. ... ._ _. p_ . .. .. .. .. . __ a__. __ . .. .. _. _. . .. .. _. ... .. .. _. .. . __ _. __ _. .

VTI nr: Bi \O\5C\ 3

Grov mo 'Mellansandl Grovsand l Fingrus l Grovgrus I Sten

' Finsund 'Mellansandl Grovsund I Fingrus I Mellangrusl Grovgrus I Mellanstenl

Kornsforlek, mm 0,074 ll|llfl1lllllll 0,063 0,125 0,25 0,5 1,0 ITTHIHI 2 45,6 8 11,2 16 20 25 32 5060 100 200 0 _ lb nu 7a nv C5 nv av: anv _ c. . O 0: nu I_ nu nu nu F , Ö _nu I00 .. ._ _. .. ._ = 1 _ = : __ __ __ _-_ _-__ __ -.. ._ _. __ q__ _. __ __ . 0,06

-_. .. _-_a q. _. _. _. .. . _ _ -_ _ -q -d _ -q u-_n un -_ q_ ma a-__ _m _

l i r -l L -I r ' l l -r l l l l r l l _ -_ -_ -_ l l F I : _ uu-_ _ -_ u I I F I I 02 l I I I -_ w_

Å

_uu- _-_ -_ u -_ -_ -II -II d d -d -_ _ ' -r ' l .. ._ __ ._ _ l ' r -l ' _ .. .___ . 1 " r ' . .. .. _q ._ _ ' -r -l I l r l l ' -r ' l ' l r ' l .. ._ _. .. . I l r l l 06 __ -_ _-u_

/

-_ -_ _ -u I I I . uu-_ d n _ -. -. . . -1 1 ,

/

_. .. _. __ _ _. .. _. __ _ .. .. .. .. . .. .p -. .. _ .. .ud -A AR _. .. _. .. . _ -d -_ -_ d -_ .. .. -. .. . _. _. __ .. . I I I I ' l r -l " r -l -l r i b-_. _. ._ mü l l r l l -i r ' l I I F I l ||P U I -I f ' l ' -r ' -' -r ' l I _ -_ -_ uu-_ u -_ -_ --d __ -_ -_ .. .. _u. .. _ -_ -.. .. .. ._ . u_ _-__ _ .. ._ _-_ III! II|| I Il l r l n l i r l l ....__ __ _ |I r l 4 _. .. _. __ . ' l r ' l I I F I I I I P II l l r l l .. .. __ _. _ I s r ul _ d c -_ -_ -_ -_ u -_ _ -_ -.. .. _. _. . T I _ un d -_ u_ -l Il r l l _ _ -_ _ -_ d -' -r ' l _ uu-_ u-uq h -_ _ -" r -. _- _u -' -r -I l r l l _. .. _. __ _ .. .. .. ... _ -_ -.. .. .. .. _ .. .. .. .- .i b. ._ .. .. .. .. .. .. . .. .. _._. . .. .. _. ._ _ .. _. __ .. . .. .. _. .. . I .p hp -p .. . .. .. .. .. . .. .. __ .. _ _. _._. _. _ .. ._ _. .. . __ _. _. _. _ .b .. .. .b _

VTInr: Bilaga LI

Grov rno IMellansundI Grovsnnd I Fingrus I Grovgrus l Sten

Finsand 'Mellansundl Grovsund I Fingrus l Mellangrusl Grovgrus I Mellanstenl