Självinsikt som verktyg

Malmö högskola

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

Självinsikt som verktyg

- Inför ungdomars studie- och yrkesval

Self-perception as an instrument

- at future choice of study- and trade

Jens Nilsson

Lärarutbildningen 90 hp 2009-01-22

Examinator: Bengt-O. Bergfeldt Handledare: Lena Lang

Sammanfattning

Nilsson, Jens (2009) Självinsikt som verktyg inför ungdomars studie- och yrkesval. (Self-perception as an instrument at future choice of study- and trade).

Lärarutbildningen, Malmö högskola

Många elever i grundskolans år 9 har idag svårt för att göra sitt avgörande studie- och

yrkesval. Resultatet blir att en del elever ångrar sina val i efterhand vilket tar energi från både elev och skola då byten mellan olika gymnasieprogram ska göras. Av egen erfarenhet vet jag att en del elever inte ens gör sådana önskvärda byten utan går ut gymnasiet med en utbildning de inte borde ha valt.

Mot den bakgrunden var det övergripande syftet för denna studie att undersöka elevers upplevda behov av självinsikt i samband med studie- och yrkesval. Jag ville också studera huruvida eleverna upplever att insatser under grundskolans avslutande år påverkar deras val till gymnasiet.

Jag lät ett antal gymnasieelever genomgå en enkel personlighetsprofilering som bestod av 30 frågor med 4 svarsalternativ vilket ledde fram till en beskrivning av deras styrkor. Eleverna fick sedan reflektera över vilka yrkesmöjligheter deras styrkor gav vilket sedan diskuterades i helklass. Sedan undersöktes elevernas upplevelser kring huruvida det hade varit lättare att göra sina val om de fått tillgång till profileringen under år 9. Metoden var enkätundersökning med fasta svarsalternativ samt motivering. Slutligen hade jag en fokusgrupp med fyra elever i varje klass för att få mer djupgående information.

Resultatet påvisade att behovet av ett verktyg är stort och många elever upplevde att en personlighetsprofilering skulle kunna vara ett sådant hjälpmedel. 75 procent av eleverna kunde se nyttan med att få större insikt om sina styrkor inför ett framtida studie- och yrkesval. 35 procent av eleverna ansåg att det hade underlättat för dem att göra sitt val ifall de fått genomgå den här profileringen år 9 medan 30 procent svarade nej på samma fråga. I de

efterföljande fokusgrupperna undersökte jag varför 35 procent svarade vet ej och det framkom att många av dem var positivt inställda till profilering som verktyg, men de kände behov av en mer grundlig beskrivning för att det skulle underlätta valet.

Innehållsförteckning

1. Inledning... 7

1.2 Syfte...8

1.3 Frågeställningar... 8

2. Litteraturgenomgång...9

2.1 Yrkesvägledning... 9

2.2 Ungdomars livssituation... 12

2.3 Skolans ansvar ... 13

2.4 Samhällets förändring... 14

3. Metod... 15

3.1 Metodval... 15

3.2 Urval och bortfall... 16

3.3 Validitet och reliabilitet... 16

3.4 Tillvägagångssätt... 17

3.4.1 Uppstart ... 17

3.4.2 Genomförande... 17

3.4.3 Sammanställning och analys... 18

3.4.4 Enkätkonstruktion ... 19

3.5 Etiska ställningstagande... 19

4. Resultat... 21

5. Diskussion... 27

5.1 Hur upplever eleverna sitt studie- och yrkesval?... 27

5.2 Kan det underlätta med en personlighetsprofilering?... 28

5.3 Metodreflektion ... 29

5.4 Förslag till fortsatt forskning... 29

5.5 Avslutande reflektion ... 30

6. Referenser... 33

Bilagor... 34

Bilaga A; Profilbeskrivning... 34

Bilaga B; Enkät... 36

~ 7 ~

1 Inledning

Utbildningsdepartementets utredning SOU 2001:45 Karriärvägledning.se.nu har försökt ta ett helhetsgrepp om skolans studie- och yrkesvägledning. Här påvisas elevernas svårigheter i samband med studie- och yrkesval.

Ett antal studier visar att dagens skolelever är dåligt rustade för de studieval som skall göras under skoltiden. Detta gäller särskilt valet till gymnasieskolan. Ungdomar tenderar att skjuta valet framför sig, att hålla dörrarna öppna så länge som möjligt i väntan på att självinsikten skall komma.

(SOU 2001:45, s.53)

Det synes som om nya sätt att tillfredställa elevernas krav behöver hittas i takt med att samhället förändras. Eleverna behöver redan i skolan lära sig att ta egna beslut på ett självständigt och ansvarsfullt sätt men för att kunna göra det så krävs förutom erfarenheter och förkunskaper också självkännedom. (ibid)

Dagens trender pekar mot en tydlig och kraftig riktningsförändring från institution och kollektivism till individ och individuella lösningar. En sådan perspektivförskjutning kommer att få stora konsekvenser för den framtida vägledningen och kommer att kräva omprövning av förhållningssätt, metoder och tekniker. (ibid:98f)

1.1 Bakgrund

I mitt arbete som lärare möter jag regelbundet elever som känner att de valt fel program på gymnasiet. Jag har funderat på hur man skulle kunna hjälpa eleverna när de gör sina viktiga val under år 9 för jag känner att vi kan bli mycket bättre på det.

Min önskan är att vi på något sätt ska kunna hjälpa eleverna till självhjälp, alltså ge dem kompetensen och självförtroendet att själva göra sina val baserat på deras styrkor och egenskaper i kombination med deras personliga drömmar och mål i livet. Visst kan

omgivningen ge råd och stöd men i slutändan är det bara individen själv som kan ta reda på sina förmågor och innersta drömmar. ”Att leva är att välja. Men för att välja väl, behöver du veta vem du är och vad du står för, vart du vill gå och varför du vill komma dit.” (Kofi Annan 1997)

~ 8 ~

Anledningen till att jag valde en personlighetsprofilering som verktyg är jag själv har

genomgått en del profileringar genom åren, t.ex. i samband med en arbetsintervju och jag har varje gång blivit förvånad över hur väl testet prickar in mina styrkor och svagheter. Jag tror inte att ett personlighetstest kan säga exakt hur jag är som människa men det är i varje fall ett hjälpmedel som kan hjälpa mig en bit på vägen. Självinsikt är något som kommer med åren genom erfarenheter och upplevelser men det vore värdefullt om vi kunde ge eleverna en liten dos av det redan i skolan eftersom de studie- och yrkesval de gör då påverkar hela deras framtid. En oförmåga att bestämma sig för en yrkesidentitet är det som oroar ungdomar mer än någon annat. (Evenshaug & Hallen 2001)

1.2 Syfte

Det övergripande syftet med detta arbete är att undersöka elevers upplevda behov av

självinsikt i samband med studie- och yrkesval. Många elever har idag svårt för att göra sina studie- och yrkesval, vilket ofta leder till att de i efterhand ångrar sina val. Min förhoppning med denna studie var att hitta ett verktyg som underlättar för eleverna när de står inför sina svåra val.

1.3 Frågeställningar

Hur upplever elever år 9 sitt studie- och yrkesval?

Hur upplever de en personlighetsprofilering som avser bidra med en utökad självinsikt om egna styrkor?

Hur stor andel av eleverna upplever ett behov av större självinsikt inför sina studie- och yrkesval?

~ 9 ~

2 Litteraturgenomgång

Här tar jag upp hur ungdomars livssituation ser ut i den åldern då de ska göra sina studie- och yrkesval. Jag redovisar för vad en del av forskningen säger om vägledningen idag och i framtiden samt skolans ansvar i ett samhälle som ständigt förändras.

2.1 Yrkesvägledning

Utbildningsdepartementets utredning SOU 2001:45 beskriver hur yrkesvägledningen i skolan ser ut idag och hur den borde se ut i framtiden om man tar hänsyn till samhällets utveckling. De påpekar att vi inte har följt med i utvecklingen vilket har resulterat i att ungdomarna idag inte är tillräckligt kompetenta för att göra sina viktiga studie- och yrkesval.

Ett antal studier visar att dagens skolelever är dåligt rustade för de studieval som skall göras under skoltiden. Ungdomar tenderar att skjuta valet framför sig, att hålla dörrarna öppna så länge som möjligt i väntan på att självinsikten skall komma. De framhåller ofta i vägledningssamtalen att de har en dålig kännedom om vad de passar till. (ibid:53)

SOU 2001:45 visar också att ett stort utbud av likartade utbildningar och den mängd av information som går ut till eleverna och föräldrarna kan skapa förvirring och leder inte sällan till att valet styrs av andra faktorer, t.ex. skolans rykte eller kompisars val. De menar också att eleverna skulle behöva ta mer ansvar för sin egen framtid eftersom de behöver öva sig på att ta självständiga beslut med tanke på hur arbetslivet ser ut idag. Samhällets och arbetslivets krav gör att eleverna behöver bli bättre på att möta valfriheten och mångfalden på ett mer ansvarsfullt och självständigt sätt. Hela idén med det fria valet bygger på, att om eleven själv får göra sina val, blir han eller hon mer motiverad för sin uppgift. Dagens elever har svårt för att göra sina val eftersom kompetensen saknas och då är de inte heller beredda att ta ansvar för sina val. ”En ökad valfrihet skapar behov av en fördjupad kunskap om valets möjligheter och konsekvenser. Att kunna välja med ansvar och eftertanke kräver både en medveten strategi, adekvata verktyg och en viss färdighet.” (SOU 2001:45, s.105)

Vidare tar utredningen (SOU 2001:45) upp att det finns behov av uppmuntran till att våga gå nya vägar utifrån de individuella möjligheterna eleverna har. För att våga det är det t.ex.

~ 10 ~

viktigt att eleven har självkännedom om sina egna kompetenser samt kunskap om hur hon eller han fungerar i en arbetssituation och tar till sig kunskap på bästa sätt.

Det finns också behov av att reflektera över sina erfarenheter och sätta ord på sina kvaliteter, vilket det enligt utredningen inte finns tid till idag. Att reflektera över sin egen personlighet är något som också Lindeborg (2007) tar upp som en grundförutsättning när vi ska göra olika val om framtiden. Han menar att vi måste veta vilka vi är och utgå ifrån det när vi beslutar om vårt framtida yrke. Annars finns risken att vi strävar efter att vara lyckade i andras ögon och väljer därför ett yrke som anses statusfyllt och framgångsbringande av omgivningen, även om vi inte alls känner oss bekväma i den rollen. ”Vi är vad vi tror vi borde vara, istället för att vara den vi egentligen är” (ibid:35) Författaren påpekar också att ett vanligt misstag vi gör när vi skapar vår framtid är att vi börjar i fel ände, vi tänker ha – göra - vara. Vi målar upp en bild av vad vi vill ha i framtiden, t.ex. pengar, fin bil, status och därefter gör vi det som krävs för att förverkliga den bilden. Tyvärr resulterar det ofta i att görandet tvingar oss i slutändan att vara någonting som vi inte trivs med. Istället borde vi tänka vara – göra – ha för då utgår vi från vårt inre jag.

SOU 2001:45 går också in på hur viktig självkänslan är när eleverna gör sina val.

Självkänslan är den grundläggande inställningen som individen har till sig själv och för att den ska vara bra så krävs det att man accepterar sig själv för den man är men även att man blir accepterad av andra. Man är medveten om sina styrkor och svagheter utan att se ner på sig själv och sin personlighet.

Vägledningen ska hjälpa eleven att stärka och utveckla en positiv och realistisk självbild då eleven behöver en allsidig kunskap om sina egenskaper och förmågor.

Studie- och yrkesvägledning är en pedagogisk process som inte stannar vid den

enskildes val av utbildning, utan omfattar en helhetssyn på den enskildes förutsättningar och möjligheter som ger individen perspektiv på vägar mot ständigt nya mål för

kompetensutveckling och kunskapsbyggande. (ibid:90)

Vidare tar SOU 2001:45 upp att målet för framtidens karriärvägledning är att man utgår från individens perspektiv. Valsituationerna som eleverna ställs inför borde leda till nya

möjligheter istället för ångest och oro. Hela idén om att eleverna ska bestämma över sin egen framtid bygger på kunskap, självförtroende, ansvar och tillit till sin egen förmåga. ”Det är inte

~ 11 ~

utbildningen i sig som åstadkommer att eleven lyckas senare i livet utan det är självtilliten och självförtroendet.”(ibid:109)

Arnell Gustafsson (Hagström, 1999) tar upp tre problem vid övergången från utbildning till arbete, nämligen att välja rätt arbete, att ha rätt kunskaper och att kunna anpassa sig till arbetslivets regler och normer. De menar att arbetet har blivit ett uttryck för den individuella identiteten till skillnad från förr då många arbetade bara för att försörja sig. Den ökade individualiteten gör att det blir viktigare att hitta ett arbete som passar den egna

personligheten.

Vad det gäller att ha rätt kunskaper så syftar inte Arnell bara på teoretiska, ämnesrelaterade lärdomar utan även personlighetsrelaterade som t.ex. självständighet och kreativitet.

Jonsson (Hagström, 1999) tar också upp att ungdomarna idag är mindre vägledda av samhällets strukturer och får mer eget ansvar, men problemet är att de har svårt att göra realistiska bedömningar p.g.a. den snabba strukturomvandlingen i samhället. ”De är mer eller mindre tvingade att bli som navigatörer på de okända haven” (ibid:69). För att klara detta krävs att de reflekterar mer och utgår från sig själva i sina val. Som jag nämnt tidigare anser även Lindeborg (2007) att reflektionen är en central del men att tvingas göra sina val i en snabbt föränderlig värld ser han snarare som en del av den personliga utvecklingen .”När det gäller vår egen utveckling måste vi själva vandra vägen.” (ibid:21)

Ahlgren (Hagström, 1999) skriver om begränsningar i yrkesvalet. ”Hur ungdomar uppfattar sig själva och hur de värderar sin egen förmåga är avgörande för vilka mål de sätter upp för sitt yrkesliv” (ibid:90) Eftersom omgivningen påverkar elevens självvärdering genom att reagera på hans eller hennes beteende så påverkas individens fria val och utgör därmed en begränsning. ”En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa en miljö i skolan där eleverna känner sig trygga, accepterade och värdefulla” (ibid:104). Om vi lyckas skapa den miljön för eleverna så får de en

chans att bygga upp ett gott självförtroende och en realistisk självvärdering vilket gör det möjligt för eleven att utifrån egna förutsättningar och intressen välja studievägar och yrken. Figuren nedan visar att individens förutsättningar, erfarenheter, värderingar och ambitioner ligger till grund för hur individen värderar sin förmåga och det är just sin värderade förmåga som han utgår ifrån när han bedömer sina förutsättningar att klara uppgiften. Ju bättre självförtroende individen har desto mer motiverad och handlingskraftig blir han inför uppgiften. Detta styr sedan hur stor insats han är beredd att lägga ner och vilken strategi han kommer välja. Men sedan finns det också andra faktorer som påverkar motivationen och handlingskraften, t.ex. nervositet inför uppgiften eller positiva förebilder. Den strategi och

~ 12 ~

insats du väljer kommer i sin tur återspeglas genom reaktioner från omgivningen (signifikanta andra) och påverkar självklart dig som individ .

Förutsättningar Erfarenheter Värderingar Ambition

Figur 2.1. Självvärdering (Hagström 1999:106)

Ahlgren (Hagström, 1999) påpekar att ungdomar med starkt självförtroende har en större bredd bland sina val och vågar göra mer otraditionella val utifrån sina egna värderingar. Eftersom de har kunskap om sina starka och svaga sidor, och har accepterat dem, vågar de bryta etablerade förväntningar och traditioner.

2.2 Ungdomars livssituation

Enligt Andersson (2001) förstås ungdomars livsprojekt som en målinriktad aktivering med beteendekonsekvenser, t ex i form av att någon försöker göra något han eller hon föresatt sig och som samtidigt har känslomässiga konsekvenser för individen. Tonåringens psykologiska situation karakteriseras av att några behov i högre grad kommer att framhävas under dessa år, som t.ex. prestation, självständighet, kontroll samt behov av närhet till andra. Till tonårens livssituation hör bl.a. att uppfylla egna och andras krav på sig själv i hem och skola och veta hur man går tillväga t.ex. för att få bra betyg eller komma in på en viss linje. Det är också en

Individen Fysiologiska och emotionella reaktioner Modeller Verbal övertalning Motivation Handlingsberedskap Strategi Insats Uthållighet Signifikanta andra

~ 13 ~

tid då man ska bli självständig, frigöra sig från barndomens beroende av andra och ta allt mer ansvar. För detta krävs både en ökad självkunskap och självtillit.

Elever i denna ålder är ofta lättpåverkade och vågar inte alltid lita på sin egen kompetens när det kommer till så viktiga val som gymnasiet och framtida yrken. Därför förlitar de sig ofta på omgivningen och andra faktorer när de gör sina val vilket ibland leder till att utbildningen de valt inte alls stämmer överens med deras personlighet och mål i livet.

Andersson (2001) menar att perioden när ungdomarna försöker hitta sig själva upplevs av många som väldigt svår. Med tanke på denna identitetskris är det inte är lätt för ungdomarna att göra sina val baserat på sina egna mål och drömmar eftersom många känner sig väldigt förvirrade och litar inte på sina egna känslor. Evenshaug & Hallen (2001) menar att kraven och förväntningarna från vuxenlivet leder till att den tidigare upplevda identiteten raderas och ungdomarna måste då skapa en ny identitet. För att lyckas med det behöver de uppnå en känsla av samhörighet med den de var som barn och den de är på väg att bli. De behöver också reflektera över vad de vill i livet och hur de passar in i samhället. Alla valsituationer som rör exempelvis utbildning, yrke, moral och politik är ett viktigt steg i kampen för att utveckla sin nya identitet. Även Andersson (2001) ser att valet av yrke är en viktig del av den personliga utvecklingen och bestämmer i många fall vilken levnadsstandard och position man får i samhället.

2.3 Skolans ansvar

Ur en val- och vägledningssynpunkt betonar läroplanen (Lpf 94, 2001) lärande, inflytande, individens frihet och jämställdhet. Inflytandet handlar främst om makt och ansvar över sin egen situation. SOU 2001:45 menar att om medinflytandet ska fungera krävs det att eleven har tillräcklig kunskap och ansvar men också självtillit och självförtroende. Bland målen i Lpf 94 (2001) finns begreppet: det fria valet, vilket enligt utredningen (Lpf 94, 2001) innebär att eleven fritt ska kunna fatta sina egna beslut angående framtidsinriktningen och varje individ ska på ett personligt plan ha likvärdiga möjligheter att lyckas. Vidare kan man i läroplanen läsa bland riktlinjerna att ” läraren skall utgå från den enskilda elevens behov,

förutsättningar, erfarenheter och tänkande.”(Lpf 94, 2001:11) Där står också att läraren ska stärka självförtroendet hos eleverna och arbeta för att de successivt ska få mer ansvar. Ett mål som skolan ska sträva mot är att varje elev stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv ta ansvar och påverka sina villkor.

~ 14 ~

2.4 Samhällets förändring

Enligt SOU 2001:45 pekar trenderna mot att samhället förändras från institution och

kollektivism till individ och individuella lösningar till skillnad från tidigare då tyngdpunkten låg på ett välorganiserat utbildningssystem där skolan uppmuntrade det jämförbara mer än det unika i varje elevs prestation. Då hade skolan och företagen också ett mer problemorienterat arbetssätt medan man i framtiden snarare ser till individens möjligheter. Även Carlgren och Marton (2001) pekar på ett individperspektiv. De menar att rimligtvis kommer skolan i framtiden införa någon form av ”olika för olika”, dvs. att alla ska lära sig samma saker men i olika takt och på olika sätt eftersom ingen individ är den andra lik. De tycker att skolan borde få ett rimligare uppdrag än den har idag. Ett uppdrag som tar hänsyn till att skolan är en plats där många olika personligheter finns, barn med olika bakgrund och olika livsprojekt.

SOU 2001:45 talar om en annan viktig förändring, nämligen att många yrken idag kräver en bredare bakgrund och kompetens än tidigare. Kompetens innefattar inte bara kunskap, även de personliga egenskaperna och den sociala kompetensen värderas högt av företagen. Ansvar, initiativtagande och kreativitet är något som många företagare ser som viktiga egenskaper. Idag talar man om det livslånga lärandet som innebär att kunskapsutvecklingen fortsätter hela livet och ansvaret delas mellan individen, skolan och arbetsgivaren. Carlgren och Marton (2001) menar att morgondagens skola bör förbereda eleverna för att leva i olika kulturella sammanhang, att samarbeta med människor som har olika bakgrund och att ta itu med situationer de inte befunnit sig i tidigare. Eleverna ska kunna ” orientera sig i ett samhälle utan självklarheter” (ibid:227) och ett sådant samhälle behöver individer med stark moral och en väl förankrad identitet.

~ 15 ~

3 Metod

I följande kapitel beskriver jag mitt metodval och mitt tillvägagångssätt. Jag redovisar hur jag konstruerade min enkät och hur jag gjorde mitt urval. Jag visar också på hur jag tagit hänsyn till validitet, reliabilitet och etiska principer.

3.1 Metodval

I inledningsskedet valde jag mellan intervjuer och enkätundersökning som

datainsamlingsmetod. Intervjuer kan ge mer djupgående svar men frågan jag ville ha svar på var hur stor andel av eleverna som upplever ett behov av större självinsikt inför sina studie- och yrkesval, och då föll mitt val på gruppenkät kompletterat med fokusgrupper. Med en gruppenkät kunde jag nå tillräckligt många för att få en hög validitet och enligt Trost (2007) är gruppenkäter bra att använda i skolmiljöer, då många människor är samlade på samma plats. Trost (2007) menar också att det är lättare att jämföra och analysera svaren då samtliga besvarat samma frågor. Mitt mål var att undersöka minst ett hundratal elever, och för att de skulle kunna svara på frågan huruvida det hade underlättat för dem att göra sin val om det fått tillgång till testet år 9, så lät jag dem genomgå en enkel version av en personlighetsprofilering som hade för avsikt att ge dem en dos av självinsikt. Dock tog detta mycket tid i anspråk så därför var den efterföljande enkätundersökningen min enda möjlighet att klara av

undersökningen tidsmässigt. Enligt Rosengren/Arvidson (2002) är enkät ett billigare och mer tidseffektivt sätt jämfört med intervju och dessutom når man fler personer. Nackdelen kan vara ett större bortfall och sämre nyansering av svaren men jag förbättrade de faktorerna genom att vara på plats och därmed minska bortfallet, samt komplettera undersökningen med en fokusgrupp i varje klass för att få djupare svar på utvalda frågor. En fokusgrupp är en intervjuform där en liten grupp människor samtalar runt ett förbestämt ämne. Gruppdeltagarna har något gemensamt t.ex. kön, ålder eller erfarenheter, och frågestunden leds av en

moderator med stöd av en intervjuguide (Billinger, 2005). Genom att välja fokusgrupp som komplement kunde jag få djupare svar på vissa av mina enkätfrågor och jag kunde dessutom få större insikt kring de bakomliggande orsakerna till varför de svarade som de gjorde. Svårigheter med fokusgrupper kan t.ex. vara att grupptrycket kan vara för starkt för den enskilde individen vilket kan leda till att enighet skapas kring en åsikt fast det kanske inte är helt sant.

~ 16 ~

3.2 Urval och bortfall

Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola i en kommun med drygt 60 000 invånare och i den utvalda skolan går det drygt 800 elever. Min målgrupp var alla elever på gymnasiet eftersom de alla en gång stått inför valet till gymnasiet och därför kan svara på frågor kring huruvida de upplevde att det var enkelt eller svårt, samt om det skulle ha underlättat med ett verktyg som avsåg öka självinsikten. Eftersom jag inte kunde genomföra en

totalundersökning, valde jag en stickprovsundersökning vilket enligt Rosengren & Arvidson (2002) är den vanligaste och egentligen enda möjliga för de flesta forskare. Jag valde ut fem klasser som går första året då deras erfarenheter ligger färskt i minnet. Min målsättning var att få in minst 100 enkäter att basera mitt resultat på och jag ville ha en blandning av praktiska och teoretiska linjer för att få bredden. Utifrån detta valde jag ut följande program: Florist och Bageri/Konditori från de praktiska programmen och Natur, Tekniska samt Språk från

Samhällsprogrammet. Det förekom inga externa bortfall eftersom min avsikt var att låta de elever som var närvarande vid den tidpunkten vara med i undersökningen. Det blev heller inga interna bortfall eftersom jag var närvarande under hela tiden och kunde svara på eventuella frågor. Dessutom hade vi en öppen diskussion i klassen efteråt vilket klargjorde möjliga missförstånd. Totalt deltog 103 personer i undersökningen. Till den efterföljande fokusgruppen valde jag ut 4 elever i varje klass.

En fokusgrupp bör bestå av fyra till sju deltagare. En för liten grupp tenderar att bli mer relationsorienterad än uppgiftsorienterad och är gruppen för stor finns det risk att personer som är tillbakadragna inte kommer till tals. (Billinger, 2005)

3.3 Validitet och reliabilitet

Med validitet menas att en undersökning mäter vad som är avsett att mätas. I en

enkätundersökning beror validiteten på faktorer som att deltagarna är representativa för den tänkta målgruppen och att deltagarna svarar ärligt (Bell, 2000). För att få en så stor validitet som möjligt valde jag att tillfråga minst 100 elever som nyligen gjort sitt gymnasieval. ”Ju mer lika populationens medlemmar är varandra desto mindre stickprov behövs. Tillförlitligheten är

beroende av bortfallet”(Kylén 2004:146ff) och som jag nämnde tidigare, förekom inga bortfall. Dessutom fick eleverna svara anonymt så de inte behövde känna sig utpekade vilket också stärker tillförlitligheten. I fokusgrupperna kan eventuellt grupptryck påverkat eleverna och resulterat i att de inte vågat svara helt ärligt vilket sänker validiteten något. Dessutom kände vissa av eleverna mig vilket också kan påverka resultatet enligt Billinger (2005).

~ 17 ~

Reliabiliteten mäter noggrannheten, en senare mätning ska inte ge ett annat resultat (Bell 2000). Eftersom jag låter fem klasser delta i undersökningen vid fem olika tillfällen så ökar jag reliabiliteten. Dessutom har jag varit noga med att utforma enkäten på ett enkelt och lättförståeligt sätt. Det som sänker reliabiliteten något är att jag förutom de fasta svaren har lämnat utrymme för motivering på varje fråga vilket kan försvåra analysen av enkäterna. Dessutom kan jag ha missuppfattat något under diskussionerna i fokusgrupperna eftersom jag inte alltid hann med att anteckna ordagrant.

3.4 Tillvägagångssätt

3.4.1 Uppstart

Som jag tidigare nämnt, ansåg jag det vara en förutsättning för eleverna att genomgå en personlighetsprofilering för att de skulle kunna svara på mina frågor huruvida de upplever att insatser under grundskolans avslutande år påverkar deras val till gymnasiet. Därför började jag med att ta kontakt med några studenter som gått en ledarskapsutbildning på Hyper Island i Karlskrona då jag fått veta att de som sitt examensarbete gjort en personlighetsprofilering anpassad för ungdomar. Jag fick lov att använda deras profilering i min undersökning och jag fick dessutom lära mig grunderna i olika personlighetstyper samt vad jag skulle tänka på när jag introducerade profileringen hos eleverna.

Nästa steg var att söka fakta via internet och i litteratur som var relevant för min uppsats, t.ex. Personlighetsprofileringar, olika psykologiska typer

Ungdomspsykologi, jag-identitet, forskning kring ungdomars val till gymnasiet. Undersökningsmetoder

3.4.2 Genomförande

Efter att ha utformat en enkät och funderat över vilka frågor jag ville fördjupa mig i under mötet med fokusgruppen, besökte jag fem gymnasieklasser från olika program. Jag försökte skapa en lugn miljö genom att använda en sal som ligger lite avsides och som eleverna vanligtvis inte använder, för att på så sätt få dem mer koncentrerade på uppgiften. Jag

berättade varför jag var där och vilken roll de skulle spela i min undersökning. Jag talade om de forskningsetiska principerna och berättade sedan lite kort om vad en

personlighetsprofilering är. Jag var noga med att förklara att en profilering ska ses som en vägledning, inget test kan beskriva exakt hur man är som människa. Jag poängterade att det

~ 18 ~

inte finns någon profil som är bättre än någon annan, alla är vi bra på olika saker. Därefter genomförde jag profileringen med hjälp av PowerPoint. Jag läste varje fråga med

svarsalternativ och därefter fick eleverna 10 sekunder på sig att svara genom att bocka för en ruta i ett formulär. Den korta svarstiden beror på att eleverna inte ska hinna analysera frågan utan välja det svarsalternativ som de tänker på först. Genom att använda PowerPoint tog jag hänsyn till att vissa elever föredrar att se frågan i text medan andra tar till sig information bäst genom att höra frågan. Dessutom hade jag tidigare tagit reda på att det fanns dyslektiker bland eleverna och underlättade på det här viset för dem. En annan positiv effekt av att genomföra profileringen med hjälp av PowerPoint var att alla blev klara samtidigt. Om jag istället hade låtit dem göra profileringen på papper i sin egen takt, hade många blivit klara vid olika tidpunkter vilket kunde ha varit en stressfaktor för vissa. Genom att bocka i ett alternativ på varje fråga skapades staplar som visade vilken profil de blev. Jag förklarade att man ibland kan få flera staplar som är lika höga vilket innebär att man behöver läsa flera

profilbeskrivningar för att känna igen sig helt. Jag delade ut profilerna och gav dem en stund att läsa i lugn och ro. Därefter fick de prata öppet i klassen om hur de upplevde profileringen. Jag bad dem sedan gå ihop två och två för att reflektera över olika yrken som deras styrkor skulle passa bra till, självklart i kombination med egna mål och drömmar vilket vi sedan hade en öppen diskussion kring. Efter det fick alla elever fylla i en enkät som bestod av sex frågor med tre svarsalternativ samt motivering. Slutligen hade jag en fokusgrupp med fyra elever i varje klass, där jag ställde djupare följdfrågor utifrån enkäten. Innan diskussionen startade berättade jag lite mer om min undersökning och informerade dem om att deras åsikter

möjligtvis skulle användas i min forskning men att jag inte tänkte redovisa vem som hade sagt vad. Ett exempel på en fråga vi diskuterade i fokusgruppen var varför de upplevde att det var svårt respektive enkelt att göra valet till gymnasiet. Vanligtvis använder man sig av en intervjuguide vid fokusgrupper men eftersom mina frågor utgick från enkätfrågorna så använde jag enkäten som underlag i stället. Jag antecknade det som var intressant och hörde till ämnet. Enligt Billinger (2005) bör inte moderatorn och deltagarna känna varandra och så var fallet med fyra av klasserna men däremot visste eleverna att jag arbetade som lärare på skolan.

~ 19 ~

3.4.3 Sammanställning och analys

Efter att jag besökt alla fem klasserna sammanställde jag enkäterna och skapade diagram genom att lägga in antal ja, nej och vet ej i Word vilket gav mig uppdelningen i procent. Kommentarerna bland motiveringarna sammanställde jag i ett separat dokument, och likaså relevanta åsikter från fokusgrupperna. Inga frågetecken dök upp medan jag analyserade svaren, kommentarerna stämde överens med valda svarsalternativ.

3.4.4 Enkätkonstruktion

Jag valde att konstruera min enkät med hjälp av riktlinjerna från Karin Dahmström (2005). Det resulterade i ett strukturerat frågeformulär där samtliga frågor och även ordningsföljden specificerades i förväg. Jag klargjorde syftet och definierade mätbara variabler för att vara säker på att verkligen få svar på det som min forskning skulle bygga på. Dahmström (2005) skriver att frågorna ska vara så neutrala som möjligt för att inte vara ledande och man ska undvika prestigeladdade och hypotetiska frågor. Vidare ska man bara fråga om en sak i taget och använda ett enkelt och lättförståeligt språk, vilket jag försökte ta hänsyn till när jag skrev enkäten. Dahmström (2005) anser också att man ska göra en provundersökning för att testa formuläret och därför bad jag fyra elever i åk 1 på gymnasiet att läsa igenom och

kommentera. Enkäten bör inte vara för omfattande och betungande så därför består den utav sex frågor som jag tycker besvarar allt jag behöver veta. Jag valde tre fasta svarsalternativ men också motivering efter varje fråga för att få mer nyanserade svar. De fasta

svarsalternativen är Ja, Nej och Vet ej. ”Vid frågor som rör åsikter och värderingar är det viktigt att alltid ha med ett svarsalternativ för osäkra respondenter” (ibid:132)

3.5 Etiska ställningstagande

I min undersökning tog jag hänsyn till Vetenskapsrådets riktlinjer (Forskningsetiska principer 1990) vad det gäller information, samtycke, konfidentialitet och nyttjandekraven. Jag

informerade eleverna om deras uppgift i mitt projekt och upplyste dem om att det var frivilligt samt att de hade rätt att avbryta sin medverkan när som helst. Samtliga elever gav sitt

samtycke till undersökningen och då alla var över 15 år gjorde jag den bedömningen att jag inte behövde kontakta deras vårdnadshavare. Då frågorna inte var av känslig karaktär och inga personuppgifter lämnades förutom kön, så ansåg jag mig inte behöva ta hänsyn till tystnadsplikten. Samtliga enkäter som eleverna fyllt i kommer endast att användas i min undersökning och lämnas inte vidare till någon annan. I de efterföljande fokusgrupperna

~ 20 ~

informerade jag om att deras åsikter skulle kunna komma att användas i min uppsats men på ett anonymt sätt.

För övrigt så tycker jag ur en ren moralisk synpunkt att om man väljer att använda en

personlighetsprofilering som verktyg, är det viktigt att frågorna i testen är utformade så att de passar alla elever oavsett kön, religion och etnisk bakgrund. T.ex. är det inte lämpligt att beskriva situationer i testet som handlar om att fira jul eller någon annan högtid eftersom alla inte firar det, eller firar på ett annorlunda sätt.

Eftersom det är personliga egenskaper som beskrivs i profilerna bör man också vara försiktig med hur man lägger upp det eftersom det kan vara känsligt och i efterhand leda till mobbing. Det är oerhört viktigt att poängtera för eleverna att det inte finns någon profil eller personliga egenskaper som är bättre än någon annan. Briggs Myers (2000) beskriver att alla

personligheter har sina styrkor och det går inte att värdera någon personlighetstyp högre än någon annan. Hon påpekar att det kan vara en fördel i arbetslivet om en arbetsgrupp består av flera olika personlighetstyper. ”Motsatta psykologiska typer kan komplettera varandra, se olika saker och balansera varandra i beslutsprocessen.” (ibid:30)

~ 21 ~

4 Resultat

Här redovisar jag resultatet utav enkätundersökningen och fokusgrupperna. Enkätsvaren redovisas i Figur 4.1- 4.6 nedan och i varje text som följer framgår det vad som var intressant från diskussionerna i fokusgrupperna. Slutligen ges några exempel på kommentarer från motiveringarna bland enkätsvaren.

Som framgår av Figur 4.1 var det ungefär hälften av eleverna i undersökningsgruppen som upplevde att det var svårt att göra sitt gymnasieval, resterande svarade nej då ingen var osäker.

Figur 4.1. Resultat av enkätfråga 1.

Enligt fokusgrupperna berodde svårigheterna bl. annat på att de inte visste vad de passade till och att de led av beslutsångest. I vissa fall var problemet att de inte hade tillräckligt höga betyg för att komma in på önskat program. Något annat som upplevdes svårt var att de inte hade någon kunskap om hur det är på de olika programmen i praktiken. Det var flera

diskussioner som mynnade ut i en önskan om praktikdagar där man får chansen att gå bredvid några dagar på de program som verkar intressanta. Bland de som inte upplevde det

problematiskt att välja, var det en del som hade bestämt sig långt tidigare, ofta för att de kände någon eller hade något syskon som redan hade gått det programmet. Vissa prioriterade sina vänner och valde samma program som dem för att inte förlora kontakten, medan andra tyckte att valet var enkelt eftersom de kände till sina styrkor.

Visste inte vad jag ville och sen var jag skoltrött. Det är svårt när man inte vet hur man egentligen är.

Jag kände att jag gjorde rätt val och mina kompisar sa att jag skulle passa att gå den linjen.

Jag tyckte det verkade kul när jag läste om det och min kusin har gått samma program.

Upplevde du att det var svårt att göra ditt programval till gymnasiet?

Ja 51% Nej 49% Vet ej 0%

~ 22 ~

Som Figur 4.2 visar hade majoriteten, hela 74 procent, inga problem med att svara på frågor kring hur de reagerar i olika situationer. 13 procent upplevde dock motsatsen och lika många svarade att de inte visste.

Figur 4.2. Resultat av enkätfråga 2.

I fokusgrupperna framkom det att en del av dem som upplevde det svårt tyckte att de reagerade olika beroende på vem de umgicks med. Andra upplevde att de helt enkelt inte visste hur de reagerar, de hade svårt för att tänka sig in i situationen. De flesta av dem som inte hade några svårigheter såg det som en självklarhet och kunde egentligen inte svara på varför de kände så.

Vet inte alltid hur jag reagerar. Nej, varför skulle det vara svårt? Jag har inte så bra självinsikt.

Som framgår av Figur 4.3 ser en stor majoritet, 75 procent nyttan med större självinsikt inför studie- och yrkesval. Resterande var osäkra men ingen svarade nej.

Figur 4.3. Resultat av enkätfråga 3.

Flertalet i fokusgrupperna tyckte att det var väldigt spännande att utforska sin egen

personlighet och önskade att de fått veta mer om sina egenskaper. Några kunde direkt se att det hade underlättat deras val avsevärt om de fått ta del av profileringen år 9. Något som de

Upplevde du att det var svårt att svara på frågor om hur du reagerar i olika situationer?

Ja 13% Nej 74% Vet ej 13%

Ser du någon nytta med att få större insikt om dina styrkor inför ett framtida studie/yrkesval?

Ja 75% Nej 0% Vet ej 25%

~ 23 ~

flesta tog upp var att de även skulle vilja veta mer om sina svagheter för att kunna utvecklas. Bland de som svarade vet ej, tyckte flertalet att de redan visste vad de skulle välja och att de redan kände till sina styrkor.

Bra att få se positiva sidor om sig själv. Ja, det har man ju nytta av i hela livet .

Jag vet redan vad jag är bra på, men det kanske vore bra ändå.

Som Figur 4.4 visar var åsikterna ganska jämnt fördelade mellan ja, nej och vet ej.

38 procent kunde tänka sig att diskutera sina styrkor i grupp. Lika många svarade dock nej medan 24 procent inte visste om de ville/kunde diskutera sina styrkor tillsammans med andra.

Figur 4.4. Resultat av enkätfråga 4.

I fokusgrupperna framkom det att ja-gruppen såg det som en utvecklingsmöjlighet att få höra andras åsikter, dels genom att få veta hur andra tänker och dels genom att få andras syn på sin egen personlighet. I nej-gruppen upplevdes det däremot som både onödigt och känsligt eftersom den egna personligheten sågs som privat angelägenhet. Bland de som inte visste, var det flera som menade att det beror på vilka som ingår i gruppen och de var osäkra på om det skulle vara till någon nytta.

Det kanske blir lättare att förstå andra då. Det beror på med vilka personer.

Det är personligt.

Skulle du vilja/kunna diskutera dina styrkor i grupp med syftet att komma fram till passande studie och

yrkesval?

Ja 38% Nej 38% Vet ej 24%

~ 24 ~

Som Figur 4.5 visar ansåg ungefär en tredjedel att det hade underlättat för dem att göra sitt val om de fått tillgång till profileringen år 9. Nästan lika många upplevde motsatsen och den resterande tredjedelen var osäkra.

Figur 4.5. Resultat av enkätfråga 5.

Enligt fokusgrupperna upplevde flertalet i ja-gruppen att det blev väldigt tydligt vad de passade till när de fick se sina styrkor beskrivas i en yrkessituation och de kunde direkt se att det hade underlättat deras val. I vet ej- gruppen var de flesta inte negativt inställda till profileringen men de var osäkra på om det hade räckt med den korta beskrivningen av deras personlighet, de önskade lite djupare analys där även svagheter fanns med. I nej- gruppen visste de flesta redan vad de skulle välja och ansåg därför inte att profileringen hade förändrat något.

Ja då vet man ju mer vad man passar till Tror inte det hade gjort någon skillnad Ja om man även fick veta sina svagheter

Som framgår av Figur 4.6 ville de flesta, 75 procent av undersökningsgruppen veta mer om sina svagheter. 19 procent svarade dock nej och 6 procent visste inte.

Figur 4.6. Resultat av enkätfråga 6.

Anser du att det hade underlättat för dig att göra dina studie och yrkesval om du hade fått ta del av denna

profileringen i åk 9?

Ja 35% Nej 30% Vet ej 35%

Skulle du även vilja veta mer om dina eventuella svagheter?

Ja 75% Nej 19% Vet ej 6%

~ 25 ~

I fokusgrupperna diskuterades främst fördelarna med att veta om sina svagheter. De flesta ansåg sig mogna för att få den informationen och såg det som en personlig utveckling. De menade att om man inte känner till sina svagheter vet man inte vad man behöver utveckla. Dock ansåg flertalet att de helst inte diskuterade sina svagheter i grupp.

Man vill ju veta vad man kan förändra hos sig själv Nej men jag vill veta det i framtiden

Bryr mig faktiskt inte

Resultatet av undersökningen visar att hälften av alla elever upplever det svårt att göra sina framtida studie- och yrkesval. Flertalet av eleverna ser nyttan av större självinsikt i samband med studie/ yrkesval och en tredjedel anser att det hade underlättat för dem om de fått tillgång till profileringen i åk 9. De flesta vill även veta mer om sina svagheter men bara en tredjedel vill diskutera sina styrkor i grupp.

~ 27 ~

5 Diskussion

I detta kapitel knyter jag samman undersökningens resultat med relevant litteratur utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar. Syftet med min uppsats är att undersöka elevers upplevda behov av självinsikt i samband med studie- och yrkesval samt huruvida eleverna upplever att insatser under grundskolans avslutande år påverkar deras val till gymnasiet.

5.1 Hur upplever eleverna sitt studie- och yrkesval?

Min undersökning visar att hälften av undersökningsgruppen upplevde det svårt att göra sitt studieval. Många av dem motiverade detta med att de helt enkelt inte vet vad de passar till, vilket också framkommer i Utbildningsdepartementets utredning (SOU 2001:45). Detta tolkar jag som att de ännu inte har kunskap om sina styrkor och svagheter vilket med tanke på deras ålder inte behöver ses som anmärkningsvärt. Detta stärktes i samband med fokusgrupperna där vissa kommenterade att de saknar självförtroende att våga välja, de poängterade istället sina svagheter och trodde sig inte klara av de studier eller yrken som lockar dem. Ahlgren (Hagström, 1999) säger att ungdomarnas självuppfattning och värdering av sin förmåga är avgörande för vilka mål de sätter upp för sitt yrkesliv. Utbildningsdepartementet (SOU

2001:45) stärker det som min undersökning visar angående elevernas svårigheter med att göra sitt val. Utredningen (SOU 2001:45) visar att ungdomarna idag inte är tillräckligt kompetenta för att göra sina viktiga studie- och yrkesval. Den pekar på att kunskap, självförtroende, ansvar och tillit till sin egen förmåga är det som krävs för att eleverna ska kunna bestämma om sin egen framtid. Även Jonsson (Hagström, 1999) menar att det är svårt för ungdomarna att välja och hon anser att det är den snabba strukturomvandlingen i samhället som försvårar för ungdomarna att göra realistiska bedömningar.

Som jag nämnde ovan svarade många elever att svårigheterna med att välja berodde på att de inte vet vad de passar till. Detta låter rimligt med tanke på att många ungdomar i den åldern går igenom en identitetskris. Både Andersson (2001) och Evenshaug & Hallen (2001) vittnar om att ungdomarna befinner sig i en svår psykologisk situation där förvirring och brist på självkunskap och självtillit gör att eleverna många gånger förlitar sig på omgivningen och andra faktorer när de gör sina val, istället för att utgå ifrån sina egna drömmar och

~ 28 ~

5.2 Kan det underlätta med en personlighetsprofilering?

Min undersökning visar att 75 procent ser nyttan med att få större självinsikt i samband med sina studie- och yrkesval, medan resterande 25 procent var osäkra. På frågan huruvida det hade underlättat deras studieval om de fått tillgång till profileringen år 9, svarade 35 procent direkt ja medan 35 procent var osäkra. Dock framkom det under efterföljande

klassdiskussioner och fokusgrupper att de var positivt inställda till profileringen, men de visste inte om den korta beskrivningen som den här profileringen gav, skulle räcka som underlag. Så enligt min undersökning är svaret på ovanstående fråga ja, det kan underlätta med ett verktyg som avser öka självinsikten. Jag tror definitivt att det skulle vara till hjälp för många osäkra elever när de ska göra viktiga framtida studie- och yrkesval. Även författarna som t.ex. Carlgren/Marton (2001) menar att framtidens samhälle behöver individer med stark moral och en väl förankrad identitet. Jag anser att för att få en väl förankrad identitet krävs det att individen har självinsikt. Utbildningsdepartementets utredning (SOU 2001:45) kom fram till att om eleverna ska våga göra val utifrån sina individuella möjligheter är det viktigt att de innehar självkännedom om sina egna kompetenser. Varken utredningen eller den litteratur jag har läst svarar på frågan hur eleverna ska få självinsikten och självförtroendet som krävs för att göra ett bra framtidsval. Kanske är det just en personlighetsprofilering av något slag som är lösningen? Dock visar min undersökning att profilbeskrivningarna även borde visa på vilka svaga sidor eleverna har. Så många som 75 procent svarade att de ville veta mer om sina svagheter och många motiverade detta med att de vill veta vad de borde utveckla hos sig själva. Något man också bör tänka på är att det inte är alla som vill prata om sina egenskaper i grupp, 38 procent ville inte göra det och 24 procent var osäkra. Detta tror jag beror på en rädsla för att känna sig utsatt, då även bra egenskaper kan vändas till något negativt vid mobbing. Det varje individ vinner på att lära sig mer om sin personlighet överväger

förhoppningsvis eventuella negativa effekter. Profileringen skulle dessutom äga rum sista året i grundskolan, och då alla elever börjar i nya klasser nästkommande termin, bör det inte ge några sådana följder som mobbing.

Något som blir uppenbart efter min undersökning är i alla fall att skolan inte gör tillräckligt, för då hade inte hälften av eleverna upplevt det svårt att göra sina val. Lpf 94 (2001)säger att skolan ska utgå från den enskilda elevens behov och sträva mot att stärka varje elevs tilltro till den egna förmågan men dit upplever jag inte att vi har nått. Tvärtom kan jag uppleva det märkligt att det inte har hänt mer inom skolans värld trots att omfattande studier, som pekar

~ 29 ~

på bristerna och behoven, finns sedan många år tillbaka. Enligt Carlgren/Marton (2001) samt Utbildningsdepartementets (SOU 2001:45) beror bristerna främst på att skolan inte hängt med i utvecklingen som gått mot ett större individperspektiv. Jag känner mig säker på att ifall skolan la mer fokus på att hjälpa eleverna att utforska sina egna personligheter så hade det både underlättat yrkesvalet och stärkt elevernas självförtroende. Jag tror också att en

personlighetsprofilering som syftar till att ge eleverna mer självinsikt skulle hjälpa oss att nå en bra bit på vägen.

5.3 Metodreflektion

Med facit i hand anser jag att valet av enkätundersökning kompletterat med fokusgrupper var ett bra metodval i relation till studiens syfte. Däremot finns det flera saker som jag skulle ha gjort annorlunda om jag skulle göra om undersökningen idag och dessa erfarenheter tar jag med mig. Jag borde ha varit ute i bättre tid när jag skulle boka in klasserna som ingick i min undersökning för det var svårt att få ihop deras schema med mitt eget. Jag hade egentligen inte någon möjlighet att gå ifrån mitt ordinarie arbete under dagtid men eftersom klasserna bara är samlade då fick jag helt enkelt ta mig tiden vilket ökade arbetsbelastningen för min kollega. Dahmström (2005) rekommenderar att formulera frågorna på ett neutralt sätt vilket jag nu i efterhand ser att jag inte lyckats helt med. Nu kan jag uppleva att någon fråga är lite ledande och en formulering kan uppfattas som två frågor i en. Att jag valde att låta eleverna själva genomgå en personlighetsprofilering tror jag var en förutsättning för genomförandet av undersökningen. Det räcker inte att förklara vad självinsikt är, man behöver uppleva det och själv få en dos av det. Min målgrupp kändes helt rätt, i och med att jag valde gymnasieelever år 1 kunde de svara på mina frågor med sitt eget studieval i färskt minne. Jag kunde ha ökat reliabiliteten genom att spela in diskussionerna under fokusgrupperna på band och därmed fått ett mer exakt resultat. Även validiteten kunde ha förbättrats genom om jag låtit någon annan vara moderator under fokusgrupperna i den klassen där eleverna kände mig, vilket Billinger (2005) tog upp.

5.4 Förslag till fortsatt forskning

Det vore intressant om det gjordes ytterligare forskning kring hur vi kan ge eleverna mer självinsikt, om vi ska göra det och hur det i så fall skulle påverka dem. Är de tillräckligt mogna för att ta till sig insikterna på rätt sätt? Enligt studenterna från Hyper Island som lånade ut sin profilering till mig kan vår ”personlighet” dvs. våra egenskaper och

~ 30 ~

grundvärderingar förändras fram till omkring 20 års ålder, till skillnad från senare i livet då bara livsomvälvande händelser kan rucka våra grundstenar. Frågan är om det kan påverka ungdomar negativt att få en personlighetsbeskrivning när de befinner sig i åldern då många försöker hitta sin ”vuxna” identitet? Kanske skulle det kunna resultera i ett större tvivel för vissa medan det istället hade hjälp andra en bit på vägen. Andersson (2001) menar att den svåra perioden när ungdomarna försöker hitta sin nya identitet, resulterar många gånger i förvirring och självtvivel, och jag ställer mig frågan om dessa ungdomar är redo att få till sig beskrivningar av sina egenskaper. Kanske bör man i så fall inte beskriva några svagheter eftersom det möjligtvis skulle kunna försämra ungdomarnas självförtroende ytterligare. Lindeborg (2001) menar att utforskning av sin egen personlighet är en del av den personliga utvecklingen men han syftar dock inte på ungdomar. En annan tanke jag har är att de

ungdomar som känner sig förvirrade och tvivlar på sig själva kanske inte klarar av att svara på frågor om hur de reagerar i olika situationer och då blir profileringen missvisande. I min undersökning framkom det under fokusgrupperna att vissa reagerar olika beroende på vem de umgås med vilket bekräftar osäkerheten kring den egna identiteten. Vidare forskning kring detta krävs absolut innan vi är redo att implementera detta i skolan.

Ett annat ämne som jag tror skulle vara intressant att forska kring hör ihop med ovanstående ämne, nämligen om och hur vi ska förbereda ungdomarna på arbetslivets samarbetskrav. Carlgren/Marton (2001) menar att vi behöver lära våra ungdomar att samarbeta med människor som är olika oss själva vilket jag håller med om. Nästan alla yrken idag kräver någon form av samarbete och det finns en hel vetenskap inom området gruppdynamik som bygger på forskning om hur olika personligheter samarbetar bäst. Tänk så mycket enklare det vore att arbeta tillsammans om alla kände till hur olika personligheter exempelvis prioriterar, tar beslut, tar till sig feedback eller lär sig nya saker på bästa sätt. Det uppstår idag så många missförstånd för att olika personligheter inte förstår varandra, vilket tar energi från alla berörda. Jag tycker att kunskap kring samarbetsmetodik och gruppdynamik är något som vi borde ge ungdomarna lite utav redan i skolan och jag tror att just den meriten skulle värderas högt av arbetslivet när ungdomarna sedan ska söka sig in på arbetsmarknaden.

5.5 Avslutande reflektion

I dagens samhälle där personlig utveckling står i fokus känns det som en självklarhet att vi ska förbereda eleverna för det redan i skolan. Livet är fullt av möjligheter men för att våga chansa måste vi uppmuntra våra ungdomar till att våga gå utanför sin komfortzon och då är

~ 31 ~

självkännedom en förutsättning. Det känns som om det mesta i livet idag består av individuella val och det går inte att gömma sig bakom någon. Ett bra självförtroende är nödvändigt för att kunna navigera i vårt samhälle men att få självförtroende tar tid och måste successivt byggas upp, därför behöver vi lägga grunden redan i ungdomen. Ledord i

arbetslivet nu för tiden är kreativitet och nytänkande, vi ska se möjligheter snarare än problem, men det är något vi behöver lära oss och sedan öva på under en lång tid. Var och varannan människa får numera genomgå någon form av personlighetsprofilering, det ingår i begreppet personlig utveckling. Borde vi inte försöka implementera detta redan i skolan när vi ställs inför så stora val? Jonsson (Hagström, 1999) menar att ungdomarna idag får mer eget ansvar men är mindre vägledda av samhällets strukturer, och då tänker jag att vi måste ge dem kunskapen och självförtroendet innan vi ger dem ansvaret. Frågan är varför vi inte lägger mer fokus på självinsikt och personlig utveckling i dagens skola när det är en förutsättning för att delta fullt ut i vårt samhälle. Kanske upplever många att ämnet är svårt att greppa då det inte finns någon direkt vetenskaplig grund. Kanske beror det på regeringsskiften och brist på pengar och resurser som har gjort att denna utveckling av skolan har bortprioriterats. Min förhoppning är att skolan i framtiden kommer att satsa både pengar, resurser och forskning kring detta ämne så att ett större antal elever hamnar rätt från början, och att deras studie- och yrkesval grundar sig i deras individuella personligheter och drömmar.

~ 33 ~

Referenslista

Tryckta källor

Andersson, Bengt-Erik (2001) : Ungdomarna, skolan och livet. Norstedt Akademiska, Stockholm.

Billinger, Kajsa (2005): ”Fokusgrupper - en datainsamlingsmetod”, Larsson, Sam / Lilja, John / Mannheimer, Katarina (red):Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund, Studentlitteratur. Bell, Judith (2006) : Introduktion till forskningsmetodik. Lund, Studentlitteratur.

Briggs, Myers (2000): Introduktion till Psykologiska typer., Oxford, OPP

Carlgren, Ingrid/ Marton, Ference (2001): Lärare av imorgon. Stockholm, Lärarförbundets förlag.

Dahmström, Karin (2005) : Från datainsamling till rapport. Lund, Studentlitteratur. Evenshaug, Oddbjörn/ Hallen, Dag (2001): Barn och ungdomspsykologi. Lund, Studentlitteratur.

Hagström, Tom (red) / Arnell Gustafsson, Ulla/ Jonsson, Britta/ Ahlgren, Rose-Marie (1999):

Ungdomar i övergångsåldern. Malmö, Studentlitteratur.

Lindeborg, Carl (2007): Ditt briljanta jag. Stockholm, Pocketförlaget.

Lpf 94, Utbildningsdepartementet (2001) :1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna. Stockholm.

Kylén, Jan-Axel (2004): Att få svar. Stockholm, Bonnier Utbildning AB.

Rosengren, Karl-Erik/Arvidson, Peter (2002): Sociologisk metodik. Malmö, Liber. Trost, Jan (2007): Enkätboken. Lund, Studentlitteratur.

Elektroniska källor

SOU 2001:45, Utbildningsdepartementet (2001) Kärriärvägledning.se.nu.

Hämtad ur http://www.regeringen.se/content/1/c4/07/84/faaf51f6.pdf 2008-11-04

~ 34 ~

Bilaga A

A

Jag såg er annons och jag har vad ni söker. Människor upplever mig ofta som lugn, tålmodig och ansvarsfull. Jag får ofta höra att jag jobbar som effektivast när jag tar det i min egen takt. Jag når framgång genom mitt logiska och analytiska tänkande och är oftast den som går till djupet med problem. Jag trivs med att arbeta administrativt och gillar att hitta svar på frågor.

Jag uppskattar när människor i min omgivning är:

Principfasta Lojala Organiserade

Jag kan ha svårt för människor som:

Är ineffektiva

Främmande för hårt arbete Inte anstränger sig

På en arbetsplats bidrar jag ofta med värderingar, planering och fokus på detaljer. Jag tycker om att ta reda på fakta och använder detta oftast som grund till att fatta beslut. Jag får ofta höra att jag är intellektuell och om folk vill ha konkreta svar kan de komma till mig.

Jag ser fram emot ytterligare kontakt Med vänliga hälsningar

Vatten

B

Hej

Jag såg er annons och jag kände direkt att jag är vad ni söker. Människor upplever mig ofta som social, varm och spontan. Jag får ofta höra att jag går igenom livet med entusiasm och nyfikenhet. Jag når framgång genom min flexibilitet och samarbetsförmåga samt min inspirerande personlighet. Jag trivs på en rättvis arbetsplats där jag får arbeta med människor och där det erbjuds kreativa arbetsuppgifter.

Jag uppskattar när människor i min omgivning är:

Hängivna sina värderingar Flexibla

Uppmärksamma på vad andra säger

Jag kan ha svårt för människor som:

Bara ser till fakta

Försöker agera kontrollerande Ser hinder istället för möjligheter

På en arbetsplats bidrar jag med energi, samhörighet och konfliktlösning. Jag tycker om att utforska nya tillvägagångssätt och trivs i en omväxlande miljö. Jag får ofta höra att jag är bra på att ta andra människor och om folk vill ha en kreativ lösning kan de komma till mig. Jag ser fram emot ytterligare kontakt

Med vänlig hälsning

~ 35 ~

C

Hej

Jag såg er annons och jag är vad ni söker. Människor upplever mig ofta som modig, utmanande och övertygande. Jag får ofta höra att jag har mycket energi och är en viljestark person. Jag når framgång genom min förmåga att vara drivande och min strävan efter nya mål. Jag trivs i en arbetsmiljö där de uppmuntrar företagsamhet och omväxling.

Jag uppskattar att människor i min omgivning är:

Ärliga och tydliga Självgående Verklighetsförankrade

Jag kan ha svårt för människor som:

Inte tar ansvar för sig själva Är bundna av regler och rutiner Kräver ständig bekräftelse

På en arbetsplats bidrar jag med optimism, handlingskraft och realism. Jag tycker om när saker och ting händer snabbt och gillar att ha många bollar i luften. Jag får ofta höra att jag har lätt för att få människor med mig och om folk vill ha någon som sparkar igång en process kan de komma till mig.

Jag ser fram emot ytterligare kontakt Med vänlig hälsning

Eld

D

Hej

Jag såg er annons och tror att jag är vad ni söker. Människor upplever mig ofta som harmonisk, generös och stabil. Jag går igenom livet med starka relationer till min familj och mina vänner. Jag når framgång genom min noggrannhet, observationsförmåga och envishet. Jag trivs att jobba både enskilt och i en grupp där jag får lyssna på andra människors synpunkter och där det råder samstämmighet.

Jag uppskattar när människor i min omgivning är:

Lyhörda Humoristiska Hänsynsfulla

Jag kan ha svårt för människor som:

Inte ser till allas behov Utövar översitteri Handlar utan att tänka

På en arbetsplats bidrar jag med att se helhetsbilden, bygger broar och ger gärna det lilla extra för att alla ska trivas. Jag tycker om att hjälpa andra och trivs i en tillåtande miljö. Jag får ofta höra att jag är pålitlig och om folk behöver något så finns jag där.

Ser fram emot ytterligare kontakt Med vänlig hälsning

~ 36 ~

Bilaga B

Utvärdering

Personlighetsprofilering

1. Upplevde du att det var svårt att göra ditt programval till gymnasiet?

Ja Nej Vet ej

Motivera ditt svar:

___________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________ 2. Upplevde du att det var svårt att svara på frågor om hur du reagerar i olika situationer?

Ja Nej Vet ej

Motivera ditt svar:

___________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________ 3. Ser du någon nytta med att få större insikt om dina styrkor inför ett framtida studie/yrkesval?

Ja Nej Vet ej

Motivera ditt svar:

___________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________

4. Skulle du vilja/kunna diskutera dina styrkor i grupp med syftet att komma fram till passande studie och yrkes val?

Ja Nej Vet ej

Motivera ditt svar:

___________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________ 5. Anser du att det hade underlättat för dig att göra dina studie och yrkesval om du hade fått ta del av

denna profileringen i åk 9?

Ja Nej Vet ej

Motivera ditt svar:

___________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________ 6. Skulle du även vilja vet mer om dina eventuella svagheter?

Ja Nej Vet ej

Motivera ditt svar:

___________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________