EVA DAHLMAN
Kvinnliga pionjärer
osynliga i fotohistorien
Många kvinnor etablerade sig som fotografer redan änder 1860-talet.
De var porträtlfotografer. Deras verk är gömda i privata albu m, och själva
hårde förblivit osynliga i den svenska fotohistorien. Bertha Valerius och Rosalie Sjöman
var några av den tidens mest framstående porträttfotografei: Men Lotten von Dubens
dokximentationer av samer var ett uppdrag i vetenskapens tjänst.
Ända in på 1920-talet var fotograf oftast likty-digt m e d porträttfotograf. Porträttet har ofta setts över axeln som något schablonartat och osjälvständigt eftersom det måste smickra den avporträtterade. Men ateljéfötografien passade kvinnliga fotografer eftersom de kun-de k o m b i n e r a yrkesarbetet m e d familjelivet.
De llesta kvinnliga fotografers verk är alltså dolda i d e n privata sfären. Man måste vara en mycket framgångsrik porträttfotograf för att överhuvudtaget bli i h å g k o m m e n , men d e kvinnliga yrkesutövarna u p p m ä r k s a m m a d e s ändå inte i n å g o n större utsträckning. Många kvinnliga fotografer h a r också gömts u n d e r firinabeleckningen, e f t e r t r ä d a r e eller u n d e r m ä n n e n s n a m n o m d e h a r varit gifta m e d fotografer.
Fotografm kom
snabbi till Sverige
Daguerres u p p f i n n i n g , daguerrotypin, pre-senterades för första g å n g e n i b ö l j a n av 1839 i Paris. En direkt positiv bild k u n d e nu fram-ställas på en försilvrad kopparplåt. Det tog bara tre veckor i n n a n tidningsreferaten nåd-de Sverige. Den 19 augusti s a m m a år presen-terades m e t o d e n vid ett stort möte, arrange-rat av Konst- och Vetenskapsakademierna i Paris. I n o m loppet av fyra m å n a d e r kom Daguerres instruktionsbok ut i 29 upplagor pä sex språk. Den svenska översättningen publicerades julen 1839.'
U n d e r daguerrotyp-perioden verkar del inte ha f u n n i t s några kvinnliga fotografer. Men när k o l l o d i u m - m e l o d e n slog igenom i
slutet av 1850-talet, b ö r j a d e d e första kvinnli-ga fotograferna etablera sig. Glasnekvinnli-gativet överdraget m e d kollodium, den så kallade våtplåten, innebar en revolution inom foto-grafm. Daguerrotypen är unik och kan inte mångfaldigas. Med kollodiununetoden var det möjligt att framställa ett obegränsat antal kopior från varje negativ.
I Göteborg h a d e den unga målarinnan
Marie Kin»berg varit m e d redan när
pappers-negativen lanserades 1851 av porträttmålaren Benclixen och litografen Adolph Meyer från Tyskland. Hon blev elev hos Bendixen och redan senare samma år började h o n utföra "Porträttering g e n o m Fotografi i enlighet med H e r r Bendicksons m e d d e l a d e undervis-ning".1'
Kvin n liga fotograJer
ofta från medelklassen
H u r många kvinnliga fotografer fanns del på 1860- och 1870-talen och vilken b a k g r u n d hade de?
Det finns för få undersökningar för att man ska k u n n a dra några riktiga slutsatser. Men vi vet ati det fanns kvinnliga fotografer i Dalarna, i Västerbotten, i Ö r e b r o län liksom i Stockholm.1 Även i Norge var fotografyrket tidigt etl kvinnoyrke. ' I Finland har fotohis-torikern Sven I Iirn undersökt d e första foto-graferna och deras bakgrund." Utifrån hans undersökningar kan man antagligen dra vissa slutsatser om svenska förhållanden u n d e r samma lid. De finska kvinnliga foto-graferna var såväl konstnärligt som
affärsmäs-46
sigt f r a m g å n g s r i k a o c h h a d e e n betydelsefull roll n ä r det gäller a t e l j é f o t o g r a f i e n s u t b r e d -ning. U n d e r d e n äldsta p e r i o d e n f r a m (ill och m e d 1870 f a n n s 120 yrkesverksamma f o t o g r a f e r i Finland. Tolv av d e m var kvin-n o r , m e d eller u t a kvin-n familj. D e flesta h a d e etl biyrke, det vanligaste var konstnärlig verk-s a m h e t , oftaverk-st verk-som p o r t r ä t t m å l a r e . En viktig a n l e d n i n g till att kvinnor valde fotografyrket var att d e n a k a d e m i s k a b a n a n var stängd för d e m . De borgerliga k v i n n o r n a valde f r a m f ö r allt fria yrken som skådespelerska, k o n s t n ä r , musik- eller d a n s l ä r a r i n n a eller fotograf.
Även i Sverige tycks m å n g a av d e första kvinnliga f o t o g r a f e r n a h a h a f t en medel-klassbakgrund.' De manliga f o t o g r a f e r n a där-e m o t k o m f r å n vitt skilda miljödär-er. I motsats till a n d r a h a n t v e r k var fotografyrket inte spärrat f ö r kvinnor. Det var o b r u t e n m a r k på s a m m a sätt som b e f a t t n i n g a r n a i n o m j ä r n -vägs-, post- och telegrafväsendet.
En ä n d r a d f ö r o r d n i n g 1846 beviljade kvin-n o r kvin-n a s a m m a hakvin-ntverksrätt som m ä kvin-n kvin-n e kvin-n samt en b e g r ä n s a d h a n d e l s r ä t t . Efter 1864 års n ä r i n g s f r i h e t s f ö r o r d n i n g f a n n s d e l på d e n privata sektorn inga f o r m e l l a s p ä r r a r för k v i n n o r n a och d e e t a b l e r a d e sig i b e t y d a n d e skala f r a m f ö r allt s o m s m å f ö r e t a g a r e . De gifta k v i n n o r n a fick. o m m a n n e n g o d k ä n d e del, behålla tidigare förvärvat näringstill-stånd. Från och m e d 1874 fick också en gift kvinna rält att f ö r f o g a över sin inkomst.s Men sällan blev fotografyrket ett verkligt alternativ till ä k t e n s k a p e t som försörjnings-källa. M å n g a kvinnliga f o t o g r a f e r u p p h ö r d e m e d sin fotografiska v e r k s a m h e t n ä r d e gifte sig.
Branschorganisationer
med manlig dominans
Minst f y r a h u n d r a kvinnliga f o t o g r a f e r var v e r k s a m m a i Sverige mellan 1860 och 1920." Ä n d å var det bara två, f r ö k n a r n a /•.' och V (elln
W) Tideslrövi f r å n S t o c k h o l m , som d e l t o g n ä r
Svenska F o t o g r a f e r n a s F ö r b u n d b i l d a d e s 1895."' I Fotografiska F ö r e n i n g e n , som först o r g a n i s e r a d e a i n a t ö r f o l o g r a f e r m e n e f t e r stri-d i g h e t e r också professionella f o t o g r a f e r , var d e t nästan en total m a n l i g d o m i n a n s . Det
första året, 1888, blev 65 p e r s o n e r m e d l e m -m a r . T r e var kvinnor, " f r u a r n a " Anna Hwass o c h Wilhelmina Skogh samt " f r ö k e n , f o t o g r a f '
Emma Schenson. D o k t o r i n n a n A n n a Hvvass
val-d e s till s u p p l e a n t i styrelsen 1888, m e n blev inte omvald å r e t d ä r p å . U n d e r d e f ö l j a n d e 33 å r e n f a n n s det inte n å g o n kvinna i styrel-s e n . "
Hedvig Söderström blev d e n första k v i n n a n
som e t a b l e r a d e sig s o m p o r t r ä t d ö t o g r a f i S t o c k h o l m , troligtvis r e d a n 1857. H e n n e s ateljé låg på D r o t t n i n g g a t a n 25, o c h h ä r ar-b e t a d e h o n å t m i n s t o n e till 1860. Sophie
Ahl-bom b ö r j a d e sin v e r k s a m h e t på
Malmtorgs-g a t a n 5, troliMalmtorgs-gtvis i slutet av 1863. T r e år sena-re återgick h o n till sitt g a m l a yrke som gra-völ.1-' '
Både Hedvig S ö d e r s t r ö m o c h S o p h i e Ahl-b o m var " m a m s e l l e r " vilket Ahl-b e t e c k n a d e att d e var ogifta , icke adliga o c h f r ä n m e d e l k l a s s e n . H ä l f t e n av d e 14 första kvinnliga fotografer-na i S t o c k h o l m var "mamseller", en -
Caro-lina von Knorring - var adlig o c h gifte sig
aldrig. Två var ä n k o r o c h e n var gift m e d e n fotograf. B a k g r u n d e n f ö r d e å t e r s t å e n d e är inte k ä n d .
R e d a n på 1860-talet f a n n s 14 k v i n n o r b l a n d S t o c k h o l m s 100 r e g i s t r e r a d e fotogra-fer. Det f a n n s också e n del s o m inte var regis-t r e r a d e . De flesregis-ta a r b e regis-t a d e b a r a e n k o r regis-t a r e tid som f o t o g r a f e r . En b i d r a g a n d e orsak var säkert att d e börjat sin v e r k s a m h e t u n d e r a n d r a h ä l f t e n av 1860-talet, d å d e t var en ö v e r e t a b l e r i n g av f o t o g r a f e r .
Porträttet populärt
inom borgarklassen
R e d a n i slutet av 1860-talet h a d e priset för ati låta sig f o t o g r a f e r a s sjunkit drastiskt. ''' Men b r u k e t ati ta sitt p o r t r ä t t var mycket en social fråga. H o s b ö n d e r o c h s m å f o l k var det inte lika vanligt att låta sig förevigas f ö r att byta bilder m e d släkt o c h v ä n n e r . Främst var detta p o p u l ä r t i n o m b o r g a r k l a s s e n . Portättmåle-riets s t a n d a r d p o s e , ärvd via d a g u e r r o t y p i n , levde kvar på visitkortet. Det h ö g b o r g e r l i g a p o r t r ä t t e t krävde en självsäker p o s e o c h en värdig h å l l n i n g som r a m a d e s in av etl drape-ri, en pelare eller e n vacker stol i a t e l j é n .
1860talets visitkort visade nästan g e n o m -g å e n d e p e r s o n e n i helfi-gur. Mot slutet av de-cenniet b ö r j a d e bröstbilden tränga in och den d o m i n e r a d e sedan på 1870-talet Nu kräv-de kräv-de allt större ansiktena retuschering, fram-för allt fram-för att fram-försköna d e n avporträtterade. Men d e n var också nödvändig för att korri-gera negativens "färgblindhet", som till exempel överdrev r ö d a kinder och små blem-mor.14 Pä d e större ateljéerna f a n n s ofta åtta till tio kvinnliga biträden som arbetade m e d att retuschera.
Utbildningen till fotograf varierade. Många började som elever eller retuschöser/re-tuschelever för att s e n a r e bli fotografer. De fick betala för sin utbildning. Det förekom att dessa kvinnliga elever eller retuschöser sedan tog över företaget när innehavaren av ateljén slutade. Det var också vanligt att foto-grafdöttrar "ärvde" yrket efter fäderna. En del försökte läsa sig till h u r k a m e r o r fungera-de och h u r m ö r k r u m s a r b e t e t gick till, m e n det f a n n s få böcker i ä m n e t . Först på 1880-talet e r b j ö d s kurser i fotografi.
Även för d e framgångsrika var det på råt-plåtarnas tid omöjligt alt arbeta hela året med p o r t r ä t t f o t o g r a f e r i n g i ateljé.1' U n d e r v i n t e r m å n a d e r n a var det för mörkt, våtplåtar-nas ringa ljuskänslighet g j o r d e alt expone-ringstiderna blev alltför långa och fotografen löpte en stor risk att misslyckas m e d avport-rätteringen. Arbetet i ateljén avslutades där-för i o k t o b e r eller senast i n o v e m b e r och bör-jade åter i mars. Det var alltså nästan nödvän-digt att fotografen h a d e något a n n a t yrke alt falla tillbaka på - eller alt v e d e r b ö r a n d e var delvis försörjd.
Övergav fotografiet
för por trät hnäleriet
I s e p t e m b e r 1863 a n n o n s e r a d e mamsell
Berllui Valerius att h e n n e s fotografiska ateljé
äter ö p p n a t s i lnisei på Mäster Samuelsgatan 51 Ii. H o n h a d e etablerat sig d ä r året före, 38 är gammal."' Aurora Valeria Albertina (Bertha) Valerius var d o t t e r lill kanslirådet och skalden j o h a n David Valerius och Aurora Christina Ingell. H o n h a d e först
stu-Berllui Valerius: porträtt av prinsessan Lovisa 1851-1926, Bernadoltebibliolekel.
derat vid Konstakademien och 1852 gjort en lång studieresa till bland a n n a t Dusseldof, Dresden och Paris. Å t e r k o m m e n till Stock-holm började hon måla porträtt. Hösten
1860 reste Bertha Valerius på nytt till Paris. D e n n a gång följde hon med sångerskan Kristina Nilsson som "förkläde". I Paris fört-satte h o n också sin utbildning som porträtt-målare och här kom h o n i kontakt m e d foto-grafien. När h o n kom h e m ö p p n a d e h o n sin fotografiska ateljé och slog snabbt igenom som porträttfotograf.1' 1864 var h o n den för-sta kvinnan som blev kungliga porträttleve-rantör. Mathias Hansen var då d e n mest anli-tade fotografen hos Karl XV, m e n även August Roesler, Martin Josephson och Johannes Jaeger h a d e introducerats av kimg-en.I S
Bertha Valerius deltog också i d e n stora industriutställningen 1866 i Stockholm. Där fanns en hel fotografisk sektion, där också Mathias Hansen, Eurenius & Quist. J o h a n n e s Jaeger och August och Ernst Roesler var
48
med. Alla var d e representanter för d e mest kända ateljéerna i Stockholm.
1867 flyttade Bertha Valerius från Mäster Samuelsgatan till en ateljé i hotellet La Croix vid Brunkebergs torg 15. H o n var nu etablerad i ett o m r å d e m e d ateljéer som de h ö g r e stånden och den välsituerade medel-klassen besökte. De låg i en triangel mellan Röda b o d a r n a , Brunkebergs torg och Gustaf Adolfs torg. Här log Bertha Valerius f r a m f ö r allt porträtt, m e n i h e n n e s ateljé gjordes också mosaikbilder eller vad vi i dag kallar collage. Fotografen klippte itu visitkortsbil-d e r och klistravisitkortsbil-de bitarna i stora m o n t a g e som avfotograferades och kopierades i visit-kortsformat. Bertha Valerius g j o r d e till exem-pel ett collage bestående av borgarståndets 72 riksdagsledamöter 1862 och 1863."J
På 1860-talet var det också populärt m e d så kallade dubbelgångarebilder. De var kom-plicerade att framställa och det krävdes en absolut precision för att skarven mellan hal-vorna inte skulle störa. För att få f r a m den speciella effekten i dubbelgångarebilden kräv-des en viss regi så att "de två" m o d e l l e r n a konverserar eller visar någon a n n a n f o r m av kontakt. Bertha Valerius gjorde m å n g a såda-na bilder.""
Trots sina f r a m g å n g a r inom fotografiens o m r å d e sökte Bertha Valerius sig tillbaka till porträttmåleriet. H o n stängde sin fotoateljé, troligen o m k r i n g 1880. Som porträttmålare blev h o n också framgångsrik. H o n målade "sirliga och konventionella" porträtt i olja eller pastell av bland a n d r a Karl XV och Oskar II.21
Bertha Valerius gifte sig aldrig. H o n dog 1895, 71 år gammal. I Nordiska museets sam-lingar finns vissa av h e n n e s porträttfotografi-er samt h e n n e s palett av b r u n t trä med färg-rester och två penslar. Här finns också ett fotografi av en tavla m e d Kristusmotiv vilken Bertha Valerius lär ha fått inspirationen till på spiritistisk väg."
En av Stockholms
bästa por trättfotografer
Rosalie Sjöman tillhörde också eliten inom
fotografkåren på 18(i0- och 70-talen. H e n n e s
d o t t e r Alma h a r berättat att m o d e r n var en mycket skicklig och u p p m ä r k s a m m a d foto-graf. Några av m o d e r n s manliga kolleger stördes av detta, och när d e på en utställning såg h e n n e s fotografier utbrast d e "dessa bil-d e r h a r h o n inte gjort själv."2 1
Rosalie Sjöman f ö d d e s i Kalmar 1833.-' H e n n e s far, J o h n Peter Hammarqvist, var kofferdikapten, dvs kapten vid Handelsflot-tan. Tjugotvå år g a m m a l gifte h o n sig m e d k o f f e r d i k a p t e n e n Sven Sjöman som var tret-ton år äldre. Paret flyttade till Stockholm. 1857 f ö d d e s sonen Sven och tre år senare ä n n u en son. Familjen b o d d e först på Söder m e n flyttade i oktober 1860 till Djurgårds-varvet, då m a n n e n fått anställning som ång-båtskapten. Aret d ä r p å f ö d d e s d o t t t e r n Alma. Sven Sjöman avled d e n 7 m a j 1864. Döds-orsaken uppgavs vara alkoholism.
Rosalie Sjöman var n u 31 år gammal e n s a m m e d tre barn, sju, fyra och två år gamla. Den 15 n o v e m b e r flyttade h o n m e d b a r n e n till Drottninggatan 42 i Klara försam-ling d ä r d e n välkände fotografen Carl Johan Malmberg h a d e sin ateljé. H o n måste tidiga-re haft konktakt m e d h o n o m och antagligen varit h a n s assistent eftersom h o n nu k u n d e etablera sig som fotograf.
Malmbergs ateljé var en av d e första som byggts i Stockholm, r e d a n 1859. Den var ovanligt stor m e d en längd på 13 meter, u p p till takåsen var det 5 meter. Kanske f a n n s det också etl litet separat r u m i ateljén. Dessa första ateljéer var dagsljusateljéer, först mot slutet av 1800-talet b ö r j a d e m a n införa skilda konstljuskällor.2'''
Ryktet om Rosalie Sjömans skicklighet spreds snabbi och h o n blev e n av stadens mest ansedda porträttfotografer. H o n h a d e eu tiotal anställda och k u n d e så s m å n i n g o m ö p p n a filialer i Kalmar, Halmstad och Vaxholm.
Rosalie Sjöman var mångsidig och kunnig. Bland annat u t f ö r d e h o n d e pä k o n t i n e n t e n så p o p u l ä r a emaljfotografierna som framställ-des g e n o m att fotografiets yla överdrogs med en tunn h i n n a av kollodium.-'1 På så sätt upp-n å d d e s eupp-n glaupp-nsighel som likupp-nar vår lids hög-glansiga fotografier.
50
I h e n n e s ateljé utfördes också d e p o p u l ä r a färgläggningarna av fotografier. 1 Nordiska museet finns flera exempel på h e n n e s färg-lagda porträtt, f r a m f ö r allt av kullor i folk-dräkt från olika dalasocknar. Artur Hazelius köpte in tjugosex fotografier redan 1877, fyra år efter att han ö p p n a t sitt m u s e u m på Drottninggatan i Stockholm."' Porträtten i visitkortsformat ät rubricerade som "allmo-ge" och visar u p p d e n "bild" av allmogen som museet samlade in. På Kungliga biblioteket finns också exempel på de ståndsmässiga porträtt som f r a m f ö r allt bidrog till Rosalie Sjömans försörjning.
1875 gifte h o n om sig m e d fotografen Gustaf Fredrik Diehl som h a d e varit verksam bland a n n a t i Viborg i Finland, Åmål och Arvika. Ett halvt år senare föddes en son och och 1877 en dotter. 1881, fyrtioåtta år gam-mal, flyttade Rosalie Sjöman med sina fem barn från m a n n e n och ö p p n a d e en ateljé på Regeringsgatan 6. Aret d ä r p å skildes de.
I början av 1880-talet tog h o n del som bli-vit h e n n e s mest kända fotografi. Det är ett u n d e r b a r t vackert porträtt av dottern Alma omgiven av rosor. Rosalie Sjöman i n e h a d e ateljén på Regeringsgatan till och med 1905. H o n avled 1919, 86 år gammal.
Bertha Valerius och Rosalie Sjöman är bara två exempel på tidiga kvinnliga och framgångsrika fotografer. I Uppsala f a n n s
Emma Schenson som först utbildat sig till
akva-rellmålarinna och sedan delade sin tid mel-lan fotografien och mel-landskapsmåleriet. I Malmö verkade Hilda Sjölin, som 1860 blev stadens första kvinnliga fotograf och sedan d o m i n e r a d e m a r k n a d e n där. Wilhelmina
Lagerholm, som från början var konstnär och
målade porträtt, ö p p n a d e 1862 en ateljé i Ö r e b r o . Men det fanns många, m å n g a andra.
Amatör med
forskningsuppdrag
Medan Bertha Valerius och Rosalie Sjöman var professionella och försörjde sig pä sin fotografi var Lotten, von Diiben amatör. Lotten var ett s m e k n a m n för Carolina Charlotta Mariana, född von Bahr 1828.'"* Föräldrarna var majoren Robert von Bahr och
friherin-Lotlen von Du hen: Maria NiLsdotter med sina barn, 1871. Nordiska museets arkiv.
n a n Eva Carolina Akerhielm af Margrele-lund.
1857 gifte h o n sig m e d f r i h e r r e Gustaf von Diiben. H a n var m e d i c i n e d o k t o r och profes-sor i patologisk a n a t o m i vid Karolinska insti-tutet i Stockholm. 1868 b ö r j d e h a n samla material för att ge ut en katalog över institu-tets samlingar av lapska kranier. Katalogen skulle illustreras m e d bilder tagna av Lotten von D u b e n . Troligtvis h a d e h o n kommit i kontakt m e d d e n n a typ av fotografering g e n o m Carl C u r m a n . s o m 1861 h a d e ställt i o r d n i n g en ateljé för medicinsk fotografe-ring i det hus d ä r paret von D u b e n bodde. C u r m a n blev senare en av våra främsta ama-törfotografer. Men Lotten von D u b e n skall också ha lärt sig fotografera av en släkting m e d egen ateljé.
Den tredje juli 1868 reste paret von Duben från Stockholm med å n g b å t e n Njord. Målet för d e n n a första lappmarksexpedition var Lule lappmark d ä r samiska b ä r a r e lastade h e n n e s tunga fotografiska u t r u s t n i n g i näver-kontar.
Uppgiften som e x p e d i t i o n e n s fotograf var mycket komplicerad. O m e d e l b a r t inför varje
f o t o g r a f e r i n g p r e p a r e r a s negativen m e d joderat k o l l o d i u m . E x p o n e r i n g o c h framkall-n i framkall-n g m å s t e ske m e d a framkall-n p l å t e framkall-n f o r t f a r a framkall-n d e är våt e f t e r s o m v å t k o l l o d i u m n e g a t i v e n är ljns-känskliga b a r a sä l ä n g e s o m e m u l s i o n e n är fuktig. Minsta f e l g r e p p kan förstöra allt.
Lotten von D u h e n a n v ä n d e sig av en stereo-kamera o c h f o t o g r a f e r a d e s a m e r n a först f r a m i f r å n , s e d a n i profil. H o n skulle själv knappast h a låtit sig f o t o g r a f e r a s på s a m m a sätt. I h e n n e s kretsar g j o r d e s i n s m i c k r a n d e porträtt av k v i n n o r i h e l f i g u r , k l ä d d a i vackra k l ä n n i n g a r .
Uppmärksammades
internationellt
1871 g j o r d e Gustaf o c h L o t t e n von D u h e n ä n n u e n resa till L a p p l a n d . M a n n e n h a d e då b e a r b e t a t d e t material h a n tidigare h a d e samlat in o m f j ä l l s a m e r n a o c h b e h ö v d e kom-pletteringar o m skogs- o c h nybyggarsamer, som var b o s a t t a i o m r å d e t mellan Vindel-älven o c h Lule älv i Sorsele, Pite och Lule l a p p m a r k e r . På d e n n a resa h a d e h u s t r u n m e d sig två k a m e r o r , s t e r e o k a m e r a n och en k a m e r a m e d våtplåtar i f o r m a t e t 20x13,5 c m . Mellan tio o c h tolv b ä r a r e k å n k a d e på utrust-n i utrust-n g e utrust-n s o m b å d e var t u utrust-n g o c h s k r y m m a utrust-n d e .Bland a n n a t b a r d e på ett speciellt m ö r k r u m -stält d ä r plåtarna framkallades.
Efter dessa resor gav Gustaf von Dtibcn ut d e n o m f a t t a n d e p u b l i k a t i o n e n Om I a/t/iland
och iMpjmme, företrädesvis de svenske, i.tluio-grafiske studier, 1873, som är en klassiker
i n o m s a m e f o r s k n i n g e n . Lotten von Dtibens fotografier från d e b å d a r e s o r n a t j ä n a d e som förlagor till d e träsnitt s o m illustrerade b o k e n . På d e n tiden var det ä n n u inte möj-ligt att å t e r g e fotografier i tryck. H o n lvade dessutom fotograferat en m ä n g d samiska f ö r e m å l , vilka också avbildades i b o k e n .
Lotten von D u b c n h a d e också tidigt kon-takt m e d A r t u r Hazelius, Nordiska m u s e e t s och Skansens skapare. För h a n s r ä k n i n g tog h o n bilder av h a n s släktingar. De kläddes ut i lapska d r ä k t e r och o m b a d s inta olika p o s e r på skidor eller i en ackja. Bilderna togs i e n ateljé, vilken vet m a n inte.
A r t u r Hazelius a n v ä n d e b i l d e r n a n ä r h a n a r r a n g e r a d e p a n o r a m a t "Höstflyttning i Lule l a p p m a r k " på d e n Skandinavisk-etnografiska samlingen 1874 . De i n s p i r e r a d e även skulp-t ö r e n C.A. S ö d e r m a n n ä r h a n m o d e l l e r a d e ansiktena på d e d o c k o r som ingick i a r r a n g e -m a n g e t . S c e n e n väckte stor u p p -m ä r k s a -m h e t och visades dessutom s e n a r e vid världsutställ-n i världsutställ-n g a r världsutställ-n a i Paris 1878 och C h i c a g o 1893.
52
Lotten von D u b e n s fotografier av samer in-gick i d e n tidens tradition av antropologiska bilder. På samma glasplåt fotograferade h o n sin modell både framifrån och från sidan. I n d i a n e r och andra folkslag avbildades på samma sätt i del tidiga fotografier av främ-m a n d e kulturer sofräm-m finns bevarade i antro-pologiska samlingar.
Lotten von Dtiben tog också m å n g a natur-bilder u n d e r d e båda resorna till Lappland. H o n var en av d e första som fotograferade d e svenska fjällen och vattenfall som Har-språnget och Stora Sjöfallet. I motsats till a n d r a fotografer (främst norska) som vid d e n n a tid fotograferade landskap b e h ö v d e h o n inte tänka på att sälja sina bilder, även o m en del av d e m skulle användas som förla-gor till illustrationer i Gustafs bok. Men h o n fotograferade säkert en hel del för att h o n tyckte o m det och ville ha privata m i n n e n från resorna.
Lotten von Diiben dog 1915, 87 år gam-mal. H o n h a d e då varit ä n k a sedan 1892. Då paret inte h a d e några barn, överlämnades h e n n e s fotografier till Nordiska museet. H ä r förvaras de tillsammans m e d d e fotografier Lotten von Diiben själv skänkt m e d början 1874. I museet finns också små "böcker" eller album h o n låtit tillverka. I dessa lade h o n "stereobilder" med naturmotiv samt någon enstaka bild av samer och själva expeditio-nen. H o n skänkte dessa album till bekanta, som fick uppleva d e n h i s n a n d e känlan av atl betrakta tredimensionella bilder i sina stereo-skop.
Lotten von Diiben tog sina bilder u n d e r en tid när fotografi i regel var liktydigt med porträttfotografi i ateljé eller vackra vyer av städer. Eftersom hon inte idealiserade samer-na får h e n n e s bilder e n a n n a n dimension än m å n g a a n d r a från d e n här tiden. Många är närbilder, d ä r ansiktet d o m i n e r a r . Det är män och kvinnor, åldrade i förtid, som får oss alt f u n d e r a över deras livsvillkor. En del är g r u p p b i l d e r som visar samer i den miljö d e levde. Bilderna har något av reportage-och d o k u m e n t ä r f o t o g r a f i över sig. Inom den genren h ö r Lotten von Diiben till pionjärer-na.
Folohistorien har
glömt kvinnorna
Bertha Valerius, Rosalie Sjöman och Lotten von Diiben var f o t o p i o n j ä r e r i Sverige. Deras arbete är en viktig del av svensk fotohistoria, m e n d e h a r inte fått något u t r y m m e i Den
svenska folografins historia Bertha Valerius och
Rosalie Sjöman o m n ä m n s m e d a n Lotten von D u b e n överhuvudtaget inte finns m e d . De som skrivit om fotografi och fotografer har tydligen ansett att d e manliga f o t o g r a f e r n a s arbeten är intressantare. De kvinnliga foto-grafernas historia väntar ä n n u på att skrivas!
NOTER ' S ö d e r b e r g , Rolf o c h Rittsel, Pär, s 8 . 2 Bäckström, H e l m e r o m kvinnliga f o t o g r a f e r i Stock-h o l m på 1850-ocStock-h 60-talen. 1 S ö d e r b e r g , Rittsel . s 30. 4 Se A n d e r s s o n 1980. T h o r 1986, Bäckström 1926. V ä s t e r b o t t e n 1982. ' Se B o n g e , S u s a n n e , s 14 .
f' F ö l j a n d e stycke baseras på H i m , Sven, s 6 3 - 65.
' Se till e x e m p e l Bäckström, H e l m e r s 6 3 - 6 5 o c h Papp, David, s 102.
" Quist, 30 och 104.
F ö r t e c k n i n g över svenska p o r t r ä t l f o l o g r a f e r i kungliga bibliotekets samlingar.
" ' T h o r , Clas, s 18.
" Persson, Maja Lisa, s 7 - 8 o c h F b t o g r a f i c n i Sverige s
12 Bäckström, H e l m e r , s 63-65.
1:1 Stycket g r u n d a s på D a h l m a n , Eva , s 18 - 19.
'1 S ö d e r b e r g o c h Rittsel, s 37.
' ' F ö l j a n d e r e s o n e m a n g g r u n d a r sig på H i r n , Sven a.a. och gäller finska f ö r h å l l a n d e n , m e n s a m m a slutsatser b ö r k u n n a d r a s för svenska f ö r h å l l a n d e n . "' Bäckström, H e l m e r , s 6 3 o c h 64. '' Svenskt k o n s t n ä r s l e x i k o n , s 572. IK S ö d e r l i n d , Solveig, s 80. 19 S ö d e r b e r g o c h Rittsel, s 44. 20 S ö d e r b e r g o c h Rittsel "' Svenskt k o n s t n ä r s l e x i k o n , s 572. 22 Nordiska m u s e e t s f ö r e m å l s d a t a b a s o c h h u v u d l i g g a r c . Sidwall o c h Wigh, s 126.
2 1 Bibliografiska u p p g i f t e r , S t o c k h o l m s stadsarkiv, Maria.
Hedvig E l e o n o r a o c h Klara församlings arkiv, rott mansarkivet.
Sikorski, Michal, Fotoatljéer i S t o c k h o l m , s 12 o c h 28.
20 Sidwall o c h Wigh, s 126.
Nordiska m u s e e t s f ö r e m å l s d a t a b a s o c h h u v u d l i g g a r c . •'* D e n n a f r a m s t ä l l n i n g bygger på D a h l m a n , Eva s 3
27, samt I Iellsten, Per, s 27 - 32.
Fleming, Paula h a r skrivit o m av-fotografering av india-n e r , s 7 0 - 7 1 .
OTRYCKTA KÄIJ.OK
S t o c k h o l m s stadsarkiv:
Maria, H e d v i g Kleonora o c h Klara iörsamlings arkiv. rolcinansarkivel.
Nordiska m u s e e t :
Föremålsdatabas, h u v u d l i g g a r e
Persson, Maja Lisa, "Fotografiska F ö r e n i n g e n 1888 -1920", u p p s a t s för p å b y g g n a d s k u r s i konstvetenskap, konstvetenskapliga i n s t i t u t i o n e n , S t o c k h o l m s universi-tet, 1984. (stencil)
Sikorski, Michal, "Fotoateljéer i S t o c k h o l m . Konstruk-tionstyper m e l l a n 1855 o c h 1915", uppsats lör För-d j u p n i n g s k u r s i konstvetenskap, konstvetenskapliga institutionen, S t o c k h o l m s universitet, 1983(stencil). Söderlind, Solfrid, Fotohistoria i N o r d e n .
Resonerande-bibliografi över källor o c h fotohisiorisk forskning r ö r a n d e p e r i o d e n 1839-1865. A r b e t s r a p p o r t 1990:4, T e m a K o m m u n i k a t i o n , Universitetet i L i n k ö p i n g
(stencil).
IJITKRATUR
Andersson, I n g r i d , Dalarna i Kvinnominne. Kvinnoyrken i bilder kring sekelskiftet. D a l a r n a s m u s e u m . Historie-verkstaden 1, Falun ,1980.
Bonge, S u s a n n e , Eldre norske fotografer. F o t o g r a f e r och a m a t o r l ö t o g r a f e r i N o r g e IVem til 1920, Bergen 1980. Bäckström. H e l m e r , "Kvinnliga f o t o g r a f e r i S t o c k h o l m
på 1850-och 60-laleu", Nordisk Tidskrift för Fotografi l lälte 4 1926 n r 108, s 62 - 65.
Campbell, Ann-Mari o c h G a u f f i n , Monica, Fotografer i
Oikelljunga. Skrifter utgivna av Orkclljmiga H e m
-bygdsförening 21, BTJ Tryck, L u n d 1992.
D a h l m a n , Eva, L o t t e n VOII D u b c n , / Laft/iland, Alfabcla, 1991.
Fleming, Paula, " I n d i a n e r på glasplät - t r a d i t i o n e n att f o t o g r a f e r a i n d i a n e r " i J a c o b s o n , Claes-Håkan. Rasebud
Sinux. Ett folkslagiförvandling, S t o c k h o l m 1989. s. 61-82.
Fotografien i Sverige o c h Fotografiska F ö r e n i n g e n S t o c k h o l m . Minnesskrift vid Föreningens 50-ärsjubileuin. S t o c k h o l m 1938.
Förteckning över svenska fmrträttfotografer i Kungt. bibliotekets samlingar u p p r ä t t a d i n o m KB:s k a n bildsektion.
Kungliga biblioteket r a p p o r t n r 19, S t o c k h o l m 1992. f l i r n , Sven, "1800-talets f o t o g r a f e r i F i n l a n d " i Kan vi
stole /«/ fotografiene? F ö r e d r a g h o l d l på Nordisk
Foto-historisk s y m p o s i u m ]eloy 1980. Norsk FotoFoto-historisk F ö r e n i n g . O s l o 1981, s 62 - 67.
"Kvinnliga f o t o g r a f e r i V ä s t e r b o t t e n " i Västerbotten n r 1/1982. V ä s t e r b o t t e n s läns h e m b y g d s f ö r e n i n g . UTAB. U m e å . 1982.
l';i|>p. David, " F o t o g r a f e r pä G o t l a n d u n d e r 1800-lalel" i
('utländskt arkiv. 1971 s 8 1 - 104.
Ovist, G u n n a r . "Konsten att blifva e n g o d Hicka",
Kvinnoliistoiiska ufi/isatser, S t o c k h o l m 1978.
Söderberg, Rolf o c h Rittsel, Pär, l)< n svenska Jotogiafins
historia 1840-1940, B o n n i e r s . S t o c k h o l m 1983. Svenskt konstnärslexikon, artikel o m Albertina Valerius,
Allheiiis förlag, M a l m ö 1967.
Sidwall, Åke o c h Wigli. I.cil. Hrirkstriiins Hilda! Professor H e l m e r Bäckströms lötografihistoriska samling i Fotografiska Museet. Fotografiska Museet, S t o c k h o l m . 1980.
Söderliiul. Sollrid. 1'ololiildrii: Historien i nuet - nuet i
liisto-lien, Tcilia k o m m u n i k a t i o n . I niversitetet i Linköping.
1989.
T h o r , Clas. Ljusris hemligheter - KvinnligI folttgrnfi IShl
I9S6, M o r g o n s t j ä r n a n s förlag, 1986.
S U M M A R Y
S o m e 4 0 0 w o r n e n p l i o t o g r a p l i e r s w o r k e d in S w e d e n b e t w e e n tlie years 1 8 6 0 a n d 1930. Yel o n l y a f e w w e r e a m o n g i h e l o i i n d e r s til i h e P h o t o -g r a p h i c S o c i e t y in 1 8 8 8 a n d t h e A s s o c i a t i o n o f S w e d i s h P l i o t o g r a p l i e r s in 189"». N o t very m a n y w o n i e n p l i o t o g r a p l i e r s are m e n t i o n e d in The History of Swedish Pliolography. A w o m a n p h o t o -g r a p h e r w o u l d s o m e t i m e s c o n c e a l h e r b i i s i n e s s u n d e r a firni n a m e l i k e " S u c c e s s o r to...", o r t t n d e r h e r h u s b a n d ' s n a m e il" s h e w a s m a r r i e d t o a plio-t o g r a p l i e r . Iplio-t s e e m s i h a i i h e p i o n e e r s a m o n g plio-t h e w o n i e n p l i o t o g r a p l i e r s c a n i e tnostlv f r o m t h e m i d d l e classes. O f t h e first f o i t r t e e n w o n i e n p l i o -t o g r a p l i e r s in S -t o c k h o l m , hall w e r e "mamsels", m e a n i n g at t h e t i m e that t h e y w e r e u n m a r r i e d y o u n g l a d i e s a l t h o n g h n o t o f n o b l e b i n h . T h e p l i o t o g r a p h e r ' s trade w a s n o t a real a l t e r n a t i v e t o m a r r i a g e , witli r e s p e c t t o e a r n i n g a living. M a n y w o n i e n p l i o t o g r a p l i e r s g a v e ttp t h e i r b u s i n e s s e s w h e n t h e y g o t m a r r i e d . As late as t h e 19'20s, a p h o t o g r a p h e r w a s usually ahvays a portrait p h o t o -g r a p l i c r . M a n y o f t h e w o n i e n p l i o t o -g r a p l i e r s d i d m o s t l y portraits, s i n c e s t u d i o w o r k c o u l d b e c o m b -i n e d w-itl-i m -i n d -i n g h e r fam-ily, c h -i l d r e n a n d l -i o m e . T l i i s is w h y t h e w o r k o f w o n i e n p l i o t o g r a p l i e r s h a s o l l e n r e m a i n e d u n n o t i c e d , l i i d d e n away in t h e private s p h e r e , a n d it is o n e o f t h e r e a s o n s w h y t h e y h a v e n o t b e e n g i v e n n n i c h a t t e n t i o n in t h e history o f p h o t o g r a p l i v e i t h e r . In tliis a r t i d e . Eva D a h l m a n b r i n g s o n t t h r e e w o n i e n p l i o t o g r a p l i e r s w h o w e r e r a t h e r well-k n o w n e v e n in t h e 1860's.
Betlhn Valerius was a t r a i n e d p a i n t e r o f por-traits, w h o b e c a m e o n e o f t h e m o s t p r o m i n e n t portrait p l i o t o g r a p l i e r s . S h e was a l s o a p p o i n t e d P h o t o g r a p h to t h e Royal Family. In s p i t e o f h e r s n c c e s s as a p h o t o g r a p h e r . s h e e v e n t u a l l y w e n t b a c k t o portrait p a i n t i n g . Rosalie Sjöman b e g a n as a p h o t o g r a p h e r to e a r n a living f o r h e r s e l f a n d h e r t h r e e c h i l d r e n a l t e r
54
her husband died. She became one ol' Stock-holm^ best reputed portrait photographers, and she bad some ten people employed in her studio. She also opened branch studios in other towns in Sweden.
Lotten i lon Diiben was a noblewonian and started
photographing to help her husband, who was pro-fessor of Pathological Anatomy, to document Lappish skulls. She also went with him 011 expedi-tions to Lappland, where she photographed peo-ple, scenen' and wildlife. She became one of the pioneers of Swedish reportage and documentary photography.
Eva Dahlman Nordiska museet
Box 27820 S-115 93 Stockholm
