Egenvård vid hjärtsvikt : - en litteraturöversikt av patienters erfarenheter

Egenvård vid hjärtsvikt

– en litteraturöversikt av patienters erfarenheter

HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad

FÖRFATTARE: Selda Andersson, Armine Milikian, Helya Radhoosh HANDLEDARE: Irené Eriksson

Sammanfattning

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett globalt folkhälsoproblem. Det påverkar patientens och

närståendes vardagliga liv, orsakar lidande och minskat välbefinnande samt leder ofta till en begränsad fysisk förmåga hos patienten att leva på samma sätt som tidigare. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av egenvård vid

hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod genomfördes. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades utifrån Fribergs beskrivning av kvalitativ

femstegsanalys. Resultat: Litteraturöversikten påvisar att patienter beskriver olika erfarenheter av egenvård vid hjärtsvikt. Vid analysen av materialet framkom två teman: kunskap och förståelse med subteman informationsbehov och motivation samt strategier med subteman att förändra livsstil, att känna igen och hantera

symtom samt att hantera läkemedel. Patienters erfarenheter innefattar behov av att

få information om sjukdomen och bygga upp motivation för att kunna utföra

egenvård. Att göra livsstilsförändringar är en strategi som kan lindra symtomen och minska behovet av sjukvårdskontakter. Slutsats: Hjärtsviktspatienter har

varierande erfarenheter kring egenvård och egenvårdskapacitet. Kunskap och förståelse baserat på individanpassad information från sjuksköterskan kring hjärtsvikt är avgörande för patienter vid utförande av egenvård.

Nyckelord: Egenvård, erfarenhet, hjärtsvikt, information, litteraturöversikt,

Self-care in case of heart failure – a literature review of patients’

experiences

Summary

Background: Heart failure is a global public health problem. It affects the patient's

and relatives' daily lives, causes suffering and reduced well-being and often leads to a limited physical ability of the patient to live in the same way as before. Aim: To describe patients' experiences of self-care in heart failure. Method: A literature review with a qualitative method was conducted. Twelve scientific articles were analyzed based on Friberg's description of qualitative five-step analysis. Results: The literature review shows that patients described different experiences of self-care in heart failure.

The analysis of the material evolvedtwo themes: knowledge and understanding with

sub-themes information needs and motivation as well as strategies with sub-themes

to change lifestyle, to recognize and manage symptoms and to manage drugs.

Patients' experiences include the need to receive information about the disease and build motivation to be able to perform self-care. Making lifestyle changes is a strategy that can alleviate the symptoms and reduce the need for healthcare contacts.

Conclusion: Heart failure patients have varying experiences regarding self-care and

self-care capacity. Knowledge and understanding based on individualized information from the nurse about heart failure is crucial for patients when performing self-care.

Keywords: Experience, heart failure, information, lifestyle change, literature review,

patient, self-care.

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Bakgrund ... 1

Hjärtsvikt ... 1

Symtom vid hjärtsvikt... 1

Sjuksköterskans omvårdnadsansvar ... 2

Egenvård ... 3

Sjuksköterskans ansvar vid egenvård ... 4

Orems egenvårdsteori ... 4

Problemformulering ... 5

Syfte ... 5

Material och metod ... 6

Design ... 6

Urval och datainsamling ... 6

Dataanalys ... 7

Forskningsetiska överväganden ... 7

Resultat ... 8

Kunskap och förståelse ... 9

Informationsbehov ... 9

Motivation ... 9

Strategier ... 10

Att förändra livsstil ... 10

Att känna igen symtom och hantera ... 11

Att hantera läkemedel ... 12

Diskussion ... 13

Metoddiskussion ... 13

Resultatdiskussion ... 14

Informationsbehov ... 14

Att förändra livsstil ... 15

Slutsatser ... 16

Referenser ... 18

Bilagor

1

Inledning

Hjärtsvikt är en global folkhälsosjukdom och risken för att drabbas av den ökar med stigande ålder (Ambrosy et al., 2014). Årligen drabbas omkring 26 miljoner

människor världen över (Tse et al., 2020) och inom 10 år beräknas ungefär 46 procent av världens befolkning över 18 år vara drabbade av hjärtsvikt (Vellone et al., 2017). I Sverige drabbas cirka två till tre procent av befolkningen av hjärtsvikt per år, vilket motsvarar ungefär 200 000 till 400 000 personer (Persson & Stagmo, 2017). Hjärtsviktssjukdomen ger en minskad livskvalitet, leder till tidigt död och är den vanligaste orsaken till upprepade sjukhusvistelser (Socialstyrelsen, 2018). Egenvård vid hjärtsvikt spelar en viktig roll både för patienter, närstående och hälso-och

sjukvården (Toback & Clark, 2017). För att kunna utföra egenvården erbjuds därmed patienter undervisning om sjukdomen, vilket ökar deras egenvårdsförmåga för att självständigt kunna hantera de symtom som förekommer (Barsuk et al., 2020). Vid dessa undervisningstillfällen får de även ta del av andras erfarenheter av att leva med

sjukdomen (Im et al., 2019). Vidare skaparett partnerskap mellan sjuksköterska och

patienter goda förutsättningar för utbyte av ömsesidiga kunskaper och erfarenheter. Exempelvis får sjuksköterskan en bättre uppfattning och kännedom om patientens egenvårdsförmågor och färdigheter (Strandås & Bondas, 2018), vilket är av betydelse för att ge stöd till egenvård. Bristande förmågor och kunskaper kan hindra utförandet av egenvård vilket kan förvärra hjärtsvikten, förlänga sjukhusvistelser samt öka dödligheten (Mahramus et al., 2014).

Bakgrund

Hjärtsvikt

Hjärtat är människas viktigaste organ då dess grundläggande uppgift är att hålla igång blodcirkulationen i kroppen samt förse cellerna med syre och näring

(Wikström, 2014). Hjärtsvikt är en kronisk och obotlig sjukdom (Vellone et al., 2017).

Vid hjärtsvikt förlorar hjärtat förmågan att pumpa ut den mängd blod som kroppen behöver, vilket leder till att vävnaderna inte får tillräckligt med syre och näring för att

fungera normalt (Wikström, 2014). Hjärtsvikt kan drabba bådakamrarav hjärtat och

kan vara akut eller kronisk vilket är ett tillstånd som utvecklas plötsligt som en följd av hjärtinfarkt eller när en kronisk hjärtsvikt förvärras. Kronisk hjärtsvikt utvecklas långsamt som en följd av hjärtkärlsjukdom och andra riskfaktorer (Dahlström, 2010; Mårtensson, 2012). Riskfaktorer som kan orsaka utveckling av hjärtsvikt är rökning, övervikt, fysisk inaktivitet, högt kolesterol, cancerbehandling, alkohol- och

drogmissbruk samt läkemedel av gruppen NSAID (Metra & Teerlink, 2017).

Primära orsaker till hjärtsvikt är bakomliggande ischemiska hjärtsjukdomar och högt blodtryck (Dahlström, 2010). Utöver primära sjukdomsorsaker kan andra sjukdomar såsom hjärtmuskel- och hjärtklaffsjukdomar, arytmier, njursvikt, KOL, diabetes, infektions-och autoimmunsjukdomar, förhöjd ämnesomsättning samt cancer göra att en hjärtsvikt utvecklas (Ambrosy et al., 2014).

Symtom vid hjärtsvikt

Symtomen vid hjärtsvikt är diffusa och varierar beroende på vilken typ av hjärtsvikt det rör sig om, om den är vänstersidig eller högersidig, om det finns bakomliggande sjukdom samt vilken ålder patienten har (Ponikowski et al., 2016). Gemensamma

2

förekommande symtom som ofta uppkommer vid fysisk ansträngning, men kan i svåra fall förekomma även i vila. Sömnrubbningar och psykisk ohälsa som oro, ångest och depression som utvecklas vid hjärtsvikt kan också vara orsak till tröttheten

(Wikström, 2014).

Då hjärtsvikten beror på vänsterkammarsvikt uppstår symtom som perifer kyla vilket beror på nedsatt arteriell cirkulation till händer och fötter, cyanos, lungödem,

orkeslöshet, hosta, aptitlöshet och ortopné (Ponikowski et al., 2016). Ortopné är en speciell typ av andfåddhet som uppstår då patienten ligger ner och som försvinner då patienten byter till sittande eller stående ställning (Mårtensson, 2012). Vid högersidig hjärtsvikt uppkommer symtom som perifera ödem, halsvenstass, vätskeansamling i buken, illamående och yrsel (Ponikowski et al., 2016). Vid hjärtsvikt kan även patientens tankemässiga förmågor försämras, samt symtom såsom nedsatt

uppmärksamhet, försämratarbetsminne och motivation uppkomma (Holm et al.,

2020; Toback & Clark, 2017).

Diagnosen hjärtsvikt fastställs genom olika undersökningar såsom elektrokardiografi (EKG), laboratorieprover som Nt-pro BNP, röntgenundersökning av kranskärl och lungor, ekokardiografi, datortomografi (DT) samt magnetkameraundersökning (MRI) (Duvernoy, 2014). Även fysiska undersökningar utförs såsom kontroll av andningsfrekvens, hjärtfrekvens, auskultation av lungorna, viktkontroll samt kontroll

av vätskeansamlingi underben, buk och över korsben (Ponikowski et al., 2016).

Hjärtsvikt är vanligtvis ett livshotande tillstånd, särskilt akut hjärtsvikt. Det finns ingen botande behandling utan den behandling som ges är symtomatisk.

Behandlingen är både farmakologisk och icke-farmakologisk samt syftar till att lindra symtomen, motverka utvecklingen av hjärtsvikt, förbättra livskvaliteten, förlänga livslängden, undvika sjukhusvård och förkorta tiden för sjukhusvistelser

(Mårtensson, 2012).

Sjuksköterskans omvårdnadsansvar

Sjuksköterskans roll är att ge utförlig information till hjärtsviktspatienter angående

sjukdomen och behandlingen (Daley et al., 2019). Sjuksköterskanska både undervisa

patienten och närstående om hjärtsviktssymtom samt de tecken på försämring av symtom som finns. Sjuksköterskan ska även informera och undervisa patienterna om preventiva omvårdnadsåtgärder för att de ska kunna utföra sin egenvård vid

hjärtsvikt (Vellone et al., 2017) dåsådan kunskap är av betydelse för att kunna söka

vård i tid och därmed undvika onödiga och upprepade sjukhusvistelser (Gheorghiade et al., 2013). Sjuksköterskans arbete ska vara baserat på ettetiskt förhållningssätt och utgå från de sex kärnkompetenserna: personcentrerad vård, samverkan i team,

evidensbaserad vård, förbättringskunskap och kvalitetsutveckling, säker vård samt informatik (Cronenwett et al., 2007).

Personcentrerad vård innebär att vården riktas mot själva personen och inte den

bakomliggande sjukdomen. Personen ska ses som en helhet, det vill säga som ett subjekt och inte som ett objekt (Cronenwett et al., 2007). Personcentrerad vård ska utformas genom partnerskap mellan sjuksköterska, patient, närstående och andra i arbetsgruppen. En tillitsfull och respektfull relation dessa emellan kan stärka hjärtsviktspatientens självförtroende och känsla av säkerhet (Vellone et al., 2017). Sjuksköterskans vårdande förhållningsätt baserat på empati, lyhördhet, öppenhet, följsamhet och kunskap är viktigt för att ge patienten den vård och omsorg som främjar hälsan, ökar välbefinnandet och minskar lidandet (Cronenwett et al., 2007).

3

Samverkan i team innebär att sjuksköterskan tar ansvar för

omvårdnadskompetensen inom det professionella samarbetet. Trygg kommunikation och reflektion, respekt för varandras åsikter och kompetenser samt gemensamma beslutfattande är grunden för effektiv samverkan i teamet, vilket leder till ömsesidig kunskapsutveckling samt en säker och god vård. Evidensbaserad vård innefattar att sjuksköterskan utför omvårdnaden utifrån bästa möjliga evidens som är baserad på vetenskap och beprövat erfarenhet. Sjuksköterskan ska ständigt uppdatera sig genom olika vetenskapliga källor för att utveckla sin kunskap och kompetens inom

yrkesområdet (Cronenwett et al., 2007).

Förbättringskunskap och kvalitetsutveckling handlar om att sjuksköterskan

systematiskt och fortlöpande undersöker och genomför förändringar samt identifierar och mäter olika hinder och problem för att kunna förbättra

vårdkvaliteten. Säker vård innebär att sjuksköterskan arbetar utifrån lagar och riktlinjer som finns inom hälso-och sjukvård för att värna om patienters rättigheter, integritet och självbestämmande. Det innebär även att kunna bedöma och förebygga samt rapportera risker som kan eller hade kunnat leda till vårdskador (Cronenwett et al., 2007).

Informatik inbegriper att sjuksköterskan använder digitala tekniker, såsom dator, för

att kommunicera och överföra viktig information till patienten, närstående och det interprofessionella arbetslaget medan samtidigt patientens sekretess bevaras.

Elektroniska informations- och kommunikationsverktyg kan även vara ett hjälpmedel för att engagera och involvera patienten och närstående i egenvården. Användningen av teknik är särskilt viktig vid dokumentation, journalföring, vårdplanering,

genomförande och utvärdering (Cronenwett et al., 2007).

Egenvård

Egenvård definieras som de hälso-och sjukvårdsåtgärder en person utför i hemmet, antingen självständigt eller med hjälp av närstående eller vårdpersonal

(Socialstyrelsen, 2020). Egenvård omfattar de olika insatser i hälsofrämjande och hälsobevarande syfte som en patient vidtar för att underlätta hanteringen av sjukdomen samt symtomen (Vellone et al., 2017). Intentionen med egenvård är att patienten ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt, utan tät kontakt med hälso-och sjukvården (Socialstyrelsen, 2020).

Patienter med hjärtsvikt rekommenderas olika egenvårdsåtgärder, såsom att utföra fysisk aktivitet, hålla diet, ta läkemedel enligt ordinationer samt ha kontroll över sin vikt för att hjärtsvikten inte ska förvärras (Bui & Fonarow, 2012; Daley et al., 2019). Patienter som har hjärtsvikt får ofta olika fysiska problem som leder till nedsatt psykiskt välbefinnande (Sykes & Simpson, 2011). Om patienten kan utföra egenvård är beroende av faktorer som personens fysiska och psykiska resurser samt motivation (Tobak & Clark, 2017). Hjärtsvikt kan även orsaka kognitiv försämring hos patienten såsom nedsatt minnes-, koncentrations- och uppfattningsförmåga vilket i sin tur leder till att patientens engagemang och motivation försämras (Cameron et al., 2017; Toback & Clark, 2017). För att kunna förstå kroppens signaler, tolka symtomen och upptäcka förändringen av symtom vid hjärtsvikt samt kunna vända sig till sjukvården i tid, krävs det att patientens kognitiva förmågor är välfungerande. Kognitiv

nedsättning begränsar därmed patienters förmåga att utföra egenvård vilket ofta leder till ökade sjukhusinskrivningar, försämrad livskvalitet, minskat välbefinnande och tidig död (Cameron et al., 2017).

4

Vidare ökar hälsokunskap och motivation patientens förmåga att utföra egenvård (Toback & Clark, 2017). Patientens engagemang och delaktighet i egenvård leder även till effektiva hälsoresultat och vård samt mindre kostnader för vården (Herber et al., 2018; Kambhampati et al., 2016). Dessutom upplever patienten som utför egenvård oftast högre självförtroende, säkerhet och ökad livskvalitet (Seto et al., 2011).

Sjuksköterskan, närstående och omgivningen kan vara ett viktigt stöd för patienten vid utförandet av egenvård (Vellone et al., 2017).

Sjuksköterskans ansvar vid egenvård

Sjuksköterskan spelar en viktig roll i att bistå med både kunskapsmässigt och känslomässigt stöd till patienten och närstående för att engagera och motivera patienten till att vara delaktig i sin egenvård (Cronenwett et al., 2007). Motiverande samtal är en lämplig metod som många sjuksköterskor använder sig av för att uppmuntra patienten att förändra ohälsosamma levnadsvanor. Det ökar patientens motivation till livsstilsförändring, stödjer själveffektivitet och förbättrar livskvalitet. Förutom att ge information om vad egenvård innebär är det nödvändigt att kartlägga patientens resurser, förmågor och erfarenheter kring egenvård (Vellone et al., 2o17). Enligt patientlagen (SFS 2014:821) samt hälso-och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) ska vården vara tillgänglig och begriplig för alla som är i behov av den. Lagarna slår fast att vårdpersonal är skyldig att ta hänsyn till patientens självbestämmande, integritet och delaktighet genom att ge rätt information om sjukdomstillstånd och

behandlingsformer utifrån patientens önskemål, resurser och förväntningar. Närstående kan även bli involverade om patienten samtycker till det.

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6) om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård, är sjuksköterskan skyldig att bedöma om patienten kan utföra sina insatser i hemmet. Bedömningen ska

genomföras i samråd med patienten och innefattar att dennes trygghet, säkerhet, självbestämmande och integritet tas i beaktande under processen. Det är även viktigt att observera patientens fysiska och psykiska hälsa samt livssituation för att bedöma risker för skador vid utförandet av egenvård. Om patienten kan utföra egenvård, görs planering och dokumentation kring insatserna. Om sjuksköterskan bedömer att patienten inte klarar att utföra egenvård, bör detta diskuteras med patienten, närstående samt annan berörd personal. Det är även av vikt att informera om vem patienten ska vända sig till vid förändring av livssituation. Förnyad bedömning och uppföljning görs kontinuerligt för att minimera risken för skador (SOSFS 2009:6).

Orems egenvårdsteori

Orem et al. (2001) anser att omvårdnad är ett komplement till egenvård, där egenvård innebär frivilliga aktiviteter som patienten genomför för att bibehålla sin hälsa, livskvalitet och välmående. Enligt Orem et. al. (2001) har människan både förmåga och motivation för att utföra egenvård. Teorin är baserad på tre viktiga begrepp: egenvård, egenvårdsbehov och egenvårdskrav.

Egenvård består först av en värderingsfas kring förmågan att utföra aktiviteter som

är väsentliga för att upprätthålla kroppens funktioner och på så sätt behålla hälsa och välbefinnande, till exempel dagliga promenader eller motion. Därefter innebär

5

innefattar genomförande fasen att aktiviteterna utförs. Utifrån de tre faserna skapas en handlingsprocess som riktas mot ett bestämt mål (Orem et al., 2001).

Egenvårdsbehov består av universella behov av åtgärder som behövs för att uppnå

välmående och hälsa, till exempel förbättring eller förändring av levnadsvanor samt kartläggning av det som kan orsaka ohälsa (Orem et al., 2001). Som sjuksköterska är det av vikt att identifiera på vilket sätt, när och hur patienten lyckas med till exempel livsstilsförändringar. Ytterligare ett behov är det utvecklingsmässiga

egenvårdsbehovet, vilket grundar sig i unika komponenter som bidrar till

människans utveckling. Det inkluderar exempelvis relationer och situationer under den period av livet som patienten befinner sig i (Orem et al., 2001). Således bör sjuksköterskan ge hjärtsviktpatienter och närstående individuellt anpassade information och evidensbaserade råd kring livsstilsförändringar, egenvård och

symtomigenkänning. För att underlätta vårdprocessen måste sjuksköterskan själv ha

förståelse för hur hjärtsvikt, somär en kronisk sjukdom kan påverka patienters och

närståendes liv och relation samt vad kan det innebära för dem att leva med

hjärtsvikt (Mårtensson, 2012). Ett tredje egenvårdsbehov är knutet till hälsoproblem som enligt Orem et al. (2001) består av hantering av sjukdomen, kännedom om sjukdoms -och läkemedelsbiverkningar, medvetenhet om och acceptans av

sjukdomstillståndet samt vikten av livsstilen. Egenvårdsbehovet finns hos människor som drabbas av kroniska sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar samt

befinner sig under utredning av medicinsk diagnos och behandling.

Egenvårdskrav är resultatet av de egenvårdsaktiviteter som genomförs för att

tillfredsställa personens egenvårdsbehov. För att kunna avgöra personens

egenvårdskapacitet och egenvårdskrav samt kunna tillfredsställa egenvårdsbehovet

bör vissa faktorer som kan utgöra hinder iakttas, såsom kön, ålder, mognad, kunskap, språk, livsvillkor, resurser och åtgärder (Orem et al., 2001).

Problemformulering

Hjärtsvikt orsakar lidande genom negativ påverkan på patientens fysiska och psykiska välmående (Sykes & Simpson, 2011). Det påverkar patientens och

närståendes vardagliga liv och leder ofta till en begränsad förmåga hos patienten att leva på samma sätt som tidigare (Vellone et al., 2017). Hjärtsvikt är den främsta orsaken till sjukhusinskrivningar och långvariga sjukhusvistelser, vilket därmed innebär höga kostnader för hälso- och sjukvården (Herber et al., 2019). För att

behandling vid hjärtsvikt ska vara gynnsam, och för att kunna förlänga överlevnaden, är det därmed fördelaktigt att patienter utför egenvård (Kambhampati et al., 2016). Då egenvård är en viktig komponent i vården och behandlingen av personer med hjärtsvikt, bör kunskapen och förståelsen för hur patienter med hjärtsvikt upplever sin situation och utför egenvård ökas hos sjuksköterskan (Mahramus et al., 2014).

Syfte

6

Material och metod

Design

En litteraturöversikt av kvalitativa vetenskapliga artiklar genomfördes. Kvalitativ design vilar på en helhetssyn med syftet att undersöka personers upplevda

erfarenheter av ett fenomen (Henricson & Billhult, 2017). En kvalitativ metod ansågs lämpligt att använda för att besvara litteraturöversiktens syfte enligt (Kristensson, 2014). En induktiv ansats ansågs relevant att använda och syftet var att ställa litteraturöversiktens resultat mot en teori i examensarbetets diskussion enligt (Henricson & Billhult, 2017).

Urval och datainsamling

För att finna relevanta vetenskapliga artiklar för litteraturöversikten används databaser som omfattar vetenskapliga tidskriftsartiklar, engelskspråkiga referenser till avhandlingar, rapporter och böcker med inriktning mot till exempel medicin, omvårdnad, beteendevetenskap och psykologi (Willman et al., 2016). Därför användes databaser som MEDLINE, CINAHL och PsycINFO.

De sökord som användes vid sökningarna efter av artiklar var “Heart failure*”, “cardiac failure*”, “heart decompensation*”, “myocardial failure*”, “self care”, “self management”, ”lifestyle modification”, “lifestyle changes”, “patient experiences”, “patient perceptions”, “patient opinions”, “patient attitudes” samt “patient views”. Bibliotekarier på Högskolebiblioteket var behjälpliga vid litteratursökningarna. MeSH-termer rekommenderas för att nå lämpliga medicinska termer för ett sökord

(Karolinska institutet, u.å.).Därför användes MeSH- termen Cardiac Failure.

Booleska sökoperatörer AND, OR och NOT används för att kombinera söktermerna och avgränsa sökningen enligt (Forsberg & Wengström, 2013). Vid sökningarna användes Booleska sökoperatörer som AND och OR.

Trunkeringar - vilket innebär ett trunkeringstecken *, #, $, och ? skrivs efter ordroten av det sökta ordet som används för att generera möjliga böjningsformer av ett ord (Karlsson, 2017). Därför användes trunkeringstecken * efter sökord ”Heart failure*”, “cardiac failure*”, “heart decompensation*” och “myocardial failure*”.

Inklusionskriterierna innefattade att studierna inkluderade både kvinnor och män äldre än 18 år. Endast artiklar med kvalitativ design som fokuserade på

egenvårderfarenhet relaterad till hjärtsvikt inkluderades i studien. Review-artiklar, artiklar med mixad metod samt de artiklar som upprepades i de tre databaserna, det vill säga dubbletter av artiklar, exkluderades. Det är viktigt att studier baseras på aktuell forskning inom ämnet (Östlundh, 2017). Därför sattes en tidsavgränsning mellan år 2010 och 2020 vid sökning av artiklar. Ytterligare en avgränsning inbegrep att artiklarna var skrivna på engelska. Vidare inkluderades enbart artiklar som var peer-reviewed. Enligt Karlsson (2017) innebär detta att andra forskare har granskat artiklarna innan publicering och därmed tillförsäkrat dessa vetenskaplig kvalitet. Först lästes titlarna på artiklarna för att bedöma deras relevans för

litteraturöversiktens syfte. Sedan lästes sammanfattningen av de artiklar som initialt ansågs stämma överens med studiens syfte. Därefter lästes de artiklar som då ansågs relevanta för studien i sin helhet (se Bilaga 1). De artiklar som slutligen ansågs

7

överensstämma med studiens syfte genomgick en kvalitetsgranskning utifrån Hälsohögskolans kvalitetsgranskningsprotokoll (se Bilaga 2). Av 37 artiklar som lästes i fulltext och kvalitetsgranskades, kvarstod 12 artiklar som därmed uppfyllde

kravenför denna studie. Dessa artiklar kom från olika länder, såsom Australien,

England, Kanada, Kina, Singapore, Sverige och USA (se Bilaga 3).

Dataanalys

Dataanalysen genomfördes enligt femstegs-analys för kvalitativ data enligt Friberg (2017). I det första steget lästes de artiklar, som kvarstod efter kvalitetsgranskning och som användes för resultatet, ett antal gånger med öppenhet och följsamhet för att skapa förståelse om varje artikels innehåll. I det andra steget lästes varje artikels resultat med fokus på resultatets teman och subteman för att identifiera de textdelar

som svarade motlitteraturöversiktens syfte. Detta genererade det som Friberg (2017)

beskriver om att identifiera nyckelfynd i materialet. Relevanta textdelar markerades med överstrykningspennor för att under analysen kunna gå tillbaka och kontrollera grundmaterialet i respektive resultat. Friberg (2017) menar att ett ständigt

återgående till ursprungstexten är nödvändigt under analysprocessen för att inte information ska misstolkas eller gå förlorad. I det tredje steget gjordes en förenklad sammanställning över varje artikels resultat, vilket gav en överblick över materialet. För att kunna särskilja variationer, markerades de olika patienterfarenheterna som presenterades i respektive studie med olika färger. I det fjärde steget jämfördes de relevanta artiklarnas resultat med varandra för att urskilja likheter och skillnader. Material från de olika studierna som berörde samma tema, placerades tillsammans och därefter formulerades teman och subteman som beskrev innehållet. I det femte steget, sammanställdes det analyserade materialet till en text vilket bildar

litteraturöversiktens resultat. Således skapades enligt Friberg (2017) en ny helhet från delarna. Under hela analysprocessen diskuterade studiegruppen de tolkningar av materialet som analyserades.

Forskningsetiska överväganden

Forskningsetik innebär att människors jämlikhet, heder och autonomi upprätthålls både under forskningsprocessen och därefter (Kjellström, 2017). Forskningsetiska krav, såsom informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav och

nyttjandekrav ska följas vid all forskning (Vetenskapsrådet, 2017).

Informationskravet innebär att personer som deltar i forskningen får detaljerad

information om undersökningens syfte och hur forskningen kommer att genomföras. Informationen bör ges både skriftligt och muntligt. Enligt Helsingforsdeklarationen krävs ett informerat samtycke från de som tillfrågats om att medverka i studien samt ett godkännande av en forskningsetisk kommitté för att forskningen ska kunna

utföras. Detta innebär att deltagarna har rätt att bestämma över sin delaktighet i forskningen samt rätt att avsluta eller avbryta sin medverkan när som helst utan att ange någon anledning och utan att de påverkas negativt. Konfidentialiteskravet innebär att deltagandes personuppgifter skyddas från obehöriga samt att forskningen värnar om deltagarnas integritet. Nyttjandekravet innebär att de insamlade uppgifter som framkommer i forskningen enbart används i det forskningssyfte som redogjorts för deltagarna (Vetenskapsrådet, 2017).

Etiskt godkännande behövs inte för studentarbeten inom en högskoleutbildning likt

8

presenteras i arbetet (Kjellström, 2017). För att följa de forskningsetiska kraven granskades därmed alla utvalda artiklar som inkluderades i resultat utifrån

Hälsohögskolans kvalitetsgranskningsprotokoll (se Bilaga 2). Detta görs i syfte att säkerställa att de genomfördes utifrån etiska godkännanden. Samtliga artiklar hade ett etisk godkännande, vilket innebar att de som utförde studierna arbetade med etiska överväganden. Däremot behövde risken för att feltolka artiklarna övervägas i litteraturöversikten (Kjellström, 2017) eftersom artiklarna var skrivna på engelska, vilket inte var modersmålet. För att undvika feltolkningar användes

översättningsverktyg och betydelserna av vissa ord diskuterades i analysgruppen. Ytterligare en risk som ska tas i beaktande är förförståelse (Priebe & Landström, 2017). Förförståelse om hjärtsvikt fanns från tidigare arbetserfarenheter,

sjuksköterskeutbildning, verksamhetsförlagdutbildning samt livserfarenheter. Eventuell förförståelse skulle kunna påverka valet av artiklar samt också tolkningar av materialet.

För att undvika dessa risker var det väsentligt att kontinuerligt vara medveten om sin förförståelse och diskutera den under arbetsprocessen (Henricson, 2017).

Resultat

Vid analysen av de 12 vetenskapliga artiklarna framkom två teman med tillhörande subteman som besvarar syftet. Ett tema var kunskap och förståelse med subteman

informationsbehov och motivation. Det andra temat var strategier med subteman att förändra livsstil, att känna igen och hantera symtom samt att hantera

läkemedel (se figur: 1).

Figur 1: Översikt över teman och subteman.

Strategier

Informationsbehov

Motivation

Att förändra livsstil

Att känna igen och hantera symtom Att hantera läkemedel Kunskap och förståelse

9 Kunskap och förståelse

Kunskap och förståelse om den egna diagnosen ansågs vara av stor vikt för

patienterna. Erfarenheten hos de tillfrågade var att de för att kunna utföra egenvård hade ett informationsbehov men också att de kände sig motiverade att ta emot information. När patienterna hade kunskap och förståelse om hjärtsvikt var erfarenheten att de blev mer motiverade att utföra egenvård.

Informationsbehov

I resultatet framkom att de flesta patienters erfarenhet var att de fick tillräckligt med

information av vårdpersonal kring sjukdomsorsak, sjukdomshantering och egenvård.

Patienterna menade exempelvis att de fick kunskap om symtomhantering,

kostförändring och om vikten av egenvårdsåtgärder (Seah et al., 2016). Erfarenheten

var dock atten djupare förståelse för symtom och fysiska begränsningar utvecklades

genom egna erfarenheter efter utskrivning från sjukhuset (Riley et al., 2013).

Dessutom hade patienterna kunskaper från tidigareerfarenheter, vilket resulterade i

att de själva tog initiativ till åtgärder och agerade snabbt vid förekomsten av symtom såsom ödem, hosta och andfåddhet (Riegel et al., 2013).

Med hjälp av information och stöd från vårdpersonal lärde sig patienterna att använda teknisk utrustning för att kunna övervaka och hantera symtom samt läkemedel. Patienterna uttryckte att de utvecklade egna metoder för användning av dessa redskap och för att kunna utföra egenvård på grund av fysiska begränsningar (Riley et al., 2013). För att kunna ta ansvar för den egna hälsan fick patienterna individuellt anpassad information och undervisning om kognitiv beteendeterapi via kommunikation med vårdpersonal genom webbprogram (Lundgren et al., 2018). Patienterna fick även information kring hjärtsvikt och egenvård genom informations- och erfarenhetsutbyte med andra hjärtsviktspatienter och familjemedlemmar (Son et al., 2018).

Erfarenheten att information från vårdpersonal inte var tillräcklig för att kunna hantera sitt problem beskrevs medan erfarenheten hos andra var att de inte var tillräckligt motiverade för att kunna ta till sig och använda informationen (Seah et al., 2016). Patienterna beskrev att de inte hade tillräcklig kunskap och förståelse när det gällde hjärtsvikt, symtom, behandling och egenvård (Nordfonn et al., 2019; Riegel et al., 2013). Deras erfarenhet var att okunskap ledde till att de hade svårt att känna igen symtom som förekom vid hjärtsvikt, vilket innebar att de inte kunde utföra egenvård. De beskrev att detta ledde till att de blev förvirrade, oroade och ångestfulla vilket påverkade deras förmåga att fatta beslut (Riegel et al., 2013). Trots att

information kunde ges av vårdpersonalen om att exempelvis reducera vattenmängden och salthalten i kosten, menade patienterna att de inte fick information om hur eller varför det skulle göras (Rong et al., 2017).

Motivation

Många patienter uttryckte att de accepterade sin sjukdom och anpassade sig till den nya livssituationen eftersom de förstod att det var omöjligt att undvika hjärtsvikt. Denna medvetenhet ledde till att patienterna förstod vikten av att genomföra egenvård, vilket således blev en motivation för dem. Betydelsen av hälsa, negativa känslor, symtomförsämringar, upprepade sjukhusvistelser och rädslan för tidigt död blev ytterligare motivation för dem att inhämta pålitlig information om det egna

10

hälsotillståndet samt för att utforma strategier för egenvård. Självförtroende samt

förtroende föroch tillit till vårdpersonal motiverade patienterna att söka kunskap och

utföra egenvård (Son et al., 2018; Woda et al., 2015).

Däremot var det känslomässigt svårt för vissa patienter att acceptera den plötsliga livsförändringen. De fysiska begränsningarna, känslan av att vara obotlig sjuk samt kapacitets -och tidsbrist påverkade både deras egenvårdsförmåga samt livskvalitet och välbefinnande negativt. Detta ledde även till oro, ångest samt depression, vilket försämrade patienters motivation och prestationsförmåga. Därmed upplevdes utförandet av egenvård som en stor utmaning (Nordfonn et al., 2019). Patienterna betonade att de genom återkoppling och reflektion tillsammans med vårdpersonal fick kunskap och förståelse om hjärtsvikt, hälsa och beteendeförändring vilket bidrog till att de blev motiverade att utföra egenvård (Lundgren et al., 2018).

Strategier

Strategier för egenvård ansågs avgörande för hjärtsviktspatienter. Erfarenheten var att de förbättrade sin livsstil genom att förändra sitt kost-och vätskeintag samt begränsa ansträngande fysiska aktiviteter. Dessutom uttrycktes även betydelsefulla egenvårdsstrategier som att kunna övervaka sina sjukdomssymtom, såsom trötthet, andningssvårigheter och sömnsvårigheter samt att kunna hantera både symtom och läkemedel.

Att förändra livsstil

Patienterna menade att de hade kunskap om hjärtsvikt- och sjukdomens

konsekvenser samt att de förstod varför kost-och vätskerestriktion behövdes. De insåg även betydelsen av egenvård. Genom att äta två måltider om dagen upplevde patienter att sockerhalten i blodet kunde normaliseras och blodtrycket sänkas (Son et al., 2018). Patienternas strategier var att förändra sin livsstil och begränsa sina

ohälsosamma levnadsvanor vad gällde kost, rökning, alkoholkonsumtion, vätskeintag samt fysisk aktivitet för att kunna besegra hälsoproblemet samt att försöka njuta av livet (Seah et al., 2016).

Patienterna uttryckte att tidiga erfarenheter av symtomigenkänning relaterat till natrium-och vätskemängd hjälpte dem att agera snabbt och utföra egenvårdsåtgärder i god tid (Riegel et al., 2013). Vidare beskrev patienterna att de försökte stärka sitt immunförsvar och bevara sin hälsa, till exempel genom att inte gå upp i vikt. Detta åstadkoms genom att undvika snabbmat och stekt mat, reducera salt- och fetthalt i kosten, begränsa alkoholkonsumtionen samt äta hälsosamma livsmedel såsom grönsaker och frukt (Woda et al., 2015). Andra försökte ändra sina beteenden genom meditation och vegetarisk diet samt genom att äta mycket fiber och långsamma kolhydrater (Rong et al., 2017).

Patienter erfor att vissa aktiviteter påverkade dem negativt och därmed slutade de

utföradem. Istället försökte de hitta nya aktiviteter som var mer lämpliga för den nya

livssituationen och därmed bidrog till mer balans i vardagen (Lundgren et al., 2018) För att främja kraft, energi samt god fysisk och psykisk hälsa deltog patienterna i dagliga fysiska aktiviteter, såsom minst 30 minuters dagliga promenader och motion. Andra patienter uttryckte att fysisk träning även resulterade i mental förbättring såsom upplevelser av lycka och lugn (Woda et al., 2015).

11

Patienter som utförde fysiska aktiviteter regelbundet upplevde hälsoförbättring samt ökad livskvalitet och välbefinnande (Son et al., 2019). De patienterna som hade måttliga symtom av hjärtsvikt fortsatte att utföra sina dagliga aktiviteter, såsom promenader och att gå upp för trappor (Riley et al., 2013). Andra patienter tog uppehåll när de gick upp för trapporna eftersom det orsakade andfåddhet och hjärtklappning (Walthall et al., 2017).

När det förekom flera symtom samtidigt var det oftast mycket svårt för patienter att återgå till vardagsaktiviteter som inte var problematiska när de var friska, till exempel att promenera och cykla. Istället utvecklade de strategier för att utföra egenvård trots andfåddhet och fysisk svaghet, såsom att endast gå och cykla kortare sträckor (Seah et al., 2016). Patienterna uttryckte att medicinbiverkningar som yrsel och ökad urinmängd samt hjärtsviktssymtom som andfåddhet och trötthet påverkade deras fysiska förmåga, deras mående samt deras engagemang när det gällde att ta hand om husdjur och mark (Freydberg et al., 2010; Nordfonn et al., 2019). Deras strategi blev att ersätta jordbruksarbete med lättare hushållsarbete och att endast bära lätta saker upp och ner för trappor. De som tidigare spelade golfrundor med flera hål, försökte istället spela rundor med färre hål för att inte belasta sitt hjärta (Freydberg et al., 2010).

Att känna igen och hantera symtom

Hjärtsvikt medförde både fysiska och känslomässiga begränsningar vilket påverkade patienters kapacitet och egenvårdsförmåga (Nordfonn et al., 2019).

Hjärtsviktssymtom ledde till att det tog lång tid att utföra aktiviteter. För att hantera sjukdomen och sjukdomssymtomen samt kunna leva ett relativt normalt liv, lärde sig patienter att observera sin egen kropp och kroppssignaler för att kunna identifiera hjärtsviktssymtom (Nordfonn et al., 2019; Riegel et al., 2013).

De flesta hjärtsviktspatienterna rapporterade att andningssvårigheter påverkade deras vardagliga liv både fysiskt och psykiskt (Walthall et al., 2017). Vid akut försämrad andning kunde patienterna varken prata, äta, ta en dusch eller utföra vardagligt hushållsarbete, vilket orsakade orkeslöshet, frustation, rädsla och hopplöshet. Patienterna utvecklade olika strategier för att hantera

andningssvårigheter. För att få mer syre och kunna andas bättre brukade patienterna öppna fönstret. När denna åtgärd inte var tillräcklig, försökte patienter hantera sin andfåddhet genom andningsövningar eller att undvika de aktiviteter som orsakade andfåddhet, såsom att välja hissåkning istället för att gå uppför trappor. De som kunde identifiera sin andfåddhet brukade vila före och under symtomen. Att använda käpp eller rullstol utgjorde ett bra stöd vid promenad även vid kortare avstånd.

Andfåddhet orsakade sömnrubbningar, vilket i sin tur bidrog till stress och ångest. (Walthall et al., 2017).

Många kunde inte sova i ryggläge och använde därför flera kuddar eller höjde upp huvudändan för att kunna andas bättre. För att kunna slappna av brukade patienter stiga upp från sängen och sitta i stol och vänta på att symtomen mildrades eller

försvann. I sådana situationer brukade de även ta en extra tablettmed

vattendrivande läkemedel för att minska ödem och därmed underlätta andningen och förbättra sömnen (Walthall et al., 2017).

Patienternas vardagliga liv påverkades påtagligt av ständig trötthet, vilket är ett vanligt förekommande symtom vid hjärtsvikt (Rong et al., 2017; Walthall et al.,

12

2019). Patienter erfor att tröttheten reducerade deras fysiska styrka, orsakade kroppsmärtor samt påverkade deras motivation, lust och egenvårdsförmågor till att utföra fysisk aktivitet, långa promenader, träning och andra fritidsaktiviteter (Riley et al., 2013; Walthall et al., 2019). På grund av konstant trötthet kunde de inte heller umgås med vänner, vilket resulterade i att patienter kände sig ensamma och övergivna (Walthall et al., 2019). Således betonade patienter att trötthet var det symtom som påverkade både det kroppsliga och känslomässiga måendet värst. De försökte hitta strategier för att hantera trötthet och utföra sin egenvård. Genom anpassning till den nya livssituationen och genom mental stimulans försökte

patienterna minska tröttheten. Exempelvis planerade de i förväg vad, när och hur de

skulleutföra sina sysslor. Att arbeta i långsammare tempo gav dessutom positiva

effekter och ökat välbefinnande (Walthall et al., 2019).

Kroppsmärtor var ytterligare en orsak till att patienter med hjärtsvikt inte kunde sova (Gullvåg, et al., 2019). Detta resulterade i att de var utmattade och mycket sömniga

under dagen och inte kunde utföraden egenvård som var planerad under dagen. För

att hålla sig vakna och utföra egenvård, försökte patienter utföraaktiviteter som de upplevde var roliga, till exempel att arbeta i garaget, motionera eller umgås med vänner. För att kunna somna igen efter störd sömn utförde patienter en rad olika egenvårdsåtgärder såsom att lyssna på musik och läsa en bok. Att vädra sovrummet och göra det mörkt, ansågs vara bra åtgärder för att förbättra nattsömnen. Patienter försökte även undvika att sova under dagen, äta stora måltider, dricka kaffe, utföra fysisk aktivitet och undvika stress på kvällen innan sänggåendet. Regelbunden fysisk aktivitet under dagen betonades dock vara en effektiv åtgärd som kunde bidra till en bättre nattsömn. Dessutom försökte patienter undvika bilkörning vid vissa tider under dagen då dålig nattsömn kunde orsaka minnes- och koncentrationsförsämring. Patienter rapporterade även att de helst inte ville ta extra sömntabletter som

ordinerades av läkaren, men att det kunde vara en lösning för att inte vakna många gånger under natten. (Gullvåg et al., 2019).

Patienter beskrev hur teknik kunde tillämpas i utförandet av egenvård för att övervaka symtom och mäta graden av bland annat oro, stress, andfåddhet, hosta, ödem och viktökning (Riegel et al., 2013; Riley et al., 2013). Teknik spelade därmed en stor roll för många patienter. De rapporterade hur de lärde sig använda teknisk utrustning i det vardagliga livet. Med hjälp av denna utrustning kunde patienterna utföra en mängd olika aktiviteter såsom övervakning av ödem, vikt och vitala parametrar samt läkemedelshantering. De kunde till exempel sätta en

blodtrycksmanschett runt armen och få respons på muntliga och

skriftliga symtomfrågor. Hur effektivt patienterna förmådde använda utrustningen berodde snarare på patienters samsjuklighet än hjärtsviktens svårighetsgrad. Även de patienter som bodde ensamma och hade mycket begränsad fysisk funktion,

förbättrade sin förmåga att kunna använda utrustningen (Riley et al., 2013).

Att hantera läkemedel

Patienter erfor svårigheter med att hantera mediciner själva i synnerhet efter att de återvänt hem efter en sjukhusvistelse (Nordfonn et al., 2019; Rong et al., 2017). Trots att mediciner upplevdes som påfrestande och obehagliga att ta, uttryckte patienter att de var viktiga och en nödvändig del av egenvårdsutförandet (Woda et al., 2015).

Många patienter hade erfarenhet både av medicinhantering samt av denegativa

konsekvenserna att inte ta medicinerna regelbundet. Rädslan av att få en

13

medicin. Patienter beskrev dock att det var lätt att glömma att ta sina mediciner i tid. För att klara av och komma ihåg läkemedelshanteringen använde de exempelvis en dosett och mobiltelefonlarm (Son et al., 2018; Woda et al., 2015;). Patienters

erfarenhet var även undvikandet av att ta vissa läkemedel, till exempel urindrivande läkemedel, vid vissa möten och vid sänggåendet, eftersom det förekom biverkningar såsom täta toalettbesök, obehag och besvär efter att ta läkemedel vilket ledde till att de skämdes för att ofta behöva springa på toaletten vid viktiga möten (Riegel et al., 2013).

Diskussion

Metoddiskussion

En litteraturöversikt med kvalitativ design valdes för att besvara studiens syfte vilket var att beskriva patienters erfarenheter av egenvård vid hjärtsvikt. Valet av design ansågs vara relevant då syftet var att beskriva personens erfarenheter och upplevelser av ett fenomen (Henricson & Billhult, 2017). Enligt Mårtensson och Fridlund (2017) är det viktigt att examensarbeten är av hög vetenskaplig kvalitet. Detta innebär att arbetet håller god kvalitet och beskrivs på ett utförligt och korrekt sätt. För att uppvisa att examensarbetet är kvalitetssäkrat diskuteras det utifrån följande kvalitetsbegrepp: trovärdighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överbarhet. Med trovärdighet avses att läsaren tydligt kan urskilja att kunskapen och resultatet är relevant. Trovärdigheten kan stärkas genom att tolkningar av data diskuteras tillsammans med externa granskare som till exempel handledare och

studentkamrater (Mårtensson & Fridlund, 2017). Analysen av materialet från de kvalitativa artiklarna utfördes i samarbete med studenterna i gruppen som genomförde litteraturöversikten, vilket därmed anses utgöra en styrka som ökar resultatets trovärdighet.

Databaserna som användes för att söka relevanta vetenskapliga artiklar utifrån vald metod var CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. För att stärka studiens trovärdighet valdes därmed relevanta sökord för litteraturöversiktens syfte. Bibliotekarien

användes som stöd för att utforma sökorden till artikelsökningarna. Enligt Henricson (2017) stärks studiens trovärdighet när sökningarna görs i flera databaser då

möjligheten ökar att erhålla relevanta artiklar.

För att få den senaste forskningen inom det valda ämnesområdet avgränsades databassökningarna till 10 år, vilket låg i linje med studiens inklusionskriterier. En svaghet i litteraturöversikten är möjligtvis att de artiklar som användes för studiens resultat var skrivna på engelska, vilket inte var gruppmedlemmarnas modersmål. Detta hade kunnat innebära en risk för feltolkningar av artiklarnas innehåll enligt Kjellström (2017). För att minska risken användes ordböcker och olika webbkällor för att översätta textmaterialet.

Examensarbetets pålitlighet kan påvisas genom att förförståelsen inom det valda ämnet har beskrivits i arbetet. Med förförståelse menas den kunskap eller erfarenhet som finns inom det område där forskningen utförs. För att minimera risken för feltolkningar av studiens resultat samt för att utesluta personliga erfarenheters påverkan på examensarbetes datainsamling, dataanalys och resultat bör en

medvetenhet om förförståelse finnas (Mårtensson & Fridlund, 2017). Förförståelse och kunskap inom området fanns från tidigare arbets-och privatliv samt från

14

sjuksköterskeutbildning och verksamhetsförlagd utbildning. Medvetenhet om den personliga förförståelsen diskuterades därmed kontinuerligt med medstudenterna under hela arbetsprocessen, vilket troligen ökade studiens trovärdighet.

För att stärka en studies bekräftelsebarhet är det viktigt att analysprocessen beskrivs på ett korrekt sätt. Att sträva efter objektivitet är avgörande för studiens resultat vilket kan förstärkas genom att tillåta utomstående personer, såsom handledare och andra studenter, att granska examensarbetet och diskutera dess innehåll och tolkning (Mårtensson & Fridlund, 2017). Sådana diskussioner skedde kontinuerligt under fyra handledningstillfällen då handledaren och opponenterna gav konstruktiv respons med förslag på ändringar för att förbättra examensarbetets kvalitet.

Med överbarhet menas i vilken omfattning resultatet kan överföras till andra grupper eller omständigheter (Mårtensson & Fridlund, 2017).Internationell forskning kan ge en bredare bild av giltig forskning och belysa hur kunskapsnivån ser ut världen över (Henricson, 2017). De studier som valdes för examenarbetets resultat utfördes i olika länder såsom Australien, England, Kanada, Kina, Singapore, Sverige och USA, vilket kan ses som en fördel. För att undersöka hjärtsviktspatienters erfarenheter av

egenvård i olika länder och kulturer, gjordes därför inte avgränsningar avseende länder vid artikelsökningarna. Resultatet i litteraturöversikten är dock inte helt överförbart eftersom det förmodligen inte gäller för alla patienter med hjärtsvikt globalt. Möjligheter till egenvård och sjukvårdens organisering kan variera mellan länder. Trots kulturella och internationella skillnader uttrycker patienter i studierna ungefär liknande erfarenheter och inställningar till egenvård vilket ändå kan tala för att resultatet kan vara överförbart till liknande grupper.

Resultatdiskussion

Resultatet genererar två teman med fem subteman. Två subteman diskuteras i denna resultatdiskussion, nämligen informationsbehov samt att förändra livsstil.

Informationsbehov

Resultatet påvisar att hjärtsviktpatienter behöver kunskap och förståelse om sin sjukdom, sjukdomsförlopp, symtom och egenvård för att kunna utföra egenvård. Det är främst vårdpersonal som tillhandhåller relevant information som möjliggör för patienter att efter sjukhusutskrivning utveckla egna strategier för egenvård i hemmet. Patienterna får bland annat kunskap om symtoms- och läkemedelshantering, kost- och vätskeförändringar samt om tekniska utrustningar och webbaserad

kognitivbeteendeterapi. Detta ligger i linje med forskning av Yu et al. (2016) och Zavertnik (2014) som betonar att information och kunskap från sjukvårdspersonal är av stor betydelse för patienter. Information och rekommendationer relaterade till hjärtsvikt får patienterna både skriftligt och muntligt via personlig kontakt, telefonsamtal, undervisningsmöten, webbhälsoprogram och broschyrer. Litteraturöversikten påvisar även hur det är viktigt att utveckla förmågan att

observera kroppen och sjukdomssymtomen samt undvika riskfaktorer som förvärrar sjukdomen eftersom sjukdoms- och symtomförvärringar kan vara livshotande för patienter. Detta överensstämmer med beskrivningar av Orem et al. (2001) angående egenvårdsbehov som inbegriper att patienter och deras närstående får kunskap och förståelse om sjukdomen och vikten av att utföra egenvård genom individuellt anpassad information och evidensbaserade råd från sjuksköterskan.

15

Dock belyser många patienter i resultatet att de inte får tillräcklig information kring egenvård. Informationsbrist, otillräcklig information eller andra hinder leder till okunskap, ovilja, motivationsbrist samt förvirring. Detta resulterar i sin tur i att

patienter antingen inte vet hur de skautföra eller vägrar utföra sin egenvård och

hantera sin sjukdom. För att kunna tillgodose egenvårdsbehovet är det därmed enligt Orem et al. (2001) viktigt att klargöra egenvårdskravet och egenvårdskapaciteten. Det är sjuksköterskans ansvar att kartlägga vilka resurser och behov patienten har både fysiskt, psykiskt och mentalt för att kunna utföra egenvård. För att kunna bedöma vilken information som är relevant för att patienter ska känna sig engagerade,

motiverade och uppmuntrade till egenvårdsutföring, behöver sjuksköterskor självaha

kunskap och förståelse. Det är därmed inte överraskande att resultatet visar att många patienter inte är tillräckligt motiverade till att utföra egenvård. Jaarsma et al. (2012) menar också att sjukvårdpersonal behöver utveckla sina förmågor och

kunskap för att hitta relevanta informationskällor och olika alternativ för

egenvårdsåtgärder. Dessutom bör sjukvårdspersonal stödja, lära och uppmuntra patienten att själv öka och tillämpa kunskapen samt ge patienten utrymme att själv fatta beslut. Sjuksköterskan bör även analysera vilka hinder som kan påverka patienters förmågor vid informationsinhämtning och därmed försvåra

egenvårdsutförandet, såsom patienters kognitiva funktion, ålder, språk, kultur och utbildningsnivå (Orem et al., 2001; Sousa & Santos, 2019; Yu et al., 2016).

Litteraturöversiktens resultat belyser även att patienter får information och kunskap avseende egenvårdsåtgärder från sina familjemedlemmar och från andra

hjärtsviktspatienter. Liknande resultat framkommer i studier av Lockhart et al. (2014) och Yu et al. (2o16) som beskriver att patienter inhämtar information och erfarenheter från vänner, närstående och andra hjärtsviktspatienter genom

ömsesidigt informations- och erfarenhetsutbyte, vilket leder till att de kan hantera sjukdomen bättre.

Att förändra livsstil

Av resultatet framkommer det att ohälsosam levnadsstil är en av de främsta riskfaktorerna för patienters försämrade hjärtsviktssymtom, hälsotillstånd och livskvalitet. Genom acceptans och anpassning till sin nya sjukdom och livssituation kan patienter lära känna sig själva samt utveckla egna hanteringsstrategier för egenvård. Även Lockhart et al. (2014) och Chew et al. (2019) menar att patienters integrering i sin nya livssituation, en stark önskan att överleva och positivttänkande leder till att de tar kontroll över sin egenvård samt blir mer självständiga och

oberoende av närstående och andra i omgivningen. Detta ligger i linje med Orem et al. (2001) som påstår att medvetenheten och acceptansen kring sjukdomen är ett egenvårdsbehov som kan bidra till att patienten planerar, väljer, bestämmer och genomför aktiviteter för att upprätthålla kroppens funktioner, bevara hälsa och öka välbefinnandet.

Resultatet påvisar bland annat att rökning och hög alkoholkonsumtion är de områden som patienter försöker ändra för att leva mer hälsosamt. Moshki et al. (2020) menar att patienter med hjärtsvikt motiveras att avstå från alkohol och

rökning då de upplever positiva effekter av enhälsosam livsstil. Däremot belyser

Sousa och Santos (2019) att många patienter fortsätter med en ohälsosam livsstil just på grund av motivationsbrist, osäkerhet och hopplöshet.

16

Vidare visar litteraturöversiktens resultat att patienter som har erfarenhet avatt förändra sina kostvanor försöker undvika ödem, viktökning, hypertoni samt andra besvärliga symtom genom att begränsa matportioner, reducera salt-, fett- och

sockerhalten i maten samt undvika färdiglagad mat. Liknande resultat framkommer även i en studie av Welsh (2013) som beskriver att patienter som uppmuntras att leva efter en saltfattig diet, alltid följer rekommendationerna då de förstår att stora

mängder salt kan binda vätska i kroppen och orsaka vätskeansamling samt viktökning. Chew et al. (2019) och Moshki et al. (2020) visar exempel på hur

patienter tar kontroll över sina vardagliga matmängder genom att packa maten i små portioner och minska ödem samt ta hand om sin vikt och andning genom

vattenreduktion och vätskedrivande läkemedel. Patienter äter endast hemlagad mat som de även tar med sig till jobbet samt undviker stekt mat och ersätter den med kokt

mat. Andra patienter gör hälsosammaval genom att till exempel äta kyckling utan

skinnoch äta kött med mindre fett.

Dessutom visar resultatet att patienter främjar sin hälsa genom att begränsa

ansträngande fysisk aktivitet och ersätta denna med aktiviteter som de upplever som roliga. Regelbundna och korta promenader, cykling och andra nöjesaktiviteter ökar deras fysiska och psykiska välbefinnande samt förbättrar livskvaliteten. Orem et al. (2001) menar att personer som har kroniska sjukdomar har ett behov av att utföra aktiviteter som kan förbättra hälsan. Även Chew et al. (2019), Okwose et al. (2019) och Karami Salahodinkolah et al. (2020) påvisar att patienter som utför olika fysiska aktiviteter såsom gruppträning förbättrar sin fysiska kondition, sömn, andningen samt minskar depression, trötthet och dödlighet. Patienters egenvård innefattar även att välja att promenera korta sträckor regelbundet, cykla på en cykelmaskin samt ersätta utomhusarbete med lättare hushållsarbete, såsom matlagning och städning.

Slutsatser

Litteraturöversiktens resultat belyser olika faktorer som är avgörande för patienters erfarenhet av att utföra egenvård. Informationsbehov, motivation,

egenvårdsstrategier, upplevelser och bristande kunskap är både grundläggande och väsentliga komponenter i hjärtsviktspatienters egenvårdsutförande. Sjuksköterskans information och stöd i avsikt att ge patienter kunskap och förståelse kring sjukdom, sjukdomssymtom och egenvård är betydande för att patienter ska kunna tillgodose sina egenvårdsbehov och egenvårdskrav samt därmed utföra egenvård på bästa

möjliga sätt. Hur patienter utför egenvård, varierar från person till person. Med tanke på patienters växlande förutsättningar, som bygger på förkunskaper och tidigare erfarenheter anses personcentrerad vård vara grunden för effektiv följsamhet av vårdpersonalen.

Det finns flera studier kring egenvård vid hjärtsvikt samt patienterfarenheter kring egenvård. Vidare forskning inom detta område kan bidra med ökad kunskap för både hjärtsviktspatienter och sjuksköterskor om vikten av egenvårdsutföranden samt utvecklandet av olika strategier för att öka patienters livskvalitet och underlätta patienters begränsade vardagliga liv. Eftersom majoriteten av artiklar i denna studie berör hjärtsviktspatienters upplevelser mer än erfarenheter, kan vidare forskning kring egenvårdserfarenheter vara relevant.

17 Kliniska implikationer

I resultatet från litteraturöversikten framkommer det att egenvård är effektiv

och värdefull för hjärtsviktpatienters livskvalitet och välbefinnande. Sjuksköterskors givna kunskap och information samt praktiska råd kring hjärtsvikt och egenvård kan gynna patientens utförande av egenvård. Då hjärtsvikt ökar i prevalens på grund av befolkningens åldrande, ökar även sjukvårdskostnaderna för hälso- och sjukvården

och sjukdomsbördan för närstående. Kunskapenoch förståelsen för hur

patienter med hjärtsvikt upplever sin situation och utför egenvård behöver därmed ökas hos sjuksköterskor eftersom egenvård blir en viktig komponent i effektiv vård och behandling. God egenvård kan förbättra patientens sjukdom, minska

sjukhusvistelser och förlänga överlevnaden, underlätta närståendes livssituation samt leda till minskade sjukvårdskostnader.

18

Referenser

*Artiklar som ingår i resultatet

Ambrosy, A., Fonarow, G., Butler, J., Chioncel, O., Greene, S., Vaduganathan, M., Nodari, S., Lam, C., Sato, N., Shah, A., & Gheorghiade, M. (2014). The global health and economic burden of hospitalizations for heart failure: lessons learned from hospitalized heart failure registries. Journal of the American College of Cardiology, 63(12), 1123 - 1133.

https://doi.org/10.1016/j.jacc.2013.11.053

Barsuk, J., Cohen, E., Harap, R., Grady, K., Wilcox, J., Shanklin, K., Wayne, D., & Cameron, K. (2020). Patient, Caregiver, and Clinician Perceptions of Ventricular Assist Device Self-care Education Inform the Development of a Simulation-based Mastery Learning Curriculum. The Journal of Cardiovascular Nursing, 35(1), 54 – 65.

https://doi.org/10.1097/JCN.0000000000000621

Bui, A., & Fonarow, G. (2012). Home Monitoring for Heart Failure Management. JACC (Journal

of the American College of Cardiology), 59(2), 97 – 104.

https://doi.org/10.1016/j.jacc.2011.09.044

Cameron, J., Gallagher, R., & Pressler, S. (2017). Detecting and Managing Cognitive Impairment to Improve Engagement in Heart Failure Self-Care. Current Heart Failure Reports,

14(1), 13 – 22. https://doi.org/10.1007/s11897-017-0317-0

Chew, H. S. J., Sim, K. L. D., Cao, X., & Chair, S. Y. (2019). Motivation, Challenges and Self-Regulation in Heart Failure Self-Care: a Theory-Driven Qualitative Study. International

Journal of Behavioral Medicine, 26(5), 474 – 485.

https://doi.org/10.1007/s12529-019-09798-z

Cronenwett, L., Sherwood, G., Barnsteiner, J., Disch, J., Johnson, J., Mitchell, P., Sullivan, D., & Warren, J. (2007). Quality and safety education for nurses. Nursing Outlook, 55(3), 122 - 131. https://doi.org/10.1016/j.outlook.2007.02.006

Dahlström, U. (2010). Hjärtsvikt. I U. Dahlström, L. Jonasson & F. Nyström (Red.),

Kardiovaskulär medicin (s. 233 - 235). Liber.

Daley, C., Al-Abdulmunem, M., & Holden, R. (2019). Knowledge among patients with heart failure: A narrative synthesis of qualitative research. Heart & Lung, 48(6), 477 – 485. https://doi.org/10.1016/j.hrtlng.2019.05.012

Duvernoy, O. (2014). Diagnostik. I G. Wikström (Red.), Hjärtsvikt (s. 51 - 72). Studentlitteratur. Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys

och presentation av omvårdnadsforskning (3. uppl.). Natur & Kultur.

*Freydberg, N., Strain, L., Tsuyuki, R., McAlister, F., & Clark, A. (2010).“If he gives in, he will be gone…”: The influence of work and place on experiences, reactions and self-care of heart failure in rural Canada. Social Science & Medicine (1982), 70(7), 1077 – 1083. https://doi.org/10.1016/j.socscimed.2009.11.026

19

Friberg, F. (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsatts: Vägledning för litteraturbaserade

examensarbeten (s.134 – 138). Studentlitteratur.

Gheorghiade, M., Vaduganathan, M., Fonarow, G., & Bonow, R. (2013). Rehospitalization for heart failure: problems and perspectives. Journal of the American College of Cardiology,

61(4), 391. https://doi.org/10.1016/j.jacc.2012.09.038

*Gullvåg, M., Gjeilo, K., Fålun, N., Norekvål, T., Mo, R., & Broström, A. (2019). Sleepless

nights and sleepy days: a qualitative study exploring the experiences of patients with chronic heart failure and newly verified sleep‐disordered breathing. Scandinavian

Journal of Caring Sciences, 33(3), 750 - 759. https://doi.org/10.1111/scs.12672

Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori

och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 111 - 117). Studentlitteratur.

Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé

till examination inom omvårdnad (s. 411 - 419). Studentlitteratur.

Herber, O., Kastaun, S., Wilm, S., & Barroso, J. (2018). From Qualitative Meta-Summary to Qualitative Meta-Synthesis: Introducing a New Situation-Specific Theory of Barriers and Facilitators for Self-Care in Patients With Heart Failure. Qualitative Health Research,

29(1), 96 – 106. https://doi.org/10.1177/1049732318800290

Holm, H., Bachus, E., Jujic, A., Nilsson, E. D., Wadström, B., Molvin, J., Minthon, L., Fedorowski, A., Nägga, K., & Magnusson, M. (2020). Cognitive test results are associated with mortality and prehospitalization in heart failure:Swedish prospective

cohort study. ESC Heart Failure, 7(5), 2948 – 2955. https://doi.org/10.1002/ehf2.12909

Im, J., Mak, S., Upshur, R., Steinberg, L., & Kuluski, K. (2019). “The Future is Probably Now”: Understanding of illness, uncertainty and end‐of‐life discussions in older adults with heart failure and family caregivers. Health Expectations, 22(6), 1331 – 1340.

https://doi.org/10.1111/hex.12980

Jaarsma, T., Nikolova-Simons, M., & van der Wal, M.H.L. (2012). Nurses’ strategies to address self-care aspects related to medication adherence and symptom recognition in heart failure patients: An in-depth look. Heart & Lung, 41(6), 583 – 593.

https://doi.org/10.1016/j.hrtlng.2012.03.003

Kambhampati, S., Ashvetiya, T., Stone, N. J., Blumenthal, R. S., & Martin, S. S. (2016). Shared Decision-Making and Patient Empowerment in Preventive Cardiology. Current

Cardiology Reports, 18(5), 49.

https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1007/s11886-016-0729-6

Karami Salahodinkolah, M., Ganji, J., Hasani, M., Sedigeh, S. V., Jafari, H., & Salari, S. (2020). Educational intervention for improving self-care behaviors in patients with heart failure: A narrative review. Journal of Nursing and Midwifery Sciences, 7(1), 60–68.

20

Karlsson, E. K. (2017). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och

metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 92 – 93). Studentlitteratur.

Karolinska Institutet. (u.å.). Svensk MeSH: Hitta medicinska sökord. Hämtad 8 oktober, 2020, från https://mesh.kib.ki.se/

Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod-från

idé till examination inom omvårdnad (s. 58 - 77). Studentlitteratur.

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom

hälso-och vårdvetenskap. Natur & Kultur.

Lockhart, E., Foreman, J., Mase, R., & Heisler, M. (2014). Heart failure patients’ experiences of a self-management peer support program: A qualitative study. Heart & Lung, 43(4), 292 - 298. https://doi.org/10.1016/j.hrtlng.2014.04.008

*Lundgren, J., Johansson, P., Jaarsma, T., Andersson, G., & Kärner Köhler, A. (2018). Patient

Experiences of Web-Based Cognitive Behavioral Therapy for Heart Failure and Depression: Qualitative Study. Journal of Medical Internet Research, 20(9), Article e10302. https://doi.org/10.2196/10302

Mahramus, T., Penoyer, D. A., Frewin, S., Chamberlain, L., Wilson, D., & Sole, M. L. (2014). Assessment of an educational intervention on nurses’ knowledge and retention of heart failure self-care principles and the Teach Back method. Heart & Lung: The Journal of

Acute and Critical Care, 43(3), 204–212. https://doi.org/10.1016/j.hrtlng.2013.11.012

Metra, M., & Teerlink, J. (2017). Heart failure. The Lancet (British Edition), 390(10106), 1981-1995. https://doi.org/10.1016/S0140-6736 (17)31071-1

Moshki, M., Khajavi, A., Minaee, S., Vakilian, F., & Hashemizadeh, H. (2020). Perceived benefits of the disease: A qualitative study of patients’ experiences of heart

failure. Nursing & Health Sciences, 22(2), 464–471. https://doi.org/10.1111/nhs.12682 Mårtensson, J. (2012). Vård av patient med hjärtsvikt. I B. Fridlund, D. Malm & J. Mårtensson

(Red.), Kardiologisk omvårdnad (s. 79–86). Studentlitteratur.

Mårtensson, J., & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 421-436). Studentlitteratur.

*Nordfonn, O., Morken, I., Bru, L., & Husebø, A. (2019). Patients’ experience with heart failure treatment and self‐care—A qualitative study exploring the burden of treatment. Journal

of Clinical Nursing, 28(9-10), 1782 – 1793. https://doi.org/10.1111/jocn.14799

Okwose, N. C., Avery, L., O’Brien, N., Cassidy, S., Charman, S. J., Bailey, K., Velicki, L., Olivotto, I., Brennan, P., MacGowan, G. A., & Jakovljevic, D. G. (2019). Acceptability, Feasibility and Preliminary Evaluation of a Novel, Personalised, Home-Based Physical Activity Intervention for Chronic Heart Failure (Active-at-Home-HF): a Pilot

21

Orem, D., Taylor, S., & Renpenning, K. (2001). Nursing: Concepts of practice. Mosby. Persson, J., & Stagmo, M. (2017). Perssons Kardiologi: Hjärtsjukdomar hos vuxna (8. uppl.).

Studentlitteratur.

Ponikowski, P., Voors, A., Anker, S., Bueno, H., Cleland, J., Coats, A., Falk, V., Gonzalez-Juanatey, J., Harjola, V., Jankowska, E., Jessup, M., Linde, C., Nihoyannopoulos, P., Parissis, J., Pieske, B., Riley, J., Rosano, G., Ruilope, L., Ruschitzka, F., & Guazzi, M. (2016). 2016 ESC Guidelines for the diagnosis and treatment of acute and chronic heart failure: The Task Force for the diagnosis and treatment of acute and chronic heart failure of the European Society of Cardiology (ESC). Developed with the special contribution of the Heart Failure Association (HFA) of the ESC. European Journal of Heart

Failure, 18(8), 891 – 975. https://doi.org/10.1002/ejhf.592

Priebe, G., & Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och

begränsningar – grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig

teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 32 – 50).

Studentlitteratur.

*Riegel, B., Dickson, V., & Topaz, M. (2013). Qualitative Analysis of Naturalistic Decision

Making in Adults With Chronic Heart Failure. Nursing Research (New York), 62(2), 91 – 98. https://doi.org/10.1097/NNR.0b013e318276250c

*Riley, J., Gabe, J., & Cowie, M. (2013). Does telemonitoring in heart failure empower patients for self‐care? A qualitative study. Journal of Clinical Nursing, 22(17-18), 2444–2455. https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2012.04294.x

*Rong, X., Peng, Y., Yu, H., & Li, D. (2017). Cultural factors influencing dietary and fluid restriction behavior: perceptions of older Chinese patients with heart failure. Journal of Clinical Nursing, 26(5-6), 717–726. https://doi.org/10.1111/jocn.13515

*Seah, A., Tan, K., Huang Gan, J., & Wang, W. (2016). Experiences of Patients Living With

Heart Failure: A Descriptive Qualitative Study. Journal of Transcultural Nursing, 27(4), 392 – 399. https://doi.org/10.1177/1043659615573840

Seto, E., Leonard, K., Cafazzo, J., Masino, C., Barnsley, J., & Ross, H. (2011). Self-care and Quality of Life of Heart Failure Patients at a Multidisciplinary Heart Function Clinic. The

Journal of Cardiovascular Nursing, 26(5), 377 – 385.

https://doi.org/10.1097/jcn.0b013e31820612b8

SFS 2014:821. Patientlag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821

SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30 Socialstyrelsen. (2018). Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård: Stöd för styrning och ledning.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-6-28.pdf