Kontroversiella ämnen i samhällskunskap – en studie ur ett lärarperspektiv Controversial topics in social studies, a study from a teaching perspective

1

Examensarbete i fördjupningsämnet Samhällskunskap

15 högskolepoäng, avancerad nivå

Kontroversiella ämnen i samhällskunskap

– en studie ur ett lärarperspektiv

Controversial topics in social studies, a study from a teaching

perspective

Emilia Nilsson

Ämneslärarutbildning 7-9 Examinator: Lars Pålsson Syll 240 hp Handledare: Klas Gustavsson Slutseminarier: 11 januari 2017

2

Förord

Jag vill tacka alla engagerade lärare som först över mejlkontakt givit snabba svar och uttryckt sitt intresse för att sedan boka en tid för intervju. Under intervjun har jag blivit bemött av ett genuint intresse där ni försökt besvara mina frågor så utvecklande som möjligt. Utan er och ert engagemang hade inte denna studien kunnat genomföras. Så tack till er alla.

Malmö, januari 2017 Emilia Nilsson

3

Sammanfattning

Kontroversiella ämnesområden bygger på att individer tar ställning i olika frågor och uttrycker sina åsikter. Inom samhällskunskapen dyker diverse olika kontroverser upp både i klassrummet och ute i samhället. Ett av de mest väsentliga målen inom samhällskunskap som skolämne är att förbereda och utveckla elevernas kritiska tänkande. Syftet med denna studien var att undersöka lärarnas tankar kring att undervisa i och hantera olika kontroversiella frågor på högstadiet. Studien baserades på kvalitativa intervjuer med sex olika lärare på högstadiet som representerade fyra olika kommuner i Skåne. Analyseringen av intervjuerna gav ett tydligt resultat på att det finns kontroversiella ämnesområden i samhällskunskaps ämnet. Resultaten visade dock på att vilka ämnesområden som lärarna upplevde skiljde sig åt beroende på vilken skola och kommun de arbetade inom. Faktorer som om skolan de arbetade på var mångkulturell eller inte hade stor betydelse. Dock ansåg ingen av de intervjuade lärarna att politik ansåg som ett av de mest kontroversiella ämnesområdena. Detta för att man lärt sig vilka metoder man ska använda sig av. Metoder som lärarna använde sig av byggde mest på diskussioner där majoriteten av lärarna tyckte dessa diskussioner borde tas i helklass. Majoriteten av de intervjuade lärarna hade stött på en krock när de undervisat kring kontroversiella ämnesområden mellan elevers åsikter kontra skolans värdegrund. Samtliga lärare ansåg att det var deras uppgift att fostra goda medborgare så i frågan kring vilket förhållningsätt de intog sade majoriteten att de inte var neutrala i frågor som de ansåg det fanns ett tydligt rätt svar.

Nyckelord: Högstadiet, Kontroversiella ämnesområden, Lärare, Mång- kulturalitet, Samhällskunskap, Värdegrund

4

Innehållsförteckning

1. Inledning ………6

2. Bakgrund………7

2.1 Problemformulering………7

2.2 Läroplan och kursplaner………..7

3. Syfte och frågeställningar………9

3.1 Syfte………9 3.2 Frågeställningar………...9 4. Avgränsningar………..10 4.1 Kunskapslucka………10 5. Litteraturöversikt………..11 5.1 Definition……….11 5.2 Tidigare forskning………...11

5.2.1 Kontroversiella ämnen inom Samhällskunskap………..11

5.2.2 Påverkande faktorer kring kontroversiella ämnesområden……….12

5.2.3 Metoder och strategier i undervisningen………..13

5.2.4 Lärarens förhållningssätt………. 14 5.3 Teorier………...15 5.3.1 Läroplansteoretiskt perspektiv……….15 5.3.2 Modifierade metoder……….16 5.3.3 Lärarens bemötande………...…...16 6. Metod………...18

5

6.1 Fenomenografi som metodsats………18

6.2 Kvalitativa intervjuer som metodsats………..18

6.3 Material och genomförande……….19

6.4 Urval……….19

6.5 Databearbetning………. ..21

6.6 Etiska principer………21

6.7 Reflektion över metodval………..22

7. Resultat och analys………..24

7.1 Resultat………...…24

7.1.1 Kontroversiella ämnesområden i Samhällskunskap……….24

7.1.2 Lärarens metoder………...26

7.1.3 Påverkande faktorer om kontroversiella ämnesområden………27

7.1.4 Lärarens förhållningsätt………29

7.1.5 Lärarens motivation till att undervisa samt inte undervisa kontroversiella frågor………..30

7.2 Analys ………32

8. Diskussion och slutsats………35

8.1 Slutsats ……….37 9. Källförteckning………..39 10. Bilaga 1………41 11. Bilaga 2………43

6

1.Inledning

Tack vara min verksamhetsförlagda utbildning samt arbete som vikarie har jag som blivande högstadielärare i samhällskunskap varit med om att olika åsikter från elever ställs mot varandra i undervisningen. Detta har varit extra påtagligt vid ämnesområde som berör exempelvis politik där många frågor bygger på egna ställningstagande. Även om man bedriver en undervisning som bygger på kunskap om samhället är det av lika stor vikt att elevers egna ställningstagande kommer fram. När elevers åsikter ställs mot varandra leder detta ofta till att kontroverser uppstår i klassrummet, kontroverser som du som lärare måste kunna hantera. Dessa kontroverser blev jag fort intresserad av och ville undersöka vidare. Dock är inte kontroverser något som är specifikt för undervisningen utan är något man stöter på konstant även ute i samhället. Dock är undervisning om kontroverser viktigt i ämnet samhällskunskaps för att utveckla eleverna och förbereda dem inför att agera som medborgare i samhället.

7

2. Bakgrund

2.1Problemformulering

Det svenska samhället 2016 är ett samhälle som tack vare den utvecklade globaliseringen präglas av mångkulturalitet. Tack vare invandringen har vårt samhälle på många vis förstärkts i form av kreativitet och nytänkt när möten mellan människor och utbyte av kulturer ägt rum. Kontroversiella frågor finns i alla samhällen men vad som anses kontroversiellt kan skiljas sig åt beroende på exempelvis kultur. Detta har i en del fall lett till kulturkrockar och oenigheter byggda på exempelvis fördomar som sedan många gånger mynnar ut i rasism. Dessa kulturkrockar möter vi inte minst i skolans värld vilket kan leda till att olika kontroverser uppstår i klassrummen. Bemötandet av dessa kontroverser är en viktig del av samhällskunskaps undervisningen och därmed lärarens uppdrag.

2.2

Läroplaner och kursplaner

Yttrandefrihet är en frihet att yttra och föra fram sina åsikter och är en viktig del av vårt samhälle och i skolans värld. I läroplanen för grundskola under skolans värdegrund och uppdrag kan man finna följande:

”Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling.”1

”Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Undervisningen ska vara saklig och allsidig. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen.”2

Genom denna beskrivning kan man tydligt se vikten som läggs vid att eleverna ska få ha sina egna åsikter samt att det är något lärarna har i uppdrag att det även förs fram.

Som man kan se ovan kopplat till läroplanen kan dilemmat uppstå kring att en elev uttrycker sig på ett sätt som strider mot skolans värdegrund kontra vikten av yttrandefriheten. Detta är

1

Läroplanen Skolverket, 2011 s 7

8

en problematik vi även kan möta i det vardagliga livet och ett problemområde man kunnat bemöta i alla miljöer där möten mellan människor och utbyte av erfarenheter sker.

Under samhällskunskaps syfte kan man utläsa följande citat som visar på vikten och varför det är så centralt med dessa frågor inom samhällskunskapsämnen.

”Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.”3

Jag har valt att fördjupa mig i kontroversiella frågor i samhällskunskaps undervisningen för att det är en viktig del att ta upp i undervisningen. Men även för att det kan ge upphov till en del problematik i form av exempelvis konflikter i klassrummet och jag vill därför ta reda på hur detta hanteras i skolorna.

3. Syfte och frågeställningar

3 _{Läroplanen, Skolverket,2011 s 215}

9

3.1 Syfte

Syftet med denna studien är att bidra med kunskap om undervisningen i kontroversiella ämnesområde inom samhällskunskap på högstadiet. Utgångspunkten är att undersöka lärarnas upplevelser och förhållningssätt till att undervisa om kontroversiella ämnen.

3.2Frågeställningar

 Vilka frågor anser lärarna är kontroversiella inom samhällskunskap och vad är det som avgör om en fråga är kontroversiell eller inte enligt lärarna?

 Vilka metoder använder sig lärarna av när de undervisar om kontroversiella ämnesområden samt när de ska hantera kontroversiella frågor som dykt upp i klassrummet?

 Vad motiverar lärarna till att undervisa samt inte undervisa om kontroversiella ämnesområden samt vilket förhållningssätt intar lärarna?

10

Denna studien är baserat på och har avgränsats till ett lärarperspektiv vilket gjort att ingen hänsyn tagits till varken elev, föräldrar eller ledningsperspektiv. Studien har avgränsats till sex so- lärare som alla arbetar på högstadiet. Fyra olika kommuner representerade, nämligen Lund, Landskrona, Svedala och Vellinge kommun. Detta för att skolan präglas av en kommunalisering och därmed utförs arbetet många gånger på olika vis. Anledningen bakom lärarfokuset är studiens mål kring att undersöka lärarns uppfattning av och förhållningssätt till kontroversiella ämnen i samhällskunskap. Ingen hänsyn har tagits gällande lärarnas kön och därför kommer det inte i studien förekomma någon diskussion kring män och kvinnors eventuellt skilda uppfattningar om kontroverser i undervisningen. Detta för att jag anser att emperin är för lite ur ett genusperspektiv men även för det inte är syftet med detta arbete.

4. 1 Kunskapslucka

Med kopplingar till forskningsbakgrund kommer denna studie bygga på ett syfte och därmed ta sin utgångspunkt från ett ganska outforskat område. Det vill säga samhällskunskapslärarnas upplevelser och förhållningssätt till undervisning av kontroversiella ämnen inom samhällskunskap på högstadiet. Tidigare forskning har främst fokuserat på kontroversiella frågor i samhällskunskap ur en ett helhetsperspektiv och få specificeringar har gjorts kring lärarnas uppfattningar om detta.

11

Litteraturöversikten kommer innehålla en definition av begreppet kontroversiellt samt en kartläggning av tidigare forskning kring kontroversiella ämnesområden inom samhälls-kunskapen. Avslutningsvis kommer olika teoretiska perspektiv presenteras som stöd för förståelsen av studiens resultat.

5.1 Definition

Kontroversiella ämnesområden finns i alla samhällen och även inom olika områden. Därför finns det många olika definitioner av kontroversiella ämnesområden och olika forskare presenterar deras definition. Kommer i detta arbete ta hjälp av den definition som lyfts i boken Kontroversiella frågor där man relaterar kontroversiella frågor till frågor där det inte finns några självklara svar. 4 Men också att det även finns olika tankar kring om man anser att en fråga är kontroversiell eller inte. Man menar att kontroversen ligger inte bara i de olika åsikter kring en viss fråga utan även hur frågan ska värderas och hur man ska bemöta frågans betydelse. Har valt att använda mig av denna definition eftersom denna undersökningen bygger på att det finns flera olika kontroversiella frågor där olika kontexter påverkar om en fråga är kontro-versiell eller inte.

5.2 Tidigare forskning

5.2.1Kontroversiella ämnesområde i Samhällskunskap

Ämnet samhällskunskap är nära förknippat med medborgarskap och därför kan man i den tidigare forskningen finna studier baserade på elevers och lärares medborgarkunskap. I Sverige hade man medborgarkunskap som ämne från år 1919 till år 1955 när det istället sades ersättas med samhällskunskap.5

För återkoppla till läroplanen kring samhällskunskap ska ämnet syfta till att både fostra demokratiska medborgare samt bidra med kunskaper om samhället. Samhällskunskapsämnet har sin grund från medborgarkunskap där man fokuserat på att bedriva en undervisning om

4

Ljunggren, Carsten, Unemar Öst, Ingrid & Englund, Tomas, 2015 s 12-13

12

demokrati, hur man är en god medborgare samt en god moral.6 I dag präglas ämnet även mycket av förutom förberedelse för demokratiskt deltagande även ett kritiskt tänkande.

Sandahl bedriver en diskussion kring innehållet i samhällskunskapsämnet baserat på lärarnas undervisning och den problematik som kan uppstå. På grund av att ämnet både ska belysas av en kunskapssyn samt en fostranssyn anser lärarna att det finns en krock mellan en del av elevernas starka åsikter och det lärarna har som mål att lyfta fram och problematisera. Många anser att elevernas bild av världen oftast präglas starkt av att den är svart eller vit och därmed avsaknad av olika perspektiv och ett kritiskt granskande. Att bemöta elevernas svart – vita syn och lära dem att bli ansvarsfulla och goda medborgare är en viktig del i undervisningen. 7

5.2.2 Påverkande faktorer kring kontroversiella ämnesområden

För att återgå till syftet att fostra goda medborgare har forskning bedrivits där målet varit att undersöka elevernas medborgarkompetens. ICCS som står för International Civic and Citizenship Education Study är en internationell studie baserad på demokrati och samhällsfrågor. Studien är riktad mot elever i årskurs 8 och syftar till at se hur väl förbereda elever i olika länder är för att delta som medborgare i samhället både som lokala, nationella och globala medborgare.8

En rapport från skolverket som heter Skolan som politisk arena har sedan granskat ICCS undersökning och baseras på Sveriges resultat från undersökningen. Elevernas kunskaper om samhällsfrågor och deras medborgarkompetens har man i denna studie konstaterat skiljer sig mycket åt för elever i 8: onde klass. Man har då diskuterat anledningar bakom denna skillnad och konstaterat att både yttre och inre faktorer spelar roll. De inre faktorerna kan exempelvis vara lärarnas förmåga att hantera kontroverser samt elevsammansättningen i klassen. Om en klass eller skola präglas av mångkulturalitet eller inte är en viktig faktor. Den yttra faktorerna kan istället utgå ifrån samhället, om samhället där en skola befinner sig har mycket sociala spänningar på grund av exempelvis arbetslöshet kan detta påverka. 9

6 Johan Sandahl, 2011 s 142 7 Ibid s 142-143 8

Skolverket, ICCS i korthet

13

5.2.3 Metoder och strategier i undervisningen

Lärarens förmåga att hantera kontroverser kan avgöras från de metoder och strategier man som lärare väljer att använda sig av i sin undervisning. Eftersom det kan vara problematiskt att både bedriva öppna diskussioner i klassrummet samtidigt som man vill ha ordning i klassrummet och förmedla kunskap och normer. Tidigare forskning visar inte klart hur man i praktiken löser dessa situationer men man har dock konstaterat att konflikter inte bör förnekas eller göras mindre betydelsefullt. 10

Man har genom forskningen även sett att läraren även många gånger tar över diskussioner genom att lyfta fram moraliska ståndpunkter och ex tar avstånd från frågor som berör rasism eller ex dödsstraff. Lärarens roll spelar sig speciellt stor roll i helklass diskussioner där läraren får en avgörande roll.11

Att arbeta med kontroversiella frågor går att göra på olika sätt och olika modeller har lyfts fram med hjälp av forskning. Att få möjligheten i en kontroversiell fråga både få möta och framföra argument både för och emot är något man i Irland gjort en studie kring.12 Studien byggde på att man skulle lära studenter och elever att pröva olika argument från olika perspektiv för att sedan komma fram till ett eget eller ett gemensamt ställningstagande. En undervisningsmodell där man inriktar sig på att använda sig av kontroversiella frågor som kan ses som en blandning av rollspel ( lyfta fram andras åsikter ) och deliberativ undervisning ( egna värderingar samt lyssna på andras ) kallas för SAC. Står för Structed Academic Controversy. Studien gjordes som sagt i Irland där olika lärare fick pröva på modellen och sen formulera för och nackdelar med den. Grunden för SAC är att två par elever tilldelas en fråga, det ena paret ska vara för och det andra emot. Sedan byter man.

Resultaten från studien visade på att SAC metoden ledde till att kontroversiella frågor upplevdes som mer lösningsinriktade och mindre polariserande än en vanlig debatt, dock visade resultaten även på att det var mer tidskrävande och mest lämpat för mindre grupper.

5.2.4 Lärarens förhållningssätt

14

Lärarens uppgift som neutral aktör och att bedriva en objektiv undervisning är något som inom den tidigare forskningen diskuterats i samband med kontroversiella ämnesområden inom samhällskunskap. Dock har den tidigare forskningen bedrivits ur ämnesspecifika perspektiv där man framförallt fokuserat på undervisningen om politik och det politiska förhållningssättet. Ett vanligt problem man ställs inför som lärare är om man själv bör yttra sina politiska åsikter i klassrummet. Problematiken ligger i en maktposition man som lärare har att genom att yttra sina åsikter kan man påverka eleverna.13

Diana Hess för en diskussion baserat på hur lärarnas politiska ställning påverkar deras sätt att undervisa i kontroversiella frågor14. Denna diskussion baseras på en undersökning kring olika lärare och deras politiska inflytande i undervisningen. Resultaten som presenteras lyfter fram att det finns fyra olika vägar som lärarna väljer mellan.

Den första vägen är avslag vilket betyder att läraren inte anser att frågan som råder är kontroversiell då något som är kontroversiellt för någon inte självklart måste ses som kontroversiell för någon annan. Detta kan leda till att läraren behandlar denna fråga som en kunskapsfråga där ett svar på frågan redan finns.

Nästa väg man lyfter fram är privilegium där läraren anser att ämnet är kontroversiellt men att man vill lyfta ett visst perspektiv. Man lyfter då fram det perspektiv man själv anser är det rätta så pass mycket att man påverkar eleverna att tycka detsamma då andra perspektiv inte får lika stor plats.

Den tredje vägen som lyfts fram är att undvika, det är lärare som anser att ämnet är kontroversiellt men inkluderar det inte i undervisningen. Undersökningen visar på att en del lärare känner en rädsla att lyfta fram en viss typ av frågor. Anledningen bakom denna rädsla kan variera och bero på olika faktorer. En del lärare visade undersökningen på var rädda för att inte klara av att undervisa neutralt i frågan och därför undvek den helt. Andra lärare var rädda för eventuella konflikter som kan uppstå i frågor av en känsligare karaktär.

Den sista vägen som en del lärare istället väljer att ta kallar man för balans. Där lyfter man fram ämnen som är kontroversiella utan att själv välja sida. Dessa lärare som man studerade ansåg att en fråga som behandlades som kontroversiell utanför skolan, även bör lyftas som det i skolan. Man lyfte därför också samtliga olika perspektiv för att låta eleverna själva ta

13

Ljunggren, Carsten, 2015 s 67

15

ställning. Man menade att eleverna själva skulle få välja sida men att de var tvungna att förstå de olika sidornas perspektiv. 15

Hess för sedan en avslutande diskussion kring att bedriva en 100% objektiv undervisning inte är möjligt.16

Man skiljer även på objektivitet och neutralitet i forskningen kring lärarens förhållningssätt inom de politiska åsikterna. Objektivitet bygger på att läraren vill vara tydlig med hens åsikter, alltså att man berättar för eleverna när man väljer att uttrycka egna åsikter i undervisningen. På så vis är läraren inte neutral även om man inte behöver ha i avsikt att påverka eleverna. Neutralitet bygger på att inte dela med sig av de egna åsikterna.17

5.3 Teorier

5.3.1 Läroplansteoretiskt perspektiv

I min diskussion kring resultatet kommer jag ta hjälp av ett läroplansteoretiskt perspektiv, genom att föra en fördjupning kring lärarnas syn på samhällskunskap och samhällsfrågor. Med hjälp av teoretisk undersökning kring hur läroplanen inom samhällskunskapsämnet tolkas och vilka eventuella spänningar som finns. Dessa spänningar lyfter Bronäsfram kring relationen mellan samhällskunskapsämnet och demokratifostran där man kan se ämnet som antingen ett kunskapsämne eller ett fosttransämne. 18 Genom att belysa samhällskunskapsämnet där målet är att fostra eleverna blir ett kritiskt tänkande och förhållningssätt i fokus.

Lärarens definition kan man se som avgörande för hur undervisningen kommer att bedrivas. Med hjälp av detta perspektiv kommer en diskussion föras kring lärarnas tolkning av målet med deras samhällskunskapsundervisning baserat på läroplanens mål och syfte. Även vad lärarna anser är det viktigaste i deras egna undervisning. Om det viktigaste är att bedriva en undervisning där fokus ligger på faktakunskaper om det svenska samhället eller bedrivandet av en fostrande undervisning där målet är att fostra eleverna till goda medborgare.

15 Diana E. Hess 2005 s 47-48 16 ibid 17 Ljunggren, Carsten, 2015 s 68 18_{Bronäs, Agneta, s. 189-204, 2003}

16

5.3.2 Modifierade metoder

Med koppling till Robert Strandlings handbok för historieundervisning kommer jag lyfta fram 4 olika modifierade metoder att använda sig av vid undervisning kring kontroversiella ämnesområden som jag kommer återkoppla till i min analys.19

Arbete genom distansering är den första metoden som lyfts fram och bygger på att om man som lärare anser att det blir för känsligt att arbeta med den direkta kontroversiella frågan i undervisningen kan man dra paralleller till tidigare händelser. På så vis kommer man ifrån det som just då är känsligt och gör det mindre jobbigt genom att skapa en distans.

Det andra arbetssättet som rekommenderas är ett kompensatoriskt tillvägagångssätt, som man kan använda sig av när elevernas åsikter inte är faktabaserade utan enbart starka åsikter som i värsta fall kan vara fördomar där andra människor kommer till skada. Här emotsätter man som lärare elevens åsikt genom exempelvis påvisa motsättningar kring andra argument. Det tredje motargumentet bygger på användning av empatiska strategier där målet helt enkelt är att spela på känslor och göra eleverna emotionellt engagerade. Man väljer material som man hoppas framkalla detta. Oftast är bakgrunden att elever får ökad förståelse för minoritetsgrupper i samhället som är utsatta.

Sista metoden bygger på att arbeta utifrån ett så kallat utforskande arbetssätt. Här söker man inte enbart förståelse hos eleverna utan försöker även utveckla elevernas analytiska förmåga.

5.3.3 Lärarens bemötande

Med utgångspunkt från Långström och Virtas diskussioner kring lärarens betydelsefulla roll kring hur de väljer att ta upp känsligare ämne har man konstaterat att bemötande är avgörande eftersom det annars kan uppstå konflikter där risken att lärarens förtroende från eleverna försvinner eller skadas.20

Eftersom lärarnas agerande och förhållningssätt är avgörande kommer jag ta hjälp av Långström och Virtas indelning av lärarnas bemötande som delas in i tre olika kategorier.

19

Stradling, Robert, 2001

20

17

Den första kategorin är undvikarna som helst inte vill arbeta med att lyfta frågor av känsligare karaktär och helt enkelt undviker att ta upp dessa frågor i deras undervisning. Om det lyfts fram under en lektion väljer man att markera det som mindre viktigt och går sedan vidare. Anledning bakom undvikningen kan bro på olika ting som exempelvis rädslan av att komma i konflikter med föräldrar eller chefer på grund av de obehag som kan uppstå. Om man bedriver undervisningen som en undvikare tar man den enklare vägen.

Den andra kategorin består av grävarna som gärna lyfter dessa frågorna i sin undervisning och bedriver en mer offensiv undervisning. Man tycker om att bedriva kontroversiella ämnen i undervisningen och strävar efter olika debatter. Man vill även gärna att sprida dessa diskussioner utanför klassrummet i samhället.

Den tredje och sista kategorin är taktikern som väldigt noggrant funderat ut hur de ska undervisa kring kontroversiella frågor. Detta genom att ta hänsyn till ledningen samt väga olika för och nackdelar mot varandra. Dessa lärare använder sig av en beprövad metod för att lösa problem och intar ett neutralt förhållningssätt. 21

6. Metod

21 _ibid

18

Studien syftar till att undersöka lärarnas uppfattning och förhållningssätt till kontroversiella ämnen inom samhällskunskap och baseras på kvalitativa intervjuer med sex so- lärare i årskurs 7-9 från 4 olika kommuner och i 5 olika skolor. I kapitlet nedan kommer jag först presentera metodansatsen, forskningsmetod samt urvalet kring lärare och skolor i studien. Därefter kommer en specificering kring genomförandet av databearbetningen av de kvalitativa intervjuerna äga rum. Avslutningsvis kommer jag föra en diskussion kring studiens trovärdighet samt de olika etiska aspekterna som jag i studien tagit hänsyn till under undersökningen/ forskningsprocessen.

6.1 Fenomenografi som metod

Jag har valt att i denna undersökning använda mig av fenomenografi som metod eftersom målet med undersökningen är att analysera materiel från enskilda intervjuer. Mest passande intervjuform är insamling av data genom halvstrukturerade intervjuer. Metodens övergripande syfte är att både beskriva människors tankar om ett visst fenomen men även för att analysera människors upplevelser av detta specifika fenomen i samhället. Fokuseringen i denna metod ligger på att förstå hur människor uppfattar sin omvärld och inriktar sig på differenser mellan människornas uppfattningar och inte likheter. 22

6.2 Kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod

Vid valet att vilken typ av intervju jag skulle använda mig av blev det logiskt i samband med fenomenografi som metod att använda mig av kvalitativa intervjuer. Alan Bryman lyfter fram i hans bok Samhällsvetenskapliga metoder att kvalitativa intervjuer baseras på informantens uppfattning och upplevelser av den sociala verkligheten. 23 På så vis har man möjligheten att i sin intervju kunna gå ner mer på djupet då man både kommer nära undersökningsmiljön samt informanten. På så sett får man även ett bredare perspektiv av hur hela omgivningen ser ut. Detta ansåg jag även var av största vikt för att kunna jämföra och se samband mellan de olika kommunerna och skolorna eftersom människan präglas av sin omvärld och därmed sin omgivning.

22

Fejes, Andreas & Thornberg, Robert 2015 S 162 23

19

De kvalitativa intervjuerna som genomfördes var strukturerad på så vis att jag tidigare hade skapat frågor. Men även med inslag ifrån ostrukturerad då det fanns möjlighet för intervjuarna att tala fritt. En kvalitativ intervju kännetecknas av att det är den intervjuade som själv formulerar svaren, så det finns inga färdigbestämda svar att välja mellan.24

Det finns olika sätt att genomföra kvalitativa intervjuer på men jag har använt mig av formen Samtalsintervju. Dessa intervjuer kännetecknas av att de är lite längre och att målet är att få en djupare förståelse av en människas upplevelser, erfarenheter och agerande. Här är det viktigt att man lyssnar och låter den intervjuade tala fritt när det kommer till deras upplevelser och erfarenheter.25

6.3 Material och genomförande

Mina intervjuer varade mellan 30–60 minuter och för att samtalet skulle flyta på valde jag att spela in samtalet för att undvika att samtalet stannade upp. Ställde även följdfrågor i de lägen jag ansåg att det krävdes för få en tydlig helhetsbild.

För att underlätta min intervju använde jag mig av olika underrubriker i frågorna. De första frågorna var baserade och uppbyggda på så vis att jag ställde personliga frågor kring den upplevda skolmiljön samt frågor baserat på erfarenheter av undervisning samt upplevelser av detta. Sedan fokuserade jag på lärarens definition och förhållande till begreppet kontroversiellt rent allmänt för att sedan gå in på vilka ämnesområden som hen ansåg som mest kontroversiella och varför. Sedan fick lärarna beskriva vilka metoder och strategier de använde sig av kring undervisningen av kontroversiella frågor och vilka eventuella svårigheter de stött på och hanteringen av dessa. Avslutningsvis fick lärarna reflektera över vilket förhållningssätt de intar i klassrummet. ( Bilaga 1 )

6.4 Urval

Mitt urval baserades på samhällskunskapslärare som undervisade elever på högstadiet. Sammanlagt genomfördes intervjuer med sex olika lärare som fördelades på fyra olika

24

Larsen, Ann Kristin 2009 s 83

20

kommuner belägna i Skåne län och på fem olika skolor. Urvalet skedde icke slumpmässigt och var även baserat på tillgänglighetsurval och på så vis även bekvämlighetsurval.26 Detta genom att urvalet av informanterna baserades på redan etablerade kontakter samt med hjälp av deras kontakter. Dock arbetade jag efter vissa kriterier kring urvalet baserade på erfarenhet, kunskaper samt vilken skola de arbetade på. Ett av kriterierna var att jag ville undersöka både en skola som präglades av mångkulturalitet samt en skola där en mer homogen grupp framträdde. Jag hade även kriterier kring att få så stor skildring som möjligt mellan lärarnas ålder och framförallt erfarenhet. Målet med mitt urval var att det skulle leda till ökad förståelse för variationer. Nedan följer en kort presentation av de intervjuade där samtliga namn är utbytta för säkra anonymitet.

Min första intervju var med Kalle som varit färdig lärare i 17 år och arbetat samtliga år i Vellinge kommun. Han är behörig och undervisar i samtliga 4 so: ämnen, nämligen geografi, religion, historia och samhällskunskap. Skolan är en mindre mångkulturell f- 9 skola med ca 550 elever och tillhör Vellinge kommun.

Min andra intervju var med Karin som blev färdig utbildad lärare år 2014 och nu arbetat 2,5 år i Landskrona kommun. Karin undervisar i samtliga so- ämne samt i svenska och svenska som andraspråk. Skolan präglas av stor mångkulturalitet och 95% av eleverna har utländsk bakgrund och sammanlagt är 20 olika språk representerade på skolan. Även var tredje elev räknas som nyanländ.

Min tredje intervju var med Linnea som arbetat som lärare i 38 år varav 28 år har hon varit lärare i Lunds kommun. Linnea undervisar i samtliga so- ämnen i en mindre mångkulturell f- 9 skola i Lund. Även Linnea är behörig och undervisar i samtliga 4 so: ämnen.

Min fjärde intervju var med Fredrika som varit färdig lärare i 12 år och även hon arbetar i Lunds kommun och undervisar i samtliga so: ämnen. Hon arbetar på en mindre mångkulturell skola i tätorten Veberöd. Hon beskriver skolan som väldigt homogen.

Min femte intervju genomfördes också i Landskrona kommun med Marika som varit färdig lärare i 7 år varav 3 i Landskrona kommun. Marika undervisar i samtliga so- ämne samt svenska som andraspråk. Det är på samma skola som Karin och skolan präglas alltså av stor mångkulturalitet.

21

Min sista intervju genomfördes på en skola i Svedala kommun med Hanna som varit färdig lärare i 13 år men har erfarenheter med arbete med ung i större delen av sitt liv. Hanna undervisar i samtliga so: ämnen samt i engelska. Skolan är en mindre mångkulturell skola men är en stor skola. I skolan finns några förberedelseklasser men dessa befinner sig i paviljonger utanför och därmed inte inkluderade på samma sätt. Hanna beskriver skolan därför som väldigt homogen.

6.5 Databearbetning

Jag valde att spela in intervjuerna för att samtalet under intervjun skulle flyta på så bra som möjligt. Varje intervju bearbetades av att jag direkt efter intervjun gjorde anteckningar kring mina intryck och upplevelser av intervjun. Skrev även ner hur miljön såg ut på skolan. Sedan lyssnade jag på intervjun och skrev ner besvarande av frågorna och valde därmed ut det mest relevanta för studien.

Till hjälp använde jag mig av en matris där jag hade lärarna på en rad och frågorna på en annan och skrev där in svaren. Fördelen här är att få en snabb överblick samt underlättade till min analys där även en jämförelse sker. 27 Slutligen analyserade jag resultaten och strukturerade upp dem utifrån mina frågeställningar.

6.6 Etiska principer

De etiska principer jag använt mig av är baserade på de Forskningsetiska principer som lyfts fram inom den humanistisk-samhällsvetenskapliga forskning. Här lyfter man fram fyra huvudkrav som jag valt att rätta mig efter, dessa är följande: Informationskravet, Samtyckekravet, Konfidentialitetskravet och Nyttjandekravet.28

Informationskravet grundar sig i principen om att den individ som genomför en undersökning informerar den deltagande i undersökningen kring vilken roll den spelar i undersökningen samt vilka villkoren som gäller. Dessa villkoren ska grunda sig i att bland annat att det ska vara frivilligt att delta i undersökningen samt att möjligheten att avblåsa sin medverkan ska vara möjlig. Information kring syfte och målet med undersökningen bör också framgå för att

27

Larsen, Ann Kristin, 2009 S 97

22

lättare motivera folk att vilja delta.29 Denna information kan delges mer eller mindre detaljerad. Jag valde att både ange det skriftligt vid min förfrågan kring om de ville delta (Bilaga 2.) men jag valde även att förtydliga syftet muntligt innan uppstarten av intervjuerna. Samtyckeskravet grundar sig i principen kring att den intervjuade själv har rätten att bestämma över sitt deltagande.30 Även denna princip valde jag att både informera mina deltagande skriftligt samt sedan när vi träffades även förtydliga innan uppstarten av intervjun. Konfidentialittskravet bygger på att skydda identiteten genom att skydda de personuppgifter man tagit del av. Detta genom att se till att dessa uppgifter inte sprids så någon utomstående kan ta del av dessa uppgifter.31 Även här informerade jag skriftligt om att deras personuppgifter inte skulle dokumenteras och spridas och att de skulle förbli anonyma. När jag sedan träffade dem personligen berättade jag att deras namn inte skulle synas i rapporten utan enbart deras yrkeserfarenheter samt den kommun de arbetar i.

Den sista principen som berör Nyttjandekravet handlar om att den information den intervjuade delat md sig utav enbart används och nyttjas till detta projekt. 32 Även detta lyftes i den bifogade informationen jag delade över mejl i samband med förfrågning och önskan om deras deltagande i en personlig intervju.

6.7 Reflektion över metodval

Valet att använda mig av intervju som insamlingsmetod baserades på syftet om att undersöka lärarnas upplevelser och förhållningssätt till att undervisa om kontroversiella ämnen i samhällskunskap. Valet att göra kvalitativa intervjuer grundar sig också på undersökningens syfte där en mer ingående längre intervju krävs för lyckas få en bild av lärarnas uppfattning om ett visst fenomen. Dock begränsades arbetets tidsomfattning möjligheten att samla in en större mängd data från olika perspektiv då undersökning endast är baserat på sex informanter. I med detta är inte min undersökning generaliseringsbar. Eftersom generalisering handlar om hur man kan nyttja de resultat som kommit fram och applicera det på personer och situationer

29

Vetenskaps rådet: Forskningsetiska principer, s 7

30

Ibid s 9

31

Ibid s 12

23

som inte deltagit i studien. 33 På grund av begränsningen av informanter kan inte denna studie säga någonting mer än att presenteras vad dessa sex individer svarat.

Validitet bygger på relevans och handlar därmed om att samla in material som är relevanta och användbara för att besvara studiens frågeställningar. 34 Jag anser att jag i min studie belyst en god validitet. Detta eftersom jag skapat mina intervjufrågor efter mina frågeställningar och därmed kunnat besvarat dem. Sen hade man självklart kunnat ställa andra frågor som kanske hade gett ännu djupare svar men valde att ha ganska öppna frågor för att mina deltagande skulle kunna tala en del fritt. Framförallt när det handlade om att de skulle dela med sig av de

egna erfarenheterna.

Reliabiliteten handlar om studien är tillförlitlig och brukat testas genom att flera forskare testar samma undersökning och får samma resultat. Därmed blir det en hög reliabilitet. Dock handlar reliabiliteten även om hanteringen av information och om det sker på ett noggrant sätt. 35 Jag anser att min reliabilitet var god på så vis att jag använde mig av hjälpmedel för att noggrant strukturera upp mina intervjuer. Sen är det självklart svårt att veta om lärarna hade gett exakt samma svar om jag varit där en annan dag eftersom vardag konstant är förändringsbar i arbete med människor.

Det är viktigt att föra en diskussion kring valet att använda sig av kvalitativa intervjuer som insamlingsmaterial. Trots att jag lyckats få en fördjupning i de genomförda intervjuerna är det av största vikt att återigen punktera att en generalisering inte är möjlig. Vid ett större tidsperspektiv hade det varit intressant med fler intervjuade lärare samt fler skolor i de olika kommunerna. På så vis hade man enklare kunnat säga hur kommuner och deras arbete kan skilja sig åt. På grund av bristen av informanter kan jag inte dra några slutsatser kring hur olika kommuner arbetar utan enbart hur olika de sex intervjuade lärarna arbetar med kontroversiella frågor i undervisningen.

7. Resultat och analys

7.1 Resultat

33

Fejes, Andreas & Thornberg, Robert 2015 s 270 34

Larsen, Ann Kristin, 2009 s 80-81

24

Nedan presenteras resultatet från mina genomförda intervjuer. Kommer ta hjälp av olika underrubriker som är kopplade till mina frågeställningar. Kommer även analysera de inre och yttre faktorerna kopplade till lärarnas besvarande av miljön och se skillnader mellan kommunerna. Kommer avsluta med att sammanfatta de mest väsentliga för varje frågeställning och analysera dessa med hjälp av mina teoretiska perspektiv.

7.1.1 Kontroversiella ämnesområden i Samhällskunskap

Samtliga lärare hade ungefär samma svar på frågan om vad de ansåg menades med ordet kontroversiell. Deras svar stämde även överens med den definition jag valt att använda mig av i detta arbete. Nämligen att det är frågor där det inte finns något tydligt rätt eller fel svar. Två av lärarna lade även till i sin förklaring att kontroversiellt ofta är känsligt och svårt att prata om men något som man behöver prata om.

På frågan kring vilka ämnesområden som de undervisade om som de ansåg var kontroversiella ansåg samtliga lärare att detta varierade men att det var ämnesområden som på olika vis påverkar individen. Exempel på ämnesområden var inom politik och mänskliga rättigheter. När de sedan skulle rangordna vilka ämnen som de ansåg var mest kontroversiella utifrån politik, rasism, jämställdhet och sexuell läggning skiljde sig lärarnas svar i Landskrona kommun sig markant från de övriga kommunerna. I Landskrona sa man att homosexualitet tillsammans med jämställdhet var de man ansåg som mest kontroversiella medan politik och rasism ansåg man inte alls som lika kontroversiellt. Övriga kommuner rangordnade rasism i toppen och ansåg inte att sexuell läggning och jämställdhet var lika kontroversiellt. Läraren från Vellinge kommun beskrev det som något som var kontroversiellt för en del år sedan men att det ses som mer naturligt idag.

De två lärarna som intervjuades i Landskrona kopplade den sexuella läggningen till elevernas kulturer som skiljer sig väldigt åt vilket gör att kontroverser uppstår. Följande svar ger en av dessa lärarna:

95% av våra elever har utländsk bakgrund och det talas 20 olika språk. Leder till kulturkrockar på gott och ont. Just kring den sexuella läggningen finns där elever som inte är särskilt accepterande. Vi har också elever som uttrycker att det är kvinnans uppgift att se till så att skolan hålls ren osv. (Marika, Landskrona kommun)

25

Hanna ifrån Svedala ansåg att både jämställdhetsfrågan och sexuell läggning kunde ses som kontroversiell men kopplade det till elevernas sätt att uttrycka sig. Alltså att elever ofta kan använda sig av ord som hora och bög vid konflikter mellan varandra.

Något som även lyfts som ett kontroversiellt ämnesområde i samhällskunskap av de båda lärarna i Landskrona är lag och rätt vilket ingen av de övriga lärarna som intervjuades nämner. Här kopplar man det till den etik och moral som finns och en av lärarna förtydligar det genom följande svar

Inom lag och rätt när man undervisar om det svenska rättssamhället leder detta många gånger till kritiska åsikter om hur det svenska samhället fungerar. Elever brukar till exempel kritisera straffen i Sverige och menar att folk som begår brott borde få hårdare straff och att dem ska få dem direkt. Man ser oftast på saker som svart eller vitt och har svårt att se olika perspektiv på saker vilket är en utmaning när man arbetar på denna skolan. ( Karin, Landskrona kommun )

Beskrivningen av elevernas synsätt som svart och vitt hänvisar man till de åsikter som eleverna tar med sig och har hört hemifrån.

De övriga lärarna som rangordnade rasism i toppen kopplar detta till fördomar och okunskap, alltså att eleverna är rädda för det som de inte känner till och därav dyker rasistiska åsikter upp. Precis som de ovannämnda lärarna ifrån Landskrona hänvisar man till åsikter som eleverna tagit del av hemifrån.

Ingen av de intervjuade lärarna ansåg politik som något särskilt kontroversiellt ämnesområde och några av förklaringarna som angavs byggde på att man lärt sig hur man lyfter fram olika politiska partier och baserar undervisningen på att ta fram de mest centrala ståndpunkterna och sedan låta eleverna representera olika partier.

När lärarna fick frågan kring om oväntade kontroverser någon gång dykt upp svarade 4 av 6 lärare att detta skett. 2 av lärarna gav även konkreta exempel och båda var baserade på undervisning kring nyheter.

Ja mycket kring terrordåd, blir en kontroversiell fråga här eftersom om man tex tar terrordåden i Paris som exempel som jag lyfte fram som en nyhet så tar dem direkt upp Bagdad. De tycker det är orättvist att vi bara fokuserar på Europa o västvärlden. Så tar vi upp det måste man lägga till att det även finns andra terrordåd samt ta upp diskussionen varför media fokus på Paris osv. ( Marika, Landskrona kommun )

Genom detta svar kan man se att det även kan finnas tänkbara kontroversiella ämnesområden

26

Något som samtliga lärare var överens om var vikten av att undervisa om kontroversiella frågor samt att de ansåg att det var deras uppgift att fostra eleverna att bli goda medborgare. Även om man ansåg att det var viktigt att lära ut faktakunskaper inom ämnet samhällskunskap men att detta gjordes i samband med att lära eleverna att vara källkritiska och se saker från

olika perspektiv.

Ge eleverna en bild av världen men ur olika perspektiv. Diskussioner kommer fram, olika åsikter lyfts fram vilket är viktig, få saker där det finns rätt eller fel utan många frågor med olika syn på saker vilket även lyfts i kunskapskraven. ( Kalle, Vellinge kommun )

7.1.2 Lärarnas metoder

Samtliga lärare var överens om att man ska diskutera kontroversiella frågor med eleverna. Om eleverna skulle uttrycka sig på ett sätt som strider mot värdegrunden sade samtliga lärare att man måste diskutera detta med eleverna. Alla lärare var överens om att man inte vann något på att tysta ner eleven och säga att hen har fel. Man menade att då lär sig eleven ingenting samt att eleven kan känna sig obetydlig. Däremot hade de olika exempel på hur dessa diskussioner borde tas. Majoriteten av lärarna ( 4 av 6 ) såg en vinning av att arbeta med diskussioner i helklass för att på så vis lyfta fram olika perspektiv. Exempel på metoder som lyftes fram var debatter där man ibland arbetade med att låta eleverna ha utgått ifrån det egna ställningstagande medans man ibland istället delade ut en åsikt där eleverna skulle hitta argument för och emot. Olika värderingsövningar som fyra hörn var också något som lyfts fram och andra övningar som gick ut på att eleverna får träna på att argumentera samt lyssna och acceptera andra argument och ståndpunkter. Minoriteten av lärarna ( 2 av 6 ) förespråkade inte kontroversiella diskussioner i helklass utan istället i mindre grupper, varje fall till en början.

Brukar föredra att de ska diskutera i mindre grupper, sen kan man låta gruppen lyfta detta med de andra grupperna vilket leder till att det blir gruppens åsikt och inte individen, på så vis tycker eleverna oftast inte det är lika jobbigt då det blir mindre utpekande. ( Linnea, Lund kommun )

I frågan om lärarna använda sig av något visst hjälpmedel i undervisningen av kontroversiella frågor använde sig hälften av lärarna sig av digitala hjälpmedel. De övriga lärarna kunde inte komma på något utan sade att det berodde på situationen. De lärarna som använde sig av

27

digitala hjälpmedel brukade göra detta i huvudsyfte att framkalla känslor. Genom att visa exempelvis filmklipp på individer vill man försöka bryta elevers fördomar.

Samtliga lärare ansåg att det var viktigt att alla elever fick komma till tals och ansåg att det var deras uppgift att se till att detta skedde i klassrummet. Dock ville majoriteten av lärarna ( 4 av 6 ) att det skulle baseras på elevernas initiativ, alltså att man lät de få chansen att säga sin åsikt men att om de inte ville så behövde dem inte. De övriga två lärarna menade att elevernas egna ställningstagande var en sån stor del av målet inom samhällskunskapsämnet att samtliga elever på något vis skulle uttrycka sin åsikt under lektionerna.

Jag brukar köra no hands upp och ha glasspinnar i klassrummet där jag drar ett namn och säger ett ställningstagande och frågar vad den eleven tycker om detta. Anser att det fungerar bra då eleverna vant sig vid att det är så jag arbetar. Så länge man är tydlig och informerar eleverna kring vad som gäller så är det väldigt sällan någon känner sig utpekad. (Kalle, Vellinge kommun)

Brukar gå runt o låta alla prata. Tycker dock det är viktigt att elever får lov att passa om de vill just kring kontroversiella frågor. (Hanna, Svedala kommun)

Samtliga lärarna uttryckte betydelsen av att lyfta fram olika perspektiv i undervisningen om kontroversiella ämnesområden. Dock uttryckte några av lärarna att det i en del fall inte fanns mer än ett perspektiv, exempelvis i frågor som berörde jämställdhet. I frågor som där fanns ett tydligt rätt och fel i samband med skolans värdegrund menade man att man enbart lyfte ett perspektiv.

7.1.3 Påverkande faktorer om kontroversiella ämnesområden

I frågan om ämnen blir mer kontroversiella i olika grupper svarade samtliga lärare att så var fallet. Alla lärarna menade att klassammansättningen var avgörande och beroende på hur tillåtande klassen är att diskutera och acceptera andras åsikter desto fler vågar prata och uttrycka sig. Om det istället är en klass där en eller flera elever har en stark roll med starka åsikter är det färre som vågar säga sina åsikter. Majoriteten av lärarna ( 5 av 6 ) ansåg att elevers vilja att diskutera var avgörande för om en diskussion skulle bli av. Minoriteten av lärarna ( 1 av 6 ) ansåg att kunskapen istället var avgörande. Alltså att en del elever inte uttryckte en annan åsikt inte berodde på att man var rädd att den inte skulle accepteras utan

28

för att man helt enkelt inte har någon kunskap inom området. Därav var det viktigare att arbeta med kunskapsutlärning än acceptansen i klassrummet som resterande lärarna uttryckte.

Jag har exempelvis en klass som tycker om att diskutera men det är ingen som lyfter fram en annan åsikt så det blir någon diskussion och det beror på att de inte förstår att det finns andra sätt att se på saker. ( Karin, Landskrona kommun )

En annan avgörande faktor som samtliga lärare lyfte fram var betydelsen av om skolan var homogen eller inte. 3 av 6 lärare såg en problematik i skolans elevsammansättning kopplat till att den upplevdes som homogen. Man menade att detta ledde till stora fördomar på grund av okunskap och rädsla för det främmande.

I med att denna skolan är så pass homogen så uttrycker eleverna ofta rasistiska åsikter mot det som är främmande, hade skolan präglats av mer mångkultur så tror jag inte dessa rasistiska åsikter hade funnits på samma sätt för då hade man haft ökad kunskap och förståelse och det som ses som främmande hade varit naturligt. Detta måste vi på denna skolan arbeta mycket med, just att ge dem kunskap om den omvärld de inte känner till. ( Fredrika, Veberöd )

En av dessa lärarna ansåg dock att en ökad acceptans hade skett i samband med en förberedelseklass som startats upp på skolan. Man uttrycker inte rasistiska åsikter i samma omfång längre i med att man helt enkelt ser att det som kändes som främmande nu är en del av vardagen. Läraren ifrån Svedala såg dock en problematik med deras förberedelseklass i med att hon menade att den var exkluderad från övriga skolan och eleverna.

Hälften av lärarna såg dock en uppdelning som oftast berodde på religion och bakgrund. Även om klimatet mellan eleverna var bra och att det oftast inte var bråk menade man att denna uppdelning var tydlig. Detta kopplar man till kulturkrockar och olikheter. De två lärarna som arbetade i Landskrona såg inte kulturkrockar som en problematik då de är så vana vid olika kulturer så man fann inga grupperingar efter etnicitet eller religion.

Den kulturkrocken man däremot kunde finna var istället i klassrummet mellan elevernas kultur hemifrån och den svenska kulturen.

Det som gör att ämnesområde och frågor inom samhällskunskapen blir kontroversiella här är att elevernas religion och kultur inte stämmer överens med den kunskap som vi lär ut i klassrummet. ( Marika, Landskrona kommun )

29

Majoriteten av lärarna ( 5 av 6 ) ansåg att föräldrarna var en avgörande faktor kring när kontroversiella ämnesområden berördes. Detta kopplade de samtliga till det faktum att eleverna tar med sig det dem lär sig hemifrån till skolan. Lärare ifrån Vellinge kommun såg dock inte föräldrarna som någon uppkomst till kontroverser.

Lärarna ifrån både Lunds kommun och Svedala kommun kopplade att många elever bär med sig de ovannämnda rasistiska åsikterna hemifrån och att det därför blir väldigt kontroversiellt eftersom man då som lärare uttrycker stridande åsikter baserade på vår värdegrund. En av lärarna gav ett konkret exempel på när en förälder även lagt sig i undervisningen.

Visade eleverna filmklipp om en person som hjälpt en flyktingpojke och visade sedan hur det hade gått för pojken. Fick sen ett argt mejl från en förälder som inte tyckte jag skulle trycka på mina åsikter om invandringspolitik på hans barn. ( Hanna, Svedala kommun )

De två intervjuade lärarna ifrån Landskrona återkopplade även föräldrarnas förhållande kring uppståndelsen om ämnesområden blev kontroversiella. Man hänvisade igen till den kulturkrocken de har med sig hemifrån till den undervisningen som de bedriver.

Det blir väldigt kontroversiellt när vi pratar om olika typer av mänskliga rättigheter. Exempelvis när vi pratar om att alla har rätten att gifta sig med den man vill så får man ofta mothugg ifrån både flickor och pojkarna att det faktiskt inte är så utan att det är en man i familjen som ska bestämma. En del elever samt deras föräldrar är mer införstådda i det svenska samhället än andra så hur kontroversiellt en sån fråga kan bli beror helt på. En del av våra elever har ju precis kommit hit dessutom och är ännu inte införstådda med hur det svenska samhället fungerar. ( Marika, Landskrona kommun )

7.1.4 Lärarens förhållningssätt

Samtliga lärarna ansåg i frågan om de ansedde att de hade ett neutralt förhållningssätt i sin undervisning att detta berodde helt på ämnesområde samt på enskilda situationer. Vilka ämnesområden man ansåg sig ha svårare att vara neutral varierade dock lite i svaren. Men de flesta lärarna ( 5 av 6 ) menade att de inte var neutrala när de handlade om frågor som på något vis var kopplat till skolans värdegrund. Att man där är tydlig kring vilken åsikt man lyfter fram. Alltså i frågor där man ansåg att där fanns ett tydligt rätt svar. Den läraren som

30

inte förde ett resonemang kopplat till värdegrunden lyfte istället att han inte var neutral i frågor där han visste att eleverna kunde läsa av honom.

När vi pratar om religiös hållning så säger jag till mina elever att jag är ateist, detta för att jag vet att jag har en ganska kritisk syn på religion vilket jag tror speglas, därför anser jag att det i det läget är bättre att köra med öppna kort. (Kalle, Vellinge kommun)

Resonemanget kring att arbeta med öppna kort ansåg hälften av lärarna att de gjorde när de visste att eleverna ändå skulle kunna läsa av deras åsikter.

Nästan alla lärare ansåg att de dock intog ett neutralt förhållningssätt i sin undervisning som berörde politik. ( 5 av 6 ) Att man inte delade med sig för eleverna vilket parti man röstade på. Alla lärarna förutom en kopplade detta till att det berodde på rädslan att påverka eleverna att tycka samma och därmed inte lyckas skapa sin egna uppfattning. Den läraren som inte återkopplade till detta resonemang trodde dock inte att hen påverkade eleverna.

Den läraren som inte helt försökt vara neutral i de politiska frågorna kopplar detta till Sverigedemokraterna och den politik det partiet grundar sig i.

När det kommer till Sverigedemokraterna är jag tydlig med att jag inte är Sverigedemokrat, sen säger jag inte specifikt vilket parti jag röstar på men eleverna brukar gissa och då har jag ibland svårt att uttrycka mig helt neutral även om jag försöker. Sen tycker jag det är mer okej och lättare att inte vara neutral i politiska frågor som jag berör i min undervisning som bygger på politik i länder längre bort. Exempelvis så vet alla mina elever om att jag inte ansåg Donald Trump som en bra politisk ledare. (Karin, Landskrona kommun )

7.1.5 Lärarens motivation till att undervisa samt inte undervisa kontroversiella

frågor

Samtliga lärare menade att de berörde kontroversiella ämnesområden i sin undervisning samt att de alltid gjort detta.

Det är en självklarhet och sen är jag en person som tycker det är kul att diskutera med eleverna. Sen anser jag även att det är så viktigt att de får möjligheten att diskutera frågor som ibland tystas ner lite av samhället för det anses som jobbigt. Tycker andra länder är mer öppna men att vi i Sverige har lite svårt att diskutera en del saker. ( Hanna Svedala kommun )

I frågan om de någonsin undvikit ett kontroversiellt ämne svarade majoriteten av lärarna att de gjort detta ( 4 av 6 ) De övriga två lärarna hade inte gjort detta utan alltid fört en diskussion kring de kontroverser som dykt upp.

31

Av de lärarna som svarade att de någon gång undvikit ett kontroversiellt ämnesområde eller en kontroversiell fråga menade hälften av lärarna att de gjort detta på grund av en oro att en av eleverna i klassen skulle kunna känna sig personligt påhoppade av kontroversen. Att man var rädd över att kommentarer som hade kunnat uttalas av andra elever i klassen skulle påverka en klasskamrat negativt.

Även om det var en fördom som en av eleverna har som man sedan diskuterar där man sedan ser att eleven får en ny förståelse och syn på saker och ting så har fortfarande den elev som kände sig utsatt av denna fördomen hört vilken fördom eleven haft och inte riktigt kunnat släppa det. ( Linnea, Lunds kommun )

En av de ovannämnda lärarna som aldrig hade undvikit en kontrovers gav dock ett specifikt exempel där hen i efterhand ifrågasatt sig själv om det verkligen var rätt beslut att ta upp diskussionen direkt där och då i klassrummet.

Vi hade en diskussion kring homosexuellas rättigheter där elever uttryckte en åsikt om att inte homosexuella borde ha rättigheten att gifts sig för att det inte sågs som onaturligt enligt elevens religion. Här ansåg jag att en problematik uppstod. Dels för att jag inte ville uttrycka mig på ett sätt där jag uttryckte att denna elevens religion var fel. Men även för att jag visste att det fanns en elev i klassen som var homosexuell och som kände sig kränkt av denna kommentar. Så det kändes som allt jag sade var fel så hade jag fått göra om det hade jag nog valt att undvika diskussionen och tagit den enskilt med den elev som uttryckte den kommentaren. ( Karin, Landskrona kommun)

En av de intervjuade lärarna hänvisade dock till att de dem gångerna som de undvikit ett kontroversiellt ämne istället tagit ett samtal med eleven i fråga enskilt direkt efter lektionen.

Kan till exempel vara om en rasistisk kommentar dykt upp där man märker att det bara förvärrats om man fortsätter diskussionen i helklass då kanske eleven som uttryckt sig har väldigt mycket makt i klass sammansättningen har jag valt att ta det med eleven efteråt. Har då sagt att det inte är acceptabelt att uttrycka den typen av kommentarer och om man tycker så, så får man istället tänka det. ( Fredrika, Veberöd)

En av de intervjuade läraren som helt undvikt en kontroversiell fråga som dykt upp och inte heller tagit diskussionen vid ett senare tillfälle sade att hen ibland undvek kontroverser för att de inte ansågs som relevanta i sammanhanget.

Har ibland haft elever som brinner för vissa konflikter väldigt mycket, har exempelvis varit med om en elev som alltid ville diskutera Israel/ Palestina konflikten men där åsikterna var grundade på saker man hört ifrån hemmiljön och inte baserat på fakta. Eftersom just denna eleven inte gärna

32

lyssnar på fler perspektiv blir diskussionerna väldigt långdragna och om man då exempelvis håller på med världsreligionerna och allmän fakta om det väljer jag att undvika de diskussionerna då de inte är relevanta och enbart kommer vara tidskrävande. (Marika, Landskrona kommun )

Motivet många av lärarna även lyfte under intervjuerna byggde på de ansvar de ansåg att de hade i att fostra goda medborgare. Majoriteten av lärarna (4 av 6) ansåg att utveckla elevernas kritiska ställningstagande samt se frågor från olika perspektiv var den viktigast kunskapen att utveckla hos eleverna för att lyckas med uppdraget att fostra goda medborgare. Minoriteten av lärarna (2 av 6) ansåg att den viktigaste kunskapen för att fostra goda kunskaper i stället var att lära ut faktakunskaper kring hur det svenska samhället fungerar för att nå detta. Detta hänvisade båda lärarna ifrån Landskrona.

Många av våra elever vet exempelvis inte hur det fungerar med den rösträtt som vi har i Sverige och att de faktiskt har en chans att påverka, därför prioriterar jag den sortens av kunskap som annars anses vara självklar för elever som kommer ifrån det svenska samhället. ( Karin, Landskrona kommun )

7.2 Analys

Utifrån mina intervjuer kan man konstatera att lärarnas syn på vilka ämnen som anses vara kontroversiella skiljer sig åt. Man kan utifrån resultaten från intervjuerna se att de frågor som var kontroversiella i de väldigt homogena skolorna inte är kontroversiella i den väldigt mångkulturella skolan i Landskrona och vice versa. I de mer homogena skolorna var exempelvis rasism väldigt kontroversiellt och byggde på fördomar och okunskap från eleverna medans homosexualitet var något som var väldigt kontroversiellt i Landskrona där åsikterna är förknippade med elevernas kultur. Om man ska studera lärarnas syn på kontroversiella ämnesområde kopplat till läroplanstrategin kan man tydligt se spänningarna mellan att se samhällskunskap som ett kunskapsämne jämfört med ett fostransämne.36 Samtliga av de intervjuade lärare ansåg att samhällskunskap var ett fostransämne och att det var deras uppgift att fostra goda medborgare. Sen arbetade det på olika vis för nå dessa där vissa byggde mer på kunskapsbaserad undervisning än andra. En del lärare ansåg att det viktigaste var att lära ut hur det svenska samhället fungerar för eleverna medans en del lärare prioriterade utvecklande av elevernas kritiska ställningstagande.

36_{Bronäs, Agneta, s. 189-204, 2003}

33

Samtliga lärare arbetade med kontroversiella ämnesområden i sin undervisning och man såg även alla en vinning av diskussioner men sen använde man sig av lite olika metoder i arbetet med kontroversiella frågor. Om man ska återkoppla till de modifierade metoderna som Strandling lyfter fram kan man se att hälften av lärarna använder sig av empatiska strategier och försöker framkalla känslor i arbetet med kontroverser. 37

Samtliga lärare hade exempel där elevernas åsikter i klassrummet inte var baserade på fakta utan istället byggde på starka argument som i en del fall även stred mot skolans värdegrund. Även om samtliga lärare inte såg en vinning av att direkt tysta ner och säga att eleven har fel menade man på att man ifrågasätter elevens argument genom att exempelvis ge motfrågor eller lyfta fram fakta kring ämnet. Detta arbetssätt kan hänvisas till Strandlings kompensatoriska tillvägagångssätt. Lärarna som intervjuades visade också på metoder kring det utforskade arbetssättet där en del av de intervjuade lärarna försökte få eleverna att utveckla den analytiska förmågan. Här kan återkoppla till lärarnas syn på samhällskunskap

som ett fostringsämne.

De förhållningsätt som lärarna hade som framkom under intervjuerna stämmer in på samtliga av Långströms och Virtas indelning av lärarens bemötande.38 Men resultaten visade dock på att bemötandet och lärarnas förhållningsätt varierade beroende på situation samt ämne. Majoriteten av lärarna ansåg sig undervisa efter ett neutralt förhållningsätt kring politik. Man arbetar efter taktikern då lärarna hade ett arbetssätt de använde sig av kring de politiska frågorna. Man hade en plan och tanke bakom undervisningen. Detta kan man hänvisa till det ovanämnda kring att politik inte ansåg som ett lika kontroversiellt ämne. Att det är lättare att inta ett neutralt förhållningsätt kring något som inte anses lika kontroversiellt. Majoritet av läraren sade också att de någon gång undvikit en kontroversiell fråga eller ämne vilket gör att man kan se dem som undvikande. Dock menade dem lärarna som någon gång gjort detta att det var i sällsynta fall där man känt en rädsla för att någon elev i klassrummet skulle känna sig illa till mods om man tog upp kontroversen. Så det man kan konstatera som skiljer sig åt från undvikarna som Långström och Virtas diskuterar kring är att man gör det för att skydda eleven och inte för att ta den enklaste utvägen för sig själv. 39

37

Stradling, Robert, 2001

38

Långström, Sture & Virta, Arja 2011 s 241-242

34

Mina intervjuer visade också på att man inte bedriver en unvikande undervisningsform konstant utan bara vid enstaka tillfällen. Samtliga lärare visade även på ett stort intresse att undervisa kring kontroversiella frågor då majoriteten av lärarna hade ett stort intresse för diskussioner och kan se dem som grävare. Alltså att de vill att eleverna ska diskutera med varandra och skapar aktiva debatter i klassrummet. Ur detta kan man sen diskutera två olika infallsvinklar. Dels hur vidare neutrala lärarna är i dessa diskussioner och debatter. Några av de intervjuade lärarna uttryckte specifikt att de enbart exempelvis lyfter ett perspektiv om man inte ansåg att där fanns något annat. Vilka olika perspektiv som lyfts fram under dessa diskussioner kan alltså vara väldigt präglade efter lärarnas åsikter och inte efter elevernas. Den andra infallsvinkel bygger på vilka elever som faktiskt får lov att komma till tals i diskussionerna. Samtliga lärare tyckte det var viktigt att alla elever fick komma till tals men majoriteten av lärarna ville det skulle ske på elevernas egna initiativ.