Sjuksköterskan och patienter med ett narkotikamissbruk

Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola

61-90 hp Hälsa och samhälle

SJUKSKÖTERSKAN OCH

PATIENTER MED ETT

NARKOTIKAMISSBRUK

EN EMPIRISK STUDIE

MALIN KIHLSTEN

JULIA LEVENIUS

SJUKSKÖTERSKAN OCH

PATIENTER MED ETT

NARKOTIKAMISSBRUK

EN EMPIRISK STUDIE

MALIN KIHLSTEN

JULIA LEVENIUS

Kihlsten, M & Levenius, J. Sjuksköterskan och patienter med ett

narkotikamissbruk. En empirisk studie. Examensarbete i omvårdnad 15

högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2014.

Bakgrund: Förekomsten av patienter med narkotikamissbruk inom somatisk vård har ökat. 2010 behandlades drygt 11000 personer inom slutenvården på grund av komplikationer orsakade av narkotikamissbruk, vilket är en fördubbling sedan 1990. Statistik visar att sjuksköterskan i större utsträckning kommer komma i kontakt med patientgruppen. Tidigare forskning visar att patientgruppen upplevs som problematisk och att brister finns i bemötandet. En anledning till bristerna i bemötandet anses vara otillräcklig kunskap kring missbruksproblematik. Syfte: Syftet med studien är att på en somatisk avdelning belysa sjuksköterskans erfarenheter av bemötandet av patienter med ett narkotikamissbruk. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju sjuksköterskor på en somatisk avdelning på ett sjukhus i södra Sverige. Intervjumaterialet analyserades utefter Burnards innehållsanalys. Resultat: Informanternas erfarenhet var att

patientgruppen är krävande och att ett anpassat förhållningssätt gentemot dem är nödvändigt. Personalens eventuella förutfattade meningar kring patientgruppen leder till brister i bemötandet. Svårigheter med medicinering uppgavs vara en faktor som försvårar bemötandet. Erfarenhet och kunskap visade sig enligt informanterna vara de viktigaste redskapen i bemötandet av patienter med narkotikamissbruk.

THE NURSE AND PATIENTS

WITH AN ILLICIT DRUG USE

AN EMPIRICAL STUDY

MALIN KIHLSTEN

JULIA LEVENIUS

Kihlsten, M & Levenius, J. The nurse and patients with an illicit drug use. An empirical study. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2014.

Background: The prevalence of patients with an illicit drug use in somatic care has increased. In 2010 just over 11000 people were treated in hospital due to complications caused by their drug use, these numbers have doubled since 1990. These statistics show that nurses will have more and more interactions with this patient group. Previous research shows that the patient group is considered problematic and that there are inadequacies in the nurse patient relationship. One reason for these inadequacies is said to be nurses´ lack of knowledge on problems around drug abuse. Aim: The aim of this study is to highlight nurses´ experiences of interacting with patients with an illicit drug use on a somatic ward. Method: Semi structured interviews were conducted with seven nurses on a somatic ward in a hospital in southern Sweden. The interview material was analysed using Burnard´s method of analysis. Result: According to the participants the patient group is demanding and an adapted approach is needed. Preconceptions about the patient group among staff can lead to inadequacies in the nurse patient

relationship. Difficulties in pharmaceutical treatment were reported to cause problems. The nurses´ experience and knowledge were shown to be the most important tools in the nurse patient relationship.

Keywords: education, experience, illicit drug use, nurse patient relationship, views.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING 7

Definitioner 7 METOD 7 Urval 8 Datainsamling 8 Dataanalys 9 ETISKA ÖVERVÄGANDEN 10 RESULTAT 11

Synsätts påverkan på bemötandet 11

Förutfattade meningar 11

Anpassat förhållningssätt 12

Faktorer som försvårar bemötandet 13

Problematisk patientgrupp 13

Svårigheter med medicinering 14

Faktorer som underlättar bemötandet 14

Erfarenhet 15

Utbildning och samverkan 15

DISKUSSION 16 Metoddiskussion 16 Urval 16 Datainsamling 17 Dataanalys 18 Förförståelse 18 Tillförlitlighet 18 Resultatdiskussion 19

Synsätts påverkan på bemötandet 19

Faktorer som försvårar bemötandet 20

Faktorer som underlättar bemötandet 20

SLUTSATS 22 REFERENSER 23 BILAGOR 25 Bilaga 1 26 Bilaga 2 27 Bilaga 3 28 Bilaga 4 29

INTRODUKTION

Intresset för bemötandet av patienter som missbrukar narkotika väcktes under författarnas verksamhetsförlagda utbildning. Brister kunde ses i kommunikationen mellan patient och sjuksköterska vilket negativt påverkade vården. Vår erfarenhet var att bemötandet präglades av oförståelse och en brist på kunskap kring

missbruksproblematik, vilket ledde till negativa erfarenheter för både personal och patient. Vi upplevde att förutfattade meningar gjorde att fokus lätt hamnade på patientens missbruk istället för det aktuella sjukdomstillståndet. Enligt 2a§ i Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763 (HSL) ska god vård bedrivas genom att bland annat främja goda kontakter mellan patient och vårdpersonal. Negativa attityder riskerar leda till att målet inte kan uppnås. I termin tre valde författarna att göra en litteraturstudie om sjuksköterskans bemötande av patienter med ett narkotikamissbruk. I datainsamlingen framkom att inga studier oss veterligen utförts kring ämnet i Sverige. Avsaknaden av forskning, samt hur svårigheter i bemötandet leder till brister i omvårdnaden utgjorde grunden till vår empiriska studie.

BAKGRUND

Personer som använder narkotika löper större risk att utveckla hälsoproblem (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN 2012). Ett

missbruk av narkotika bidrar inte sällan till allvarliga komplikationer. Sjukdomar och dödsfall är vanligare bland personer med ett narkotikamissbruk än bland normalbefolkningen i motsvarande åldrar. Orsaker till sjukhusvård av personer med missbruk innefattar bland annat komplikationer relaterade till drogens farmakologiska effekt och sättet drogen administreras på (a a). Socialstyrelsens årsrapport Folkhälsan i Sverige (2013) visar att vården av personer med ett

narkotikamissbruk har ökat både bland män och kvinnor och ökningen är tydligast i åldersgruppen 15-24 år.

Styrdokument

Enligt 2 § HSL är ”målet för hälso- och sjukvården en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen”. Målet ska delvis uppnås genom att respektera människors lika värde och se till varje enskild individs värdighet (a a). Utöver HSL ska sjuksköterskan arbeta enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor (2005). Kompetensbeskrivningens syfte är att fungera som ett redskap för sjuksköterskan i arbetet med att ge god och säker vård. Arbetet ska präglas av ett etiskt förhållningssätt och en helhetssyn, bland annat genom att; ”Visa omsorg om och respekt för patientens autonomi, integritet och värdighet samt utgå från en värdegrund som vilar på en humanistisk människosyn”

(Socialstyrelsen 2005 s. 10). Socialstyrelsen (2009) presenterar sex områden för att tydliggöra viktiga förutsättningar för god vård, dessa innefattar hälso- och sjukvård som ska ges inom rimlig tid och är kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv och jämlik. Dokumentet utgår från intentionerna i HSL och ska fungera som ett redskap för Socialstyrelsen i utvärderingen av sjuksköterskans arbete för god vård (a a).

Sjuksköterskans grundläggande ansvarsområden enligt ICN:s etiska kod (Svensk sjuksköterskeförening 2014) är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa

hälsa och lindra lidande. Sjuksköterskan ska bland annat ”dela ansvar med samhället för att initiera och främja insatser som tillgodoser allmänhetens, och i synnerhet sårbara befolkningsgruppers, hälsa och sociala behov” (Svensk sjuksköterskeförening 2014 s. 4).

Tidigare forskning

Internationella studier har visat att det finns brister i bemötandet av patienter med ett narkotikamissbruk (Ben Natan et al 2009; Ford et al 2009; Ford 2011; Varcoe et al 2012). Ford beskriver i sin studie från 2011 hur sjuksköterskan har

svårigheter med det praktiska arbetet kring dessa patienter, på grund av otillräcklig handledning och förberedelse. Det framkom även i studien att patienternas ibland manipulativa och aggressiva beteende orsakade stress hos sjuksköterskorna (a a).

Ben Natan et al (2009) presenterar att sjuksköterskor anser att patientgruppen ska ges en god och säker vård men att det är en påtagligt svår grupp att vårda. De sjuksköterskor som uppgav sig ha förutfattade meningar kring patientgruppen uppskattade sig ge dem en vård av sämre kvalitet än den de gav övriga patienter (a a). Studier bekräftar även brister i bemötandet utifrån patientens perspektiv. Vårdpersonal upplevs av patienter med narkotikamissbruk ha en dömande attityd och en ovilja att behandla dem (Varcoe et al 2012). Studien av Neale et al (2008) visade att personer med missbruk avstod från att söka vård eller uteblev från läkarbesök på grund av vårdpersonals attityder och att en känsla fanns hos personerna att inte vara förtjänta av vård. Patienterna upplevde brister i

informationen från vårdpersonal och ett diskriminerande bemötande (a a). Oviljan att behandla dem framkom även i en studie av Gilchrist et al (2011) där syftet var att jämföra olika yrkesgruppers syn på patienter med; narkotikamissbruk,

alkoholmissbruk, diabetes och depression. Det övergripande resultatet visade att informanterna hellre vårdade övriga nämnda patienter, än de med ett

narkotikamissbruk. En större ovilja att vårda patientgruppen fanns hos informanter med mer än tio års arbetslivserfarenhet (a a).

I forskningen har inga studier funnits utförda i Sverige kring sjuksköterskans bemötande av patienter med narkotikamissbruk. De internationella studier som hittats kring ämnet visar att det finns brister i bemötandet av patienter som

missbrukar narkotika (Ben Natan et al 2009; Ford et al 2009; Ford 2011; Varcoe et al 2012). Under 2010 behandlades inom svensk slutenvård drygt 11000 personer på grund av komplikationer orsakade av deras narkotikamissbruk, vilket är dubbelt så många som år 1990 (Centralförbundet för alkohol- och

narkotikaupplysning 2012). Den ökade förekomsten av patientgruppen inom slutenvården, samt avsaknaden av svensk forskning gjorde att ämnet ansågs högst aktuellt att utforska genom en empirisk studie.

Teoretisk referensram

Forskarna har valt att diskutera resultatet i relation till Patricia Benners omvårdnadsteori Från novis till expert (1993) i resultatdiskussionen. Teorin beskriver i fem steg sjuksköterskans prestationssärdrag samt behov av inlärning. Det första stadiet, novis, beskriver sjuksköterskan som nybörjare, vilken saknar erfarenhet i situationer och kräver regler och vägledning. Novisen har svårt att anpassa sitt handlande till situationen och fokusera på det som är mest relevant. Skillnader görs mellan teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter som uppnås genom erfarenhet, vilket kan visa sig i att en sjuksköterska med många års

erfarenhet inom ett område skulle kunna återgå till novisstadiet då hon möter en ny patientgrupp. Som avancerad nybörjare har sjuksköterskan enligt Benner (1993) erfarit tillräckligt många situationer för att kunna se återkommande aspekter på dessa. De saknar fortfarande möjlighet att se helheten i situationen och är i behov av regler. Den kompetenta sjuksköterskan har två till tre års erfarenhet inom sitt område. Erfarenheten visas i effektivitet, analytiskt tänkande och organisationsförmåga. Hon eller han ser sina handlingar i ett

helhetsperspektiv och i relation till långsiktiga mål. Som skicklig sjuksköterska kan hon eller han se situationen i sin helhet och inte bara aspekter på den.

Förmågan finns att omprioritera och beslutsfattandet är mindre ansträngande. Det sista stadiet benämns expert, och sjuksköterskan kan då snabbt se vad som är det väsentliga i varje situation och prioritera därefter. Hon eller han har en djup förståelse för helheten tack vare sin erfarenhet men kan ha svårt att förmedla sin kunskap (a a).

Det är av intresse att diskutera studiens resultat i relation till nämnd teori, då tidigare studier i ämnet visat att kunskap och erfarenhet är faktorer som påverkar bemötandet.

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING

Syftet med studien är att på en somatisk avdelning belysa sjuksköterskans erfarenheter av bemötandet av patienter med ett narkotikamissbruk. En

frågeställning som är av intresse är; vad anser sjuksköterskan påverka bemötandet av patienter med ett narkotikamissbruk?

Definitioner

American Psychiatric Associations (1994) definition av missbruk enligt DSM IV: ”Ett maladaptivt substansbruk som leder till kliniskt signifikant

funktionsnedsättning eller lidande, vilket tar sig uttryck i minst ett av följande kriterier under en tolvmånadersperiod;

 Upprepad användning av alkohol eller narkotika som leder till misslyckande att fullgöra sina skyldigheter på arbetet, i skolan eller i hemmet.

 Upprepad användning av alkohol eller narkotika i riskfyllda situationer, exempelvis vid bilkörning eller i arbetslivet.

 Upprepade kontakter med rättsväsendet till följd av missbruket.  Fortsatt användning trots återkommande problem” (a a)

Definition av narkotika enligt Nationalencyklopedin:

”substanser som framkallar behagliga upplevelser av avslappning och högt stämningsläge (eufori), har centralstimulerande verkan eller ger hallucinationer. Kombinationer av dessa verkningar förekommer. Narkotika har stor tendens att vara beroendeframkallande”.

METOD

Vid studier som beskriver människors sätt att agera, reagera och resonera anser Trost (2010) att en kvalitativ ansats är mest lämplig. Då studien avser belysa erfarenheter valdes kvalitativa intervjuer som metod.

Urval

Intresset är att belysa sjuksköterskanserfarenheterav bemötandet av patienter med ett narkotikamissbruk. Beroendevården exkluderades och studien

begränsades till endast en klinik. Personer som tillfrågades för medverkan i studien var legitimerade sjuksköterskor som haft erfarenhet av patienter med ett narkotikamissbruk. Sjuksköterskor med specialistutbildning tillfrågades inte. Sju

intervjuer genomfördes med två män och fem kvinnor i åldrarna 23 till 48 år (median; 28 år), som arbetat på avdelningen mellan fyra månader och femton år (median; 1,5 år).

En klinik på ett sjukhus i södra Sverige valdes ut, där patientgruppen är vanligt förekommande. Efter godkänd etikansökan erhölls kontakt med en gatekeeper på kliniken. En gatekeeper kan beskrivas som en länk till forskningsfältet som möjliggör kontakt med informanter (Trost 2010). Två avdelningar

rekommenderades av gatekeepern och informationsbrev skickades ut till enhetscheferna för dessa. Chefen för den ena avdelningen bad att få skicka ut informationsbrevet (se Bilaga 1) till sjuksköterskorna, då inget avdelningsmöte var inplanerat inom de närmsta veckorna, och ingen möjlighet således fanns till att muntligt informera om studien. I brevet uppmanades sjuksköterskorna att kontakta forskarna direkt via mail om intresse fanns för deltagande. Inom tre dagar hade forskarna erhållit tillräckligt antal informanter. Den andra avdelningen

kontaktades och forskarna bad att få återkomma om fler informanter skulle komma att behövas.

Datainsamling

Data samlades in genom semi-strukturerade kvalitativa intervjuer, vilket innebär fasta frågor med möjligheten att utveckla sina svar (Trost 2010). Frågorna som ställdes var desamma till alla informanter och tillät öppna svarsmöjligheter (se Bilaga 2). Följdfrågor som ”kan du utveckla detta?” och ”kan du ge ett exempel?” användes. Frågorna berörde sjuksköterskans; erfarenhet av, syn på samt kunskap om bemötandet av patienter som missbrukar narkotika, och vilka faktorer som kan påverka bemötandet.

Intervjuerna planerades in via mailkontakt och efter informantens önskemål. De ombads avsätta 45 minuter och fick möjlighet att välja var de ville att intervjun skulle utföras. Samtliga informanter valde att intervjuas i samband med ett arbetspass och avdelningens konferensrum bokades inför varje intervju. Med ett avskilt rum undviks störningsmoment som annars riskerar uppkomma

underintervjun (Trost 2010). För att bidra till en avslappnad och öppen miljö påbörjades varje intervju med ett vardagligt samtal, innan ljudupptagingen startades. Därefter ställdes frågor av den ena forskaren medan den andra

observerade och förde anteckningar, på så sätt minskades risken att informanten hamnade i underläge (Trost 2010). I slutet av intervjun gavs observatören möjlighet att återkoppla till eventuella oklarheter eller be informanten utveckla ämnen som tagits upp. Även informanten gavs möjlighet att göra eventuella tillägg eller utveckla svar från tidigare frågor. Informanten tackades för sin medverkan och forskarna bad att få återkomma via mail om oklarheter skulle uppkomma under analysprocessen.

En pilotintervju genomfördes följd av sex intervjuer. Pilotintervjun utfördes utan svårigheter, dock behövde en fråga omformuleras under intervjun då informanten inte riktigt förstod vad som efterfrågades. Den nya frågan användes

fortsättningsvis i resterande intervjuer. Materialet från pilotintervjun svarade på syfte och frågeställningar, vilket gjorde att materialet inkluderades i resultatet. Intervjuerna varade mellan 16 och 28 minuter, medellängden var cirka 19 minuter. Ljudinspelning gav möjlighet att fokusera på samtalet då allt som sades inte behövde antecknas (Trost 2010). Inspelningarna gjordes på två mobiltelefoner för att ha back up vid eventuella tekniska problem. Ljudfilen flyttades efter intervjun över till en dator, gavs ett kodnamn och sparades på USB-minne. En testintervju utfördes med handledaren innan datainsamlingen påbörjades för att säkerställa att ljudupptagningen fungerade och att inga svårigheter att höra personens svar fanns. Då inga problem uppstått och ljudkvaliteten var bra behövde informanterna aldrig uppmanas att tala högt eller extra tydligt.

Transkriberingen skedde parallellt med intervjuprocessen och arbetet delades upp, för att sedan byta och korrekturläsa de färdigskrivna transkripten.Processen gjordes för att säkerställa att det transkriberade materialet överensstämde med intervjuerna samt att ingenting hade gått förlorat. För att transkriptet ska fungera som underlag för innehållsanalys ska intervjun återges ordagrant (Kvale 1997). Den totala mängden transkriberat material uppkom till 32 datorskrivna sidor.

Dataanalys

Data analyserades enligt modifierad version av Burnards kvalitativa

innehållsanalys (1991), en metod där data stegvis bearbetas och sammanställs i huvudkategorier och subkategorier (se Bilaga 3). Analysmetoden lämpar sig för kvalitativa intervjutranskript (a a).

Efter varje slutförd intervju hölls en kort debriefing för att diskutera materialet och skriva ner viktiga fynd, reflektioner och tydliggöra de övergripande ämnen som uppkommit under intervjun. Ljudupptagningen lyssnades igenom samtidigt som transkriptet lästes. De transkriberade intervjuerna lästes igenom separat upprepade gånger och övergripande teman antecknades. Information relevant för syfte och frågeställning plockades ut, och subkategorier växte fram vilka

representerade hela materialet. Transkripten bearbetades ett i sänder, och tre till fyra huvudkategorier fastställdes från vardera. Vidare grupperades

subkategorierna in under huvudkategorierna, utefter innehåll. Varje transkript bearbetades likadant och resulterade i en preliminär lista med totalt åtta

huvudkategorier med tillhörande subkategorier. Den preliminära listan framkom efter jämförelse av varderas kategorier samt att återkommande huvudkategorier plockats bort och liknande slagits samman under en. En gemensam analys och bearbetning av den preliminära listan resulterade i en ny slutgiltig lista med tre huvudkategorier med två subkategorier vardera. Transkripten lästes igenom på nytt och jämfördes med den slutgiltiga listan. Vidare bearbetades transkripten utefter slutgiltig lista och kodades genom att meningsbärande enheter

färgmarkerades utefter relevant subkategori. Därefter kondenserades de

identifierade meningsbärande enheterna, vilket innebar att texten gjordes kortare och mer lätthanterlig, utan att förlora essensen. De färgade kondenserade

meningsbärande enheterna placerades in under aktuell subkategori. Resultatet presenterades enligt de tre huvudkategorierna och citat som överensstämde med aktuella subkategorier plockades ut från texten. Tre informanter valdes

slumpmässigt ut och kontaktades för att kontrollera att deras citat placerats under rätt kategori, om så inte var fallet gavs de möjlighet att ge synpunkter på

kategorival. Inga ändringar utfördes efter återkoppling från informanterna.

För att förtydliga analysprocessen följer ett exempel på hur ett stycke från ett transkript kondenserats och kategoriserats:

”Ja, asså det är ju säkert en sådan samhällspåverkan där också, att man liksom har en bild utifrån samhället och att man liksom tar den med sig in, även i rollen som sjukvårdspersonal. Ehm... ja, det är ju en negativ syn på missbrukare i

samhället, det är det ju såklart, folk tänker liksom ”ahh, knarkare”, ehm... och det hänger säkert med även in här såklart för många av personalen här... tyvärr” (Informant 2)

I Tabell 1 visas hur stycket bearbetats, samt två ytterligare exempel.

Tabell 1. Exempel på bearbetning av material som faller under huvudkategorin Synsätts påverkan på bemötandet.

Kondenserad meningsbärande

enhet Subkategori Huvudkategori

Många tar med sig samhällets negativa bild av missbrukare in i rollen som sjuksköterska

Förutfattade meningar

Synsätts påverkan på bemötandet

Man måste förstå deras situation, att de inte har det så lätt, visa ödmjukhet

Anpassat förhållningssätt

Synsätts påverkan på bemötandet

Man läser om patienten och tänker att det blir bråkigt och stökigt och därmed räknar med extra arbete

Förutfattade meningar

Synsätts påverkan på bemötandet

ETISKA ÖVERVÄGANDEN

Då studien inte behandlade känsliga personuppgifter eller patientdata behövde inte ärendet godkännas av etikrådet på Malmö Högskola. Ett godkännande för studien erhölls muntligt av kursansvarig lärare.

All data behandlades med största möjliga konfidentialitet genom att uppgifter om sjukhus och avdelning utelämnades för att minska risken att kunna koppla data till informant. Vidare lämnades inga personuppgifter ut och eventuell data som kan kopplas till avdelningen skrevs om i samtycke med informanten. För att skydda informanternas identitet gavs de kodnummer som fortsättningsvis användes. Kodnyckeln fanns endast tillgänglig för forskarna på två separata USB-minnen som förvarades inlåsta.

En avskild intervjuplats bidrar till en mer öppen dialog och minskar risk för påverkan av yttre faktorer(Trost 2010).Då samtliga informanter valde att

intervjuas i samband med ett arbetspass bokades avdelningens konferensrum, för att minska risken för störningsmoment samt för att ge informanten en trygghet i att kunna uttrycka sig fritt. En av forskarna har gjort sin praktik på avdelningen där intervjuerna genomfördes. Vid intervjun av de informanter forskaren arbetat med under praktiken satt denne som observatör för att minska risk för påverkan av data.

En öppen och icke dömande inställning präglade alla intervjuer. Innan

intervjuerna påbörjades reflekterades det kring möjligheten att en informant haft en negativ upplevelse av patientgruppen, exempelvis att de varit med om en hotfull situation eller upplevt aggressivitet.

Informationsbrevet som skickades ut beskrev studiens syfte och innefattade etiska aspekter samt information om behandling av data. Mötena inleddes med att även muntligt informera om att deltagande var frivilligt och att informanterna när helst de önskade kunde avbryta sitt deltagande i enlighet med Helsingforsdeklarationen (2013) utan att behöva uppge orsak. Därefter skrev informanten på

samtyckesblankett (se Bilaga 4).

RESULTAT

Nedan presenteras de tre huvudkategorier som framkommit efter analys enligt Burnards (1991) metod. Det transkriberade intervjumaterialet representeras av huvudkategorierna; Synsätts påverkan på bemötandet, Faktorer som försvårar bemötandet och Faktorer som underlättar bemötandet, samt mer detaljerat av subkategorier (se Tabell 2). Citat har använts för att stärka resultatet.

Tabell 2. Kategorisering

Huvudkategorier Subkategorier

Synsätts påverkan på bemötandet  Förutfattade meningar

 Anpassat förhållningssätt

Faktorer som försvårar bemötandet  Problematisk patientgrupp

 Svårigheter med medicinering

Faktorer som underlättar bemötandet  Erfarenhet

 Utbildning och samverkan

Synsätts påverkan på bemötandet

Första huvudkategorin beskriver sjuksköterskans syn på samt bemötande av patienter som missbrukar narkotika, hur förutfattade meningar kan påverka och hur sjuksköterskan på olika sätt anpassar sitt förhållningssätt.

Förutfattade meningar

Flertalet informanter uppgav att det finns förutfattade meningar bland personalen. Exempel är hur personalen vid överrapportering av en patient med missbruk förväntar sig problem, stökighet och extra arbete. Det finns en förutbestämd tanke att abstinens kan leda till aggressivt beteende, att patienten avviker från

förutfattade meningar tros enligt flera informanter vara brist på förståelse för patientens livssituation. Bristen på förståelse tas upp av en informant på följande sätt:

”Många tänker nog att man ska vara extra vänlig mot missbrukare, och många har väl istället fördomar åt andra hållet att man inte alls har nåt tålamod med dem och tänker så här att varför har inte de skaffat sig ett liv, som alla andraeller ett sånt liv som alla andra har” (Informant 7)

Några informanter uttryckte att personalen har olika förmåga att dölja eventuella negativa tankar om patientgruppen, vilket ibland resulterar i brister i bemötandet. Vidare framkom det att en tidigare negativ upplevelse av en patient med ett missbruk ibland präglar mötet med nästkommande. En informant beskriver: ”Att man då har en förutfattad mening om att det kommer vara en patient som kommer ha abstinens. Att man liksom på förhand tycker att det är en jobbig patient utan att ens ha träffat den /…/ och det tror jag man känner av lite grann som patient när man kommer” (Informant 2)

Samhällets generellt negativa bild av personer som missbrukar narkotika visade sig enligt informanterna påverka sjuksköterskans bemötande på olika sätt. Några ansåg att samhällets negativa syn tas med in i mötet med patienten. Andra menade att samhällets negativa bild kan bortses ifrån, eftersom arbetet med patientgruppen bidrar till ökad förståelse och förmåga att inte dra alla över en kam. En av

informanterna skildrar det på följande sätt:

”… oftast är det liksom väldigt mycket tragedi bakomliggande /…/ det är en sjukdom det här med missbruk och att det inte är helt lätt att ta sig ur det. En större förståelse tror jag väl jag har än ren allmänhet” (Informant 5)

Anpassat förhållningssätt

Alla informanter ansåg att ett anpassat förhållningssätt är nödvändigt i mötet med patienter som missbrukar narkotika. Det rådde dock skilda meningar kring hur; någon ansåg att ett lättsamt och skämtsamt klimat skapar förtroende, någon annan låter patienten styra och ställa inom fasta ramar. Även antagandet av en

mammaroll framkom som ett sätt att förhålla sig till patienten. En informant beskriver:

”Så jag försöker ju liksom, nästan va deras mamma. Att förklara att nu vill jag att du är här, nu har du nästa antibiotika den och den tiden och går du ut så har du tio minuter på dig. Så försöker man lite att hjälpa dem, samtidigt så är man lite mamma” (Informant 4)

Det framkom i alla intervjuer att informanterna har för avsikt att bemöta alla patienter likvärdigt. Med likvärdigt menar de dock inte på samma sätt, utan att bemötandet anpassas utefter patienten. Olika sätt som nämndes var; anpassa information efter patientens nivå, våga sätta ner foten när det behövs men även att vara extra vänlig då det upplevs som uppskattat av patienten. Några informanter påpekade vikten av att se missbruket som en sjukdom med tillhörande

”Man får ju kanske se missbruk som en sjukdom, det hör ju till sjukdomsbilden det här sättet som personen beter sig /…/ man har blivit lite skadad att sitt missbruk tidigt och därför beter sig mer som en tonåring. Då har man kanske svårt att hantera det, hur man ska bemöta den personen liksom, för den är ju egentligen vuxen, men inte ändå. Nä det är svårt!” (Informant 6)

Några av informanterna beskrev att i arbetet med en patient med ett

narkotikamissbruk är ett ökat säkerhetstänk nödvändigt, då erfarenhet säger att saker försvinner från stickvagnar och läkemedelsvagnar som inte är inlåsta. Även planering uppgavs vara extra viktigt då patientgruppen beskrivs impulsiv och benägen att lämna avdelningen om beredskap inte finns vid abstinens och smärta. En informant berättar om hur säkerhetstänket kan te sig på avdelningen:

”Vet man om att man har nån form av missbrukare här så kanske man är lite extra noga med att låsa läkemedelsvagnen och sätta in stickvagnen i

läkemedelsrummet /…/ Så det är ju saker som vi ändå tänker på” (Informant 1) Faktorer som försvårar bemötandet

Något som genomsyrade samtliga intervjuer var att det finns många faktorer som försvårar bemötandet av patienter som missbrukar narkotika. Många informanter ansåg att det är en problematisk patientgrupp som innebär utmaningar i

vårdarbetet och att missbruket medför svårigheter gällande medicinering.

Problematisk patientgrupp

Alla informanter uppgav att patienter med ett narkotikamissbruk är en

problematisk patientgrupp att vårda och bemöta. En svårighet många tog upp är att missbruket ofta går hand i hand med psykosociala problem, det beskrevs att många av patienterna har ångestproblematik. Vidare innebär ett aktivt missbruk svårigheter för sjuksköterskan då ovissheten kring vilken fas patienten befinner sig i förvårar bemötandet. En informant berättar:

”Det är ju en problematisk patientgrupp, alltså oavsett om man har mycket kontakt med dem eller inte. Där uppstår ju en hel del problem, speciellt om det är en patient som har ett pågående missbruk när den kommer in. Då är det ju ännu svårare att försöka erbjuda en bra vård egentligen” (Informant 2)

Abstinens nämndes av flertalet informanter som en stor del av problematiken kring vården av patienter med ett narkotikamissbruk. Svårigheter att känna igen tecken på abstinens och patientens beteende vid abstinens beskrevs som

bidragande faktorer. Informant 2 berättar vidare:

”… de får sina abstinensbesvär... Det har hänt förut för oss också att en patient har avvikit från avdelningen och kommit tillbaka och varit synligt påverkad /…/ så det är en väldigt problematisk grupp att ha” (Informant 2)

Flertalet informanter nämnde att hotfulla situationer uppstått i samband med vården av patienter som missbrukar narkotika. Informanters upplevelser beskriver bland annat hur patienter lätt brusar upp och kastar saker. Några informanter uppgav att patienterna kan bli utåtagerande och vara direkt hotfulla mot personalen, vilket beskrivs nedan av en informant:

”… alltså när jag blivit utsatt för hot och våld så är det missbrukande

narkomaner... så de situationer man kommer ihåg varit obehagliga har ju med dem att göra. De brusar ju lätt upp, kastar grejer runt omkring sig” (Informant 5) Svårigheter i kommunikationen beskrevs som ett problem av många informanter. Orsaker uppgavs vara irritation hos patienten som tas ut på sjuksköterskan, att sjusköterskan hamnar i kläm mellan patientens önskan och doktorns ordination av läkemedel samt att missbrukarnas brist på tillit till personalen gör att de inte alltid är ärliga. En informant uttrycker:

”Jag upplever liksom att det är svårare att få till en bra kommunikation. Men jag känner liksom att det är väl en del av missbruket i sig att /…/ man blir tvingad att ljuga för att klara dagen” (Informant 6)

I alla intervjuer framkom att det är stor skillnad mellan patienterna inom patientgruppen. Exempel på olikheter är att några talar öppet om sitt missbruk, medan andra förnekar det och ljuger. En del håller sig endast på rummet medan andra springer runt i korridoren. Det finns patienter som är aggressiva och

utåtagerande och andra som är tacksamma att få vård och hjälp. Oberäkneligheten bidrar enligt informanterna till svårigheten kring vården och bemötandet av patientgruppen.

Svårigheter med medicinering

Problematik kring smärtlindring och abstinensbehandling var ett återkommande ämne i de flesta intervjuer. Samarbetet med Beroendecentrum är enligt vissa informanter bristfälligt vilket ibland resulterar i att patienter är inneliggande utan ordinerad medicin. Det upplevdes av några informanter att smärta hos patienter med missbruk inte tas på allvar på samma sätt som hos övriga patienter, samt att det finns en rädsla att vid läkemedelsbehandling trigga igång patientens missbruk. Nedan beskriver en informant bristerna vid läkemedelsbehandling:

”Och jag tycker att den inställningen gäller för alla andra patienter; du ska inte behöva ha ont, vi ska försöka hjälpa dig så gott det går med smärtstillande och så. Men det känns som att den inställningen gäller inte riktigt när man kommer till missbrukande patienter” (Informant 6)

Bristfällig hantering av smärta och abstinens kan bidra till att behandlingen av patientens aktuella sjukdomstillstånd inte kan slutföras, då patienten ofta avviker från avdelningen för att på egen hand tillfredsställa sitt beroende. Flera

informanter uttryckte ett behov av bättre samverkan med Beroendecentrum, så att läkemedel finns att tillgå vid exempelvis abstinens. En informant berättar:

”Det finns en risk att de blir abstinenta, så då vill jag gärna liksom höra med doktorn, kan vi ha nånting som vi kan ge ifall, så man inte står där när det väl gäller och man har en jätteabstinent patient som är på väg ut genom

dörren”(Informant 3)

Faktorer som underlättar bemötandet

I intervjuerna framkom det att sjuksköterskorna är olika rustade inför mötet med patientgruppen. De informanter som ansåg sig bekväma och kompetenta till att bemöta patienterna uppgav erfarenhet som främsta redskap. Vidare nämndes att

generell kunskap kring missbruk och beroende underlättar patientmötet, då kunskap bidrar till ökad förståelse för patientens situation.

Erfarenhet

Samtliga informanter uppgav erfarenhet av patientgruppen som faktoren som gör dem mest bekväma i mötet med en patient som missbrukar narkotika. Några informanter ansåg att bemötandekunskap inte är något som går att läsa sig till, en informant uttrycker:

”Bemötandekunskapen kan jag inte läsa mig till. Jag skulle kunna läsa mig till om droger, drogers påverkan och allt detta, men sen är det så olika. /…/ det är

mycket det psykosociala också” (Informant 4)

Erfarenhet uppgavs även bidra till att sjuksköterskan lättare kan förbereda sig inför mötet med patientgruppen, då tidigare situationer kring abstinens och smärtlindringsproblematik ger bättre förutsättningar inför nästa patientmöte. En informant skildrar det på följande sätt:

”Så att erfarenheten har jag ju fått här /…/ det är oftast ungefär samma problem, just det här med smärtstillande till exempel, och abstinens och... Att man på nåt sätt lär sig, hur man ska hantera det på bästa sätt. Och ha liksom beredskap” (Informant 3)

Att kunna sätta ner foten och vara bestämd i situationer som kräver det var något som många informanter ansåg vara viktigt. Det uppgavs att pondusen som kan finnas hos erfarna sjuksköterskor är mer ovanligt förekommande hos nyfärdiga, på grund av rädsla och osäkerhet i yrkesrollen. Svårigheterna som ny sjuk-sköterska beskrivs av en informant:

”Jag tror att om man har mer erfarenhet så kanske man är bättre på att liksom sätta gränser… och kanske säger ifrån mer /…/ det är svårare att sätta gränser när man är ny, det tror jag. Och sen lite veta vilka knappar man ska trycka på kanske, och vilka man inte ska trycka på” (Informant 7)

Några informanter uttryckte hur erfarenhet format hur de bemöter patienten. Det ansågs inte finnas några rätt eller fel utan informanternas bemötande färgades av vad som tidigare upplevts ha fungerat. Då erfarenhet skapat det individuella förhållningssättet upplevdes det svårt att lära ut till nya kollegor. En informant förklarar:

”Mitt sätt att bemöta är learning by doing /…/ Och det är svårt att lära ut för att, ja… hur gör du, hur ska du göra? Jag gör såhär men det kanske inte funkar för dig.”(Informant 4)

Utbildning och samverkan

Utöver erfarenhet angavs utbildning och kunskap kring patientgruppen vara faktorer som underlättar bemötandet. Några informanter uppgav att

bemötandekunskap inte går att läsa sig till men ansåg att generell kunskap kring missbruk och narkotika hjälper i patientmötet. Vidare nämns kunskap om drogers påverkan och hur exempelvis abstinens yttrar sig ge ökad trygghet för

sjuksköterskan kommer i kontakt med patientgruppen överallt inom somatiken. En informant berättar:

” … jag tycker ju att man kunde gott fått mer utbildning i skolan, för dem stöter man ju på förr eller senare var man än jobbar, och det är väldigt viktigt. Och det hade känts tryggt…” (Informant 1)

Ingen av informanterna hade vid introduktionen på avdelningen erhållit någon specifik utbildning kring patientgruppen. Det framkom dock att läkare från Beroendecentrum föreläst på avdelningen, vilket uppskattades av informanterna. Även möjligheten att kontakta Beroendecentrum vid frågor kring enskilda patientfall uppgavs som en tillgång. En önskan fanns att föreläsningar skulle hållas oftare och att möjligheten att delta underlättades. En informant beskriver: ”En av läkarna på Beroendecentrum har varit och föreläst hos oss /…/ detta är nånting som ska va obligatoriskt. Vi vårdar patienterna, då ska vi ha kunskapen.” (Informant 4)

DISKUSSION

I följande avsnitt diskuteras metodvalet samt dess eventuella påverkan på

resultatet. Vidare följs det av en diskussion där studiens resultat ställs i relation till tidigare forskning och vald teoretisk referensram Från novis till expert (Benner 1993).

Metoddiskussion

Vid studier som beskriver människors sätt att agera, reagera och resonera anser Trost (2010) att en kvalitativ ansats är mest lämplig. Då intresset var att belysa erfarenheter valdes kvalitativa intervjuer som studiens metod. Avsikten med studien var inte att resultatet skulle vara överförbart, utan belysa den enskilda sjuksköterskans erfarenheter av bemötandet av patienter med ett narkotika-missbruk.

Urval

Kliniken där studien utfördes valdes efter diskussion med handledare, där det framkom att patientgruppen vårdas där i större utsträckning än på andra somatiska avdelningar. Valet baserades även på kännedom om kliniken, då en av dem

praktiserat på en av dess avdelningar. Studien valdes att utföras på en somatisk avdelning för att belysa erfarenheterna hos sjuksköterskor som inte dagligen möter patienter som missbrukar narkotika. Av den anledningen exkluderades Beroendecentrum då de endast vårdar patienter med missbruk. Antalet patienter med narkotikamissbruk tros vara större på vald avdelning än på övriga somatiska avdelningar, på grund av sitt vårdområde. Om en informant haft erfarenhet av att vårda patientgruppen flertalet gånger kan resultatet möjligen påverkas.

För att kunna fokusera på kvalitet och inte missa viktiga detaljer rekommenderas få intervjuer (Trost 2010). Utifrån tidsaspekten och efter diskussion med

handledaren bestämdes att en pilotintervju följd av sex intervjuer var rimligt. Tillfrågade personer med erfarenhet som svarar på studiens syfte valdes ut. Valet att exkludera sjuksköterskor med specialistutbildning gjordes, då studien inte

avser belysa erfarenheter hos sjuksköterskor med vidareutbildning. Anledningen till att inga avgränsningar gjordes gällande kön, ålder, arbetslivserfarenhet eller antal yrkesverksamma år på avdelningen var risken att få otillräcklig mängd informanter. Att endast två av sju informanter var män kan ses som en svaghet och det finns en möjlighet att resultatet sett annorlunda ut om könsfördelningen varit jämnare.

Efter diskussion med gatekeeper kontaktades två avdelningar på kliniken via mail, med information om studien. Enhetschefen för ena avdelningen bad att få skicka ut informationsbrevet till sina sjuksköterskor via mail, då inget personalmöte var inbokat inom de närmsta veckorna. På andra avdelningen bjöd enhetschefen in för presentation av studien på en arbetsplatsträff. Det visade sig finnas ett stort

intresse för studien från första avdelningen och tillräckligt antal informanter hade anmält intresse redan innan inbokat möte på andra avdelningen. Enhetschefen kontaktades och mötet avbokades tills vidare. Det bestämdes att avdelningen skulle kontaktas om fler informanter behövdes. Det kan diskuteras hur resultatet möjligen påverkats av att endast en avdelning använts. Trots att verksamheten är mestadels densamma på de två avdelningarna hade resultatet kunnat se

annorlunda ut om sjuksköterskor från bägge inkluderats i studien. Det kan antas att informantgruppen sett annorlunda ut om muntlig information om studien givits på avdelningen. Då informationen endast skickades ut via mail finns en risk att alla inte tagit del av den. Intresset för patientgruppen kan ha varit en anledning till deltagande. Det kan tänkas att informantgruppen utgjordes mestadels av

sjuksköterskor som anser att frågan bör lyftas, vilket kan ha påverkat resultatet.

Valet att exkludera beroendevården gjordes eftersom syftet med studien inte är att belysa bemötandet patienten får i samband med vård för sin beroendeproblematik. Vidare behandlar Beroendecentrumendast patienter med missbruksproblem och därför kan inte skillnader i bemötande mellan sjuksköterskan och olika

patientgrupper studeras. Valet gjordes att begränsa studien till endast en klinik, då resultatet inte avses vara överförbart.

Datainsamling

Data samlades in genom semi-strukturerade kvalitativa intervjuer, vilket gav informanterna möjlighet att utveckla sina svar samt gav ett bredare underlag att analysera (Trost 2010). Samtliga intervjuer genomfördes i avdelningens

konferensrum. Rummet var bokat i förväg för att garantera avskildhet och

larmknappen stängdes av för att minimera störningsmoment, vilket bör ha bidragit till en mer avslappnad intervjumiljö. För att inte riskera tidspress och en

påskyndad intervju ombads informanterna avsätta 45 minuter. Det visade sig vara fullt tillräckligt då den längsta intervjun varade i 28 minuter och det gav även utrymme för ett vardagligt samtal såväl före som efter den strukturerade intervjun.

Det kan ses som en styrka att samma strukturerade frågor ställdes till samtliga informanter och att alla gavs utrymme att utveckla sina svar. Följdfrågor som ”kan du utveckla detta?” och ”kan du ge ett exempel?” användes i samtliga intervjuer. Enligt Kvale (1997) bidrar följdfrågor till mer utförliga svar. Varje intervju avslutades med att informanten fick möjlighet att återknyta till tidigare ämnen eller göra eventuella tillägg. Även observatören gavs chans att återkoppla till oklarheter som kommit upp eller ställa ytterligare frågor för att förtydliga. Det kan ses som en styrka i studien att intervjuerna genomfördes av två intervjuare. En

kunde fokusera på att utföra intervjun på ett avslappnat sätt och en kunde föra anteckningar och reflektera kring vad som sagts. Att vara två intervjuare skulle kunna bidra till att informanten hamnar i underläge, varför endast en styrde intervjun och observatören bjöds in först mot slutet. Det kan ses som en styrka att intervjuerna varade ungefär lika länge, eftersom resultatet i större uträckning speglar samtliga intervjuer när analysunderlagen är lika omfattande. Memos från intervjuerna, som beskrev exempelvis informantens kroppsspråk och känsloläge användes under hela analysprocessen för att inte helhetsintrycket skulle gå förlorat och för att detaljer inte skulle glömmas bort.

Innan intervjuerna reflekterades över möjligheten att en informant kunde ha haft en negativ eller obehaglig upplevelse rörande en patient med ett

narkotikamissbruk. Samtliga informanter hade upplevt hotfulla situationer eller aggressivt beteende från patientgruppen, men visade inga tecken på svårigheter att berätta om händelserna.

Dataanalys

Analysprocessen påbörjades genom att varje intervju transkriberades direkt efter genomförande. Transkriberingen delades upp, gjordes ordagrant och inkluderade såväl pauser som skratt, vilket bidrog till att intervjuns helhetsintryck behölls. För att minimera risken att vara mindre insatt i och mindre bekant med materialet som inte transkriberats av en själv, lyssnade båda på ljudupptagningen och läste

samtidigt den transkriberade texten, för att sätta sig in i materialet ordentligt. Även genomförandet av textanalysen gjordes först separat för att sedan

tillsammans jämföra och diskutera de kategorier och meningsbärande enheter som plockats ut. En slutgiltig lista av huvudkategorier och subkategorier framkom efter separat analys följd av gemensam diskussion. Enskild fördjupning i materialet samt jämförelse och diskussion kring fynd tros ha bidragit till att öka studiens trovärdighet.

Analysen genomfördes stegvis enligt Burnards innehållsanalys (1991). Steg sex (se Bilaga 1), vilket innefattar att två kollegor bjuds in för att sammanställa egna kategorilistor som jämförs med författarnas, valdes att exkluderas. Steget används för att minimera analysbias och stärka studiens tillförlitlighet. Det ansågs

tillräckligt att texten redan analyserats separat samt jämförts och diskuterats.

Förförståelse

En förförståelse fanns om ämnet efter tidigare utförd litteraturstudie vilket reflekterades kring vid formulering av intervjufrågor, under intervjuerna samt genom hela analysprocessen. Intervjufrågorna som ställdes var öppna och inte ledande, för att undvika att påverka informantens svar eller undermedvetet vinkla intervjun. Förförståelse från tidigare praktik på avdelningen samt kunskap om klinikens verksamhet beaktades genom hela studieprocessen för att inte egna tolkningar skulle göras.

Tillförlitlighet

Tillförlitlighet i studien har eftersträvats efter Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av credibility, dependability och transferability. Credibility berör studiens fokus och hur väl data och analysprocess svarar på studiens syfte (a a). Att studien utförts på en klinik där patientgruppen är vanligt förekommande samt att sjuksköterskorna har erfarenhet av att bemöta patientgruppen i fråga anses

bidra till credibility. Studiens credibility stärks även av att kategorisering och kodning gjorts separat följt av gemensam diskussion. Tre informanter kontaktades och gavs möjlighet att kommentera placeringen av deras citat under kategorier vilket även bidragit till credibility. Dependability omfattar huvudvida data

förändras under tid och inom rådande förhållande (Graneheim & Lundman 2004). Att samtliga intervjuer genomfördes av två intervjuare, under en period på två veckor, att samma intervjufrågor ställdes till alla informanter samt att de utfördes på samma plats är faktorer som stärker studiens dependability. Transferability berör resultatets överförbarhet till andra miljöer och populationer (Graneheim & Lundman 2004). Studien är baserad på endast sju sjuksköterkors erfarenheter och resultatet avsågs därmed inte vara överförbart. Dock ökar studiens transferability av att dataanalys gjorts enligt etablerad metod samt att resultatet stärkts av citat.

Resultatdiskussion

Nedan följer en diskussion av resultatet i relation till tidigare forskning, aktuella styrdokument och till Patricia Benners omvårdnadsteori Från novis till expert (1993). Resultatet kommer att diskuteras utefter studiens huvudkategorier.

Synsätts påverkan på bemötandet

Informanterna ansåg att en studie kring sjuksköterskans bemötande av patienter som missbrukar narkotika är högst aktuell, då patientgruppen förekommer i allt större utsträckning på somatiska avdelningar. Ökningen bekräftas av siffror från CAN (2012) som visar en fördubbling från 1990 till 2010 av personer vårdade inom slutenvården på grund av komplikationer relaterade till narkotikamissbruk. Föreliggande studies resultat visade att patientgruppen väcker tankar och åsikter hos personalen. Det uppgavs av flertalet informanter att det finns förutfattade meningar om patientgruppen vilka speglas i bemötandet. I en studie av Monks et al (2012) belyses sjuksköterskans negativa attityder till patientgruppen. Det framkom att sjuksköterskorna ansåg att patientens ihärdiga beteende skapade oro och en försvårad arbetsmiljö (a a). Liknande resultat uppkom i föreliggande studie, där informanterna nämner att stökighet och aggressivitet från patienten leder till oro och extra arbete för personalen.

Mc Laughlin et al (2006) beskriver hur förutfattade meningar leder till en ovilja hos personalen att vårda patienter med narkotikamissbruk. Flertalet av deltagarna i studien ansåg att patientgruppen borde vårdas av specialistutbildad personal med mer kunskap och erfarenhet (a a). Att patientgruppen borde vårdas av

specialistutbildad personal var inget som framkom av informanterna i föreliggande studie, däremot ansågs erfarenhet och samarbete med

Beroendecentrum vara faktorer som underlättar vården. En ovilja att vårda patientgruppen var heller inget som nämndes, dock beskrevs patientgruppen som problematisk och att den kräver ett anpassat förhållningssätt. Vidare nämndes hur nya sjuksköterskor på avdelningen saknar självsäkerhet att sätta ner foten och vara bestämda i situationer som kräver det. Dock uppgavs inga svårigheter att följa

givna säkerhetsåtgärder, vilket styrker Benners (1993) resonemang att en novis i avsaknad av erfarenhet har svårt att anpassa sitt förhållningssätt och arbetar därmed enligt riktlinjer och fasta ramar (Benner 1993).

Det tydliggörs av informanterna att avsikten är att bemöta alla patienter likvärdigt, dock med ett förhållningssätt anpassat efter patienten. Något som nämndes var vikten av tydlighet i kommunikationen, vilket ingår i Socialstyrelsens

styrdokumentet är att genom tydliggörande av sjuksköterskans roll och

yrkesutövning möjliggöra god och säker vård. Sjuksköterskan ska ”kommunicera med patienter, närstående, personal och andra på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt, förvissa sig om att patient och/eller närstående förstår given information samt uppmärksamma patienter som ej själva uttrycker

informationsbehov eller som har speciellt uttalade informationsbehov” (Socialstyrelsen 2005 s. 11).

Faktorer som försvårar bemötandet

Att patienter som missbrukar narkotika är en problematisk grupp att vårda och bemöta var något som genomsyrade samtliga intervjuer. Exempel på svårigheter som nämndes var hotfulla situationer och aggressivt beteende hos patienterna. Liknande resultat beskrev Ford (2011) i sin studie, där sjusköterskorna uppgav aggressivitet och våldsamhet som ett hinder för att ge god vård. Vidare framkom att sjuksköterskorna ansåg att personer med ett narkotikamissbruk inte tog ansvar för sitt hälsotillstånd och sin sociala situation, vilket uppgavs vara ett hinder i vården (a a). Nämnda tankesätt delades inte av informanterna i föreliggande studie. Istället sågs missbruket som en sjukdom och flertalet informanter hade förståelse för patientens svårighet att förändra sin livssituation.

En annan problematik som nämndes av informanterna var patientens ibland oberäkneliga beteende. Som exempel gavs den överhängande risken att patienten närsomhelst kunde avvika från avdelningen, vilket främst uppgavs bero på obehandlad abstinens. En anledning till obehandlad abstinens kunde vara sjuksköterskans svårigheter att känna igen tecken på tillståndet. Att det

oberäkneliga beteendet försvårar bemötandet fann även Monks et al i sin studie från 2012. Sjuksköterskorna beskrev en oro över potentiellt okontrollerbara situationer som kan uppstå orsakade av patientens oberäkneliga beteende (a a). Enligt Kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (2005) ska sjuksköterskan ”uppmärksamma och möta patientens sjukdomsupplevelse och lidande och så långt som möjligt lindra detta genom adekvata åtgärder” (Socialstyrelsen 2005 s. 11). Såväl patientens oberäkneliga beteende som

sjuksköterskans upplevda svårigheter att tyda abstinens är faktorer som försvårar arbetet utefter nämnd del av kompetensbeskrivningen.

Den mer erfarna sjuksköterskan hade enligt informanterna större beredskap inför mötet med patientgruppen. Tidigare situationer med exempelvis abstinens och smärtproblematik möjliggjorde att sjuksköterskan bättre kunde planera inför eventuella liknande situationer i nästa patientmöte. Benner (1993) beskriver hur den kompetenta sjuksköterskans arbete präglas av effektivitet och analytiskt tänkande samt att dennes handlingar ställs i relation till långsiktiga mål. Informanterna beskriver hur planering och beredskap krävs för att uppnå det

långsiktiga målet; att behandling fullföljs och att patienten inte avviker från avdelningen innan han eller hon är färdigbehandlad.

Faktorer som underlättar bemötandet

Informanterna i studien hade arbetat på avdelningen mellan fyra månader och femton år. Spridningen i erfarenhet av arbetet med patientgruppen på avdelningen är av intresse, då resultatet visade hur erfarenhet kan påverka bemötandet. Enligt de flesta informanterna ansågs tidigare erfarenhet av patientgruppen bidra till en ökad beredskap inför mötet med nästkommande patient, då de sett hur abstinens och smärtproblematik yttrar sig. Erfarenheter möjliggör att sjuksköterskan lättare

kan sätta ner foten och vara bestämd i situationer som kräver det. Erfarenhet nämndes av flertalet informanter som den faktor som bidrar till störst trygghet i mötet med patienter som missbrukar narkotika. Det ansågs även av några informanter att bemötandekunskap inte går att läsa sig till, utan att det utvecklas med erfarenhet. Som novis besitter sjuksköterskan teoretiska kunskaper men saknar praktiska färdigheter (Benner 1993). Sjuksköterskan kan ha svårt att prioritera och fokusera på vad som är viktigt i varje situation. Novisen har svårt att anpassa sitt förhållningssätt till varje enskild situation och patient, då arbetet formas efter regler och riktlinjer (a a). Monks et al (2012) beskriver hur brister i relationen mellan patient och sjuksköterska uppkommer om sjuksköterskan inte känner sig kompetent att bemöta patienten på rätt sätt. Vidare nämns hur kunskap kring abstinens är nödvändigt för att utöver patientens aktuella sjukdomstillstånd även kunna behandla tillstånd relaterade till missbruket (a a).Varcoe et al (2012) beskriver i sin studie hur moralisk stress kan uppkomma hos sjusköterskan i samband med vården av en patientgrupp som är ovanligt förekommande på arbetsplatsen.

Informanterna uttryckte att utbildning kring missbruksproblematik var en

bristvara. Det framkom att ingen specifik information kring patientgruppen givits under introduktionen på arbetsplatsen samt att det fanns önskemål att

narkotikamissbruk belyses i större utsträckning under grundutbildningen.

Sjuksköterskans brist på kunskap och utbildning presenterar Monks et al (2012) ur patientens synvinkel. Studien visar att det å ena sidan fanns en rädsla hos

patienten att vården skulle bli lidande på grund av personalens brist på kunskap, å andra sidan såg patienten en möjlighet att utnyttja kunskapsbristen till att erhålla högre doser abstinensmedicin (a a). Att patienten skulle försöka manipulera personalen i syfte att få mer medicin var inget som informanterna i föreliggande studie uppgav. Det framkom att abstinensbehandling ordinerades genom

samarbete med läkare på Beroendecentrum. Enligt Kompetensbeskrivningen för legitimerad sjusköterska (2005) ska sjuksköterskan ”organisera och/eller delta i teamarbete kring patienten” (Socialstyrelsen 2005 s. 11). Önskan om ytterligare samarbete samt utbildning från Beroendecentrum var något som nämndes av flertalet informanter. En informant betonade vikten av att personalen frikopplades från arbetet för att ges möjlighet att delta i utbildningar. Att medverka i

utvecklingsarbete är något som enligt Kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (2005) bidrar till att ge patienten en god och säker vård.

Erfarenhet leder sjuksköterskan fram till det slutgiltiga steget vilket enligt Benner (1993) benämns expert, sjuksköterskan har då utvecklat en grundlig förståelse för helheten och är högt ansedd av kollegor. Svårigheten för experten ligger i att sätta ord på sina handlingar och att föra vidare sin kunskap (a a). I föreliggande studie beskriver en informant hur kunskap förvärvad av erfarenhet kan vara svår att förmedla, och att vad som fungerar för en person kanske inte känns rätt för en annan. Då det nämnts tidigare att bemötandekunskap är något som är svårt att läsa sig till kan det diskuteras huruvida novisen är tillräckligt rustad inför mötet med patientgruppen. Vidare betonar studiens resultat hur erfarenhet är den faktor som underlättar mest i bemötandet, vilket kan försvåra för en novis.

SLUTSATS

Studiens syfte var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av bemötandet av patienter med ett narkotikamissbruk. Det framkom att synsätt, erfarenhet och kunskap kring patientgruppen var faktorer som påverkar bemötandet. För att kunna bemöta patientgruppen på bästa sätt krävs mer utbildning kring narkotikamissbruk och tillhörande problematik, vilket visats i såväl studiens resultat som i tidigare forskning. Ett utökat samarbete med Beroendecentrum bör möjliggöra mer effektiv behandling av patientens abstinens och sjuksköterskan kan därmed fokusera på behandlingen av sjukdomstillståndet patienten sökt vård för.

Samtliga informanter ansåg ämnet intressant och högst relevant. Då statistik visar en ökning av patientgruppen inom somatisk vård är det väsentligt att

sjuksköterskeutbildningen anpassas därefter, så att nyfärdiga sjusköterskor utan erfarenhet är bättre förberedda inför mötet med patientgruppen. Studien avsåg lyfta eventuella svårigheter kring patientgruppen och väcka intresse för ämnet. Förhoppningen är att studien ska leda till vidare forskning då ämnet är outforskat i Sverige och då resultatet i föreliggande studie ej är överförbart.

REFERENSER

American Psychiatric Association, (1994) Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 4th ed. American Psychiatric Press. Washington, DC

Ben Natan M, Beyil V, Neta O (2009) Nurses’ perception of the quality of care they provide to hospitalized drug addicts: Testing the Theory of Reasoned Action. International Journal of Nursing Practice 15, 566–573

Benner P, (1993) Från novis till expert – mästerskap och talang i omvårdnadsarbetet. Lund: Studentlitteratur

Burnard, P, (1991) A method of analysing interview transcripts in qualitative research. Nurse education today 11, 461-466

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, (2012) Drogutvecklingen i Sverige, Rapport nr 130, Stockholm

Ford R, (2011) Interpersonal challenges as a constraint on care: The experience of nurses´ care of patients who use illicit drugs. Contemporary Nurse 37 (2), 241-252

Ford R, Bammer G, Becker N, (2009) Improving nurses´ therapeutic attitude to patients who use illicit drugs: workplace drug and alcohol education is not enough. International Journal of Nursing Practice, 15, 112-118

Gilchrist G, Moskalewicz J, Slezakova S, Okruhlica L, Torrens M, Vajd R, Baldacchino A, (2011) Staff regard towards working with substance users: a European multi-centre study. Addiction 106, 1114-1125

Graneheim, U.H & Lundman, B (2004) Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today 24, 105-112

Helsingforsdeklarationen 2013, WMA Declaration of Helsinki - Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects.

>http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/< (2014-04-03) Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763

Kvale S, (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur

Mc Laughlin D, Mc Kenna H, Leslie J, Moore K, Robinson J, (2006) Illicit drug users in Northern Ireland: perceptions and experiences of health and social care professionals. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 13, 682-686 Monks R, Topping A, Newell R, (2012) The dissonant care management of illicit drug users in medical wards, the views of nurses and patients: a grounded theory study. Journal of advanced nursing, 69 (4), 935-946

Nationalencyklopedin (2014) Narkotika

Neale J, Tompkins C, Sheard L, (2008) Barriers to accessing generic health and social care services: a qualitative study of injecting drug users. Health and Social Care in the Community, 16 (2), 147-154

Socialstyrelsen, (2013) Folkhälsan i Sverige – Årsrapport 2013. Artikelnummer 2013-3-26

Socialstyrelsen, (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Artikelnr 2005-105-1

Socialstyrelsen, (2009) Nationella indikationer för god vård – hälso- och sjukvårdsövergripande indikatorer – Indikatorer i Socialstyrelsens nationella riktlinjer.

> http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/17797/2009-11-5.pdf< (2014-05-06)

Svensk sjuksköterskeförening, (2014) ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. >

http://www.swenurse.se/Global/Publikationer/Etik-publikationer/Sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf< (2014-05-06)

Trost J, (2010) Kvalitativa intervjuer. Fjärde upplagan. Lund: Studentlitteratur

Varcoe C, Pauly B, Storch J, Newton L & Makaroff K, (2012) Nurses´perceptions of and responses to morally distressing situations. Nursing Ethics, 19 (4), 488-500

BILAGOR

Bilaga 1: Informationsbrev Bilaga 2: Intervjuguide

Bilaga 3: Innehållsanalys – Burnard 1991 Bilaga 4: Blankett för informerat samtyckte

Bilaga 1

Projektets titel:

Sjuksköterskan och patienter med ett narkotikamissbruk Datum: 090214 Studieansvariga: Malin Kihlsten Julia Levenius E-post : Malinkihlsten@hotmail.com Julia.levenius@hotmail.com

Studerar vid Malmö högskola, Fakulteten vid hälsa och samhälle, 205 06 Malmö, Tfn 040- 6657000

Utbildning:

Sjuksköterskeprogrammet

Nivå: Kandidatexamen

Hej!

Vi är två studenter på sjuksköterskeprogrammet i Malmö som i vår ska skriva vårt

examensarbete. Vi avser belysa sjuksköterskans erfarenheter av bemötandet av patienter som missbrukar narkotika. Av vår tidigare utförda litteraturstudie baserad på internationella studier framkom det att såväl sjuksköterskor som patienter upplever brister i bemötandet. Resultatet samt statistik som visar att vården av patienter med narkotikamissbruk ökar inom slutenvården ledde till viljan att fördjupa oss i ämnet.

Vi ämnar ta reda på detta genom intervjuer och därför vänder vi oss till er på Infektionskliniken, då vi förstått att patientgruppen förekommer på er avdelning. Vi avser intervjua sjuksköterskor som träffat på patientgruppen. Intervjuerna förväntas ta 30-60 minuter, kommer att spelas in och ske på överenskommen tid och plats. Du intervjuas en gång med reservation för eventuella förtydligande längre fram.

Vi kommer att beröra följande områden; upplevelsen och kunskapen om patientgruppen, mötet med en patient som missbrukar narkotika samt känslor och tankar hos dig som sjuksköterska.

Största möjliga konfidentialitet eftersträvas i undersökningen genom att ingen obehörig får ta del av intervjumaterialet, vilket kommer förvaras på lösenordskyddad dator så att det bara är

åtkomligt för oss intervjuare. I publiceringen av uppsatsen på Malmö högskolas hemsida

kommer ni som informanter att avidentifieras så att det inte går att koppla resultatet till enskilda individer.

Ditt deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering. Efter fastställt betyg kommer intervjumaterial att förstöras. Vid eventuella frågor kontakta oss gärna via e-post.

Du tillfrågas härmed om deltagande i nämnd undersökning.

Hälsningar, Malin och Julia

Bilaga 2

Intervjuguide

1. Hur gammal är du och hur länge har du arbetat som sjuksköterska?

2. Syftet med studien är att undersöka sjuksköterskans erfarenhet av bemötandet av patienter med narkotikamissbruk, vad tänker du när du hör det?

3. Hur ser du på denna patientgrupp?

4. Vilka erfarenheter har du haft av dessa patienter? (ex här på avdelningen eller tidigare arbetsplats)

5. Hur ser du på din kompetens/kunskap till att bemöta denna patientgrupp? Vilka eventuella ytterligare kunskaper eller redskap skulle du vilja ha för att känna dig bättre förberedd inför mötet med dessa patienter?

6. Har erfarenheter av att arbeta med patientgruppen här på avdelningen påverkat din syn på densamma? Om ja, Hur? Om nej, kan du utveckla?

7. Hur tror du att patientgruppen uppfattas av personalen här på avdelningen?

8. Tror du det finns skillnader i sjuksköterskans bemötande av patienter med ett narkotikamissbruk jämfört med övriga patientgrupper? Om ja, hur och vad är orsaken? Vad anser du om detta?

Bilaga 3

Innehållsanalys – Burnard 1991

1. Anteckningar görs efter varje intervju kring ämnen som diskuterats. Memos förs under hela processens gång för att inte tankar och idéer ska gå förlorade.

2. Transkripten läses igenom och anteckningar görs för att fördjupa sig i materialet. Övergripande teman plockas ut från varje transkript.

3. Transkripten läses igenom igen och subkategorier plockas ut, vilka ska representera hela materialet (steget kallas öppen kodning).

Subkategorierna sammanställs i en lista. Utfyllnadsord exkluderas. 4. Subkategorierna grupperas utefter innehåll under huvudkategorier, för att

reducera antalet subkategorier.

5. Listan över huvudkategorier och subkategorier arbetas igenom och en slutgiltig lista sammanställs. Subkategorier med samma innehåll slås samman.

6. Två kollegor bjuds in för att sammanställa egna kategorilistor som sedan jämförs med författarnas, för att öka validiteten och undvika analysbias. 7. Transkripten läses igenom och jämförs med den slutgiltiga listan över

huvudkategorier och subkategorier för att kontrollera att all data representeras. Eventuella justeringar görs.

8. Transkripten bearbetas utefter listan och kodas enligt dessa, vilket görs genom att färgmarkera utdrag ur texten som representerar enskild subkategori.

9. Alla kodade utdrag klipps ut och sammanställs under enskild subkategori. Originaltranskriptet ska finnas tillhands för att undvika att kontexten går förlorad.

10. Varje utklippt kondenserad meningsbärande enhet placeras under avsedd subkategori och huvudkategori.

11. Utvalda informanter ombedes kontrollera att deras citat placerats under rätt kategori/tema för att stärka studiens validitet. Ändringar görs vid behov.

12. Materialet samlas ihop för att finnas tillhands vid sammanställning av resultat. Originaltranskript och inspelningar sparas för att kunna användas vid eventuella oklarheter.

13. Resultatet skrivs i enlighet med fynden och bearbetas del för del. Citat plockas ut och länkas samman med hjälp av kommentarer. Författarna är öppna för att vid eventuella oklarheter stämma av med originaltranskriptet. 14. Resultatet presenteras och jämförs med litteratur och tidigare forskning,

vilket kan göras genom att antingen direkt jämföra citat med forskning eller att redogöra för dessa separat.

Bilaga 4

Samtycke från deltagare i projektet

Sjuksköterskan och patienter med ett narkotikamissbruk Datum: 090214 Studieansvariga: Malin Kihlsten Julia Levenius E-post : Malinkihlsten@hotmail.com Julia.levenius@hotmail.com

Studerar vid Malmö högskola, Fakulteten vid hälsa och samhälle, 205 06 Malmö, Tfn 040-6657000

Utbildning:

Sjuksköterskeprogrammet

Jag har muntligen informerats om studien och tagit del av bifogad skriftlig

information. Jag är medveten om att mitt deltagande är frivilligt och att jag

när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande.

Jag lämnar härmed mitt samtycke till att delta i ovanstående undersökning:

Datum: ………..