Att börja förskolan - när hemmet möter förskolan. Inskolning ur vårdnadshavares perspektiv

Examensarbete i Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Att börja förskolan - när hemmet möter

förskolan.

Inskolning ur vårdnadshavares perspektiv.

To start preschool - when the family meets the preschool.

Induction from the perspective of children's guardians.

Viktoria Widmark

Johanna Kristoffersson

Förskollärarexamen 210 hp Examinator: Erika Lundell

2

Förord

Redan i början av vår utbildning lärde vi känna varandra och det faktum att vi fungerar likadant gällande skrivprocesser. Genom utbildningens gång har det blivit en del arbeten skrivna ihop, eller isär men sittandes mittemot varandra kring köksbordet, strykande varandra medhårs. Av olika anledningar tog vi båda ett års uppehåll i olika delar av utbildningen och på termin fem möttes vi här igen. Vi började nästan direkt prata om examensarbetet och det föll sig ganska snabbt att vi skulle skriva ihop och att vi skulle skriva om ämnesområdet

inskolning. Johanna, som väntade barn, hade varit mån om att starta processen i god tid och hade vid detta tillfälle redan startat igång en problemformulering samt insamlingen av det empiriska materialet. Viktoria, som snabbt kom in i arbetsprocessen, delaktiggjordes materialet och arbetet var igång. Sedan arbetet startades har vi gått många varv i syfte och frågeställningar, för att någonstans landa i det som arbetet idag mynnat ut i. I början på maj födde Johanna sitt barn och Viktoria tog över rodret och styrde skeppet, tills Johanna var tillbaka på banan igen.

Arbetet är skrivet till lika stor del av oss bägge och processen har hela tiden skett i dialog och samförstånd med varandra. Vissa delar har vardera tagit ett större ansvar över men i det stora hela har det mesta skrivits ihop. Trots våra likheter att ta oss an processen har vi kompletterat varandra väl, lyft varandra när det har behövts.

Vi vill passa på att tacka vår handledare Hanna Sjögren som har lett oss genom, för oss, ett nytt sätt att skriva och arbeta på. Vi vill också tacka de vårdnadshavare som har ställt upp på intervjuer och generöst delat med sig av sina erfarenheter och tankar. Slutligen vill vi tacka våra familjer, våra män och barn, för att de har stått ut med oss under mer neurotiska och pressade tidpunkter.

Viktoria Widmark & Johanna Kristoffersson

3

Abstract

Syftet med studien är att lyfta vårdnadshavares röster i fråga om inskolning av deras barn i förskolan, hur delaktiga de upplever sig vara samt hur delaktiga de önskat och förväntat sig vara i processen. Studien är kvalitativ och har genom semistrukturerade intervjuer med vårdnadshavare ämnat att lyfta deras röster kring inskolningen, som de tidigare hörts förhållandevis lite kring. Vi har velat skapa ytterligare förståelse kring hur kommunikation och delaktighet ser ut vid inskolning och hur det vidare förstås i relation till barnets

anknytningsrelationer till pedagogen. Vidare ville vi undersöka vad det finns för önskemål kring inskolningen hos vårdnadshavare samt vilka förutsättningar våra deltagares inskolningar har haft. Samt synliggöra hur samverkan mellan pedagog och vårdnadshavare har sett ut under inskolningsprocessen, och hur vårdnadshavare upplever att det har påverkat barnets möjlighet att skapa en trygg anknytning och omsorgsrelation till pedagogen. Intervjuerna har bearbetats, analyserats och studerats genom anknytningsteorin och omsorgsetiken. Resultatet av studien har visat på en önskan om tydlig kommunikation mellan vårdnadshavare och pedagog innan och under inskolningen, för att skapa trygghet hos vårdnadshavaren att lämna sitt barn i förskolans händer. Studien visar att kommunikation är grundläggande för att vårdnadshavaren skall känna sig delaktig i inskolningsprocessen, oavsett om det gäller föräldraaktiv- eller traditionell inskolning. Det framkommer också i resultatet att längden på inskolning kan tänkas vara av mindre relevans så länge barn och pedagog hinner skapa en anknytning- och omsorgsrelation sinsemellan innan vårdnadshavaren lämnar.

4

Innehållsförteckning

1. Inledning med syfte och frågeställningar 6

1.1 Inledning 6

1.2 Syfte 6

1.3 Frågeställningar 6

1.4 Studiens disposition 7

2. Tidigare forskning 8

2.1 Omsorg ur pedagogens perspektiv 8

2.2 Omsorg med perspektiv på barns eget samspel och aktörskap under inskolning 9

2.3 Omsorgstriangeln 10

2.4 Sammanfattning tidigare forskning 11

3. Teoretiska perspektiv 12 3.1 Anknytningspsykologisk teori 12 3.1.1 Kritik 13 3.2 Omsorgsetisk teori 14 3.2.1 Kritik 15 3.3 Begrepp 15 4. Metod 17 4.1 Val av metod 17 4.2 Urval 17 4.3 Forskningsetiska överväganden 18 4.3.1 Informationskravet 18 4.3.2 Samtyckeskravet 18 4.3.3 Konfidentialitetskravet 19 4.3.4 Nyttjandekravet 19 4.4 Presentation av informanter 19 4.5 Genomförande 20

4.6 Databearbetning och analysmetod 20

5. Resultat och Analys 21

5.1 Vad är det vårdnadshavaren förväntar och önskar sig kring inskolningen? 21

5.1.1 Inskolningsmetodik 21

5.1.2 Trygghet 22

5

5.2 Hur upplever vårdnadshavaren förskolans omsorg för barnet vid inskolning? 24 5.3 Hur upplever vårdnadshavaren mötet och kommunikationen med förskolan och

pedagogerna? 26

5.4 Hur upplever vårdnadshavaren att den görs delaktig innan och i inskolningen av

deras barn? 28

6. Slutsatser och Diskussion 32

6.1 Metoddiskussion 32

6.2 Vad är det vårdnadshavaren förväntar och önskar sig kring inskolningen? 33 6.3 Hur upplever vårdnadshavaren förskolans omsorg för barnet vid inskolning? 33 6.4 Hur upplever vårdnadshavaren mötet och kommunikationen med förskolan och

pedagogerna? 34

6.5 Hur upplever vårdnadshavaren att den görs delaktig innan och i inskolningen av

deras barn? 35

6.6 Sammanfattning 36

6.6.1 Studiens yrkesrelevans 36

6.6.2 Förslag på framtida forskning 36

7. Referenser 38

8. Bilaga 1 Intervjufrågor till huvudintervjuerna 40

9. Bilaga 2 Intervjufrågor till uppföljningsintervjuerna 42

6

1. Inledning med syfte och frågeställningar

1.1 Inledning

Då barnet träder in i förskolans värld möter också hemmet förskolan. Vad sker när hemmet och förskolans värld möter varandra, vilka erfarenheter och kunskaper synliggörs?

Denna studie avser att utforska hur inskolningsprocessen uppfattas av vårdnadshavare. Vi har funnit begränsat med forskning som representerar vårdnadshavarens perspektiv. Detta trots att läroplanen för förskolan tydligt framhåller målet om att delaktiggöra vårdnadshavaren i verksamheten (Lpfö 98 2016). “Förskollärare ska ansvara för att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen” (Lpfö 98 2016, s 13). Inskolningen är en del av förskolans

verksamhet och skall vara tydligt förankrad i de mål och riktlinjer som vi finner i läroplanen (Lindgren & Torro, 2017).

Studiens vetenskapliga problem är hur vårdnadshavare delaktiggörs i inskolningsprocessen och hur det står i förhållande till dess önskemål och förväntningar. Som tidigare nämnt har förskolan, enligt läroplanen (Lpfö 98 2016) skyldighet att samverka med hemmet,

vårdnadshavaren, i alla avseenden, då även inskolning. Men hur mycket delaktiggörs

vårdnadshavarna i detta avseende? Då det ibland är, i förhållande till barnet, vårdnadshavaren som sitter på kompetensen och relationen och då det ibland är pedagogen som sitter på

kompetensen och professionen, kan det tänkas vara viktigt att båda parternas kunskaper synliggörs. Detta för att synliggöra vilka förutsättningar båda parterna kan ge barnets inskolning och varför en god samverkan och dialog mellan de två kan spela roll.

1.2 Syfte

Studiens syfte är att undersöka hur vårdnadshavare upplever inskolningen av deras barn.

1.3 Frågeställningar

De frågeställningar som studien syftar till att besvara är följande;

· Vad är det vårdnadshavaren förväntar och önskar sig kring inskolningen?

7

· Hur upplever vårdnadshavaren mötet och kommunikationen med förskolan och pedagogerna?

· Hur upplever vårdnadshavaren att den görs delaktig innan och i inskolningen av deras barn?

1.4 Studiens disposition

Studien tar avstamp i inledning och syfte, där problemformulering och frågeställningar presenteras och studiens röda tråd tar form. Därefter följer en kartläggning av den tidigare forskning som vi använder oss av i den avslutande diskussionen. Därefter presenteras studiens teoretiska perspektiv och begrepp, vilket följs av en presentation och motivering av studiens metod. Sedan presenteras analys och resultat för studien, för att avslutas med en diskussion.

8

2. Tidigare forskning

I det inledande kapitlet har vi presenterat studiens syfte samt frågeställningar. I detta kapitel vill vi nu kartlägga den tidigare forskning som vi tagit del av kring inskolning- och

omsorgsperspektivet som vår studie berör. Sökandet efter tidigare avhandlingar eller rapporter som berör inskolningen har inte gett några större resultat, samt att några av de forskningarna vi funnit som eventuellt kunnat anses relevanta för studien har inte varit tillgängliga för oss att ta del av.

Nedan kommer tre tidigare forskningar att presenteras, som vi anser ligger nära vår studies ämnesområde.

2.1 Omsorg ur pedagogens perspektiv

I Mie Josefssons (2018) avhandling “Det ansvarsfulla mötet - En närhetsetisk analys av

omsorgens innebörder i förskolan” behandlas ämnet omsorg ur ett förskoledidaktiskt

perspektiv. Josefson problematiserar begreppet omsorg och hur olika man som pedagog kan tolka detta. Hon visar på hur olika pedagoger kan se på förskolans uppdrag, huruvida det är ett komplement till hemmet där lärande står i fokus, eller om förskolans huvudsakliga fokus är att agera som kompensatorisk omsorgsmiljö för barnet. Hon hänvisar till läroplanen (Skolverket, 2016) där det endast på ett ställe står skrivet om pedagogens ansvar för barnets omsorg under förskolevistelse (Josefson, 2018). Det är i denna intetsägande, som Josefson framställer det, beskrivningen av omsorgens praktiska uttryck för pedagoger i förskolan som avhandlingens vetenskapliga problem tar sin utgångspunkt (ibid).

Studien är av empiriskt kvalitativt slag och utgår ifrån intervjuer och fokusgruppsintervjuer. För att närmare studera omsorgen och pedagogernas ansvar för denna har Josefson valt att använda sig av närhetsetiska teoribildningen som analysredskap för att bearbeta materialet från intervjuer och fokusgruppsintervjuer.

Avhandlingens syfte är att vidareutveckla och studera begreppet omsorg inom ramen för förskolan för att det skall bli tydligare för pedagoger hur det avses praktiseras.

9

De slutsatser och resultat som avhandlingen slutligen landade i var att peka på vikten av att frågan om omsorg tas upp och diskuteras samt ställs emot analytisk teori som behandlar ämnet om pedagogens ansvar i omsorgsfrågan. En annan slutsats som drogs var huruvida den närhetsetiska teoribildningen kan användas som en vidare ingång i diskussioner kring den pedagogiska professionen i förhållande till omsorg, något som Josefson ställer sig positiv till. Hon menar på att för att kunna förstå sitt professionella omsorgsansvar på en djupare nivå än en etisk behöver man förstå dess relationella aspekt, vilket närhetsetiken kan bidra med (Josefson, 2018).

2.2 Omsorg med perspektiv på barns eget samspel och

aktörskap under inskolning

Maria Simonsson och Mia Thorell (2010) har i sin vetenskapliga artikel Att börja på

förskolan: Exempel på barns sociala samspelsprocesser under inskolningen, undersökt hur

barnet “gör” sin egen inskolning. Simonsson och Thorell menar att det som sker under

inskolningen skapas av de delaktiga aktörerna som befinner sig i det sociala och institutionella sammanhanget. Utgångspunkt för studien är att barn är aktiva aktörer i konstruerandet av sina egna liv och sin barndom och därmed vill studien lyfta ett perspektiv

där man kan se barnet som egen aktör vid processen kring sin inskolning. Och att barnet påverkas av det sociala, kollektiva sammanhang det hamnar i då det träder in i förskolans värld. Forskarna har därmed valt ett relationellt perspektiv som just innebär att barnet

utvecklas och lär i den sociala- och omgivande miljön, där de interagerar med andra individer.

Denna kvalitativa studie har en etnografiskt inspirerad ansats och bygger på observationer under inskolningssituationer. Forskarna har under två veckor, från då barnen för första gången klev in i förskolan tills att inskolningen var klar, följt sju barn som skolades in. Ett mer

ingående fokus riktades mot två av barnen, en flicka och en pojke där det fanns en tanke om att båda könen skulle representeras.

Syftet med studien var att belysa just hur det lilla barnet involveras och involverar sig i det sociala samspelet med andra barn under inskolningen, samt hur de omgivande artefakterna spelar en roll som aktörer som påverkar inskolningen. Därmed vill forskarna belysa hur barnet skapar kontakt med de andra aktörerna och vilka artefakter som då används.

10

Studiens resultat visade att barnet är en aktiv aktör i skapandet av sitt sociala liv men att vissa barn behöver stöd att interagera och skapa en plats i det redan befintliga sociala nätverket på förskolan. Vidare visade resultatet av studien att omgivande artefakter spelar en betydande roll i barnets sociala skapande. Sammanfattningsvis visade studien att barnet har ett eget aktörskap i de samspelsprocesser som sker under inskolningen, men att barnet ibland behöver stöd av sin omgivning, såsom pedagoger och andra omgivande aktörer.

2.3 Omsorgstriangeln

I Brookers vetenskapliga artikel Constructing the triangle of care: Power and professionalism

in practioner/parent relationships (2010) behandlas komplexiteten, uppfattningarna, behoven

och relationen kring omsorgsperspektivet, mellan pedagoger, vårdnadshavare och barn.

Studien grundar sig i semi-strukturerade intervjuer med vårdnadshavare och anställda på två barn-center i London.

Syftet med studien är att studera omvårdnadstriangeln, det vill säga det som sker och kommuniceras i triangeln mellan nyckelpedagog, barn och vårdnadshavare på de två för studien aktuella barn-centren.

Studiens resultat visade att det vårdnadshavare önskar av verksamheten är komplext och därmed lyfter studien värdet av att skapa en anknytningspedagog till varje barn där det kan ske en närmare dialog och interaktion med såväl barn som vårdnadshavare. Studien visade att pedagogerna hade en ganska generell uppfattning av vårdnadshavarens behov och önskemål vid inskolning och agerade nästan från en färdig generell mall. Många av vårdnadshavarna ansåg sig ha mer kunskap och expertis än pedagogerna själva, men att det också visade sig att det handlade om en klassfråga. De pedagogerna som arbetade hade en lägre social klass än vårdnadshavarna och blev bemötta därefter. Medan studien på den andra “förskolan” hade en mer blandad klass mellan pedagoger och vårdnadshavare, så fanns inte denna uppfattning på samma sätt hos vårdnadshavarna.

Forskningen vill ge ett perspektiv på de goda förutsättningar som en god omsorg kan ge, genom en god dialog och samarbete mellan vårdnadshavare och de arbetande på barn-centrat. Den visar även på de goda förutsättningarna som ges då barnet tas emot av en

11

anknytningspedagog som blir en trygg punkt för barnet. Forskningen tar upp vårdnadshavarens behov vid inskolning och att det ibland handlar om att inskola

vårdnadshavaren. Kommunikationen mellan pedagog och vårdnadshavaren är grundläggande för att skapa goda förutsättningar för barnet, det ger en god inblick i verksamheten och i barnets vanor och beteenden. Vårdnadshavarna uttryckte ett behov av att bli delgiven hur barnets dag har varit, av pedagogerna vid hämtning. Flera av deltagarna i studien ansåg därmed att relationen mellan vårdnadshavare och pedagog var minst lika viktig som mellan barn och pedagog. Den personliga relationen anses väldigt viktig ur omsorgsperspektiv. Är vårdnadshavaren trygg så överförs det till barnet.

Mycket handlar idag, enligt Brooker (2010), om vad som kan utvärderas och jämföras, då främst det konkreta undervisande lärandet. Men forskaren menar att om man kan se på omsorg ur ett längre perspektiv så skapar den goda förutsättningar för ett lärande på sikt.

2.4 Sammanfattning tidigare forskning

Två av de tidigare forskningarna behandlade ämnet kring inskolning, ur barnets perspektiv samt ur ett trepartsperspektiv, omsorgstriangel, mellan pedagog, vårdnadshavare och barn vid uppstarten av barnomsorg. Den tredje tidigare forskningen behandlade inte specifikt

inskolning men tar upp pedagogens omsorgsperspektiv.

Vi har därmed inte funnit någon tidigare forskning som uteslutande behandlar

vårdnadshavarens perspektiv kring inskolning. Vi fann således en lucka i forskningsfältet, där vi kunde bidra med ett nytt perspektiv kring vårdnadshavarens förväntningar inför och

12

3. Teoretiska perspektiv

Då vi kartlagt den tidigare forskningen inom ämnesområdet, kommer vi nu att presentera den anknytningspsykologiska teorin samt den omsorgsetiska teorin, som vi har valt att se på vårt empiriska material genom. Vi kommer i det här avsnittet att presentera, definiera, diskutera och kritisera de båda teorierna. Här kommer även de begrepp som är ledande för vår studie att definieras. De begrepp som definierar studiens ämnesspråk är: anknytning, omsorg,

kommunikation och delaktighet.

3.1 Anknytningspsykologisk teori

Vi kommer att utgå ifrån Malin Brobergs, Birthe Hagströms och Anders Brobergs (2012) tolkning av Daniel Sterns utvecklingspsykologiska teori och John Bowlbys anknytningsteori i boken Anknytning i förskolan - vikten av trygghet för lek och lärande (2012), då vi använder oss av anknytningsteorin som analysverktyg av vårt insamlade material.

Begreppet anknytning härstammar från engelskans “attachment” som betyder att något mindre är i beroendeställning till något större. Inom anknytningsbegreppet betyder det att den mindre är beroende av omvårdnad, trygghet och socialt samspel med den större i sitt möte med omvärlden (Broberg, Hagström, Broberg, 2012). Teorin om anknytning hävdar att anknytning är något som successivt utvecklas mellan vårdnadshavare och barnet under en längre period, vilket ger dem en särskild sammankoppling. Denna anknytning skall så småningom skapa inre bilder för barnet att applicera på samtliga kommande relationer, så kallade inre arbetsmodeller. I dagens diskurs är anknytningsteorin den psykologiska teori som väger tyngst i förståelsen av hur människor förhåller sig till omvärlden samt sig själva (ibid).

Anknytningsteorins upphovsman John Bowlby framhåller teorin för första gången i rapporten

Maternal care and mental health i slutet på 1940-talet. I rapporten framkommer de risker för

välbefinnande och utveckling som uppkommer när barn under tre år separeras från sin vårdnadshavare och rapporten blev startskottet på vidare forskning kring ämnet (Broberg, Hagström, Broberg, 2012). En annan som tidigt utforskar teorin om anknytning är Mary Ainsworth vars forskning handlar om trygghet och barns utveckling samt psykiska hälsa kopplat till anknytning och hon grundar begreppet trygg bas. De två startade upp ett

13

samarbete där Bowlbys intresse för anknytning som ett fenomen och Ainsworths intresse för de individuella variationerna kompletterade varandra (ibid).

Vad är det då som kännetecknar en anknytningsrelation? Enligt Broberg, Hagström, Broberg (2012) så skall relationen vara varaktig över tid, bestå av samma personer som inte är

utbytbara, grundas i en känslomässig koppling mellan parterna och att de söker varandras närhet, ge en känsla av obehag vid separation samt att den anknutna söker trygghet hos anknytningspersonen. En anknytningsrelation kan vara antingen trygg eller otrygg beroende på huruvida den anknutna upplever en större känsla av trygghet och beskydd hos sin

anknytningsperson när denne sökt detta (ibid). En viktig sak att tänka på i en

anknytningsrelation är att den inte är en likvärdig relation mellan de båda parterna, de är inte anknutna till varandra. Den ena parten är alltid mindre och söker beskydd och den andra är alltid större och utvecklar ett omvårdnadsband till den mindre för att kunna ge trygghet och omvårdnad (ibid)

Barn kan använda sig utav anknytningsbeteende till personer som de inte har någon

anknytningsrelation till, om det saknas en anknytningsperson i närheten i en otrygg situation. Barnet använder sig då utav annan vuxen i närheten, utan att en anknytningsrelation har upprättats, exempelvis på förskolan (Broberg, Hagström, Broberg, 2012). Författarna skriver vidare att för barnets optimala utveckling bör åtminstone en anknytningsrelation upprättas till en av pedagogerna (ibid) och därmed kan det ses högst relevant att denna relation innan inskolningsperioden är avslutad och den primära anknytningspersonen lämnar. Broberg, Hagström och Broberg (2012) skriver att den pedagog som är ansvarig för att skola in barnet (i synnerhet om inskolningen sker på två veckor eller mer) är högst sannolik att bli barnets anknytningsperson, medan andra pedagoger kan bli barnets favorit i andra sammanhang än för tröst och trygghet. Ju yngre och ju mer nyinskolat barnet är desto oftare slås

anknytningssystemet på och barnet är då i stort behov av en anknytningsperson (ibid). Anknytningsteorin definieras av dess vetenskapliga grund i barns behov av en trygg bas för dess optimala kognitiva utveckling och framtida psykiska hälsa (ibid)

3.1.1 Kritik

Den kritik som upprättats mot den tidiga anknytningsteorin har främst handlat om dess uteslutande fokus på relationen mellan modern och barnet, vilket gjort att tidigare forskning

14

har bortsett från andra potentiella anknytningsrelationer för barnet, såsom fadern eller andra närstående individer (Broberg, Granqvist, Ivarsson & Risholm Mothander, 2006). En annan kritik mot den tidiga anknytningsteoretiska forskningen är huruvida barnet kan ha fler än en betydelsefull anknytningsrelation, vilket man i senare studier har påvisat att barnet kan ha. Skulle därmed inte anknytningen till modern vara trygg har det påvisats att barnet är kapabelt att söka upp en ny anknytningsperson utanför moder-barn relationen (ibid).

3.2 Omsorgsetisk teori

Nel Noddings (1984) omsorgsetiska teori är den andra teorin som vi ämnar använda oss av som analysverktyg för vårt insamlade material. Omsorgsetiken lyfter den etiska aspekten av omsorgen i omsorgsrelationen mellan mor och dotter. Noddings (2016) har de senare åren utvecklat den omsorgsetiska teorin vidare inom den pedagogiska filosofin och riktar sig nu därmed också mot omsorgsrelationen mellan bland annat pedagog och barn. Det handlar inte främst om individen som etisk människa utan främst om relationen människor sinsemellan (ibid).

Omsorgsetiken bygger på fyra huvudsakliga komponenter. Den första komponenten är modellering, som innebär att forma omsorgsetiska människor genom att upprätthålla goda omsorgsrelationer och därmed visar man också som omsorgsgivare hur omsorgstagaren bör bemöta sin omgivning (Noddings, 2016). Dialogen är den andra komponenten, vilket betyder att omsorgsrelationer kräver en dialog där relationen bekräftas. Praktiken som tredje

komponent handlar om att praktisera omsorgen för att kunna modellera omsorgsetiska

människor. Den fjärde grundläggande komponenten innefattar bekräftelse, att se och bekräfta den andre som den andre, inte som mig själv, genom att vara öppen, lyhörd och vilja lära och förstå av andra (ibid).

Omsorgsetiken definieras av den relation som skapas då omsorgen sker i interaktion mellan två individer, den kräver därmed att omsorgen tas emot och bekräftas i båda riktningarna (Noddings, 2016). Omsorgen kan därmed inte enbart ske från ett håll utan det måste finnas en interaktion mellan givare och tagare inom omsorgsrelationen, vilket kräver tillit och

förtroende och kontinuitet. Det kräver också att det finns en förståelse och kunskap om den andres behov, vilket Noddings beskriver som fundamentalt för att kunna avgöra vilka handlingar inom omsorgen som är relevanta (ibid). Det är det unika i varje enskild relation

15

mellan barn och pedagog som är utgångspunkten, där varje situation kräver sin etiska överenskommelse mellan omsorgsgivaren och tagaren. Det som givaren mår bra av är inte alltid detsamma för omsorgstagaren. Noddings (ibid) menar att i olika situationer skiftar man som omsorgstagare och omsorgsgivare men att det också kräver en medvetenhet om rollerna samt att den som får omsorg någonstans också är medveten om att givaren ger omsorg, för att omsorgen ska spela roll.

Teorin grundar sig i principen att man alltid är skyldig att ge omsorg, ett perspektiv som är högst relevant att sätta i förhållande till pedagogens yrkesprofession menar Noddings (2016). I förskolan sker många möten mellan pedagog och barn men även mellan vårdnadshavare och pedagog. För att dessa möten ska utvecklas till omsorgsfulla och utvecklande relationer krävs tillit sinsemellan (ibid).

3.2.1 Kritik

Den feministiska filosofen Sarah Lucia Hoegland (1990) ställde sig kritiskt till den

omsorgsetik som behandlades i Noddings bok Caring: A Feminine Approach to Ethics and

Moral Education (1984). Hoegland menar att det sker en obalans i relationen mellan de två

parterna som berörs i omsorgsrelationen. Noddings har i sina senaste böcker behandlat omsorgetiken inom pedagogisk filosofi och pedagogisk teori (2016), Hoeglands kritik riktade sig den mor och dotter relation som Noddings behandlade men kan såväl sättas i förhållande till relationen mellan pedagog och barn. Där pedagogen som givare av omsorgen är den som sitter på makten och som bestämmer vad omsorgen bör innefatta och vad som är för barnets bästa. Barnet som mottagare av omsorgen anses således bli undergiven sin omsorgsgivare, och intar en beroenderoll, vilket Hoegland anser som omoraliskt.

3.3 Begrepp

Nyckelbegreppen för vår studie är; anknytning, omsorg, kommunikation och delaktighet. Begreppen är stundvis svåra att särskilja då de går in och kompletterar varandra. Anknytning och omsorg är två begrepp som i mångt och mycket går in i varandra, då de krävs för varderas existens. Omsorg krävs för anknytning och anknytning krävs för omsorg. I vår studie, där vi dyker djupare in i vårdnadshavarens möjlighet till delaktighet i inskolningen, blir relationen mellan de två tydlig i och med förskolans omsorgsuppdrag och det inskolade barnets

16

samarbetar med varandra. För att studera hur vårdnadshavare delaktiggörs krävs det att kommunikationen mellan denne och pedagog synliggörs, samt i kommunikationen blir det synligt huruvida samtliga parter görs delaktiga. I vår studie avser vi att använda begreppen på följande vis; begreppet anknytning syftar till anknytningen mellan barn och pedagog på förskolan och omsorgsbegreppet syftar till den omsorg som ges där emellan. Begreppet kommunikation syftar till den kommunikation som sker mellan vårdnadshavare och pedagog och delaktighet syftar till vårdnadshavarens möjlighet att vara delaktig i inskolningens process från början till slut.

17

4. Metod

I de två senaste kapitlen har vi kartlagt den tidigare forskningen samt presenterat med vilka teorier och begrepp vi valt att studera vårt insamlade material. Vi kommer vi nu i detta kapitel att redogöra för hur vi bearbetat vår studie och material, från projektskiss, val av metod, urval av fokusområde, våra forskningsetiska överväganden samt en presentation av informanter, genomförande, databearbetning och analysmetod.

4.1 Val av metod

Examensarbetet baseras på en kvalitativ empirisk studie (Alvehus, 2013) som består av intervjuer med vårdnadshavare vars barn (under intervjutillfällena) blir eller nyligen har blivit inskolade samt uppföljningsintervjuer med samma vårdnadshavare. Valet av intervjuer som metod innefattar förhoppningen om att nå vårdnadshavares egna formulerade tankar, känslor och önskemål kring inskolningsprocessen (ibid). Vi är medvetna om att intervju som metod ibland kan te sig problematiskt då svaren formas utifrån normer och förväntningar som informanten befinner sig under (ibid). Med detta i åtanke har vi försökt skapa en god balans i samtalet mellan oss och de personer vi intervjuat, därmed motiverades också en

semistrukturerad intervjumetod (ibid).

En kvalitativ studie skiljer sig från en kvantitativ studie genom bland annat sitt mindre

omfång av deltagare och sin mer djupgående ansats till information där samband och fenomen hos subjektet undersöks (Alvehus, 2013). Studien som ligger till grund för detta

examensarbete, syftar till att studera mer djupgående vad vårdnadshavare förmedlar för upplevelser vilket är något som definierar den kvalitativa studien som sådan (ibid). Den här studien avses inte tolkas som allmängiltig, då den inte är tillräckligt omfattande för det. Den skall snarare läsas som en representation av de röster tillhörande de informanter som deltagit i studien. Eventuellt kan vi med hjälp av teorier och tidigare forskning förstå deras röster i en större kontext, men det skulle krävas ett större omfång av empiri för att säkert kunna dra sådana slutsatser.

4.2 Urval

Under arbetets gång har det gjorts ett antal urval såsom att hela tiden smalna av, välja och välja bort fokusområden för studien. I vårt fall har det handlat om en process där vi bortsett

18

från såväl pedagogens som barnets perspektiv, och istället fokuserat på vårdnadshavarens. I bearbetningen av vårt urval har vi påträffat litteratur där miljön tagits upp som en faktor som barnet skall skapa en trygg relation till (Lindgren & Torro, 2017). Dock har vi valt att inte gå djupare in i det perspektivet där miljön skulle spela en roll som ytterligare en pedagog barnet ska skapa en relation till. För att skapa en hanterbar och inte allt för bred studie valde vi därmed att fokusera enbart på vårdnadshavarna, då det är den grupp som vi funnit

representeras minst i tidigare forskning. Vi har valt att inte ha ett så stort antal vårdnadshavare med som informanter, för att skapa ett större djup och fokus på ett fåtal intervjuer (Alvehus, 2013). Vi har gjort ett strategiskt urval av fyra personer i vårt omgivande nätverk som just skulle påbörja inskolningen av sina barn, vilket motiveras genom att vi ville genomföra intervjuerna i direkt anslutning till en pågående inskolningsperiod, där vi också har gjort en uppföljningsintervju.

4.3 Forskningsetiska överväganden

Vi har följt Vetenskapsrådets forskningsetiska principernas fyra huvudkrav (Vetenskapsrådet, 2017). Nedan följer en djupare förklaring av dessa fyra samt hur vi har följt samtliga i vår studie.

4.3.1 Informationskravet

En vetenskaplig studie innefattar ett informationskrav där forskaren, i detta fall vi studenter, skall informera samtliga deltagande informanter i vilket syfte deras angivna information kommer att användas (Vetenskapsrådet, 2017). Alla som deltar i vår studie är väl informerade om vad arbetet syftar till och hur deras ord kommer att användas samt vilka villkor som gäller för deras deltagande. Informanterna har även blivit informerade om deras möjlighet att

avbryta deltagandet närsomhelst under studiens gång. Informanterna har även blivit delgivna kontaktuppgifter till oss samt ansvarig handledare och kursansvarig på Malmö universitet.

4.3.2 Samtyckeskravet

Då man genomför en studie finns det krav för samtycke från samtliga informanter, detta för att informanterna själva ska få bestämma över sin medverkan och utlämnande av personlig och känslig information i studien (Vetenskapsrådet, 2017). Informanterna i den aktuella studien har fått vardera samtyckesblankett (se bilaga 3) som vi upprättat utifrån Malmö universitets framtagna mall, där vi lagt till den information som är relevant för vår specifika

19

studie. Samtyckesblanketten innefattar all den information som framkommer i tidigare avsnitt om informationskravet. Vi har således fått samtliga informanters informerade samtycke till studien.

4.3.3 Nyttjandekravet

Nyttjandekravet syftar till att säkra att de uppgifter som samlas in enbart avses att användas till studien och inte i något annat sammanhang. Efter studiens avslut raderas samtlig

information (Vetenskapsrådet, 2017). Alla namn och personuppgifter är fingerade i

transkriberingen och i det färdiga materialet som används i arbetet. Det insamlade materialet kommer enligt nyttjandekravet enbart att användas till den aktuella studien och kommer att raderas på samtliga medier efter att studien är gjord och godkänd.

4.3.4 Konfidentialitetskravet

Konfidentialitetskravet behandlar huruvida känslig information och personuppgifter behandlas, den tystnadsplikt som gäller för dem som tillhandahåller materialet, samt hur materialet kommer att lagras (Vetenskapsrådet, 2017). Studien går under

konfidentialitetskravet genom att inspelningar och transkribering lagras på ett säkert sätt i enlighet med Malmö universitets och GDPR-lagens riktlinjer och principer.

4.4 Presentation av informanter

Informanterna består av fyra vårdnadshavare som vardera blivit intervjuade två gånger, totalt cirka en timme per person. Intervjuerna har skett i en process över tid i form av en

huvudintervju samt en uppföljningsintervju en tid efter avslutad inskolning. Barnen är vid inskolningen i en ålder av ett och ett halvt till tre och ett halvt år gamla. Valet av en huvudintervju samt en uppföljningsintervju motiveras genom att vi ville få tillgång till informanternas uttalade upplevelser både under en pågående inskolning samt efteråt, när de har en distans till inskolningsperioden. Syftet var att det skulle tillföra ett större djup till vår studie, där både upplevelser kring själva inskolningen i sig samt upplevelser kring

relationernas utveckling efter en tid togs i beaktning. Huvudintervjuerna är gjorda i samband med att informanterna skolar in eller precis har skolat in sitt första barn, vilket innebär att det är deras första upplevelse av en inskolning. Uppföljningsintervjuerna är gjorda en tid efter inskolningsperiodens slut och syftar till att återkoppla till upplevelserna av inskolningen. Intervjuerna leds av frågor, som återfinns i bilaga 1 och 2 nedan. Två av informanterna valde

20

under inskolningen att byta förskola och har vid uppföljningsintervjuerna skolat in på en ny. Därmed leder detta till att vi med våra fyra informanter har deras uttalade upplevelser och erfarenheter av sammanlagt sex inskolningar.

Informanterna kommer från liknande socioekonomisk bakgrund, något vi varit medvetna om då vi bearbetat vårt insamlade material. Hade vi haft informanter med blandad

socioekonomisk bakgrund hade det möjligen kunnat bli ett annat resultat i studien. På grund av deras ekonomiska förutsättningar har de alltid, enligt egen utsago, haft möjligheten att låta barnet vara hemma en längre tid om så behövts eller haft en längre inskolning och därmed inte varit i en beroendeställning till förskolan. Vi är medvetna om att detta inte är

representativt för alla vårdnadshavare och vill poängtera det för att ge studien rättvisa i förhållande till realiteten. Många vårdnadshavare behöver gå tillbaka till arbetet vid en viss tidpunkt och anledningarna kan vara flera.

4.5 Genomförande

Vi har utgått från semistrukturerade intervjuer, där vi förberett frågor men velat ha ett avslappnat samtal med de personer vi intervjuat. Vi har inte gått in och styrt samtalet allt för mycket utan låtit deltagarna fått vara med och styra innehållet men intervjuernas

utgångspunkt har grundat sig i våra frågor (Alvehus 2013). Intervjumetoden har motiverats genom att det är deltagarnas upplevelser som varit den primära utgångspunkten.

4.6 Databearbetning och analysmetod

Intervjuerna har spelats in, transkriberats och sedan kategoriserats utifrån frågeställningarna, detta för att skapa en struktur och koppling mellan de olika informanternas erfarenheter från inskolningen (Alvehus 2013). Vi har bearbetat vårt insamlade material genom att identifiera vilka begrepp/teman som är återkommande i intervjuerna. Genom att vi läst samtliga

intervjuer ett antal gånger var för sig för att sedan diskuterat och sammanställt de teman vi båda utläst som mest relevanta. De fyra återkommande teman som vi landade i är; vad vårdnadshavare förväntar sig och önskar innan och under inskolning, anknytning- och omsorgsrelationer, kommunikation, delaktighet. Utifrån dessa teman har vi sedan

färgmarkerat relevanta utdrag ur intervjuerna och bearbetat dessa genom våra valda teoretiska perspektiv och begrepp i resultat- och analysavsnittet, för att skapa ett ytterligare perspektiv på vårdnadshavarens delaktighet i processen kring inskolning

21

5. Resultat och analys

I tidigare kapitel har vi presenterat med vilka teoretiska perspektiv vi kommer att analysera svaren från våra informanter, samt vilken metod vi har använt oss av vid bearbetning och analysen. I följande kapitel kommer det insamlade materialet från intervjuerna med de fyra vårdnadshavarna att presenteras och analyseras. Resultatet från vårdnadshavarnas intervjusvar kommer presenteras genom citat och genomgående att analyseras genom anknytningsteorin och omsorgsetiken. Genom att sammanställa svaren utifrån studiens frågeställningar delas analysen in i fyra områden, vårdnadshavarens förväntningar och önskemål kring

inskolningen, hur vårdnadshavaren upplever förskolans omsorg för barnet vid inskolning, kommunikation samt vårdnadshavarens delaktighet kring inskolningsprocessen.

5.1 Vad är det vårdnadshavaren förväntar och önskar sig kring

inskolningen?

I denna del av analysen kommer vår tolkning av vårdnadshavarnas förväntningar och önskemål kring inskolningen av presenteras, synliggöras och analyseras.

5.1.1 Inskolningsmetodik

Vid en av intervjuerna framkom att vårdnadshavaren valde förskola utifrån vad hon kunde utläsa genom inskolningsmetodiken, då hon ansåg att hur förskolan tänker kring inskolningen också speglar verksamheten i stort.

Till stor del valde vi utifrån inskolning men också för att inskolningen tänker jag speglar deras [pedagogernas] inställning till verksamheten och inställning till barn och inställning till föräldrarna och deras respekt för anknytning och allt det. Jag har så svårt att få ihop det här en-veckas inskolningarna men ja… det är något helt annat. (Elin)

Vår tolkning är att Elin upplever att förskolans inskolningsmetodik speglar en medvetenhet hos förskolan om det individuella barnets behov och relationsskapande. Broberg m.fl (2012) menar att skapandet av anknytningsrelation kräver tid och kontinuitet, en möjlig tolkning är därför att en flexibilitet kring inskolningen kan spegla hur väl verksamheten är införstådd i anknytningsperspektivet.

22

Jag tycker alltid att det är bra att avsätta två veckor och går det fortare så går det fortare. För vissa barn gör det säkert det. Så länge barnet är tryggt så spelar det ingen roll egentligen hur lång tid det tar, eller hur fort det går. (Emmy)

Flera av informanterna ställde sig kritiska till en förutbestämd inskolningperiod, och främst den korta föräldraaktiva inskolningsmetoden, då de upplevde att verksamheten inte anpassade sig utifrån barnet. Utifrån anknytningsteorin så behöver barnet en anknytningsperson i sin närhet de första åren, vårdnadshavare eller pedagog, för att skapa en trygg tillvaro (Broberg et.al, 2012). En möjlig tolkning är därför att det för vårdnadshavarna i grunden kanske inte handlar om inskolningsmetod i sig eller antalet inskolningsdagar. Så länge barnen hinner börja skapa en anknytningsrelation med någon av pedagogerna innan vårdnadshavaren lämnar vid inskolningsperiodens slut, så tycks förskolan möjliggöra för att man ur vårdnadshavarnas perspektiv skapar en trygg och tillförlitlig grund för barnet på förskolan.

5.1.2 Trygghet

Vår uppfattning utifrån informanternas svar är att trygghet är det mest fundamentala kring förväntningarna om barnets vistelse på förskolan. En av informanterna, Emmy, uppger att det inte spelar någon roll vad verksamheten har att erbjuda om det inte finns någon

grundläggande trygghet för hennes barn.

Så här i efterhand så tänker jag liksom bara, jag struntar i om de [pedagogerna] tar ut mina barn på utflykt fem gånger om året eller om de aldrig gör det, för jag vill bara att de ska ge C trygghet. Och är de är inte ute femtio eller sjuttio procent av tiden, nä då får jag gå ut med C sen liksom. (Emmy)

I sammanhanget kan begreppet trygghet kanske te sig basalt i jämförelse med begrepp som lärande och utbildning. Men vår tolkning utifrån de vårdnadshavare vi samtalat med, är att tryggheten och relationsskapandet kommer före lärandet för vårdnadshavarna, vilket nedanstående citat också visar.

... att de [pedagogerna] har en social… att de har någon som vill skapa relationer, för mig är det det viktigaste. Och sen så är det själva lärandet just nu inte det viktigaste, utan det är mer det relationella och att de är trygga… (Liv)

23

Utifrån det Liv säger, tolkar vi det som att hon anser att det under inskolningen är av större relevans att fokusera på trygghet och relationsskapande snarare än att fokusera på lärandet just under själva inskolningsperioden. Broberg m.fl (2012) beskriver tryggheten som det mest centrala för begreppet anknytning. De beskriver att den person som är barnets

anknytningsperson ska vara en trygg bas för barnet då det utforskar och lär (ibid). Vår tolkning är utifrån teorin (ibid) att tryggheten är grundläggande för barnets utveckling. Vi tolkar därmed att trygghet och lärande inte kan separeras från varandra men att vid man vid inskolningsperioden främst bör fokusera på det trygga relationsskapandet som utgör grunden för lärandet över tid.

5.1.3 Relationen mellan omsorgsgivare och omsorgstagare

Att skapa förutsättningar för vårdnadshavaren kring inskolningen, är något som framkommer bland informanternas svar. Elin uppger att det nog ibland snarare handlar om

vårdnadshavarnas behov vid inskolningen, än om barnets, och att de också kan se att det som de önskar inte alltid skulle vara för barnets bästa.

Jag hade ju velat skola in honom ett halvår liksom, nä men på riktigt. Jag hade velat vara där och leka ute med dom andra barnen och pedagogerna kanske tre dagar i veckan under sex månaders tid. Det hade känts bäst för mig. Men jag kan också förstå om det inte är så kul för förskolan. Jag kan också förstå om det blir konstigt för barnet om jag är med och sen helt plötsligt, alltså om han är van vid att jag är där och sen är jag inte där och så att ja… Det kan vara ett föräldrarbehov, alltså min egen separationsångest som… som… alltså jag hade ju inte velat ha honom på förskola överhuvudtaget egentligen så… haha. För mig är det liksom som ett nödvändigt ont och så råkar vi ha haft jättemycket tur och hamna på en bra plats. Så ja, jag hade gärna velat ha en längre inskolning men jag är inte säker på att det hade blivit bättre för honom. (Elin)

En del av den kritik som riktats mot omsorgsetiken och dess filosofi kring omsorgsrelationen är den obalans som anses bli i relationen mellan omsorgsgivaren och omsorgstagaren. Att omsorgsgivaren är den som sitter på makten över vad som anses vara för barnets,

omsorgstagarens bästa. En tolkning utifrån citatet ovan är därmed att även om

vårdnadshavaren är barnets primära anknytningsperson (Broberg et al, 2012) så är det också av relevans för vårdnadshavarna att ta pedagogens yrkesprofession och erfarenhet av

24

är till fördel för inskolningsprocessen. Utifrån vad Elin säger tolkar vi det som att hon föreställer sig att det kan finnas en tendens till att barnet som omsorgstagare till viss del kan bli undergiven sina omsorgsgivare i förhållande till vems röst som blir hörd under

inskolningen. Vi tror att det är till fördel att skapa en medvetenhet kring vems röst det är som blir hörd och synliggjord under inskolningen och vad det kan innebära.

Denna studie utgår från ett vuxenperspektiv, då vi i första hand tolkar vårdnadshavarens upplevelser och inte barnets. Samtidigt tolkar vi att det ur vårdnadshavarnas perspektiv, är till fördel att få vårdnadshavaren att känna ett lugn och förtroende för lämna sitt barn på

förskolan. Liv beskriver att det handlar om att också skola in föräldern och få den att känna samma trygghet som barnet.

Och jag menar att de skolar ju in mest föräldern egentligen, om man ska känna sig trygg med att lämna honom sen… (Liv).

Med utgångspunkt i det Liv uttalar sig om, går det att tolka att det för henne handlar likväl om att skola in vårdnadshavaren såväl som barnet. En möjlig tolkning är att relationsskapandet (Noddings, 2016; Broberg et.al, 2012) likväl kan ske mellan pedagog och vårdnadshavare så som den ska ske mellan barn och pedagog för att skapa trygghet.

5.2 Hur upplever vårdnadshavaren förskolans omsorg för

barnet vid inskolningen?

Uppfattningen utifrån vårt insamlade material är att det som utgör grunden i vårdnadshavaren och barnets möte med förskolan är pedagogerna och den omsorg- och anknytningsrelation som däremellan skapas.

Redan första veckan som de hade C så sa den pedagogen till mig “ ja men jag ser liksom hur C håller sin snuttefilt ( för han pillar alltid på ena kanten) så jag lägger alltid en sån kringla så när han ska sova” och de bara ser barnen och jag kände att hon bara visste och kände vad C behövde för att känna sig trygg och må bra. (Emmy)

Bekräftelse ger näring till känslan av tillit och det relationsskapande som såväl

25

(Broberg et. al, 2012; Noddings, 2016). Bekräftelse kräver förtroende och kontinuitet, och liknas med att ge näring till relationsskapandet mellan de parterna som berörs i

omsorgsrelationen (ibid). Det verkar rimligt att förstå situationerna ovan som att Emmy upplever att pedagogerna ger näring till omsorgsrelationen, då hon upplever sig få tydliga signaler och bekräftelse i att pedagogen såväl skapat en relation till barnet som kännedom om barnets behov och vad som inger trygghet hos barnet. En möjlig tolkning är att det för

vårdnadshavarna inte behöver vara de stora gesterna som spelar roll utan det är det subtila som bekräftar, likt de subtila gesterna en anknytningsperson kan ge det barn som utforskar världen för att inge mod och trygghet (Broberg et.al, 2012). Pedagogen tycker därmed kunna bekräfta vårdnadshavaren genom små gester som visar att pedagogen har skapat en relation till såväl barnet, som vårdnadshavaren. Då Emmy upplever att pedagogen vet vilka behov barnet behöver för att få barnet att känna sig trygg, är en möjlig tolkning att det mest fundamentala då det kommer till anknytningsrelationen finns där genom tryggheten (ibid). Anknytningsrelationen grundar sig i att barnet kan kommunicera sina behov till sin

omsorgsgivare (ibid) och enligt omsorgsetiken (Noddings, 2016) måste det finnas en

förståelse och kunskap om den andres behov i en omsorgsrelation. Noddings (ibid) menar att kunskapen om den omsorgstagarens behov är grundläggande för att som omsorgsgivare, kunna avgöra vilka handlingar som är relevanta. Därmed synliggörs också fördelarna med en god omsorgsrelation.

På den förskolan vi är nu så var de [pedagogerna] väldigt tydliga och jag var med och det var bara samma människa. Hon mötte C varje dag och hon hade C. Alltså hon tog C och sen så successivt så började han introduceras för alla men hon var hans huvudperson och så fick jag sitta där i ett rum och dricka kaffe och sitta i en mysig stol. Så var jag där om jag ville. Vi inskolade i två veckor. Men sen så sa de att man vet aldrig hur lång tid det tar, så det kan lika gärna ta en vecka, vilket är ovanligt kanske, eller tre veckor. Så man får alltid vara beredd så att man också kan förlänga det eftersom alla barn är så olika. (Emmy)

Utifrån begreppet omsorg går det att tolka situationen ovan som att verksamheten, enligt Emmy, var införstådd i relationsskapandet och fördelarna med att ha en ansvarig pedagog som barnet får skapa en anknytning till. Flexibiliteten i inskolningsperiodens längd tycks också spegla verksamhetens, anpassning till det enskilda barnets behov. I sin tur kan det också spegla att verksamheten ser att inskolningens längd anpassas till hur lång tid det tar att skapa en trygg relation mellan barnet och den ansvariga pedagogen. Barn kan skapa anknytning till

26

flera än en person, något man tidigare inte trodde (Broberg et. al, 2012). Vår tolkning är att förskolan och pedagogerna möjliggör för barnet att skapa flera trygga anknytningsrelationer till och därmed fler personer som ger dem stöttning och mod i att våga utforska och lära. Dock menar Broberg m.fl (ibid) att skapandet av anknytningsrelationer kräver tid och kontinuitet, samt att det ändå finns en viss begränsning i antalet anknytningspersoner som barnet kan skaffa sig. En vidare tolkning är att ett gott samspel mellan pedagog och

vårdnadshavare, som barnets primära anknytningsperson, kan inge stöd för barnet att skapa relation till den ansvariga pedagogen.

5.3 Hur upplever vårdnadshavaren mötet och

kommunikationen med förskolan och pedagogerna?

Vår iakttagelse utifrån våra informanters svar är att brister det i kommunikationen så brister det dessvärre i omsorgsrelationen och i samspelet mellan vårdnadshavare och pedagog. Denna studie ämnar bland annat att visa på vårdnadshavarens delaktighet kring

inskolningsprocessen. Vår tolkning är att kommunikationen mellan vårdnadshavaren och pedagogen är grundläggande för huruvida vårdnadshavaren synliggörs och blir delaktig.

Jag tyckte inte att vi fick tillräckligt med information när vi väl skulle skola in. De [förskolan] hade någonting som de [pedagogerna] kallade för föräldraaktiv inskolning. hm...där det var meningen att föräldern ska vara mer aktiv i inskolningen och ha ansvaret för barnet. Men att… men det var ingen som berättade det för mig, alltså informerade mig om det, hur det skulle gå till osv, vad deras förväntningar var och så. Så därför blev det lite så fel för mig tyckte jag, för jag kände att det inte var någon som… någon som tog sig an M så som jag hade önskat. (Amalia)

Det går att förstå den tidigare händelsen som att då Amalia upplever att det inte skett ett fungerande samtal kring inskolningens upplägg så upplevde hon att ingen tog sig an och välkomnade hennes barn som en konsekvens av det. En möjlig tolkning är att hade bara verksamheten tydligt kommunicerat att det är vårdnadshavaren som förväntas introducera barnet för förskolan, så hade Amalias upplevelse möjligt blivit en helt annan.

En möjlig tolkning utifrån begreppet kommunikation är även att vårdnadshavarens känsla av trygghet kan påverkas vid en bristande kommunikation.

27

... så jag kände en sån frustration för C var ju inte så gammal och han kunde inte äta vissa saker, han kunde inte äta äpple med skal och han kunde inte äta vissa frukter med skal för han satte konstant i halsen. Och jag hade sån panik för jag försökte prata med alla pedagoger där för jag rapporterade på morgonen “jag vet inte vem du är som pedagog nu men mitt barn kan inte äta detta” och den här människan jag sa detta till visste ju inte vem C var och så såg jag att de inte skrev ner. “Hur… vem ska du säga detta till sen? Vem tar C sen?”. Jag fick liksom aldrig någon… jag förstod inte deras rapporteringssystem. Jag visste inte ifall deras

rapporteringssystem fungerade, om det jag sa på morgonen, typ att C kändes lite snuvig men är det nått så hör av er, eller vad som, han har sovit dåligt, jag fick aldrig någon

kommunikation. (Emmy)

Omsorgsetiken beskriver dialogen är grundläggande för att omsorgsrelationen ska bekräftas (Noddings, 2016). För en fungerande omsorgrelation krävs såväl tillit som förtroende (ibid). Utifrån Noddings tankar kring omsorgrelationen är en möjlig tolkning att både då Emmy upplever att det brister i kommunikationen får hon heller inte förtroende för verksamheten och känner sig inte lugn med att lämna sitt barn på förskolan. Utifrån omsorgsetikens relationella värden (Noddings, 2016) tolkar vi att Amalia upplever ett behov att erkännande och

gemenskap som uteblir i det första mötet med förskolan då hon inte känner sig synliggjord eller bekräftad av pedagogerna.

Med utgångspunkt i informanternas förväntningar inför inskolningen, är vår tolkning att vårdnadshavarna ser kommunikationen som en grundläggande faktor då det kommer till att vara delaktiga både i inskolningens utformning samt den roll vårdnadshavaren förväntas inta.

Vad som förväntas av mig som förälder, vilka regler och strukturer förskolan har. Ehm, vi gör såhär när, om detta händer så ska detta hända liksom, vår [pedagogerna] vision är det här, din delaktighet som förälder är denna biten, vi är professionella, du är förälder. Det är för mig jätteviktigt för jag menar jag överlåter mitt barn som är det viktigaste jag har till några jag faktiskt litar på att de kan sin sak, liksom. Och det är det viktigaste. Jag tycker att det är jätteviktigt att förskollärarna är förskollärarna, de vet vad de gör. (Liv)

Men det framkommer också att vårdnadshavarna ser sitt ansvar kring en fungerande kommunikation som genererar ett fungerande samspel mellan hem och förskola, som Elin beskriver i följande citat:

28

De har så många erfarenheter att dela med sig av som man kan behöva höra som förälder och det har gjort det så många gånger. Men då gäller det också som förälder att vara ärlig och faktiskt ge feedback på hur man upplever det. (Elin)

Informanterna uppger också att de har saknat ett strukturerat forum då den mesta

kommunikationen har skett i själva verksamheten tillsammans med hela barngruppen vilket, enligt vårdnadshavarna inte skapat goda förutsättningar för en givande dialog. Vår tolkning utifrån både Liv och Elins uttalanden är att kommunikation är grundläggande för att det skapa ett fungerande samspel mellan pedagog och vårdnadshavare. Om både vårdnadshavaren och pedagogen kan föra en fungerande dialog möjliggörs också ett samspel för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för både barnet, vårdnadshavaren och verksamheten. Denna studie ämnar lyfta vårdnadshavarens perspektiv kring hur de bland annat upplever pedagogernas kommunikation, men vi vill samtidigt lyfta, utifrån informanternas svar, att ansvaret kring kommunikationen även vilar på vårdnadshavaren. Informanterna tycks mena att pedagogernas erfarenheter är något som de finner betryggande och förtroendeingivande samt hyser en respekt för. Omsorgsetiken grundar sig i en lyhördhet i från båda parter i en omsorgsrelation (Nodding, 2016). En möjlig tolkning är därmed att det kan finnas flera fördelar i att skapa forum där kommunikationen kan ske lugnt och ostört. Noddings (2016) menar på att

omsorgsetikens värden utgör grunden som bland annat lärandet ska vila på. Utifrån förskolans lärandeuppdrag (Skolverket, 2010) är vår tolkning att kommunikation som en del av

omsorgen, är en av de nedre byggstenarna i en slags pyramid och som utgör ett fundament för förskolans lärandeuppdrag uppe på toppen av pyramiden. Utifrån Noddings (2016) tankar tolkar vi det som att det finns många fördelar i att skapa utrymme för kommunikation då den kan ge en god inverkan i så många avseenden.

5.4 Hur upplever vårdnadshavaren att den görs delaktig innan

och i inskolningen av deras barn?

För att vårdnadshavarens ska bli synliggjord eller ha något inflytande kring

inskolningsprocessen, kräver det enligt vår förståelse av materialet att vårdnadshavaren blir delaktig i denna process. Vi kommer i detta avsnitt att bearbeta vår tolkning av våra

informanters uttalade upplevelser kring delaktigheten i inskolningen av deras barn.

29

I nedanstående citat resonerar Elin kring sin delaktighet som vårdnadshavare och att det är ett samarbete mellan hemmet och förskolan:

Mm. Flexibiliteten har ju varit jättebra tycker jag. Det hade ju kunnat vara att de

[pedagogerna] sa att nä men så här gör vi och det är ju bra att du har en extra vecka men vi kan liksom inte göra något med den. Eh, men det gjorde de inte. Så det var jag ju jätteglad för. Det säger rätt mycket om hur funktionell och trygg verksamheten är om man kan vara så flexibel. Att det är ett samarbete helt enkelt. Och för att att jag också förklarade att det är utifrån hur jag känner min son. Och det har de respekterat jättefint liksom. (Elin)

Vår tolkning är att Elin upplever förskolans flexibilitet som att de också bjuder in till att hon som vårdnadshavare får vara delaktig och att de öppnar upp för ett samarbete kring barnets inskolning. Omsorgsetikens relationella värden grundar sig i interaktionen mellan två individer (Noddings, 2016). Utifrån Noddings tankar är en möjlig tolkning att interaktionen mellan omsorgsgivare och omsorgstagare, inte enbart representerar pedagogen och barnet i detta fall, utan att vårdnadshavaren också ses som en omsorgstagare. Utifrån det Elin berättar är vår tolkning att ett gott samspel som kommer ur en god omsorgsrelation mellan pedagog och vårdnadshavare, skapar förutsättningar för en god omsorgsrelation mellan pedagog och barnet.

Vår tolkning utifrån informanternas tankar kring delaktighet är att de vill vara aktiva i inskolningen och finnas där för barnet om det skulle behövas men att det överlag är pedagogerna som ska vara delaktiga i barnets inskolning.

Att vara ganska passiv tror jag och att inte engagera mig i leken, att det var deras… det var där de [pedagogerna] kunde möta honom. Leka tillsammans med honom. Jag kunde hålla mig lite i bakgrunden, mer som en trygg punkt som han kunde söka upp. (Elin)

En möjlig tolkning utifrån informanternas svar kring delaktighet är att det finns en tilltro till pedagogernas yrkesprofession men att vårdnadshavarna vill vara närvarande i inskolningen. I det allra flesta fall är vårdnadshavaren barnets primära anknytningsperson vilket kan tolkas som att vårdnadshavaren efterfrågar en roll i inskolningen som innebär att finnas med i bakgrunden som en trygg bas för barnet då det ska utforska den nya värld som förskolan är (Broberg et.al, 2012). En möjlig tolkning är därmed att vårdnadshavare finns där som en trygg

30

punkt då barnet ska skapa en trygg anknytningsrelation till någon av pedagogerna på förskolan och att inskolningen därmed kan ses som ett samspel mellan vårdnadshavare och pedagog, ur vårdnadshavarens perspektiv.

Flera av informanterna nämner att delaktigheten mycket har handlat om vilken roll de som vårdnadshavare ska inta i gruppen under inskolningen. Vid den information som skickats ut inför inskolningen har informationen främst handlat om hur inskolningen ska gå till och vilken roll vårdnadshavaren ska gå in i.

Föräldraaktiv inskolning tror jag det heter, ehm, så vi var ju högst delaktiga för att det var vi som, eller det var jag som var med henne hela tiden liksom. Men samtidigt var jag inte överhuvudtaget delaktig i själva utformningen av det, utan jag bara hängde med på deras [förskolans] dagliga verksamhet eller vad man ska säga. (Amalia)

En möjlig tolkning är att det är skillnad på att som vårdnadshavare vara aktiv i inskolningen eller vara delaktig i utformandet av inskolningen, som vi resonerat kring i stycket ovan. Vårdnadshavarens uppger att de i grunden främst har välkomnats till en relativt färdig mall kring hur inskolningen ska gå till. Utifrån den färdiga mallen får vårdnadshavaren vara aktiv och ha synpunkter men därmed heller inte fått vara så delaktig i utformandet av

inskolningsprocessen. Samtidigt förklarar Elin i nedan utdrag att hon tog plats och gjorde sig delaktig.

Ja jag har haft det [inflytande] men också att jag har tagit mig det. Och det är ju något i det, att förmedla till föräldrar att också gå på sin magkänsla och sin instinkt kring sitt barn och att verkligen har man möjlighet till anpassning och också vara tydlig om det gentemot förskolan så att de utgår ifrån att “vi har det här att jobba med och så måste det funka inom det här”. (Elin)

En möjlig tolkning utifrån det Elin säger är därmed att det också ligger i vårdnadshavaren ansvar att göra sig delaktig i inskolningsprocessen. Utifrån Noddings (2016) tankar om att omsorgsrelationen berörs av två parter där bekräftelsen i relationen ska vara ömsesidig, tolkar vi att den ömsesidigheten också kan ske rent praktiskt mellan pedagog och vårdnadshavare. Omsorgen kan inte enbart ske från ett håll utan det måste ske en interaktion mellan båda parterna (ibid). En ytterligare tolkning utifrån situationen ovan är att verksamheten skolar in

31

många barn medan hemmet enbart skolar in den enskilda individen. Därmed ser vi också att vårdnadshavarens ansvar i att göra sig delaktig är av relevans för att synliggöra sitt barn som individ i kollektivet på förskolan.

Utifrån våra informanters upplevelser kring delaktigheten är en möjlig tolkning att

vårdnadshavaren är den som i slutändan anser sig avgöra om inskolningen är accepterbar och huruvida man väljer att barnet ska fortsätta sin inskolning. Två av våra informanter har skolat in sina barn på två förskolor, varav den första förskolan för båda informanterna inte alls uppfyllde de förväntningar och krav som vårdnadshavaren hade:

Var det flera inskolningar igång samtidigt? Mmm… jättemånga haha. Tyvärr var det det. Många föräldrar som fick gå omkring där med sina barn. Sen var det barn som hade varit där i kanske en två veckor som var superledsna och de sprang ju… alltså man ser ju barn ur olika perspektiv och när man ser de går runt och frenetiskt letar efter nån som vill ta hand om dem. Och det för mig var väldigt obehagligt. För det kom barn som aldrig hade sett mig innan och bara tog min hand och det är för mig väldigt skrämmande för då är det så desperat. Ett barn ska liksom vara reserverad och känna att det finns andra, men att då hoppa upp i mitt knä, hålla handen. För mig kändes det jättefel. (Liv)

Vår tolkning utifrån situationen ovan är att Liv tänker att ett barn som är så kontaktsökande till en främmande person, inte har en trygg anknytningsrelation till någon av pedagogerna. Broberg m.fl (2012) beskriver att ett barn som vågar utforska och söka kontakt till andra personer, finner det modet då det har en trygg bas omkring sig. Samtidigt som de också beskriver att ett otryggt anknutet barn kan verka lugnt och kontaktsökande då de i avsaknaden av en trygg anknytning lägger band på sina känslor och inte signalerar sina behov, då de saknar en motpart att kommunicera med (ibid). Vår tolkning utifrån anknytningsteorin (ibid) är att faktorerna kring hur ett barn agerar och reagerar är komplexa och att det därför är svårt att uttala sig kring enstaka situationer som den Liv beskriver i ovan citat. Däremot uttrycker Liv att det för henne fanns så många saker på den denna första förskola de skolade in sitt barn på, som helt stod emot hennes värderingar kring hur en fungerande verksamhet ska se ut, att de valde att lyfta ut sitt barn ur verksamheten efter fem dagar. Hon litade inte på någon av pedagogerna och vägrade att lämna sitt barn där. En tolkning är därmed att till vilken del verksamheten än delaktiggör vårdnadshavaren, så är det ändå vårdnadshavaren som i

32

6. Slutsatser & diskussion

Vi kommer i det här avsnittet att presentera våra slutsatser och vår diskussion, som inleds av en kritisk reflektion kring våra metodval. Vi kommer att påvisa varför vår studie har bidragit till en ökad förståelse av den kommunikation och interaktion som ur vårdnadshavarnas

perspektiv sker mellan pedagog och vårdnadshavare innan och under inskolning. Vi vill också påvisa hur den står i förhållande till vårdnadshavarens upplevelser av delaktighet och

upplevelser av barnets möjlighet att skapa omsorg- och anknytningsrelationer. Detta utifrån vår analys och den tidigare forskning vi tagit del av. Frågorna som vi i studiens inledning ställer oss ämnas också här sammanfattas och besvaras.

6.1 Metoddiskussion

Vi har genom en kvalitativ empirisk studie gjort semistrukturerade intervjuer (Alvehus, 2013) med fyra vårdnadshavare om deras upplevelser kring inskolningen av deras barn. Vi är väl medvetna om att vår forskning har sin utgångspunkt i ett vuxet synsätt, normer och erfarenhet (Saar & Nordberg i Löfdahl, Hjalmarsson, Franzén, 2016). Vi kan inte med säkerhet säga något om barnets upplevelser av det skrivna ämnet, och vill tydliggöra att de perspektiv som lyfts fram i studien skall läsas som just vuxnas perspektiv på vad som är bäst för barnet.

Vårdnadshavaren är den person som för barnet avgör om platsen, personerna och situationen är säkert nog för att vistas där och förmedlar därmed vidare till barnet huruvida man kan känna sig trygg här eller ej (Eriksson, 2010 och Wessman, 2010 och Lindgren & Tuula, 2017). Det kan därför tänkas vara av högsta relevans att lyfta vårdnadshavares röst i frågan om inskolning, då deras upplevelser kan tänkas ha stor inverkan på inskolningens utfall.

I vår studie valde vi att ha både en huvudintervju samt en uppföljningsintervju. Det är ett val vi anser gav ett större djup till vår insamlade empiri av vårdnadshavarnas uttalade upplevelser av inskolning och således en bredare inblick och förståelse kring förväntningar, omsorg, kommunikation och delaktighet över tid. Vi har även ställt oss frågan om studiens resultat kan vara något begränsat av att vi enbart intervjuat fyra vårdnadshavare, något som vi anser att resultatet till viss del är då det endast representerar en liten grupp. Samtidigt begränsar

studiens storlek oss i hur många informanter som är möjligt att rymmas i den, samt att urvalet av fyra informanter även står i relation till den kvalitativa studien då det är den enskilda

33

individens upplevelser som synliggörs och inte den stora massan såsom i den kvantitativa metoden. Vi anser att intervjuerna med de fyra vårdnadshavarna gett oss tillräckligt med material för att få en god inblick och förståelse i och kring inskolningsprocessen.

6.2 Vad är det vårdnadshavaren förväntar och önskar sig kring

inskolningen?

Resultatet utifrån informanternas svar visar att trygghet är den mest fundamentala

förväntningen inför barnets vistelse på förskolan. En av informanterna uppger att det inte spelar någon roll vad verksamheten har att erbjuda om det inte finns någon grundläggande trygghet för hennes barn. Ett intressant perspektiv att sätta i förhållande till det fokus på undervisning och lärande som beskrivs som ett tydligt mål i läroplanen för förskolan

(Skolverket, 2016) anser vi. I ett av de tidigare forskningsresultaten som presenteras i denna studie (Brooker 2010) berör själva resultatet förhållandet mellan omsorg och lärande. Att om vi kan se på omsorg ur ett större perspektiv så skapar det goda förutsättningar, för ett gott lärande och utveckling hos barnet. Det vill säga, trygghet är en del av lärandet då den är grunden för vidare utveckling. Resultatet utifrån vårdnadshavarnas svar, visar att tryggheten och relationsskapandet i första hand är högre prioriterat för dem än vad lärandet är. Litar vårdnadshavaren på pedagogen, är vår tolkning att det skapar goda förutsättningar för inskolning och för kommande tid, utveckling och lärande på förskolan.

6.3 Hur upplever vårdnadshavaren förskolans omsorg för

barnet vid inskolning?

Studiens resultat visar att det som är grundläggande utifrån vårdnadshavarnas upplevelse kring förskolans omsorg är barnets relationsskapande till någon av pedagogerna. Vår tolkning utifrån vårdnadshavarnas svar är att så länge barnet hinner påbörja skapandet av en

anknytningsrelation till någon av pedagogerna innan vårdnadshavaren lämnar vid inskolningsperiodens slut, så visar Broberg m.fl (2012) att man möjliggör en trygg och tillförlitlig grund för barnet på förskolan. Genom det relationsskapande som såväl

anknytningsteorin (ibid) som omsorgsetiken (Noddings, 2016) beskriver som grundläggande tolkar vi det som att utfallet av relationsbyggandet inte ligger i inskolningsmetod eller antalet inskolningsdagar. Vår tolkning är att om vårdnadshavaren skall uppleva att förskolan har en reell omsorg om det enskilda barnet kan verksamheten inte ha en förutbestämd mall för