SKOLUTVECKLING OCH LEDARSKAP
Självständigt arbete II
15 hp, avancerad nivåSkolutveckling i en yrkesutbildning -
frirum mellan styrdokument, skola, arbetsgivare,
studerande och politisk styrning
School improvement in vocational education – free space for development between policy documents, educator, employer, student and political governance
Carolina Rytterkull
Magisterkurs i Utbildningsvetenskap inom området Skolutveckling, profession och ledarskap, 60 hp
Slutseminarium 2015-04-29
Examinator: Anna Henningsson Yousif Handledare: Haukur Viggosson
Förord
Att arbeta med yrkesutbildning är att arbeta i ett långsiktigt perspektiv där den undervisning som vi ger idag kommer att ge resultat först i framtiden. Det krävs att många studerande har genomgått utbildningssystemet innan man ser om de intentioner man en gång hade leder till önskade effekter. Kanske pratar man här om resultat som först visar sig efter 10 eller 15 år. Det är lång tid i ett samhälle som snurrar allt fortare och i en kultur där snabba resultat ses som viktiga. Kan man förutspå framtiden och därmed säga vad som är rätt satsningar idag? Vad trodde vi att vi behövde kunna år 2015 för tio år sedan? 2005 läste vi fortfarande
papperstidningar och tittade på direktsänd TV. Google var inte vår allvetande kunskapskälla.
Vi människor ofta otåliga till vår natur och vill veta att vi är på rätt väg. Vi vill vara säkra på att det vi gör idag, verkligen är rätt i framtiden, och det är kanske det som är själva
problemkärnan i utbildning. Det är omöjligt att veta vilka kompetenser det är som behövs i den där framtiden vi kan bara försöka förbereda oss på den så väl som möjligt. När inte målet är givet i framtiden, kan vi då en uttala oss om vi är på rätt väg genom att utvärdera det som redan hänt?
Abstract
A Head of a vocational educational program should set up activity goals for the school
organization in order to improve it. The Aim of this Study is to search for needs for improvement in a quality perspective. Semi structural interviews with a teacher, a student, an employer and a representative for political governance and deep study of political documents is the empirical platform for the analysis.
To interpret the material the “Free-Space model” by Gunnar Berg (2003) is used in combination with the “Driving-Force model” developed by the Danish pedagogue Christian Helms-Jørgensen (2006). The study is a case study and the conclusion couldn´t be generalized
But it is indicated that a deeper dialogue is needed between the actors to create an equal picture of the education. The main differences in approaches are.
1) The vision of the work with equality and multicultural perspectives 2) The Definition of the Professional role
3) The Definition of what Quality in Education is
It is also indicated, as Researcher earlier have shown, that this professional sector is influenced by a strong culture that can counteract new knowledge and definitions.
To reach increased validity in this educational programme deeper studies in this differences of definition can form a platform for improvement. A Method for make a dialogue possible between the actors in order to create an equal picture is to establish a forum where policy documents, definitions, exams and development can be discussed. Another Method to improve the equal picture could be to, with communication actions, show the values that the actors are asking for.
Nyckelord
Skolutveckling, ledarskap, kvalitet, livslångt lärande, eftergymnasial yrkesutbildning
Keywords
Educational development, school improvement, management, quality, lifelong learning, vocational education
Innehåll
1. Inledning ... 1
2. Bakgrund och forskningsfrågans relevans ... 1
3. Syfte och frågeställning ... 2
4. Begreppsdefinitioner och tidigare forskning ... 3
4.1 Definition av begreppet kvalitet ... 3
4.2 Definition av begreppet skolutveckling ... 4
4.3 Skolutveckling och skolan som organisation ... 5
4.4 Skolutveckling i en vidareutbildning för yrkesverksamma – utbildningsplanering .... 6
5. Teoretisk tolkningsmodell ... 8
5.1 Frirumsmodellen, analysmodell för att synliggöra skolutvecklingsområden ... 8
5.2 Explicit styrning av utbildning – utbildningsorganisationens styrdokument ... 10
5.3 Implicit styrning av utbildning - modell om drivkrafter ... 10
5.4 Motiv för sammankoppling av frirums- och drivkraftsmodellen för analys av områden för skolutveckling inom yrkesinriktad vidareutbildning ... 14
6 Beskrivning av kontexten i undersökningens yrkesinriktade vidareutbildning ... 15
6.1 Utbildningskontexten och avgränsning i studien ... 15
6.2 Utbildningsledaren, chefen för utbildningsverksamheten ... 17
7 Metod ... 18
7.1 Övergripande angreppssätt ... 18
7.2 Kvalitativ fallstudie ... 18
7.3 Intervju som datainsamlingsmetod ... 19
7.4 Felkällor och problem kring intervju som datainsamlingsmetod ... 20
7.5 Dokumentanalys ... 20
7.6 Urval ... 21
7.7 Pilotstudie och prövning av analysmetod ... 21
7.8 Undersökningens genomförande ... 22
7.9 Studiens validitet och reliabilitet ... 23
7.10 Diskussion kring felkällor (bias) ... 24
7.11 Forskningsetiska aspekter ... 25
8. Analysmodell ... 26
8.1 Presentation av analysmodell och tolkningsmatrisen ... 26
9. Resultat ... 28
9.1 Dokumentanalys av utbildningsplanen utifrån Drivkraftsmodellen ... 28
9.2 Arbetsgivarens utsagor tolkade utfrån Drivkraftsmodellen ... 30
9.3 Den studerandes utsagor tolkade utfrån drivkraftsmodellen ... 32
9.4 Lärarens utsagor tolkade genom Drivkraftsmodellen ... 34
9.5 Myndighetsföreträdarens utsagor tolkade genom Drivkraftsmodellen ... 37
9.6 Jämförande analys av resultat... 39
10. Diskussion ... 44
10.1 Resultatdiskussion ... 44
11. Förslag till fördjupade studier ... 51
12. Sammanfattning ... 52
13. Referenser ... 53
1
1.
Inledning
Ledaren för en vidareutbildning för yrkesverksamma skall sätta mål för verksamheten och bedriva skolutveckling. En yrkesutbildning växer fram genom ett samarbete mellan arbetsgivare och skola. Utbildningsplaner och kursplaner med lärandemål arbetas fram i samförstånd i syfte att arbetsgivaren skall få den yrkeskometens som efterfrågas. Ledaren befinner sig i en intressant skärningspunkt mellan aktörerna kring en utbildning; arbetsgivare med önskemål om kompetenta medarbetare, myndigheten som skall iscensätta den politiska
viljan, personalen i utbildningen – lärarna med tankar om ”allt man behöver lära” och de studerande som skall lära för framtiden samt de styrdokument och den ekonomi som
kringgärdar verksamheten.
Med detta som utgångspunkt har jag beslutat att undersöka uppfattningar kring vad en
utbildning skall ”leverera” ur de olika intressenternas perspektiv. Uppfattningar som påverkar skolutvecklingen och den kvalitet som var och en av intressenterna eftersöker i utbildningen.
2.
Bakgrund och forskningsfrågans
relevans
Skolutveckling innebär att problem ur vardagen avseende att uppfylla utbildningens mål lyfts fram, analyseras och åtgärdas i ett systematiskt arbete (Dalin, 1994; Scherp, 2003; Berg, 2003). Skolutveckling syftar också till att modernisera och utveckla utbildningarnas innehåll för att matcha framtidens krav. Förväntningarna på en utbildning avgör uppfattningen om utbildningens kvalitet; det vill säga om utbildningen uppfyller det behov som föreligger.
Jag är skolledare i utbildningsverksamheten som bedrivs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Det är en eftergymnasial yrkesutbildning och jag skall bedriva skolutveckling. I den utbildningen jag ansvarar för, visar de traditionella verktygen för att mäta utbildningens kvalitet på hög måluppfyllelse. De studerande når målen, det vill säga
2
examineras med godkänt resultat och de obligatoriska kursutvärderingarna visar på nöjda studenter. Paradoxalt nog är den allmänna diskussionen i branschen ändå är att man vill ha högre kvalitet i utbildningen. Detta till trots att man är överens om utbildningsplanernas mål och innehåll. Vad efterfrågas då och vilka ”problem” är det jag som utbildningsledare skall lösa i skolutvecklingssammanhang?
Syftet med den här undersökningen är att fånga upp, beskriva och förstå det uppfattningsfält som finns mellan utbildningsplanens mål och yrkessektorns förväntningar.
I detta arbete kommer inte ges tid till en fullständig undersökning av en stor
undersökningsgrupp som kan leda till generaliserbara resultat. Men en begränsad studie, som i det här fallet, kan i alla fall ge indikationer på ett visst fenomen och ett underlag för vidare forskning och diskussion inom ämnet skolutveckling och utbildningsledarskap i en
yrkesutbildning.
3.
Syfte och frågeställning
Den här undersökningen syftar till att i en yrkesutbildning ta fram behov av skolutveckling genom att åskådliggöra friutrymmet mellan styrdokumentens intentioner och aktörernas förväntningar.
De grundläggande frågeställningarna för att inhämta det empiriska materialet är: Vad syftar vidareutbildningen till?
Vilka förväntningar har man på vad utbildningen skall leda till?
Vad är kvalitet i utbildning?
Det empiriska materialet har analyseras med inspiration utifrån följande två teorier/ modeller.
1. Frirumsmodellen (Berg, 2003) används för att fånga friutrymme mellan explicit och implicit styrning i utbildningsområdet.
2. Drivkraftsmodellen (Helm-Jørgensen, 2006) användas som tolkningsram för att förstå och analysera den kultur som bidrar till implicit förväntan och påverkan på yrkesutbildningen.
3
4.
Begreppsdefinitioner och tidigare
forskning
I föreliggande litteraturgenomgång definieras ett antal i studien ingående begrepp. Kvalitetsbegreppet i utbildning avhandlas och kopplas till begreppet skolutveckling.
Skolutveckling definieras och en orientering i fältet skolutveckling inom yrkesutbildning ges.
4.1 Definition av begreppet kvalitet
Begreppet kvalitet betyder i korthet att ”kvaliteten på en produkt är dess förmåga att
tillfredsställa, och helst överträffa, kundens behov och förväntningar” (Bergman & Klevsjö, 2007; Albinsson, 1998). I den här studiens utbildningssektorskontext används begreppet kvalitet frekvent som ett uttryck för utbildningens relevans samt ett uttryck för att
utbildningarna skall utvecklas på ett sådant sätt och genomföras så att samtliga aktörer runt utbildningen upplever god kvalitet. Aktörer är de studerande, arbetgivare, den politiska kontexten men även de verksamma lärarna. Min tolkning som styrks vidare framåt i texten är att hög upplevd kvalitet i utbildningen är den generella målbilden för skolutveckling i en yrkesutbildning.
Begreppet kvalitet infördes år 1996 i skol- och utbildningssammanhang av regeringen i en skrivelse, SKR 1996/97:112(Berg, 2010). Myndigheten som reglerar merparten av
eftergymnasiala yrkesutbildningar i Sverige idag, Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH), använder begreppet särskilt. Att kvalitetsbegreppet används frekvent i
utbildningssammanhang visas i en avhandling av Andres Berg från 2010. Studien visar att dessutom att tolkningen som olika intressenter gör av begreppet kvalitet är olika och att detta i sin tur påverkar utbildningen på olika sätt (Berg, 2010).
Kvalitetsbegreppet i yrkesutbildningssammanhang används också internationellt. EU:s gemensamma EQF system (European Qualification Framework) har tagits fram för att jämföra utbildninger inom samma yrkesområde med varandra (CEDEFOP referens series nr
4
79, 2009). En rapport från CEDEFOP, European Centre for the Develop of Vocational Training, ringar in en del grundläggande europeiska ståndpunkter gällande kvalitet i yrkesutbildning. Här beskrivs att kvalitet i utbildning inte är ett absolut begrepp och inga universella indikatorer för att mäta kvalitet i utbildning finns. Enligt rapporten existerar inte heller några generella standarder eller idealtyper för att jämföra likheter eller avvikelser mot. Vidare beskrivs att behovet att uttrycka kvalitet i utbildning har en stark tailoristisk- och marknadsmässig bakgrund och försök har gjorts att införa ISO-standarder för utbildning utan att man lyckats fånga essensen i en utbildning. Rapporten menar att kvalitetsmätningar för yrkesutbildning behöver göras både kvantitativt och kvalitativt och ur flera olika perspektiv så som pedagogiska-, nationalekonomiska-, sociologiska-, marknadsmässiga- och
styrningsmässiga(Berge, 1995).
4.2 Definition av begreppet skolutveckling
Svenska utbildningar är målstyrda. Målstyrningens uppkomst kan ses som en följd av den starka influensen av New Public Management (NPM) som genomsyrat den svenska
statsförvaltningen sedan början av 80-talet (Almqvist, 2006). Målen formuleras inte bara ur utbildningsorganisationens styrdokument utan även av de aktörer som finns i
utbildningsområdetsfär; politiker, myndigheter, arbetsgivare, lärare, de studenrande,
utbildningsledare och samhället i övrigt. Skolutveckling beskriver de processer som strävar till måluppfyllelse i skolan (organisationen) det vill säga att utveckla skolans verksamhet. Definitionsmässigt är skolutveckling ett komplext begrepp och består av flera samverkande faktorer. Begreppet kan definieras som en problemlösningsprocess som initieras av upplevda vardagsproblem i en utbildning. Problem uppstår när arbetssätt som tidigare tillämpats med framgång inte längre ger de resultat som man förväntat sig (Berg & Scherp, 2003).
Begreppet skolutveckling likställs av Scherp (2003) med begreppet ”lärande organisation”. Begreppet lärande organisation används inom ledarskaps- och organisationsläran och definieras som en organisation som ständigt utvärderar sin verksamhet, fångar upp problem, det vill säga orsaken varför man inte når målen, utvärderar dessa och lär av dem genom att lyssna på medarbetarnas kunskaper eller idka benchmarking och sedan utvecklar
verksamheten mot de uppställda målen. En lärande organisation är således under ständig utveckling för att nå målen, det vill säga säkra kvalitet (Albinsson, 1998)
5
Dalin (1994) beskriver att skolutveckling är alla systematiska och fortlöpande åtgärder för att förändra förutsättningarna för inlärning samt andra förhållanden i skolan med målet att nå skolans mål mer effektivt.
4.3 Skolutveckling och skolan som organisation
Enligt ovanstående resonemang är alltså skolutveckling skol- och utbildningsorganisationens förändringsarbete som syftar till att uppnå upplevd kvalitet i utbildning. Med kvalitet menas då att de personer som rör sig runt en utbildning upplever kvalitet. Skolutveckling kan ses som en ”bottom-up” process (Dalin, 1994; Scherp, 2003; Berg, 2003) Ett kriterium för en ”bottom-up” process är att organisationsutvecklingen sker via fullständigt deltagande av alla i organisationen (Dalin, 1994). Kännetecknande för en ”bottom-up” process är att
utbildningsledaren fångar upp problem underifrån i vardagen och lyckas förena dem med skolans övergripande måldokument och därur forma och återimplementera, processa och resultatuppfölja dessa mål bland personalen.
I den här undersökningen finns ett systemteoretiskt synsätt på skolorganisationen. Inom sociologin innebär systemteorin att alla processer och allt mänskligt handlande är något som uppstår i kontakt och samverkan mellan människor (Bulla, 2006). I systemteorin ser man organisationen i metaforen som en levande organism där alla delar påverkar varandra (Dalin, 1994). Vidare anser man också i systemteorin att mänskliga handlingar är resultatet av hur individen förstår och uppfattar sin omgivning, där uppfattning och förståelse är ett resultat av kommunikation och interaktion med andra människor (Sandberg & Targama, 1998). Den tyske sociologen Niklas Luhrmann är en utav upphovsmännen till den sociologiska
systemteorin. Framförallt menar Luhrmann att det är kommunikationen människor emellan som är drivkraften och styrinstrumentet i sociala system, exempelvis organisationer eller instutitioner (Bulla, 2006). Utgångspunkten i detta arbete är att människor i ett system med sitt agerande och sina förväntningar skapar en kultur som blir en drivkraft i organisationen.
Det sociala systemet i den här uppsatsen är skolorganisationen och eftersom skolan hålls samman av ”ramar” så som styrdokument eller utbildningsplaner är tolkningen i den här
6
studien utifrån Max Webers texter att skolan är en institution. Institutionen är en form av organisation med striktare styrning i form av styrdokument samt att organisationen i sig är ett bredare kulturellt begrepp. Max Weber definierar organisation som sociala relationer som är slutna eller där tillträdet för utomstående är reglerade eller övervakade av speciellt utsedda personer exempelvis en ledare eller en chef. Institutionen är en form av organisation med tydligare ramar som reglerar beteendet hos medlemmarna inom ett specificerbart
verksamhetsområde (Weber, 1983).
4.4 Skolutveckling i en vidareutbildning för
yrkesverksamma – utbildningsplanering
I vidareutbilningsområdet, det vill säga de utbildningar som vänder sig till en enskild sektor för att kompetensutveckla anställd personal, används ofta begreppet utbildningsplanering synonymt med att beskriva den process som här i övrigt definieras som skolutveckling. Det vill säga processer som används för att utveckla utbildningarnas innehåll och syfte för att nå mottagarnas önskemål och behov(Helm-Jørgensen, 2006; Granberg, 2014; Illeris, 2013) Utbildningen som den här uppsatsen handlar om är inte sorterad under Myndigheten för yrkeshögskolan men efterliknar yrkeshögskoleutbildningar till sin struktur och placering i utbildningssystemet.
Trots att utbildningsområdet, eftergymnasial yrkesutbildning, i och med införandet av Yrkeshögskolan 2008 fått en formaliserad status är skolutveckling i yrkesutbildningar ett område som är tämligen outforskat.
Att forskning saknas styrks av litteratursökning i området och framförallt är det svårt att hitta vetenskapliga beprövade modeller som kan användas som grund för kvalitetsarbete och skolutveckling. Det som går att utröna dock, är lagstiftarnas intentioner med att
yrkeshögskoleutbildningar skall utvecklas genom att de skall ha hög arbetsmarknadsrelevans och täcka aktörernas behov av arbetskraft. Yrkesutbildningar skall bli till och utvecklas i nära samarbete mellan skola och yrkesliv (SOU 2008:29). Ett skäl till yrkeshögskolans inrättande var snabbare förändringar av arbetsmarknaden ur globala, tekniska och organisatoriska perpektiv, där grundläggande kunskaper och färdigheter hos den enskilde som tidigare räckte
7
ett helt yrkesliv snabbt blev oanvändbara på ett par år och anställningsbarheten minskade (Olofsson & Schånberg, 2000).
Här indikeras alltså ur ett kvalitets- och skolutvecklingsperspektiv, på vikten av att yrkeslivet är med och påverkar innehållet i en yrkesutbildning för att få sitt förändrade behov
tillgodosett. Kenneth Abrahamsson skriver i Olofsson & Schånberg (2000) att en
yrkesutbildning endast kan förstås genom studier mellan utbildningens innehåll, institutionella villkor och yrkesrollens drivkrafter och menar att en yrkesutbildning inte kan diskuteras fristående från arbetsmarknadens funktion, sociala skiktning och yrkesstruktur.
Som tidigare beskrivits är yrkesutbildning ett viktigt samarbetsområde i EU. I en av CEDEFOPs rapporter beskrivs faktiskt skolutvecklingsaspekter på yrkesutbildning. Där menar man att arbetet med EQF (European Qualification Framework) på nationell nivå drivit på utvecklingen av kvalitet i yrkesutbildningar. Att uppnå rätt nivå, rätt ”Learning Outcome” enligt EQF har drivit på utvecklingen genom aktiviteter så som utbildning av lärare, ökat samarbete med marknadens aktörer och tydliga nationella kvalitetsrevisioner (CEDEFOP, 2009).
Yrkestbildningen ses generellt av samhället som en drivkraft att säkerställa utveckling genom att kompetensens kvalitet säkrar en effektiv produktion. Dock finns det en tendens av att nutidens preferenser styr utbildningens innehåll för mycket och att man inte har kunskap om vad framtiden kommer att ha för krav, vilket hindrar utveckling och kvalitet i utbildning. Dessutom har näringslivet ofta dolda outtalde kvalitetskrav på yrkesutbildningar (Rolf, 1993) Christer Wegefeldt beskriver en problematik kring att idag beställa innehållet i framtidens kompetenser i en artikel i tidskriften KRUT (2008). Wegefeldt beskriver att flera branscher står inför yrkeskrav med tilltagande komplext kompetensbehov men menar också att dagens yrken och kompetenser är så komplexa och så för framtiden oförutsägbara, att arbetsgivarna rimligtvis inte kan ”beställa” rätt kompetens av utbildarna för framtidens behov.
8
5.
Teoretisk tolkningsmodell
Empirin i den här undersökningen kommer att inhämtas från semistrukturerade intervjuer med aktörer runt en och samma yrkesutbildning; arbetsgivare, studerande, lärare samt representant för effektuerad politisk styrning; handläggaren vid huvudmannamyndigheten, tillsammans med en analys av utbildningens styrdokument. För att tolka stoffet i undersökningen behövs en eller flera relevanta accepterade teorier eller modeller inom vetenskapsområdet. En teori eller teoretisk tolkningsram är en tes som enligt empiriska bevis kan påvisa att ett
händelseförlopp upprepas enligt en viss systematik och därför till viss mån kan förutsägas. Tomas Peterson beskriver användandet av teorier enligt följande;” Med hjälp av teori kan man identifiera, systematisera och jämföra olika former av mänskligt handlande samt
formulera antaganden om regelbundenheter i detta handlande och sannolikheter för att dessa regelbundenheter upprepas, liksom relationerna mellan dem. Teorier kan ha olika
generaliseringsanspråk: de kan uttala sig om allt ifrån individuella handlingsmönster till hur hela samhällen hänger ihop och fungerar.” (Peterson, 2008). Teorier kan uttryckas i form av modeller. Modellen upprättas för att åskådliggöra och beskriva ett fenomen i syfte att förklara, ge struktur och ge en bild av samband i en teori (Hansson, 2007).
I följande avsnitt presenteras de teorier, i form av modeller, som används för att analysera undersökningsmaterialet. Gunnar Bergs frirumsmodellen (Berg, 2003) redovisas samt Helm-Jørgensens modell om drivkrafter (Helm-Jørgensen, 2006) presenteras och undersöks samt motiv lämnas för sammankoppling av dessa.
5.1 Frirumsmodellen, analysmodell för att synliggöra
skolutvecklingsområden
Frirumsmodellen som analysmodell möjliggör att beskriva och begripliggöra skillanden mellan utbildningsorganisationens explicita och implicita styrning. Frirummet mellan den explicita och den implicita styrningen är utvecklingspotentialen i skolutvecklingen.
9
Den explicita styrningen utgörs enlig Berg av utbildningsplaner, statliga regelverk men även tid och ekonomi. Den implicita styrningen utgörs av kulturen, den samhälleliga traditionen, yrkesgruppens normer, psykosociala förhållanden, närmiljöfaktorer samt oppinionsbildning.
För att fånga ”friutrymmet” det vill säga faktiska aktivitetsbehovet för skolutveckling görs en analys av fältet mellan den explicita och den implicita stryrningen. Undersökning av den explicita styrningen kan enligt Berg göras med dokumentanalys och den implicita styrningen undersöks via en kulturanalys. Kulturanalysen kan göras genom intervjuer, brevskrivning eller observationer. Vid kulturanalysen väljs ett antal repondenter ut som anses vara signifikanta ”kodbärare” för kultursystemet i sammanhanget (Berg, 2003).
Frirumsmodellen togs fram av Gunnar Berg i syfte att utveckla ett analytiskt verktyg för att förstå vad som faktiskt styr och påverkar den verksamhet som pågår i en utbildning. Modellen beskrivs som inte helt okomplicerad att använda men den är en modell att fånga det
”osynliga” som behöver tas tag i och utvecklas för att nå det subjektiva begreppet högre kvalitet i en utbildning. Frirumsmodellen har kritiserats bland annat för att den trots allt inte ger redskap att lyfta fram den ”verkliga” kulturen som påverkar utbildningar (Sträng, 2011; von Schantz-Lundgren, 2008). Berg stödjs dock av Donald Broadys resonemang kring skolkulturer i tidskriften KRUT (2008). Med inspiration från tysk och amerikansk forskning
Fig. 1. Figur som åskådliggör Friutrymmet enligt Gunnar Berg (2003). Det färgade fältet beskriver friutrymmet mellan ramen (explicit styrning) och figuren (implicit styrning)
Explicit styrning; styrdokument
Friutrymmet
Implicit styrning; kultur, normer, oppinion
10
och som kommentar till sin artikel i samma tidning nr 22 (1982) att det i
utbildningsorganisationer vid sidan av den riktiga läroplanen finns en dold läroplan som har sin utgångspunkt i den skolkultur som finns i skolan eller skolfältet som institution. Den dolda läroplanen innehåller alltså fenomen som den specifika kulturen som är utvecklad av
aktörerna i och kring skolan. De studerande lär sig och förvaltar kulturen. Kulturen är starkt förbunden med skolan som institution och utbildningens samhälleliga funktion. Förvaltandet av kulturen kan leda till att visa saker inte lärs av studerandegruppen, kulturen fungerar som en motkraft. Enligt Broady går den dolda läroplanen inte att komma ifrån men går att göra synlig genom kulturanalyser.
5.2 Explicit styrning av utbildning –
utbildningsorganisationens styrdokument
En utbildnings styrdokument, i det här fallet; förordning, utbildningsplaner och kursplaner uttrycker politiska avsikter att styra en utbildning i en viss riktning. I en yrkesutbildning upprättas dessa styrdokument i samverkan mellan yrkesliv och utbildningsanordnare. Dokumenten kan beskrivas som ett uttryck för politiska kompromisser och
förhandlingar(Berg, 2010). Enligt Berg kan dessa styrdokument sägas sätta ramarna för en skolorganisation och därmed ge uttryck för att en skola är en institution, det vill säga är de tydliga förhållningsregler kring verksamheten som Weber menar är definitionen av
institutionen som ett särfall av en organisation(Weber, 1983). Styrdokumenten utgör alltså enligt Berg den explicita styrningen tillsammans med tid och ekonomi(Berg, 2003)
5.3 Implicit styrning av utbildning - modell om drivkrafter
Utbildningsorganisationens inre kultur utgörs enligt Gunnar Bergs resonemang en implicit styrning av utbildningen(Berg, 2006). I den yrkesutbildning som den här undersökningen handlar om finns fyra starka aktörer som kan antas utgöra den implicita styrningen, det vill säga kulturen; arbetsgivarna, de studerande som även är i en yrkesroll, handläggarna på myndigheten samt lärarna som hör till samma yrke.
11
Jürgen Habermas (1995) är en ofta citerad filosof som menar att kommunicerande människors olika intentionalitet och situationstolkning direkt påverkar det gemensamma handlandet och leder till en gemensam kultur. Habermas har format teorin kring kommunikativ handling som menar att kommunicerande människor måste ha tillräckligt överlappande världsbilder och kultur för att kunna samordna sina handlingar och genomföra en gemensam handlingsplan. Kommunikativ handling nås genom nära och tät kommunikation där ett samförstånd nås till ett gemensamt vetande och en gemensam kultur. Habermas förklarar kultur som det
vetandeförråd ur vilket kommunikationsdeltagarna hämtar sina tolkningsramar för att tolka situationer och kommunikation.
Den danske pedagogen Christian Helms-Jørgensen har presenterat en modell för att analysera och förklara de outtalade förväntningar som ställs på en vidareutbildning inom ett yrke. Det är drivkrafterna mellan tekniskt-ekonomiska, polistiskt-institutionella och det sociokulturella som påverkar kulturen enligt Helms-Jørgensen och därmed utvecklingen och förändring inom en profession och därmed utvecklingen i en yrkesutbildning. Dessa drivkrafter behöver undersökas för att skapa en förståelse för de förväntningar som de olika aktörerna har på en utbildning och därmed skapa förutsättningar för att skapa en utbildning med hög kvalitet och relevans, det vill säga bedriva skolutveckling. Ökad kvalitet skapas genom att man arbetar med att aktörernas uppfattade bilder, uppfattningsfält, blir mer överlappande och
gemensamma (Helms-Jørgensen, 2008)
12
Den första drivkraften är den politiskt - institutionella drivkraften och kännestecknas av makt,
intresse och förhandling. Signifikant är att den är en produkt av konsensus mellan sociala intressen och grupper på ett högre politiskt plan. Utbildningens innehåll och mål har alltså förhandlats fram för att uppfylla sina syften. Utbildning ses som en produkt av
nätverksrelationer och bygger på att kunskaper utbyts i samarbete mellan olika aktörer; skola,
arbetsgivare, utbildare, forskare, politiker, yrkesroller. En yrkesutbildning syftar också till att
skapa kontroll över en yrkestitel. Utbildning kan inom den här drivkraften även ses som ett
medium för att påverka värderingar inom en viss yrkesgrupp. Yrkesrollen som utbildningen leder till är en samhällsnyttig produkt.
Den andra drivkraften är den tekniskt – ekonomiska drivkraften och är av en annan natur. Utbildningen betraktas som en leverantör av anpassning så att arbetsgivaren skall få en högre
avkastning av den anställde. Utbildningen tillskrivs rollen att överföra ny forskning och utveckling till arbetstagaren i syfte att implementera detta på arbetsplatsen för att utveckla
verksamheten i effektivitetsändamål. Den utbildade arbetstagaren skall utvecklas att passa in i
ett system, samt utveckla en riktig attityd. Synsättet inom drivkraften är att förhållandet
mellan utbildare och arbetsgivare är förhållandet leverantör – kund, där utbildning leder till en
produkt.
Slutligen den sociokulturella drivkraften där nyckelord är värden, normer och föreställningar hos den enskilde individen. Utbildning är ett medel att söka identitet, mening och
grupptillhörighet. En individuell chans att stiga i graderna eller att få acceptans i en social grupp, att få en yrkesidentitet. Signifikant i drivkraften är även läro- och utvecklingsprocessen
hos den enskilde individen. Helms-Jørgensen pekar på att kraften i det här sociala fältet avseende fasthållande av normer och föreställningar kring en yrkesroll kan göra att ny kunskap inte tas emot utan avvisas. Det vill säga utveckling kan utebli trots utbildning.
Modellen kring drivkrafter är framtagen ur forskning kring utbildning inom dansk
produktionsindustri. Syftet var att skapa en modell för att undersöka och höja upplevelsen av utbildningens validitet i relation till aktörernas upplevda krav. Tillämpbarheten på en annan sektor som har nationella explicita styrramar (lagstiftning, utbildningsplaner och kursplaner) med studerande som är verksamma inom kommunal servicessektor kan ifrågasättas. Dock görs tolkningen i den här studien att modellen ger en möjlighet att förstå dimensioner kring olika förväntningar och uppfattningsfält som olika aktörer har på utbildningen och som också
13
skapar den kultur som utgör den implicita styrningen. Tydlig kritik mot Helms-Jørgensen är svår att hitta i litteraturen men rent allmänt kan användandet av ett kategoriseringsverktyg av detta slaget tendera att kategorisera uppfattningsfälten alltför starkt och därmed går kanske annan viktig information förlorad.
Argument som stödjer användandet av drivkraftmodellen för att skapa förståelse för den implicita styrningen och kulturpåverkan på en yrkesutbildning finns att hitta i ett antal
avhandlingar och uppsatser som pekar på de krafter som påverkar en yrkesutbildning och dess kultur.
Garet Symon menar i sin avhandling från 2007 att samspelet mellan politik, arbetet i sig och den studerande, gemensamt bildar en kultur som påverkar en utbildning. Symon visar också i sin forskning att stark myndighetsutövning kan göras i syfte att påverka kulturen på en arbetsplats eller i en sektor (Symon, 2007).
Yrkesutbildning kan ses som en arena där flera intressenter (arbetsmarknaden, enskilda arbetgivare, politik) kämpar och driver sina intressen för att få inflytande över utbildningens innehåll och kultur. Detta skriver Lundahl och Sander i sin uppsats och pekar på att i spåren av trängre ramar i samhällsekonomin har en kontext vuxit fram som pekar på att
utbildningsorganisationerna har en oförmåga att förse arbetsgivarna med personal med önskvärda kvalifikationer. Detta leder till ett incitament för arbetsgivarna att påverka utbildningarna i syfte att säkerställa leverans av rätt kompetens i rätt mängd. (Lundahl & Sander, 1998)
Hur yrkesutbildningar påverkas av olika intressenter hanteras också i en annan
magisteruppsats. Litteraturstudien beskriver hur utbildningar utvecklas i tät samverkan mellan arbetsgivare, politiker och utbildningsanordnare. Lagstiftare och arbetsgivare över tid har varit ense om att arbetsgivarnas behov av arbetskraft skall styra utbildningarnas
dimensionering. Men här visas också att syften som rör samhällsutveckling, så som
demokratisering, värderingsförändringar och minskad social skiktning inom yrkesområdet ger upphov till meningsskiljaktigheter kring mellan lagstiftare och arbetsgivare (Fors-Sjödin, 2010).
14
5.4 Motiv för sammankoppling av Frirums- och
Drivkraftsmodellen för analys av områden för
skolutveckling inom yrkesinriktad vidareutbildning
Den här undersökningen syftar till att fånga upp, beskriva och förstå det uppfattningsfält som finns mellan utbildningens styrdokument och yrkessektorns förväntningar. Ett antagande som görs i den här studien är att de här förväntningarna utgör grunderna för den kultur som
påverkar utbildningen. Kulturbegreppet har ingen exakt vetenskaplig definition utan beskriver en grupp människors grundläggande kollektiva (medvetna eller omedvetna) värderingar, föreställningar, koder, handlingsmönster och normer som leder till ett socialt handlande. Detta innebär att en yrkesgrupp kan utgöra en kulturgrupp. En kulturanalys kan genomföras på en lång rad sätt, med olika metoder och analysmodeller utan att den ena eller andra modellen är rätt eller fel (Ehn & Löfgren, 2004).
Enligt Helms-Jørgensen är det drivkrafterna i yrkeskulturen, handlingsrationaliteterna, som påverkar en utbildning. Här tolkas detta som den kultur som Berg menar utgör den implicita styrning som påverkar en utbildning. Idén är att använda Helm-Jørgensens modell för att förstå de drivkrafter som utgör den implicita styrningen, det vill säga arbetsgivare, studerande, lärare och politiken.
Helm-Jørgensen (2006) beskriver drivkrafterna som tekniskt-ekonomiska, polistiskt
institutionella och de sociokulturella som driver utvecklingen inom en profession och därmed utvecklingen i en yrkesutbildning. Detta påminner mycket om det resonemang som Berg (2003) för kring skolans styrkällor och formell kontra informell styrning i sin bok Att förstå skolan (s.22). Berg beskriver vidare dessa styrkällor som de samma som Helm-Jørgensen det vill säga den tekniskt-ekonomiska, polistiskt institutionella och de sociokulturella.
15
6
Beskrivning av kontexten i
undersökningens yrkesinriktade
vidareutbildning
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har vid sidan av andra uppgifter uppdrag att enligt förordningen bedriva utbildning inom området med syfte att tillse att yrkesverksamma inom sektorn har adekvat kompetens att lösa uppdraget. Utbildningsorganisationen är en del av myndigheten men beslutsvägen mellan effektuerad politisk vilja och
utbildningsgenomförandet kan ändå betecknas som lång.
6.1 Utbildningskontexten och avgränsning i studien
Utbildningarna sker i en kontext där arbetsgivare och lärare har gått igenom samma utbildningssystem som de studerande. De studerande är yrkesverksamma och genomför utbildningen inom ramen för sin tjänst. Att genomgå utbildningen kan leda till att man efter genomgången utbildning får en annan tjänst och en annan position i arbetsorganisationen. Det är arbetsgivaren som beslutar vem som skall gå utbildningen. Kännetecknande hos
yrkesgruppen är också att den innehåller väldigt få kvinnor och få personer med annan etnisk bakgrund. Flera studier kring den här sektorn visar på stark social sammanhållning,
homosocialitet, i yrkesgruppen (Engström m.fl. 2012; Göransson, 2004). Yrkesområdet är från regeringshåll särskilt föremål för riktat jämställdhets- och mångfaldsarbete.
Yrkesområdet omfattar flera utbildningar hos en och samma utbildningsanordnare. I ett yrkeshögskoleperspektiv beskrivet som grund- och vidareutbildningar. Den här studien kommer att avgränsas kring att handla om vidareutbildningsnivå där den studerande har en tjänst hos en arbetsgivare och genomför utbildningen inom ramen för denna. Utbildningar på grundnivå genomförs innan individen anställs. Vidareutbildningssystemet är uppbyggt i form en sammanhängande utbildningsplan som beskriver övergripande mål samt ett antal kurser som beskrivs med var sin kursplan. Kurserna genomförs en i taget med yrkesverksamhet emellan. Vissa individer genomför endast en av kurserna medan andra genomgår samtliga
16
beroende vad arbetsgivaren beslutar. Tiden mellan att en kursdeltagare går kurserna kan variera stort.
I stort sett alla som genomgår utbildningen examineras med godkänt resultat vilket gör att den enskildes måluppfyllnad inte är ett problem ur ett skolutvecklings- och ett kvalitetsperspektiv. Arbetsgivarna är med och konstruerar utbildnings- och kursplaner via sina
arbetsgivarorganisationer. Arbetsgivarna i sektorn är spridda över hela landet och utbildningen har ett nationellt upptagningsområde. Lärarna har en bakgrund som
yrkesverksamma inom sektorn och har vanligtvis inte någon formell pedagogisk utbildning. Utbildningarna utvärderas med kursutvärderingar och de studerande är nöjda och upplever hög måluppfyllelse i relation till kursmålen. Vidareutbildningarna genomgick en
utbildningsreform för c:a 10 år sedan. Reformen innebar att man lämnade ett system av utbildningar som tidigare ledde till tydliga yrkestitlar i en hierarki till förmån för målstyrda utbildningar som inom en och samma yrkestitel leder till olika grad av kompetens. För att nå utbildningsplanes syfte fullständiga syfte krävs att kurserna A-C genomgås (bilaga 2)
Kriterer för vad som är kvalitet finns definierat hos utbildningsanordnaren och med begreppet kvalitet menas;
Den studerande når upp till de mål som styrdokument föreskriver.
De mål och syften som fastställs inom ramen för utbildningsplaner och kursplaner motsvarar de krav och behov som föreligger hos aktörerna inom området
samhällsskydd och beredskap.
Utbildningarna utvecklas kontinuerligt och på ett systematiskt sätt enligt fastställda rutiner.
All utveckling utgår ifrån aktuell forskning och utveckling samt samlade beprövade erfarenheter av genomförda aktiviteter inom området samhällsskydd och beredskap.
17
6.2 Utbildningsledaren, chefen för
utbildningsverksamheten
Som utbildningsledare för en vidareutbildning för yrkesverksamma skall jag sätta mål för verksamheten och bedriva skolutveckling.
Med detta som utgångspunkt undersöks i det här arbetet uppfattningar kring vad en utbildning skall ”leverera” ur de olika intressenternas perspektiv, uppfattningar som påverkar
skolutvecklingen och den kvalitet som var och en av intressenterna upplever i utbildningen.
Jag genomför själv undersökningen och blir därför en agent i det sociala sammanhanget. Syftet är för mig att undersöka en metod för att skapa större förståelse kring förväntningar på utbildning och därmed vad det är som förväntas av utbildningen utifrån de olika aktörernas perspektiv. Tanken är att modellen för arbetet skall ligga till grund för mitt eget ledarskap och arbete med att sätta upp mål för verksamheten.
De förväntningar jag som utbildningsledare har, är att utbildningarna skall nå hög måluppfyllelse, hög uppfattad kvalitet samtidigt som lärarna skall känna inspiration, kreativitet och arbetsglädje. Dessutom att de studerande skall bli trygga i sin roll och ha en positiv inställning till ett livslångt lärande. Allt detta skall givetvis ske med ett minimum av arbetsinsats och till en låg kostnad. I mitt arbete upplever jag ibland att aktörerna uttrycker sig väldigt övergripande och generaliserande kring utkomsten av utbildning och utbildningarnas kvalitet. Min uppfattning är ibland att det efterfrågas effekter av utbildning som är dolda eller som inte är uttalade i kurs- och utbildningsplaner. Med undersökningen vill jag skapa djupare förståelse för vilka förväntningar man ställer på utbildningen. En risk för bias är att detta i mina upplevelser blir till förutfattade förväntningar. Därför vill jag hålla intervjuguiden så öppen som möjligt för att låta respondenterna tala så fritt.
18
7
Metod
I den här undersökningen kommer jag använda mig av två metoder; semistrukturerade
intervjuer (Sträng, 2001) och dokumentanalys (Stukat, 2005) av utbildningsplanen. Intervjuer och utbildningsplan tolkas genom Helms-Jørgensens Drivkraftsmodell(2006) och därmed kan Friutrymmet (Berg, 2003) mellan explicita och implicita styrningen åskådliggöras och ligga till grund för skolutveckling.
7.1 Övergripande angreppssätt
Personliga förväntningar på något är ett individuellt uppfattat fenomen. Med detta som bakgrund har den här uppsatsen fått en fenomenologisk infallsvinkel, det vill säga den syftar till att ägna sig åt att beskriva hur människor upplever ett visst fenomen. Förväntningars innehåll går inte att kvantifiera och därmed fungerar en kvantitativ metod som arbetssätt i den här undersökningen. Uppsatsen är också grundad på frågeställningar som empiridrivna, det vill säga erfarenheter får ligga till grund för slutsatser. Ansatsen i den här uppsatsen är således induktiv, alltså förfaringssättet i den här undersökningen är att härleda slutsatser från
erfarenheter.
7.2 Kvalitativ fallstudie
Undersökningen i den här studien av en yrkesutbildning genomförs genom en kvalitativ fallstudie för att få svar på frågeställningarna därmed inhämta det empiriska materialet. En kvalitativ metod innebär övergripande att forskaren försöker förstå sociala fenomen och hur deltagarna i studien tolkar sin verklighet (Bryman, 2002). ”En vetenskaplig metod är en kvalitativ metod om och endast om metoden syftar till att klassificera de observerade
fenomenen med avseende på kategorier vars beskrivning innehåller en explicit eller implicit intentional komponent” (Johansson, 2003, s. 91). Kvalitativ forskning måste således ses i den kontext, det sammanhang, som företeelsen är tagen ur. En fallstudie (case study) definieras som en liten del av ett stort förlopp där fallet, det vill säga den lilla delen, får representera helheten (Ejvegård, 1993).
19
I detta arbete ges inte tid till en fullständig övergripande surveyundersökning som kan leda till generaliserbara resultat men en begränsad studie kan i alla fall ge indikationer på ett visst fenomen och ett underlag för vidare forskning och diskussion.
7.3 Intervju som datainsamlingsmetod
I de avhandlingar som studerats i det här arbetet har olika metoder används för att fånga kulturen som påverkar en utbildningsorganisation till exempel semistrukturerade intervjuer (Sträng, 2001) och observationer av utvecklingsarbete (von Schantz-Lundgren, 2008). I den här undersökningen har intervjuer att använts för empirisk datainsamlig och undersöka den inplicita styrningen. För att undersöka den explicita styrningen är en dokumentanalys utbildningarnas utbildningsplaner genomförd.
Syftet med undersökningen är att få information om de olika i undersökningen deltagande individernas uppfattningar om vad utbildning inom det specifika utbildningsområdet syftar till. ”Kodbärarna” i systemet är flera och spridda både utanför och inom den fysiska skolan; arbetsgivare, studerande, lärare och myndighet. Intervjun är speciellt lämpad som metod för att ge insikt och information om olika respondenters egna förväntningar, erfarenheter, tankar och känslor (Dalen, 2007). Kvale (2002) menar att ordet intervju egentligen betyder
”utväxling av synpunkter” mellan två personer som samtalar kring ett visst tema.
Ett annat av skälen till att använda intervju som datainsamlingsmetod är respondentens förmåga att uttrycka sig i skrift kan påverka slutresultatet av undersökning och att via
intervjuer har forskaren chans att ställa egna klargörande följdfrågor. En intervju väljs för att också för att avgöra hur en respons avges (tonfall, mimik och pauser) och kan ge information som ett skriftligt svar kan avslöja (Bell, 2006). En intervju kan också ge information om hur andra människor upplever olika sidor av samma livssituation (Dalen, 2007)
Förväntningar går inte att observera vilket utesluter observation som metod. Förväntningarna som olika personer har i den studien skall också jämföras med varandra varför exempelvis narrativ datainsamling ger alldeles för övergripande information att hantera vilket skulle äventyra resultatets reliabilitet och validitet. Vidare har också skriftliga enkäter valts bort
20
eftersom de ändå skulle ha behövts kompletteras med fördjupande intervjuer för att få klarare bilder av respondenternas förväntningar.
7.4 Felkällor och problem kring intervju som
datainsamlingsmetod
Problemen med intervjun som metod är att den tar mycket tid i anspråk, resultatet analyseras subjektivt av den som tolkar studien vilket kan leda till skevhet (bias) samt att intervjuerna kan vara svåranalyserade. Både intervjuns genomförande och tolkning kan påverkas mycket av intervjuarens intentionalitet, tidigare erfarenheter, uppmärksamhet, sinnestillstånd och förväntningar.
På samma sätt kan också respondenten påverkas till sina svar. Risk kan finnas att respondenten känner oro över intervjuns bakomliggande syften vilket kan påverka hur
frågorna besvaras. Samtliga ovanstående faktorer kan påverka intervjuns vetenskaplighet som kan uttryckas i begreppen validitet och reliabilitet se vidare stycke 7.9.
I den här undersökningen är jag själv också en aktör med egna förväntningar och åsikter om utbildningarna vilket kan påverka mitt sätt att intervjua och ställa frågor till respondenterna. Därför är det viktigt att i undersökningens alla delar tona ned, men vara medveten om mina egna förväntningar, samt inta ett så ofärgat explorativt förhållningssätt till materialet som bara är möjligt.
7.5 Dokumentanalys
Utbildningens styrdokument, i det här fallet förordning, utbildningsplaner och kursplaner uttrycker politiska avsikter att styra en utbildning i en viss riktning. Dokumenten är ett uttryck av politiska kompromisser och förhandlingar (Berg, 2003). Dokumentanalys innebär att man analyserar en text utfrån särskilda aspekter så som en teori, ett system eller en modell (Stukat, 2005).Styrdokumenten i den här undersökningen har analyserats utifrån de olika
21
drivkrafterna i Helm-Jørgensens modell för att möjliggöra jämförelser med respondenternas utsagor.
7.6 Urval
Till intervjuerna som syftar till att göra en kulturanalys avseende den explicita styrningen har ett antal repondenter valts ut som anses vara signifikanta ”kodbärare” för kultursystemet i sammanhanget. Urvalet gjordes ur ett och samma utbildningsområde; fyra personer som var för sig utgör ett förväntansperspektiv; arbetsgivare, utbildningshandläggare vid
huvudmannamyndighet, en studerande och en lärare. Respondenterna valdes ut via s.k. bekvämlighetsurval (Bryman, 2014). Detta innebär att dessa respondenter helt enkelt fanns tillgängliga vid det att undersökningen genomfördes, var representativa för
undervisningsområdet och dessutom var villiga att medverka vid intervjuerna. Kritik mot användande av bekvämlighetsurval kan vara att resultaten kan vara svåra att försvara som generaliserbara men den här undersökningen är en case-study som inte gör anspråk på generaliserbara resultat utan vill lyfta fram en bild av ett visst fenomen.
7.7 Pilotstudie och prövning av analysmetod
För att bedöma intervjusvarens analysbarhet och relevans i sammanhanget samt pröva tekniken genomfördes en pilotintervju innan den riktiga studien. Pilotstudien genomfördes med en aktör, en arbetsgivare. Skälet till att en arbetsgivare valdes var att denna fanns tillgänglig. Återigen gjordes alltså ett bekvämlighetsurval. Denna respondent ingick sedan inte i huvudstudien.
Pilotstudien följdes av att intervjufrågorna korrigerades för att bättre passa undersökningen. Frågorna ”rensades” så att de tydligt handlar om det fenomen som studien åsyftar. Detta för att inte få tvetydiga svar som skulle kunna påverka studiens reliabilitet. Efter pilotintervjun prövades också analysmetoden, fenomenografisk analysmetod. Med fenomenografisk
22
under olika kategorier. Informantens svar undersöktes efter den procedur som anges för fenomenografisk analys genom att utsagorna sorterades in i tolkningsmatrisen (Stukát, 2005; Patel & Davidsson, 2003; Dall´Alba, 1993). Helms-Jørgensens drivkraftsmodell(2006) användes som tolkningsmatris och denna beskrivs utförligare under kap. 8.
Först gicks transkriberingen igenom för att få ett helhetsintryck. De mind-maps som gjordes vid intervjutillfället av intervjuaren togs som stöd. Mind-mapnoteringarna innehöll utsagor och intuitiva känslor som särskilt noterades under intervjuns genomförande. Utsagor som kunde härledas till någon av Helms-Jørgensens drivkrafter markerades och kommenterades i kanten.
Därefter sorterades utsagorna i en ”tolkningsmatris” (fig. 4.). Fler kategoriseringar än de specifika utsagekategorier gjordes för att möjliggöra noteringar som inte ingick i någon av kategorierna som mitt projekt söker efter. Detta för att inte utesluta några möjliga kategorier av utsagor.
Pilotintervjun ledde till ett par erfarenheter som togs med i arbetet med den skarpa
undersökningen. I pilotintervjun var idén att intervjua ganska fritt utan tanke på den senare analysprocessen. Slutsatser som drogs utifrån analysen av pilotintervjun och provanalysen var att tydligare frågeområden krävdes för att fånga det som intervjun syftade till. Detta gjordes genom att i förhand upprätta en tydligare skiss på en tänkt tolkningsmatris för att lättare formulera frågeområden som var relevanta för att fånga informanternas i relation till Helms-Jørgensens modell.
7.8 Undersökningens genomförande
Huvudintervjuerna genomfördes med fyra personer som var för sig utgör ett
förväntansperspektiv; arbetsgivare, utbildningshandläggare vid huvudmannamyndighet, en studerande och en lärare. Därtill beskrev jag också mina egna förväntningar på utbildningarna utifrån min roll som chef och utvecklingsledare.
23
Intervjuerna genomfördes utifrån de förutbestämda öppna frågorna (bilaga 1) och bandades på mobiltelefonens ljudinspelningsfunktion. Tiden för samtalet var i samtliga fall omkring 50-60 minuter. Intervjun genomfördes i ett neutralt rum utan yttre störning. I ett fall genomfördes intervjun via telebildutrustning på grund av resekonstnadsskäl eftersom respondenten har sin ordinarie bodstad och arbetsplats ca 60 mil från skolverksamheten. I det fallet är
telebildutrustningen ett vanligt arbetsredskap för båda parter varför användandet av verktyget i intervjusammanhang inte bedöms påverka kvaliteten på situationen. Vid samliga intervjuer fick respondenterna ut frågeområdena ett dygn innan intervjun genomfördes.
Den intervjuade informerades om syftet med intervjun vid första kontakttillfället då intervjun bokades. Informanten informerades även vid båda tillfällena om att materialet avidentifieras för att inte röja identiteten på den utfrågande personen. Efter intervjuerna transkriberades de totalt för att därefter analyseras i relation till drivkraftsmodellen.
7.9 Studiens validitet och reliabilitet
Studiers tillförlitlighet speglas av de positivistiska begreppen validitet, reliabilitet och
generaliserbarhet. Föreliggande studies validitet, det vill säga undersökningens giltighet och
förmåga att undersöka det som avses har undersökts genom att frågorna och svaren granskats så att de verkligen håller ihop. Detta gjordes genom att jag lyssnade igenom alla intervjuerna för att särskilt notera om respondenterna uppfattat frågorna likvärdigt, och att jag fått svar på det jag frågat. Min uppfattning är att samtliga respondenter tolkade frågorna på samma sätt. Detta underlättades också genom att frågorna var enkla, öppna och respondenterna fick tillgång till frågorna innan intervjun. Pilotintervjun understödde också stringensen i intervjufrågorna.
Reliabilitet i intervjustudier uttrycks ofta ha fyra komponenter; kongruens, precision,
objektivitet och konstans(Trost, 2005). Kongruens i det här fallet avser frågornas likhet, att de
frågor som ställs mäter samma sak genom hela studien. Precision avser intervjuarens förmåga att registrera svaren. Objektivitet avser en studie där fler intervjuar och beskriver att de skall alla intervjua på likartat sätt. I den här studien är intervjuaren alltid en och den samma.
Slutligen konstans, vilket är en aspekt som avser tid. I vissa fall kan uppfattningen om ett visst fenomen hos individer ändra sig över tid. För att säkerställa att omständigheter i och omkring
24
utbildning inte ändrar sig nämvärt kommer samtliga intervjuer att ske inom samma vecka. För att hålla reliabiliteten, tillförlitligheten, så hög som möjligt har jag i det närmsta försökt att hantera min roll som intervjuare så skickligt som möjligt. Efter provintervjun lyssnade jag igenom ljudupptagningen en gång, enkom i syfte att lyssna på mitt eget agerande som intervjuare. I provintervjun var jag aktiv och samtalade mer med informanten vilket jag drog slutsatsen att det kan påverka slutmaterialet. De skarpa intervjuerna försökte jag därmed följdaktligen att hålla igen på mina egna ord och hålla mig till frågeområdena för att inte påverka intervjupersonen att ge svar i någon riktning. För att säkerställa konstansen, det vill säga att omständigheter inte förändrar sig över tid var målet att om möjligt intervjua samliga informanter under samma vecka. Nu blev detta av olika skäl inte möjligt utan samliga intervjuer har dock genomförts under en treveckorsperiod.
7.10 Diskussion kring felkällor (bias)
Under slutdelen av arbetet med studien, efter att intervjuerna var genomförda, blev plötsligt yrkesområdet som studien handlar om föremål för kompetensbristdebatt i media. Framförallt en rad radioprogram har handlat om uppfattning om brist på kunskap och förmåga hos yrkesgruppen. Det är troligt att jag kan ha påverkats i analysprocessen och mitt sätt att dra slutsatser av resultatet i undersökningen.
Jag är ansvarig för att bedriva utveckling inom det utbildningsfält som den här studien handlar om och har över tid, som jag tidigare redogjort för, byggt upp mina egna förväntningar på vad som påverkar, vem som har vilka uppfattningar och hur man bör jobba. Troligt kan vara att just de här förväntningarna också har påverkat mitt sätt att ställa frågor till respondenterna, tolka och dra slutsatser. Enda sättet att undvika bias här vore då att avstå ifrån att genomföra studien. Detta skulle då medföra att kunskap om vilka förväntningar som finns på
utbildningen och vilka skolutvecklande åtgärder som är möjliga att arbeta med helt skulle utebli.
Ett annat alternativ hade varit att låta en oberoende forskare genomföra studien. Detta hade i sig givit möjlighet till intervjuer, resultat och tolkningar som inte påverkats av mina
25
för skolutveckling i den verksamheten som jag är ansvarig för. Det är då mitt argument för att genomföra undersökningen, använda analysverktyg och fullfölja studien själv.
7.11 Forskningsetiska aspekter
Studien följer de av Vetenskapsrådet uppsatta forskningsetiska principerna och god
forskningssed (Vetenskapsrådet, 2011) samt PUL (personuppgiftslagen) kommer att följas. Allt insamlat material har hanterats konfidentiellt och personer som förekommer i
intervjuerna har försetts med en kod så att de inte går att identifiera. Aktuell skolverksamhet beskrivs så långt det är möjligt i övergripande ordalag för att ytterligare förhindra
idetifikation. Detta görs av hänsyn till de i studien medverkandes personliga integritet och av forskningsetiska principer. Transkriberade och inspelade intervjuer har sparats på en hårddisk och arkiveras hos författaren enligt Vetenskapsrådets rekommendationer för humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
26
8.
Analysmodell
Tolkningsramen som har används i den här undersökningen är inspirerad av fenomenografin. Som analysmetod inriktar fenomenografin sig på att beskriva likheter och olikheter i
uppfattningar kring fenomen genom att kategorisera dem. Intervjuerna analyseras genom kategorisering där sedan likheter och skillnader i uppfattningar beskrivs. Analysen syftar till att tolka informanternas individuella upplevelser av fenomenet samt se om gemensamma likartade erfarenheter och uppfattningar om fenomenet finns (Larsson, 1986; Hassmén & Hassmén, 2008; Stukát, 2005; Patel & Davidsson, 2003). De senare menar också att just erfarenheter och uppfattningar är sedan en grund för hur vi handlar och resonerar.
8.1 Presentation av analysmodell och tolkningsmatrisen
För att tolka utsagorna utifrån Helm-Jørgensens drivkraftsperspektiv har följande tolkningsmatris används där uttryck som kan tolka känneteckna någon av de olika
drivkrafterna har utgjort kategorier. Mer om de olika uttrycken som kännetecknar de olika drivkrafterna under stycke 5.3.
Fig. 4. Tolkningstablå utifrån Helms-Jørgensen
Politisk - instutionell Teknisk - ekonomisk Socio-kulturell
kons ens us m el lan gr up pe r ut bi ldn ing en ha r fö rha nd lat s fr am sk ap a ko nt ro ll ö ve r yr ke st it el på ve rk a vär de ri ng ar sa m hä llsn yt ti g p ro du kt le ve ran tö r a v a np as sni ng kl ar a ny r o ll ö ve rf ö ra n y f o rsk ni ng o ch ut ve ck ling ef fe kt iv is er ing le ve ran tö r/k un d - pr o du kt sö ka ide nt it e t st ig a i g rad er na /g ö ra kar ri är ac ce pt an si s o ci al g rup p yr ke si de nt it et lär o - o ch ut ve ck ling s-pr o ce ss Utbildningsplan Arbetsgivare Studerande Lärare Myndighet
27
Arbetsproceduren inleddes med att de transkriberade intervjuerna gicks igenom för att få en överblick av sammanhang och utsagor. Därefter deltaljstuderades texten och utsagor som hade betydelse för sammanghanget markerades. Därefter sorterades de transkriberade texternas utsagor in i matrisen. Dokumentanalysen gjordes genom att formuleringar i
utbildningsplanen också lyftes i på lämpligt ställe i matrisen. Därefter analyserades resultatet genom likheter, skillnader eller avsaknad av information noterades.
28
9.
Resultat
Den här undersökningen syftar till att fånga upp och beskriva det uppfattningsfält som finns mellan utbildningens explicita styrning (styrdokumenten) och yrkessektorns förväntningar, den implicita styrningen. Enligt Helms-Jørgensen (2006) kan man, genom att få de uppfattade bilderna att blir mer överlappande och gemensamma, bedriva skolutveckling och nå ökad uppfattad kvalitet i utbildningen. Utsagorna återges i form av meningskoncentration och citat med syfte att åskådliggöra respondenternas uppfattningsfält. Resultatet av undersökningen redovisas således i det här avnittet som tolkningar av formuleringar och utsagor genom Helms-Jørgensens teori för att hitta skillnader och likheter i de olika bilderna. Skillnader och likheter kan sedan ligga till grund för skolutvecklande åtgärder, som diskuteras i avsnitt 10 utifrån de modeller och litteratur som används.
För att understödja läsbarheten i följande stycke har all empiri tolkats i samma ordningsföljd genom matrisen. Först det politiskt-institutionella, sedan det tekniskt-ekonomiska och sist det
socio-kulturella perspektivet.
9.1 Dokumentanalys av utbildningsplanen utifrån
Drivkraftsmodellen
Ur det politiskt-institutionella perspektivet återfinns i utbildningsplanen formuleringar som handlar om att påverka värderingar hos den enskilde. Här finns skrivningar som beskriver att
professionell kunskap skall utvecklas hos den studerande. Den studerande skall också kunna
tillämpa teoretiska och praktiska kunskaper och utifrån dessa självständigt ta ställning, Den studerande skall också utveckla en förmåga att i sin yrkesroll fatta beslut utifrån moraliska
och etiska ställningstaganden. Allt yrkesutövande skall ske med barns säkerhet och behov i
fokus utifrån barnkonventionens intentioner och med beaktande av människors olikheter. Det vill säga hen skall verka för etnisk mångfald och jämställdhet mellan kvinnor och män.
Utbildningsplanen har ett syfte av att kontrollera en yrkesroll det vill säga den lagreglerade rollen som räddningsledare. Yrkestiteln räddningsledare kan i sig ses som en samhällsnyttig
29
produkt i och med att funktionen är lagstyrd med särskilda befogenheter att leda
räddningsinsatser i händelse av olyckor.
Ur det tekniskt-ekonomiska perspektivet, beskrivs att den studerande skall få kunskaper i rollen som räddningsledare och förberedas på att kunna leda komplexa större
räddningsinsatser. Detta kan kategoriseras som att utbildningen förbereder den studerande att kunna klara av en ny roll. Vidare beskrivs i utbildningsplanen att utbildningen i första hand skall tillgodose kommunens behov av kompetent personal som skall kunna leda
räddningsinsatser och klara av att vara ledningsstöd på olika nivåer i både regionala och nationella sammanhang. Det vill säga varje enskild kommuns unika behov av kompetens skall täckas av utbildningen.
Utbildningsplanen beskriver också att ny forskning och utveckling skall överföras till räddningstjänsterna genom utbildningen. De studerande skall genom utbildningen beredas tillgång till nya forskningsresultat och nya rön inom en lång rad sakområden; juridik, taktik, samordning och samverkan, kommunikation, kemi, miljökunskap, stabsmetodik, ledning, stresshantering och organisationslära. Utbildningen skall ”vila på vetenskaplig grund och
beprövad erfarenhet”.
I utbildningsplanen finns inga formuleringar som kan sorteras in i kategorin effektivisering men där finns formuleringar som beskriver förhållandet leverantör/kund och produkt eftersom det upprepade gånger beskrivs att olika behov skall tillgodoses via utbildningarna som till exempel via den här skrivningen ”vidareutbildningen inom programmet skall i första hand
tillgodose kommunens behov av att kunna leda räddningsinsatser på olika nivåer samt utgöra ledningsstöd för kommunen i övrigt. Vidareutbildningen ska även tillgodose regionala och nationella behov av ledningskompetens”. Således förbinder utbildningsplanen
utbildningsanordnaren att ”leverera kompetens” enligt ”kundens behov”. Kunden här är kommunen.
Slutligen har utbildningsplanen även tolkats ur det socio-kulturella perspektivet.
Aspekter av söka identitet, men även stiga i graderna kan tolkas handla om formuleringen ”möta förändringar i arbetslivet”. Räddningsledarrollen i sig är en yrkesidentitet som för den enskilde kan vara eftersträvansvärd. Naturligvis finns i utbildningsplanen beskrivningar kring
30
utveckla sin samarbets- och problemlösningsförmåga genom att ta ansvar och vara aktiv i lärandet både enskilt och i grupp. Den studerande skall nå färdigheter så att hen kan axla yrkesrollen att leda komplexa räddningsinsatser och verka som ledningsstöd. Slutligen beskrivs också att den enskilde efter avslutade utbildning skall fortsätta sitt lärande och att utbildningen skall ”ses som ett led i ett flexibelt, livslångt lärande som skall svara mot en
snabbt föränderlig omvärld”.
Sammanfattningsvis läggs i utbildningsplanen, vid sidan av de faktiska yrkeskunskaperna, stor vikt vid att vissa värderingar skall tillförskansas den enskilde. Utbildningsplanen visar en jämn spridning över alla tre drivkraftsområdena vilket i sig kan vara ett tecken på att
utbildningsplanen är ett dokument som förhandlats fram mellan de olika aktörerna precis som både Berg(2003) och Helms-Jørgensen(2008) menar. Utbildningsplanen beskriver också att utbildningen skall leverera kompetens efter, arbetsgivarens, det vill säga kommunens behov.
9.2 Arbetsgivarens utsagor tolkade utfrån
Drivkraftsmodellen
Enligt Helms-Jørgensen har arbetsgivaren oftast förväntningar utifrån ett tekniskt –
ekonomiskt perspektiv men för att underlätta läsbarheten i den här rapporten gås tolkningen av
arbetsgivarens utsagor igenom enligt samma procedur som övrig empiri.
Ur det politisk-institutionella perspektivet resonerar enligt min tolkning arbetsgivaren egentligen endast ur en kategori och genom sin reflektion kring fenomenet kontroll utav
yrkestitel och beskriver utförligt i intervjun att räddningsledarfunktionen är ett lagkrav.
I sin berättelse uppehåller sig arbetsgivarespondenten desto längre kring utsagor som kan kategoriseras som hemmahörande i det tekniskt-ekonomiska perspektivet. För att undvika bias har tolkningen gjorts om ett par gånger men slutresultatet är det samma.
Arbetsgivaren uttrycker en förväntan på att utbildningen skall höja medarbetarens kompetens och att det är viktigt att som yrkesverksam komma till insikt om helheten i arbetsuppgifterna. Arbetsgivaren beskriver arbetsuppgifter med en stor spännvidd; tillsynsuppdrag,
31
instruktörsuppgifter, rena brandmannauppgifter och teoretiska kunskaper inom byggnadsteknik. Hen beskriver arbetsuppgifter av mycket skiftande karaktär som den enskilde förväntas lösa hos arbetsgivaren.
Arbetsgivaren beskriver också att det är viktigt att räddningstjänsten som helhet visar att man är kunnig och kompetent i att utföra sina arbetsuppgifter ”jag menar vi måste ju också bli
duktigare på att visa det här kan vi”. Samtidigt som hen är medveten om att floran av
arbetsuppgifter även innebär en paradox i samtidig specialisering och breddning hos den enskilde.
Arbetsgivarens förväntan på den enskilde att klara en ny roll uttrycks genom; ”Vi har ju våra
mål i vårt handlingsprogram och kravnivåer på de olika kompetenserna och varje gång vi frångår den så är vi skyldiga att redovisa det för vår nämnd” Med detta menas att
handlingsprogrammens formuleringar direkt ställer ett krav på räddningstjänsten att se till att personalen är utbildad på rätt nivå.
Arbetsgivaren fortsätter sitt resonemang och beskriver att medarbetaren efter utbildningen skall kunna ta på sig alltmer ansvarfulla arbetsuppgifter i en personalledande funktion tillsammans med dokumentation och administration. Dessa arbetsuppgifter beskrivs kunna genomföras på ett sådant sätt att de tål granskning från media och allmänhet. Att få tillgång till ny forskning genom den som utbildas uttrycks inte men däremot trycker arbetsgivaren på att utveckling av nya arbetsmetoder i den operativa rollen är viktigt.
Arbetsgivaren uttrycker inte att ökad kompetens hos personalen skall leda till effektivisering av arbetsplatsens arbete. Däremot sätter arbetsgivaren tydliga krav på produkten i ett
leverantör/kund – produkt perspektiv. Här berättar hen om förväntningar på att medarbetaren
skall förberedas på att kunna leda personal och efterfrågar också en tydligare
innehållsdeklaration på det den som är utbildad kan efter avslutad utbildning. Utöver betygen G/IG, önskar arbetsgivaren ett skriftligt omdöme.
I det socio-kulturella perspektivet uttrycker arbetsgivaren en önskan om att medarbetaren genom utbildningen skall lära sig mer och bli tillfredsställd genom att växa i sin yrkesroll. Hen talar om att medarbetaren via utbildningen får chans till karriärlyft. Samtidigt beskrivs hur arbetstagaren blir utvald av gruppen att gå vidareutbildningen och att arbetsgivarens inte
