1 (66)
Självständigt arbete (30 hp)
Författare Program/Kurs
Örlkn Björn Hallén HOP 19-21
Handledare Antal ord: 19076
Prof. Harald Høiback Beteckning Kurskod
Självständigt arbete
mastersuppsats, krigsvetenskap
2HO013
En marin doktrin, varför då?
Sammanfattning:
Denna uppsats frågeställning tar oss på en resa från kalla krigets kyligaste period med den strategiska kultur som präglade den svenska säkerhetsstrategin till läget idag med de förändringar som skett på vägen.
Genom att fokusera på de försvarspropositioner och svenska marina doktriner eller doktrinliknande dokument som getts ut inom ramen för det tidsfönster som valts, 1980-2020, skapas en förståelse och en relation mellan det auktoritära och det auktoritäras beroenderelation. Beroenderelationen till befolkningen och omvärlden samt spårbarheten av detta i de marina doktrinerna.
Harald Høiback har forskat inom militära doktriner och utvecklat en teori om vikten av balansen mellan de hörnstenar som ingår eller bör ingå i en militärdoktrin, för att doktrinen ska fylla det syfte som avses. Tillsammans med Elizabeth Kiers teori om strategisk kultur skapas ett verktyg som gör att analysen och förståelsen för vad som har varit, det som är och det som kan komma att bli, ökar. Balansen mellan det auktoritära och militärteori kan inledningsvis tyckas vara självklar men komplexiteten kopplat till säkerhetsstrategi gör att syftet med doktrinen emellanåt varierar, hur har det då sett ut, hur ser det ut idag, och hur kan det tänkas se ut framöver?
Nyckelord:
Krigsvetenskap, Harald Høiback, hörnstenar, verktyg, Elizabeth Kier, strategisk kultur, marin doktrin, försvarsproposition, idéanalys, innehållsanalys, tematisk analys.
2 (66)
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 4
De geografiska kraven ... 4
Förutsättningarna för denna studie ... 5
Utvecklingens effekt på Försvarsmakten ... 5
Doktrinens roll ... 6
1.1 Forskningsfrågor ... 7
1. 2 Material och avgränsningar ... 7
1.3 Begreppsanvändning och definition ... 9
1.4 Disposition ... 13 2. Forskningsöversikt ... 14 2.1. Tidigare forskning ... 14 2.1.2 Uppsatsens forskningsbidrag ... 21 3. Forskningsdesign ... 22 3.1 Teori ... 22
3.1.1 Hörnstenarna i Høibacks teori ... 22
3.1.2 Verktygen i Doktrinen ... 25
3.2 Elizabeth Kiers teori om strategisk kultur. ... 27
3.3 Nyttan med dessa två teorier kopplat till frågeställningen ... 28
3.4 Metod ... 28
3.5 Operationalisering ... 34
4. Analys ... 36
4.1 Elizabeth Kiers teori om strategisk kultur och dess påverkan på den doktrinära utvecklingen. ... 36
4.1.1 Indikator: Mål. ... 36
4.1.2 Indikator: Medel. ... 39
4.1.3 Indikator: Metod. ... 41
4.1.4 Indikator: Internationell påverkan. ... 44
3 (66)
4.2 Harald Høibacks teori om militära doktriner ... 48
4.2.1 Indikator: Militär teori. ... 48
4.2.2 Indikator: Auktoritet. ... 50
4.2.3 Indikator: Förändring. ... 52
5. Resultat av analys kopplat till frågeställning och slutsats. ... 54
5.1 Delfråga 1: Vad föranleder en förändring och framtagande av nya marina doktriner? ... 54
5.2 Delfråga 2: Hur har balansen mellan de tre syftena, verktygen, sett ut i de svenska marina doktrinerna? ... 55
5.3 Delfråga 3: Vad är och har varit det huvudsakliga syftet med de svenska marina doktrinerna? ... 55
5.4 Vilken funktion fyller de svenska marina doktrinerna? ... 56
5.5 Slutsats ... 57
6. Diskussion, reflektion, samt förslag till fortsatt forskning ... 59
6.1 Diskussion ... 59
6.2 Förslag till fortsatt forskning ... 62
7. Referenser ... 63
7.1 Hemsidor ... 65
4 (66)
1. Inledning
De geografiska kraven
Sverige, liksom alla andra stater med kust mot havet, är beroende av havet för den övervägande delen av all handel som bedrivs med andra stater.1 Som exempel kan nämnas att cirka 30 procent av Sveriges utrikeshandel passerar Göteborgs hamn.2 Beroendet av havet som handelsväg leder till att kuststater prioriterar att säkerställa tillgången till detta för den egna statens ibland livsviktiga flöde, detta gäller även Sverige.
I Regeringens proposition för perioden 2021-2025 står följande:
När det gäller geografiska områden med särskild relevans konstaterar Försvarsberedningen att Stockholmsområdet, Gotland, sydöstra Sverige, Öresundsregionen, Västkusten med Göteborg, […] är strategiskt viktiga för försvaret av Sverige i händelse av en kris eller krig.3
De särskilt relevanta områdena är i sig inte något nytt, det är återkommande i tidigare politiska propositioner. Det viktiga är medvetenheten om dessa områdens betydelse för statens välmående, vilket har lett till att Sverige sedan lång tid (ca 500 år) insett behovet av förmågan att agera och strida till sjöss, med syfte att säkra just de egna handelstransportvägarna eller förvägra en motståndare tillgång över dessa geografiskt relevanta områden. Denna förmåga grundar sig likt all annan militär förmåga på politisk vilja och erfarenheter från tidigare liknande verksamhet såsom stridigheter, belägringar och eskort. Detta har under minst lika lång tid som det existerat utmynnat i militärteorier som nedtecknats och implementerats i militära doktriner eller doktrinliknande dokument för att utveckla och anpassa försvarsorganisationer inför framtida situationer.
I en krigssituation kommer det på båda sidor vara av stor vikt att behålla resp. skaffa sig kontroll över Östersjöinloppen.4
1 Gunnar Åselius, ”Continuity and change – lessons from 1000 years of geopolitics in the Baltic Sea area”,
Global Affairs 4, nr 4–5 (2018), 4.
2 Regeringskansliet, Sveriges export- och investeringsstrategi, 2019.
3 Proposition 2020/21:30. Totalförsvaret 2021 - 2025. (Stockholm, 2020), 60. 4 Proposition 1981/82: 102, 19.
5 (66) Det är dock inte bara i Sverige och i Östersjön som denna medvetenhet finns. Historien är full av exempel som visar på sjöstridskrafternas påverkan på andra nationer och nytta för den egna nationen. Effekterna av påverkan drabbar olika nivåer, från den taktiska via den operativa upp till den strategiska nivån.5 Oavsett vilken nivå som drabbas av eller utövar påverkan så finns det i grunden för det militära agerandet alltid kunskap (en militärteori), en plan för att nå ett mål (en strategi), samt på vilket sätt och med vilka medel det ska ske (taktik). Samlar du allt detta i ett dokument då har du grunderna till en doktrin.6
Förutsättningarna för denna studie
Sverige har upplevt en lång period av fred, dock inte utan påverkan av de två världskrigen vilka följdes av en lång period av oroligheter i vårt närområde, det kalla kriget mellan öst och väst.
Den uppbyggnad som har skett i Barents hav och Östersjön har inte minst påverkat situationen i det nordiska området.7
Oroligheterna minskade inte i Östersjöområdet av det som följde av att Warzawapakten upplöstes och Sovjetunionen föll 1991. Polens- (1999)8, Estlands-, Lettlands- och Litauens medlemskap (2004)9 i Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato) ökade återigen spänningarna i Östersjön. Stora politiska spänningar uppstod mellan Ryssland och dennes då uttalat störste fiende, Nato, som i och med detta blev en nära granne.
Utvecklingens effekt på Försvarsmakten
Till följd av det som skett har Försvarsmakten (FM) under de senaste 40 åren genomgått ett antal större ominriktningar. Från att ha varit ett massivt nationellt fokuserat invasionsförsvar till en mindre och anpassad organisation med internationellt inriktad verksamhet. Därefter tillbaka till nationellt fokuserat försvar med inslag av uttalat internationellt samarbete i syfte att öka den egna nationella säkerheten, men också bidra till att öka säkerheten inom den gemensamma intresseregionen.10
5 Geoffrey Till, Seapower : A Guide for the Twenty-first Century, 4:e uppl. (Abingdon: Routledge, 2018), xiii–
xiv.
6 Harald Høiback, ”What is Doctrine?”, Journal of Strategic Studies 34, nr 6 (2011): 883f. 7 Proposition 1981/82: 102, 17.
8 Säkerhetspolitik.se. Nato. https://www.sakerhetspolitik.se/Sakerhetspolitik/Internationella-organisationer/nato/.
(Hämtad 21-01-18).
9 Ibid.
6 (66) Ominriktningarna har lett till att FM efterhand gett ut nya doktriner eller doktrinliknande publikationer, vilka är baserade på politikernas styrningar och strategiska målsättningar. Doktrinliknande publikationer finns på flera nivåer inom FM (taktisk, operativ eller strategisk) och benämns olika, t.ex. taktiska publikationer, reglementen eller föreskrifter beroende på i vilket syfte eller för vilken verksamhet de är framtagna.
År 2005 utgavs "Doktrin för marina operationer" (DMarinO).11 Denna publikation var den första marina publikation som hade ordet doktrin i sin titel och också den enda. De doktrinliknande föregångarna till DMarinO i marinen bestod av två publikationer, dessa var "Taktikregemente för flottan" (TR FL), TR FL utgavs 1987, och "Taktikreglemente för kustartilleriet" (TR KA), TR KA utgavs 1988.
Erfarenheterna från andra världskriget och det efterföljande kalla kriget beaktades och inarbetades bl.a. i dessa två marina doktrinliknande publikationer. Idag finns det en gemensam doktrinliknande publikation för de två i försvarsgrenen Marinen ingående vapenslagen (Flottan och Amfibiekåren), "Taktikreglemente för marinstridskrafterna" (TRM 1(A)), den utgavs år 2010.
Hösten 2018 påbörjades arbetet med att revidera TRM 1(A), detta arbete avstannade dock med anledning av nya styrningar och direktiv från FM i och med framtagandet av den försvarsmaktsövergripande doktrinen; "Doktrin för Gemensamma operationer" (DGO 20)12. Arbetets avstannande med revisionen innebar att Marinen idag (2021) fortfarande har kvar TRM 1(A) från 2010 som gemensam styrande doktrin under DGO 20. Den nya reviderade versionen av TRM 1(A) planeras att ges ut under 2021.
Doktrinens roll
En doktrin kan enligt Høibacks teori ha tre huvudsakliga syften eller verktygsfunktioner; den kan vara utbildande, den kan användas för att genomföra förändring inom en organisation och den kan användas som ett verktyg för styrning.13 Høiback refererar i sin tur till Geofrey Till som menar att doktriner ska ses som en restaurangmeny innehållande flera måltider för att balansera och harmonisera mellan de olika syftena och valmöjligheterna med doktrinen.
11 Försvarsmakten, DMarinO: doktrin för marina operationer, (Stockholm: Försvarsmakten, 2005). 12 Försvarsmakten, Doktrin Gemensamma operationer (Stockholm: Försvarsmakten, 2020). 13 Harald Høiback, ”What is Doctrine?”, Journal of Strategic Studies 34, nr 6 (2011): 888ff.
7 (66) Doktrinen har till uppgift att tydliggöra ett enhetligt synsätt på tillämpningen av militära resurser, där åtgärder och beslut skall förstås utifrån en gemensam referensram.14 Uppnås inte detta kan det rendera i organisatorisk frustration, ifrågasättande av legitimitet för verksamheten både inom och utom organisationen samt en oförståelse för doktrinernas syfte och funktion.15
Gemensamt för de tre syftena är att det bör finnas en militärteoretisk bas att bygga doktrinen på, vilket också Høiback lyfter fram i sin teori.16 Detta för att resurserna som FM förfogar över är ändliga och därmed bör nyttjas på det mest effektiva sättet för att uppfylla den politiskt strategiska målsättningen, samt att undvika att göra om gamla misstag och använda kunskapen till att utvecklas och anpassa sig till nya situationer.
Teorin ska fostra den blivande fältherrens intellekt eller snarare vara honom till hjälp vid hans självfostran. […]. Teorin skall verka på samma sätt som en klok lärare styr och underlättar ynglingens intellektuella utveckling utan att därför föra honom i ledband genom livet.17
1.1 Forskningsfrågor
Vilken funktion fyller de svenska marina doktrinerna?
Studiens avsikt är att ta reda på huruvida det är balans mellan de tre huvudsakliga syftena i de marina doktrinerna. Får militärteorin stå tillbaka i för stor utsträckning till förmån för de politiskt strategiska målsättningarna och trenderna (det auktoritära)?
Detta är studiens huvudsakliga forskningsfråga, för att svara på den krävs det att den styckas upp i underfrågor som alla stöder i processen med att finna förklaring till det upplevda fenomenet.
Nedanstående tre underfrågor stödjer studien i framtagande av relevant teoriramverk, forskningsunderlag, analysverktyg samt för att förklara fenomenet.
1. Vad föranleder en förändring av marina doktriner?
2. Hur har balansen mellan de tre syftena, verktygen, sett ut i de svenska marina doktrinerna? Om det råder obalans kan det i sin tur leda till att spårbarhet i verksamheten och förståelse hos politikerna för det bästa nyttjandet av FM marina resurser inte uppnås.
3. Vad är och har varit det huvudsakliga syftet med de svenska marina doktrinerna?
14 Høiback, ”What is Doctrine?”, 887.
15 Harald Høiback, ”The Anatomy of Doctrine and Ways to Keep It Fit”, Journal of Strategic Studies 39, nr 2
(2016), 185–197.
16 Ibid.,192f.
8 (66) 1. 2 Material och avgränsningar
Empirin i uppsatsen grundar sig på relevanta data utgivna inom ramen för undersökningen, s.k. normativa dokument. Dessa är framtagna genom teoribaserat urval och är direkt- eller indirekt kopplade till styrning av marin verksamhet inom FM.
Avgränsningar i uppsatsen är tidsmässigt år 1980 till 2020. Denna tidsperiod är intressant för uppsatsens forskning, då den tar avstamp mitt i kalla kriget med den invasionsförsvarsanpassade försvarsmakt som vi hade då. Därefter följer övergångsperioden med nedrustning och omställning till internationellt inriktat försvar för att sedan ominriktas till ett förvar med fokus på nationell verksamhet och tillsammans med andra stater i närområdet hantera det militärstrategiska läget i Norden.
Avgränsningen att enbart undersöka svenska marina doktriner görs för att jag prioriterar djup framför bredd, i en djupare akademisk analys. Tidigare forskning har i relativt stor utbredning genomförts både på svenska övergripande doktriner samt internationella. Dock finner jag ingen tidigare forskning som på detta sätt som jag gör avhandlar de svenska marina doktrinernas innehåll och balans inom ramen för stipulerad tidsperiod, vilket jag finner relevant för att förstå vår samtida och framtida doktrin. TR KA är utesluten i denna studie då den är skriven i samma tidsera som TR FL och därmed anses TR FL ge tillräckligt empiriskt underlag samt representera den delen av tidsperioden för forskningen.
Artiklar och böcker i denna studie har en direkt- eller indirekt koppling till de teorier, den forskning eller den debatt som finns kopplat till doktrinutveckling. I enskilda fall nyttjas debattartiklar med koppling till marinspecifika frågor. För att få ytterligare djup i forskningen har intervjuer med personer inblandade i utvecklingen av de senare marina doktrinerna genomförts. Personerna har valts ut för att de fortfarande är aktiva inom FM och har använt publikationerna i sitt yrkesutövande på ledande positioner samt haft påverkan på utvecklingen av de senare. Intervjuerna utgör inte del av empirin utan är en del av och ger ytterligare en dimension till uppsatsens diskussion och analysdel. Uppsatsen har skrivits utifrån de åtta generella levnadsregler som framhävs av vetenskapliga rådets publikation "God forskningssed".18
9 (66) 1.3 Begreppsanvändning och definition
Inom forskning relaterat till doktriner förekommer flertalet begrepp som även är med i denna uppsats. För att klarlägga förhållningssättet och relationen till dessa följer nedan en förteckning och förklaring av de begrepp som bedöms vara av vikt.
Doktrin är för denna uppsats ett centralt begrepp, med inriktning mot svensk marindoktrin. För att komma ned i det specifika området behöver uppsatsen klarlägga definitionen av begreppet generellt och vad det innebär, vad är egentligen en doktrin?
Jerker Widén och Jan Ångström definierar doktrin som ”institutionaliserad kunskap om hur, till vad och varför militära resurser ska utnyttjas” 19. En tolkning av detta är att en doktrin eller en doktrinserie ska representera kunskapen vunnen inom organisationen, egenupplevd eller insamlad på annat sätt, för att bidra till ett optimerat nyttjande av de militära resurserna på alla nivåer, från strategisk- via operativ- ned till taktisk nivå, syftande till att möta de övergripande strategiska målsättningarna. Widén och Ångströms definition är den som används i denna uppsats.
Strategi är ett begrepp som förekommer i många sammanhang, det är därmed av vikt att definiera de olika sammanhangen som förekommer i denna uppsats och innebörden av dem. Carl von Clausewitz definierade och delade upp det på följande sätt:
… taktiken läran om stridskrafternas nyttjande i strid och strategin läran om stridens
nyttjande för att nå krigets syfte.20
Vad som ur detta citat kan utläsas är att strategi är den överordnande nivån och den består i sin tur av flera delar som ska fungera tillsammans för att nå ett gemensamt mål, taktiken beror på strategin och strategin beror på målsättningen (de politiska målsättningarna).
Colin S. Gray som var en mer samtida forskare inom ämnet strategi beskrev strategi som bestående av 17 olika dimensioner, dessa dimensioner är i sin tur beroende av varandra för att nå det gemensamma övergripande målet. Gray kategoriserar dessa dimensioner i tre olika huvudgrupper21:
19 Jerker Widén, Militärteorins grunder, red. Jan Ångström (Stockholm: Försvarsmakten, 2005), 7. 20 Clausewitz, Om kriget, 88.
10 (66) 1. Folk och politik: folk, samhälle, kultur, politik och etik.
2. Krigsförberedelser: ekonomi och logistik, organisation, militär administration, information och underrättelser, strategisk teori och doktrin, teknologi.
3. Egentligt krig: militära operationer, ledning, geografi, friktion, motståndaren och tid.
Vad avser denna uppsats val av definition av begreppet maritim strategi anser jag att Lars Wedin beskriver det bra i sin artikel "Svenskt marinstrategiskt tänkande – en återblick med
sikte på framtiden", där marin strategi definieras på följande sätt av Wedin:
…vetenskapen och konsten att manövrera de maritima krafterna så att dessa bidrar till framgång med den fullständiga strategin, som har till uppgift att uppfylla den allmänna politikens mål.22
Denna definition används inom ramen för denna uppsats då den överensstämmer bra med Widén och Ångströms definition av Doktrin.
Säkerhetsstrategi definieras i publikationen "Nationell säkerhetsstrategi" av Sveriges regering enligt följande:
Strategin syftar till att stärka vår förmåga att effektivt och samordnat förebygga och möta omedelbara och långsiktiga hot och utmaningar.23
Enligt Jacob Westbergs teori om säkerhetsstrategi med de fyra hörnstenarna mål, medel, metod och miljö24 väljer jag att definiera begreppet säkerhetsstrategi på följande sätt: det är ett samlingsbegrepp som beskriver hur (metod) en stat, eller organisation, med tillgängliga resurser (medel) ska/kan nå sina mål. Tillgängliga resurser i form av t.ex.: militär, politik, ekonomi, internationella relationer etc. inordnas under nationens säkerhetsstrategi och dessa utvecklar egna strategier (för FM militära doktriner) i linje med denna.
22 Lars Wedin, ”Svenskt marinstrategiskt tänkande - en återblick med sikte på framtiden”, Forum navale 68
(2012), 107.
23 Regeringskansliet, Nationell säkerhetsstrategi (2017), 5.
11 (66) Hur staten väljer att nyttja sina resurser grundar sig mycket i vilken typ av strategisk kultur som präglar statens beteende och strategiska inriktning.25 Miljö representeras av strategisk kultur i denna uppsats.
Strategisk kultur är ett debatterat och omtvistat begrepp, tvisten handlar ofta om huruvida
kultur går att använda som en fristående variabel eller ej.2627 Denna diskussion är inte relevant inom ramen för denna uppsats. Enligt Jacob Westberg är den strategiska kulturen något som formar en stats framtoning i allt den gör, även i dess militära uppbyggnad och utövande av militär makt, såväl inomstatligt som utomstatligt. Den strategiska kulturen och en stats säkerhetsstrategi är dock inte något som är absolut utan de ändras hela tiden över tid baserat på erfarenheter och nya ingångsvärden från yttre- och inre påverkande faktorer.28
Elizabeth Kier menar att strategisk kultur formar handlingar genom att tillhandahålla de ultimata värdena eller målen som eftersträvas. Organisationer eller individer ändrar och anpassar sig för att uppnå dessa mål. Som en bisats till detta menar Kier att det inom den militära allmänna kulturen inte finns en preferens för antingen en offensiv eller defensiv doktrin, den strategiska kulturen sätter sin prägel på den militära kulturen.29
Militärteori är ett begrepp som tangerar och berör många andra närbesläktade ämnen. För att definiera begreppet och dess betydelse i denna uppsats väljer jag att utgå från Widén och Ångströms definition av begreppet.30 De inleder sin definition med att skilja militärteori från militära tankar, militära doktriner, militär historia, och övriga forskningsfrågor som kan förekomma inom militär verksamhet. Militära tankar för att de är just det, tankar, en teori är mer genomarbetad än en tanke.31
… medan alla teorier är tankar är inte alla tankar teorier.32
25 Westberg, Svenska säkerhetsstrategier Teori och praktik, 10ff.
26 Colin S Gray, ”Strategic culture as context: The first generation of theory strikes back”, Review of
International Studies 25, nr 1 (1999), 49–69.
27 Alastair I Johnston, ”Strategic Cultures Revisited: Reply to Colin Gray”, article, Review of International
Studies 25, nr 3 (1999), 519–523.
28 Westberg, Svenska säkerhetsstrategier Teori och praktik, 44.
29 Elizabeth Kier, ”Culture and Military Doctrine: France between the Wars”, International Security 19, nr 4
(1995), 79.
30 Widén och Ångström, Militärteorins grunder. 31 Ibid., 5.
12 (66) Denna definition är viktig då militärteorin är en av grundstenarna i byggandet av doktrinen, enligt Høibacks teori, den representerar den instutionaliserade kunskapen.33
Genom att studera militär- och krigshistoria, lär vi oss hur det har varit, men inte hur det kommer att bli. Dock kan historia utgöra empiri och därmed bidra till utvecklandet av teorier om hur det kan komma att bli. Widén och Ångström understyrker att slutsatser från historiska exempel inte kan betraktas som teorier, men att de tillsammans med annan kunskap kan bidra till utvecklandet av militärteorier.34
Militärteori kan beskrivas som läran om krigets natur och karaktär samt krigets framgångsrika genomförande.35
Läran om krigets natur, karaktär och framgångsrika förande, är enligt mig således en fundamental del i doktrinen.
RMA är även det ett omdiskuterat ämne, precis som Widén och Ångström beskriver att historia är. Det är även det en viktig bidragande faktor i framtagandet av teorier, historien har påvisat att Revolution in Military affairs eller Revolutioner inom Militära Angelägenheter (RMA) har påverkan på militära metoder vilket i sin tur leder till utveckling och förändrat taktiskt agerande på stridsarenan. RMA hänger ofta ihop med en teknisk utveckling som leder till en omfattande samhällspåverkan. Ett historiskt exempel på detta är utvecklande av kärnvapen vilket ledde till utvecklande av nya doktriner för supermakterna vilket lade grunden till det kalla kriget.36
Individuals or groups do not control military revolutions: they merely seek to survive them.37
De tekniska och vetenskapliga genombrott som hela tiden genomförs finner militären ofta nytta för och de implementeras och utnyttjas i militära sammanhang.38 Inte sällan blir fördelarna av dessa implementationer stora, vilket leder till fördelar gentemot en motståndare.
33 Høiback, ”The Anatomy of Doctrine and Ways to Keep It Fit”, 188ff. 34 Ibid., 7f.
35 Widén och Ångström, Militärteorins grunder, 10.
36 Ron. Robin, ”The Cold World They Made : The Strategic Legacy of Roberta and Albert Wohlstetter”,
Harvard University Press (Cambridge, MA, 2017), 46.
37 Mark Grimsley, ”Surviving military revolution: The U.S. civil war”, The Dynamics of Military Revolution,
1300-2050 (2015), 74.
38 Theo Farrell och Terry Terriff, The Sources of Military Change : Culture, Politics, Technology (Lynne
13 (66) Detta är att beteckna som en RMA, vilket utan tvekan är något som bör inarbetas i den instutionaliserade kunskapen som en doktrin representerar. Gray menar att man inte kan förstå RMA utan att förstå strategi. Han trycker på att det är viktigt att förstå sambandet mellan historia, strategisk teori och sociologiskt perspektiv.39
1.4 Disposition
Uppsatsen är en longitudinell kvalitativ studie av politiska styrdokument och svenska marina doktriner eller doktrinliknande dokument. Dispositionsprincipen av uppsatsen följer en abduktivt forskningsdesign. Först presenteras en forskningsöversikt innehållande tidigare forskning om doktriner, olika perspektiv på doktriner och marina doktriner.
Forskningsdesignen för uppsatsen presenteras härnäst med de verktyg som nyttjats för att ta fram empiri och de teorier som ligger till grund för analysen av empirin. Det abduktiva arbetssättet gör att den iterativa processen blir tydligt framträdande då analysen går från uteslutande till bekräftande. Utifrån redan befintliga teorier syftar uppsatsen till att förklara och förstå de fenomen som framträtt inom ramen för studien. Centrala begrepp presenteras med stöd i tidigare forskning i uppsatsens inledningskapitel för att tydliggöra uppsatsens förhållningssätt till dessa i ett tidigt skede, samt för att skapa tydlighet för läsaren.
Uppsatsens forskningsöversikt presenterar tidigare genomförd forskning relaterad till marina doktriner samt teorier som ligger till grund och påverkar denna uppsats, i översikten presenteras även uppsatsens forskningsbidrag. Metodkapitlet beskriver motivering av forskningsdesign, val av källmaterial samt fall. Operationaliseringen av studien förklaras i slutet av metodkapitlet för att ge ökad förståelse för den efterföljande analysen. Efter analysen sker en återkoppling av resultaten relaterat de underfrågor som finns kopplade till uppsatsen. Analysen innehåller även en diskussion kring den huvudsakliga frågeställningen med en slutsats.
Avslutningsvis diskuteras resultaten tillsammans med den tidigare forskningen inom området, de för denna uppsats grundläggande teorierna, metoden och de genomförda intervjuerna, för att leda fram till förslag till framtida forskning inom området.
14 (66)
2. Forskningsöversikt
2.1. Tidigare forskning
I detta kapitel presenteras tidigare forskning om doktriner, doktrinrelaterad forskning, olika perspektiv på doktriner och marina doktriner. Vidare utreds uppsatsens forskningsbidrag, både inom- och utomvetenskapligt.
För att lägga grunden till denna uppsats empiriska underlag och teori knuten till analysen presenteras några av de sjömaktsteorier som ligger till grund för och har präglat svensk sjömaktsteori och därmed den militärteoretiska delen i de svenska marina doktrinerna.
Militärteori
Lars Wedin har gjort en historisk tillbakablick på svensk marinstrategi i syfte att ge en inriktning mot framtiden. Detta gör han i sin artikel "Svenskt marinstrategiskt tänkande – en
återblick med sikte på framtiden".40 I denna artikel presenteras och analyseras historiska marina militärteorier som har påverkat utvecklingen av den svenska marinen avseende resursutformning, strategi och taktik.
Dessa militärteorier är således relevanta då de utgör grunden än idag för hur vi, Sverige, avser nyttja våra marinstridskrafter inom ramen för de strategiska målsättningarna. Wedin lyfter fram Mahan och Corbett som stora påverkare men även andra kontinentalmaktsstrateger presenteras, dessa är militärteoretiker med inriktning på mindre havsområden än Stilla havet och Atlanten.41 Det är lätt att få en uppfattning om att Sverige bara har influerats av Mahan och Corbett, så är det inte, Sverige har även till stor del influerats av bl.a. den franske kontinentalmaktsteoretikern Raoul Castex42.43 Svenska militärteoretiker som i artikeln lyfts fram är Stig H:son-Ericson och Daniel Landquist, bägge är påverkade av ovan nämnda militärteoretiker.
Frågor som här dyker upp är hur stor påverkan har egentligen teorierna? Många militärer har till exempel "Om kriget"44 i bokhyllan men hur mycket påverkas de av dessa teorier?
40 Wedin, ”Svenskt marinstrategiskt tänkande - en återblick med sikte på framtiden”. 41 Ibid., 116.
42 Milan Vego, Naval Classical thinkers and operational art. (U.S Naval War College 2009), 9. 43 Wedin, ”Svenskt marinstrategiskt tänkande - en återblick med sikte på framtiden”, 119. 44 Clausewitz, Om kriget.
15 (66) Wedins analys och de teoretiker, som nämns är relevanta för denna uppsats då de representerar de vägval som Sveriges marin har stått inför, avseende militärteori, och fortfarande har att förhålla sig till idag.
Det finns som nämnts ytterligare teoretiker med teorier om sjökriget och dess förande. Två av dem, Julian S. Corbett och Alfred T. Mahan, framstår som de största på området, de har präglat åtminstone västvärldens marina doktriner.4546 Ur ett perspektiv, då deras teorier ska betraktas som offensiva respektive defensiva har debatten drivit det till att Corbetts teorier representerar det mer defensiva upplägget medan Mahans har en mer offensiv framtoning. Emellertid kan i båda deras texter utläsas att begreppen offensiv och defensiv inte kan stå fritt från varandra. Ett offensivt agerande efterföljs eller föregås alltid av ett defensivt likaså, ett defensivt förhållningssätt innebär inte bara förmåga till egenskydd, det innebär också en förmåga att genera en motattack.4748
Mahan var en amerikansk sjöofficer och sjökrigshistoriker influerad av Henri de Jomini.49 Mahan var verksam under samma tidsperiod som Corbett, senare delen av 1800-talet och i början av 1900-talet.50 Förenklat bygger Mahans teorier på att en nations välbefinnande bygger på att den har en stark och stor marin förmåga som kan verka avskräckande över tid. Detta för att säkra den för nationen viktiga sjöhandeln och för att ha tillräckligt med eldkraft för att i ett avgörande slag vinna mot en fiende till havs.51 Om en nation besitter en sådan förmåga verkar den också avskräckande och krigsavhållande.
Mahans teori anses vara resurskrävande och det återspeglas i dag i den amerikanska marinen (den erhåller idag ca 35 % av den totala amerikanska försvarsbudgeten52) vilken använder sig av Mahans teorin som grund till sin marina doktrin.
45 A T (Alfred Thayer) Mahan, Mahan on naval strategy : selections from the writings of Rear Admiral Alfred
Thayer Mahan / Rear Admiral Alfred Thayer Mahan, U.S. Navy ; with an introduction by John B. Hattendorf, editor., Classics of sea power (Annapolis, Maryland: Naval Institute Press, 2015), xi.
46 Vego, Naval Classical thinkers and operational art, 1.
47 Julian S. Corbett, Some Principles of Maritime Strategy (Hamburg: Tredition, 2011), 26.
48 Mahan, Mahan on naval strategy : selections from the writings of Rear Admiral Alfred Thayer Mahan / Rear
Admiral Alfred Thayer Mahan, U.S. Navy ; with an introduction by John B. Hattendorf, editor., xx–xxi.
49 Vego, Naval Classical thinkers and operational art, 1.
50 Mahan, Mahan on naval strategy : selections from the writings of Rear Admiral Alfred Thayer Mahan / Rear
Admiral Alfred Thayer Mahan, U.S. Navy ; with an introduction by John B. Hattendorf, editor., xii–xv.
51 Ibid., 297f.
52 ”DOD Releases Fiscal Year 2021 Budget Proposal U.S. DEPARTMENT OF DEFENSE Release”.
https://www.defense.gov/Newsroom/Releases/Release/Article/2079489/dod-releases-fiscal-year-2021-budget-proposal/. (Hämtad 21-01-27).
16 (66) Med den stora mängden resurser kommer också en stor kostnad, vilket kan vara svårt för en nation, särskilt en småstat, att bära på lång sikt. Detta återspeglas även i den debatt som förekommer om den amerikanska marinens förmåga, huruvida de idag efterlever eller bör återta Mahans teoretiska grunder.
Today’s Navy should ask itself what happens when a fervently Mahanian China confronts an erstwhile Mahanian power such as the United States. Clausewitz, Brodie, and Mahan himself might salute prospective foes’ intellectual vigor—while doubting whether a post-Mahanian U.S. Navy had the capacity to compete. Let’s dust off Mahan’s works and compete on equal terms.53
Corbett var inte sjöofficer, han var ursprungligen jurist som omskolade sig till brittisk sjökrigshistoriker och var bland annat delaktig vid utbildningen av brittiska sjöofficerare.54 Grunden till hans teorier var att, istället för att ha en stark och stor marin syftande till att söka avgörande slag, ha en marin förmåga som kan verka när och där det behövs.
Han utvecklade fler olika teorier inom detta koncept och problematiserade bl.a. kring fleet in
being55, eller en flotta i vardande. Detta koncept innebär att du förfogar över marina resurser som inte aktivt agerar till sjöss över tid på ett offensivt sätt, utan finns tillgängliga för ett defensivt agerande samt att skapa osäkerhet hos en angripare. Corbett menar att om en nation har en sådan förmåga är det tillräckligt för att verka avskräckande för en eventuell fiende. Detta koncept anses inte lika resurskrävande, och kostnadskrävande, som Mahans. Sverige får ur dessa två teoretikers perspektiv anses ha anammat Corbetts teorier mer än Mahans (svenska marinen tilldelas ca 20 % av den totala svenska försvarsbudgeten56).
Doktriners påverkan på militärstrategisk verksamhet, dess funktion inom den militära verksamheten kontra det politiska är något som länge har diskuterats och debatteras, vad kommer först, hönan eller ägget? Som exempel på denna debatt kan Anders Berges doktorsavhandling; "Sakkunskap och politisk rationalitet - den svenska flottan och
pansarfartygsfrågan 1918-1939"57 nämnas.
53 ”Mahan Rules , - Proceedings - May 2017 Vol. 143/5/1, 371”.
https://www.usni.org/magazines/proceedings/2017/may/mahan-rules. (Hämtad 21-01-28).
54 Vego, Naval Classical thinkers and operational art, 6.
55 Jerker Widen, Theorist of Maritime Strategy, Corbett Centre for Maritime Policy Studies Series (Abingdon,
Oxon: Taylor and Francis, 2016), 120.
56 Försvarsmakten, Militärt försvar i tillväxt, Försvarsmaktens årsredovisning 2019 (Stockholm, 2020),
www.forsvarsmakten.se (Hämtad 21-01-14).
17 (66) Berge avhandlar här hur den dåtida militära debatten (den inomorganisatoriska kampen) om huruvida pansarbåtar skulle förkomma i den svenska marinen eller ej präglades av den samtida försvarspolitiska debatten om hur FM ska utformas och fördelningen av ekonomiska medel mellan de olika stridskraftsslagen. Detta är ett historiskt exempel på hur politisk påverkan (ekonomisk styrning) styr och påverkar många olika aktörer men också den marina doktrinutvecklingen och den sjömilitärteoretiska inriktningen.
Doktrinteori
Kjell Inge Bjerga & Torunn Laugen Haaland skriver i sin artikel "Development of military doctrine: The particular case of small states"58 om de utmaningar som finns i samband med
utvecklingen av en doktrin ur en småstats perspektiv. De framhäver att det kräver stor kapacitet och kunskap, något som kan vara en begränsad resurs för just en småstat. Det som ofta sker i dessa fall är att småstaten då väljer att efterlikna en större stats eller organisations doktriner. Det kan leda till att den mindre staten i sina doktriner beskriver organisationer, förmågor (medel) och principer som de egentligen inte besitter eller behärskar. Frustration och misstroende kopplat till doktrinerna kan i samband med detta inträffa då medel och metoder inte matchar de strategiska målsättningarna.59
James J Trittens rapport; "Naval perspectives for military doctrine development"60 där han
resonerar kring doktrinen som ett fenomen som genomsyrar all militär verksamhet på alla nivåer.61 Han undersöker vad som påverkar den amerikanska marina doktrinutvecklingen vilket
i sin tur påminner mycket om den forskning som genomförs kopplat till denna uppsats. Skillnaden är att denna uppsats undersöker den svenska marindoktrinära utvecklingen.
De påverkansfaktorer som undersöks i Tritttens avhandling är: tillgängliga resurser, policy,
operativa- och strategiska koncept, existerande doktriner och underliggande koncept, hot, historiska lärdomar, den strategiska kulturen, teknologi, geografi och demografi samt riksdag och regering. Dessa faktorer är alla relevanta och bidrar till en doktrins utveckling, men
samtidigt är de för omfattande för att rymmas i denna uppsats. Därför används endast några av dessa begrepp inom ramen för denna uppsats.
58 Kjell Inge Bjerga och Torunn Laugen Haaland, ”Development of military doctrine: The particular case of
small states”, Journal of Strategic Studies 33, nr 4 (2010), 505ff.
59 Ibid., 506ff.
60 Tritten, James J. ”Naval perspectives for military doctrine development” Naval War College Review, vol 48,
nr 2 (1994), 22ff.
18 (66) Geoffrey Till presenterar i sin bok " Sea Power - A guide for the Twenty-First Century"62 en
teori om utvecklingscykeln kopplat till doktrinen. Till ser på doktrinutvecklingen som skapandeprocessen i köket på en restaurang, där det måste finnas en balans mellan kockarnas kreativitet och det som gästerna förväntar sig. Menyn ska utmana samtidigt som den ska tillfredställa. Samma funktion ska en doktrin ha enligt Till, den ska balansera medel, metod och målsättning. Vad vill vi ha och vad är möjligt?
If maritime theories are about the art of cookery, doctrine is concerned with today’s menus. Both are essential. Without strategic theory, doctrine writers would not know where they have been, where they should start and are less likely to be able to work out where they should go; without doctrine, sailors would have either to rely on luck and blind instinct or to convene a seminar to decide what to do when a hostile fleet appears on the horizon.63
Tills teori handlar om processen kopplat till doktrinutveckling och vissa delar av hans teori kan komma till användning som komplement till denna uppsats men inte teorin som helhet då jag inte avser att undersöka processen i framtagande av doktrinen utan balansen i doktrinerna.
I boken "Naval warfare: a global history since 1860"64 har Jeremy Black analyserat teknisk och geopolitisk utveckling inom sjöstridskrafter, med fokus på tidsperioden 1945 och framåt. Analysen inriktar sig främst mot stormakternas utveckling inom dessa områden. Av det som Black avhandlar och som kommer till nytta för denna uppsats är hur den tekniska utvecklingen är en viktig bidragande faktor till RMA och förändringen avseende en nations doktrinära beteende, främst avseende på det taktiska utnyttjandet av stridskrafterna.
För att skapa en brygga mellan begreppen doktrin, strategi, strategisk kultur och ytterligare förståelse för hur de hänger ihop beaktas Elizabeth Kiers avhandling "Culture and Military Doctrine: France between the Wars"65.
Det finns andra forskare som forskat på strategisk kultur och dess påverkan, professor Fredrik Doeser, eller professor Jan Ångström för att nämna några.
Anledningen till att Kier används i denna uppsats är att hennes teori utgår från ett mer holistiskt perspektiv än bara en småstats samt har ett större fokus på de civil-militära relationerna.
62 Till, Seapower : A Guide for the Twenty-first Century. 63 Ibid., 46.
64 Jeremy Black, Naval Warfare : A Global History since 1860 (Lanham, MD: Rowman & Littlefield, 2017). 65 Elizabeth Kier, ”Culture and Military Doctrine: France between the Wars”, International Security 19, nr 4
19 (66) De civil-militära relationerna kan ses som relationen mellan politiken och militären i denna uppsats. Kier menar att en militär doktrin inte bara är något som upprättas som en reaktion på händelser i omvärlden. Kier beskriver doktrinen som en produkt av det civila politiska samhällets övertygelse om hur de militära resurserna ska utformas och nyttjas. Politikernas vilja och styrning om de militära organisationernas utformning och nyttjande är i sin tur ett resultat av den inhemska politiken och dess förankring inom den egna staten. Dessa civila politiska beslut påverkar den senare militära doktrinära utvecklingen. Militära organisationer har att tolka och omsätta de politiska besluten och inriktningarna till styrningar för den egna verksamheten. Dessa ska också sammanvägas med ett flertal andra påverkansfaktorer.
Gör alla militära organisationer på samma sätt då? Nej, militära organisationer präglas i sin tur av olika organisationskulturer som i sin tur präglas av strategiska kulturer samt historiska erfarenheter och geografi. Perspektiven skiljer sig åt i hur de betraktar sin omvärld, vad staten har för mål, vilka resurser som finns tillgängliga och hur att på bästa sätt lösa ställda uppgifter. Kier understryker särskilt att den befintliga organisationskulturen inom det militära påverkar hur reaktionen på de politiska besluten tas omhand.66
Harald Høiback har avhandlat ämnet doktrin i flera artiklar och publikationer, i artikeln "The
Anatomy of Doctrine and Ways to Keep It Fit"67 utreder han vad en dokrin är och har varit fram till idag och hur dess framtida utveckling kan komma att se ut. Vidare förs diskussionen kring huruvida doktriner ens är nödvändiga i dagens läge med de komprimerade ledningsförhållandena som råder. Nyttan med en doktrin kan tyckas förlegad ur ett perspektiv där verksamheten bygger på delvis decentraliserad ledning och hög flexibilitet, då vissa anser att en doktrin är ett motsatsförhållande till uppdragstaktiken genom att detaljstyra verksamheten. Høiback konstaterar dock med väl underbyggda argument tidigt i sin artikel att doktriner behövs, men också att de hela tiden behöver vårdas och utvecklas för att hantera de utmaningar som finns eller förutses komma.
I sin artikel "What is doctrine"68 menar Høiback att det aldrig kan tas fram en doktrin som är tillräckligt generisk för att klara av att möta alla sorters hot eller utmaningar. Ett försök till en sådan doktrin skulle vara en björntjänst till den organisation eller verksamhet som den tas fram för, avsikten är god men följderna kan bli katastrofala. Rätt använd blir en doktrin ett nyttigt
66 Kier, ”Culture and Military Doctrine: France between the Wars”, 66.
67 Harald Høiback, ”The Anatomy of Doctrine and Ways to Keep It Fit”, Journal of Strategic Studies 39, nr 2
(2016), 185ff.
20 (66) verktyg för att öka sammanhållningen inom en försvarsmakt vilket i sin tur bidrar till att öka koordineringen och effekten av den totala insatsen. Samtidigt kan en bra doktrin också minska behovet av detaljerade intruktioner, detta förklarar Høiback med en referens till Clausewitz och att det skulle ha en positiv effekt på det som av Clausewitz benämns som friktioner i krig.69 Høibacks forskning och teorier tillsammans med Kiers teori om strategisk kulturs doktrinära påverkan utgör grunden till denna studie.
Meir Finkel skriver i sin bok "On Flexibility: Recovery from Technological and Doctrinal
Surprise on the Battlefield"70 bl.a. om doktrinär flexibilitet. Där lyfter han fram vikten av att
stater redan i sin övergripande doktrin tar höjd för överraskande och dynamiska situationer, baserat på erfarenhet och kunskap.71 Om detta efterföljs blir doktrinen just det stöd som Høiback
efterfrågar i kampen mot friktioner, samt ett verktyg för organisationen att verka mer flexibelt i utövandet av uppdragstaktik under parollen Verantwortungsfreudigkeit72. Detta tyska begrepp
användes tidigt (kring sekelskiftet 1900) i beskrivandet av grunderna till det som idag är uppdragstaktik, det betyder ansvarsglädje, något som kommer ur förtroende, både för verksamheten men också för förståelsen för den anbefallda verksamheten, varför vi gör det vi gör.73
Övrig forsknings relevans för denna studie
Gemensamt för många svenska avhandlingar med doktriner som huvudämne är att det efterfrågas mer tydlighet och spårbarhet i den svenska doktrinära utvecklingen, en mer strukturerad utvecklingsprocess. Denna uppsats inriktar sig inte på den doktrinära utvecklingen som process, inte heller huruvida doktriner är bra eller inte för den militära verksamheten eller om det hämmar uppdragstaktiken.
Denna uppsats syfte är att identifiera balansen mellan den politiska viljans påverkan i en marin doktrin kontra den militära teorin och den påverkan det får på den marina doktrinen som verktyg.
69 Høiback, ”What is Doctrine?”, 890.
70 Meir Finkel, On flexibility: recovery from technological and doctrinal surprise on the battlefield (Stanford,
California: Stanford Security Studies, 2011).
71 Ibid., 55ff.
72 Peter Thunholm, Jerker Widén, och Niklas Wikström, Militära arbetsmetoder: en lärobok i krigsvetenskap,
red. Peter Thunholm, Jerker Widén, och Niklas Wikström (Malmö: Universus Academic Press, 2018), 70.
21 (66) 2.1.2 Uppsatsens forskningsbidrag
Denna uppsats bidrar till att identifiera och förstå de faktiska förhållandena och balansen mellan den politiska påverkan (strategiska målsättningar) som sker i framtagandet av en marin doktrin och den militärteori som står för kunskapen om hur att möta och bidra till de strategiska målsättningarna. Vidare bidrar uppsatsen till att öka förståelsen för bakomliggande faktorer och därmed öka förståelsen för doktrinens syfte och organisationspåverkan. Det sammantagna bidraget blir en ökad förståelse hos, och därmed en bättre rustad organisation för att förutspå och möta framtida doktriners inverkan på den militära organisationen.
22 (66) 3. Forskningsdesign
3.1 Teori
I denna del av uppsatsen redovisas dels Harald Høibacks doktrinteori om doktrinens grundelement och dess sammantagna funktion som verktyg. Även Elizabeth Kiers teori om doktriners utveckling med påverkan av den strategiska kulturen gås igenom, detta för att dessa två tillsammans utgör det teoretiska ramverket för studien.
Høiback har förvisso med både kultur och strategisk kultur i sitt resonemang. Den strategiska kulturaspekten är dock så viktig för studien att även Kiers teori om ämnet får komplettera. Syftet med det är att skapa ett analysverktyg som på ett djupare plan inkluderar den påverkan som den strategiska kulturen har på det doktrinära innehållet och utvecklingen. Det kombinerade verktyget av deras teorier presenteras i slutet av kapitlet.
3.1.1 Hörnstenarna i Høibacks teori
En militär doktrin består, enligt Høiback, av tre hörnstenar: teori, kultur och auktoritet. Överst i hierarkin dem emellan står auktoritet, den representerar statens vilja/målsättning och vad som ska göras.
Under auktoriteten finns kulturen och teorin, kulturen definierar vilka det är som berörs av doktrinen och sätter den i ett sammanhang. Teorin beskriver vad som ska göras och på vilket sätt.74 Summan av dessa tre hörnstenar skapar förutsättningarna för en militär doktrin.75 Høiback menar också att du kan skapa ett doktrinliknande dokument som inte har med alla hörnstenarna men då är det inte en militär doktrin eller doktrinliknande dokument.76
Resultatet av kraften i de tre hörnstenarna tillsammans gör att doktrinen kan nyttjas som ett effektivt verktyg för den som är avsändare, ett verktyg för utbildning, förändring och styrning av t.ex. en militär organisation. Høiback visualiserar det med en triangel i sin beskrivning, det representerar både det enkla och det komplexa med utformningen av en doktrin (se figur 1).77
74 Harald Høiback, ”The Anatomy of Doctrine and Ways to Keep It Fit”, Journal of Strategic Studies 39, nr 2
(2016), 188ff.
75 Harald Hoiback, Understanding Military Doctrine, book, Understanding Military Doctrine, CASS Military
Studies (London: Routledge, 2013), 56.
76 Ibid., 182. 77 Ibid., 56f.
23 (66)
Figur 1, Høibacks doktrinära triangel.78
Hörnstenen Auktoritet
Utöver den militära ledningen representeras auktoriteten av politiken, politiken i sin tur har sin kultur och strategiska kultur som styr och påverkar dess inriktning av den militära organisationen mot de säkerhetsstrategiska målen.
Det är doktrinens uppgift att agera auktoritärt som vägvisare för den verksamhet den berör (jfr. med Tills teori om menyn).79 Politikens uppgift är att värna den egna statens välmående, välmåendet i sin tur är till del beroende av statens ekonomi, den blir en påverkande kraft.
Denna kraft är något som i stor grad även påverkar och styr politikerna med krav från bl.a. den inhemska populationen, detta kan leda till att politiken ser på den militära organisationen som ett civilt företag eller en budgetregulator, vilken snabbt kan genomgå strukturella förändringar för att öka effektiviteten och minska kostnaderna.8081 Forskning inom området visar på att så inte är fallet då militära organisationer är en del av nationens säkerhetsstrategiska, trögrörliga, byråkratiska apparat, vilket då leder till att önskad ekonomisk effekt inte uppnås.82
De politiska aspekterna i en demokrati ska i allra högsta grad påverka och korrelera med den militära effektiviteten och verksamheten, det förutsätter dock att de två parterna förstår varandra. Lyckas detta och doktrinförfattaren inte dras in i det politiska spelet, försöker spela politiker istället för militär, kan doktrinen fungera som ett effektivt översättningsverktyg mellan de två (politiska- och den militära nivån), åt bägge hållen, som en brygga mellan tanke och
78 Høiback, Underst. Mil. Doctrin., 56. 79 Høiback, ”What is Doctrine?”, 887.
80 Arita Holmberg och Aida Alvinius, ”How pressure for change challenge military organizational
characteristics”, Defence Studies 19, nr 2 (03 april 2019), 130f.
81 Per M. Norheim-Martinsen, ”New sources of military change – armed forces as normal organizations”,
Defence Studies 16, nr 3 (2016), 313.
24 (66) genomförande.83 Skillnaden mellan kultur och auktoritet är ibland hårfin vilket detta är ett exempel på.
Genomförarna måste vara lika delaktiga som beslutsfattarna i framtagandet av en doktrin för att bevara balansen, de militära teorierna ska genomsyra utan att det blir en handbok, budskapet om den överordnande viljan ska framgå utan att det blir ett politiskt dokument, balansen är svår och det i sig är en konstform att klara av. Respekt och förståelse för doktrinen inom organisationen är av största vikt annars blir det ett dokument som ingen förstår istället för ett verktyg som alla använder.84
Hörnstenen Kultur
Kultur är den kanske mest komplexa hörnstenen i triangeln, doktrinen berör ofta fler än endast en mottagare och varje mottagare är präglad av en lokal organisationskultur. Detta påverkar således tolkningen av doktrinen, dess syfte och innehåll. Doktrinen ska leverera det ursprungligt tänkta budskapet samtidigt som den samtida pågående militära diskussionen ska återspeglas. Lyckas inte doktrinen med detta är risken att doktrinen inte nyttjas och den tänkta militära effekten uteblir.85
Kulturen inom militära organisationer och dess ingående mindre enheter är ofta stark. Det krävs av en ny militär doktrin eller manual att den mottagande organisationens- eller organisationsenhetens kultur tas i beaktande i framtagandet av doktrinen, annars riskeras det att mottagaren fortsätter att agera enligt sin nedärvda kultur utan önskad effektförändring.86
Hörnstenen Teori
…military scepticism is almost as ancient as war itself. From at least the classical Greek period until today, people have wondered what on earth men with pencils could do for men with swords.87
Teorins uppgift i en doktrin är att representera den militära kunskap och erfarenhet som krävs för att nå framgång med doktrinens övergripande syfte, att utgöra en brygga mellan akademikern och praktikern. Utan teori framstår doktrinen för militären som en publikation innehållande gissningar och tyckande, teorin är det som står för fakta och ger legitimitet åt
83 Høiback, Underst. Mil. Doctrin., 185. 84 Ibid., 150ff.
85 Høiback, Underst. Mil. Doctrin., 157. 86 Høiback, ”What is Doctrine?”, 886. 87 Høiback, Underst. Mil. Doctrin., 181.
25 (66) doktrinen.88 Ur teorin hämtas inspirationen till instruktionen, vägledningen, för hur det som är doktrinens övergripande syfte ska lösas. För att skapa förståelse, flexibilitet och resiliens hos mottagaren av doktrinen är teorin vital. Den representerar en gemensam grund för mottagare med olika kulturer, den skapar gemensam förståelse för syftet med doktrinen.89
3.1.2 Verktygen i Doktrinen
Varför skriver man en doktrin, vad är syftet? Den allmänna uppfattningen och syftet är troligen för att styra den militära organisationen i en riktning mot ett gemensamt mål.90 Enligt Høiback kan doktrinen användas som ett verktyg för att nå olika syften (se figur 2). Genom att ställa frågorna: Vad vill vi? Vilka är vi? Hur går vi vidare? så kan doktrinen användas som det verktyg som bäst svara på frågorna.
Figur 2, Høiback, doktrinen som ett verktyg.91
Verktyget Ledning
För att ena de olika delarna inom en försvarsmakt kan chefer upprätta doktriner för att genom centralt styre ge gemensamma direktiv till organisationen. Genom att balansera de tre hörnstenarna olika påverkas den önskade effekten olika. Som ett verktyg för ledning skapar tydliga styrningar i en doktrin framtida minskade friktioner kopplat till ledning av underställda organisationsenheter. Det minskar underställdas behov av detaljerad styrning och behovet att fråga högre chef. På detta sätt frigörs tid för cheferna att skaffa sig överblick och fatta beslut.92 Handlingsfriheten för underställda förband i uppgiftslösande ökar också på detta sätt i och med
88 Høiback, ”The Anatomy of Doctrine and Ways to Keep It Fit”, 189. 89 Ibid.
90 Høiback, ”What is Doctrine?”, 883. 91 Høiback, Underst. Mil. Doctrin., 156. 92 Høiback, ”What is Doctrine?”, 890.
26 (66) att de har en större medvetenhet om varandras övergripande mål. Verantwortungsfreudigkeit93, eller ansvarsglädje, och uppdragstaktiken ges det utrymmer den behöver för att ge den effekt som efterfrågas.94
Figur 3, Doktrinens plats i hierarkin.95
Verktyget Utbildning
Som bilden ovanför visar så är doktrinen högst upp i hierarkin av militära publikationer. Under den finns det ett otal antal reglementen, utbildningsdokument och handböcker, doktrinen har här en särställning som en övergripande och gränssättande publikation. Övergripande på det sätt att den sällan riktar sig till en enskild målgrupp, den ska nå alla inom organisationen. Gränssättande för att den ska tala om hur långt ansvarsområdet för organisationen sträcker sig och inom vilka ramar organisationen har att verka.
Doktrinen kan därmed vara ett bra verktyg för att påverka och utbilda övriga publikationer som i sin tur påverkar det militära tänkandet och agerandet.96
Verktyget Förändring
Militära organisationer är av uppgiftens natur dynamiska organisationer, dynamiska på det sätt att deras verksamhetsområde sträcker sig från den ena ytterligheten till den andra. För att kunna vara det består den av flera olika organisationsdelar med ibland vitt skilda uppgifter och metoder. Då en sådan organisation står inför en övergripande förändring är det en utmaning att nå ut till hela organisationen och förändra dess procedurer, planering och taktiska uppträdande. En förändring av större dignitet kan ta flera år, doktrinen med sin plats i hierarkin kan då vara ett framgångsrikt verktyg för att nå ut och påverka den processen.97 Dessutom kan en doktrin,
93 Thunholm, Widén, och Wikström, Militära arbetsmetoder : en lärobok i krigsvetenskap, 70. 94 Høiback, ”The Anatomy of Doctrine and Ways to Keep It Fit”, 190, 192.
95 Høiback, Underst. Mil. Doctrin., 21. 96 Ibid., 888–890.
27 (66) om den är skriven på rätt sätt, påverka och förändra de så djupt lokala kulturerna som förekommer ute på de olika organisationsenheterna.98
3.2 Elizabeth Kiers teori om strategisk kultur.
Kiers teori tar avstamp i tesen om att den allmänna uppfattningen är att militära organisationer föredrar offensiva doktriner framför defensiva, att det är militären som styr huruvida doktrinerna framställs på detta sätt.99 För att pröva tesen undersöker hon förhållandena som rådde i Frankrike och i Storbritannien under mellankrigstiden och den doktrinära utvecklingen som blev ett resultat därav.
Den strategiska kulturen formar en nations framtoning på den globala arenan och den inhemska statsapparaten. En nations strategiska kultur beror i sin tur på dess historia, den inhemska befolkningen och intryck från omgivningen, andra stater och internationella organisationer. Politiken som bedrivs i en stat skapar förutsättningar och begränsningar för alla statliga organisationer. För den militära organisationen innebär det att dessa förutsättningar och begränsningar måste omsättas till interna styrningar och direktiv för att uppfylla de krav och förväntningar som ställs från politiken på den militära organisationen.100
Actors do not put lofty cultural aspirations above their organizational needs or the defense of their country. How they define their interest is a function of their culture. In other words, rationality is culturally conditioned.101
Det som framkommer och som också påvisas i Kiers teori är att militära organisationer i en demokrati präglas av nationens strategiska kultur och söker att blidka politikernas vilja som i sin tur söker inhemskt och internationellt gillande.102 Det är således inte enbart den militära kulturen som är ansvarig för en doktrins utformning och inriktning, det är minst i lika stor grad den övergripande strategiska kulturen. Utvecklingen och anammandet av den strategiska kulturen ansvarar en nations politik för.103
98 Høiback, Underst. Mil. Doctrin.
99 Elizabeth Kier, Imagining War: French and British Military Doctrine between the Wars (Princeton University
Press, 2017), 6.
100 Kier, Imagining War: French and British Military Doctrine between the Wars, 32. 101 Ibid., 38.
102 Kier, Imagining War: French and British Military Doctrine between the Wars, 163. 103 Ibid.
28 (66) 3.3 Nyttan med dessa två teorier kopplat till frågeställningen
Genom att använda Elizabeth Kiers teori om den strategiska kulturens påverkan av den militära doktrinutvecklingen identifieras den strategiska kultur som präglat de svenska marina doktrinerna. Grundelementen i de svenska marina doktrinerna eftersöks med hjälp av Høibacks teori. Kombinationen av Kiers och Høibacks teorier skapar verktyget för att operationalisera studiens frågeställning.
Den strategiska kulturen genomsyrar och påverkar allt (se figur 4), auktoriteten påverkas av den samtida politiska styrningen och opinionen, detta påverkar i sin tur val och inriktning av grundläggande militärteori, den interna kulturen påverkas inte i samma utsträckning och hastighet då den är djupt rotad och nedärvd men den påverkas på sikt. Det blir en form av teoritriangulering, vilket innebär att studien använder sig av mer än en teoretisk utgångspunkt. De olika teoretiska utgångspunkterna formar vilken data som insamlas och bidrar till hur data tolkas.104
Figur 4, kombinationen av de två teorierna, egen bild.
3.4 Metod
Detta avsnitt redovisar den för uppsatsen valda metoden, det metodologiska valet samt hur det används som analysverktyg. I samband med presentationen av metoden förs ett resonemang huruvida det finns andra likande metoder som skulle kunna nyttjas för denna uppsats, ett kritiskt resonemang. I slutet av kapitlet presenteras även operationaliseringen.
29 (66) Vetenskapsteoretisk utgångspunkt
Denna uppsats utgår från tre svenska marina doktriner mellan åren 1980 till 2020. Ansatsen för uppsatsen är interpretivistisk, forskningen inom ramen för uppsatsen syftar till att öka förståelsen genom att beskriva de fenomen och idéer som framkommer via analysen.105 För att få en röd tråd genom hela studien och analysen har ett abduktivt arbetssätt valts till fördel mot det rent induktiva eller deduktiva. Uppsatsen söker inte bekräfta eller utesluta en redan befintlig teori eller skapa en ny. Utifrån redan befintliga teorier söker den att förklara och förstå det fenomen som framträtt inom ramen för studien. Det är således en iterativ process där uppsatsen vandrar mellan de två ytterligheterna under analysens gång.106
Fallstudie
För att ta sig an och undersöka huruvida det finns ett fenomen och se orsaken, förklaringen, till det lämpar sig en fallstudie bra för denna uppsats frågeställning. En fallstudie kräver inte att det finns tydliga gränsdragningar mellan det enskilda fallet och det sammanhang det framkommer, detta enligt Martin Denscombe.107 EnligtRobert K. Yin lämpar sig fallstudien mycket väl då du söker förståelse för ett fenomen.108 Yin beskriver fallstudien som en metod för att undersöka ett fenomen i dess verkliga kontext.109 Denna studie söker finna huruvida det råder balans mellan två av de tre hörnstenarna, enligt Høibacks doktrinteori, och en förklaring till fenomenet av den påverkan som den strategiska kulturen kan tänkas ha på dessa, enligt Kiers teori. Detta sammantaget gör att en fallstudie lämpar sig väl för denna uppsats.
Ett eller flera fall
För att bekräfta fenomenet och öka generaliserbarheten inom denna fallstudie väljer jag att göra den longitudinell med nedslag under en längre tidsperiod. De flesta fallstudier väljer att fokusera på ett fall, men denna studie utgår från flera, på det sättet ämnar studien skapa ett holistiskt förhållningssätt till fenomenet, samt öka robustheten i resultatet från analysen.110111
105 Peregrine Schwartz-Shea, Interpretive Research Design : Concepts and Processe, red. Dvora. Yanow, 1st
edition, Routledge Series on Interpretive Methods (New York: Routledge, 2012), 18.
106 Ibid., 53.
107 Martyn Denscombe, The Good Research Guide for small-scale social research projects, 6:e uppl. (London:
Open University Press, 2014), 59.
108 Robert K Yin, Case Study Research and Applications: Design and Methods, 6:e uppl. (London: Sage
Publications, 2018), 15f.
109 Ibid., 4f.
110 Denscombe, The Good Research Guide for small-scale social research projects, 59. 111 Yin, Case Study Research and Applications: Design and Methods, 54f.
30 (66) Urvalet av fall (se tabell 1) i denna studie är ett medvetet och teoribaserat urval då det utgår från studiens två centrala teorier, Høibacks och Kiers, och undersökningens bärande frågeställning. Urvalet av fall uppfyller de av författaren framtagna kriterierna för det som studien syftar till och är därmed relevanta, detta i enlighet med det som Denscombe skriver om urval av fall.112
Kriterier för det teoribaserade urvalet:
- Dokumentet är framtaget inom tidsspannet för studien, 1980-2020.
- Dokumentet är framtagna i syfte att fungera som en militär doktrin eller doktrinliknade publikation.
- Dokumentet är ett samtida politiskt dokument med påverkan på den militära doktrinutvecklingen.
- Med avsedd funktion som militär doktrin har det en koppling till den samtida strategiska kulturen och därmed det samtida politiska klimatet.
- Genom analys av dokumentet bidrar det till studiens syfte.
Dokument för undersökning Urvalskriterier
TR FL Tidpunkt, militär doktrin
D MarinO Tidpunkt, militär doktrin
TRM 1(A) Tidpunkt, militär doktrin
Proposition 2008/09:140 Tidpunkt, politisk styrning Proposition 1995/96:12 Tidpunkt, politisk styrning Proposition 1986/87:95 Tidpunkt, politisk styrning Proposition 1983/84:112 Tidpunkt, politisk styrning Förordning (1983:276) om verksamheten
inom försvarsmakten
Tidpunkt, politisk styrning
Tabell 1, urval av underlag för studien.
Analysverktyg
Uppsatsen använder sig huvudsakligen av kvalitativ innehållsanalys, idéanalys och tematisk analys av det utvalda textmaterialet. Dessa tre analysmetoder används för att på ett så kvalitativt och precist sätt som möjligt svara på forskningsfrågorna samt öka förståelsen för fenomenet.113 Utöver dessa verktyg genomförs intervjuer med personer som har varit direkt eller indirekt inblandade i framtagandet av en marin doktrin, som har jobbat eller jobbar på politisk nivå med marinmilitära frågor och som därmed har mer direktaccess till den politiska nivån.
112 Yin, Case Study Research and Applications: Design and Methods, 60ff. 113 Ibid., 163.
