Samlaren
Tidskrift för
svensk litteraturvetenskaplig forskning
Å rg ån g 95 1 9 7 4
Svenska Litteratursällskapet
Detta verk har digitaliserats. Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa
en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden. Den maskinellt tolkade texten kan innehålla fel.
Göteborg: Lennart Breitholtz
Lund: Staffan B jörck, Carl Fehrm an
Stockholm: Ö rjan Lindb erger, Inge Jo n sso n
Umeå: M agnus von Platen
Uppsala: G unnar Brandell, Thure Stenström
Redaktör: D ocent U lf W ittrock, Litteraturvetenskapliga institutionen, V illa vägen 7,
752 36 Uppsala
2 3 4
Övriga recensioner
o ck så till sv e n sk litteratu r. F re d rik a B re m e r, som s k re v sin re se sk ild rin g
Hemmen i den Nya verlden
ju st då »am erican d o m esticity» v ar h ö g sta m o d e, träffad e C ath arin e B e e c h e r i M ilw a u k e e 1 8 5 0 (ej som S k la r fe lak tig t u p p g iv it 1 8 5 1 ) . H u ru v id a d et fö re lig g e r någon in flu en s k u n d e v a ra v ä rt att ut fo rsk a. V i v e t g e n o m Sign e A . R o o th s avh an dlin g S e e re ss o f the N o rth la n d , som beh an d lar F re d rik a B re m e rs am e rik an sk a resa, att de båda fö rfattarn a d å d isk u tera d e B e e c h e r s u p p fo strin gssystem . R o th räkn ar C ath arin e B e e c h e r till d e led an d e g e sta lte r, som b id ro g till att u tfo rm a F re d rik a B re m e rs bild av d e n a m e rik an sk a kvin n an . (T o c q u e v ille , B e e c h e rs fö re b ild , had e o ck så B re m e r läst.) V is s e r li gen p å v e rk a d e s F r e d rik a B re m e r, som K a rin W estm an B e r g fram h ållit (in led n in gen till 1 9 7 1 års u p p lag a av B re m e rs H e rth a ), av k vin n o sa k s- p io n jä re rn a in om W o m e n ’ s R ig h ts C o n v en tio n s. M e n i h en n es v e r k finns o c k s å en v iss ö v e r v ä rd e rin g av kvin n an , som g e r asso c ia tio n er till en an nan g re n av am e rik an sk k vin n o u p p fa ttn in g . » H e n nes m o d e rlig h e t k o m m e r stän digt att d ra hen n e till h em m et, sam tid igt som d en sk a u tv eck las till ’sam h ällsm o d erlig h et’ o c h o m sk a p a v ä rld e n » , k o n statera r W estm an B e rg . L ik h e te r — d e t m å nu v a ra fråga om id ép å verk an e lle r inte — finn s alltså m ellan C ath arin e B e e c h e rs k vin n o sy n o ch d e te o rie r o m att kvin nan g e n o m sin särart k u n d e fa v ärld sfrälsan d e b e ty d e lse , som h ävd ad es av F r e d rik a B re m e r, E lle n K e y o ch E lin W äg n er; en lin je som sven sk k v in n o rö re lse inte fö ljt i sin jäm lik- h etssträvan . E n association till S e lm a L a g e rlö fs fö re d ra g vid rösträttsk o n g ressen 1 9 1 1 , H e m o ch stat, lig g e r o ck så nära till hands. H e n n e s tem a är, att m än nen had e skapat staten lik so m k vin n o rn a h em m et. K v in n o rn a b o rd e nu fa m ö jlig h e t att g ö ra staten till e tt hem . C ath arin e B e e c h e r h ad e u t try c k t lik artad e tan k eg ån gar i
The American
Woman’s Home
( 18 6 9 ), d en fo rtsättn in g p å T re a tise on D o m e stic E c o n o m y , som h on sk re v tillsam m an s m ed H a r rie t B e e c h e r S tow e. Fa m iljen b etrak tas här som en m o d ell i liten sk ala av hur sam h ället i sin h elh et skall fu n gera. » T h e fa m ily state th en, is the ap test earth ly illu stration o f the h ea v e n ly k in g d om , and in it w o m an is its c h ie f m in ister.»C h a rlo tte P erk in s G ilm a n , b arn b arn till C ath a rin e B e e c h e rs syster M a ry , som d e lto g i rö st rättsk o n g ressen 1 9 1 1 som en av d ess sto ra auk- to riteter, har k ritis k t u tv e ck la t B e e c h e rs ta n k e gån gar. I d en o ck så i S v e rig e m y c k e t u p p m ärk sam m ad e b o k e n
The Home,
tog h o n avstånd från d e n a m e rik an sk a h em k u lten . B o k e n ö v ersattes till s v e n sk a 19 0 7 (H e m m e t, ö v e rs. F rig g a C arlb erg ). S e lm a L a g e r lö f k än d e v äl till d en , och har, som U lla -B r itta L ag erro th o ch V iv i E d strö m p å p ek at, i sitt rösträttstal re a g e ra t m o t d ess ten d en s att a v färd a h e m m et som en an tik verad sam h ällsfo rm .L a g e rlö fs u p p sk attn in g av h em m ets p o sitiv a v ä r den åte rk n y te r alltså sn arast till den tid igare am e rik an sk a trad ition en.
O ck så i S e lm a L a g e rlö fs liv m ö te r v i f. ö. n ågot av sam m a d u b b e lh e t som hos C ath arin e B e e c h e r. H o n v a r p å v e rk a d a v sven sk k v in n o rö re lse , le v d e e fte r d ess p rin c ip e r m en k o m ändå att i teo rin närm a sig F re d rik a B re m e rs o ch E lle n K e y s tes om sam h ällsm o d erlig h eten . B å d e den sv e n sk a och d en am e rik an sk a fö rfa tta re n had e försatts i k vin - n o p io n jä re n s ty p isk a d ilem m a: att v e rk a själv stän digt in o m ett sam h älle, som g jo r t själv stän d ig h et till en m an lig dygd. F ö r sö k e t att i g en g äld g ö ra en dygd av k v in n lig h eten sk ap ar en spän n in g, som in te är lätt att lö sa upp.
Ying Toijer-Nilsson
H an s G ra n lid :
En Viktor Rydberg bok. Vår dröm är
frihet.
— H an s G ra n lid :Nya grepp i Rydbergs lyrik.
R a b é n & S jö g r e n . U d d e v a lla , 1 9 7 3 .
D e n m o d e rn a R y d b e r g fo r sk n in g e n , som in le d d es av V ic t o r S v a n b e rg , har v arit o ch är alltjä m t liv lig och fram g ån g srik . P ro b le m har ställts och lö sts, resu ltat har o m v ärd erats och nya frågestä lln in g ar har fram lagts. D e t har o ck så o fta o m vittn ats, att R y d b e r g b ety tt m y c k e t fö r den g e n e ra tio n som b yg g t upp d e t m o d e rn a S v e r ig e , inte m in st bland a rb e ta rrö re lse n s p io n jä r e r (trots B ra n tingåtalet). M e n h u r är d et nu? R y d b e r g är in te lä n g re en le v a n d e k lassik er. D e t är länge sed an han to p p ad e listan p å p r e m ie b ö c k e r och i d e t nya g y m n a sie t to rd e hans p lats v a ra u n d an sk ym d . Ä r R y d b e r g fö rtjä n t av ett sådant ö d e ? D e t ty c k e r in te litte ra tu rfo rsk a re n och d ik ta re n H a n s G ra n lid , som i ett p ar v o ly m e r v ill visa, att R y d b e r g alltjä m t är värd att lyssn a till o ch lära av. D e n en a b o k e n är en R y d b e rg a n to lo g i m ed in le d n in g o c h k o m m en tar, betitlad
Vår dröm är frihet.
U r v a le t h ar sk e tt m ed o m so rg och g o tt o m d ö m e. D e t o m fattar R y d b e r g s sam tliga v e rk sa m h e tso m rå d e n , och m en in g en är väl, att m an av d e k o rta u td rag en u r p r o sa v e rk e n ska lo c k a s till o rig in alen . H ä r finn s u trym m e o ck så fö r R y d b e r g s b r e v lik so m fö r sam tid a v ittn e sb ö rd o m d ik ta ren och o m d ö m en om h o n o m från sk ild a tid er.D e n an d ra v o ly m e n h e te r
Nya grepp i Rydbergs
lyrik.
E fte r en snabb g e n o m g å n g av R y d b e r g fo r s k nin gen lä g g e r G ra n lid fram sin bild av d ik ta ren som en splittrad , d ish arm o n isk och k lu v e n m än n i ska. Sy n sättet är inte n ytt m en G ra n lid g e n o m fö r sin d em o n stratio n m ed sto r en erg i. D e t u ta c k o r d erad e, m o d e rlö sa b arn et, fa ttig s k o lp o jk e n , d en m e d e llö se stu d en ten , den rad ik ale rab u listen i Jö n k ö p in g s b la d e t, som sedan van n an ställn in g i d en h ö g b o rg e rlig t lib e ra la H a n d e lstid n in g e n o ch to gs om hand i d e t H e d lu n d s k a h em m et, som b le vÖvriga recensioner
in gift i sto rfin an sen , p ro fe s so r, en av d e ad erton och — något m o tv illig t — n o rd stjä rn e rid d a re , d är till v illaäg a re i D ju r sh o lm — d e t är inte u n d erlig t att d etta lev n a d slo p p le d d e till k o n flik te r o ch splittrin g. D ä rtill k o m en p s y k is k status, som d rev h o n o m till b a rrik a d e rn a m en sam tid igt till fly k t in i en sam h eten o c h m y stik en . H a n g ic k till storm s m o t k y rk a n s o rto d o x i m en stö ttes tillb ak a av so c ialism en s ateism , han sö k te i g ru b b e l e f ter en syn tes som inte fanns m en som han inte k u n d e u p p h ö ra att d rö m m a om .
D e t sp littra d e, stän digt sp ö rja n d e hos R y d b e r g g ö r h o n o m ak tu ell. H an s p ro b le m är i g ru n d en v åra p ro b le m , han kan tala till oss som till sam tida lyssn are. M e n trots sp littrin gen , fram h åller G r a n lid , fann s hos R y d b e r g en fasth et, en sm ålän d sk seg k raft, som sk än k te h o n o m u th ålligh et och styrka. H an s in n erst b arn a fro m m a re lig io site t hör m ed i d e tta sam m anhang. D e s s väsen s gru n d var längtan till b e frie lse , o ch b e g re p p e t frih e t b lir e n ligt G ra n lid lö s e n o rd e t fö r R y d b e rg s h ela v erk . » V å r d rö m är frih e t» k allar han ju o ck så sin R y d - b ergan to lo g i.
R y d b e r g s ly rik har u n d ersö k ts o ch an alyserats av m ån ga fo rsk a re , m en än då är d e t en syn p u n k t som har fö rsu m m ats: d en stilistisk a, stru k tu rella och estetisk a. D e n b risten v ill G ra n lid nu råda bot fö r, d e t är hans » n y a g re p p » . H an v ill d e m o n stre ra, h u r R y d b e r g lö sg ö r sig från d e d o m in eran d e trad itio n ern a, från g ö ticism e n , T e g n é r, Stagn eliu s och e fte rro m a n tik e n och h ur han fin n er sin egen fo rm , näm ligen en d ram atisk ly rik , vars eg en art u tgö rs av en spän n in g som fo rm e llt b estår av fr å g o r, svar, u tro p , d ialog och ett o rd v a l so m strävar e fte r allt stark are k o n k re tio n .
E fte r en g e n o m g å n g av d e tid iga e fterro m an tisk - k lassic istisk a d ik te rn a in d elar han den fö lja n d e ly rik e n i fy ra avsn itt: k o rtd ik te rn a , d e fo rn n o rd is ka d ik tern a, d e re a listisk a ta lsp råk sd ik tern a o ch de id éd ram atisk a d ik tern a. I k o rtd ik te rn a , som han sätter i klass m ed G e ije r s och A lm q v ists, fin n er han g ro d d e n till d en spän ning som han m en ar v ara R y d b e rg s o rig in e lla insats, här »en dram atik i ada g io » . D e g ö tis k a d ik te rn a är väl d e m est an tik v e rad e i R y d b e r g s ly rik , m en en liten liv sk ra ftig k ärn a s ö k e r G ra n lid le ta fram även i dem . I v a rje fall k u n d e inte n y g ö ticism en o ch p u rism en ta död p å den äk ta p o e te n R y d b e rg . I g ru p p e n talspråks- d ik te r fin n er G ra n lid ett lite t fö rso n an d e d rag t. o. m . i d en h järtn u p n a » D e bad an d e b arn en » , näm ligen i d en v e rk lig h e tsn ä ra o ch sakligt ex a k ta b e sk riv n in g e n av d e av lag d a barn k läd ern a. » B a r n d o m sp o e sie n » an ser han d ä re m o t fö rk o n stlad m ed d ess ry c k ig a b ild e r från en fö rlo ra d o sk u ld stid . B ä ttre m aterial g e r » T rä sn itte t i p sa lm b o k e n » , som fin t an alyseras, v e rs te k n is k t o ch o rd valsm äs- sigt. D e t v a r d jä rv t p å d en tid en att rim m a p å J ö n k ö p in g o c h att näm na L u n d strö m s p ro sa isk a nam n
i en d ik t m ed b ib lisk a allu sio n er o ch rom an tisk d röm stäm ning. R ea lism en i » T o m te n » är ännu m er p åtaglig, m an k u n d e säga la n tlig o ch fo lk lig . G ran lid jä m fö r lite v äl d jä rv t d ik ten m ed N ils H o lg e rsso n o ch P ip p i L ån g stru m p , d ä rfö r att R y d b e r g h är lik so m fö rm å r sm yg a sig in i barn- d o m svärld en . M e n i » T o m te n » stannar han inte där utan låter p e rs p e k tiv e t h äg ra m o t d e sto ra livsfråg orn a. F ö r att nå lä n g re m åste han fin n a o ch sk ap a d en d ram atisk -lyrisk a fo rm som b le v hans diktn in gs egen art. H an s sto ra d ialog- och id é d ik te r b lir d ä refter o ck så o m so rg sfu llt an alyserad e ur sk ild a e stetisk a syn vin klar.
E tt ty p e x e m p e l är g iv e tv is »K an taten » m ed dess v äxlan d e stäm m or, u p pm an an de u trop , fö rtv iv lad e fråg o r, b efrian d e svar o ch h ela ark itek to n isk a u p pbyggnad. G ran lid m en ar, att faku ltets stro fern a in n eb är något av en an tiklim ax, e fte rso m id ealis m en red an nått sin h ö jd p u n k t i A rio so . M e n själva upp slaget till d ik ten låg ju i de g en iala p a rallellern a m ellan P en tateu k en s b erättelser o ch fa ku ltetern as u p p g ifter: idealism en skall ta g estalt i fo rsk n in g en . Sn arare k u n d e m an säga, att vad som ren t m u sik a liskt saknas är en sam m anfattand e slu tk ö r. D e n sto ra dikten » P ro m eteu s och A h a sv e ru s» har ju få tt m ån ga u ttolkare, främ st Ö rja n L in d b e rg e r i hans d ig ra tvåban dsavhan dlin g om P ro m eteu stan - k en , m en inte h eller där b lir d en sto ra dikten stilistiskt g ran skad . D e t v ä rv e t åtar sig nu G ran lid . H an visar ö verty g an d e, h u r kon stm ässigt, d ram a tiskt e ffe k tfu llt d ik ten är ko m p o n erad . H an ser den som ett frag m en tarisk t idéd ram a, m ed e le k triskt laddade m otsatser, »en gestaltad sp littrin g», sp ru n gen ur d ik taren s eg en k lu ve n h et. A h asv eru s darw in istisk t-m arxistisk a liv ssyn är p essim istisk , v ilk e t ju socialism en inte är, P ro m eteu s id ealism är ett hårt tillkäm p at trots allt, M essias fö rso n in g s- lära i b arm h ärtigh eten s tec k en är en syn tes som inte b lir fö rverk lig ad .
» N e r o o ch lju n g e ld e n » an alyseras som en d ra m atisk b rottn in g m ed nihilism ens p ro b le m , och » G ru b b la re n » b ete ck n a s som ett m ästarp ro v av ly risk dialek tik. E n plats fö r sig intar »Lu kan u s m arterad » . G ran lid kallar den R y d b e rg s m est d y n am iska d ik t, »d yn am isk av d yn am it» , p å en gån g b ek än n else och ro lld ik t m ed sk iftan d e stäm ningar. I d en n a frih e tsd ik t är fö rso n in g inte m ö jlig . N å g o t hopp om fö rso n in g finns inte h eller i » D e n nya G ro tte så n g e n » , som b lir g ru n d lig t u n d ersö k t. G ra n lid v isar, h u r d en splittrad e u tfo rm n in g en g e nialt u ttry ck er d en in n eb o en d e v red en . H a n sam m anfattar: M e to d e n i G ro tte så n g e n är »att k o n trastera och scen isk t skärp a alla m otsättn in gar, att r e p e te ra och v a rie ra — m en o ck så — och d e tta är d e t k va litativt nya: att p re ssa k o n c en tratio n en till d et yttersta, d riv a d jä rv h e te n i o rd v a l, o rd b ild n in g , lik n e lse o ch rim te k n ik till sin a g rän sv ärd en , att u tn yttja iron in s o ch sarkasm ens vap en i en svart
2 3 6
Övriga recensioner
m ässa, en d jävu lsm ässa, ett g ig an tisk t b ro tt m ot tid igare n o rm system ». D e n c iterad e m en in g en v i sar, h u r in ten siv t och lid e lse fu llt G ra n lid le v t sig in i d etta R y d b e rg s m ästerv erk .
J a , sin tes g e n o m fö r han o n e k lig e n m ed stor en erg i m en o ck så m ed v e te n sk a p lig sakligh et. V isst lo ckas han stu n d om till ö v e r d r ifte r, t. ex. i fråga o m d e t b ärk ra ftig a i » D e x ip p o s » o ch » S n ö fr id » , m en om d et v ä se n tlig a ö v e rty g a r han: att den stark a p e n d lin g en i R y d b e rg s ly rik lik so m i hans e g e t väsen m ellan d ju p p essim ism o ch in n e rlig hin sideslän gtan får sitt u ttry ck i en stän d ig strävan e fte r d en g e n u in a fo rm e n , som d å m åste b li den d ram atisk a ly rik e n s fo rm . H an har o ck så rätt i avsik ten m ed d en fo rsk n in g han m ed så sm ittan d e iv e r g e n o m fö rt: R y d b e r g ä r en d ik ta re o c k så fö r v å r tid.
Elof Ehnmark
C lau s S ec h er:
Seksualitet og samfund i Herman
Bangs romaner.
B o rg e n s B illig b o g s B ib lio te k 2 3 . H o lste b r o 1 9 7 3 .K lau s P. M o rte n se n :
Sonderinger i Herman Bangs
romaner.
V in te n s Forlag. K b h v n 1 9 7 3 .H e rm a n B a n g har u n d er d e sen are åren b liv it allt m er och m er aktuell. H an s b ö c k e r k o m m e r stän d igt i n y u tg åv o r och han är fö re m å l fö r ett in ten sivt studium . H an s n e rv ö st en gageran d e stil som g ö r läsaren till m ed sk ap an d e kän ns fö rb lu ffa n d e m o d ern , och d em ask e rin g en , t. ex. av b y id y lle n i V e d V e je n , av b o rg e rsk a p e t i k ö p en h am n sro m a- nen S tu k och av n ation ellt patos i rom an en T in e o m k rig e t 1 8 6 4 är i takt m ed v år tid.
C la u s S e c h e rs o ch K la u s P. M o rte n se n s stu d ier är två n y k o m n a v ärd efu lla b id rag till litteratu ren om B an g . B å d a b yg g er på en n ärläsning av tex ten m en e lje st är d et eg en tligen b ara det gem en sam m a u tgivn in g såret som g e r an led n in g till att d e här b eh an d las tillsam m ans.
C la u s Se c h e r an ger sitt s y fte p å fö lja n d e sätt: » A n a ly se rn e s sigte e r at g rib e ro m an ern e s h old - nin g til sek su alitet o g sam fu n d o g sam tid ig at på- v ise fö rb in d e lse n m ellem d e to o m råd er. D e tte kraever en so c ia lp sy k o lo g isk teo ri, so c ia lp sy k o lo g isk teo ri, som e fte r m in (og an dres) m en in g b er vaere resu ltate t a f en sam m entaenkning a f m arxis m en s o g p syk o an aly sen s te o re tisk e resu ltate r.» D e n n a d ek laratio n kan m åh änd a v ä c k a fa rh å g or om att fö rfa tta re n sk all v isa sig alltfö r låst v id sina te o rie r, m en fa rh å g o rn a v isar sig i så fall o b e rä t tigad e. Ä v e n o m sik tet är m e d v e te t b egrän sat kan m an inte säga att tex ten p ressa s fö r hårt. H ä r o ch var v ä rje r m an sig v isserlig en m o t Se c h e rs ana ly se r, m en o fta st b e r o r d et m in d re p å att m an vill g e h o n o m o rä tt än p å hans sp råk b ru k . N ä r fru
B e r g p å le k g ö m m e r T in e u n d er sän g k läd ern a o ch när T in e g u n g a r p å en g re n , sägs le k e n ha »en ty d e lig se k su e l k a ra k te r» . M an fö rstå r vad S e c h e r m en ar: i d e t en a fa llet d en äk te n sk ap lig a sän gen , i d et an d ra flad d rar k jo la r n a o m h en n es b en , m en u ttry ck e t ställer d et v a g t an ty d d a i alltfö r sk arp b elysn in g . J a g u p p le v e r d e t o c k så ibland som en sm u la stö ra n d e att d e t sällan fram g år o m d e t är B a n g s v e r k som tolkas — vad han kan h a av sett — e lle r o m d et är läsaren s v e r k som d isk u tera s. E tt p a r e x e m p e l till från rom an en T in e . E n k v in n a som g e n o m b o m b ard em an g et fö rlo ra t allt sitter o ch slår sin a h än d er m o t sk ö te t o ch jäm rar sig ö v e r fö rlu sten av »alt, hvad vi ej er o g h ar». S e c h e r fö rk la ra r att g esten o c k så » v ise r sk e d e t som k vin d en s en e ste ej en d o m » . D e t lå ter sig n atu r lig tvis sägas, lik so m att när B e rg s b e g ä r e fte r T in e väck s av h en n es röst, alltm edan k an o n e rn a s ju n g er, m åste v a rje tv iv e l fö rstu m m as o m att k a n o n ern a o c k så är en p en issym b o l. A tt d e från B a n g s sid a v a r av se d d a som d e t to rd e d o c k v a ra svårt att g ö ra sann olikt. V a d han v isa r in sik t i är na tu rlig tv is d e t fö rh ållan d et att u n d e r svår fö rtv iv la n o ch svåra yttre fö rh ållan d en s ö k e r k ro p p a r g ärn a varann .
S e c h e rs v ä rd e rin g av B a n g s insats kan n o g o ck så kännas d isk u tab el fö r m ånga läsare. H a n s k riv e r avslutn in gsvis: »E n m o tiv e rin g fo r at laese B a n g kan d e r fo r ik k e b yg g e p å fo rfa tte rsk a b e ts d y b e erken d elsem aessige p e rs p e k tiv e r. Laest i en så dan sam m enhaeng b liv e r d e t k u n v ild le d e n d e o g m y stific e re n d e . Laeser m an d e t d erim o d i d ets h isto risk e r e la tiv ite t som e k s e m p le r p å ty p isk e b e v id sth e d sfo rm e r, som tek stlig e b earb ejd - n in g er a f de p s y k o lo g isk e re a k tio n e r p å det k ap ita listisk e v a re sa m fu n d s o p k o m st, så b liv e r d e t en o rm t spaendende. O g d a b liv e r d e t h e lle r ik k e uvaesentligt at B a n g e r en stor k u n stn er [ . . . ] »
D e här fra m d ra g n a citaten kan g e in try ck av att S e c h e r hårt p ressa r se x u a lsy m b o lik e n i B a n g s v e rk o ch av att han p å b ek o stn ad av e ste tisk a k v a lite te r b ara in tre sse ra r sig fö r ro m a n e rn a som sp eg la r av dåtid en s sam h älle och k lassk am p . I s jä lv a v e r k e t är h e lh e tsin try c k e t av hans stu d ie ett h elt annat. S e x u aliteten s, d riften s roll i B a n g s v e rk är d o m in e ran d e och g ö r äv en rätt lå n g tg åen d e to lk n in gar b erättig ad e, äv en om de v isse rlig e n inte särsk ilt m ån ga F reu d c itaten och -re fe re n se rn a v a rk e n g ö r Fre u d e lle r an aly sern a någon stö rre tjänst. B an g s o m so rg o m att se sina p e r s o n e r i d eras m iljö bid rar till att g ö ra en stu d ie g iv a n d e av d et sam h älle de le v e r i. S e c h e rs n ärläsning av tex ten g e r p å det h ela taget fin t u tb yte. D e fik tiv a p e rs o n e rn a ana ly se ra s p sy k o lo g isk t, g ärn a e fte r F reu d , och m y c k e t ingåen d e. D e t sam h älle d e le v e r i b lo tt läggs o ch d en n a a sp ek t v isar sig h a en h e l d e l att ge. A n a ly se rn a kan v isse rlig e n sägas v a ra o rd rik a,
