Skapa socialt nätverk hos äldre
Kan produktutveckling bidra till social förändring?
Create a social network for the elderly
Can the development of a product contribute to social
change?
Petra Kelemen
Uppsats 20 hp, Kandidatexamen Produktdesign, Kultur och samhälle, K3 VT 20
2
Sammanfattning
Idag lever vi i ett samhälle som drabbats av en ensamhetsepidemi där de värst drabbade är äldre människor över 60 år. Ensamheten påverkar oss människor mentalt och fysiskt, vilket kan vara en faktor som leder till en mer fortgående mental åldringsprocess men även en tidigare bortgång. Detta arbete syftar till att utforska hur en användarcentrerad designprocess kan bidra till att öka sociala nätverk hos äldre.
Studien bygger på litteratursökning, kvalitativa intervjuer och observationer med äldre över 65 år. För att avgöra vem som känner sig ensam gjordes en ’UCLA Loneliness Scale’ som vanligtvis används i forskningssyfte för att mäta ensamhet.
Designarbetet består av en förstudie (intervju, observation och autoetnografi) och designprocess, som innefattar kravspecifikation och idégenerering.
Arbetet resulterade i ett produktförslag i form av en brosch som bärs av användaren. Tanken är att den ska ge en känsla av tillhörighet vilket kommer minska känslan av ensamhet eller till och med förhindra förekomsten av ensamhet hos användaren. Produkten är avsedd för kommande generationer och utesluter inte digital utveckling. Nyckelord: äldre, ensamhet, socialt nätverk, tillhörighet, hälsa
Abstract
Today we live in a society affected by an epidemic of loneliness where the worst affected are older people over 60 years. Loneliness affects us people mentally and physically, which can be a factor that leads to a more progressive mental aging process but also earlier death. This work aims to explore how a user-centered design process can contribute to increase social networking amongst elderly people.
Research strategy involves literature search, qualitative interviews, and observations with the elderly over 65 years. Design work consists of survey methods (interview and observation) and design process, which includes requirements specification and idea generation. To determine who feels lonely, a 'UCLA Loneliness Scale' was made, which is commonly used in research studies to measure loneliness. Design work consists of research methods (interview, observation and autoetnography) and design process, which includes requirements specification and idea generation.
The work results in a product proposal in the form of a badge that is used as an accessory. This would give the user a sense of belonging and reduce the feeling of loneliness or prevent the feeling of loneliness. The product is intended for future generations and does not exclude digital development.
3
Innehåll
1 Inledning ... 4 1.1 Syfte………4 1.2 Frågeställning………..5 1.3 Avgränsningar………..5 1.4 Etiska ställningstagande………...5 1.5 Begrepp………...6 2 Teoretisk ramverk ... 7 2.1 Anvendarcentrerad design……….7 2.2 Ensamhet……….…82.2.1 Ensamhetens påverkan på hälsa……….….9
2.3 Socialt tillhörighet………..10
2.4 UCLA Lonelliness Scale………11
3 Metoder ... 12 3.1 Observation………13 3.2 Intervju………..13 3.3 Autoetnografi………14 3.4 Scenario……….14 3.5 Behovsanalys……….15 3.6 Idégenerering………15
4 Resultat och Analys ... 16
4.1 Resultat och analys av observationer………..16
4.2 Resultat och analys av intervjuer……….17
4.3 Resultat och analys av autoetnografi………18
4.4 Resultat och analys av scenario……….18
4.5 Resultat och analys av behovsanalys……….20
4.6 Resultat och analys av idégenerering………21
4.7 Prototyp………25
5 Slutsats ... 27
6 Diskussion ... 28
6.1 Vidare utveckling av studie 7 Källförteckning ... 29
8 Figurförteckning ... 31
4
1 Inledning
Trots all dagens kommunikationsverktyg och sociala medier som underlättar kontakten med andra människor så förekommer det att fler och fler människor känner sig ensamma. Det finns flertalet olika studier om ensamhet, dess orsaker och konsekvenser. Hilary Cottam, som är doktor i samhällsvetenskap och lärare vid UCL, har skrivit boken
Ageing well (2018) om sin egen forskning kring olika samhällsproblem i Storbritannien.
Cottam (ibid) undersökte olika åldersgrupper under tio års tid och kom fram till att äldre i stor del drabbas av ensamhet. Cottam (ibid) förklarar att ensamheten påverkar människor mentalt och fysiskt. Den kan vara en faktor som leder till både en mer fortgående mental åldringsprocess och tidigare bortgång (ibid). Svenska politiker har redan 1972 börjat att samarbeta med olika nationella institutioner för att skapa ett samhälle av oberoende individer. År 2015 kom dokumentären The Swedish theory of love (Gandini, 2016) ut. Den undersöker resultaten av den individbaserade politiken. Dokumentären (ibid) framställer konsekvenser av en sådan politik, som trots alla sina fördelar kan leda till motsatt resultat. Genom egen erfarenhet av arbete i hemtjänsten under fyra år bevittnade jag hur äldre var instängda i sina lägenheter och på grund av brist på socialt nätverk hade de ingen möjlighet till umgänge, vilket de strävade efter. På grund av dokumentären (Gandini, 2016) och mina egna erfarenheter i arbetet med äldre blev jag intresserad av att undersöka problemet utifrån produktdesign och genom användarcentrerad designprocess.
Tidigare forskning om den svenska ensamheten visar att, trots rykten om svenskarna som förhållandevis ensamma, är situation i andra europeiska länder ännu värre (Brülde och Fors, 2015). Detta betecknar att ensamhet är ett utbrett problem. Samma forskning visar att en tiondel av befolkningen känner sig ensamma och att 60 % av dem är äldre över 65 år (Brülde och Fors, 2015). Denna studie undersöker hur ett produktförslag kan bidra till skapandet av ett socialt nätverk men även hur det kan bidra till att minska ensamhet hos äldre. Allt detta inom användarcentrerad designområdet som har användaren i huvudfokus. Detta innebär att studien lägger lika stor vikt på designprocess som den gör på litteraturforskning.
1.1 Syfte
Detta arbete syftar till att utforska hur en användarcentrerad designprocess kan bidra till att öka socialt nätverk hos äldre och motverka upplevelsen av ensamhet. Tidigare studier inom området har först och främst fokuserat på medicinska lösningar. Denna studie vill undersöka om man genom design kan bidra till en förbättrad hälsa. Kunskapsbidraget är tänkt att visa på hur produktdesign och forskningsmetoder inom designprocess kan konkurrera med lösningar som skulle kunna ge en positiv påverkan inom problematiken.
5
Studiens primära syfte är att uppmuntra äldre till umgänge vilket skulle öka ett socialt nätverk hos dem. Sekundärt syftar studien till skapandet av en social tillhörighet bland de äldre.
Ytterligare kommer studien visa hur produktdesign kan bidra till sociala förändringar och dessutom förhindra försämring av hälsa. Detta genom användarcentrerad design och dess forskningsmetoder.
1.2 Frågeställning
Hur kan utvecklingen av en produkt minska ensamhet, och samtidigt bidra till en positiv påverkan på ett socialt liv hos äldre över 65 år?
1.3 Avgränsningar
Målgruppen smalnas av för att skapa en tydligare målbild för projektet. Fokus är riktad mot äldre (65 år och uppåt) som bor i Malmö och har litet eller inget socialt nätverk. Arbete tar inte hänsyn till kulturella skillnader i samhället (språk och religion).
Ett globalt problem med COVID-19 (WHO, 2020) viruset uppstod under forskningen vilket har haft stor påverkan på denna studie. Denna pandemis uppkomst och utveckling har försämrat och nästintill begränsat tillgången till målgruppen, varav genomförandet av arbetet har därför blivit limiterat. Å andra sidan blev problematiken mer aktuellt på grund av att det rekommenderas social distans under pandemin, vilket uppmuntrade mig ännu mer till att undersöka vikten av ett socialt liv.
1.4 Etiska ställningstagande
Flera moment av undersökningen berör deltagarnas privatliv samt hem och därför har det varit viktigt att visa respekt och inte vara för påträngande. Med andra ord, har det varit viktigt att deltagarna inte får intrycket av att de övervakas och spelas in i ett negativt sammanhang. Dessutom var det viktigt att utföra undersökningen på ett avslappnat sätt utan att deltagarna känner sig tvungna att säga eller göra något. Inga personliga uppgifter har samlats in och varje deltagare har erbjudits att välja ett fiktivt namn som slutligen används i studien. Det var obligatoriskt för deltagarna att underteckna förfrågan om deltagande i studien (bilaga 1) och GDPR-kontrakt.
6
1.5 Begrepp
Äldre människor - även om det inte är formellt definierat, i de flesta av världens länder, anses äldre personer de som är över 65 år (Kowal och Dowd, 2001). Dock, på grund av regionala olikheter, anser FN att äldre är de som är över 60 år (ibid). I denna studie kommer jag att utgå från Kowals och Dowds definition.
Socialt nätverk - individer som kan forma en större grupp kontakter kring en människa med vilka någon form av socialt utbyte kan förekomma (Bjerke och Conradi, 2006). Typer av sociala nätverk är beroende av ens värderingar samt normer och kan variera under en livstid (ibid). Förekomsten av ett socialt nätverk är inte åldersbegränsat på något sätt.
Social förändring - termen antyder någon förändring i ett socialt liv hos en individ och kan innebära positiv eller negativ förändring. Oftast pratas det om denna förändring efter graviditet eller vid makes död som betydelsefulla förändringar. Vissa förändringar kan vi påverka själva, men inte alla.
7
2 Teoretisk ramverk
Arbetet undersöker bestämd målgrupp och därför utgår forskningsområdet från användarcentrerad design. Detta innebär att huvudfokus ligger på målgruppens behov och kontexten de befinner sig i (Wikberg Nilsson et al, 2016:23 - 24). Emellertid ligger huvudroll i processen på designers som har för uppgift att ta beslut i vilka metoder som skulle användas för att få fram all information kring målgruppen i fokus (ibid). Teorin kring ensamhet och dess påverkan på äldre är avgörande för studien och därför tas hänsyn till hittills genomförda undersökningar i ämnet.
2.1 Användarcentrerad design
Användarcentrerad design (ACD), så som själva namnet antyder, är design fokuserad på användaren. I boken The design of everyday things (2013) placerar Donald A. Norman användaren mitt i designprocessen och ger designern uppgift att möjliggöra för användare att använda en produkt med minimalt behov av att lära sig hur. Norman anser att designa eller forma något är långt ifrån enkelt och behöver innehålla flera aspekter (ibid).
Teknologiutveckling har gjort det möjligt att göra saker snabbare. Nya produkter som kommer med många möjligheter medför ny stress och frustration (Norman, 2013). Vi utsätts dagligen för ny information, digitala verktyg, mobiler och olika artiklar som vi inte ens visste att vi behövde. Idag kan det för många vara svårt att föreställa sig ett liv utan dessa sociala verktyg. Det kan sägas att mänskligheten med all denna teknologi har bidragit till en förändring av förväntningar och krav som ställs på den enskilde individen, vilket nödvändigtvis inte är en dålig sak.
Norman (2013) skriver att teknologins paradox är att även om teknologin är till för att hjälpa och lösa ett problem så skapar den samtidigt nya. Därför kan ACD enligt Norman anses vara mer som en filosofi än en metodik (ibid). En öppen marknad och stor konkurrens tvingar en designer att skapa en konkurrenskraftig produkt. Den ska vara innovativ och enkel att använda och i slutändan ha bekvämt utseende (Norman, 2013). Det är inte längre tilltalande att marknadsföra en produkt som bara är funktionell eller estetiskt (ibid). Användaren förväntar sig goda resultat, varför designers mer och mer vänder sig till användningen av olika designprocesser under utvecklingen av slutliga produkter (ibid). Med tiden visade sig ett behov för mer användarorienterad design (ibid). Användare, även om de troligen inte känner till processen bakom att designa och skapa en produkt, blir mer och mer medvetna om att produkter verkligen kan vara funktionella och estetiskt tilltalande och kommer snart att upphöra att efterfråga de produkter som enligt dem inte uppfyller dessa krav (ibid). Användarcentrerad design kräver att designern analyserar och förutsäger hur användaren kommer att använda
8
produkten och sedan bekräfta dessa antaganden genom olika metoder i en designprocess (Norman, 2013).
Därför är det viktigt att tänka på vem slutanvändaren är och hur man inkluderar denne i designprocessen (Still och Crane, 2016, s.62). Det innebär att även om fokuset ligger på användaren så är det designern som spelar en viktig roll i hela processen (ibid). Litteraturen beskriver olika metoder som tydliggör kontexten användaren befinner sig i, det vill säga deras behov, önskningar och upplevelser (Wikberg Nilsson et al, 2016). Metoder såsom behovsanalys, intervjuer och observation leder till tidig synbar kunskap medan fokusgrupp, probes och workshop ger mer osynlig inblick av användarnas behov (ibid). Fundamentals of User-Centerd design (Still och Crane, 2016) handlar mycket om designers viktig roll i processen. Deras förslag är att designprocess genomförs enligt
RABBIT modell (figur 1) vilken visar att en designprocess inte är kontinuerlig och linjär
utan kan vara skiftande och itererande arbete.
Figur 1: RABBIT - processmodell för ACD
2.2 Ensamhet
Ensamhet är ett fenomen som väckte stort intresse mellan forskarna i psykologi för länge sedan. Kat Carlton intervjuade Dr. Stephanie Cacioppo, biträdande professor i psykiatri
9
och beteendeneurovetenskap, som förklarar fenomenet som individens sinnestillstånd (2019). Dr. Cacioppo beskriver att ensamhet kan upplevas på olika sätt hos varje person, särskilt vid olika stunder under olika omständigheter (ibid). Syftet med intervjun var att förklara hur människor svarar när de är ensamma på alla hjärtans dag, men slutsatsen kan dras till att det inte finns några regler och det är inte nödvändigt att bara äldre lider av ensamhet (ibid). Brülde och Fors (2015) förklarar i studien om den svenska ensamheten att fenomenet har två former, det vill säga social ensamhet och emotionell ensamhet. Social ensamhet anses förekomma då personer inte har något socialt nätverk medan emotionell ensamhet anses förekomma då personer är omgivna av människor men ändå saknar nära människorelationer (ibid). På liknande sätt, beskriver leg. psykologen Bennich (2017), att förekomsten av ensamhet kan uppstå oavsett om någon är omgiven av människor eller inte. Hon hävdar att anledningen till att individer isolerar sig kan vara frivillig och kan därmed ha positiva resultat men att känslan av ensamhet ändå kan uppstå (ibid).
2.2.1 Ensamhetens påverkan på hälsa
Slutligen kan konstateras att brist av ett socialt liv kan leda till att en individ upplever ensamhet. Men hur påverkas hälsan av detta? A Model of Loneliness in Older Adults är en studie som undersökte hur ensamhet kan påverka hälsan men även hur hälsotillstånd bidrar till uppkomst av ensamhet (Feets et al, 1999). Studien undersökte hur olika faktorer, såsom ångest, kognition, besök, telefonsamtal och ålder, kan påverka psykiskt tillstånd och därefter leda till ensamhet men också tvärtom (ibid).
10
Resultaten visade en betydlig koppling (figur 2) mellan hälsotillstånd och ensamhet, det vill säga att den ena kan leda till den andra (ibid). Samma studie bekräftar också att ju äldre människor är desto högre grad av ensamhet förekommer (ibid). Studien drar slutsatsen att tidigare forskningar visar på hur stor betydelse det är av vem som har kontakt med de äldre, medan nyare forskningar betonar att det viktigaste är att uppnå en kontakt med de äldre (ibid).
2.3 Socialt tillhörighet
Abraham H. Maslow, en amerikansk psykolog mest känd för undersökningar kring motivation hos
människor, beskrev en
behörighetshierarki som han tyckte var medfödd hos varje människa och som styrde ens beteende (2015). Dessa behov framställde han som en pyramid (figur 3) baserad på fysiologiska behov, följt av säkerhetsbehov, sociala behov (tillhörighet och kärlek), behov av uppskattning och överst, behovet av självförverkligande (ibid).
Pyramiden beskriver väl förhållandena Figur 3: Maslows behovspyramid mellan behov. Enligt Maslow, uppfylls inte behov i den övre delen av pyramiden förrän behoven i den nedre delen uppfyllts (ibid). Således, till exempel, kommer inte någon som är hungrig att längta efter kärlek eller ha ett behov av uppskattning från andra människor (ibid). En sådan slutsats följer också den evolutionspsykologiska logiken (ibid). Att uppfylla grundläggande biologiska behov (såväl som säkerhetsbehov) är avgörande för överlevnad, och därför är uppfyllelsen av behoven som inte är nödvändiga för överlevnad, sekundära (ibid). Efter att de rent fysiologiska behoven och behovet av trygghet och säkerhet är tillfredsställda följer behovet av kärlek och gemenskap. På denna nivå blir det viktigt med mellanmänskliga relationer (Maslow, 2015). Vänskap och familj är exempel på viktiga relationer (ibid). Maslow klargör att alla människor har behov av att känna tillhörighet och acceptans i en social grupp (ibid). Gruppen kan vara stor eller liten och det kan handla om exempelvis sportklubbar som kompisgrupper eller även att känna sig som en del av en familj (ibid).
11
2.4 UCLA Loneliness Scale
Det är fastställt att ensamhet är ett växande problem och därför var det nödvändigt att utveckla en lämplig metod som visar existensen av ensamhet respektive mäta graden av fenomenet hos en individ. För detta ändamål formade forskarna från USA ’UCLA Loneliness Scale’ (Russell, 1996). År 1978 blev den första versionen av skalan sammansatt och under tiden blev den redigerad två gånger (ibid). Skalan består av 20 påstående såsom Hur ofta känner du att det finns någon du kan vända dig till? och ska besvaras med ett av fyra erbjudna svar: aldrig, ibland, ofta, eller alltid (bilaga 3). Varje svar är poänggivande och resultatvärdet ligger mellan lågt, 0 och högt, 60 poäng. Det slutliga resultatet ger information angående i vilken grad någon känner ensamhet, varav högre poängvärde indikerar större ensamhet.
12
3 Metoder
Figur 4: Grafisk bild av metodval
Vid valet av metoder för förstudien samlades först generell information kring ensamhet och vilka konsekvenser som kan förekomma hos målgruppen. Med andra ord, förstudien visar att ensamhet kan försämra hälsan och tvärtom.Dessutom är syftet med studien att mer detaljerat undersöka det övergripande sammanhang där äldre befinner sig. Forskningsmetodiken omfattar därför de kvalitativa metoderna observation och intervju som kan stå i motsatsen till varandra men också komplettera varandra (Denscombe, 2018). På det sättet bidrar kombinationen av metoderna till djupare förståelse om målgruppens beteende och redogör för om de känner sig ensamma och på vilket sätt de försöker bekämpa sin ensamhet. På grund av uppkomsten av COVID-19 pandemin i samhället under skrivandet av studien var det svårt att nå målgruppen. Därför kommer forskningsmetodiken att utgå ifrån autoetnografi som anses som den första metod som genomfördes. Dessa metoder kommer att resultera i ett scenario och en tabell. Vidare utfördes designprocess som består av behovsanalys, idégenerering, skiss och konceptutveckling. Därefter kommer ett produktförslag att erbjudas.
13
Resultaten från alla metoder kommer att presenteras och analyseras i kapitlet 4 Resultat
och analys.
Frågeformulär för deltagande i undersökningen delades ut privat till bekanta för att hitta respondenter. Totalt tre respondenter gav samtycke för att delta i studien och utförandet av undersökningen. Varje respondent valde ett fiktivt namn och ska vara presenterad under det. Deltagande var frivilligt och dokumenterades med ljudinspelning och mina egna anteckningar.
3.1 Observation
Observation är en mycket användbar metod i ACD process. Metoden innebär att målgruppens deltagare observeras i syfte för att undersöka kontexten dem befinner sig i (Wikberg Nilsson et al, 2016). Detta kan leda till förståelse för deras behov och problematik i specifika situationer (ibid). Metoden är givande eftersom den enskilda människan oftast inte är medveten om sina egna handlingar som är för andra enkelt observerbara (Denscombe, 2018). Metoden är därför lönsam för att den lämnar utrymme för utveckling av resultat. Genomförande av metoden skede i respondenternas hem under intervjun. Tiden för metodgenomförande bestämdes enligt överenskommelse med dem och varade ungefär 90 minuter. Det var viktigt att deltagaren kände sig avslappnad samt upplevde att undersökningen inte var ett intrång i deras privata sfär. Fokuset var att observera om de upprepar vissa handlingar som de utför samt om det finns föremål eller detaljer som kan visa på vilka intressen de har (t ex TV, radio, korsord etc). Först blev de ombedda att visa mig runt i lägenheten. Vidare observerades på vilket sätt de reagerar på vissa frågor angående ensamhet. På samma sätt observerades hur de reagerar på okänt sällskap. Därför observerade jag noggrant hur de reagerade på mitt sällskap i deras hem.
3.2 Intervju
Enligt Descombe (2018) är intervju en forskningsmetod som involverarar människor för att få fram deras åsikter och upplevelser. Semistrukturerade intervjuer ansågs vara en tillämplig metod för arbetet. Detta skulle ta fram målgruppens upplevelser, åsikter och attityder kring ensamhet i olika situationer. Det innebär att nya frågor kan dyka upp under intervjun och kan ställas för att öppna till diskussion och ge mer information (Descombe, 2018).
Vid utformningen av intervjufrågorna användes öppna frågor för att få deltagarna att ge ett mer beskrivande svar om deras vardagliga rutiner och känslor (bilaga 4). Metoden inleds med förklaring av arbetet och rättigheter kring GDPR. Under intervjun undviks
14
frågor med ja/nej svar. Intervjun hade som syfte att undersöka den fysiska- och emotionella aspekten.
De första fem frågorna var orienterade mot det fysiska. Deltagarna ombads att beskriva sin vardag, vardagliga rutiner och om de behöver utomstående hjälp för utförande av vissa uppgifter. De frågades även om de kan hantera digitala verktyg. Efter detta ombads de svara på UCLA Loneliness Scale för att få fram i vilken grad de upplever ensamhet (se bilaga 3). I slutet visades tre bilder för deltagarna för att få fram deras känsloreaktion och för att undersöka om de kan identifiera sig med någon från bilderna (se bilaga 4). Metoden genomfördes under 60 – 90 minuter hos varje deltagare.
3.3 Autoetnografi
Autoetnografi är en kvalitativ forskningsmetod som introducerar personlig erfarenhet som en metodisk resurs (Brigg och Bleiker, 2010). Enligt de mest inflytelserika autoetnograferna definieras autoetnografi som en forskningsmetod som använder beskrivning och systematisk analys av personligaupplevelser med syftet att förstå den kulturella aspekten (Ellis et al, 2013). I enlighet med detta anses autoetnografi som en metod som erkänner författarens upplevelse som en ytterligare informationskälla (ibid). Det motsatta alternativet är antagandet att det inte finns (ibid).
Under fyra år på arbetet inom hemtjänsten upplevde jag många känslomässiga beteenden hemma hos flertalet äldre. Ett upprepat mönster i deras beteende, uppmuntrade mig att undersöka problemet djupare. Jag kunde inte bortse från all min erfarenhet och tyckte det var mycket användbart för arbetet. Fokuset var att undersöka vad de äldre gjorde då jag kom in i deras hem. Ytterligare uppmärksammade jag samtalen med dem. Det var intressant att se vilka ämnen de själva valde att prata om.
3.4 Scenario
Scenario visar ”en historia om användaren i en specifik situation” (Wikberg Nilsson et al, 2016:141). Detta skulle öka förståelse kring målgruppens vardagliga rutiner och beteende (ibid). Syftet att använda metoden är att kartlägga deltagarnas vardag. Detta skulle avslöja situationer och omständigheter då deltagarna känner sig ensamma, vilket i sin tur skulle visualisera vilka delar av dagen som är mest kritiska gällande ensamhet och när det finns ett behov för socialisering. Scenario byggs på deltagarnas svar från intervjun och egna observationer (även dem från autoetnografi). Metoden kommer ytterligare visualiseras med en tabell för att summera och specificera under vilka delar av dagen som deltagarna är mest ensamma. Tabellen redovisar även vilka delar av dagen de känner sig mer eller mindre ensamma.
15
3.5 Behovsanalys
Behovsanalys är en metod som klargör vad problemet hos målgruppen är i syfte att kunna utveckla lösningen (Wikberg Nilsson et al, 2016:97). Metoden är viktigt eftersom ”Behov är ofta mer långlivade än lösningar: en lösning kan behöva uppdateras gällande
teknikinnehåll eller materialval etc. medan behovet kvarstår”(ibid).
Metoden kommer att överväga alla resultat från tidigare gjorda metoder (intervju och observation) och redogöra vad målgruppens behov är. Detta för att idégenerering skulle kunna utföras.
Figur 5: Behovsanalys
3.6 Idégenerering
Metoden används för att framställa många idéer för att på så sätt öppna till flertalet olika och möjliga lösningsvägar (Wikberg Nilsson et al, 2016:125). Den genomförs utan begränsningar i någon form (ibid). Metoden användas vanligtvis efter att ett problem har upptäckts men är användbar under hela processen (Boeijen et al, 2018). Formen som används i arbetet är en kombination av mindmap och skiss.
16
4 Resultat och Analys
Metoder utfördes med tre deltagare som tillhör målgruppen. I studien kallas de ”Christina” (66), ”Annika” (74) och ”Erik” (68).
4.1 Resultat och analys av observationer
”Christina” är pensionerad kvinna som har bott ensam i över 19 år. Hon är skild och har en vuxen son. Hennes lägenhet är väldigt ren, speciellt köket. Det fanns inga synliga matvaror i köket vilket var oväntat och tolkades som att hon inte vill ha sällskap i hemmet. I resten av lägenhet fanns fina möbler med lite inredningsdetaljer. Till exempel fanns det bara en bild på en hylla och det var en bild på henne själv. Det fanns inga synliga föremål som skulle indikera att hon har en hobby. Hon verkade vara en mycket trevlig och snäll person men höll avstånd gentemot mig.
”Annika” är en pensionerad kvinna som har bott ensam i 5 år. Hon är änka och har inga barn. Hennes lägenhet är trång med många föremål överallt. Föremålen var dammiga och intrycket var att hon är knuten till många av dem. Hon stickar och visar gärna strumpor som hon stickade just då. Enligt henne är dem lika bekväma som tofflor. Annika är väldigt pratsam och bjuder på fika. Hon tog min hand och visade runt mig i lägenheten, även balkongen då det är hennes speciella hörna där hon trivs som mest. Innan intervjun berättade hon utförligt om hennes nuvarande situation angående hennes avlidne make, sjukdomar och sorg såsom att hon inte har barn. Det var uppenbart att hon gillar att ha sällskap i hemmet.
”Erik” är en pensionerad man som har bott ensam i 3 år. Han är änkling och talar fortfarande om sin avlidna hustru med en tår i ögat. Hennes och deras delade bilder finns överallt. Lägenheten är ganska smutsig och han förklarar att han inte bryr sig om det. ”Det var alltid min hustru som tog hand om allt, förstår du?” säger han. Han är väldigt pratsam och tittar ofta mot fönstret. Han berättar att han blev väldigt sjuk nyligen och har hjälp av hemtjänst varje dag. Förutom lappar från spelbutik så finns det inget som skulle avslöja någon hobby.
Oavsett vad samtalet med deltagarna handlade om så var det oundvikligt att märka deras tårfyllda ögon. Detta spred ett tydligt budskap om att de känner sig ensamma. Även närmare titt på deras olika livsstil visade inga skillnader angående ensamhet och hur de upplevde den.
17
4.2 Resultat och analys av intervjuer
”Christina” är mycket flexibelt i sin vardag och vill inte ha förpliktelser. Att ta sig ut från lägenheten och umgås leder till krampar och ont i kroppen. Vissa dagar mår hon bra men ofta inte. Hon blir även påverkad av vädret, varav hon ofta spenderar tiden ensam. Hon har inte en nära relation med sin son och ber grannar om hjälp vid behov. Hon använder mobilen och surfplattan dagligen och har inga problem kring detta. Även om problem uppstår så vänder hon sig alltid till grannar först. Enligt UCLA Loneliness Scale är hennes betyg 48.
I varje svar hon gav, framkom det att hon är ensam som person men på direkt fråga svarar hon att hon inte är så ensam. Då ”Christina” tittade på de två första bilderna hade hon tårar i ögonen. Hon identifierade sig med bild A och erkände att hon ofta känner sig så. Bild B rörde henne och hennes ögon smalnade. Väldigt tyst sa hon att hon saknar allt som kommer med en familj runt bordet, skratt och gräl. Med bild C började hon skratta och förklarade att det var länge sedan hon gick på Malmöfestivalen. Så som hon berättar så är det för mycket folk för henne.
”Annika” har inga förpliktelser i sin vardag som är av stor betydelse. Hon är beroende av hemtjänst på grund av hennes sjukdom. Det som gör henne lyckligast är när hennes väninnor tar henne ut eller kommer hem till henne. Hon gillar att spendera tid utomhus. Hemtjänstpersonalen hjälper henne med medicin, inköp och städning. Men, enligt henne, så vill inte hon störa dem. ”Det finns säkert människor som behöver hjälp mer än
vad jag gör!” säger ”Annika”. Hon kan inte mycket om surfplattor eller datorer men är
väldigt aktiv i användning av mobilen. Hennes betyg från UCLA Loneliness Scale 46. På frågan om hon känner sig ensam svarar hon att hon inte gör det men att hon saknar umgänge med vänner och familj. Bild A väckte inga känslor hos henne och berättade bara att den är fin och saknar lite färg. Bild B gjorde henne lite ledsen eftersom hon alltid ville ha en stor familj men aldrig fick det. Bild C piggade upp henne och hon berättade att tack vare hennes väninnor besöker hon Malmöfestivalen varje år, fast på dagen. ”Erik” blev har blivit beroende av hemtjänstpersonal under de senaste 10 månaderna. Angående dagliga rutiner säger han att han har serier på Tv:n som han måste titta på och skrattar. Han är mycket avslappnad och pratar gärna om allt. Så som han förklarar så finns det inget behov att någon hjälper honom. Men eftersom han har svimmat några gånger ute på gatan då han var ensam måste någon följa med honom. Om vädret tillåter, går han ut och sätter sig på rollatorn. Han känner många i området och får vid behov hjälp av dem. Mobilen är alltid vid hans sida men det är en gammal modell. UCLA Loneliness Scale gav betyg 50.
På frågan om han känner sig ensam säger han: ”…ja, jag har två systrar. De bor uppe i
Stockholm. Men, det var ändå länge sedan vi pratade, förstår du? Det är...mmm, men kanske ibland.” Bild A gjorde ingen påverkan på honom och han tyckte inte om den.
18
Enligt ”Erik” så är det en väldigt ledsen bild. Bild B öppnade honom och han började prata om hans liv då hans hustru levde. De kunde inte få barn men hade ett rikt socialt liv. På bild C skakar han på handen. Malmöfestivalen är inte hans grej och den saknar han inte. Deltagarnas dagliga rutiner baseras mest på matinköp, läkarbesök och besök på apoteket. Alla förklarade att ibland saknar de en anledning för att ta sig ut. Det som framkom tydligast är att känslor av ensamhet dyker oftare upp under dåliga dagar. Väder, hälsotillstånd eller bemötandet från andra människor kan påverka deras dag och även försämra den, och med detta även deras möjlighet till umgänge. Å ena sidan är det klart synbart att de strävar efter sällskap och å andra sidan skulle det vara på deras villkor beroende på deras humör. Alla använder mobilen och endast en av dem använder en surfplatta.
4.3 Resultat och analys av autoetnografi
En återkommande faktor hos mer än hälften av de äldre var tystnad. Då jag kom in i deras lägenhet kunde jag endast höra hur klockan slår. Kvinnorna satt ofta vid fönstret och tittade ut medan männen i stor utsträckning tittade på tv. Nästan alla samtal jag hade med dem handlade om deras minnen av det förflutna. Ibland var det dåliga minnen men oftast vackra. Inte en enda konversation gick utan att de nämnde någon av deras anhöriga eller vänner. Alla hade sina mobiler bredvid sig och var noggranna med att ljudet var på. Det var viktigt för dem att kunna höra om mobilen ringer. Jag kan göra en generell slutsats att den förväntan håller dom i gång.
I motsatsen till de som strävade efter sällskap var äldre med så stort socialt nätverk att de behövde avböja umgänge. De hade alltid ett leende på läpparna och var beredda att prata och skoja om allt möjligt. Jämfört med varandra så märker jag att människor med större socialt nätverk är mer rörligare, livligare och ser piggare ut.
4.4 Resultat och analys av scenario
Sammanfattande resultat från intervjuer, observationer och autoetnografi visar att ingen av deltagarna har något större ansvar över något och deras vardag består av grundläggande rutiner såsom äta, sova eller titta på tv. Den enda skillnaden dem emellan är tiden de utför dessa handlingar. Scenario syftar därför mot att visa de mest upprepade handlingarna, det vill säga deltagarnas varande i sovrummet, köket och framför tv:n. Av alla tre deltagarna är det mest ”Christina” som spenderar mycket mer tid i lägenheten. Därför valde jag att visualisera hennes vanlig dag i scenario (se figur 6).
19
Hennes rutiner på förmiddag är att hon stiger upp runt kl. 10, äter och sedan tittar på tv. Samma rutiner gäller även på eftermiddagen. Därför var det viktigt att visualisera behovet för umgänge samt att det finns tid för det.
Figur 6: Scenario – vardagliga rutiner
Tabellen (se Figur 7) sammanfattar tider under dagen då deltagarna känner ensamhet i större eller mindre grad. Prickar är satta i tre färger som avgör grader av ensamhet: gul färg innebär liten känsla av ensamhet, orange innebär högre och röd den högsta kännslan av ensamhet. Det som framkommer är att det finns stort behov för umgänge mellan kl 12 till 18. I början och slutet av dagen ville de ha lugn och ro och visar ingen vilja att förändra sina rutiner.
20
Figur 7: Tabell – stunder av ensamhet
4.5 Resultat och analys av behovsanalys
Genomförd undersökning resulterade i följande behov hos deltagarna angående ensamhet:
- social tillhörighet
- socialt nätverk - kontakt
- begränsad tillgänglighet.
- socialt tillhörighet – tidigare forskning (Maslow, 2015) och även arbetets genomförda metoder framställer att människor har ett behov av att känna tillhörighet. Det kan innebära tillhörighet till en familj eller en grupp med fokus på sociala relationer. På det sättet har människor en känsla av att det alltid finns någon som de kan vända sig till. Relationer behöver inte vara nära och täta för att känslan ska finnas. Om sådana känslor skulle finnas då skulle problemet med ensamhet minska. Undersökningen visade att dem som tillhör någon form av sociala grupper är mer glada och pigga.
- socialt nätverk – innebär att det finns människor runt om kring som är tillgängliga för umgänge. Socialt nätverk kan utvecklas utifrån tillhörande till en grupp och därmed minska ensamhet. Deltagarna berättade ganska direkt att de saknar människor som brukade vara runt dem men av någon anledning inte är det längre.
- kontakt – är också något som framkommer från ovan två nämnda begrepp. När det finns något form av social tillhörighet eller nätverk då innebär det potentiell kontakt med
21
dem. Metodgenomförande visade att deltagarna strävar efter någon form av kontakt med andra människor.
- begränsad tillgänglighet – ett av de viktigaste resultaten är att även om deltagarna berättar att de känner ensamhet så är de inte tillgängliga för umgänge hela tiden. Med andra ord, deltagarna vill bestämma med vem och när de ska umgås. Det var en viktig upptäckt som bestämde riktningen för vidare idégenerering.
Vidareidégenerering kommer att ta hänsyn till alla dessa faktum.
4.6 Resultat och analys av idégenerering
Idégenerering började med på vilka krav som måste uppfyllas. Därför gjorde jag en mindmap igen med slutliga behov (Figur 8). Produkten skulle ge en social tillhörighet för att öka socialt nätverk och signalera tillgänglighet. Samtidigt bör produkten inte ytterligare belasta användaren, psykiskt eller fysiskt.
22
Vidare idégenerering snurrade kring idéer som skulle på något sätt uppfylla användarnas behov (Figur 9).
Figur 9:Idégenerering 2
23
Som slutligt koncept fastnade jag vid idéen om en brosch. Broschen skulle ge användarna en känsla som att de är en del av en kedja som skulle vidare öppna möjlighet för samtal eller umgänge (Figur 10).
Broschen skulle bäras på kläder eller hängas runt halsen, på rollator eller annat (Figur 11). Tanken är att äldre som har ett behov av att skapa ett socialt nätverk kan bära den och på det sättet kommunicera tillhörande till en viss grupp. Idé med ringar symboliserar en kedja med många länkar som sammanslog till en helhet. Att känna sig som en länk i kedjan betraktas som ett sätt att ge en känsla av säkerhet och tillhörighet. Idén var intressant eftersom den öppnar möjlighet för kontaktskapande och utökning av ett socialt nätverk.
Figur 11: Bild av brosch på användare Figur 12: Brosch prototyp
Produktkoncept innebär att broschen har en knapp i mitten som kan tryckas och då lyser upp ringen runt knappen (Figur 12). Ljusringen skulle meddela att användaren är tillgänglig för umgänge. På det sättet uppfylles behovet om att ge användaren utrymme att välja när denne kommer att använda produkten.
24
I nästa fas fokuserade jag på hur broschen kan fästas på kläder. Användningen av en broschnål uteslöts av flera skäl: den kan skada användaren, kläder kan gå sönder och det är svårt för de äldre att böja fingrarna. Tanken är att broschen kan sättas på lätt.
Figur 13: Baksidan av broschen – idégenerering av spänne
Idéen för baksidan av broschen är att sätta ett rakt eller böjt spänne (Figur 13 och 14).
Figur 14: Prototypen av spänne 1
Eftersom rakt spänne inte skulle hålla broschen fast (d v s broschen kan lätt falla) så gick jag vidare med idéen om böjt spänne. Slutlig idé är lite böjt spänne så att broschen sitter rakt på kläder och trycker inte på användarens kropp (Figur 15).
25
Figur 15: Prototypen av spänne 2
4.7 Prototyp
Figur 16: Prototyp 1
Det slutgiltiga konceptet innebär en brosch i diameter 4 cm. Brosch består av en knapp i mitten, mellanrum som lyser och en yttre ring (Figur 16). Användaren kan trycka på knappen för att mellanrummet ska lysa upp. Detta i sin tur kommunicerar att användaren är tillgänglig för umgänge och själva bärandet innebär att hen tillhör en grupp.
26
Figur 17: Prototyp 2 - grafik Figur 18: Prototypen på användaren
Broschen är avsedd för äldre som vill bära den på ett synligt ställe samt skapa ett socialt nätverk. De slutliga färgerna som väljs är gult och grönt (Figur 17). Tanken är att välja lugnande färger så att den inte stör (så som röd färg skulle). Brickan kommer ha en batterilåda på baksidan. Produkten är avsedd för äldre och kommer kunna köpas i hjälpmedelsaffären. Den består inte av högteknologi och kan bäras i sol och regn.
27
5 Slutsats
Studiens huvudfråga är Hur kan utvecklingen av en produkt minska ensamhet, och
samtidigt bidra till en positiv påverkan på ett socialt liv hos äldre över 65 år?
Förstudie och användarcentrerad designprocess resulterade i ett produktkoncept (se Figur 18), en brosch som lyser. Vid användning av broschen på kläder (eller något annat synligt ställe) skickar broschen ett meddelande att användaren tillhör en viss grupp. Med detta uppfylls kraven av tillhörande samtidigt öppnas möjligheter för skapande av nya kontakter, vilket vidare uppfyller studiens syfte att skapa ett socialt nätverk genom produktutveckling. Användaren väljer själv när hen ska använda produkten, vilket uppfyller kravet för begränsad tillgänglighet. Under utformning av broschen försökte jag vara genusneutral.
På grund av pandemin var tillgång till deltagarna begränsad och därför gjordes ingen värdering av slutlig produkt. Istället utförde jag några telefonsamtal med äldre inom målgruppens ramar och presenterade konceptet. Alla hade positiva reaktioner och undrade om broschen skulle ha flera funktioner. Den enda saken de undrade över var om broschen skulle ersätta larmklocka som dem flesta bar på handleden.
Det skulle bli intressant att utföra värdering genom observationer och scenario för att kunna utvärdera effekten av lösningen.
28
6 Diskussion
Kvaliteten på sociala relationer kan säkert leda till större eller mindre känsla av tillfredsställelse för varje person. Med sociala relationer som fyller oss med glädje lyckas människor tillfredsställa grundläggande sociala behov och behov av intimitet. Det gör människor uppfyllda, nöjda och påverkar därmed deras beteende i förhållande till andra. Vi lever i en tid då många försöker hitta ett sätt att leva bättre och längre på. Det kan vara förvirrande med tanke på hur många äldre som känner sig ensamma. Även om dessa två påstående motsäger varandra i arbetet, var syftet inte att undersöka varför de upplever ensamhet. Arbetet syftar till att undersöka och även bidra till social förbättring genom produktdesign.
Tyvärr så inträffade en pandemi med COVID-19 viruset redan i början av arbetet, vilket begränsade tillgängligheten till fler deltagare. Trots detta, skapades förståelse av problemet och resulterade i en lösning, en produkt för att förhindra och minska känslan av ensamhet hos äldre personer.
6.1 Vidare utveckling av studie
Det finns många studier kring ensamhet dock mest med utgång i det psykologiska. Ensamhet framträder oftast utifrån flera anledningar och därför är det svårt att prata om bara en lösning. Det skulle bli spännande att se hur samma typ av produkt kan utvecklas fast i en annan kultur. Det är allmänt känt att olika kulturer har olika stilar (i många kulturer är det vanligt att bo i större familjer) och därför skulle inte skapelse av ett socialt nätverk prioriteras i dessa kulturer.
Å andra sidan finns det stort utrymme för digital utveckling av produkten. Det vill säga att själva produkten skulle kunna ha flera digitala funktioner.
29
7 Källförteckning
Tryckta källor:
Cottam, Hilary (2018) Radical Help - how we can remake the relationship between us and
revolutionize the welfare state. London, UK: Virago Press
Denscombe, Martyn (2018) Forskningshandboken. Lund: Studentlitteratur, AB Maslow, Abraham H. (2015) A theory of human motivation. BN, Publishing Norman, Don (2013) The design of everyday things. New York, NY: Basic Books
Van Boeijen, A.G.C., Daalhuizen J.J., Zijlstra J.J.M. och van der Schoor, R.S.A. (2013) Delft Design Guide. Amsterdam: BIS Publisher
Wikberg Nilsson, Å., Ericson, Å. och Törlind, P. (2016) Design: process och metod. Lund: Studentlitteratur AB
Digitala källor:
Bennich, Anna (2017) Ensamhet – leva ensam – inga eller få vänner. Hämtad den 2020-01-22 från https://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/relationer/ensamhet Bjerke, S. och Conradi, C. (2006) Sociala Nätverk – värdeskapande och mekanismer. Hämtad den 2020-03-20 från
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1342915&fileOId= 2434421
Brigg, Morgan och Bleiker, Roland (2010) Autoethnographic International Relations:
exploring the self as a source of knowledge. Hämtad den 2020-03-27 från
https://search-proquest-com.proxy.mau.se/docview/894007789?accountid=12249 Brülde, Bengt och Fors, Filip (2015) Den svenska ensamheten: Om hur olika former av
ensamhet påverkar vårt välbefinnande. Hämtad den 2020-02-12 från
https://som.gu.se/digitalAssets/1534/1534422_den-svenska-ensamheten.pdf
Carlton, Kat (2019) What is loneliness? Hämtad den 2020-03-10 från https://www.uchicagomedicine.org/forefront/health-and-wellness-articles/what-is-loneliness
30
Fees, Bronwyn S., Martin, Peter och Poon, Leonard W. (1999) A Model of Loneliness in
Older Adults. Hämtad den 2020-02-25 från
https://academic.oup.com/psychsocgerontology/article/54B/4/P231/693063 Gandini, E. (2016) The Swedish Theory of Love. Hämtad den 2020-01-30 från
https://www.youtube.com/watch?v=CfyKYeaZcIM
Jones, Dee A., Victor, Christina R. och Vetter, Norman J. (1985) The problem of loneliness
in the elderly in the community: characteristics of those who are lonely, and the factors related to loneliness. Hämtad den 2020-02-14 från https://www-ncbi-nlm-nih-gov.proxy.mau.se/pmc/articles/PMC1959959/pdf/jroyalcgprac00159-0023.pdf
Kowal, Paul och Dowd, J Edward (2001) Definition of an older person. Proposed working
definition of an older person in Africa for the MDS Project. Hämtad den 2020-03-01 från
https://www.researchgate.net/publication/264534627_Definition_of_an_older_perso n_Proposed_working_definition_of_an_older_person_in_Africa_for_the_MDS_Project Russell, Daniel W. (1996) UCLA Loneliness Scale. Hämtad den 2020-02-14 från
https://web-a-ebscohost- com.proxy.mau.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=1&sid=d169a5a9-0203-46bc-86f1-65f0754911a9%40sdc-v-sessmgr03
Still, B., Crane, K. (2016) Fundamentals of User-Centered Design: A Practical Approach, CRC Press LLC, Boca Raton. ProQuest Ebook Central. Hämtad den 2020-03-10 från https://ebookcentral.proquest.com/lib/malmo/reader.action?docID=5130865&ppg=7 WHO (2020) Coronavirus disease (COVID-19) Pandemic. Hämtad den 2020-03-27 från https://www.who.int/emergencies/diseases/novel-coronavirus-2019
31
8 Figurförteckning
Figur 1. Still, B., Crane, K. (2016) Fundamentals of User-Centered Design: A Practical
Approach, CRC Press LLC, Boca Raton. Illustration. Hämtad den 2020-03-10 från
https://search-proquest-com.proxy.mau.se/docview/894007789?accountid=12249
Figure 2. Fees, Bronwyn S., Martin, Peter och Poon, Leonard W. (1999) A Model of
Loneliness in Older Adults. Illustration. Hämtad den 2020-02-25 från
https://academic.oup.com/psychsocgerontology/article/54B/4/P231/693063
Figur 3. Maslows behovspyramid. Illustration. Petra Kelemen
Figur 4. Grafisk bild av metodval. Illustration. Petra Kelemen
Figur 5. Behovsanalys. Bild. Petra Kelemen
Figur 6. Scenario – vardagliga rutiner. Illustration. Petra Kelemen Figur 7. Tabell – stunder av ensamhet. Illustration. Petra Kelemen Figur 8. Idégenerering 1. Bild. Petra Kelemen
Figur 9. Idégenerering 2. Bild. Petra Kelemen
Figur 10. Idégenerering 3. Illustration. Petra Kelemen Figur 11. Bild av brosch på användaren. Bild. Petra Kelemen
Figur 12. Brosch prototyp. Bild. Petra Kelemen
Figur 13. Baksidan av broschen - idégenerering av spänne. Bild. Petra Kelemen
Figur 14. Prototypen av spänne 1. Bild. Petra Kelemen
Figur 15. Prototypen av spänne 2. Bild. Petra Kelemen
Figur 16. Prototyp 1. Bild. Petra Kelemen
Figur 17. Prototyp 2. Illustration. Petra Kelemen
32
9 Bilagor
33
Bilaga 2. Tillåtelse av dr Dan Russell att använda ’UCLA Loneliness scale’
34 Bilaga 3. UCLA Loneliness Scale
35
