Hushållens boendeutgifter
och inkomster 1997-2005
- redovisade efter upplåtelseform
- redovisade efter upplåtelseform
Titel: Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 – redovisade efter upplåtelseform
Utgivare: Boverket april 2006 Upplaga: 1
Antal ex: 300
Tryck: Internt, Boverket ISBN: 91-7147-954-6
Publikationen kan beställas från:
Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 50 eller 35 30 56
Fax: 0455-819 27
E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats:www.boverket.se
Publikationen kan på begäran beställas i alternativa format.
Förord
Boverket har enligt regleringsbrev att följa och analysera den ekonomiska utvecklingen, särskilt med avseende på hushållens boendeutgifter och
inkomster. I denna rapport redovisas hushållens boendeutgifter och disponibla inkomster för perioden 1997–2003 samt en prognos för år 2004 och 2005 fördelat efter de tre upplåtelseformerna; hyresrätt, bostadsrätt och egnahem. Även regionala skillnader i boendeutgifter och inkomster redovisas för fyra regioner.
Faktaunderlaget till rapporten är framtaget i nära samarbete med Statistiska centralbyrån (SCB) och utgår från deras årliga undersökning om ”Hushållens ekonomi” (HEK). Prognosen är gjord med hjälp av SCB:s simuleringsmodell Fasit.
I nästa rapport kommer boendeutgifter och inkomster att redovisas, utöver upplåtelseform, också efter hushållstyp.
Rapporten är skriven av Anna Andersson och Jan Henriksson. Karlskrona april 2006
Martin Hedenmo
Innehåll
Sammanfattning ... 7
Redovisning på riksnivå... 9
Boendeutgift ... 9
Disponibel inkomst ... 10
Disponibel inkomst per konsumtionsenhet ... 11
Boendeutgiftsprocent... 12
Konsumtionsutrymmet efter att boendet är betalt ... 13
Redovisning på regional nivå ... 15
Boendeutgift ... 15
Disponibel inkomst ... 16
Konsumtionsutrymme per konsumtionsenhet efter att boendet är betalt 16 Definitioner ... 19
Sammanfattning
Hushållens inkomster ökar snabbare än boendeutgifterna ...
Enligt Boverkets prognos för år 2005 blir hushållens boendeutgifter 53 700 kronor (4 480 kr/mån) i hyresrätt, 52 500 kr (4 380 kr/mån) i bostadsrätt och 72 700 kronor (6 060 kr/mån) i egnahem. Det innebär en ökning med 2 400 kronor (200 kr/mån eller 4,7 procent) i hyresrätt, 1 500 kronor (125 kr/mån eller 2,9 procent) i bostadsrätt och 3 800 kronor (320 kr/mån eller 5,5 procent) i egnahem, år 2005 jämfört med år 2003. Prognosen bygger bland annat på en bedömning om stigande räntenivåer utifrån en historisk låg räntenivån år 2003.
Motsvarande prognos för hushållens disponibla inkomster år 2005 blir en inkomst på 194 500 kronor (16 210 kr/mån) i hyresrätt, 250 100 kr (20 840 kr/mån) i bostadsrätt och 361 500 kronor (30 130 kr/mån) i egnahem. Det skulle innebära en ökning år 2005 med 7 800 kronor (650 kr/mån eller 4,2 procent) i hyresrätt, 10 600 kronor (880 kr/mån eller 4,4 procent) i bostadsrätt och 16 200 kronor (1 350 kr/mån eller 4,7 procent) i egnahem, jämfört med år 2003.
Enligt Boverkets prognos för 2005 blir egnahem hushållens dispo-nibla inkomster i genomsnitt 167 000 kronor (13 900 kr/mån eller 86 procent) högre än inkomsten för hushåll i hyresrätt och boendeutgiften i egnahem blir i genomsnitt 19 000 kronor (1 580 kr/mån eller 35 procent) högre jämfört med hyresrätt. Skillnaderna i hushållens ekono-miska standard mellan upplåtelseformerna blir mindre om justering görs av den disponibla inkomsten med hänsyn till att försörjnings-bördan är olika stor beroende på antal hushållsmedlemmar.
…vilket innebär att hushållen får ett ökat konsumtionsutrymme…
Om de disponibla inkomsterna ökar mer än boendeutgifterna får hushållen ett ökat konsumtionsutrymme efter att boendet betalats. Boverket har i sin prognos över konsumtionsutrymmet per konsum-tionsenhet efter att boendet har betalats justerat för att hushållens försörjningsbörda är olika stor beroende av att antal hushållsmed-lemmar är olika. År 2005 blir konsumtionsutrymmet per konsum-tionsenhet efter boendet är betalt 101 100 kronor (8 420 kr/mån) i hyresrätt, 138 900 kr (11 580 kr/mån) i bostadsrätt och 140 900 kronor (11 740 kr/mån) i egnahem. Det skulle innebära ett ökat konsumtions-utrymme på omkring 4 000 kronor (330 kr/mån eller 4,1 procent) i hyresrätt, 6 500 kronor (540 kr/mån eller 4,9 procent) i bostadsrätt och 6 800 kronor (560 kr/mån eller 5,1 procent) i egnahem, jämfört med år 2003.
…men det finns stora regionala skillnader
Beräknat på medianvärden hade hushåll i egnahem i Storstockholm det högsta genomsnittliga konsumtionsutrymmet per konsumtionsenhet efter att boendet betalats (148 000 kr/år eller 12 300 kr/mån), medan
hushåll i hyresrätt i ”Kommuner med färre än 75 000 invånare” hade det lägsta konsumtionsutrymmet (80 000 kr/år eller 6 700 kr/mån) år 2003. Motsvarande konsumtionsutrymme för bostadsrätt var 130 000 kronor (10 800 kr/mån) i Storstockholm respektive 102 000 kronor (8 500 kr/mån) i ”Kommuner med färre än 75 000 invånare”.
I samtliga regioner var konsumtionsutrymmet störst i egnahem och minst i hyresrätt. Hushållen i egnahem hade i Storstockholm ett konsumtionsutrymme som var 61 000 kronor (5 080 kr/mån) högre än för hyresrätt och i ”Kommuner med färre än 75 000 invånare” var motsvarande skillnad 36 000 kronor (3 000 kr/mån).
Skillnaden i disponibel inkomst mellan upplåtelseformerna var särskilt stor i Storstockholm, där den disponibla inkomsten år 2003 var 262 000 kronor (21 800 kr/mån) högre i egnahem jämfört med
hyresrätt. I ”Kommuner med färre än 75 000 invånare” var motsvarande skillnad 165 000 kronor (13 750 kr/mån).
Skillnaderna i hushållens boendeutgifter mellan upplåtelseformerna var betydligt mindre, än vad den var för hushållens disponibla
inkomster. Men även för boendeutgifterna var skillnaderna störst i Storstockholm, där boendeutgiften år 2003 var 36 000 kronor (3 000 kr/mån) högre i egnahem jämfört med hyresrätt. I ”Kommuner med färre än 75 000 invånare” var motsvarande skillnad 10 000 kronor (830 kr/mån).
Redovisning på riksnivå
Boendeutgift
År 2003 var boendeutgiften i genomsnitt 51 300 kronor i hyresrätt, 51 000 kr i bostadsrätt och 68 900 kronor i egnahem. Detta innebär en real ökning med 800 kronor (1,5 procent) i hyresrätt, 2 100 kronor (4,3 procent) i bostadsrätt och 3 100 kronor (4,8 procent) i egnahem, jämfört med år 2002.
Genomsnittlig boendeutgift per hushåll. 2003 års prisnivå.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 1 000-tals kronor Prognos Egnahem Hyresrätt Bostadsrätt
Hyresökningarna år 2003 förklaras av ökade driftkostnader för såväl privata som kommunala bostadsföretag och för de kommunala bostads-företagen ökade även kostnaderna för underhåll, jämfört med 2002.
Ökningen av utgifterna i bostadsrätt förklaras främst av ökade utgifter för räntor och amorteringar samt ökade driftkostnader. Såväl för nybyggda som för överlåtna bostadsrätter ökade kapitalinsatserna 2003. År 2003 var den genomsnittliga reala ökningen av kapitalin-satsen för nybyggda bostadsrätter 158 000 kronor och ökningen av insatserna i överlåtna bostadsrätter 250 000 kronor. Den genomsnitt-liga ökningen av avgifterna i nybyggda bostadsrätter år 2003 var ca 900 kronor och i beståndet minskade avgifterna realt med samma belopp.
Ökningen av utgifter i egnahem år 2003 beror till stor del på ökade driftutgifter.
Under sexårsperioden 1997 till 2003 ökade boendeutgiften i genomsnitt med 4 procent i hyresrätt, 13 procent i bostadsrätt och med 11 procent i egnahem.
Enligt Boverkets prognos för år 2005 blir hushållens boendeutgifter 53 700 kronor i hyresrätt, 52 500 kr i bostadsrätt och 72 700 kronor i egnahem. Det skulle innebära en ökning med 2 400 kronor (4,7 pro-cent) i hyresrätt, 1 500 kronor (2,9 propro-cent) i bostadsrätt och 3 800 kronor (5,5 procent) i egnahem, år 2005 jämfört med år 2003. Progno-sen bygger bl.a. på en bedömning om stigande räntenivåer utifrån en historisk låg räntenivån år 2003.
Disponibel inkomst
År 2003 var hushållens disponibla inkomster i genomsnitt 186 700 kronor i hyresrätt, 239 500 kr i bostadsrätt och 345 300 kronor i egnahem. En minskning med 5 800 kronor (3,0 procent) i hyresrätt och 7 400 kronor (2,1 procent) i egnahem, men en ökning med 9 800 kronor (4,3 procent) i bostadsrätt, jämfört med år 2002.
Genomsnittlig disponibel inkomst per hushåll. 2003 prisnivå.
0 50 100 150 200 250 300 350 400 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 1 000-tals kronor Hyresrätt Bostadsrätt Egnahem Prognos
Att den genomsnittliga disponibla inkomsten minskade för boende i hyresrätt och egnahem förklaras till stor del av lägre faktorinkomst. För boende i hyresrätt är det framförallt löneinkomsterna som har minskat; med knappt 3 procent. I egnahem förklaras den lägre faktorinkomsten främst av lägre kapitalintäkter; en minskning med nästan 25 procent.
Under sexårsperioden 1997 till 2003 ökade hushållens disponibla inkomster i genomsnitt med 15 procent i hyresrätt, 19 procent i bostadsrätt och med 21 procent i egnahem.
Enligt Boverkets prognos för år 2005 blir hushållens disponibla in-komster 194 500 kronor i hyresrätt, 250 100 kr i bostadsrätt och 361 500 kronor i egnahem. Det skulle innebära en ökning med 7 800 kronor (4,2 procent) i hyresrätt, 10 600 kronor (4,4 procent) i bostadsrätt och 16 200 kronor (4,7 procent) i egnahem, jämfört med år 2003.
Disponibel inkomst per konsumtionsenhet
Ett annat sätt att jämföra hushållens ekonomiska standard är att relatera hushållens inkomster till hur många personer som ska försörjas av de dispo-nibla inkomsterna. Genom att dividera hushållens dispodispo-nibla inkomst med en konsumtionsvikt tar vi hänsyn till att hushållen består av olika antal personer i olika åldrar. Hushåll med flera personer behöver högre dispo-nibel inkomst för att uppnå samma ekonomiska standard som ensam-boende. Boverket använder den av SCB framtagna normerade konsum-tionsenhetsskala som tillämpades i Bostads- och hyresundersökningarna.1
År 2003 var hushållens disponibla inkomster per konsumtionsenhet i genomsnitt 133 900 kronor i hyresrätt, 168 300 kr i bostadsrätt och 167 500 kronor i egnahem. Detta var en minskning med 4 900 kronor (3,5 procent) i hyresrätt respektive med 2 200 kronor (1,3 procent) i egnahem, men en ökning med 3 900 kronor (2,3 procent) i bostadsrätt, jämfört med 2002.
Genomsnittlig disponibel inkomst per konsumtionsenhet. 2003 års prisnivå.
0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Hyresrätt Egnahem Bostadsrätt 1 000-tals kronor Prognos 1
SCB använder sig numera av en annan skala i sin inkomstfördelningsundersökning, se Förbättrad statistik om hushållens inkomster, SOU 2002:73, delbetänkande av
När inkomsten relateras till hushållens försörjningsbörda blir den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet omkring 30 procent lägre i hyresrätt och bostadsrätt samt drygt 50 procent lägre i egnahem, jämfört med om ingen justering av disponibel inkomst görs. Denna skillnad förklaras av att hushållsstrukturen är olika i egnahem, jämfört med hyresrätt och bostadsrätt. I egnahem bor företrädesvis hushåll med många familjemedlemmar medan det, framför allt i hyresrätt, finns många enpersonshushåll.
Under sexårsperioden 1997 till 2003 ökade den disponibla inkoms-ten per konsumtionsenhet i genomsnitt med 14 procent i hyresrätt, 20 procent i bostadsrätt och med 20 procent i egnahem.
Enligt Boverkets prognos för år 2005 blir hushållens disponibla inkomster per konsumtionsenhet 139 600 kronor i hyresrätt, 175 900 kr i bostadsrätt och 176 300 kronor i egnahem. Det skulle innebära en ökning med 5 800 kronor (4,3 procent) i hyresrätt, 7 600 kronor (4,5 procent) i bostadsrätt och 8 800 kronor (5,3 procent) i egnahem, jämfört med år 2003.
Boendeutgiftsprocent
När boendeutgiften relateras till hushållets disponibla inkomst (ojusterad och beaktar således inte hushållens försörjningsbörda) ser vi hur stor andel av den disponibla inkomsten som går till boendet (boendeutgifts-procenten). En ökad boendeutgiftsprocent kan t.ex. förklaras av att hushållens disponibla inkomster har minskat samtidigt som boendeut-gifterna var oförändrade.
År 2003 var boendeutgiftsprocenten i genomsnitt 27,5 procent i hyresrätt, 21,3 procent i bostadsrätt och 20 procent i egnahem. Detta var en ökning med 1,2 procentenheter i hyresrätt, oförändrad utgiftsprocent i bostadsrätt och en ökning med 1,3 procentenheter i egnahem, jämfört med år 2002. Under sexårsperioden 1997 till 2005 minskade boende-utgiftsprocenten i genomsnitt med 2,9 procentenheter i hyresrätt, 1,1 procentenheter i bostadsrätt och med 1,8 procentenheter i egnahem.
Boendeutgiftens andel av hushållens diponibla inkomst. 2003 års prisnivå. 0 5 10 15 20 25 30 35 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Procent Hyresrätt Bostadsrätt Egnahem Prognos
Enligt Boverkets prognos för år 2005 blir den genomsnittliga boende-utgiftsprocenten 27,6 i hyresrätt, 21,0 i bostadsrätt och 20,1 i egnahem. Det innebär en ökning med 0,1 procentenheter i såväl hyresrätt som egnahem, men en minskning med 0,3 procentenheter i bostadsrätt, jämfört med år 2003.
Konsumtionsutrymmet efter att boendet är betalt
Ett annat mått för att jämföra hushållens ekonomiska standard är kon-sumtionsutrymmet per konsumtionsenhet efter att boendet är betalt. Genom att titta på detta mått får vi veta hur stort utrymme hushållet har för övrig konsumtion, dvs. vilken ekonomisk standard hushållen har efter att boendeutgiften är betald och efter att kvarvarande inkomst har justerats med hänsyn till hushållets försörjningsbörda.
År 2003 var konsumtionsutrymmet per konsumtionsenhet efter att boendet betalats i genomsnitt 97 100 kronor i hyresrätt, 132 400 kronor i bostadsrätt och 134 100 kronor i egnahem. Detta var en minskning med 5 300 kronor (5,1 procent) i hyresrätt respektive med 4 000 kronor (2,9 procent) i egnahem, men en ökning med 3 000 kronor (2,3
Konsumtionsutrymmet per konsumtionsenhet efter boendet är betalt. 2003 års prisnivå. 0 20 40 60 80 100 120 140 160 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 1 000-tals kronor Egnahem Bostadsrätt Hyresrätt Prognos
Konsumtionsutrymmet var alltså i genomsnitt drygt 3 000 kronor högre per konsumtionsenhet och månad i egnahem, jämfört med hyres-rätt år 2003. Denna skillnad i konsumtionsutrymme per konsumtions-enhet förklaras till stor del av att hushåll i egnahem i genomsnitt har en betydligt högre disponibel inkomst än hushåll i hyresrätt, samtidigt som skillnaden i den genomsnittliga bostadsutgiften är relativt liten. Den genomsnittliga disponibla inkomsten var 158 000 kronor eller 85 procent högre i egnahem än i hyresrätt 2003, medan boendeutgiften i genomsnitt var 17 000 kronor eller 10 procent högre. Den högre boendeutgiften i egnahem förklaras delvis av att dessa bostäder i genomsnitt har en större bostadsyta än hyresbostäderna.
Under sexårsperioden 1997 till 2003, ökade konsumtionsutrymmet per konsumtionsenhet efter att boendet betalats i genomsnitt med 19 procent i hyresrätt, 22 procent i bostadsrätt och med 23 procent i egna-hem.
Enligt Boverkets prognos för år 2005 blir konsumtionsutrymmet per
konsumtionsenhet efter att boendet betalats 101 100 kronor i hyresrätt, 138 900 kr i bostadsrätt och 140 900 kronor i egnahem. Det skulle innebära ett ökat konsumtionsutrymme per konsumtionsenhet på omkring 4 000 kronor (4,1 procent) i hyresrätt, 6 500 kronor (4,9 procent) i bostadsrätt och 6 800 kronor (5,1 procent) i egnahem, jämfört med år 2003. Det ökade konsumtionsutrymmet år 2005 jämfört med 2003 förklaras av att hushållens disponibla inkomster i genomsnitt bedöms öka mer än boendeutgifterna.
Redovisning på regional nivå
I detta avsnitt redovisas regionala skillnader i hushållens boendeutgifter och disponibla inkomster. Därutöver görs en jämförelse av hushållens
boendeutgifter och inkomster mellan olika upplåtelseformer inom respektive region. Vid dessa jämförelser används medianvärden, till skillnad mot föregående avsnitt då jämförelser gjordes med hjälp av medelvärden.
Avsnittet avslutas med en redovisning av kvartilavvikelserna i syfte att beskriva eventuella regionala skillnader när det gäller spridningen av hushållens inkomster och boendeutgifter.
Den regionala indelning som används är Storstockholm, Storgöteborg, ”Övriga kommuner med fler än 75 000 invånare” och ”Kommuner med färre än 75 000 invånare”. Stormalmö ingår i regionen ”Övriga kommuner med fler än 75 000 invånare”.
Boendeutgift
Hushåll i Storstockholm hade den högsta genomsnittliga boendeutgiften, 56 000 kronor år 2003. Därefter kom Storgöteborg (54 000 kronor) följt av ”Övriga kommuner med fler än 75 000 invånare” (50 000 kronor). ”Kom-muner med färre än 75 000 invånare” hade den lägsta genomsnittliga boendeutgiften (48 000 kronor).
Hushållens boendeutgift år 2003. Medianvärden. Tusentals kronor.
Storstock-holm Stor- göteborg Kommuner >75 000 inv. Kommuner <75 000 inv. Hyresrätt 54 53 49 46 Bostadsrätt 53 48 41 39 Egnahem 90 74 68 56 Alla 56 54 50 48
Egnahem var den upplåtelseform som hade den högsta genomsnittliga boendeutgiften och bostadsrätt den upplåtelseform som hade den lägsta genomsnittliga boendeutgiften inom respektive region år 2003.
Skillnaderna i boendeutgifter mellan upplåtelseformerna var särskilt stor i Storstockholm. I Storstockholm hade hushållen i egnahem en boendeutgift som var 36 000 kronor högre jämfört med hushåll i hyresrätt. I ”Kommuner med färre än 75 000 invånare” var motsvarande skillnad 10 000 kronor. Däremot var skillnaden i boendeutgift mellan hyresrätt och bostadsrätt i Storstockholm obetydlig. I övriga regioner var boendeutgiften 5 000 till 8 000 kronor högre i hyresrätt jämfört med bostadsrätt och den största skillnaden fanns i ”Kommuner med fler än 75 000 invånare”.
Egnahemshushållen i Storstockholm hade en boendeutgift som var 44 000 kronor högre än boende i hyresrätt i ”Kommuner med färre än 75 000 invånare”
Disponibel inkomst
Hushåll med höga disponibla inkomster tenderar även att ha höga boendeutgifter och detta är utmärkande för samtliga regioner. Hushåll i Storstockholm hade den genomsnittligt högsta disponibla inkomsten (212 000 kronor), medan hushåll i ”Kommuner med fler än 75 000 invånare” hade den lägsta inkomsten (186 000 kronor) år 2003.
Hushållens disponibla inkomster år 2003. Medianvärden. Tusentals kronor
Storstock-holm Stor- Göteborg Kommuner >75 000 inv. Kommuner <75 000 inv. Hyresrätt 171 157 153 149 Bostadsrätt 229 205 186 174 Egnahem 433 379 348 314 Alla 212 199 186 197
Egnahem var den upplåtelseform som hade den högsta genomsnittliga disponibla inkomsten och hyresrätt den upplåtelseform som hade den lägsta genomsnittliga inkomsten inom respektive region.
Skillnaden i den disponibla inkomsten mellan upplåtelseformerna var särskilt stor i Storstockholm. I Storstockholm hade hushållen i egnahem en disponibel inkomst som var 262 000 kronor högre jämfört med hushåll i hyresrätt. I ”Kommuner med färre än 75 000 invånare” var motsvarande skillnad 165 000 kronor.
Den disponibla inkomsten i Storstockholm var 284 000 kronor högre i egnahem jämfört med inkomsten i hyresrätt i ”Kommuner med färre än 75 000 invånare”.
Konsumtionsutrymme per konsumtionsenhet efter att boendet är betalt
Beräknat på medianvärden hade hushåll boende i egnahem i Storstockholm det högsta genomsnittliga konsumtionsutrymmet per konsumtionsenhet efter att boendet betalats (148 000 kronor), medan hushåll i hyresrätt i ”Kommuner med färre än 75 000 invånare” hade det lägsta konsumtionsut-rymmet (80 000 kronor) år 2003. Hushållen i egnahem hade i Storstock-holm ett konsumtionsutrymme som var 68 000 kronor högre än i hyresrätt i ”Kommuner med färre än 75 000 invånare” och jämfört med bostadsrätt var motsvarande skillnad 50 000 kronor.
Konsumtionsutrymme per konsumtionsenhet efter att boendet är betalt år 2003. Medianvärden. 70 80 90 100 110 120 130 140 150
Hyresrätt Bostadsrätt Egnahem
1 000-tals kronor
Storstockhol Storgöteborg > 75 000 invn. < 75 000 invn.
Hushåll i egnahem hade, oavsett region, det högsta genomsnittliga konsumtionsutrymmet per konsumtionsenhet efter att boendet betalats år 2003. Den huvudsakliga förklaringen till deras högre ekonomiska standard var att dessa hushåll hade en relativt hög disponibel inkomst samtidigt som boendeutgifterna inte var väsentligt högre, jämfört med hushåll i hyresrätt och bostadsrätt. Samtidigt fanns en betydande skillnad i konsumtionsutrymme mellan hushåll i olika upplåtelseformer inom regionerna. Särskilt stor är denna skillnad i Storstockholm, där hushåll i egnahem hade i genomsnitt drygt 60 000 kronor högre konsumtionsut-rymme jämfört med hushåll i hyresrätt. Skillnaden i hushållens konsum-tionsutrymme mellan upplåtelseformerna inom regionerna minskade med regionens befolkningsstorlek och var lägst i ”Kommuner med färre än 75 000 invånare” (här var konsumtionsutrymmet 36 000 kronor högre i egnahem, jämfört med hyresrätt).
Definitioner
Boendeutgift
Hyresrätt: hyra Bostadsrätt: avgift,
+ kapitalutgifter (70 procent av ränteutgifterna för bostadslån), + schablonberäknad amortering på 2 procent av skuldbelopp för hushållets lån till bostaden.
Egna hem: fastighetsskatt,
+ driftsutgifter inklusive uppvärmning, + nettokapitalutgift =(ränteutgifterna brutto-räntebidrag) x 0,70, + schablonberäknad amortering på 2 procent av skuldbelopp för hushållets lån till bostaden.
+ 70 procent av tomträttsavgäld.
Boendeutgiftsprocent
Boendeutgift i procent av disponibel inkomst. Talet anger i procent den del av den disponibla inkomsten som går till att betala boendet.
Driftsutgifter
I driftsutgifter inkluderas även utgifter för uppvärmning.
Disponibel inkomst
faktorinkomst,
+ positiva transfereringar,
- negativa transfereringar (exklusive fastighetsskatt och korrigerad för skatteeffekt av boendet) Det förekommer hushåll med negativ disponibel inkomst.
Faktorinkomst
Summan av löneinkomst, företagarinkomst, inkomst från fåmansföretag, ränta och utdelning samt kapitalvinster.
Företagarinkomst
Beräknas som inkomst/underskott av näringsverksamhet.
Inkomst av kapital
Ränta, utdelning och kapitalvinst. Beräkningen görs brutto, dvs. inga avdrag får inverka.
Kapitalutgifter
I kapitalutgifter inkluderas 70 procent av ränteutgifter för bostadslån och tomträttsavgäld.
Kapitalvinst
Den eventuella vinst som uppkommer vid försäljning (realisering) av tillgångar, t.ex. aktier, fonder eller fastigheter. Fr.o.m. 1992 är kapitalvinsterna
bruttoberäknade. Tidigare års kapitalvinster omfattar enbart de beskattningsbara inkomsterna. Motsvarande begrepp för kapitalvinst var tidigare reavinst.
Konsumtionsenhet
För att göra jämförelser av t.ex. disponibel inkomst och ekonomisk köpkraft mellan olika typer av hushåll används ett viktsystem där konsumtionen är rela-terad till hushållets sammansättning. Den disponibla inkomsten divideras med den konsumtionsvikt som gäller för hushållet. I denna promemoria används den konsumtionsenhetsskala som Socialstyrelsen tidigare rekommenderat vid beräkning av socialbidrag. Konsumtionsenhet: Första vuxen 1,00 Sammanboende person 2 0,66 Övriga vuxna 0,83 Barn 0-3 år 0,48 Barn 4-10 år 0,57 Barn 11- 19 år 0,66 Konsumtionsutrymmet
Med konsumtionsutrymmet avses differensen mellan disponibel inkomst och boendeutgift.
Löneinkomst
Summan av löneutbetalningar under året. I begreppet lön ingår skattepliktiga förmåner och traktamenten som redovisas under lön i taxeringen.
Medianvärde
Det variabelvärde som ligger i mitten av en serie observationer ordnade i storleksordning.
Medelvärde
Beräknas genom summan av observationerna dividerat med antalet observationer.
Negativa transfereringar
är summan av skatt, betalt underhållsbidrag och återbetalda studielån.
Skatt
Redovisas exklusive egenavgifter för näringsverksamhet m.m. Egenavgifter och fastighetskatt på skattepliktiga fastigheter i näringsverksamhet dras bort från den slutliga skatten. Sjömansskatt läggs till. Allmän sjukförsäkringsavgift och allmän pensionsavgift ingår i begreppet skatt.
Skattefria transfereringar
är bland annat barnbidrag, studiestöd, bostadsbidrag och socialbidrag.
Skattepliktiga transfereringar
Huvudsakligen pensioner, sjukersättningar, föräldrapenning och arbetsmarkandsstöd.
Underskott av kapital
Summan av ränta och utdelning, kapitalvinst/kapitalförlust, skuldräntor, förvaltningskostnader och övriga omkostnader som redovisas under inkomstslaget kapital blir negativ. Underskottet medger skattereduktion i samband med skatteberäkningen. Skattereduktionen är 30 procent av underskott upp till 100 000 kr och 21 procent av det belopp som överstiger 100 000 kr. Motsvarande begrepp för kapitalvinst/kapitalförlust var tidigare
reavinst/reaförlust.
Övriga negativa transfereringar
Summan av betalt underhållsbidrag och återbetalda studielån.
Övrigt
För att få utgifter och kostnader i 2001 års priser används KPI och Konjunkturinstitutets prognos av KPI.
