A
rbetarhistoria i brytningstid är namnet på den konferens som gick av stapeln vid Centrum för arbetarhistoria i Landskrona 2005. Tillsam-mans med Hans Wallengren arrangerade Lars Berggren konferensen som kan ses som en av många länkar i Lars uthålliga och förändrings-inriktade arbete för historia med perspektiv underifrån där makt och motstånd är hörnpelare. Lars har prövat och omprövat positioner men alltid hållit fast vid en historievetenskap med engagemang för de mest sårbara grupperna och deras politiska mobilisering.1 Brytningstiderna, som arrangörerna med referens till Jurgen Kocka talar om i sin inledningsartikel till konferensrapporten, har sedan 1960-talet burits fram av skilda interventioner; historiematerialistiska, kulturella, språkliga och inte minst av genusforskningen. 2005 års konferens vill dra en lans för det globala perspektivet med inspiration från postkoloniala politiska och vetenskapliga interventioner.2 Med ett postkolonialt perspektiv blir det tydligt hur den koloniala exploateringen hör ihop med dagens välstånd i västvärlden, de ärtvå sidor av samma mynt. Historieskrivningen behöver problematiseras för att vi skall förstå hur en orättvis världsordning fått legitimitet och vidmakthåller gränser mellan ”oss” och ”de andra”, menar Paulina de los Reyes.³ Det är också här inom ramen för en ny global arbetsdelning jag vill positionera mitt bidrag till festskrif-ten för Lars. I denna studie skall jag följa den svenska pressdebatfestskrif-ten om köp av hushållsarbete med särskilt fokus på hur innehållet i detta arbete presenteras och hur det knyter an till olikgörande av kroppar involverade i de sociala relationerna. Tidigare forskning har inte synat debatten utifrån hållsarbetets karaktär och even-tuella uppdelning i varufierbart och icke varufierbart arbete i enskilda människors hem.
Hushållsarbetet och dess arbetare har haft och har en marginell plats i den arbetarhistoriska forskningen men är ett högst intressant ämne för dem som stäl-ler frågor om arbete och makt. Som Marcel van der Linden framhålstäl-ler i ett för-svar för global arbetarhistoria finns det många former av varufierat arbete i den moderna kapitalismen och därför måste vi tänka om såväl vilka domäner arbe-tarhistoria täcker idag som vilka grupper som kan förstås som arbetare.⁴ Hus-hållsarbetets/arbetarnas marginella tillvaro i arbetarhistorien kan förklaras såväl teoretiskt som empiriskt. Arbetarhistorien har i liten grad haft intresse för att syna den ideologiska dikotomi som delar in samhället i en offentlig och en privat del och där hushållsarbetet har kunnat gömmas bakom föreställningar om det privata. På grund av att hushållsarbetet hänvisats till den privata sfären har det undandragits från statistik och arbetslagstiftning och har inte varit intressant för arbetarhistorien på grund av en svag facklig organisering. Men då förbises även till exempel den fackliga kamp som hembiträden drev under 1930- och 40-talen, menar Ulrika Holgersson med referens till såväl svensk som brittisk forskning.⁵
I skärningspunkten mellan välfärdsstatens minskade åtaganden, privatisering av vård och omsorg, arbetsmarknads- och jämställdhetspolitik, samt migration är det köpta hushållsarbetet en fråga som sedan 1990-talet engagerat många. Arbetet som till stora delar utförs av invandrade kvinnor ställer frågan var det ”privata” befinner sig idag?⁶
Artikeln börjar med en kort redogörelse för hushållsarbetets nya former pre-senterad i internationell och feministisk forskning. Därpå följer en redovisning av några aspekter inom forskningen om hushållsarbete i Sverige. Med stöd i feminis-tisk forskning om hushållsarbete analyseras slutligen hur debattörer i svensk press har förhållit sig till definitioner av det köpta hushållsarbetet under en tjugofem-årsperiod.
Omsorgs- och hushållsarbete i internationell forskning
I slutet av 1990-talet och början av 2000-talet publicerades arbeten som uppmärk-sammade den under dessa decennier ökande efterfrågan på hushållsarbete i de
Del 1: Arbetarhistoria
MONICA EDGREN
Går det att köpa
känsloarbete?
Den svenska tidningspressdebatten om köpt
hushållsarbete 1990-2015
rika delarna av världen, inte minst i Europa och i Europas huvudstäder, men också i Nordamerika, Australien och Japan. Hushålls- och omsorgsarbetarnas återkomst tar plats på en global arbetsmarknad och inom transnationella migrationsrörel-ser.⁷ Anna Gavanas har urskilt ett antal teman i den internationella vetenskapliga diskussionen. Ett tema är offerskap/exploatering kontra handlande. Ett annat tema berör hushållsarbetarna som aktörer, ett tredje handlar om professionalisering av arbetet och slutligen ett kritiskt perspektiv på tjänstesektorn.⁸ En aspekt inom det förstnämnda temat som fått stort genomslag i forskningen är den så kallade omsorgskedjan. Arlie R Hochschilds publicerade arbete The nanny chain som var en del i en större studie om kvinnor i den globala ekonomin som hushållsarbe-tare och inom sexindustrin har fått stor uppmärksamhet. Sedan 1995 har kvinnor lämnat Filippinerna för att söka arbete i de rika ekonomierna. Deras arbete står för en huvuddel av den utländska valuta som går tillbaka till Filippinerna. Men priset är högt. Ofta lämnar de sina barn i landet för att ta hand om barn i den rika världen. På samma sätt som ”global capitalism helps create a third world supply of mothering, it creates a first world demand for it”, skriver hon. En av slutsatserna är att omsorgsarbete alltid har haft lågt värde och därför lätt kan föras ner längs den sociala stegen. Mäns delaktighet är viktigt för att lösa upp omsorgskedjan, menar Hochschild, men hon betonar också att en framkomlig väg i den globala ekonomin inte kan vara att alla skall stanna där de befinner sig och endast ansvara för sin familj och sitt land. Detta kallar hon primordialism. Den globala ekonomin skapar ojämlikhet men kan också föra med sig möjligheter. Migrerade kvinnor skulle kunna få möjlighet att ta med sig sina barn och framförallt erhålla goda löner och bra arbetsvillkor.⁹
Hushållsarbete ger inte goda löner och bra arbetsvillkor och är inte vilken typ av arbete som helst. Det är på många sätt mer exploaterande än annan form av arbete på grund av ofta porös arbetstid och med avsaknad av arbetsbeskrivningar. En analys av hushållsarbetets karaktär måste med nödvändighet ta i anspråk analysverktyg som visar dess inbäddning i diskurser om privatsfären, hur denna bidrar till nya former av underordning utifrån intersektionella maktordningar. Jag vill av dess skäl särskilt lyfta fram resultat från en av de mer inflytelsrika studierna. Bridget Anderson genomförde i slutet av 1990-talet intervjustudier med migre-rade kvinnor, huvudsakligen från Filippinerna, som arbetade i hushåll och som inneboende i privata hem i europeiska huvudstäder. Många var papperslösa och i total avsaknad av rättsskydd. Hennes analys tar fasta på att det som köps är arbeta-rens hela person, inte bara hennes arbetskraft, eftersom hon har svag kontroll över sin arbetsinsats- och tid. Rasistiska stereotypier är centrala för att förklara exploa-teringen. Hushållsarbetarens ”dirty work” möjliggör hennes kvinnliga arbetskö-pares ”rena” medelklassiga statusarbete. Anderson pekar på dikotomin privat
och offentligt som den avgörande ideologiska faktorn som döljer hushållsarbete emedan detta hänförs till den privata sfären, skyddad från insyn. Dikotomin bidrar till att osynliggöra migrerade hushållsarbetares utsatthet för exploatering och även för sexuella övergrepp. Hon menar också att de förmedlande agentu-rerna pressar migrantarbetarna att snabbt hitta arbete varför de lätt möter medel-klassens efterfrågan. Hon säger att denna form av arbete är det formella slaveriets fortsättning.1⁰ Även Helma Lutz lyfter fram hur globaliseringen av hushållstjänster bygger på dikotomin och osynliggör maktrelationer. I sin studie av hushållsarbe-tare i Tyskland och Holland konstaterar hon att de migrerade kvinnorna inte har bakgrund i arbetarklass utan är välutbildade i professionella yrken, precis som de kvinnor i den rika världen som köper deras tjänster. Den kvinnliga vårdkedjan på en helt oreglerad arbetsmarknad möjliggör exploatering, men hon betonar också att kvinnorna är agenter i sina liv. De kalkylerar och tar risker för att förbättra sina livsvillkor och bidrar till försörjning av sina familjer i ursprungsländerna.11
Hushållsarbetet i Sverige under 1900-talet i historiografisk belysning
Forskningen om hushållsarbete i Sverige under 1900-talet har berört olika aspek-ter varav ett par av dem har relevans för denna artikel; dels ett par studier med historiskt perspektiv, dels en studie som problematiserar positioner hos såväl köpare som säljare av varan hushållsarbete idag.
Den personliga tjänaren har varit och är en laddad fråga i Sverige. Enligt Sta-tistiska centralbyrån används avdrag för hushållsarbete av äldre, samt av hög-inkomsttagare särskilt i åldersgruppen 35-39 år.12 Den sistnämnda gruppens privilegier genom skattesystemet har varit och är föremål för debatt. Skatteavdrag för köp av detta arbete, så kallat Rut (rengöring, underhåll och tvätt i hushåll) infördes av den borgerliga alliansen i Sverige 2007, femton år efter att debatten hade inletts. Begreppet Rut-avdrag användes i riksdagsdebatten i en motion 1997 av två centerkvinnor med anledning av en proposition om Regional tillväxt.1³
I den politiska frågan om köpt hushållsarbete i privata hem vävs politiska, etiska och sociala frågor samman till en av 1900-talets stora problem, menar Lisa Öberg som undersökt hushållsarbetardilemmat, särskilt inom socialdemokratin från sekelskiftet 1900 och fram till det sena 1990-talet. Tjänarfrågan utmanar idén om personlig frihet och därmed också frågan om kvinnosolidaritet och ställer klass mot klass. Den ställer också global ojämlikhet på dagordningen. LO upp-märksammade i mitten av 1990-talet att invandrade kvinnor inom städbranschen stod utanför både det arbetsrättsliga och sociala försäkringssystemet, men frågan om åtgärder förblev olöst inom arbetarrörelsen. Denna politiska förlamning står i skarp kontrats till den handlingsberedskap socialdemokratin visade i den så kallade hembiträdesfrågan under 1930- och 40-talen då bristen på hembiträden
skulle avhjälpas med bättre villkor och facklig anslutning.1⁴ Det är viktigt här att påpeka att hembiträdenas aktörsskap och självmedvetenhet är en undanskymd kunskap. Ett moderniseringsperspektiv tenderar att ge en alltför okomplicerad bild, menar Ulrika Holgersson.1⁵
1930-talet och 1990-talet har stora likheter med avseende på hushållsarbets-relationerna, menar Ellinor Platzer.1⁶ I båda fallen är det en fråga om ökande inkomstskillnader och stor efterfrågan på hushållsarbetare. 1930-talets stora efterfrågan på hushållsarbetare möttes inte av ett motsvarande utbud. Hushållsar-bete stod lågt i kurs. Kvinnor föredrog det friare arHushållsar-betet i industrier, på hotell och krogar. För att möta medelklassens efterfrågan utreddes hemarbetets villkor i ett par utredningar med syfte att öka dess attraktionskraft. Till detta lades också den moraliska frågan kring de låga födelsetalen som presenterades av makarna Myrdal i en utredning 1941. På kvinnor vilade ett tungt ansvar då det var en icke-fråga att män skulle vara delaktiga i hushållsarbete och barnavård. 1990-talets efterfrågan utspelar sig i en kontext av ekonomisk globalisering, neoliberalt politiskt klimat, hög arbetslöshet och jämställdhetssträvan, menar Platzer. Jämställdhetspolitiken och medelklasskvinnors rätt till karriär födde under 1990-talet begreppet livspus-sel som indikerar svårigheten för kvinnor att få ihop alla delar av sina liv vilket har gjort det socialt accepterat att anställa hushållsarbetare. Genom den ekono-miska globaliseringen och arbetslösheten har det varit möjligt att rekrytera hus-hållsarbetande kvinnor. Män i heterosexuella parrelationer har i stor utsträckning ställts utanför ansvarstagande. Staten har av arbetsmarknadspolitiska skäl legiti-merat det köpta hushållsarbetets utbredning. Huvuddelen av hushållsarbetarna är immigrerade, aktivt rekryterade från Sydamerika, Asien och östra Europa. Under 2000-talets första decennium ökade också antalet inneboende hushållsarbetare anställda som au-pairer med ursprung i de baltiska staterna och i Polen.1⁷
Den globaliserade ekonomin under det sena 1900-talet är även fokus för en studie som bygger på intervjuer där svenskhet är en central analyskategori, liksom intersektionalitet. Anna Gavanas har intervjuat såväl köpare som säljare av hus-hållsarbete i Stockholmsområdet och gör vissa jämförelser med intervjuer som hon gjort med motsvarande grupper i Madrid och London. De svenska köparna av hushållsarbetare, au-pair, barnpassare och städare, är inte oberörda av den svenska moraliska diskurs som Gavanas menar utmärker debatten om hushålls-arbete i Sverige när artikeln skrevs 2006. De vill framställa sig själva som jämbör-diga med de anställda. De anspelar på svenskhetens jämställdhetsdiskurs, ser sig som demokratiska och vill bli tilltalade med förnamn och menar att de ”hjälper invandrare”. Denna retorik döljer emellertid såväl paternalism som rasism och strukturell diskriminering. Köparna drar sig inte för att öppet diskutera etnifie-rade preferenser utifrån hushållsarbetarnas ursprungsländer. I intervjuerna med
hushållsarbetarna framgår deras arbetsvillkor, att de bemöts med nedlåtenhet och att utnyttjande är vanligt. Särskilt utsatta för nedlåtenhet är de som betraktas uti-från etnifierade och rasifierade stereotyper, men de intervjuade är också aktörer på arbetsmarknaden och har egna agendor dolda för arbetsköparen, menar Gava-nas.1⁸ I en studie från 2011, fyra år efter Rutavdragets införande, visar Gavanas med intervjustudier att gränsen mellan formell och informell marknad för hus-hållsarbete är sammantvinnad. Efterfrågan på billig, flexibel och rättslös arbets-kraft är stor och möts av arbetare utan arbetstillstånd. Arbetsvillkoren i firmorna är också sådana att många anställda tvingas sälja arbete på den svarta marknaden. Människor från hela världen och med olika utbildningsbakgrunder är represente-rade och med olika egna agendor och aspirationer för framtiden.1⁹
Liksom för 1930-och 40-talens hembiträden är skyddslagstiftningen svag ännu 2010. Sverige lever inte upp till ILO:s standard, menar juridikprofessorn Catharina Calleman. Arbetstider är ofta flexibla och arbetsdagar tillåts vara längre än inom andra branscher, skrivna arbetsbeskrivningar saknas likaså löneavtal eftersom den fackliga anslutningen är mycket låg. Andelen anställda från andra länder är hög, i Stockholm ca 80 %. Den enda lösningen på denna sårbarhet för hushållsarbetare är avprivatisering och kollektivisering av social service, samt att hushållsmedlem-mar delar lika på arbetet, menar Calleman.2⁰
En central aspekt jag tar med mig från den internationella och svenska forsk-ningen för att syna den svenska debatten med fokus på hushållsarbetets karaktär är ett maktperspektiv på hushållsarbete och den problematiska dikotomin privat/ offentligt som döljer makt bakom förställningen om en privat sfär. Nedan disku-terar jag denna dikotomi ytterligare genom begreppen omsorg som arbete och omsorg som emotion. Emotionsarbete är centralt i Bridget Andersons studie, men jag menar att det ytterligare kan fördjupas med stöd i Eva Illouz emotionsforsk-ning.
Dikotomin privat/offentligt och varufierbart hushållsarbete
Forskningen om den svenska debatten om hushållsarbete, den så kallade pigde-batten, visar att det varit en polariserad debatt. Kopplingen till pigtjänster i 1800-talets sociala historia har ställts mot småbarnsföräldrars villkor och jämställdhet i vår tid. Såväl klass som kön har uppmärksammats och senare även relation mellan infödda svenskar och invandrade. Teman under 1990-och 2000-talet har fokuse-rat på köparnas perspektiv, på hälsa och jämställdhet, men även på invandrades arbetsmarknad. Det finns ingen studie som har analyserat debatterna om hus-hållsarbete med fokus på hur hushus-hållsarbetet i sig konstrueras och hur en analys av relationen mellan omsorg som arbete och omsorg som emotion kan synliggöra fler dimensioner av förhållningssätt till hushållsarbete.
I detta arbete används samlingsbeteckningen hushållsarbete för att synliggöra den komplicerade relationen mellan de moment som ingår i hushållsarbete när detta arbete inte enbart rör rengöring och tvätt utan även omsorg om barn. Det är, som Karin Carlsson framhållit, dessutom svårt att hålla isär rengöring från omsorg.21 Med hushållsarbete avvisas också begreppet ”tjänster” som används från köparperspektivet och som passar in i en etnocentrisk världsbild och ett moderniseringsperspektiv där ett tjänstesamhälle tänks avlösa industrisamhället. Det är en tidsuppfattning som ideologiskt skär av västvärldens välstånd från dess globala beroende.22
Det är inte bara omsorg som arbete utan även omsorg som emotioner som ligger i köpandet av det som Anderson kallar personhood. ”Can one pay a person to `be` caring? Can money really by love”, frågar hon sig. Att analytiskt förstå omsorg som arbete och omsorg som emotion som sammanhörande är problema-tiskt därför att kvinnors arbete riskerar att ses som något självvalt och inte som exploatering, menar hon. De migrantarbetare som Anderson intervjuat menar sig inte kunna hålla isär dessa olika funktioner. Men för den kvinnliga arbetsköpa-ren är distinktionen viktig.2³ Anderson framhåller att köparna av hushållsarbete, medelklasskvinnorna, förbehåller sig ansvaret för arbete som emotion som hålls isär från omsorg som arbete. På det sättet görs omsorg som arbete till vilket arbete som helst som kan köpas och säljas.2⁴
Som en följd av den ideologiska inbäddningen av hushållsarbete som huvud-sakligen knyts till kvinnliga positioner är det köpta hushållsarbetet problematiskt i samhällen som presenterar sig som jämlika och jämställda. Emotioner är, som såväl Eva Illouz som Sara Ahmed framhåller, inte något inneboende i männis-kan utan är sammanknytning av sociala relationer och kulturell mening. Emo-tioner är, säger Illouz, ”deeply internalized and unreflexive aspects of action and society, but not because they do not contain enough culture and society in them, but rather because they have too much”. Särskilt är relationen mellan kvinnor och män världen över baserad på “emotional culture”, menar Illouz. Hennes huvud-sakliga poäng är att känslor har hänförts till den så kallade privata sfären men att de under 1900-talet alltmer kommit att varufieras och flyttats ut i det offentliga.2⁵ Exempel på detta är barnomsorg i offentlig regi.
Det är i spänningsfälten i synen på hushållsarbetets arbete och emotion som diskuterats ovan, jag vill läsa den svenska debatten. Görs det en uppdelning i omsorg som arbete, varufierbart arbete och omsorg som emotion, icke varufier-bart arbete? På vilket sätt kan detta i så fall knytas till jämställdhetsdiskursen? Och hur förhåller sig det generella motståndet mot köpt hushållsarbete till dikotomin privat/offentligt?
Den svenska debatten 1990-2015
Den svenska debatten har varit omfattande vilket visar att det är en fråga som engagerar och som engagerar på många olika plan. En totalundersökning är inte möjlig inom ramen för detta arbete. Tidsperiodens bortre gräns sammanfaller med uppkomsten av förslaget om skattesubventionerat hushållsarbete. Pressdebat-ten har jag lokaliserat via mediearkivet. Sökorden skall dels täcka den domän som det reproduktiva köpta arbetet spänner över, dels inkludera ideologiska skiljelinjer i vokabulären. Således har jag använt hushållsarbete och rut som ett kluster (all tryckt tidningspress gav sammanlagt 708 träffar) och hushållsarbete och piga som ett annat (all tryckt tidningspress sammanlagt 76 träffar). Pressen begränsas till de två stora morgontidningarna Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, samt kvälls-tidningarna Expressen och Aftonbladet. Kvällskvälls-tidningarna har inte någon regional begränsning och representerar olika politiska positioner; liberal och socialdemo-kratisk. Det första klustret gav sammanlagt 42 artiklar och det senare sammanlagt 19.2⁶ Även om det finns en systematik i urvalet är det begränsat. Studien kan inte ge en fullständig bild av debatten.
1990-talet
Debatten som startade i Almedalen sommaren 1993 genom nationalekonomen Ann-Marie Pålsson satte ramarna för hur frågan inledningsvis kunde föras. ”Tjänstesektorn” var det bärande begreppet. I syfte att expandera denna sektor argumenterade Pålsson för att ”hushållstjänster” skulle göras avdragsgilla. En stor debatt utlöstes om skatteavdrag. Kristdemokraterna ställde sig snabbt bakom Pålssons förslag men menade att hushållsarbete skulle erbjudas ungdomar för att reducera arbetslöshetssiffran. Det beräknades att 200 000 ungdomar under 25 år var arbetslösa. Ungdomarna skulle få avdragsrätten, inte hushållen, menade kristdemokraterna. En utredning om skatteavdrag tillsattes vars förslag presen-terades i januari 1994.2⁷ På den följde under året en omfattande debatt om just avdrag.2⁸ I den inledande debatten definierades själva arbetet ganska vagt. Krist-demokraterna talar om ”underhåll samt lättare service”. I utredningen uttrycktes arbetsuppgifterna mer specifikt; städ, tvätt, inköp, barnpassning och underhåll av bostad.2⁹ Skattesatser och arbetslöshetssiffror utgjorde de fakta ur vilka tolk-ningarna om framtiden härleddes, men även efterfrågan på specifika tjänster fördes fram tidigt i debatten. Kvinnors ökade ”karriärambitioner” presenterades av två nationalekonomer som fakta från vilket krav på jämställdhet följde. Dessa ”fakta” passades in i en omtolkning av en historisk tradition som av den borger-liga alliansen benämndes arbetsmarknads- och socialpolitisk, nämligen att efter arbetslöshet snabbt komma i arbete. Denna fick nu namnet Arbetslinjen.³⁰ Med
hjälp av dessa fakta formulerades ett problem som organiserade informationen, satte gränser för vad som kunde uttryckas och som situerade mening i relation till en kontext.³1 Den ingår i en neoliberal ekonomisk diskurs där relationer mellan människor presenteras som neutrala fakta av tjänsteflöden, utbud och efterfrågan. Säljarna av arbetet benämns som ”invandrare” ”polskor” och ”ungdomar” medan köparna genom jämställdhetsargumentet representeras som kvinnor i karriären.³2
Under debattens första år representerades hushållsarbetet som ett urgam-malt, men centralt kvinnoarbete som nutidens kvinnor kan välja eller välja bort. Unni Drougge säger sig vilja ”bara vara mor” eftersom hon har ett ”jätteintres-sant yrke”. I sitt inlägg lägger hon i dagen innehållet i hushållsarbetet som inte enbart är tungt, nästan ett straffarbete, det innebär för henne även att snyta ungar, klä på dem och sitta i sandlådan. Hon vill överlåta detta till andra kvinnor som har valt ett sådant arbete. Betonandet av ett fritt val återkommer i flera artik-lar med köparperspektiv, liksom att de själva har intressanta arbeten och jobbar mycket, men är jämställda. Då är det inte något fel att ha barnflicka, som Björn Skifs.³³ Det är inte arbetet i sig utan synen på hemarbetet som är det problema-tiska, menar Drougge och andra med henne som pläderar för att småbarnsföräl-drar skall få mer fritid. Moderskapet är meningsbärande i Drougges text. ”Årets tröttaste mamma”, är rubriken i en annan artikel med en mamma som svarar på frågan om vad hon tycker om ”pig-förslaget”. Hon menar att det är bra för dem som vill ”ägna tid åt sina barn istället för hushållsarbete”.³⁴ Socialdemokraternas tal om klass och pigor anser Drougge förlegat när det bara handlar om någon som kan ”hjälpa till med hushållsarbetet”.³⁵ I dessa argument görs en bodelning mellan omsorg som arbete och omsorg som emotion men samtidigt ingår det en hel del moment som visar att dessa delar inte kan skiljas från varandra ens i dessa för-fattares retorik; att snyta barn, klä dem och sitta i sandlådan. Dessa debattörer upprätthåller i retoriken föreställningen om en privat sfär där känsloarbete utförs medan omsorg som arbete hänförs till offentligheten. Gränsdragningen haltar emellertid.
Skatteavdraget vann vidare gehör 1997 efter att utredarna, LO-ekonomerna Dan Andersson och Mats Johansson, klargjort problemen: svartjobben och arbetslösheten.³⁶ Exakt vad som räknades till hushållets domäner framstod i debatten som något oklart likaså vilka grupper som tänktes vara säljare av arbe-tet. Att äldre människor skulle få tillgång till avdrag för hemhjälp föreföll inte kontroversiellt. Till och med socialdemokraterna kunde tänka sig detta och hade svängt i frågan, menade bland andra Nils-Eric Sandberg.3⁷ En arbetslös man, före detta billackerare, säger i en intervju i Expressen att piga är ett dåligt ord. Människor kan behöva hjälp i hemmet och med att komma ut ibland. På frågan om denna man, den fiktiva pigan Kurt, skulle kunna vara någon att anställa säger
några intervjuade att han gärna kan få klippa gräs och tapetsera.³⁸ Även om det var oklart vad hushållsarbete var för ett slags arbete var det klart vilka göromål en man förväntades gå iland med och här doldes omsorg som emotion bakom en lätt raljerande ton; dit hörde inte barnpassning. Städa bort smuts som betalt arbete är ett bra arbete för ungdomar, menar en som själv städat på långvården i många år och som framhöll att talet om en återgång till klassamhället är orimligt. Det finns, menar denna person, inget klassamhälle idag i den meningen att det bugas och bockas. Det är heller ingen skillnad mellan att städa på arbetsplats och att städa hemma hos någon.3⁹ Utredarna Andersson och Johansson vänder sig mot fördomar om hushållsarbete. Det handlar, menar de, om något så naturligt som matlagning och rengöring. Avdraget är viktigt för jämställdheten, menar de, för att kvinnor ska kunna satsa på ett yrkesliv. De avslutar sin artikel på DN-debatt med att ”tjänsteproduktion är fint”. ⁴⁰ Detta är också Maria Schottenius argument, men särskilt upprörs hon över vänsterns historiska ambivalens i fråga om ”det reproduktiva arbetet och kvinnorna”. Hennes artikel ingår i en serie om städ-debatten under november månad i Expressen. Under 1960- och 70-talen skulle kvinnorna ut på arbetsmarknaden och inte stanna i unkna hem och utföra slavar-bete. Arbetets värde i hemmet var lika med noll. Här ligger hela problemet, tycks hon mena. Att ta hand om och uppfostra barn, laga mat och städa försågs med en ”skit-stämpel” som det ännu dras med. ”Hur skall då någon förmås att ta detta arbete”. Det är vänsterns och feminismens fel även om det också är fel med illegal arbetskraft, menar hon. Schottenius är unik i debatten genom att hon använder begreppet reproduktivt arbete och att hon under detta begrepp inte gör någon åtskillnad mellan omsorg som arbete och omsorg som emotion. Men det framgår inte om hon menar att alla momenten med fördel kan köpas?⁴1
Samtliga debattörer med köparperspektiv är svävande i beskrivningen av vad hushållstjänster består i men det är ändå tydligt att det finns en ambition att skilja omsorg som arbete från omsorg som emotion, att skilja varufierbart från icke varufierbart. Gemensamt för argumenten är också att yrkeskvinnor (i vissa fall även män som då benämns småbarnsföräldrar) behöver fri tid och tid för det emotionella arbetet, det som Eva Illouz menar är inbyggt i de sociala arrangemangen mellan män och kvinnor. Inom ramen för detta kräver femini-teten ”kindness, compassion, and cheerfulness”. Att välja karriär och intressanta yrken innebär i enlighet med Illouz teori att vissa kvinnor kan bryta mot denna feminitet.⁴2 Men i den svenska debatten om köp av hushållsarbete upprätthålls ändå i retoriken en gräns. Under 1990-talet framstår modrandet, det kroppsnära och emotionella som icke varufierbart och därmed upprätthålls dikotomin privat/ offentligt, åtminstone i retoriken. Arbete som emotion har under lång tid, sedan mitten av 1970-talet då dagis inrättades, omhändertagits av köpt arbetskraft i
offentlig tjänst. Att utföra detta arbete som anställd i någons hem ställer frågan i nytt ljus och berör känsligare aspekter; att köpa och sälja känsloarbete privat-personer emellan. Det fanns dock i Sverige under en kort period, under 1940-1960, en statligt finansierad hemvårdarinnekår. Hemvårdarinnorna skulle avlösa mödrar. Syftet var bland annat att öka nativiteten. Det var ett försök att professio-nalisera omsorgsarbetet.⁴3
Det är således tydligt i debattens inledande decennium, 1990-talet, att varufie-ringen av hushållsarbetet har en begränsning, åtminstone i retoriken. Köparen av hushållsarbete förbehåller sig omsorg som emotion vilket innebär ett värnande om en privat, intim sfär skild från marknaden. Men det är samtidigt klart att även denna omsorg ingår i det arbete som skulle kunna köpas med avdragsrätt (införd 2007).
I motståndet mot köpt hushållsarbete värnas likaså en privat, intim sfär, men den förutsätts vara fri från maktrelationer. Klass och social ojämlikhet är de domi-nanta aspekterna. Jurisprofessorn Anna Christensen tar i sitt debattinlägg fasta på klassperspektivet och det föreställda fria valet som förespråkarna driver. Det finns inga ”sådana flickor” som frivilligt söker denna typ av arbete om yrkesarbetande kvinnor skulle tro detta, framhåller hon. Det finns ingen som svarar på annonser av gammalt snitt om ”barnkär flicka med gott humör” sökes. Det skall heller inte finnas sådana arbeten, menar Christensen eftersom de inte är meriterande och inte leder någon vart. Säljarperspektivet i hennes artikel tar fasta på aspekten att vissa grupper av kvinnor inte förväntas göra karriär och själva bli köpare av repro-duktivt arbete.⁴⁴ Artikeln problematiserar inte arbetet i sig utan ojämlikheten i köp- och säljrelationerna.
2000-talets första decennium
De få artiklarna under 2000-talets första decennium berör från köparperspek-tivet fördelarna med beskattat arbete. Det är också inför riksdagsvalet 2006 då den borgliga alliansen tog hem segern som debatten om Rut-avdraget åter blev särskilt het. Hälften av svenskarna drömmer, enligt en författare, om att få hjälp med ”städning, tvätt och strykning”, och vill gärna betala efter avdrag.⁴⁵ Tjäns-tesektorns utvidgning och avdragsmöjlighet för hushållsarbete gör livet bättre, enligt en ledare i Svenska Dagbladet. Timpriset för städning kan reduceras väsent-ligt. Det ger också mer jämställdhet och gladare familjer, anser ledarskribenten.⁴⁶ Ledarskribenten vill tala om ”familjenära tjänster” eftersom det är fråga om två som arbetar och som har barn. För tjänsten kan de få ”kvalitetstid”. Men samti-digt rubbas inte den uttalade uppfattningen om vilka delar av hushållsarbetet som kan varufieras: rengöring och tvätt. Genom att omsorg som emotion inte berörs, även om delar av det i praktiken överlåts till en ställföreträdande kvinna,
undvi-ker debatten att utmana privatsfärens helgd. Upprätthållandet av det heterosexu-ella begäret utmanas heller inte vilket synliggörs genom en raljerande ton genom uttrycket ”den sortens feminism” som Claes Borgström anses stå för. Inklippt i artikeln är ett uttalande av Borgström som säger att jämställdhetsarbetet urholkas då män befrias från ansvar för barn och hushållsarbete.⁴⁷ Hushållsarbete som ett hinder för kvinnor är också objekt för en betraktelse över Simone de Beauvoirs liv. Åsa Moberg skriver att författaren såg hushållsarbete som meningslöst och hindrade kvinnor från ett bättre och jämställt kvinnoliv.⁴⁸ Artikeln kan ses som ett indirekt inlägg i debatten då hon skriver att hon hittar i de Beauvoirs bok en ”seriös betraktelse om hushållsarbete”. Outtalat är vem som skulle vara befriaren.
Motståndsargumenten mot skattesubventionerat hushållsarbete tar fasta på en jämställdhetsdefinition som inte förutsätter andra kvinnors arbete. Tillsammans med Mona Sahlin publicerade Borgström en artikel till försvar för en jämställd-hetspolitik som innebär att män tar lika ansvar. Det är inte jämställt att vissa kvin-nor befrias från hushållsarbete på andra kvinkvin-nors bekostnad, menar de.⁴⁹ Från ett klassperspektiv för Åsa Linderborg fram samma argument.⁵⁰ Dessa positioner utmanar den heteronormativa känslokulturen men även dessa argument innebär ett värnande om en privat sfär men som förvisso skall vara jämlik. Varken omsorg som arbete eller omsorg som emotion skall kunna köpas av privatpersoner till subventionerade priser.
Fördelarna med avdragsmöjligheten utmärker dessa artiklar under 2000-talets första decennium, liksom kamp om tolkning av jämställdhet. Talet om arbete som emotion är sparsmakat. Här nämns endast ”kvalitetstid”. De potentiella säljarna av arbetet pekas inte ut i någon artikel och det talas inte om att hushållsarbete är ett fritt val. Däremot publicerade Svenska Dagbladet en artikel om att fattigdom ”driver asiatiska kvinnor att ta hand om andras hem och familjer i främmande land”. Men detta land är inte Sverige utan Mellanöstern, i Libanon, Kuwait, Sau-diarabien och Förenade Arabemiraten arbetar kvinnor från Sri Lanka och Filip-pinerna under slavliknande förhållanden.⁵1 I intervjuerna som författaren gjort med flera kvinnor talas om förhållanden som beskrivits i den internationella lit-teraturen under 1990-talet och som även gäller Europa.⁵2 Artikeln kan ses både som en varning i den pågående svenska debatten, men också som en förnekelse och distansering från förhållanden som strider mot svenskhet vilket knyter an till Anna Gavanas studie där hon visar att köparna av hushållsarbete i Sverige förhål-ler sig till debattens ”moraliska diskurs”, men samtidigt i praktiken försvarar ojäm-likhet längs alla maktordningar. Uppfattning om nationalitet kopplas till särskilda omsorgsområden. Kvinnor från vissa delar av världen ses som mer familjekära, att det ligger ”i deras kultur att ta hand om barn och äldre”.⁵³
det alltmer utbredda köpet av hushållsarbete utfört av kvinnor från andra länder, men i debatten osynliggjordes omsorg som emotion och det privata som en sepa-rat sfär vidmakthölls. Från ett feministiskt perspektiv är det förstås en paradox att värna dikotomin privat/offentligt. Feminismen har med sloganen Det privata är politiskt sedan 1970-talet kämpat för att synliggöra de maktrelationer som döljs bakom dikotomin. Försvararna av det köpta hushållsarbetet gynnar dikotomin genom uppdelningen av omsorg som arbete och omsorg som emotion. I själva verket vill de se hemmet som en privat plats bortom konkurrens. John Bowman och Alyson M. Cole som diskuterat köpt hushållsarbete och välfärdsregimer i en jämförande studie mellan USA och Sverige och härvid även studerat pigdebatten talar om ”commodification anxiety”, alltså en rädsla för att varufiera uttrycken för kvinnors kärlek. De pläderar för uppvärdering av hushållsarbetet, för dess bort-kopplande från den privata sfären och för köp av detta arbete med bra löner och goda arbetsvillkor.⁵⁴
Även motståndsargumenten i den svenska debatten mot köpt hushållsarbete innebär ett värnande av en privatsfär, men på andra grunder; denna sfär skall vara fri från ojämlikhet. Utifrån denna hållning kan en tänka att dikotomin privat/ offentligt blir oproblematisk. Men en dold sfär, bortom insyn, är aldrig oproble-matisk.
2010-talets debatter
2010-talets debatter är till antalet fördubblade jämfört med det föregående decen-niets. Rutavdraget är infört, skall försvaras och skattefrågan slipas på inför nytt valår, samtidigt som motståndet ännu är aktuellt. I centrum för köparperspekti-vet står nu entreprenörsskapet, åskådliggjord i städfirman, näringsminister Maud Olofssons skötebarn. Berättelser om städfirmorna och deras kunder, inte damen på Östermalm utan vanliga barnfamiljer, delar spaltplats med hur städfirmorna bidrar till integration av invandrade och hur läxhjälpsfirmor suddar ut klasskill-nad.⁵⁵ Entreprenörsbegreppet tog delvis udden av kritiken och därmed också ”ris-kerna” med att det privata såldes ut, att gränsen till det offentliga suddades ut. I en intervju i Svenska Dagbladet säger den socialdemokratiska finansministern Magdalena Andersson på frågan om det inte är problematiskt med köp av hus-hållsarbete utifrån aspekter om klass och rättvisa att hushållsarbetare numera är anställda av företag, de är inte längre pigor och själv har hon och hennes man köpt en hel del hushållsarbete.⁵⁶ Att det är de rika kommunerna som toppar avdrags-möjligheterna framgår av en jämförande artikel. Danderyd, Lindingö och Täby jämförs med Kiruna och Gällivare. Artikeln är dock inte debatterande.⁵⁷ Med kunskap om Rut-avdragets toppkommuner är det begripligt att flera debattörer framhåller att socialdemokraterna har lämnat klassfrågan och rakt av köpt
entre-prenörsmentaliteten. I ett par artiklar resonerar författaren Lena Andersson kring vad socialdemokratin behövs till idag då den helt har böjt sig för borgerlighetens konsumtion av hushållsarbete. Det händer något när människor träder innanför tröskeln till ett privat hem och får privatpersoner som arbetsgivare. Det är något helt annat att köpa en tjänst med rotavdrag eftersom det är ett uppdragsarbete och ett arbete som en inte har kompetens att sköta själv, menar hon. Lena Anders-son lyfter i förbigående fram att rutavdraget bygger på särartsfeminism men hon utvecklar det inte.⁵⁸ Hushållsarbete är inte vilket jobb som helst menar även Roland Paulsen i en debattartikel om dagens prekära arbetsliv. De involverade lär om hur relationer formas när makt och intimitet förenas.⁵⁹ På samma sätt menar Helma Lutz i sin artikel om det globala hushållsarbetet att ”home” är något helt annat för den som är anställd i ett hem än den som äger hemmet. De som kan välja väljer bort inneboende.⁶⁰ Från ett köparperspektiv, det dominanta perspekti-vet i den svenska debatten, har människan bakom arbetet hela tiden varit osynlig även om hen ibland skymtat fram som ungdom eller invandrad. Men med entre-prenörsbegreppet döljs hen totalt, eller blir en ”stark kvinnlig arbetare /…/ med egen städfirma”, till skillnad från gårdagens hembiträde, som Malin Krutmeijer menar att rutarbetarna gärna framställs idag. Men svartarbetet har knappt mins-kat alls, skriver hon.⁶1
En debatt i Aftonbladet om jämställdhet tenderar att bli en debatt om vad som är feministiskt; ett delat hushållsarbete eller att befria kvinnan genom köpt hushållsarbete där barnpassning och ”annan tillsyn” ingår och som motverkar ”könsrollsmönster”.⁶2 Även om barnpassning och ”annan tillsyn” ingick i avdrags-rätten,⁶³ berördes inte hushållsarbetets intrikata uppdelning i olika omsorgsområ-den. Det uttalade moraliska avskiljandet av arbete som emotion som fanns under 1990-talet saknas i dessa debatter. En förklaring till förändringen, givet studiens urval, kan vara att pånyttfödelsen av köpt hushållsarbete, riskerade konnotationer till tidigare historiska epoker med tjänarinnor som vårdade och uppfostrade över-klassens barn. En annan förklaring kan vara att moderskap sedan länge haft en annan konnotation åtminstone inom medelklassen. Helma Lutz framhåller att i konstruktionen av det västerländska moderskapet förstås modrandet utifrån upp-fostringsansvar och inte utifrån förställningar om närhet mellan moder och barn och att därför även arbete som emotion kan överlåtas till ”social mothers”.⁶⁴ Den ställföreträdande modern blir då en viktig figur. Då även omsorg som emotion, uttryckt i omsorg om barn (barnpassning) ingår i Rut-avdraget är det givet att den ställföreträdande kvinnan modrar. Allt medan män aldrig haft det så bra, enligt en artikel av maskulinitetsforskaren Niclas Järvklo.⁶⁵
Med 2010-talets begrepp entreprenörsskap och med det köpta hushållsar-betets inordning i ”städfirman” upprätthålls en tydlig åtskillnad mellan omsorg
som emotion och omsorg som arbete. I entreprenörsdiskursen säljs och köps hushållsarbete förstått som mekaniska uppgifter medan omsorg som emotion döljs. Som Duffy Mignon och Dorothy Roberts hävdat i studier av amerikanska förhållanden har denna uppdelning samtidigt inneburit åtskillnad på grundval av maktordningarna klass och ras. Mignon benämner skillnaden ”nurturance” och ”reproductive”, Roberts benämning är ”spiritual” och ”menial”. Det fysiskt krä-vande, smutsiga, enformiga arbetet har förbehållits svarta kvinnor. Den sociala hierarkiseringen bidrar också till nedvärdering av det reproduktiva arbetet medan ”nurturance” blir det vackra, intima.⁶⁶ Debatten i Sverige är stum kring omsorg som emotion men i praktiken köps detta arbete. Au-pairer och barnflickor med ursprung i andra länder anställs som barnpassare och allt-i-allo, enligt Gavanas studie. Hur hushållsarbete i övrigt fördelas i Sverige behövs det mer kunskap om. Enligt en rapport från Skatteverkets analysenhet har andelen så kallat svart hus-hållsarbete minskat endast marginellt. Enligt skatteverkets beräkning fanns det 2011 mellan 10- och 20 000 papperslösa arbetare i Sverige och att med stor sanno-likhet en majoritet försörjer sig med hushållsarbete till mycket låg ersättning och till usla arbetsvillkor.⁶⁷ När därför entreprenörsbegreppet och städfirman introdu-cerades i debatten reduintrodu-cerades hushållsarbetet till en fråga om enkla handgrepp som vem som helst kunde utföra, samtidigt som omsorg som emotion inte berör-des och föreställningen om en privat sfär kunde upprätthållas och inte utmana den könade känslokulturen.
Avslutande diskussion
Hushållstjänst lanserades i början av 1990-talet som en möjlighet av få skatte-avdrag för hushållsarbete. Den borgerliga alliansen införde 2007 skatte-avdragsrätten med socialdemokraternas mer eller mindre tysta medgivande. Debatten om köpt hushållsarbete har varit omfattande. Motståndarsidan har bland annat anfört att klass- och könsojämlikhet reproduceras liksom global ojämlikhet då de som säljer arbete befinner sig gentemot köparen i en ojämlik position. Med begreppet ”tjänst” och ”tjänstesektorn” osynliggjordes makten i köp- och säljrelationerna. Dessa frågor är väl utredda i forskningen
Men hur var det möjligt att den inom borgerligheten så starkt värnade diko-tomin privat/offentligt kunde utmanas, vilket faktiskt sker när hushållsarbete i enskilda människors hem blir en vara? Hur kunde det ”intima” bli en köp- och säljvara när samtidigt värnandet om familjens rätt att själva råda över sina angelä-genheter varit så stark? Någonstans finns medvetenheten om att den romantiska fantasin som det moderna äktenskapet bygger på är en skör tråd. I denna artikel har den svenska debatten om hushållsarbetets komplicerade position i dikotomin privat/offentligt och uppdelningen i omsorg som arbete och omsorg som emotion,
varufierbart och icke varufierbart arbete diskuterats. Dikotomin döljer maktrela-tioner bakom en privat fasad. Det finns flera linjer i denna debatt, men de har en gemensam nämnare; bevarandet av föreställningen om en privat sfär som är värd att värna. Detta gäller argumenten från höger till vänster, från borgerligt köpar-perspektiv till klass- och jämställdhetsköpar-perspektiv.
Efter att ha läst debattinlägg under en tjugofemårsperiod tydliggörs inled-ningsvis den osäkerhet som rådde kring vad som ingår i hushållsarbetet; omsorg som arbete eller omsorg som emotion. Samtidigt som de båda blandades samman fanns det också hos debattörer från köparpositionen, de som betonade ett jäm-ställdhetsargument, ett behov av att markera att få tid över att vara ”bara mor”, eller få tid med sina barn, ”kvalitetstid”. Att omsorg som emotion var något annat än omsorg som arbete och skulle skötas i föräldrars (mödrars) regi begränsade retoriskt kollapsen av det privata i det offentliga och säkrade den heteronormativa känslokulturen, som Eva Illouz benämner de kulturella arrangemang som knyter samman manligt och kvinnligt. Ambivalensen kring köp av omsorg som emo-tion är tydlig på så sätt att hushållsarbete huvudsakligen beskrivs som städning och tvätt, något så ”naturligt som matlagning och rengöring”, som en debattör uttryckte sig, medan barnpassning och annan tillsyn som ingick i avdragsrätten inte omtalas i dessa termer. Det saknades inte kunskap om att omsorg som emo-tion också köps. Av Anna Gavanas studier framgår att det från arbetsköparna finns uttalade föreställningar om nation och kompetens att vårda och deras pre-ferenser för det ena eller andra företrädena hos de som enskilt säljer arbete. I den offentliga debatten blev distinktionen mellan omsorg som arbete och omsorg som emotion efterhand en ickefråga som bidrog till att tona ner moralaspekter. Å ena sidan framställs således i den debatt jag läst föräldrar (mödrar) som värnare om det privata och intima, att omsorg som emotion var icke varufierbart. Mot ett etnocentriskt jämställdhets- och köparperspektiv ställdes ett klass- och jämställd-hetsperspektiv med argument om att hushållsarbete i alla dess former inte skall vara en vara som kan köpas och säljas av privatpersoner. Hushållsarbete skall istället delas lika i hemmet och reell jämlikhet skapas. Men detta argument inne-bar samtidigt att en privat sfär består.
Under 2010-talet lanserades i debatten entreprenören, åskådliggjord i städfir-man. Den fick brett politiskt stöd, kanske också för att entreprenören såldes som en stark kvinna. Även om klassfrågan var fortsatt aktuell liksom jämställdhets-frågan talades det allt mindre om att bara vara mor, tid för barnen och kvalitets-tid. Det var underförstått med entreprenörsbegreppet att det varufierbara enbart var omsorg som arbete; städning och rengöring. Omsorg som emotion osynlig-gjordes totalt. Det innebar att föreställningen om en privat sfär och den hetero-normativa känslokulturen kunde upprätthållas. Debatten avslöjar på så sätt vad
som var gångbart och möjligt att tala om och det talades väldigt lite om vilka som skulle utföra hushållsarbetet. Entreprenörsdiskursen döljer också den samman-tvinnade gränsen mellan den formella och informella marknaden för hushålls-arbete och efterfrågan på billig och flexibel arbetskraft. Enligt skatteverket är det endast 11-12 % av hushållsarbetet som beskattas och att en stor majoritet, inklu-sive papperslösa, försörjer sig med hushållsarbete till mycket låg ersättning och usla arbetsvillkor. Ett viktigt uppdrag för arbetarhistoria är att systematiskt och ihärdigt dra fram i ljuset de maktförhållanden som döljs bakom en privat fasad.
NOTER
1 Från arbetsvillkor, facklig organisering och arbetsmiljö i svensk historia till populärmu-sik och politisk och social förändring. Berggren, Lars (1991) Ångvisslornas och
brickor-nas värld: om arbete och facklig organisering vid Kockums mekaniska verkstad och Carl Lunds fabrik i Malmö 1840-1905, Lunds universitet; dens. (1999) Vi har ännu ett medel oförsökt: arbete, kultur och facklig organisering vid statens järnvägars reparationsverkstad i Malmö 1880-1906, Ystad: Medoino; dens, (2003) ”Går det att skriva arbetarhistoriska
synteser”, Historisk Tidskrift nr 2, s 181-200; dens. (2010) ”Mother, plastic people and Václav Havel: underground culture and changes in society in Czechoslovakia”, Rockin´
the Borders: rock music and social culture and political change, Horgby, Björn, Nilsson,
Fredrik (red.) Newcastle upon Tyne: Cambridge Scholars Publishing, s 49-66.
2 Berggren, Lars, Wallengren, Hans (2007) ”Arbetarhistoria i brytningstid”,
Arbetarhisto-ria i brytningstid. Landskrona i maj 2005, Lundberg, Victor (red.), Skrifter från Centrum
för Arbetarhistoria 1, s 11-20
3 De los Reyes, Paulina (2005) “Olika tider – ojämlika platser. Historia, tillväxt och arbete i det moderna paradigmet”, Olikhetens Paradigm – intersektionella perspektiv på
(o)jäm-likhetsskapande, de los Reyes, Paulina, Martinsson, Lena, (red.), Lund:Studentlitteratur,
s 172-173.
4 van der Linden, Marcel (2004) ”The ´globalization` of labor history and working-class history and its consequences” International Labor and Working-Class History, vol 65, april, s 136-156.
5 Holgersson, Ulrika (2016) Hembiträdet och spelfilmen. Stjärnor i det svenska
folkhem-mets 1930- och 40-tal, Göteborg:Makadam förlag.
6 Ca 80% av de hushållsarbetare som arbetar informellt i privata hem i Stockholm är utlandsfödda. Se Platzer, Ellinor (2007), Från folkhem till karriärhushåll. Den nya husliga
arbetsdelningen, Växjö Universitet.
7 Lutz, Helma (2002) “At your service madam! The globalization of domestic service”,
Feminist Review, nr 70, s 89-104.
8 Gavanas, Anna (2006) “De onämnbara. Jämlikhet, ´svenskhet´ och privata hushålls-tjänster i pigdebattens Sverige”, Arbetslivets (o)synliga murar, de los Reyes, Paulina (red.), Rapport av Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering SOU 2006:59, s 305-348.
9 Hochschild, Arlie, R. (2000) “The nanny chain”, American Prospect 3 January, s 1-11, citat s 6.
10 Anderson, Bridget (2000), Doing the Dirty Work? The Global Politics of Domestic Labor, London:Zed Books, Sociology/Women´s Studies/Political Theory.
11 Lutz, Helma (2002) från SCB 2013-01-24.
12 Statistiknyhet från SCB 2013/01/24 13 Riksdagsmotion 1997/98: A30.
14 Öberg, Lisa (1999) ”Ett socialdemokratiskt dilemma. Från hembiträde till pigdebtten”,
Kvinnor mot kvinnor. Om systerskapets svårigheter, Florin, Christina Florin, Sommestad,
Lena, Wikander, Ulla, (red.), Stockholm:Norstedts, s 159-199. 15 Holgersson (2016).
16 Platzer, Ellinor (2006) ”From private solutions to public responsibility and back again: the new domestic services in Sweden”, Gender & History, vol 18, no 2, s 211-221. 17 Platzer, Ellinor (2006)
18 Gavanas, (2006).
19 Gavanas, Anna (2010) Who Cleans the Welfare State? Migration, Informalization, Social
Exclusion and Domestic Services in Stockholm, Institutet för Framtidsstudier, Rapport
2010/3.
20 Calleman, Catharina (2011) ”Domestic services in a ´land of equality´:. The case of Sweden”, Canadian Journal of Women and the Law, vol 23, nr 1, s 121-139.
21 Carlsson, Karin (2013) Den tillfälliga husmodern. Hemvårdarinnekåren i Sverige
1940-1960, Nordic Academic Press. Karlsson visar i sin studie även att de emotionella
aspek-terna av omsorgsarbetet i annans hem utgjorde hinder för professionaliseringen av hemvårdarinneyrket.
22 Se kritiskt diskussion om tjänstesamhälle i Mulinari, Paula (2007) Maktens fantasier och
servicearbetets praktik: arbetsvillkor inom hotell och restaurangbranschen i Malmö,
Lin-köpings universitet.
23 Anderson (2000), citat s 114, samt s 116 24 Anderson (2000), s 118-120.
25 Illouz, Eva (2007) Cold Intimacies. The Making of Emotional Capitalism, Cambridge, UK:Polity Press, citat s 3, 37. Se även Ahmed, Sara (2004, 2014), The Cultural Politics of
Emotion, Edinburgh University Press, (second edition).
26 Ändras sökorden hushållsarbete till hushållstjänster ökar mängden träffar. Kombina-tionen med Rut ger 1380 träffar och kombinaKombina-tionen med piga 115 träffar. Den först-nämnda ger t ex 31 träffar i DN mot 19 i mitt urval medan träffarna i SvD inte ändras. 27 Davidsson, Inger & Attefall, Stefan Dagens Nyheter 25/7 1993, Schuck,Johan, Dagens
Nyheter 14/4 1994.
28 I Expressen följde ca 60 debattinlägg under 1994. Se Mediearkivet på sökord Hushålls-tjänster.
29 Davidsson, Inger & Attefall, Stefan Dagens Nyheter 25/7 1993, Johan Schuck, Dagens
Nyheter 14/4 1994.
30 Henreksson, Magnus & Hultkrantz, Lars, Dagens Nyheter 14/3 1994.
31 Frow, John (2015) Genre, The New Critical Idiom, Second edition, London and New York:Routledge, s 112-133
32 T ex Davidsson & Attefall, Dagens Nyheter 25/7 1993; Corell, Elisabeth, Dagens Nyheter 6/8 1993; Söderqvist, Marie, Svenska Dagbladet 4/7 1996
33 Drougge, Unni, Expressen 31/8 1993; Nordlund, Anna, Intervju med Björn Skifs,
Expres-sen 31/10 1993.
34 Drougge, Unni, Expressen 31/8 1993; Okpu, Robert, Expressen 21/12 1997
35 Drougge, Unni, Expressen 31/8 1993; Söderqvist, Marie, Svenska Dagbladet, 4/7 1996. 36 Andersson, Dan, Johansson, Mats, Dagens Nyheter 16/4 1997
37 Sandberg, Nils-Eric, Dagens Nyheter 28/8 1996; Carlsson, Sara, Expressen 8/2 1998. 38 Behrens, Annkatrin, Expressen 5/8 1993
39 Corell, Elisabeth, Dagens Nyheter 6/8 1993
40 Andersson Dan, Johansson, Mats, Dagens Nyheter 16/3 1997. 41 Schottenius, Maria, Expressen 27/11 1996.
42 Illouz (2007), s 4. 43 Karlsson (2013).
44 Christensen, Anna, Dagens Nyheter 15/6 1996. 45 Wendel, Per, Expressen 7/7 2004
46 Ledare, Svenska Dagbladet 10/1 2006. 47 Ledare, Svenska Dagbladet, 10/1 2006 48 Moberg, Åsa, Aftonbladet 9/1 2008.
49 Sahlin, Mona, Borgström, Claes, DN-debatt, Dagens Nyheter 12/12 2007 50 Linderborg, Åsa, Aftonbladet 12/6 2005
51 Hammargren, Bitte, Svenska Dagbladet 21/11 2008. 52 Se Hochschild (2000), Anderson (2000).
53 Gavanas (2006), 318-333 citat s 325, 332.
54 Bowman, John, Cole M. Alyson, (2009) ”Do working mothers oppress other women? The Swedish ´maid debate` and the welfare state politics of equality”, Signs vol 35, no 1, autumn, s 157-184..
55 Svenska Dagbladet 25/11 2010; Nygårds, Olle, Svenska Dagbladet 20/8 2010; Gustavsson, Anna, Dagens Nyheter 11/5 2010; Späng, Torbjörn, Dagens Nyheter 30/12 2011; Tuvhag, Emmylou, Svenska Dagbladet 12/10 2013; Abrahamsson, Maria, Expressen 17/6/2013; Andersson, Jon, Dagens Nyheter 14/1 2014;
56 Fröberg, Jonas, Svenska Dagbladet 1/12 2014. 57 Carlén, Tove, Svenska Dagbladet 26/1 2012.
58 Andersson, Lena, Dagens Nyheter 13/3 2010; dens. Dagens Nyheter 8/10 2011. 59 Paulsen, Roland, Svenska Dagbladet, 8/3 2015.
60 Lutz (2002), s 97 ff.
61Krutmeijer, Malin Aftonbladet 7/6 2014
62 Magnusson, Lisa, Aftonbladet 23/10; Schyman, Gudrun, Aftonbladet 26/10 2011; Carls-son, Elise, Aftonbladet 30/10/ 2011. Croft, Maria, Dagens Nyheter 3/9 2011; Lagerhed, Anna, Malmqvist, Dennye, Dagens Nyheter 22/5 2010; menar även att jämställdhet genom rutavdraget även löser folkhälsoproblem och kvinnors stress.
63 Flood, Linda, Svenska Dagbladet 14/3 2010. 64 Lutz (2002), s 99.
65 Järvklo, Niclas, Dagens Nyheter 8/6 2011
66 Roberts, Dorothy (1997) ”Spiritual and menial housework”, Yale Journal of Law and Family, 9 (1), s 51-80; Mignon, Duffy (2005) “Reproducing labor inequality: challenges for feminists conceptualizing car at the intersections of gender, race and class”, Gender &
Society, 19 (1), 66-82.
67 Bäckman, Jan-Erik, Om Rut och Rot och vitt och svart, Skatteverkets analysenhet, Rap-port 2011:1. Enligt rapRap-porten beräknades 7,4 miljoner timmar vara svart hushållsarbete 2005. 2010 hade endast 0,9 miljoner blivit vita, dvs 11-12%, s 64 ff.
REFERENSER
Källor:
Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen, Aftonbladet (1993-2015).
Litteratur:
• Ahmed, Sara (2004, 2014), The Cultural Politics of Emotion, Edinburgh University Press, (second edition).
• Anderson, Bridget (2000), Doing the Dirty Work? The Global Politics of Domestic Labor, London:Zed Books, Sociology/Women´s Studies/Political Theory.
• Berggren, Lars (2010) ”Mother, plastic people and Václav Havel: underground culture and changes in society in Czechoslovakia”, Rockin´ the Borders: rock music and social
culture and political change, Horgby, Björn, Nilsson, Fredrik (red.) New Castle upon
Tyne: Cambridge Scholars Publishing.
• Berggren, Lars, Wallengren, Hans (2007) ”Arbetarhistoria i brytningstid”,
Arbetarhisto-ria i brytningstid. Landskrona i maj 2005, Lundberg, Victor (red.), Skrifter från Centrum
för Arbetarhistoria 1
• Berggren, Lars (2003) ”Går det att skriva arbetarhistoriska synteser”, Historisk Tidskrift nr 2, s 181-200.
• Berggren, Lars (1999) Vi har ännu ett medel oförsökt: arbete, kultur och facklig
organise-ring vid statens järnvägars reparationsverkstad i Malmö 1880-1906, Ystad: Medoino.
• Berggren, Lars (1991) Ångvisslornas och brickornas värld: om arbete och facklig
organise-ring vid Kockums mekaniska verkstad och Carl Lunds fabrik i Malmö 1840-1905, Lunds
universitet.
• Bowman, John, Cole M. Alyson, (2009) ”Do working mothers oppress other women? The Swedish ´maid debate` and the welfare state politics of equality”, Signs vol 35, no 1, autumn, s 157-184.
• Bäckman, Jan-Erik, Om Rut och Rot och vitt och svart, Skatteverkets analysenhet, Rap-port 2011:1.
• Calleman, Catharina (2011) ”Domestic services in a ´land of equality´:. The case of Sweden”, Canadian Journal of Women and the Law, vol 23, nr 1.
• Carlsson, Karin (2013) Den tillfälliga husmodern. Hemvårdarinnekåren i Sverige
1940-1960, Nordic Academic Press.
• De los Reyes, Paulina (2005) “Olika tider – ojämlika platser. Historia, tillväxt och arbete i det moderna paradigmet”, Olikhetens Paradigm – intersektionella perspektiv på
(o)jäm-likhetsskapande, de los Reyes, Paulina, Martinsson, Lena (red.), Lund:Studentlitteratur.
• Frow, John (2015) Genre, The New Critical Idiom, Second edition, London and New York:Routledge.
• Gavanas, Anna (2010) Who Cleans the Welfare State? Migration, Informalization, Social
Exclusion and Domestic Services in Stockholm, Institutet för Framtidsstudier, Rapport
2010/3.
• Gavanas, Anna (2006) “De onämnbara. Jämlikhet, ´svenskhet´ och privata hushålls-tjänster i pigdebattens Sverige”, Arbetslivets (o)synliga murar, de los Reyes, Paulina (red.), Rapport av Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering SOU 2006:59, s 305-348.
• Hochschild, Arlie, R. (2000) “The nanny chain”, American Prospect 3 January, s 1-11. • Holgersson, Ulrika (2016) Hembiträdet och spelfilmen. Stjärnor i det svenska
folkhem-mets 1930- och 40-tal, Göteborg:Makadam förlag.
• Illouz, Eva (2007) Cold Intimacies. The Making of Emotional Capitalism, Cambridge, UK:Polity Press.
• Lutz, Helma (2002) “At your service madam! The globalization of domestic service”,
Feminist Review, nr 70, s 89-104.
• Mignon, Duffy (2005) “Reproducing labor inequality: challenges for feminists concep-tualizing car at the intersections of gender, race and class”, Gender & Society, 19 (1), 66-82.
• Mulinari, Paula (2007) Maktens fantasier och servicearbetets praktik: arbetsvillkor inom
hotell och restaurangbranschen i Malmö, Linköpings universitet.
• Riksdagsmotion 1997/98: A30
• Roberts, Dorothy (1997) ”Spiritual and menial housework”, Yale Journal of Law and
Family, 9 (1), s 51-80.
• Platzer, Ellinor (2007), Från folkhem till karriärhushåll. Den nya husliga arbetsdelningen, Växjö Universitet.
• Platzer, Ellinor (2006) ”From private solutions to public responsibility and back again: the new domestic services in Sweden”, Gender & History, vol 18, no 2, s 211-221. • Statistiknyhet från SCB 2013/01/24
• van der Linden, Marcel (2004) ”The ´globalization` of labor history and working-class history and its consequences” International Labor and Working-Class History, vol 65, april, s 136-156.
• Öberg, Lisa (1999) ”Ett socialdemokratiskt dilemma. Från hembiträde till pigdebtten”,
Kvinnor mot kvinnor. Om systerskapets svårigheter, Florin, Christina Florin, Sommestad,
