Lokala kursplaner, en politisk nyck? -En granskning av lokala kursplaner, vad som överförs, förändras

Malmö högskola

Lärarutbildningen

KSM & IS

Examensarbete

15högskolepoäng

Lokala kursplaner, en politisk nyck?

- en granskning av lokala kursplaner, vad som överförs, förändras

eller tas bort.

Local Curricula, a Political Invention?

- an audit of the local curriculum, what is

transferred, changed or removed.

Malin Andersen

Dennis Mårtensson

Lärarexamen 300hp Examinator: Cecilia Olsson Jers Svenska i ett mångkulturellt samhälle

Historievetenskap och lärande Handledare: Michael Londos 2011-01-06

Förord

Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Michael Londos för att han ville ta sig an vårt arbete och för hans stöd, engagemang och stora kunskaper i ämnet vilket har hjälpt oss betydligt under processens gång.

Vi vill även rikta ett tack till lärarutbildningens enheter KSM, IDV och IS som tänkte utanför ramarna och gjorde vårt samarbete möjligt.

Vi är båda ansvariga för detta arbete och har i största möjliga mån arbetat och skrivit tillsammans. Vid de tillfällen vädrets makter hindrade oss från att skriva tillsammans har dessa tillfällen följts upp av diskussioner.

Sammandrag

Denna vetenskapliga undersökning granskar relationen mellan nationella och lokala kursplaner i ämnena Historia A, Svenska A och Idrott och hälsa A. Det som har granskats är vad som finns kvar, förändras eller tagits bort från de nationella kursmålen till de lokala kursmålen samt att se om det finns några gemensamma drag mellan de olika lokala kursmålen i de tre separata ämnena. Undersökningen syftar till att se vad som överförs, förändras eller tas bort från de nationella kursplanerna till de lokala kursplanerna.

Undersökningen är av dekonstruktivistisk karaktär där utgångspunkten är tre lokala kursplaner i Historia A, Svenska A och Idrott och hälsa A från ett gymnasium i Sverige. Ämnena är förankrade i de nationella kursplanerna som presenteras på Skolverkets hemsida.

Resultatet av dessa lokala kursplaner jämförs sedan med de nationella kursplanerna och läroplansteori. En del av de svar vi kom fram till var att mycket av det som transformeras mellan nationell och lokal nivå är omskrivet i den mån att betydelsen blir annorlunda vilket således skapar ett nytt lokalt mål.

Nyckelord: Kursplaner, koder, historiemedvetande, socialisation, språk, läroplansteori, arenor, formuleringsarenan och transformeringsarenan

This scientific study examines the relationship between national and local curriculum in the subjects of the history of A, Swedish A and sports and health A. What has been examined is to see what is left, if anything changed or removed from the main course objectives to the local course goals and to see if there are some commonalities between the different local learning outcomes in the three separate subjects. The study aims to see what is transferred, changed or removed from the national curricula to local curricula. The study is the hermeneutic nature, that is interpretive, where the starting point is the three local curriculum in the history of A, Swedish A and Physical Education A from a secondary school in Sweden, which is anchored in the national curriculum that is presented on Education's website. The result of these local curricula are then compared with the national curriculum and other researchers' theories of curriculum theory. Part of the answer we came to was that much of what has transformed from national and local level is rewritten to the extent that the meaning will be different thus creating a new local targets.

Keywords: Curricula, codes, sense of history, socialization, language, curriculum theory, stages,

Innehållsförteckning

Förord... 2 Sammandrag...4 ... 6 Inledning...6 Syfte... 7 Frågeställningar ... 7 Tidigare forskning... 7 Teoretisk bakgrund...9 Koder ... 12 Sammanfattning... 17 Metod... 18 Etiska aspekter...22 Resultat...22 Diskussion... 31 Konklusion... 34

Förslag på fortsatt forskning... 35

Litteratur...35

Bilaga1... 37

Kursplan för HI1201 - Historia A... 37

Bilaga 2... 38

Kursplan för SV1201 - Svenska A... 38

Bilaga 3... 39

Kursplan för IDH1201 - Idrott och hälsa A... 39

Bilaga 5... 41 Lokal kursplan för: Svenska A...41 Bilaga 6... 42

Inledning

Idén till detta arbete väcktes förra våren då vi gjorde ett arbete om betygsättning. Vi kom då i kontakt med läroplansteori och hittade olika intressanta ingångar till ytterligare arbete. Vi började intressera oss för läroplansteori över ämnesgränserna. Hur är ämnena uppdelade i skolorna? Vilka olika kunskaper ska vi ge våra elever genom de olika ämnena som finns i skolan? Frågor av denna typ väcktes och vi började diskutera om detta var en ingång till ett kommande examensarbete. Efter många och långa diskussioner kom vi fram till en idé om att jämföra strukturerna i kursplanerna i våra huvud- och sidoämnen Svenska, Historia och Idrott och hälsa. Alla människor har ett historiemedvetande, det vill säga att alla människor reflekterar över sin egen identitet och roll i samhället (Karlsson & Zander 2009). Vi kommer att se på de faktiska kursplanerna i respektive ämne utifrån ett historiemedvetande. Ämnena kommer att bland annat behandlas utifrån det begreppet då vi anser att vad man som människa har för erfarenheter kan spela stor roll i inlärning och förståelse.

Vi har hämtat inspiration av Jörgen Tholin och hans avhandling Att kunna klara sig i

ökänd natur – En studie av betyg och betygskriterier – historiska betingelser och implementering av ett nytt system till vårt arbete. Denna avhandling behandlar liksom

vårt arbete tre olika ämnen och jämför centrala och lokala styrdokument (Tholin 2006). Dessutom tar han upp och använder sig utav läroplansteori.

Det finns mycket skrivet om läroplansteori och historiemedvetande, dock finner vi ingen forskning på det exakta område vi undersöker. Nämligen att studera kursplanerna ur bland annat ett historiemedvetandeperspektiv och se vad som transformeras från det nationella till de lokala kursplanerna utifrån benämningar som

socialisation, språk och kunskapssyn.

Vi valde att utgå från den nuvarande kursplanen trots att det kommer en ny reform under 2011. Detta då vår underökning i egentlig mening inte har med läroplanen i sig att göra utan snarare de lokala tolkningarna av den.

Syfte

Syftet är att med hjälp av en läroplansteoretisk utgångspunkt undersöka vilka delar av den nationella kursplanen i Historia A, Svenska A samt Idrott och hälsa A som överförs till den lokala kursplanen. Det vill säga att studera vad som finns kvar av de nationella målen i de lokala, vad som försvinner och vad som är nytt innehåll utifrån läroplansteori och historiemedvetande.

Frågeställningar

Vilka delar av den nationella kursplanen kan man hitta i den lokala kursplanen utifrån läroplansteori, socialisation, språk, kunskapssyn och historiemedvetande? Hur skiljer sig de lokala kursmålen i förhållande till de nationella?

Tidigare forskning

Då vi inte har funnit någon forskning i det exakta område vi rör oss i, väljer vi att göra avstamp i det forskningsområde som belyser läroplansteori.

Jörgen Tholins (2006) avhandling Att kunna klara sig i ökänd natur, en studie av

system bygger på en studie av tre ämnen i årskurs åtta: kemi, engelska och idrott och

hälsa. En av hans konklusioner var att man på ett plan kan avfärda hela konstruktionen med lokala kursplaner som en politisk nyck. Han anser att det är ”… cyniskt att bestämma att alla ungdomar i åttan ska få betyg som ett bevis på hur väl de har lyckats i skolan, utan att lägga fast på vilka grunder betygen ska sättas” (Thulin 2006:189). Han menar att de lokala kursplanerna är av så skilda karaktärer landet över att det inte blir en likvärdig bedömning. Dessutom nämner han att han har sett två olika tendenser hos lärare, dels de lärare som använder betyg och dess mål som maktredskap för att tygla sina elever och dels de lärare som trots att det saknas tid i skolan verkligen försöker skapa lokala kursplaner enligt den nationella.

Tholins (2006) studie har visat att vissa skolor har tolkat den lokala friheten att omformulera allt, då det till och med på vissa håll görs ändringar i den nationella kursplanen. Han har samtidigt sett att andra skolor försöker hålla sig så nära nationella formuleringar som möjligt. I hans konklusion får vi även ta del av att han anser att den politiska nivån inte vill ta ansvar för de problem som har uppstått utan överlämpar allt till Skolverket som i sin tur lämnar ifrån sig till skolorna (Thulin 2006).

I avhandlingen står det även att språket i de lokala kursplanerna har börjat närma sig den nationella kursplanen men att detta skiljer sig åt mellan olika ämnen. Han nämner också att det ofta är lättare, enkla och mer elevanpassade ord som används i omskrivningen av den nationella kursplanen (Tholin 2006).

Vad det gäller ämnet Idrott och hälsa nämner Tholin (2006) att många skolor anger att målet för idrottsämnet är mer långsiktigt än de andra ämnena. Han menar att ämnets formuleringar mer syftar till att eleven ska skapa ett livslångt intresse och kunskaper om hälsa än att bara skaffa sig den kunskap som krävs för att nå målen.

Även Jan Erik Ekberg (2009) tar i sin avhandling, Mellan fysisk bildning och

aktivering - en studie av ämnet idrott och hälsa i skolår 9, upp den lokala läroplanen.

Hans avhandling handlar om innehållet i den pedagogiska verksamheten och vem som organiserar och bestämmer innehåll i ämnet Idrott och hälsa. En del av avhandlingens syfte är att belysa likheter och skillnader mellan den nationella kursplanen och den lokala kursplanen samt vad som syns i undervisningsmaterialet.

Några av Ekbergs (2009) slutsatser är att den lokala kursplanen är otydlig på många områden då olika begrepp är mångtydiga till exempel: allsidiga rörelser. Han nämner att det som tas till vara i den lokala kursplanen är sådant som har ett egenvärde för eleven. Att eleverna skall finna rörelseglädje är ett sådant exempel.

Han anser att det i första hand erbjuds ”… en additativ och konsoliderande kunskap med fokus på låg grad av förståelse” (Ekberg 2009:211). Det finns dock ett undantag och det är när elever ska förstå regler i spel (Ekberg 2009).

Ekberg (2009) anser också att det finns en skillnad mellan den nationella kursplanen och den lokala då den nationella först och främst syftar till att eleven ska få en begreppslig utveckling och förståelse för hälsa och livsstil medan den lokala syftar till formaliserade idrotter och utveckling av fysiska kvaliteter.

Göran Linde (2006) behandlar ämnet läroplansteori i sin bok, Det ska ni veta! En

introduktion till läroplansteori!, där han går igenom hur det historisk sett har varit och

hur det är idag. Hans bok är snarare en guide för den som är ovetandes om vad läroplansteori är. Han beskriver läroplanen både nationellt, lokalt och hur det kan te sig i klassrummen. Han nämner bland annat att läroplanen förmedlar olika typer av värden som skolor tolkar olika. Dessa värden handlar ofta om hur man blir en god medborgare. ”I demokratiska länder är det påfallande hur innehållet i värdeförmedlingen dominerar den skolpolitiska diskussionen” (Linde 2006:37). Linde (2006) anser detta vara en intressant aspekt då moral inte är direkt uttalat i läroplanen. Det är lätt att detta skapar en diskussion om skolan ska vara fostrande eller ej. Några politiker, enligt Linde (2006), anser att ämneskunskaperna ofta kommer i skymundan till förmån för värdeförmedling.

Teoretisk bakgrund

Vi har valt att dela in den teoretiska bakgrunden i olika underrubriker då detta på ett tydligt sätt visar de olika teoriavsnitt som är av relevans för vårt arbete.

Läroplansteori

Läroplanen anger undervisningens mål, innehåll och metod. Enligt Lundgren (1981) kan man definiera begreppet läroplansteori på två sätt. Utifrån läroplanen kan

läroplansteorin dels vara en förklaring på varför man har valt mål, innehåll och metod samt dels förklaras som något normativt som anger antagande om samhälle och utbildning och/eller människans natur hur en läroplan bör utformas.

Lundgren (1981) skriver i sin bok Att organisera omvärlden: en introduktion till

läroplansteori att man kan dela upp läroplansteori i tre nivåer. Den första nivån riktar

sig till hur värderingar, kunskaper och erfarenheter väljs ut och organiseras. Nivå nummer två avser frågor kring det konkreta styrandet av en utbildning och hur läroplaner utvecklas. Den sista och tredje nivån ämnar hur läroplanen gestaltas i utbildningen. Dessa tre nivåer nyanseras genom att benämnas som olika arenor i boken

Utbildningsreformer och politisk styrning (Lindensjö och Lundgren 2000).

Vårt arbete har en teoretisk utgångspunkt i att det finns två arenor som skolan styrs av,

formuleringsarenan och transformeringsarenan. Det finns även en tredje arena, realiseringsarenan. Den arenan innebär hur målen realiseras i undervisningen

(Lindensjö och Lundgren 2000). Vårt arbete riktar sig enbart till de två förstnämnda arenorna.

Tholin (2006) förklarar att statliga dokument, utredningar och rapporter tillhör

formuleringsarenan. Formuleringsarenan hanteras på en politisk nivå där alla

mål och regler bestäms. Den arenan är övergripande och är uppdelad i två delar, dels den del som utformar mål, regler och handlingsdokument, dels den centrala skoladministrationen som utformar detaljer kring uppnåendemål. Den administrativa delen gör tolkningar av politiska beslut.De nationella styrdokumenten uttrycker vad samhället legitimerar i fråga om kunskap.

Den traditionella läroplansteorin belyser det som har setts som svar på samhälleliga krav. Med det menas de rådande inflytelserika diskurserna i samhället. De senaste decenniernas läroplansteorier, från 1960-talets mitt och framåt, var empiriskt förankrade. Insikterna växte fram på grund av att det faktiska innehållet i undervisningen påverkades av andra faktorer så som samhälleliga trender (Ekberg 2009; Tholin år 2006).

Transformeringsarenan tolkar och konkretiserar de politiska intentionerna och

förverkligar planerna. Det är de lokala kursplanerna och de lokala målen som benämns som transformeringsarenan. Den är inte fast och inte heller lika över hela landet då det är en analys av formuleringsarenan. De lokala kursplanerna decentraliserar och det blir otydligt hur nivåerna interagerar, båda arenorna är lika viktiga (Tholin 2006).

Det finns en tydlig trend att makten har förskjutits från nationellt till lokalt, det vill säga hur deltagarna i de olika arenorna ser på sin roll i verksamheten och vad som händer när uppgiften att formulera läroplanen i de olika arenorna flyttas från nationella till lokala deltagare. Med de nationella deltagarna menas staten och kommunen och de lokala menas enskilda skolor och lärare. Gränserna mellan arenorna suddas ut och det blir otydligt hur dessa står gentemot varandra. Den lokala skolan reproducerar inte enbart utan tolkar också aktivt motiv och avsikter. De lokala skolorna försöker utläsa vilken kunskap som ska förmedlas och på vilket sätt detta skall ske trots att det inte står någonstans om hur inlärningen ska gå till. Problematiken med detta är att enskilda aktörer tolkar utifrån sina erfarenheter och hur kan man då, i skolan, ha för avsikt att förmedla rätt kunskap (Tholin 2006).

Linde ställer sig frågande till hur den svenska skolan kan bli likvärdig när lokala avvikelser är så stora? När skolverket nämner att skolan ska vara likvärdig utgår Linde ifrån att det ska finnas jämlikhet där varje elev får möjligheten att lyckas oavsett elevens unika förutsättningar (Linde 2000).

Svenska läroplaner anger målen och antalet timmar för de olika ämnena men inte vad de olika lektionerna ska fyllas med för kunskap (Tholin 2006).

Läroplanen är uppbyggd kring en serie av grundläggande principer kring hur omvärlden ska organiseras. Den delas in i tre nivåer (Tholin 2006):

1. Skolans innehåll, värderingar, kunskaper och erfarenheter väljs ut och organiseras. Detta skapar en problematik kring att viss kunskap blir viktigare än någon annan.

2. Frågor kring det konkreta styrandet av utbildningen.

3. Frågor om hur och i vilken grad läroplanen styr verksamheten. Samhällets krav vad eleven skall ha kunskapen till, samt kunskap kring de demokratiska principer vi lever under

Vi vill belysa dessa nivåer då vi anser att det är av vikt inför kommande analys av de nationella och lokala kursplanerna försöka skapa en förståelse för hur skolsystemets kursplaner är konstruerade.

Koder

Vi kommer att förtydliga de begrepp vi använder i analysen. Med inspiration från Bernstein (2000) har vi valt att kalla dessa för koder med specifika kännetecken och identifieringsregler, baserade på den kunskap som är värd att förmedla i respektive ämne.

En läroplan byggs upp utifrån en serie grundläggande principer kring hur omvärlden organiseras. Dessa principer gestaltar tillsammans vad som skulle kunna betecknas som en kod, vilken framträder i utbildningens mål, innehåll och metodik (Lundgren 1981).

Nedan presenterade koder är tagna från Tholins avhandling (Tholin 2006). Vi använder samma koder i denna studie. Koderna är de analysredskap som pekar på det som överförs eller utesluts från de nationella kursmålen till de lokala kursmålen.

Socialisation

Tholin (2006) nämner att skolan har ett tydligt socialiserande uppdrag framför allt i den del av läroplanen som benämns som värdegrund. Han anser att detta uppdrag inte lika tydligt kommer fram i kursplanerna och i betygskriterierna utan snarare benämns som att eleven ska lära sig att samarbeta. Vi har valt att fylla ut Tholins socialisationsbegrepp med Hassméns (2003) beskrivningar av grupp och individ.

Gruppen

Någon gång i livet ingår alla människor i en grupp. Medvetet eller omedvetet, valt eller icke valt. Gruppen kan se ut på många olika sätt beroende på hur den är konstruerad. Gruppen påverkas av vem som är med i gruppen, hur medlemmarna beter sig, hur de mår och känner sig. En grupp består av individer som interagerar på något sätt, de påverkar varandra och är beroende av varandra. För att en grupp ska kunna existera måste den hållas ihop av en struktur. Strukturen är ett antal normer som godkänns av gruppen. Gruppen har ofta ett gemensamt mål som medlemmarna har enats kring. Bryts normerna eller om interaktionen störs rubbas således gruppens existens och behöver omstruktureras för att skapa ny balans. En grupps storlek kan vara allt från tre personer till flera tusen. Risken med fler antal medlemmar är att interaktionen mellan medlemmarna minskar och att subgrupper bildas (Hassmén 2003).

Hassmén (2003) beskriver två olika typer av grupperingar: primärgrupp och

sekundärgrupp. Primärgruppen är de grupper som benämns som familj, släkt och nära

vänner. Sekundärgrupper är de grupper som ofta bildas på vår fritid och ofta genom vårt intresse såsom idrottsorganisationer, arbetsgrupper och skolklasser. I vårt arbete tar vi enbart hänsyn till sekundärgruppen genom kursplanerna som är riktade till skolan (lärare, elever och föräldrar).

Individen

Det mest centrala i en människas liv är frågan om identiteten (Hassmén 2003). En persons upplevelse av vem han eller hon är styrs av två källor: den personliga

identiteten och den sociala identiteten. Människan strävar efter en positiv jagbild och

en stark självkänsla. En individs uppfattning om sig själv har stark sammankoppling med de grupper som individen definierar sig med. Det vill säga att individen bestäms utifrån medlemskap i grupper (Hassmén 2003).

Den sociala identiteten utgår från de grupper individen tillhör eller vill tillhöra. Om denna grupp har hög status har individen det också (Hassmén 2003).

Språket

Språket som ett analysverktyg blir intressant att använda i de centrala och lokala

kursplanerna då man kan se språkets begränsningar och språkets förväntningar utifrån läsarens (lärare, elev, förälder och övriga) erfarenheter. Språket kan ge upphov till fri tolkning utifrån de erfarenheter individen bär med sig (Tholin 2006 & Lundgren 1981). Lundgren (1981) menar att man ska se språket utifrån struktur, innehåll och

funktion. En skriven text har alltid en eller flera författare - en så kallad författarröst.

De nationella styrdokumenten författas av flera olika människor och sedan ska dessa tolkas av ytterligare kommande författare till lokala styrdokument. Ju mer formen är standardiserad (nationella kursplaner) desto mindre blir utrymmet för den individuella stilen (Tholin 2006). Det vill säga att författarens möjligheter att formulera om kursmål styrs av det redan skrivna orden. Vardagliga synonymer, till ord i den standardiserade formen i de nationella kursplanerna, blir den nya författarens röst i den lokala kursplanen. Vissa ord och meningar i de nationella kursmålen förändras eller tas bort i de lokala kursmålen i tron om att öka tydligheten. Genom användandet av

språket kommer vi påvisa de ändringar som sker mellan nationell och lokal nivå.

Kunskapssyn

Kunskapssyn kan tolkas mycket brett. Kunskapssyn handlar om hur kunskap bildas,

förvaltas och överförs av människor. I de lokala styrdokumenten kan man om möjligt se spår av olika sätt att se på kunskap (Tholin 2006). Kunskapssyn är beroende av språket då formuleringar ändras från nationell nivå till lokal nivå kan således också

kunskapssynen ändras i den lokala nivån. De skillnader som sker i språket kan ge en annan kunskapssyn då innehållet förändras i den lokala kursplanen.

Historiemedvetenhet

Vi vill utöver Tholins (2006) koder använda oss av historiemedvetande som ytterligare en kod. I LPO 94 beskrivs skolans uppgifter och riktlinjer med ord som härleder till

historiemedvetande. Detta begrepp benämns dock inte per definition utan är snarare ett

underliggande fundament i skolverkets riktlinjer.

”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla… Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.” (LPO 94)

En tolkning av begreppet kan man ta del av i Nationalencyklopedin där det står skrivet följande, ”upplevelsen av sammanhang mellan tolkningen av det förflutna, förståelse av det närvarande och perspektiv på framtiden” (Nationalencyklopedin 2009). Alla människor har ett historiemedvetande som man går till, reflekterar över och införlivar i historien (erfarenheter) i den egna identitetsbilden, det egna vetandet och de egna handlingarna. Utan ett historiemedvetande kan vi inte existera som individer och samhällsvarelser (Karlsson & Zander 2009). Historiemedvetande är ett centralt begrepp i gymnasieskolans kursplan i Historia (Hermansson Adler 2009). Det är en mental process där nutidens människa orienterar sig i tid, historiska erfarenheter och kunskaper i en förväntning om en särskild framtida utveckling (Karlsson & Zander 2009).

Man kan finna teman i texter där historiemedvetandet lättast kan urskiljas. Ett är identitetstemats fråga ”vem är jag/vi?”, samt ”vem är den/de andra?”. Varje identitet kräver ett historiemedvetande. Ett annat tema är läroprocessens fråga ”vad kan jag/vi lära av historien i nuet inför framtiden?” (Karlsson & Zander 2009:52). Enligt Jörn Rüsen hänger historiemedvetandet samman med narrativ kompetens. ”…förmåga att artikulera de historier som behövs för att ge ens liv en meningsfull temporal riktning i tidens förändringar” (Karlsson & Zander 2009:53). För att kunna nå detta menar

Rügen att den historiska/erfarenhetsmässiga berättelsen fungerar enligt tre principer (Karlsson & Zander 2009)

1. Konkretion

Historien ska vara förknippad till människors egna upplevelser och erfarenheter av det förflutna vilket Rüsen kallar för minne.

2. Kontinuitet

Tempusformerna då (dåtid), nu (nutid) och sedan (framtid) ska behandlas i samma kontext för att historiemedvetande ska uppnås.

3. Kontext

Orienteringen i tid kräver att människor kan relatera sig till en större historia som påverkar deras eget liv.

Karlsson & Zander (2009) använder sig även av en historiefilosof, Agnes Heller, som menar att värdet i sambandet mellan historiemedvetande och berättelse ligger i berättelsen om de överförda betydelserna. Berättelsen handlar om något ur det förflutna och lyssnaren/lyssnarna ger den mening när de applicerar berättelsen och dess budskap i sin verklighet. Heller skriver även om kausalitet, som hjälper oss att rannsaka historien i ett sökande efter förutsättningar som kan hjälpa oss att förklara vardagliga skeenden och får oss att reflektera över varför saker och ting händer (Karlsson & Zander 2009).

Skolans riktlinjer och uppgifter

Skolan har vissa åtaganden som måste uppfyllas. Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla de värden som samhället står för. Dessa värden vilar på den demokratiska grund vi har i Sverige. En av skolans uppgifter är att låta varje elev finna sin unika egenart och delta i samhällslivet genom frihet under ansvar. Skolan ska ge varje elev möjlighet till att finna en trygg identitet och medvetenhet om det egna kulturarvet för att stärka förmågan att kunna leva sig in i andra människors villkor och värderingar (LPO 94).

I LPO 94 framhålls att en likvärdig utbildning innebär att de nationella mål som är utformade måste följas. Detta innebär inte att undervisningen ska se likadan ut landet över. I styrdokumenten betonas att det finns olika sätt att nå de uppsatta målen. Det är skolans uppgift att se till att forma undervisningen på ett sådant sätt att varje elev, särskilt de som har svårigheter, når målen. Den likvärdiga utbildningen är således de riksgiltiga målen (LPO 94).

Den frivilliga skolans uppgifter är att fortsätta främja de värden som grundas i den obligatoriska skolan. ”Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet” (LPO 94).

Sammanfattning

Då vi avser att undersöka vad som finns kvar av de nationella målen i de lokala i Svenska, Historia och Idrott och hälsa är det av vikt att använda sig av läroplansteorin eftersom denna analyserar förhållandet mellan formaliseringsarenan och transformeringsarenan. Då vårt syfte endast sträcker sig till förhållandet mellan nationellt och lokalt kommer vi endast använda en begränsad del i läroplansteorin,

transformeringsarenan och formaliseringsarenan.

Vi använder oss av socialisation som begrepp genom individ- och grupperspektiv för att besvara våra frågeställningar. Dessutom ligger det i vårt intresse att försöka se hur kursplanen använder sig av individen och/eller gruppen då detta kan visa på hur skolans värdegrund tas tillvara på med hänvisning till Lpo 94 där det står skrivit att en av skolans uppgifter är att skapa starka samhällsmedborgare med social förmåga (Lpo 94).

Genom begreppet språk kan vi via det språkliga bruket i de nationella och lokala delarna försöka utläsa skillnader och/eller likheter i de valda kurserna. Vi vill använda

kunskapssynen i de olika ämnena för att komparera innehållet i de olika kursplanerna

för att se vad som finns kvar, ändrat eller är nytt. Det är även relevant hur författaren/na syns i texten då dessa kan påverka sina läsare i olika riktningar då varje individ har möjlighet att fritt tolka den nationella kursplanen och därigenom sedan transformera detta till nya författarröster.

Begreppet historiemedvetande har en relation till individen och individens syn på sin egen identitet. En persons historiemedvetande och jag- känsla går hand i hand. Vi anser därför att det är av vikt att ta upp begreppen som kompletterande faktorer med hänvisning till skolans värdegrund, riktlinjer och uppgifter (Lpo 94) samt till Hassméns (2003) beskrivningar av hur individens jag- känsla kan påverkas av sociala förhållanden.

Metod

Urval

Det empiriska materialet i vår undersökning omfattar två delar, de nationella kursplanerna och en lokal kursplan i varje ämne: Svenska, Historia samt Idrott och hälsa.

Hur kunskap konkretiseras utifrån lokala och nationella mål är vårt underlag för denna undersökning där vi analyserar och tolkar kursplanerna utifrån läroplansteori samt de koder som beskrivits tidigare: socialisation, språk, kunskapssyn, och

historiemedvetande.

Det föll sig naturligt att vi valde att studera utifrån våra huvudämnen och sidoämne vilka är Svenska, Historia samt Idrott och hälsa då vi har använt oss av dessa kursplaner i vår verksamhetsförlagda tid ute på våra partnerskolor. Att vi valde

A-kursen på gymnasiet var av den enkla anledningen att alla elever oavsett gymnasieprogram måste läsa dessa grundläggande kurser. Därför var det ett naturligt val då vi inte behövde ta hänsyn till var kurserna ges någonstans då alla gymnasieskolor har dessa i sin utbildning. Detta sätt känns mest relevant för vårt

ändamål då observation och intervjuer med lärare som verkar i realiseringsarenan inte används i vår undersökning. Vi fokuserar endast på konkreta texter från lokala och nationella kursplaner i Sverige.

De lokala kursplanerna kommer från en och samma skola som är belägen i en av Sveriges största städer. Från internet hittade vi en lokal kursplan i varje ämne: Svenska, Historia samt Idrott och hälsa. Anledningen till att vi valde att välja ut lokala kursplaner på internet var dels för att se på tillgängligheten av offentligt material samt för att det underlättade vår empiriska insamling. Tillgängligheten av kursplaner var

relativt stor utifrån sökorden ”lokal, kursplan, gymnasiet” kopplat till varje enskilt ämne. Urvalet av skola var svårare då vi ville att alla lokala kursplaner från varje ämne skulle komma från samma skola. Många skolor publicerar nämligen inte alla ämnens lokala kursplaner.

Vi valde att de lokala kursplanerna i respektive ämne skulle komma från samma skola då vi inte ville att materialet skulle vara osammanhängande. För oss blev det konsekvent då de lokala kursplanerna i grund och botten har samma ansvariga utgivare det vill säga rektorn på skolan. Dock har varje ämne olika författare, det vill säga ämneslärarna.

Vårt krav på skolan var att det skulle finnas tillgängliga lokala kursplaner på internet i de ämnen vi använder oss av. Det var inte många skolor som hade lagt ut lokala kursplaner i samtliga ämne. Utifrån detta kriterium slumpade det sig att vi valde just denna skola då det var den första skola vi hittade som gjort dessa ämnen tillgängliga på internet.

Det hade varit möjligt att arbeta med även den tredje arenan för att få en uppfattning om det som står i den lokala kursplanen realiseras i verkligheten. Anledningen till att vi utesluter realiseringsarenan i vår undersökning är för att den inte har med själva transformeringen att göra.

Vi vill påstå att vårt arbete i en relation mellan teori och verklighet skrivs utifrån en deduktion då vi genom teori drar slutsatser om enskilda fall (Patel & Davidsson 2003). Vi menar att de teorier som vi tidigare presenterat ligger till grund för de slutsatser vi kan dra i vår analys av de lokala kursplanerna. De lokala kursplanerna är de enskilda fall som antingen bekräftar eller dementerar de antagande vi tar efter en jämförelse av de båda arenorna.

Datainsamlingsmetoder

De lokala kursplanerna är tagna via internet. Då dessa är offentliga handlingar ansåg vi att internet var ett naturligt och smidigt sätt att införskaffa vårt material. De nationella kursplanerna är tillgängliga via Skolverket medan de lokala kursplanerna, som är offentligt material, går att hitta på enskilda skolors hemsidor. Det går också att googla ämnet och lokal kursplan så kommer det fram ett antal lokala kursplaner.

Procedur

Insamlingen av vårt material har praktiskt skett via datorn. Vi har tillsammans letat efter en skola med lokala kursplaner, i de aktuella ämnena, utlagda på internet. Det är förundransvärt att inte fler skolor har lättillgängliga lokala kursplaner på internet då dessa är offentliga handlingar. Tholin nämner en aspekt kring detta och det är att författarna/lärarna anser att den egna skrivna kursplanen är så privat att knappt rektorn får se den (Tholin 2006).

Analys

Analysen av de lokala läroplanerna är utifrån metoden dekonstruktion vilket betyder nedbrytning. Metoden grundar sig på en västerländsk filosofi med grundläggande begrepp som språk, identitet, text, tolkning och vetenskap. Metoden anser att språket styr den som läser och skriver i långt högre grad än vice versa. Det vill säga de som transformerar från de nationella kursplanerna till de lokala kursplanerna styrs i viss grad av de skrivna orden. Dekonstruktion innebär läsning där man håller sig på ytan, det visar på hur alla texter bär spår från andra texter, så kallad intertextualitet. Dekonstruktion innebär en form av närläsning där det betonas att läsaren är en del i uppkomsten av texten samt i förhållandet mellan språk/text och verklighet (Nilsen, Kaj Berseth 1998).

I vårt fall finns intertextualitet endast med hänvisning till de nationella kursplanerna. Det vill säga de lokala kursplanerna bär spår av de nationella kursplanerna i sig. I en text finns så kallade ”tomma platser” där det finns plats för fri tolkning. Dessa

”tomma platser” kallas för utbytet/skillnaden. I vårt arbete syns detta i de lokala kursplanerna då ett ord byts ut till ett annat som antas, av författarna till de lokala kursplanerna, ha samma innebörd. Författaren/na i de lokala kursplanerna har således fyllt i de ”tomma platserna” (Nilsen, Kaj Berseth 1998).

Utifrån de koder vi tidigare förklarat analyserade vi kursplanerna. Vi valde att analysera ett ämne i taget utifrån koderna: socialisation, språk, kunskapssyn och

historiemedvetande. Vi började med Historia A, Svenska A och till sist Idrott

och hälsa A.

Utifrån socialisation valde vi att titta på benämningar som social kompetens, samhället, grupp och individ. Ord som på något vis berättar om det handlar om en individ eller om en grupp.

I koden språk undersökte vi ordval, det vill säga hur den lokala kursplanen har valt att formulera sig till skillnad från den nationella.

Under rubriken kunskapssyn ser vi precis som i definitionen av begreppet att det kan tolkas brett. Vi ser på ord som beskriver kunskap i det enskilda ämnet i de lokala kursmålen kontra de nationella kursmålen. Vi väljer att definiera vissa ord från målen, både i de nationella och lokala, med hjälp av Norstedts svenska ordbok (2002) då vi ville konkretisera ordens betydelse. Detta innebär att koderna

språk och kunskapssyn hänger ihop då kunskapssynen är en följd av språket. Historiemedvetandet analyserades utifrån de tre principerna: konkretion, kontinuitet

och kontext vilka finns förklarade under rubriken historiemedvetenhet.

Språket är överordnat i alla koder då vi tittar på det skriva ordet även om varje kod har sin unika definition.

Etiska aspekter

Det kan tyckas oetiskt att inte ha kontaktat den berörda skolan innan en undersökning som denna, men då skolan är anonym i allt material och aspekten kring att lokala kursplaner är offentligt material ser vi inget hinder i detta. Det finns ingen möjlighet att någon skulle kunna lista ut vilken skola det handlar om då många lokala kursplaner är snarlika i dess utformning och beskrivning.

Resultat

Lokala Kursplaner

Vi har valt att analysera de lokala kursmålen utifrån de begrepp som vi tidigare gått igenom för att se vad som finns kvar, försvunnit eller lagts till från de nationella kursmålen, då de nationella målen är oförändliga. Vi ser då vad varje ämne anser är likvärdig kunskap då skolverkets benämningar på likvärdig kunskap är de nationella mål som är rådande (Lpo 94).

Vi har valt att gå igenom de lokala kursmålen utifrån varje ämne. Varje ämne redovisas enskilt och avslutas med en sammanfattning. När samtliga ämnen redovisats görs en total sammanfattning av våra resultat utifrån de analysverktyg vi använt. För tydlighetens skull har vi valt att numrera varje mål i den nationella kursplanen och i den lokala kursplanen. För att spara plats i arbetet har vi valt att endast ge exempel av vissa delar av vår analys av de lokala kursmålen i texten. Detta har vi valt att inte

skriva in löpande då vi ansåg att det blev mer konkret att samla alla exempel sist efter våra förklaringar.

Historia A

Socialisation

I båda rubrikerna för de lokala målen (se bilaga 4) är individen i fokus genom bruket av ordet ”du”. De nationella målen fokuserar också på individen men genom ordet ”eleven”. Alla lokala mål kan tolkas utifrån både individ- och grupperspektiv. Dessa mål beskriver att eleven skall se historiska utvecklingar, sammanhang och perspektiv. De nämner inte specifikt individ eller grupp. Det sjätte nationella målet är struket från de lokala kursmålen och det är det enda mål som specifikt riktar sig till individen. Varken individen eller gruppen hade någon utpekande roll då det var övergripande ord som historiska sammanhang, utvecklingar och perspektiv som var viktiga i den sociala delen. Detta innebär att individen bör känna till utvecklingar som har skett både på individnivå och på samhällsnivå, det vill säga ur ett grupperspektiv (Hassmén 2003).

Språk

Den utvalda skolan har valt att bevara fyra mål från de sex nationella kursmålen. De två översta målen är ”att ha kunskap om”, medan de två övriga är ”att kunna” mål. Den nya författarrösten kommer fram i de lokala kurplanerna då vissa ord har blivit förenklade (Tholin 2006 & Lundgren 1981). I den lokala kursplanen står det till exempel ”känna till” istället för ”ha kunskap om” och ordet ”förstå” har ersatts av ”ha kunskap om”. Innebörden i den lokala kursplanen är således något förenklad. Dessa ord påvisar två helt olika kunskapsnivåer då ”förstå” är att ingående förklara orsak och sammanhang och ”känna till” snarare är att endast ha en grundläggande vetskap.

• Mål ett är direkt kopplat till det första nationella målet. Vi märker att

där finns en ny författare då orden ”känna till” har ersatts med ”ha kunskap om”. Skillnaden mellan dessa formuleringar kan ses på följande sätt: Att känna till något kan tolkas som att endast ha en ytlig uppfattning om något medan ha kunskap om något kräver en större helhet och djup.

• Det sjätte nationella målet finns inte med i dessa lokala mål.

Vi kunde inte finna något mål som är helt nykonstruerat då alla lokala mål helt eller delvis kan sammankopplas till de nationella målen.

Kunskapssyn

Kunskapssynen i historia mellan den nationella och den lokala kursplanen är relativt

lika. Den lokala har valt att använda sig av synonymer som betyder ungefär samma som i den lokala. Ord som diskussion blir ersatt av analys, vilket blir en viss skillnad i

kunskapssynen. Skolan har dock valt att ta bort det sista nationella målet helt och hållet

vilket är intressant då det målet preciserar elevens individuella tankar.

• I mål ett är formuleringen lika både i de lokala som i de nationella kursmålen.

• Nationellt mål två är förändrat i det lokala målet där ”epok” och ”centrala” är ersatt med ”vetenskap”. Ordet ”begrepp” är en form av fundament i de båda målen. Dock är det mer preciserat i det nationella då de använder formuleringarna ”epokbegrepp” och ”centrala begrepp” medan författaren/na till det lokala målet endast väljer att använda sig utav formuleringen ”begrepp som används i den historiska vetenskapen”.

Historiemedvetande

I Lpo 94 kan vi ta del av benämningar som syftar till ett historiemedvetande för att skapa en förståelse för människans egen bakgrund utifrån historiska förändringsprocesser. Genom begreppet historiemedvetande har vi tolkat att vissa förutsättningar måste vara givna för att kunna skapa ett historiemedvetande. Vi använder oss av de tre principerna konkretion, kontinuitet och kontext för att se på begreppet historiemedvetande i kursmålen (Karlsson & Zander 2009).

Historiemedvetande förekommer i de lokala kursmålens formuleringar och är i de flesta fall tolkningsbara. Vi har utifrån de tre principerna hittat delar av

historiemedvetande i tre av fyra mål (1,3 och 4).

• I nationellt mål tre ser vi formuleringen ” analysera historiska problem och orsakssammanhang utifrån olika perspektiv” (se bilaga 1). Här menar vi att man kan se kontinuitet i form av tempusformen då, nu och sedan (dåtid, nutid, framtid) eftersom ”olika perspektiv” ger upphov till tolkning att både se det ur

ett dåtida perspektiv, nutida perspektiv och ur ett framtida perspektiv. Vi kan även hitta kontext då ”olika perspektiv” kan tolkas som att individen ska kunna se sin egen historia som en del av en större historia. Slutligen kan vi även se

konkretion genom att ”historiska problem och orsakssammanhang utifrån olika

perspektiv”( se bilaga 4) kan menas med en historia utifrån individens egna upplevelser och erfarenheter.

Svenska A

Socialisation

Alla lokala mål är ur ett individperspektiv då alla mål inleds med ”efter avslutad kurs ska du”(se bilaga 5).

Samtliga lokala mål utom två riktade sig enbart till individen och att individen ska lära utifrån sina erfarenheter och upplevelser. Lokalt mål fyra och fem var endast de mål som tydligt beskriver att individen ska ta lärdom av gruppen eller andra individer. Ur dessa mål kan vi således utläsa att gruppen inte är lika viktig i läroprocessen som

individen då gruppen endast finns med i två av nio mål (Hassmén 2003). Dessutom är

dessa två tillagda och egenkomponerade av författaren till den lokala kursplanen.

• I lokalt mål ett syns individen genom att eleven ska värdera, välja ut och återberätta

med egna ord.

• I lokalt mål fyra skall individen lära genom att lyssna och ha samtal med andra människor. Individen belyses genom andra, men ger upphov till tolkning av grupp då ordet ”kamrater” står i plural. Detta mål visar tydligt på en socialisation. • Gruppen pekas ut som en viktig faktor i lokalt mål fem där individen genom

gruppen ska lära sig relevansen av att kunna se kamraters tankar och reflektioner.

Språk

Den nya författaren (Nilsen, Kaj Berseth 1998, Tholin 2006 & Lundgren 1981) syns genomgående i alla lokala mål för Svenska A. I de nationella målen står det att eleven ”skall kunna” men i de lokala står det att eleven ska ”ha blivit bättre på” eller ”lärt dig mer”. Endast ett av de nio lokala målen är ett ”att kunna mål” (se bilaga 5). Alla lokala

mål är omformulerade och således inte alls direkt transformerade från den nationella kursplanen, dock kan vi finna synonymer och spår av de nationella målen. Till exempel står det i de lokala målen att eleven ska känna till tidigare epoker medan det i de nationella målen står känna till från olika tider (se bilaga 2 och 5).

Språkligt sett är de lokala kursmålen helt olika de nationella. Detta först och främst på ett övergripande plan då den lokala kursplanen har tagit bort ”skall kunna” och ersatt detta med ” ha blivit bättre på” och ”lärt dig mer”. På ett djupare plan är alla mål omformulerade och den nya författaren syns tydligt då många ord är annorlunda och många av de nationella målen är omformulerade till nya mål i den lokala. Dessutom har den nya författaren valt att lägga till två mål som inte går att finna i den nationella.

• Lokalt mål ett är kopplat till de nationella målen tre, sex och nio. Kopplingen till nationellt mål tre är att ”tillgodogöra sig det väsentliga i en text”. I nationellt mål sex är kopplingen ”saklitteratur” och ”litterära texter”. I nationellt mål nio finner vi skillnader då den lokala kursplanen har tagit bort ”ta ställning till” och lagt till ”information från personer”.

• Lokalt mål fyra är ett nykonstruerat mål som inte går att finna i dess helhet i de nationella. Dock ska det tilläggas att målets formulering strävar efter att eleven skall inhämta kunskap ifrån andra.

• Lokalt mål nio finns ej att finna i de nationella målen. Detta mål är tydligt konstruerat av en ny författare och riktar sig snarare till att arbeta ämnesövergripande än till själva ämnet.

Kunskapssyn

Den största skillnaden på kunskapssynen mellan de två arenorna är fraserna ”ska du ha blivit bättre på” kontra de nationella ”eleven skall kunna”. Skillnaden ligger i att de lokala målen förutsätter att eleven redan kan något som skall utvecklas. Det behöver nödvändigtvis inte betyda att eleven utvecklas så pass mycket att den faktiskt kan något. Eleven kanske endast är på god väg att nå målet. Ytterligare en skillnad är även att författaren/na till den lokala kursplanen har lagt till kunskap i form av tre nya mål (fyra, fem och nio) som inte går att återfinna i dess helhet bland de nationella. Dessa

mål handlar om att eleven ska bli bättre på att lära, lyssna och fungera i ett socialt samspel.

Svårigheten med att beskriva kunskapssynen mellan de två olika arenorna beror till största del på att de skiljer sig avsevärt i formuleringarna. De språkliga ändringar som är gjorda i den lokala kursplanen tyder även på att kunskapssynen är annorlunda. Precis som i det språkliga begreppet är det valet av att ta bort ”skall kunna” och ersatt detta med ”ha blivit bättre på” och ”lärt dig mer” som utgör den största

kunskapssynsskillnaden mellan arenorna. Likheterna finns i form av synonymer eller

andra ordval till exempel diskussion blir argumentation (Tholin 2006).

• I lokalt mål två hittar vi ”muntligt och skriftligt presentera eller berätta”. Likheten med mål två i de nationella kursmålen är ”tal och skrift förmedla”.

• Lokalt mål nio som strävar efter att nå kunskap genom ämnesöverskridande projekt, både individuellt som i grupp går inte att hitta i dess helhet från de nationella kursmålen och är således nykonstruerat.

Historiemedvetande

Till skillnad från Historia A har Svenska A inte historiemedvetande formulerat som ett verktyg för att nå målen i ämnet. Däremot kommer vi även här utgå ifrån de tre principerna konkretion, kontext och kontinuitet (Karlsson & Zander 2009) för att se om den enskilda individens behov att förstå då, nu och framtid även ges tillfälle i Svenska.

De tre principer (Karlsson & Zander 2009) vi använde oss av i tolkningen av

historiemedvetande uppfylldes i vissa mål men inte i andra. Endast fragment av de tre

principerna syntes i några av de lokala kursmålen. Detta innebär att

historiemedvetandet inte är tydligt i dessa mål då samtliga principer måste uppfyllas

för att ett historiemedvetandeperspektiv ska finnas. Endast två av målen uppfyllde dessa krav om vi antog att ämnesinnehållet erbjöd det.

• I lokalt mål tre finns kontinuitet med då samtliga tre tempusformer existerar.

Konkretion finns med då det hänvisas till individens egna upplevelser och kontext kan finnas beroende på vad ämnesinnehållet består av. Dock är det

• I lokalt mål sju finner vi konkretion då man analyserar och diskuterar och således använder man det egna minnet som verktyg. Kontinuitet kan finnas beroende på om individen utvecklar sin diskussion till ett personligt perspektiv. Detta är ingen garanti då det ej finns något ämnesinnehåll presenterat.

Idrott och hälsa A

Socialisation

De nationella kursmålen startar med rubriken ”mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs” och därefter ”eleven skall” (se bilaga 3). Däremot inleder de lokala kursmålen med ”mål att sträva mot”, därefter ”skolan skall i sin undervisning i idrott och hälsa sträva efter att eleven:” (se bilaga 6). De två olika arenorna visar på två olika sätt att belysa både grupp- och individperspektiv. De lokala kursmålen i Idrott och hälsa A är strävansmål där fem av åtta mål syftar både till individen och till gruppen. Vi fann att tre utav åtta lokala mål (ett, fyra och sju) tydligt riktar sig till både individ och grupp i sin beskrivning av målet. Då samtliga lokala mål startar med att skolan skall i undervisningen ge förutsättningar för att eleven skall nå målen, hänvisar kursmålen till en sekundärgrupp inför varje enskilt mål (Hassmén 2003).

• I lokalt mål ett är både individen och gruppen i fokus då individen ska försöka skaffa sig en positiv självbild och en social förmåga. Det är således ordet ”social” som hänvisar till gruppen då en individ måste interagera med andra för att vara social.

• I lokalt mål fyra kan vi tolka det som att ordet ”hälsa” beskrivs brett och vi kan därmed få in gruppen. Individen kan endast skapa en god kroppsuppfattning genom sin egen kropp därför är individen i fokus.

• Individen ska i lokalt mål fem själv välja och värdera olika former av fysisk aktivitet. Det är följaktligen endast individen som kommer till tals.

• I det sjunde lokala målet ska individen planera, genomföra och utvärdera fysisk aktivitet ensam och tillsammans med andra. Detta tyder på att både

Språk

De nya författarna syns genomgående då alla lokala mål är helt eller delvis omskrivna med synonymer eller med nya betydelser (Nilsen, Kaj Berseth 1998, Tholin 2006 &

Lundgren 1981). De lokala målen är nämnda som strävansmål, alltså inte mål att

uppnå. Detta är något som den nya författaren har valt att ändra då målen generellt sett är kopplade till de nationella kunskapsmålen. Författarna har även valt att ta ner antalet mål till åtta istället för de tio nationella kursmål som finns. Dock fann vi att det tionde nationella målet ”ha kunskap om och kunna tillämpa livräddande första hjälp” (se bilaga 3) saknas helt i de lokala kursmålen. Författarna till den lokala kursplanen har även valt att slå ihop några nationella mål antagligen för att reducera antalet mål

(Tholin 2006 & Lundgren 1981).

• Lokalt mål två kan kopplas till det andra nationella målet då formuleringarna liknar varandra. Ur det nationella målet: ”förmåga att värdera olika fysiska aktiviteter” och ”betydelse för hälsa” kontra det lokala: ”förstå värdet av fysiska aktiviteter” och ”samband med hälsa”.

• Det tredje lokala målet kan likställas med det tredje och femte nationella

målet. Till det tredje nationella målet finns likheten till att förstå hur den egna kroppen fungerar. Dock är ”arbete och vila” borttaget från de lokala målen. Kopplingen till det femte nationella målet är ”rörelseaktiviteter” kontra det lokala ”rörelseförmåga”.

• Det åttonde lokala målet kan kopplas till det första och nionde nationella målet då det står i det första nationella målet jämfört med det lokala: ”samband mellan hälsa, livsstil och miljö” kontra ”samspelet mellan människan, teknik och miljö”. Det nionde nationella målet skriver så här: ”kunna tillämpa ergonomiska kunskaper i olika arbetsmiljösammanhang” kontra lokalt, ”utvecklar kunskapen… arbetsplatser… utformas efter människans förutsättningar.”

Kunskapssyn

De största skillnaderna mellan de nationella och de lokala kursmålen är att de nationella målen är kunskaps mål, medan de lokala kursmålen är strävansmål. De

lokala författarna har valt att ta bort det sista nationella målet som behandlar att kunna tillämpa livräddande kunskaper. Andra kunskapsförändringar är i bruket av språket i formuleringarna av målen då vissa ord som författarna kan antas vilja använda som synonymer är av en helt annan betydelse och skapar en ny struktur och en annan

kunskapssyn (Tholin 2006). I det lokala mål ett står det att eleven ska sträva efter att

utveckla en positiv självbild och fysiska, psykiska och sociala förmåga. Vi härleder detta till det första nationella målet med orden hälsa, livsstil och miljö. Problemet är att det lokala målet kan vara nykonstruerat beroende på hur innebörden av hälsa, livsstil och miljö tolkas av läsaren.

• I det fjärde lokala målet hittar vi att eleven skall ha kunskap om vad som främjar god hälsa och vad som utvecklar en god kroppsuppfattning. Koppling kan göras till det andra nationella målet kring olika fysiska aktiviteters betydelse för hälsa. Dock är den sista delen i det lokala målet nykonstruerad.

• I det sjunde lokala kursmålet skall eleven utveckla förmågan att planera, genomföra och utvärdera fysiska aktiviteter på egen hand och tillsammans med andra. Detta kan härledas till det tredje nationella målet som säger att eleven skall kunna planera, genomföra och utvärdera ett personligt anpassat program för träning. Författarna i de lokala kursmålen har själva konstruerat den sista delen, ”tillsammans med andra”.

Historiemedvetande

Liksom i Svenska A är inte historiemedvetande ett uttalat begrepp i kursmålen. Liksom tidigare har vi utifrån de tre principerna konkretion, kontext och kontinuitet analyserat kursmålen (Karlsson & Zander 2009).

I tre av åtta lokala kursmål kan vi inte finna historiemedvetande. Däremot i de resterande fem målen kan historiemedvetande i sin helhet hittas. I det första lokala målet finner vi inga spår av de tre principerna. Dock kan tempusformen nu hittas vilket innebär att det är i nutid eleven ska utveckla kunskap.

• I lokalt mål sju hittar vi kontinuitet genom att planera (sedan), genomföra (nu) och utvärdera (då) finns. Vid definitionen av ”tillsammans med andra” kan

form av att nyttja minnet finns då utvärderingen ställer krav på att man minns det tidigare skeendet.

• I lokalt mål åtta kan vi finna en tydlig formulering av kontext då man utgår från flera helheter och perspektiv. Kontinuitet existerar då vi genom ordet samspel hittar tempusformen nu och genom orden anpassa och utformas hittar formen sedan. När något ska utformas och anpassas måste samspelet vara i dåtid, därav

kontinuitet. Konkretionen finns i den senare delen av formuleringen, när något

ska utformas och anpassas efter vissa förutsättningar måste minnet finnas.

Diskussion

Vi har valt att dela upp diskussionen i de olika koderna som använts sedan tidigare. Utifrån dessa diskuterar vi vad som finns kvar, vad som har ändrats och vad som är nytt i de olika ämnena Historia A, Svenska A samt Idrott och hälsa A. Varje ämne behandlas separat.

Historia A är komplext då få mål ska definiera hela kursen, både lokalt och nationellt. Utifrån socialisation märker vi att författaren vill att individen i form av ”du” befinner sig i mitten av ett timglass där ”du” utifrån ett mikroperspektiv (utifrån den egna individen) ska se större händelser, sammanhang, begrepp och så vidare, ur ett makroperspektiv (individen i ett större sammanhang). Samtliga mål är kunskapsmål, det vill säga att ”du” ska samla på dig tillräcklig kunskap för att dels nå målen men samtidigt se sin egen identitet för att kunna hantera kunskap efter skolan.

Vissa förskjutningar av målen har gjorts på lokal nivå i form av ordval som påvisar olika kunskapsnivåer där den lokala kursplanen är något förenklad jämfört med den nationella. Vi ställer oss frågande till varför de som konstruerat den lokala kursplanen har valt att ta bort det enda mål som preciserar elevens individuella tankar och erfarenheter. Klas-Göran Karlsson (2009) säger att historiemedvetande är ett centralt begrepp i gymnasieskolans kursplan i Historia A. Hur kan man då ta bort ett mål som tydliggör elevens egen identitet? Här hade det varit intressant att se vad den enskilda läraren väljer för ämnesinnehåll. Det kan vara så att läraren använder sig av

detta centrala begrepp. Men då det inte framgår i målen på lokal nivå kan vi bara göra ett antagande.

Det framgår dock fragment av historiemedvetande i de lokala målen men som vi tidigare har nämnt är de tolkningsbara. Detta skapar en förskjutning mellan de två olika arenorna då man på nationell nivå säger att individens erfarenheter genom begreppet historiemedvetande är centralt i kursen medan man på lokal nivå väljer att enbart fragmentisera begreppet och skapar en fri tolkning hos läsaren.

Kursen Svenska A på lokal nivå är inte lika tolkningsbar som Historia A. Alla målen innehåller ”efter avslutad kurs ska du”, detta visar på ett tydligt individperspektiv. Detta innebär att tolkningen på vad som ska ske i undervisningen är begränsad på grund av tydligheten. Däremot kan vi även här finna förskjutningar och tillagda mål.

Historiemedvetandet är inte uttalat men kan hittas genom tempusformerna, då, nu och

sedan. Trots att det inte står skrivet att detta begrepp existerar i den enskilda kursen visar författaren/na att kunskap ska skapas med elevens nuvarande erfarenheter men även kommande, vilket Nationalencyklopedin (2009) visar i sin definition av

historiemedvetande.

Det finns likheter mellan de nationella och lokala målen men författaren/na på den lokala nivån väljer att använda sig av både synonymer och ord med snarlik betydelse. Vi tolkar det som författarna har använt sig av ord som de tror är av vikt för själva målet, men orden per definition genom Nordstedts ordbok betyder något helt annat. Om då författarna har skapat omformuleringar i ett syfte att underlätta förståelsen för de enskilda målen kan detta innebära att förskjutningar skapas mellan de två olika arenorna. Det behöver nödvändigtvis inte innebära ett försök till förtydligande av de nationella målen utan snarare att ett nytt mål är konstruerat.

Idrott och hälsa A är det ämne som hänvisar mest till att lära från den sekundära

gruppen. Där ord som bland annat ”social förmåga” påvisar att just gruppen är viktig.

I Idrotten har författaren/na på lokal nivå tagit bort det tionde och sista nationella målet som behandlar livräddande hjälp. Att den lokala arenan har valt att utesluta livräddande kunskaper blir en moralisk paradox då de andra målen hänvisar till vikten av medmänniskorna.

Liksom i Svenska A är inte historiemedvetande ett uttalat begrepp i Idrott och hälsa A.

Historiemedvetande är en mental process där utvecklingen i ett specifikt område

kräver att människan orienterar sig i tid, erfarenheter och kunskaper. Även om de flesta mål använder sig av ordet utveckla behöver det inte nödvändigtvis innebära att man reflekterar över de egna erfarenheterna och kunskaperna sedan tidigare. Men som ordet utveckla säger blir något mer komplicerat och mer värdefullt, om utveckling sker. Komplicerat blir det i den form att man samlar på sig ny kunskap som ska bearbetas och få betydelse. Dock som vi har nämnt tidigare kan ordet utveckling innebära historiemedvetande i form av dåtida kunskap som ger relevans för nutidens krav och ger orientering för framtida mål.

En stor skillnad mellan de båda arenorna i just detta ämne är att de lokala målen är strävansmål medan de nationella är kunskapsmål. Ekberg (2009) nämner att en skillnad mellan arenorna är att den nationella kursplanen syftar främst till att eleven ska få en begreppslig utveckling och förståelse för hälsa och livsstil medan den lokala syftar till formaliserade idrotter och utveckling. Enskilda idrotter såsom fotboll, löpning, tennis och andra idrotter och utvecklingen i dessa sätts i fokus. Vi kan hålla med Ekberg om att skillnader finns mellan nationell och lokal nivå, både i form av total avsaknad av nationella formuleringar på lokal nivå men även förskjutningar genom nya formuleringar i kursmålen.

Vi ser även ett uttalat samarbete mellan individen och gruppen, både individ - individ och individ – grupp, det vill säga att individen lär genom eller med gruppen, som kan betyda, klassen, lärare, föräldrar och annan personal. Både i Lpo 94 och i Hassméns (2003) bok kan vi ta del av att individen påverkas av sekundärgrupper. Skolans uppgift är således att skapa positiva gruppmiljöer så att skolans riktlinjer om att skapa sociala medborgare uppfylls (Lpo 94). Detta syns tydligt i målen då beskrivningarna är tydliga i just detta syfte. Historiemedvetande kan hittas i alla ämnen, både i sin helhet men främst i delar av begreppet: konkretion, kontinuitet och kontext (Hermansson

Adler 2009). Endast i Historia A är historiemedvetande ett uttalat centralt begrepp.

I Idrott och hälsa A och i Svenska A har författarna valt att gå i en annan riktning genom att benämna målen som att sträva mot/bli bättre på, jämfört med de nationella

kunskapsmålen. Endast i Historia A har författarna närmat sig de nationella formuleringarna.

Alla tre ämnena har ett gemensamt drag i att innehållet i de lokala kursplanerna är helt eller delvis omformulerade från de nationella kursplanerna. I språket finner vi att de tre ämnena har författare som strävar efter att förtydliga/förenkla innebörden av målen. Ändringarna i de lokala kursplanerna överensstämmer inte alltid med den ursprungliga betydelsen från de nationella kursplanerna.

I Svenska A liksom i Historia A menar vi precis som Linde (2000) att man kan ställa sig frågande till hur ett skapande av en likvärdig utbildning ska gå till när en enskild skola tolkar genom egna författare och det skapas avvikelser från den nationella arenan. Den likvärdiga utbildningen som betonas i Lpo 94 handlar om att de nationella riktlinjer som råder måste följas. Vi anser att den skola vi har valt de lokala kursplanerna ifrån inte följer de riktlinjer som finns i frågan om likvärdig utbildning då mål har uteslutits eller ändrats i den grad att den ursprungliga betydelsen är borta. Vi anser liksom Tholin (2006) att man kan avfärda hela konstruktionen med lokala kursplaner då ändringar i de nationella målen är så pass stora och högst individuella att de är av skilda karaktär. Lundgren (1981) påtalar om vikten att samordna externa och interna processer. Här kan man se de externa processerna i de nationella kursmålen och de interna i de lokala kursmålen. Enligt vår undersökning är dessa ej samordnade och strävan efter att skapa en likvärdig utbildning blir således problematisk.

Vår undersökning kan inte ge en generell sanning då vi endast har tittat på en lokal kursplan i tre olika ämnen vilka alla är från samma skola. Vi vill dock lägga vikt vid att det vi har sett i vår analys i många anseenden liknar de resultat som både Linde (2000) och Tholin (2006) kommit fram till.

Konklusion

Syftet var att titta på vilka delar av den nationella kursplanen i Historia A, Svenska A och Idrott och hälsa A som överförs till den lokala, det vill säga, vad som finns kvar av de nationella målen i de lokala, vad som försvinner och vad som är nytt utifrån

läroplansteori, socialisation, språk, kunskapssyn och historiemedvetande samt försöka

transformeras ändras helt eller delvis så att betydelsen av specifika mål ändras. Det behövde inte nödvändigtvis vara så att de ändrades i sin helhet utan snarare att enstaka ord ersattes av synonymer eller ord med snarlik betydelse vilket i många fall gjorde att det blev ett nykonstruerat mål.

Begreppet historiemedvetande kom fram i alla ämnena trots att det bara är uttalat som ett viktigt begrepp i ämnet Historia.

Förslag på fortsatt forskning

Under arbetets gång har vi stött på ingångar som hade varit intressanta att titta närmare på. Dock har vi inte haft möjlighet i mån av plats att i detta arbete även titta på dessa alternativ. Observationer i realiseringsarenan där man har möjlighet att faktiskt se vad som används av det tranformerade materialet som står skrivet i de lokala kursplanerna. Det hade gett en tydligare bild om vad som finns kvar, vad som har ändrats och vad som är borttaget.

Ett annat alternativ till fortsatt forskning kan vara att göra intervjuer med lärare om vad de anser om lokala kursplaner. Anser de att det är en politisk nyck som skapar en orättvis skola som inte ger likvärdig bedömning landet över eller är de en hjälpande hand för lärare, elever och föräldrar?

Litteratur

Bernstein, Basil (2000[1996]). Pedagogy, symbolic control and identity: theory,

research, critique. Rev. ed Lanham, Md.: Rowman & Littlefield Publishers

Ekberg, Jan-Eric (2009). Mellan fysisk bildning och aktivering: en studie av ämnet

idrott och hälsa i skolår 9. Diss. Lund : Lunds universitet, 2009

Hassmén, Peter, Hassmén, Nathalie & Plate, Johan (2003). Idrottspsykologi. Stockholm: Natur och kultur

Hermansson Adler, Magnus (2004). Historieundervisningens byggstenar:

grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik. 1. uppl. Stockholm: Liber

Johansson, Bo (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen: undersökningsmetoder

och språklig utformning. 3. uppl. Uppsala: Kunskapsföretaget

Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.) (2009). Historien är nu: en introduktion

till historiedidaktiken. 2., [uppdaterade och bearbetade] uppl. Lund: Studentlitteratur

Linde, Göran (2006). Det ska ni veta!: en introduktion till läroplansteori. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Lindensjö, Bo & Lundgren, Ulf P. (2000). Utbildningsreformer och politisk styrning. Stockholm: HLS förl.

Lundgren, Ulf P. (1981). Att organisera omvärlden: en introduktion till läroplansteori. 2. tr. [i.e. 2. uppl.] Stockholm: LiberFörlag på uppdrag av Gymnasieutredningen

Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94: gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, den kommunala vuxenutbildningen, statens skolor för vuxna och vuxenutbildningen för utvecklingsstörda. (2006). Stockholm: Skolverket

Nationalencyklopedin. [Bd] 34, 2009. (2010). Malmö: Nationalencyklopedin

Nilsen, Kaj Berseth (red.) (1998). Att möta texten: litteraturteori och textanalys ur

fyra perspektiv. Lund: Studentlitteratur

Norstedts skandinaviska ordbok : [10.000 uppslagsord] / utarbetad av Birgitta

Lindgren ... ; utgiven i samarbete med Nordiska språksekretariatet och Svenska språknämnden. - 2001

Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund: