Let´s talk about sex:
Sjuksköterskans erfarenheter av att
arbeta med sexuell hälsa
– en
litteraturöversikt
HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad
FÖRFATTARE: Emma Johansson, Anna Kjellström & Sara Steen Ståhlkrantz HANDLEDARE: Mia Skoog
Sammanfattning
Bakgrund: Sexuell hälsa är en av flera delar som ingår i begreppet hälsa. Den sexuella hälsan är komplex och kan påverkas exempelvis av sjukdomstillstånd och läkemedelsbehandlingar. Sexuell hälsa ses som en del av individens identitet och genom sitt arbete med personcentrerad vård ansvarar sjuksköterskan för att främja hälsa och därför bör även den sexuella hälsan prioriteras.
Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta med patientens sexuella hälsa.
Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. Till resultatet inkluderades 14 artiklar, artiklarna kvalitets granskades och analyserades enligt Friberg.
Resultat: Efter granskning av artiklarna hittades tre kategorier och sex subkategorier. Dessa var “sjuksköterskans upplevda osäkerhet” med subkategorier “tidigare erfarenheter och kunskapsbrist” och “attityder”. Nästa kategori var “patientrelationen påverkade arbetet” med subkategorier “patientens identitet” och “den etablerade relationen”. Sista kategorin “organisationen hade en inverkan” med subkategorier “arbetsmiljön” och “bristande rutiner”.
Slutsatser: Sjuksköterskan känner osäkerhet kring arbetet med sexuell hälsa. Utbildning och kunskapsbrist var faktorer som påverkade sjuksköterskans arbete. Andra faktorer som påverkade var patientens kön och ålder. Sjuksköterskorna ansåg att sexuell hälsa var viktigt men att de ansåg det oklart vems ansvarsområde det var. Nyckelord: personcentrerad omvårdnad, sexuell hälsa, osäkerhet, identitet,
Title: Let´s talk about sex: Nurse’s experience working with sexual health - A literature review.
Summary
Background: Sexual health is one of several parts that are included in the concept of health. Sexual health is complex and can be affected, for example, by medical conditions and drug treatments. Sexual health is seen as part of the individual's identity and through her work with person-centered care, the nurse is responsible for promoting health and therefore sexual health should also be prioritized.
Aim: The aim was to describe the nurse's experiences of working with the patient's sexual health.
Method: Literature overview with qualitative design and inductive approach. The results included 14 articles, the quality articles were reviewed and analyzed according to Friberg.
Result: After reviewing the articles, three categories and six subcategories were found. These were "the nurse's perceived insecurities" with subcategories "previous experiences and lack of knowledge" and "attitudes". The next category was “patient relationship affected work” with subcategories “patient identity” and “established relationship”. The last category “the organization had an impact” with the subcategories “work environment” and “lack of routines”.
Conclusions: The nurse feels insecure about the work with sexual health. Education and lack of knowledge were factors that influenced the nurse's work. Other factors that affected were the patient's gender and age. The nurses considered that sexual health was important, but that they considered it unclear whose area of responsibility it was. Keywords: person-centered nursing, sexual health, insecurity, identity, nurse
Innehållsförteckning
1. Inledning 1
2. Bakgrund 2
2.1 Sexuell hälsa 2
2.1.1 Sexuell hälsa och sexualitet 2
2.1.2 Sexuell hälsa ur ett livsperspektiv 2
2.1.3 Sexuell hälsa och sjukdom 3
2.2 Hälso- och sjukvården 4
2.2.1 Sjuksköterskans roll 4
2.2.2 PLISSIT- En samtalsmodell 5
2.3 Teori - Personcentrerad vård 5
2.4 Problemformulering 6
3. Syfte 7
4. Material och Metod 8
4.1 Design 8
4.2 Urval och datainsamling 8
4.3 Dataanalys 9
4.4 Etiska övervägande 10
5. Resultat 12
5.1 Sjuksköterskans upplevda osäkerhet 12
5.1.1 Tidigare erfarenheter & kunskapsbrist 12
5.1.2 Attityder 13
5.2 Patientrelationen påverkade arbetet 13
5.2.1 Patientens identitet 14
5.2.2 Den etablerade relationen 14
5.3 Organisationen hade en inverkan 15
5.3.1 Arbetsmiljön 15 5.3.2 Bristande rutiner 15 6. Diskussion 17 6.1 Metoddiskussion 17 6.2 Resultatdiskussion 20 7. Slutsatser 23 8. Kliniska implikationer 23 9. Referenslista 25 Bilagor 34
1
1. Inledning
Sexuell hälsa är en mänsklig rättighet som bör betraktas som ett tillstånd där sexualitet ses ur ett fysiskt, psykiskt, socialt och emotionellt perspektiv (World health organisation [WHO], 2006). Enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten (2019) framkommer det att sexuell hälsa sågs som en viktig aspekt i livet, majoriteten av Sveriges befolkning var dessutom nöjda med sin sexuella hälsa. Faktorer som fysisk eller psykisk sjukdom och farmakologisk behandling kan påverka en individs sexuella hälsa (Bostock-Cox, 2015). I tidigare nämnd rapport från Folkhälsomyndigheten (2019) framkom det att 13% av befolkningen någon gång har sökt hjälp för sin sexuella hälsa men ansåg att de inte fått tillräckligt mycket stöd av hälso- och sjukvården för sitt problem. I en undersökning av Evans (2013) framhävs betydelsen att som sjuksköterska kunna uppmärksamma och samtala om patientens sexuella hälsa för att öka patientens välbefinnande.
Vården som ges ska förebygga ohälsa, den ges med respekt för den enskilda människan och allas lika värde (SFS 2017:30). Individens sexuella rättigheter bör tas i beaktning samt respekteras för att upprätthålla sexuell hälsa (World Association for Sexual Health, 2014). Enligt kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska ska sjuksköterskan beakta patientens behov och rättigheter i ett samspel med patienten (Svensk sjuksköterskeförening 2017).
2
2. Bakgrund
2.1 Sexuell hälsa
2.1.1 Sexuell hälsa och sexualitet
Enligt WHO (2006) definieras sexuell hälsa som ett tillstånd där individen i relation till sin sexualitet upplever fysiskt, psykiskt, socialt och emotionellt välbefinnande, inte enbart fri från sjukdom och dysfunktion. Vidare menar WHO att individens sexuella upplevelse ska vara säker, njutbar, fri från våld, diskriminering och tvång. För att uppnå och upprätthålla sexuell hälsa bör individers sexuella rättigheter respekteras, bevaras och uppfyllas. Genom att respektera och positivt bemöta en individ och se den sexuella hälsan som en individuell upplevelse samt mänsklig rättighet kan en individs sexualitet bevaras (World Association for Sexual Health, 2014).
Sexualitet är ett brett begrepp som enligt WHO (2006) inte har någon fast definition. En central aspekt av att vara människa är individens sexualitet vilket innefattar sex, sexuell läggning, könsidentitet och roller, intimitet, nöje, erotik och reproduktion. Sexualitet uttrycks och upplevs genom människans beteenden, tankar, attityder, fantasier, värderingar och roller. Sexualitet behöver inte alltid upplevas genom dessa aspekter utan påverkas av ett samspel mellan psykologiska, biologiska, sociala, kulturella, andliga, politiska, ekonomiska och religiösa faktorer (WHO, 2006).
2.1.2 Sexuell hälsa ur ett livsperspektiv
Människans sexuella hälsa utvecklas genom hela livet. Redan som barn utvecklas den sexuella identiteten, medvetenhet kring könsroller, nyfikenhet kring kroppar och skillnader mellan könen. Under ungdomsåren utvecklas identiteten i relation till den sexuella hälsan (de Graaf & Rademakers, 2011). Hos unga vuxna, 18–34 år, finns ofta prestationskrav och heteronormativa förväntningar som kan ge negativ inverkan på den sexuella förmågan. Depression är det tillstånd som är största orsaken till bristande sexuell hälsa bland unga vuxna (Holdsworth et al., 2018).
Omkring 40–50 års ålder kommer kvinnor in i övergångsåldern, även kallat klimakteriet. I klimakteriet sker hormonell minskning av östrogenproduktionen och menopausen kvinnans sista menstruationsblödning. Symtom som kan uppstå efter menopausen är torra slemhinnor och slappare muskulatur i underlivet vilket kan leda till negativ inverkan på den sexuella hälsan. Sexuell lust efter menopaus kan variera och vissa kvinnor uppger oförändrad sexlust medan andra uppger minskad sexlust (Deeks & McCabe, 2001). Män har en övergångsålder vid 40 års ålder som kallas för andropaus. Vid andropaus minskar testosteronproduktionen och män kan, likt kvinnor, få minskad sexlust. Män kan även besväras med problem att få eller bibehålla erektionen efter andropausen (Peate, 2013).
Enligt en undersökning från Folkhälsomyndigheten (2019) framkom det att kvinnor i åldersgruppen 30–64 år är mest nöjda med sitt sexliv, hos män var det mellan åldrarna 30–44 år. Den åldersgruppen som var minst tillfreds med sexlivet var äldre individer mellan 65–84 år hos både kvinnor och män (Folkhälsomyndigheten, 2019). Bristande
3
hälsa är främsta orsaken att äldre är mindre sexuellt aktiva. Hos män är erektionen en viktig del av sexualiten och vid erektil dysfunktion kan självkänslan minska. Erektil dysfunktion kan även leda till ökad intimitet mellan parterna då alternativa sexuella aktiviteter testas. Främsta orsaken till att äldre kvinnor är mindre sexuellt aktiva är brist på partner eller partnerns hälsa (Sinković & Towler, 2018).
2.1.3 Sexuell hälsa och sjukdom
Sexuell hälsa är en naturlig del av livet, olika sjukdomar samt läkemedelsbehandlingar kan påverka den sexuella hälsan. Hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och neurologiska sjukdomar är sjukdomstillstånd som kan leda till negativ inverkan på sexlivet. Dessa tillstånd kan medföra problem med lusten, lubrikationen och erektionen. Exempel på vanliga läkemedel som kan påverka den sexuella hälsan negativt är ACE-hämmare, statiner och betablockare (Bostock-Cox, 2015).
Kroniska sjukdomar kan bidra till negativ inverkan på den sexuella hälsan och påverka individens humör, självförtroende och självkänsla. Sjukdomarna kan ge upphov till att individen känner rädsla för att återinsjukna eller rädsla för att visa sin kropp efter kroppsliga förändringar som kommer med sjukdomstillståndet (Merghati-Khoei et al., 2015). Psykologiska sjukdomar som exempelvis depression och ångesttillstånd kan påverka individens sexuella hälsa negativt, genom förändrad sexlust, upphetsning och förmåga till orgasm (Kalmbach et al., 2015).
2.2 Hälso- och sjukvården
2.2.1 Sjuksköterskans roll
Omvårdnad är sjuksköterskans huvudområde och innefattar både vetenskaplig kunskap och patientnära arbete (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Sjuksköterskan är ansvarig för att erbjuda individer möjligheter till att förbättra, återfå eller bibehålla sin hälsa för att uppnå välbefinnande och livskvalité genom livet (Evans, 2013). Arbetet som sjuksköterskan utför ska präglas av ett etiskt förhållningssätt där mänskliga rättigheter tas i beaktning i relation till individens vanor och värderingar. Sjuksköterskan ska även respektera individens integritet, autonomi och värdighet oberoende av ålder, kön, ursprung, kultur, funktionsnedsättning och sjukdom (SFS 2017:30).
Sjuksköterskan ska bemöta patienter med ett holistiskt perspektiv där individens sexualitet och sexuella hälsa tas i beaktning (Evans, 2013). Genom datainsamling och kommunikation kring individens sexuella hälsa bör sjuksköterskan analysera och utvärdera pågående vård och behov. Att i samtalet beakta både patienten och dess eventuella partners upplevelse och frågor kring den sexuella hälsan är en viktig del av sjuksköterskans arbete (Jarčuška et al., 2017). Sjuksköterskan behöver reflektera över sina egna attityder och uppfattningar kring sexualitet då det kan påverka samtalet. I samtalet ska sjuksköterskan vara icke dömande, fördomsfri och visa öppenhet för patientens bekymmer (Evans, 2013). Enligt Patientlagen (SFS 2014:821) är
4
sjuksköterskan skyldig att anpassa informationen efter individens individuella behov och förutsättningar.
2.2.2 PLISSIT- En samtalsmodell
PLISSIT är en samtalsmodell i fyra steg som används vid arbetet kring patientens sexuella hälsa. PLISSIT-modellens fyra steg är; P-”permission”, LI-”limited information”, SS-”specific suggestions” och IT-”intensive therapy”. ”Permission”, innebär att sjuksköterskan har ett tillåtande förhållningssätt kring sexualitet och visar öppenhet inför samtalet med patienten (Rutte et al., 2015). För att inleda samtalet med patienten bör sjuksköterskan ställa en öppen fråga, exempelvis: “Många har frågor kring den sexuella hälsan, vilka frågor har ni?” (Steinke et al., 2013). Steg två i PLISSIT modellen är “limited information”, det här steget i PLISSIT handlar om sexualupplysning. Patienten och dess partner får begränsad undervisning och korrekt information kring patientens uttalade behov. Frågor som uppstår besvaras, eller vidarebefordras till annan profession med högre utbildning i ämnet (Rutte et al., 2015). PLISSIT-modellen är till för att skapa en trygg miljö samt en öppenhet i samtalet mellan sjuksköterskan och patienten. De två första stegen i modellen används av allmänsjuksköterskan i arbete kring patienters sexuella hälsa. Det tredje steget “specific suggestions” handlar om sexuell rådgivning samt djupare samtal kring sexuell hälsa och sexualitet. Det här kräver en särskild utbildning inom sexologiskt arbete. Det fjärde och sista steget “intensive therapy” handlar om psykoterapi. Med psykoterapi menas längre terapisessioner och används när inte “specific suggestions” räcker till (Annon, 1976).
2.3 Teori - Personcentrerad vård
Personcentrerad vård är en av de sex kärnkompetenserna som ligger till grund för sjuksköterskans självständiga arbete inom omvårdnad. I sjuksköterskans sex kärnkompetenserna ingår: personcentrerad vård, säker vård, informatik, evidensbaserad vård, samverkan i team samt förbättringskunskap för kvalitetsutveckling (Ekman & Norberg 2013). Personcentrerad vård är ett förhållningssätt där individen ses som en helhet. Med personcentrerad vård menas att se individen ur ett psykiskt, fysiskt, socialt och existentiellt perspektiv. I helhetsperspektivet har patienten förmåga att avgöra vad hälsa eller ohälsa är för den enskilda individen. Det är viktigt för sjuksköterskan att respektera och bekräfta individens upplevelse av bristen på hälsa. Individen bör ses som en person i ett sammanhang och inte enbart en person med sjukdom. Sjuksköterskans uppgift är att främja hälsa och lindra lidande. Med hjälp av det här tar sjuksköterskan hänsyn till individens upplevelse i planerandet och utförandet av vården (Ekman et al., 2011). Planerandet av vården sker i ett partnerskap med patienten där partnerskapet är en central del i den personcentrerade vården. Partnerskapet bygger på en ömsesidig respekt för både sjuksköterskans och patientens kunskap. Sjuksköterskans kunskap grundas i evidensbaserad vård och patientens kunskap baseras på den egna hälsan och livssituationen (Gyllensten et al., 2020). En annan central del i personcentrerad vård är dokumentationen där patientens berättelse och hälsotillstånd ska dokumenteras och uppdateras genom hela vårdkedjan (Ekman et al., 2011).
5
I en studie av Dudas et al. (2013) framkommer det att de som får personcentrerad vård upplever en ökad trygghet och tydligare sjukdomsbild. Den grupp i studien som inte fick personcentrerad vård upplevde en försämrad sjukhusvistelse. Bristen på information och kommunikation påverkade upplevelsen negativt för gruppen utan personcentrerad vård (Dudas et al., 2013). Sjuksköterskan behöver se individen ur ett helhetsperspektiv, där sexuell hälsa är en del av hela individen. Genom att se individen ur ett helhetsperspektiv där alla aspekter synliggörs kan livskvalitén öka (Martin & Woodgate, 2020).
2.4 Problemformulering
Enligt WHO (2006) är sexuell hälsa och sexualitet ett grundläggande behov för den enskilde individen. Nyligen publicerade studier belyser att patienter har en önskan att samtala med sjuksköterskan om sin sexuella hälsa (Schwarz et al., 2008). Från ett sjuksköterskeperspektiv kan svårigheter kring samtalsämnet sexuell hälsa leda till att många patienter lider i det tysta (Southard & Keller, 2009). Det är därför av central betydelse att uppmärksamma sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta med sexuell hälsa hos patienter.
6
3. Syfte
Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta med patientens sexuella hälsa.
7
4. Material och Metod
4.1 Design
Vald metod är litteraturöversikt. Meningen med vald metod är att inom ett avgränsat område samla in kunskap på ett objektivt sätt. Litteraturöversikten grundades på kvalitativa vetenskapliga artiklar. Kvalitativ design används då det primära målet med kvalitativa studier är förståelsen av ett fenomen (Segesten, 2017). Den röda tråden i arbetet och fenomenet som beskrivs är; att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta med patientens sexuella hälsa. Induktiv ansats användes där letandet efter fenomenet görs objektivt och allt material kring fenomenet är av intresse (Henricson & Billhult, 2017).
4.2 Urval och datainsamling
I början av arbetet har en sökning med hjälp av helikopterperspektiv skett för att kontrollera att syftet kunde användas och att efterfrågat material fanns (Friberg, 2017b). Sökningar gjordes efter kvalitativa, vetenskapliga artiklar. Databaserna valdes utifrån ämnesområdet (Östlundh, 2017). CINAHL, MEDLINE och PsycINFO var databaserna som användes. CINAHL innehåller material om omvårdnad, fysioterapi och arbetsterapi. MEDLINE har material från hela det biomedicinska området, som omvårdnad, medicin och tandvård. PsycINFO är baserad på material om beteendevetenskap och psykologi (Karlsson, 2017). Begränsningar i sökandet har skett med hjälp av inklusions- och exklusionskriterier samt avgränsningar (Östlundh, 2017). Inklusionskriterier innefattade artiklar med sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta med patientens sexuella hälsa. Artiklarna skulle vara etiskt godkända och av kvalitativ design. Deltagarna i artiklarna skulle var sjuksköterskor av både manligt och kvinnligt kön. Exklusionskriterier var artiklar som saknade abstrakt, var litteraturöversikter samt artiklar som innehöll patienter eller partners perspektiv. Artiklar som var utifrån barnmorskans eller skolsjuksköterskans perspektiv exkluderades. Avgränsningar som gjordes var; Peer-reviewed, utgivna mellan åren 2010–2020 och engelskspråkiga.
Utifrån valt syfte identifierades ett antal sökord på engelska som användes vid sökning i de valda databaserna (Friberg, 2017a). Trunkering (*) användes vid sökning då databaserna söker på alla böjelser av sökordet och urvalet utifrån sökningen blir mer omfattande. Boolesk sökteknik tillämpades för att kombinera de valda sökorden i sökningen (Östlundh, 2017). De Booleska sök-operatorerna som användes var OR och AND. Sökorden som användes i CINAHL, MEDLINE och psycINFO var: Nurse* AND
sexuality OR sexual health OR sexual behaviour AND attitudes OR experiences OR perceptions OR feelings OR thoughts OR opinions AND communication OR discussing OR conversation OR talking. Utöver databas sökningarna gjordes en
manuell sökning i CINAHL. Manuell sökning genomfördes i sökandet efter ett specifikt material som tidigare hittats i referenslistor, böcker eller tidskriftsartiklar (Östlundh, 2017). Antalet artiklar som framkom vid sökningarna är presenterade i en sökmatris (se bilaga 1). Granskning av artiklarna utfördes med hjälp av ett granskningsprotokoll som är framtaget av Avdelningen för Omvårdnad, Hälsohögskolan Jönköping (se bilaga 2). Granskningen utfördes för att bibehålla hög
8
kvalitet på artiklarna i studien. Det framtagna protokollet är uppdelat i två delar och har en maxpoäng på 12 poäng. För att artiklarna skall vara godkända och av hög kvalitet krävdes fyra av fyra poäng i protokollets första del och sju av åtta poäng i del två. Antalet vetenskapliga artiklar som kvalitets granskades var 28 stycken. Till studiens resultat användes 14 artiklar (se bilaga 3).
4.3 Dataanalys
Efter kvalitetsgranskningen skrevs de 14 artiklar som var godkända och av hög kvalitet ut för att göra en analys i fem steg enligt Friberg (2017b). I det första steget av analysen bearbetades materialet flera gånger för att nå en djupare förståelse av innehållet, analysen skedde med artiklarnas resultat i fokus. Artiklarna lästes först individuellt, för att senare diskuteras i gruppen. Individuella tolkningar bearbetades och gruppen fick en gemensam förståelse för materialet. Under steg två i analysen valdes det viktigaste i artiklarnas resultat ut och sammanställdes till liknande meningsenheter genom att markera i texten. Det framträdande i resultatet i relation till studiens syfte belystes. I steg tre översattes det relevanta i artiklarnas resultat till svenska på ett så korrekt sätt som möjligt och sammanställdes i texter. De sammanställda texterna bildade då en schematisk översikt över artikel resultatens huvudfynd. I steg fyra delades huvudfynden in i subkategorier och kategorier. Subkategorierna delades upp genom att identifiera artiklarnas likheter och olikheter, likheterna delades in och skapade subkategorier. När indelningen genomförts bildades ett mönster som visade vad varje kategori hade för gemensamma nämnare. Kategorierna fick sitt namn från dessa gemensamma nämnare. I det femte steget skapades en text som gav innebörd och djupare förståelse kring kategorierna. Analysen presenterades på ett så läsbart och begripligt sätt som möjligt så läsaren förstår helheten. Referenserna i resultat texten är de artiklar som analyserades (Friberg, 2017b).
4.4 Etiska övervägande
Det är viktigt att det finns ett etiskt övervägande genom hela examensarbetet. Det behövs inget etiskt godkännande vid en litteraturöversikt. Dock bör det genom hela examensarbetet finnas ett etiskt ställningstagande till de artiklar som används i resultatet (Kjellström, 2017). Artiklar som används ska vara etiskt granskade enligt granskningsprotokoll. För att en studie ska kunna kallas etisk måste den uppfylla tre etiska aspekter; genomföras på ett etiskt sätt, ha god vetenskaplig kvalitet samt innehålla betydelsefulla frågor. Frågan bör även ställas om forskningen är värdefull och varför. En aspekt av forskningsfrågan är om kunskapen kan leda till utveckling som gynnar samhället eller mänskligheten. I vården kan utvecklingen innebära ett bättre bemötande av individer i vissa livssituationer eller en utveckling av arbetssituationen (Sandman & Kjellström, 2018). Enligt Helsingforsdeklarationen (World Medical Association, 1964) ska medicinsk forskning sätta människors välmående före syftet och främja deltagarnas välbefinnande, rättighet och skydda individens hälsa. Något som kan väcka etiska frågor i litteraturöversikten är svårigheten med att tolka en text på engelska. Risken med översättningar kan bli att betydelsen i texten feltolkas (Kjellström, 2017). Författarna har viss förförståelse då de tidigare har arbetat som undersköterskor inom vården. Tidigare arbete i klinisk
9
verksamhet har givit intrycket att patientens sexuella hälsa negligeras av sjuksköterskorna och upplevs som genant. Förförståelsen, erfarenheter och åsikter kommer att bortses från i arbetet för att granskningen av artiklarna ska ske på ett objektivt sätt. Ingen artikel har bortsetts ifrån för att stödja tänk resultat (Kjellström, 2017).
10
5. Resultat
Efter granskning av resultatet kommer resultatet redovisas utifrån tre kategorier med sex subkategorier som beskriver sjuksköterskans erfarenheter kring arbetet med sexuell hälsa hos patienter (se tabell 1).
Kategorier Subkategorier
Sjuksköterskans upplevda osäkerhet
- Tidigare erfarenheter & kunskapsbrist - Attityder
Patientrelationen påverkade
arbetet - Patientens identitet - Den etablerade relationen Organisationen hade en inverkan - Arbetsmiljön - Bristande rutiner
*Tabell 1. Översikt av resultatets kategorier och subkategorier.
5.1 Sjuksköterskans upplevda osäkerhet
Övergripande resultat kretsade kring sjuksköterskans osäkerhet i arbetet med patienters sexuella hälsa. Enligt sjuksköterskorna berodde osäkerheten bland annat på sjuksköterskans tidigare erfarenheter, kunskapsbrist och deras egna attityder. Otillräcklig utbildning och kunskapsbrist ledde till att sjuksköterskorna inte upplevde sig tillräckligt förberedda för att samtala med patienten gällande hens sexuella hälsa. Övergripande ansåg även sjuksköterskorna att det var deras ansvar att initiera till samtal kring sexuell hälsa samtidigt som en del av ansvaret även låg på patienten.
5.1.1 Tidigare erfarenheter & kunskapsbrist
Sjuksköterskorna uppgav att osäkerheten kring ämnet sexuell hälsa påverkade om ämnet togs upp med patienten eller inte (Baker-Green, 2017; Hjalmarsson & Lindroth, 2020; Hough et al., 2019; Klaeson et al., 2017; Quinn & Hapell, 2013; Quinn et al., 2011; Saunamäki & Engström, 2014; Yodchai et al., 2018). Sjuksköterskorna upplevde att de inte fått tillräcklig utbildning i ämnet sexuell hälsa, vilket ledde till en kunskapsbrist. Bristen på kunskap och erfarenhet kring ämnet sexuell hälsa påverkade hur sjuksköterskorna upplevde samtalet (Baker-Green, 2017; Benoot et al., 2018; Hjalmarsson & Lindroth, 2020; Hough et al., 2019; Klaeson et al., 2017; Moana et al., 2017; Olsson et al., 2011; Quinn & Hapell, 2013; Yodchai et al., 2018). När ämnet sexuell hälsa fördes på tal upplevde somliga sjuksköterskor att bristen på kunskap gjorde att de inte kunde ge adekvata råd och rekommendationer (Benoot et al., 2018; Hjalmarsson & Lindroth, 2020; Klaeson et al., 2017; Yodchai et al., 2018). De ansåg att sexuell hälsa var en viktig aspekt hos patienten som bör belysas (Frid Annerstedt & Glasdam, 2019; Hjalmarsson & Lindroth, 2020; Quinn et al., 2011; Saunamäki & Engström, 2014). Sjuksköterskorna ansåg dock att den sexuella hälsan var något som inte prioriterades (Frid Annerstedt & Glasdam, 2019; Klaeson et al., 2017; Quinn et al., 2011).
11
5.1.2 Attityder
Sjuksköterskorna belyste att deras attityder påverkade dem i arbetet kring patientens sexuella hälsa (Hough et al., 2019; Moana et al., 2017; Williams et al., 2017). En vanlig tanke som fanns bland sjuksköterskorna var att äldre individer (från medelåldern) inte hade sex, de ansåg att det var lättare att samtala om den sexuella hälsan med yngre patienter (Frid Annerstedt & Glasdam, 2019; Klaeson et al., 2017; Moana et al., 2017; Quinn et al., 2011; Saunamäki & Engström, 2014). Sjuksköterskorna upplevde att en öppenhet och egna positiva erfarenheter kring sin sexuella hälsa påverkade hur de bemötte patienten kring ämnet (Benoot et al., 2018; Hough et al., 2019; Olsson et al., 2011; Williams et al., 2017). De ansåg även att sexuell hälsa var något privat och många var rädda för den pinsamhet som kan uppstå i samtalet kring sexuell hälsa (Baker-Green, 2017; Frid Annerstedt & Glasdam, 2019; Hjalmarsson & Lindroth, 2020; Hough et al., 2019; Olsson et al., 2011; Quinn et al., 2011; Yodchai et al., 2018).
5.2 Patientrelationen påverkade arbetet
Patientens identitet påverkade sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta med sexuell hälsa. Sjuksköterskorna uppgav att bland annat patientens ålder och kön hade en inverkan i arbetet. Deras erfarenheter belyste att arbetet med patienters sexuell hälsa underlättades när det fanns en etablerad relation.
5.2.1 Patientens identitet
Sjuksköterskorna uppgav att patientens identitet påverkade samtalet kring sexuell hälsa (Baker-Green, 2017; Hough et al., 2019; Olsson et al., 2011; Williams et al., 2017). Sjuksköterskorna upplevde att det var lättare att samtala med yngre patienter än med äldre patienter (Frid Annerstedt & Glasdam, 2019; Klaeson et al., 2017; Moana et al., 2017; Saunamäki & Engström, 2014). Upplevelsen var att speciellt äldre individer (över 80 år) som var multisjuka och saknade partner inte längre var sexuellt aktiva vilket ledde till att ämnet negligerades (Frid Annerstedt & Glasdam, 2019; Klaeson et al., 2017). Patientens kön var en annan komponent som påverkade sjuksköterskan i samtalet kring sexuell hälsa. Somliga sjuksköterskor upplevde det lättare att samtala med män om deras sexuella hälsa då de får fysiska problem (Baker-Green, 2017; Klaeson et al., 2017; Olsson et al., 2011). Andra aspekter som sjuksköterskorna ansåg påverkade samtalet var patientens språk, kultur och religion (Baker-Green, 2017; Benoot et al., 2018; Williams et al., 2017).
5.2.2 Den etablerade relationen
I majoriteten av studierna ansåg sjuksköterskorna att relationen var en viktig aspekt för att patienten ska känna sig bekväm i samtalet kring sexuell hälsa (Baker-Green, 2017; Benoot et al., 2018; Frid Annerstedt & Glasdam, 2019; Hjalmarsson & Lindroth, 2020; Hough et al., 2019; Moana et al., 2017; Williams et al., 2017; Yodchai et al., 2018). Majoriteten av sjuksköterskorna ansåg att en etablerad relation och ett förtroende var avgörande för att initiera till samtal och när förtroendet var uppbyggt kunde ett samtal ske (Baker-Green, 2017; Frid Annerstedt & Glasdam, 2019; Williams et al., 2017; Yodchai et al., 2018). I relationen med patienten var humor en viktig del och humorn gjorde att samtalet kring sexuell hälsa blev mer avslappnat (Hough et al., 2019; Saunamäki & Engström, 2014; Williams et al., 2017). Sjuksköterskan behövde
12
träffa patienterna vid flera tillfällen för att bygga förtroende och bli bekväm i arbetet kring sexuell hälsa (Benoot et al., 2018). Inom slutenvården påverkade kontinuiteten och längden av patientens sjukhusvistelse förtroendet mellan patient och sjuksköterska (Olsson et al., 2011; Williams et al., 2017). Vissa sjuksköterskor upplevde att de inte behövde en etablerad relation för att samtala om den sexuella hälsan med patienter (Baker-Green, 2017; Saunamäki & Engström, 2014).
5.3 Organisationen hade en inverkan
Sjuksköterskornas erfarenheter talade för att arbetsmiljön och organisationen hade en inverkan vid arbetet med patienters sexuella hälsa. Bristande komponenter som plats, tid, rutiner och riktlinjer ledde till en negativ inverkan. En annan orsak som påverkade sjuksköterskorna var arbetsklimatet i organisationen så som hens kollegor och deras attityder gentemot sexuell hälsa.
5.3.1 Arbetsmiljön
I majoriteten av studierna uppgav sjuksköterskorna att tidsbrist var en anledning till att ämnet sexuell hälsa negligerades (Benoot et al., 2018; Hjalmarsson & Lindroth, 2020; Hough et al., 2019; Klaeson et al., 2017; Moana et al., 2017; Olsson et al., 2011; Quinn et al., 2011; Saunamäki & Engström, 2014; Williams et al., 2017). Ytterligare en aspekt i arbetsmiljön som påverkade sjuksköterskornas erfarenheter var samtalsmiljön på arbetsplatsen. Sjuksköterskorna belyste vikten av att samtalet sker i en privat och avskild miljö (Moana et al., 2017; Olsson et al., 2011; Saunamäki & Engström, 2014; Williams et al., 2017; Yodchai et al., 2018) där samtalet kan ske avslappnat (Yodchai et al., 2018). Kombinationen av brist på tid och en dålig samtalsmiljö ledde till att sjuksköterskorna prioriterade kliniska arbetsuppgifter istället för arbetet kring sexuell hälsa (Hough et al., 2019; Quinn et al., 2011; Quinn et al., 2013a; Williams et al., 2017). Sjuksköterskorna upplevde att ett öppet och tillåtande arbetsklimat mellan kollegor gjorde sjuksköterskan mer benägen att samtala om ämnet med sina patienter (Hough et al., 2019; Olsson et al., 2011). Öppenhet i klimatet bidrog till att sjuksköterskan lättare kunde vända sig till sina kollegor för rådgivning och stöd i arbetet (Baker-Green, 2017; Benoot et al., 2018). I Hjalmarsson & Lindroth (2020) och Saunamäki & Engström (2014) menar sjuksköterskorna att det fanns en brist på kommunikation mellan chefer och medarbetare kring sexuell hälsa, vilket ledde till att ämnet inte prioriterades i arbetet.
5.3.2 Bristande rutiner
Sjuksköterskorna upplevde att bristen på rutiner och riktlinjer angående vems ansvar det var att samtala om ämnet sexuell hälsa med patienterna resulterar i att ämnet inte fördes på tal (Benoot et al., 2018; Hough et al., 2019; Klaeson et al., 2017; Olsson et al., 2011; Quinn & Hapell, 2013; Williams et al., 2017). En del av sjuksköterskorna ansåg att det var sjuksköterskans profession som ansvarade för att uppmärksamma patientens sexuella hälsa (Moana et al., 2017; Olsson et al., 2011; Saunamäki & Engström, 2014; Williams et al., 2017; Yodchai et al., 2018). Vissa sjuksköterskor ansåg att det var patientens ansvar att uppmärksamma ämnet (Baker-Green, 2017; Benoot et al., 2018; Quinn et al., 2011), medans andra ansåg att det tillhörde en annan profession (Frid Annerstedt & Glasdam, 2019; Hjalmarsson & Lindroth, 2020; Hough et al., 2019; Klaeson et al., 2017; Quinn et al., 2011; Quinn et al., 2013a). Flera
13
sjuksköterskor valde att hänvisa patienten vidare till en annan profession när frågor kring sexualitet och sexuell hälsa uppstod då de inte visste hos vem ansvaret för dessa frågor låg (Quinn et al., 2013a; Frid Annerstedt & Glasdam, 2019). En anledning till att ämnet inte lyfts med patienten var avsaknaden av sökord relaterade till sexuell hälsa i journalen. Sjuksköterskor ansåg att sökord kring sexuell hälsa i patientens journal fungerade som ett stöd i arbetet (Saunamäki & Engström, 2014).
14
6. Diskussion
6.1 Metoddiskussion
Avsikten med metoddiskussionen var att påvisa hur kvaliteten har säkerställts i arbetet. Diskussion kommer att ske kring både styrkor och svagheter i genomfört arbete. Säkerställandet av forskningskvalitet i en studie med kvalitativ design görs utifrån fyra olika begrepp: trovärdighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet (Mårtensson & Fridlund, 2017).
Trovärdighet
Litteraturöversiktens trovärdighet bygger på om fenomenet har blivit tillräckligt studerat. Frågeställningarna kring fenomenet och syftet besvaras med hjälp av studiens valda metod för att uppnå trovärdighet (Mårtensson & Fridlund, 2017). I sökningen efter artiklar till litteraturöversiktens resultat användes begränsningen peer reviewed som innebär att artiklarna var kritiskt granskade av experter inom ämnet och publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Ur forskningssynpunkt har artiklar som är peer reviewed en god kvalitet och trovärdighet. Använda databaser var CINAHL, Medline och PsycINFO, användningen av flera databaser i sökningen ökade chansen att hitta relevanta artiklar och litteraturöversikten blev mer trovärdig (Henricson, 2017; Östlundh, 2017). Analysen av artiklarna gjordes i fem steg, de fem stegen är en analysmodell anpassad för studier med kvalitativ design och passar in på litteraturöversiktens syfte vilket ökar trovärdigheten (Friberg, 2017a). Trovärdigheten av artiklarna stärktes då artiklarnas kvalitet granskades individuellt med hjälp av granskningsprotokoll som är framtaget av Avdelningen för Omvårdnad, Hälsohögskolan Jönköping (se bilaga 2).
Upplevelsen av tidsbrist påverkar litteraturöversiktens kvalité och trovärdighet då tidsbrist ses som en svaghet. Tidsbristen medförde att arbetet inte bearbetades på ett önskvärt sätt (Mårtensson & Fridlund, 2017). Antalet deltagare i artiklarna som låg till grund för litteraturöversiktens resultat var av varierande variabel (Se bilaga 3). Enligt Danielsson (2017) utgjorde ett lägre deltagarantal en begränsning av information och kunde påverka trovärdigheten i litteraturöversiktens resultat. Studiens kvalitet och trovärdighet har stärkts genom granskning. Granskningen har skett vid fyra handledningstillfällen där handledare och studenter från Jönköping University deltagit. Vid handledningstillfällena identifierades styrkor och svagheter under arbetets gång, för att bearbeta och stärka studiens trovärdighet (Mårtensson & Fridlund, 2017).
Pålitlighet
Pålitligheten i litteraturöversikten grundade sig i medvetenheten kring sina egna förförståelser och dess påverkan. Tidigare erfarenheter och läst forskning kring ämnet ger en förförståelse vilket kan påverka dataanalysen då öga, minne samt tanke söker fakta som är bekant och därigenom påverkar resultatet. Då ett neutralt resultat eftersöks har författarna bortsett från förförståelse för att resultatet inte ska påverkas. Det är betydelsefullt att kontinuerligt reflektera och arbeta kring sin förförståelse så
15
att arbetet blir pålitligt. Förförståelsen har beskrivits och därigenom kan läsaren bedöma pålitligheten (Mårtensson & Fridlund, 2017).
Pålitligheten stärktes då de medverkande i litteraturöversikten har delaktiga i alla moment och risken för felaktigheter reducerades. Analysen av artiklarna till resultatet genomfördes först individuellt och presenterades för övriga medverkande. Fynden i artiklarna och dess innebörd diskuterades för att förhindra egna personliga inflytanden på resultatet (Mårtensson & Fridlund, 2017). Artiklarna i resultatet uppmärksammades i olika utsträckning vilket kan ses som en svaghet då resultatet inte speglar alla artiklar i samma omfattning och pålitligheten kan då ifrågasättas. Bekräftelsebarhet
I litteraturöversikten innebär bekräftelsebarhet huruvida det är möjligt att utföra en studie i liknande skala och om det nya resultatet skulle bli upprepning eller likvärdigt tidigare resultat (Mårtensson & Fridlund, 2017).
Metodavsnittet i litteraturöversikten har blivit tydligt beskrivet och uppdaterades löpande under studiens gång för att kunna återge ett så korrekt tillvägagångssätt som möjligt och stärka bekräftelsebarheten. Bekräfteslebarheten stärks av att sökorden som användes är angivna i en tydligt utformad sökmatris (se bilaga 1), där exakt antal artiklar i varje sökning redovisas. Urvalsprocessen och använda artiklar till resultatet framgår tydligt i sökmatrisen, vilket möjliggör ett genomförande av framtida sökningar och ökar chansen att finna likvärdiga artiklar.
Inklusions-, och exklusionskriterier finns beskrivna under metoddelen och var relevanta i relation till studiens syfte (Henricson, 2017). Inklusions-, och exklusionskriterierna kan vara svåra att följa då de var diffusa och begränsade i antal vilket kan ses som en svaghet. Då använda kriterier är beskrivna ses ändå bekräftelsebarheten som hög då det går att efterlikna sökningen. Litteraturöversiktens resultatartiklar analyserades i fem steg enligt Friberg. En utförligt beskriven dataanalys bidrar till ökad möjlighet att efterlikna analysprocessen. Artiklarna som analyserades var författade på engelska. Något som kan väcka frågor i litteraturöversikten är svårigheten med att tolka en text på engelska, bekräftelsen av resultatet kan bli påverkat negativt när texten översätts och tolkas (Kjellström, 2017). Överförbarhet
Överförbarhet innebär hur relevant studiens resultat är att överföra till praktiskt arbete inom kliniska verksamheter (Mårtensson & Fridlund, 2017).
Överförbarheten i studien influeras av årtalen resultatets artiklar publicerades (Friberg, 2017b). Artiklar till litteraturöversikten söktes med begränsningen 2010-2020 och resulterar i 14 artiklar där två artiklar publicerades 2011 (se bilaga 3). Relevansen i de äldre artiklarna kan ifrågasättas då omvårdnad som ämne utvecklas kontinuerligt. Artiklarna från året 2011 användes i resultatet då faktan överensstämde med nyligen publicerade artiklar. Trots det kan överförbarheten av studiens resultat ifrågasättas om det passar in i dagens vårdkontext.
16
Artikelunderlaget i litteraturöversikten kommer från länderna Sverige, Australien, Storbritannien, Belgien, Nya Zeeland och Thailand. En nackdel med att inkludera en artikel från Thailand kan vara den kulturella skillnaden jämfört med övriga artiklarnas ursprung, vilket påverkar överförbarheten (Mårtensson & Fridlund, 2017). Överförbarheten till svensk sjukvård är hög då flera av artiklarna som används i resultatet är från Sverige (se bilaga 3). Merparten av övriga artiklar kommer från länder med liknande sjukvård och kulturell bakgrund som Sverige vilket bidrar till ökad överförbarhet. Majoriteten av deltagarna i artiklarna var kvinnor (se bilaga 3). Överförbarheten från artiklarnas resultat till svensk sjukvård styrks då majoriteten av deltagarna i studierna var kvinnor och majoriteten av yrkesverksamma legitimerade sjuksköterskor i Sverige är kvinnor (Socialstyrelsen, 2019). Överförbarheten styrks av tydligt presenterat resultat samt reflekterad trovärdighet, pålitlighet och bekräftelsebarhet (Mårtensson & Fridlund, 2017).
6.2 Resultatdiskussion
Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta med patientens sexuella hälsa. I litteraturöversiktens resultat framkommer sjuksköterskans upplevda osäkerhet relaterat till kunskapsbrist i arbetet med patientens sexuella hälsa. I resultatet redogörs hur viktig patientens identitet är för sjuksköterskorna i arbetet med sexuell hälsa. Patientens ålder och kön ligger till grund för huruvida sjuksköterskan valde att föra ämnet på tal. Det framkom även i vilken utsträckning organisationen och bristande rutiner påverkade sjuksköterskan.
Sjuksköterskans upplevda osäkerhet
Sjuksköterskorna i resultatet upplevde en osäkerhet i sitt arbete kring sexuell hälsa relaterat till en brist på kunskap och otillräcklig utbildning. I en studie framkommer det att sjuksköterskestudenter inte känner sig tillräckligt förberedda när det gäller ämnet sexuell hälsa. Sjuksköterskestudenterna upplevde att ämnet är tabu och även med kunskap skulle ämnet vara svårt att samtala om (Durgun Ozan et al., 2019). Då studenterna upplevde ämnet svårt att samtala om önskade de mer träning i hur sexuell hälsa bedöms samt hur de kan föra ett samtal i ämnet (Dattilo & Brewer, 2005). Sjuksköterskor som fått utbildning (efter examen) i ämnet sexuell hälsa upplevde ett ökat självförtroende och valde att belysa ämnet med sina patienter. I utbildningen fick de kunskap kring hälsoproblem som kan uppstå och om olika samtalsmodeller som exempelvis PLISSIT-modellen vilket gjorde samtalet mer naturligt. Sjuksköterskorna upplevde att sexuell hälsa är en viktig del i den personcentrerade vården som inte bör negligeras (Quinn et al., 2013b). Som sjuksköterska är det viktigt att arbeta utifrån personcentrerad vård och se hela individen och dess olika behov (Ekman et al., 2011). Partnerskapet är en central del i den personcentrerade vården där sjuksköterskan står för den evidensbaserade kunskapen (Gyllensten et al., 2020). Enligt Patientlagen (SFS 2014:821) har patienter rätt till en vård som byggs på vetenskap och beprövad erfarenhet för att god kvalité ska uppnås. Bristen på kunskap kan leda till att ämnet negligeras och patientens behov bortses.
17
Resultatet beskriver att patientens identitet som ålder och kön påverkade sjuksköterskan i arbetet med sexuell hälsa. En tanke hos sjuksköterskorna var att äldre individer inte var sexuellt aktiva. Sjuksköterskorna valde därför att inte belysa ämnet med sina äldre patienter. Enligt Farrell & Belza (2012) önskade äldre patienter mellan åldrarna 62–94 år att sjuksköterskorna skulle belysa deras sexuella hälsa och se det som en del av deras livssituation. Äldre uppgav att de inte skulle bli generade om ämnet sexuell hälsa togs upp (Farrell & Belza, 2012). Utifrån artiklarna i resultatet framkom det att sjuksköterskorna samtalade oftare om sexuell hälsa med yngre individer av manligt kön. En studie (Komlenac et al., 2019) visade att hälften av männen tog upp ämnet sexuell dysfunktion i mötet med vårdpersonal. Majoriteten av männen önskade att det var vårdpersonalen som belyste ämnet under besöket (Komlenac et al., 2019). Ur ett kvinnligt perspektiv upplever de att vården ger bristfällig information kring sexuell hälsa. Kvinnorna upplever även att sexuell hälsa ej uppmärksammas på ett tillfredsställande sätt (Canzona et al., 2016). Patienter upplevde att den sexuella hälsan inte prioriterades inom vården (Greimel et al., 2018). Sjuksköterskan är skyldig att ge patienten information som är anpassad utifrån individen och hens sjukdomssituation (SFS 2014:821). I mötet med patienten ska sjuksköterskan vara lyhörd och bekräfta individens individuella upplevelse av ohälsa. Genom personcentrerad vård kan sjuksköterskan skapa en gemensam förståelse kring individens sjukdomssituation samt bidra till att patienten upplever en delaktighet i vården (Ekman et al., 2011). Vården ska byggas på delaktighet där patientens önskemål och förutsättningar uppmärksammas (SFS 2014:821). I personcentrerad vård bör patienten ses ur ett helhetsperspektiv där individens sexuella hälsa beaktas och inte bara sjukdomsbilden (Ekman et al., 2011).
Organisationen hade en inverkan
I resultatet framgår det att organisationen har en påverkan i sjuksköterskans arbete kring sexuell hälsa. Sjuksköterskorna anser att brist på tid och lämplig plats var en anledning till att sexuell hälsa inte tas upp med patienterna, vilket medför att sjuksköterskorna prioriterade andra aspekter av patienten (Southard & Keller, 2009). Majoriteten av sjuksköterskorna anser att den sexuella hälsa inte prioriteras i vården då organisationen saknar riktlinjer och rutiner kring ämnet (Evcili & Demirel, 2018). Det fanns även en otydlighet kring vilken profession som ansvarar för att ämnet tas upp med patienterna. Patienter ansåg att samtalet kring sexuell hälsa bör ske i en miljö som är privat, icke dömande och konfidentiellt (Southard & Keller, 2009). Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) ska vården ges i en miljö där sjuksköterskan kan respektera patientens integritet och självbestämmande. För att vården som ges ska vara personcentrerad behöver organisationen rutiner som integrerar och initierar ett personcentrerat förhållningssätt (Ekman et al., 2011). Sjuksköterskorna anser att förmågan att bygga en relation med patienterna påverkades negativt av bristen på tid (Haydon et al., 2018). Patienter som blivit vårdade utifrån ett personcentrerat förhållningssätt upplever i partnerskapet med sjuksköterskan en ökad trygghet och delaktighet i sin vård (Dudas et al., 2013). Patienterna ansåg det svårt att lyfta ämnet sexuell hälsa med sjuksköterskan om sjuksköterskan upplevdes stressad och hade inte tid till frågor. Patienterna tyckte att den profession som var mest lämpad att samtala med om ämnet var sjuksköterskorna. De önskade även att få frågan istället för att själva behöva rådfråga och att bli tilldelade information som ansågs vara viktigt i relation till den sexuella hälsan (Southard & Keller, 2009). Som sjuksköterska är det viktigt att beakta patientens känslor, erfarenhet och önskemål och utifrån detta
18
initiera partnerskapet som är en viktig aspekt inom personcentrerad vård (Ekman et al., 2011).
19
7. Slutsatser
Litteraturöversikten beskriver sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta med patientens sexuella hälsa. Sjuksköterskorna upplevde osäkerhet i arbetet med patientens sexuella hälsa, osäkerheten uppstod då de kände brist i kunskap och utbildning. Studier har visat att sjuksköterskestudenter redan under utbildningen saknar kunskap och utbildning i ämnet sexuell hälsa. Genom att redan under utbildningen normalisera ämnet sexuell hälsa kan det skapa ökad trygghet hos sjuksköterskan kring arbetet. Ämnet sexuell hälsa ansågs vara en viktig aspekt i den personcentrerade vården. Sjuksköterskorna valde att prioritera andra kliniska arbetsuppgifter istället för att samtala om patientens sexuella hälsa. Patienter uttrycker dock en önskan om att ämnet ska belysas. Aspekter i organisationen som påverkade sjuksköterskan i arbetet med sexuell hälsa var tidsbrist, brist på privat miljö och bristande rutiner. Många sjuksköterskor valde att inte belysa ämnet med patienten då de inte visste vems ansvar det var och om det tillhörde en annan profession. En tydlig struktur i organisationen angående rutiner och ansvarsområde krävs för att sjuksköterskan ska belysa ämnet sexuell hälsa. Patientens ålder och kön är andra aspekter som påverkade sjuksköterskorna i arbetet. Sjuksköterskorna måste våga belysa ämnet sexuell hälsa då många patienter oavsett ålder och kön önskar att ämnet uppmärksammas.
8. Kliniska implikationer
Litteraturöversikten kan bidra till en ökad förståelse kring sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta med patientens sexuella hälsa. Sjuksköterskans egna attityder påverkar arbetet med sexuell hälsa. Arbetet kan hjälpa sjuksköterskan att förstå vikten och bortse de egna attityderna kring sexuell hälsa. Litteraturöversikten kan även hjälpa sjuksköterskan att få insikt i den sexuella hälsan och dess betydelse för patienten. När alla aspekter av individen är i fokus kan den personcentrerade vården öka då patientens behov tas i beaktande och blir centralt. Med resultatet som utgångspunkt kan arbetet implementeras för sjuksköterskan i både primär och slutenvården. Ytterligare kan arbetet användas inom äldreomsorgen då delar av resultatet och resultatdiskussionen belyser sexuell hälsa hos äldre åldersgrupper. Litteraturöversikten kan användas som grund till förbättringsarbete inom ämnet sexuell hälsa både på en klinisk nivå samt utbildningsnivå. Att utöka sjuksköterskans utbildning inom sexuell hälsa som ämne samt utbildning i samtalstekniker kan leda till att de vågar lyfta frågan med patienterna. För att utveckla sjuksköterskans arbete kring patienters sexuella hälsa bör arbetsrutiner utvecklas för att tydliggöra ansvarsområden och dokumentations möjligheter. Ökad utbildning möjliggör sjuksköterskans förmåga att se patienten ur ett helhetsperspektiv och inte endast de medicinska aspekterna.
Forskning kring ämnet av sjuksköterskans erfarenheter om att arbeta kring patientens sexuella hälsa är bristfällig och vidare forskning krävs för att få ett bredare perspektiv. Generellt behövs mer forskning kring sjuksköterskans erfarenheter både innan och efter hen har erhållit utbildning inom sexuell hälsa. Mer forskning leder till en ökad kunskap och förståelse kring sjuksköterskans erfarenheter. Vidare kan ökad forskning
20
kring ämnet sexuell hälsa leda till att patientens sexuella hälsa uppmärksammas i större utsträckning.
21
9. Referenslista
Artiklar som är använda i resultatet är markerade med asterisk (*).
Annon, J. S. (1976). The PLISSIT model: A proposed conceptual scheme for the behavioural treatment of sexual problems. Journal of Sex Education Therapy,
2(1), 1–15. https://doi.org/10.1080/01614576.1976.11074483
*Baker-Green, R. (2017). Nurses experiences discussing sexuality with urinary catheter patients. International Journal of Urological Nursing, 11(1), 6–12. https://doi.org/10.1111/ijun.12114
*Benoot, C., Enzlin, P., Peremans, L., & Bilsen, J. (2018). Addressing sexual issues in palliative care: A qualitative study on nurses’ attitudes, roles and experiences.
Journal of Advanced Nursing, 74(7), 1583–1595.
https://doi.org/10.1111/jan.13572
Bostock-Cox, B. (2015). Long term conditions, medication and sexual health.
Practice Nurse, 45(11), 22–25.
Canzona, M. R., Garcia, D., Fisher, C. L., Raleigh, M., Kalish, V., & Ledford, C. J. W. (2016). Communication about sexual health with breast cancer survivors: variation among patient and provider perspectives. Patient Education and
Counseling, 99(11), 1814–1820. https://doi.org/10.1016/j.pec.2016.06.019
Danielsson, E. (2017). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod - Från idé till examination inom omvårdnad
(2:5. uppl.) (s. 143–154). Studentlitteratur.
Dattilo, J. E., & Brewer, M. K. (2005). Assessing clients’ sexual health as a
component of holistic nursing practice: Senior nursing students share their experiences. Journal of Holistic Nursing, 23(2), 208–219.
https://doi.org/10.1177/0898010105275839
Deeks, A. A., & McCabe, M. P. (2001). Sexual function and the menopausal woman: The importance of age and partner's sexual functioning. The Journal of Sex
Research, 38(3), 219–225. https://doi.org/10.1080/00224490109552090
de Graaf, H., & Rademakers, J. (2011). The psychological measurement of childhood sexual development in western societies: Methodological challenges. The
Journal of Sex Research, 48(2-3), 118–129.
https://doi.org/10.1080/00224499.2011.555929
Dudas, K., Olsson, L. E., Wolf, A., Swedberg, K., Taft, C., Schaufelberger, M., & Ekman, I. (2013). Uncertainty in illness among patients with chronic heart failure is less in person-centred care than in usual care. European Journal of
Cardiovascular Nursing, 12(6), 521–528.
22
Durgun Ozan, Y., Duman, M., & Çiçek, Ö. (2019). Nursing students’ experiences on assessing the sexuality of patients: Mixed method study. Sexuality &
Disability, 37(4), 613–623. https://doi.org/10.1007/s11195-019-09567-6
Ekman, I., & Norberg, A. (2013). Personcentrerad vård - Teori och tillämpning. I A. K. Edberg, A. Ehrenberg, F. Friberg, L. Wallin, H. Wijk & J. Öhlén (Red.),
Omvårdnad på avancerad nivå - Kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden (29–62). Studentlitteratur.
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., Carlsson, J., Dahlin-Ivanoff, S., Johansson, I., Kjellgren, K., Linden, E., Öhlen, J., Olsson, L.-E., Rosén, H., Rydmark, J., Stibrant-Sunnerhagen, K. (2011). Person-centered care - Ready for prime time. European Journal of Cardiovascular
Nursing, 10(4) 248–251. https://doi.org/10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008
Evans, D. T. (2013). Promoting sexual health and wellbeing: The role of the nurse.
Nursing Standard, 28(10), 53–57.
https://doi.org/10.7748/ns2013.11.28.10.53.e7654
Evcili, F., & Demirel, G. (2018). Patient's sexual health and nursing: A neglected area.
International Journal of Caring Science, 11(2), 1282–1288.
Farrell, J., & Belza, B. (2012). Are older patients comfortable discussing sexual health with nurses? Nursing Research (New York), 61(1), 51–57.
https://doi.org/10.1097/nnr.0b013e31823a8600
Folkhälsomyndigheten. (2019, 28 maj). Sexuell och reproduktiv hälsa och
rättigheter (SRHR) i Sverige 2017.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat- material/publikationsarkiv/s/sexuell-och-reproduktiv-halsa-och-rattigheter-i-sverige-2017/
Friberg, F. (2017a). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - Vägledning för
litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl.) (s. 129–140). Studentlitteratur.
Friberg, F. (2017b). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för
uppsats - Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl.) (s.
141–152). Studentlitteratur.
*Frid Annerstedt, C., & Glasdam, S. (2019). Nurses' attitudes towards support for and communication about sexual health - A qualitative study from the perspectives of oncological nurses. Journal of Clinical Nursing, 28(19-20), 3556–3566. https://doi.org/10.1111/jocn.14949
Greimel, E., Lanceley, A., Oberguggenberger, A., Nordin, A., Kuljanic, K., Schmalz, C., Arraras, J. I., Chie, W., Jensen, P. T., Tomaszewski, K. A., Creutzberg, C. L., Galalae, R., Toelen, H., Inwald, E. C., & Bjelic-Radisic, V. (2018). Differences in health care professionals' and cancer patients' views on sexual health issues.
23
Psycho-Oncology (Chichester, England), 27(9), 2299–2303.
https://doi.org/10.1002/pon.4814
Gyllensten, H., Björkman, I., Jakobsson Ung, E., Ekman, I., & Jakobsson, S. (2020). A national research centre for the evaluation and implementation of person‐ centred care: Content from the first interventional studies. Health
Expectations : an International Journal of Public Participation in Health Care and Health Policy, 23(5), 1362–1375. https://doi.org/10.1111/hex.13120
Haydon, G., Browne, G., & van der Riet, P. (2018). Narrative inquiry as a research methodology exploring person centred care in nursing. Collegian (Royal
College of Nursing, Australia), 25(1), 125–129.
https://doi.org/10.1016/j.colegn.2017.03.001
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod - Från idé till examination inom omvårdnad (2:5. uppl.) (s. 411–420).
Studentlitteratur.
Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod - Från idé till examination inom omvårdnad
(2:5. uppl.) (s. 111-119). Studentlitteratur.
*Hjalmarsson, E., & Lindroth, M. (2020). “To live until you die could actually include being intimate and having sex”: A focus group study on nurses’ experiences of their work with sexuality in palliative care. Journal of Clinical Nursing, 29(15-16), 2979–2990.
Holdsworth, E., Trifonova, V., Tanton, C., Kuper, H., Datta, J., Macdowall, W., & Mercer, C. (2018). Sexual behaviours and sexual health outcomes among young adults with limiting disabilities: Findings from third british national survey of sexual attitudes and lifestyles (Natsal-3). BMJ Open, 8(7).
https://doi.org/10.1136/bmjopen-2017-019219
*Hough, M. R., Githens-Mazer, G., Lovegrove, C., & Oram, R. (2019). Renal nurses’ lived experiences of discussions about sexuality. Journal of Kidney Care, 4(2), 91–98. https://doi.org/10.12968/jokc.2019.4.2.91
Jarčuška, P., Janičko, M., Barták, M., Gavurová, B., & Vagašová, T. (2017). Mortality amenable to health care in European Union countries and its limitations.
Central European Journal of Public Health, 2(25), 16–22.
https://doi.org/10.21101/cejph.a4956
Kalmbach, D. A., Pillai, V., Kingsberg, S. A., & Ciesla, J. A. (2015). The transaction between depression and anxiety symptoms and sexual functioning: A prospective study of premenopausal, healthy women. Archives of Sexual
24
Karlsson, E. K. (2017). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig
teori och metod - Från idé till examination inom omvårdnad (2:5. uppl.) (s.
81–98). Studentlitteratur.
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod - Från idé till examination inom omvårdnad (2:5. uppl.) (s. 57–80).
Studentlitteratur.
*Klaeson, K., Hovlin, L., Guvå, H., & Kjellsdotter, A. (2017). Sexual health in primary health care - A qualitative study of nurses’ experiences. Journal of Clinical
Nursing, 26(11-12), 1545–1554. https://doi.org/10.1111/jocn.13454
Komlenac, N., Siller, H., Bliem, H. R., Hochleitner, M., & Liu, W. M. (2019). Associations between gender role conflict, sexual dysfunctions, and male patients’ wish for physician-patient conversations about sexual health.
Psychology of Men and Masculinity, 20(3), 337–346.
https://doi.org/10.1037/men0000162
Martin, K. M., & Woodgate, R. L. (2020). Concept analysis: The holistic nature of sexual well-being. Sexual and Relationship Therapy, 35(1), 15–29.
https://doi.org/10.1080/14681994.2017.1419567
Merghati-Khoei, E., Pirak, A., Yazdkhasti, M., & Rezasoltani, P. (2015). Sexuality and elderly with chronic diseases: A review of the existing literature. Journal of
Research in Medical Sciences, 21(1), 136.
https://doi.org/10.4103/1735-1995.196618
*Moana, B., Crawford, R., & Isaac, D. (2017). Discussing sexual health with older clients: Are primary health care nurses sufficiently prepared? Whitireia
Nursing & Health Journal, 24, 63–67.
Mårtensson, J., & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbetet. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - Från idé till examination
inom omvårdnad (2:5. uppl.) (s. 421–438). Studentlitteratur.
*Olsson, C., Berglund, A. L., Larsson, M., & Athlin, E. (2011). Patient’s sexuality - A neglected area of cancer nursing? European Journal of Oncology, 16(4), 462– 431. https://doi.org/10.1016/j.ejon.2011.10.003
Peate, I. (2013). The male menopause: possible causes, symptoms and treatment.
British Journal of Nursing, 12(2), 80–84.
https://doi.org/10.12968/bjon.2003.12.2.11056
*Quinn, C., & Hapell, B. (2013). Talking about sexuality with consumers of mental health services. Perspectives in Psychiatric Care, 49(1), 13–20.
https://doi.org/10.1111/j.1744-6163.2012.00334.x
*Quinn, C., Happell, B., & Browne, G. (2011). Talking or avoiding? Mental health nurses’ views about discussing sexual health with consumers. International
25
Journal of Mental Health Nursing, 20(1), 21–28.
https:/doi.org/10.1111/j.1447-0349.2010.00705.x
Quinn, C., Happell, B., & Welch, A. (2013a). Talking about sex as part of our role: Making and sustaining practice change. International Journal of Mental
Health Nursing, 22(3), 231–240.
https://doi.org/10.1111/j.1447-0349.2012.00865.x
*Quinn, C., Happell, B., & Welch, A. (2013b). The 5-as framework for including sexual concerns in mental health nursing practice. Issues in Mental Health
Nursing, 34(1), 17–24. https://doi.org/10.3109/01612840.2012.711433
Rutte, A., van Oppen, P., Nijpels, G., Snoek, J. F., Enzlin, P., Leusink, P., & Elders, M. J. P. (2015). Effectiveness of a PLISSIT model intervention in patients with type 2 diabetes mellitus in primary care: Design of a cluster-randomised controlled trial. BMC Family Practice, 16(1), 69.
https://doi.org/10.1186/s12875-015-0283-0
Sandman, L., & Kjellström, S. (2018). Etikboken (2. uppl.). Studentlitteratur.
*Saunamäki, N., & Engström, M. (2014). Registered nurses’ reflections on discussing sexuality with patients: Responsibilities, doubts and fears. Journal of Clinical
Nursing, 23(3-4), 531–540. https://doi.org/10.1111/jocn.12155
Schwarz, E. R., Kapur, V., Bionat, S., Rastogi, S., Gupta, R., Rosanio, S. (2008). The prevalence and clinical relevance of sexual dysfunction in women and men with chronic heart failure. International Journal of Impotence Research,
20(1), 85–91. https://doi.org/10.1038/sj.ijir.3901613
Segesten, K. (2017). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - Vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten (3. uppl.) (s. 105–108). Studentlitteratur.
SFS 2014:821. Patientlag.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Sinković, M., & Towler, L. (2018). Sexual aging: A systematic review of qualitative research on the sexuality and sexual health of older adults. Qualitative Health
Research, 29(9), 1239–1254. https://doi.org/10.1177/1049732318819834
Socialstyrelsen. (2019). Statistik om legitimerad hälso-och sjukvårdspersonal 2019 samt arbetsmarknadsstatus 2018 (Art.nr: 2020-9-6881).
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2020-9-6881.pdf
26
Southard, N. Z., & Keller, J. (2009). The importance of assessing sexuality: A patient perspective. Clinical Journal of Oncology Nursing, 13(2), 213–217.
https://doi.org/10.1188/09.CJON.213-217
Steinke, E. E., Jaarsma, T., Barnason, S. A., Byrne, M., Doherty, S., Dougherty, C. M., Fridlund, B., Kautz, D. D., Mårtensson, J., Mosack, V., & Moser, D. K. (2013). Sexual counselling for individuals with cardiovascular disease and their partners: a consensus document from the american heart association and the ESC council on cardiovascular nursing and allied professions (CCNAP).
European Heart Journal, 34(41), 3217–3235.
https://doi.org/10.1093/eurheartj/eht270
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska.
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/15840254 04390/kompetensbeskrivning%20legitimerad%20sjuksk%C3%B6terska%202 017.pdf
*Williams, N. F., Hauck, Y. L., & Bosco, A. M. (2017). Nurses' perceptions of
providing psychosexual care for women experiencing gynaecological cancer.
European Journal of Oncology Nursing, 30, 35–42.
https://doi.org/10.1016/j.ejon.2017.07.006
World Association for Sexual Health. (2014). Declaration of sexual rights.
https://worldsexualhealth.net/wp-content/uploads/2013/08/declaration_of_sexual_rights_sep03_2014.pdf World Health Organization. (2006). Defining sexual health. Hämtad 12 september,
2020, från
https://www.who.int/reproductivehealth/topics/sexual_health/sh_definition s/en/
World Medical Association. (1964). WMA declaration of Helsinki - Ethical principles
for medical research involving human subjects. Hämtad 15 oktober, 2020,
från https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/ *Yodchai, K., Hutchinson, A. M., & Oumtanee, A. (2018). Nephrology nurses'
perceptions of discussing sexual health issues with patients who have end-stage kidney disease. Journal of Renal Care, 44(4), 229–237.
https://doi.org/10.1111/jorc.12257
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats -
Vägledning för Litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl.) (s. 59–82).
27
Bilagor
Bilaga 1 Sökmatris Databas: CINAHL Sökning:201004 Träffar Lästa titlar Lästa abstract Kvalitets- granskade Till resultat (Exklusive dubbletter) nurse* AND (sexuality or sexual health or sexual behavior) AND (attitudes or experiences or perceptions or feelings or thoughts or opinions) AND (communicatio n or discussing or conversation or talking) 196 196 50 15 8
Begränsningar: Peer-reviewed, 2010–2020, Engelska
Databas: MEDLINE Sökning: 201004
Träffar Lästa titlar Lästa abstract Kvalitets- granskade Till resultat (Exklusive dubbletter) nurse* AND (sexuality or sexual health or sexual behavior) AND (attitudes or experiences or perceptions or feelings or thoughts or opinions) AND (communicatio n or discussing 16 16 1 1 0
28 or conversation
or talking)
Begränsningar: Peer-reviewed, 2010-2020, Engelska Databas:
PsycINFO Sökning:
201004 Träffar Lästa titlar Lästa abstract Kvalitets- granskade Till resultat (Exklusive dubbletter) nurse* AND (sexuality or sexual health or sexual behavior) AND (attitudes or experiences or perceptions or feelings or thoughts or opinions) AND (communicatio n or discussing or conversation or talking) 145 145 29 9 3
Begränsningar: Peer-reviewed, 2010–2020, Engelska
29 Bilaga 2 Granskningsprotokoll
Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod
Titel: Författare: Årtal: Tidskrift:
Del I. Beskrivning av studien
Beskrivs problemet i bakgrund/inledning? Ja Nej Kunskapsläget inom det aktuella området är Ja Nej beskrivet?
Är syftet relevant till ert examensarbete? Ja Nej
Är urvalet beskrivet? Ja Nej
Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska granskas med hjälp av frågorna i Del II. Vid Nej på någon av frågorna ovan exkluderas artikeln.
Del II
Kvalitetsfrågor
Beskrivs vald kvalitativ metod? Ja Nej Hänger metod och syfte ihop? Ja Nej (Kvalitativt syfte – kvalitativ metod)
Beskrivs datainsamlingen? Ja Nej
Beskrivs dataanalysen? Ja Nej
Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/ Ja Nej
