_____________________________________________________
Sjuksköterskeprogrammet
_____________________________________________________
Våld inom vården gentemot äldre
- En systematisk litteraturstudie
Sandra Karlsson och Titti Wallergård
OM3480 Handledare: Kerstin Berggren
Högskolan i Kalmar
Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar
391 82 Kalmar
Kurs: Omvårdnad – uppsats 15hp.
VÅLD INOM VÅRDEN GENTEMOT ÄLDRE – en systematisk litteraturstudie. Sandra Karlsson och Titti Wallergård
SAMMANFATTNING
Vårdpersonal som arbetat med att vårda äldre har ofta iakttagit eller själva medverkat till att utöva våld mot äldre och orsakerna till att våldet uppstod varierade. Syftet var att belysa våld mot äldre och vilka orsakerna var till att de uppstod samt i vilka former. Den metod vi valde att använda oss av var en litteraturstudie och artikelsökningar gjordes systematiskt i
databaserna Elin, Cinahl och Pubmed. Resultatet grundade sig på 8 inkluderade artiklar och rubrikerna: psykisk maktutövning, fysisk maktutövning, demografiska faktorer och
organisatoriska faktorer skapades utifrån analysen av artiklarnas resultat. Artiklarnas resultat visade att det förekom våld mot äldre inom vården i form av brist på respekt och bemötande, utebliven eller bristande kommunikation och vård samt fysiskt våld. Detta berodde på faktorer som ålder, arbetslivserfarenhet, utbildning samt familjeförhållanden hos vårdpersonalen och brister hos ledning och organisation som visade sig i stress och maktlöshet hos
vårdpersonalen.
.
Innehållsförteckning
INLEDNING………...5
BAKGRUND………...5
Att vara äldre………5
Våld mot äldre………...6 Våld………...6 Vårdlidande………7 Livsvärld………...7 Livskvalitet………...8 Trygghet………8 Problematisering………...8 SYFTE...9 METOD………...9 Inklusionskriterier……….9 Sökförfarande………..………..9 Kvalitetsgranskning………..10 Etiska överväganden……….10 Dataanalys……….10 RESULTAT……….11 Psykiskt våld………...………...11
Bristande respekt och olämpligt bemötande……….…11
Bristande kommunikation………...12 Fysisk maktutövning…..………..……….13 Utebliven/ bristfällig vård………...13 Fysiskt våld………...13 Demografiska faktorer………..14 Ålder……….14 Arbetslivserfarenhet……….14 Utbildning……….14 Familj………...15 Organisatoriska faktorer………15 Stress……….15
Ledning och organisation……….15
Metoddiskussion………16
RESULTATDISKUSSION……….18
Psykisk maktutövning………18
Bristande respekt och olämpligt bemötande……….18
Bristande kommunikation………..20
Utebliven/ bristfällig vård………..20
Fysiskt våld……….21
Utbildning………..22
Ledning och organisation………...23
SLUTSATS………23
REFERENSLISTA………..26 Bilaga 1.
Bilaga 2. Bilaga 3.
Inledning
Utifrån tidigare erfarenheter inom vårdyrket har vi sett hur fysiskt och psykiskt våld
förekommer mot vårdtagare och detta gäller även hur vi själva har agerat i vår yrkesroll. Det finns situationer när vi i vår profession har utfört en omvårdnadsåtgärd, som vi ansett, på ett korrekt sett utan att egentligen reflekterat över för vem eller varför. Om vi inte reflekterade över hur vårdtagaren upplevde en omvårdnadssituation och gjorde dem delaktiga hur kunde vi då som vårdpersonal få en inblick i deras livsvärld? En sådan omvårdnadsåtgärd kan till exempel ha varit när vi gett medicin till dementa vårdtagare utan deras medgivande då vi i situationen ansett att det var nödvändigt. Med hjälp av annan vårdpersonal har vi hållit fast vårdtagaren och öppnat munnen på denne och på så vis kunnat ge medicinen. Efter utförd omvårdnadsåtgärd kände vi oss nöjda med att ha lyckats med det vi var tillsagda att göra trots att vi såg att vårdtagaren inte mådde väl. Hur kan vi som vårdpersonal veta att vi inte kränkt vårdtagaren? Var detta en form av våld? I vårt yrke har vi iakttagit våld mot vårdtagare och låtit det passera. När vi diskuterade och samtalade med arbetskamrater angående utförande av en arbetsuppgift märkte vi hur olika vi ser på utförandet av omvårdnadsåtgärder. Framförallt upptäckte vi hur olika vi ställer oss till vad vårdpersonal anser är våld. Vad beror det på att synen på en och samma omvårdnadshandling skiljer sig åt när vårdpersonal bör arbeta mot samma mål, det vill säga att ge vårdtagaren en god omvårdnad utifrån ett vårdtagarperspektiv (Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:762). Vi har själva utövat våld i vårt yrke och även mött vårdtagare i samtal där de uttryckt en förtvivlan och också ibland rädsla för hur
omvårdnadspersonal bemött dem och/eller vårdat dem. Borde ändå inte grunden för god omvårdnad vara att vårdtagarna kände trygghet? Att ha sett människor bli behandlade på ett nedvärderande och kränkande sätt har gjort oss upprörda och illa till mods och därför har det väckt vårt intresse att få inblick i vad som anses vara våld mot äldre och vilka orsakerna är till att det förekommer.
Bakgrund
Att vara äldreI vår studie har vi valt begreppet äldre, i detta sammanhang innefattade det personer över 65 år som var i behov av omvårdnad. Blomqvist och Edberg (2004) ansåg att vårdpersonal behövde få en inblick i upplevelsen av att vara äldre och vad de äldre ansåg var god omvårdnad och omsorg för att de skulle kunna ge en säker och god vård. Sandberg (2004) menade att det också fanns ett behov av att belysa hur det var att behöva flytta till ett särskilt
boende och vad det medförde för förändringar, känslor och förväntningar. Känslan som återkom var hur de äldre skulle återfå meningen med livet. En utgångspunkt för en god tillvaro var att det fanns en lyhördhet och kunskap hos vårdpersonalen. Det som de äldre upplevde som negativt var, förutom att den fysiska hälsan blivit sämre, upplevelsen av att ha tappat kontrollen över sitt eget liv, helt plötsligt var de beroende av någon annan.
En fungerande kommunikation och information mellan personal och vårdtagare var
betydande då missförstånd kunde undvikas. Skau (2007) skrev att det viktigaste instrumentet för samspel och kommunikation var språket. Sundin (2004) menade att det krävdes att vårdpersonalen hade ett förhållningssätt som inkluderade ödmjukhet och respekt för att få en så bra relation med vårdtagaren som möjligt. Detta är en god förutsättning för en god
omvårdnad sett från vårdtagarens perspektiv. Sidenavall (2004) skrev att en annan faktor som de äldre såg som en brist var att det inte fanns någon som ville och tog sig tid att lyssna på deras historia eller bara tog sig tid till samtal. Något som hela tiden återkom i de äldres berättelser var måltidssituationer. Känslan av att vara utlämnad och beroende av någon annan och samtidigt känna sig till besvär och till åtlöje var någras beskrivning vid måltider
Våld mot äldre
Skau (2007) skrev att när en äldre utsattes för våld upplevde den sig kränkt under pågående handling men kunde också uppleva kränkning långt efter handlingen utförts. I en del fall förstod inte den utsatta att handlingen var en våldshandling eftersom den litade på sin vårdpersonal och inte sina egna känslor. En annan anledning till att äldre inte insåg att de utsatts för våld var att de inte var fysiska utan psykiska handlingar. Skau skrev vidare att äldre kunde bara genom att vara i behov av hjälp med de basala behoven uppleva psykiskt lidande och om inte vårdpersonalen var uppmärksam kunde det styrka känslan av psykiskt våld som kunde leda till vårdlidande.
Våld
Fulmer, Guadagno, Bitondo-Dyer och Connolly (2004) menade att våld kunde vara avsiktliga handlingar från vårdpersonal till en sårbar individ som ledde till skada eller risk för skada. En form var till exempel att inte tillgodose vårdtagarens basala behov, utnyttjande och
övergivande av vårdtagaren. Generellt inkluderade detta maktutövning och misskötsel. Arnetz (2001) definierade begreppet våld som verbal aggression, hotfullt beteende och/eller en avsiktlig handling mot sig själv eller andra som resulterade i skada eller till och med
döden. Exempel på verbal aggression kunde innefatta svordomar och hot om att skada medan fysiskt våld var att handgripligen ge sig på en annan människa i syfte att göra denne illa.
Psykiskt våld innefattade förolämpningar, nedvärdering, förödmjukelse och förlöjligande av en annan individ. Inom vården kunde detta vara den typ av våld som syntes minst av
omgivningen men som var den mest skadliga (Skau, 2007).
Kristoffersen, Nortvedt och Skaug (2005) menade att förutsättningar för en god vård var ett gott samspel mellan vårdpersonal och vårdtagare. Detta samspel hotades om det från
vårdpersonalens sida inte fanns någon empati eller något engagemang. Det som då kunde hända var att patientens människovärde kränktes och att psykiskt våld tillämpades.
Vårdlidande
Eriksson (1994) beskrev begreppet vårdlidande som en upplevelse hos en individ i en vårdsituation som medförde lidande för denne. Upplevelser av vårdlidande var individuella och kunde inte jämföras med någon annans erfarenheter. Enligt Eriksson orsakades
vårdlidande av maktutövning, utebliven vård och kränkning av värdigheten hos en individ. Nordman, Santavirta och Eriksson (2008) ansåg att det mest betydande inom omvårdnad var att lindra lidande och enligt ICN:s etiska kod var sjuksköterskan skyldig att lindra lidande för vårdtagaren och/eller hjälpa individen att ta sig igenom sitt lidande samt främja och
återuppbygga hälsa.
Livsvärld
Dahlberg, Segesten, Nyström, Suserud och Fagerberg (2003) menade att begreppet livsvärld kunde beskrivas som hur varje individ upplevde sin värld. Vårdpersonal behövde ha förmågan att observera, förstå, beskriva samt analysera världen såsom den erfars av vårdtagaren. Det innebar att vårdpersonalen försökte uppmärksamma människans vardagsvärld, det vill säga den dagliga tillvaron. När vårdaren erbjöd vårdtagaren att berätta sin unika livshistoria innebar det fokus på hur han eller hon upplevde sin hälsa, sitt lidande, sitt välbefinnande och sin vård. Samvaro med vårdtagaren, som utmärktes av öppenhet och engagemang men även ställande av öppna frågor, ökade möjligheten att som vårdare bli inbjuden i vårdtagarens livsvärld. Kristoffersen et al. (2006) ansåg att när en människa blev beroende av andra människor för att få sina dagliga behov tillgodosedda, som till exempel när de tvingades att flytta från sitt hem till ett särskilt boende, ledde detta till att dennes livsvärld förändrades.
Livskvalitet
Ewles och Simnett (2005) skrev att innebörden i begreppet livskvalitet var individuellt och gick hand i hand med begreppet hälsa. Hälsan utgjorde en viktig faktor i hur en individ upplevde sin livskvalitet.
Enligt Kristoffersen et als. (2006) tolkning av Naess, Mastekaasa och Sörensen kunde vi knyta an till begreppet livskvalitet till individens inre upplevelser såsom glädje,
tillfredsställelse och engagemang. God livskvalitet hos en individ kännetecknades av psykiskt välbefinnande. Ur ett omvårdnadsperspektiv betydde detta att vårdpersonal genom
omvårdnadshandlingar kunde hjälpa individen till positiva upplevelser som kunde leda till ökad livskvalitet.
Ewles och Simnett (2005) menade att det var av betydelse att vårdpersonal arbetade hälsofrämjande, det vill säga förebyggande av ohälsa för vårdtagaren. Detta styrker Kristoffersen et al. (2006) då de menade att vårdpersonal borde lära sig observera
grundläggande delar i olika hälsobegrepp så att det gagnade omvårdnad i olika livssituationer.
Trygghet
Innerbörden i begreppet trygghet tolkades enligt Thorsen (2005) individuellt men grundade sig i att vårdtagaren kunde lita på vårdpersonalen. En grund för detta var att vårdpersonal var kompetent och hade den kunskap som krävdes när en vårdtagare ”la sitt liv” i händerna på dem. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:762) uttryckte tydligt att vården skulle utgå från att vårdtagaren kände sig trygg i både vård, behandling och bemötande, vårdpersonalen skulle också ha och visa respekt för vårdtagaren samt för dennes integritet och självbestämmande. Roxberg, Eriksson, Rehnsfeldt och Frilund (2008) beskrev begreppet trygghet som en grundpelare i att lindra vårdlidande.
Problematisering
Eriksson (1994) menade att konkreta handlingar och kränkningar mot en individs värdighet och självkänsla var en av de mest förekommande orsakerna till att en vårdtagare upplevde vårdlidande. Enligt Eriksson var detta ett problem som fanns och behövde uppmärksammas eftersom detta kunde leda till ohälsa och försämrad livskvalitet. Problemet var att belysa orsakerna till varför våld uppstod mot äldre och i vilka former det förekom.
Syfte
Syftet med litteraturstudien är att belysa våld mot äldre inom vården och orsaker till att det uppstår och i vilka former.
Metod
I denna studie använde vi oss av metoden systematisk litteraturstudie. Det innebar att vi systematiskt sökte efter forskningsresultat utifrån en problemformulering. Det material vi fick fram hade kritiskt granskats och vi sammanställde de resultat studierna visade. Arbetet var en process som utfördes i olika steg och i flera fall fick vi gå tillbaka i processen då nya tankar väcktes under arbetets gång (Forsberg & Wengström, 2003).
Inklusionkriterier
- Artiklarna skulle vara skrivna på engelska eller svenska.
- Studien skulle innefatta vårdtagare över 65 år som var i behov av omvårdnad. - Vi använde oss endast utav vetenskapliga artiklar.
Exklusionskriterier
- Artiklar med specifika sjukdomstillstånd förutom demens som det centrala.
Sökförfarande
De sökord som användes var: elder abuse, care giver, suffering, nurs* , care home, nursing
staff, mistreatment, narratives, quality of life, violence, care for the elderly, nursing home, attitude, aged, professional carers and institutional care, se bilaga 1.
Vi började söka artiklar 090915 och avslutade sökningen 091017 i databaserna Cinahl, Elin och Pubmed. För att få en inblick i hur mycket forskning som fanns kring våld mot äldre inom vården valde vi att söka på två sökord i enskilda sökningar och dessa var elder abuse och care
for the eldery, antalet träffar blev stort så för att komma närmare vår studies syfte och
problematisering valde vi att sammanföra dessa två sökord med andra sökord och detta redovisas i bilaga 1. AND var den booeliska sökoperatören vi använde oss av.
För att få ett grundmaterial att arbeta med gjorde vi inga avgränsningar i vårt sökande av artiklar i första skedet, vi fick därför träffar med icke vetenskapliga artiklar. Titlar lästes på träffar om <150 artiklar. Av de titlar som stämde överens med vårt syfte och problem lästes abstrakten igenom på var och en. Från artiklar med lästa abstrakt som handlade om våld inom vården av äldre valdes 20 artiklar ut och deras resultat gicks igenom. Av dessa var 4 inte peer-rewied, 4 var litteraturstudier och 2 stämde inte överens med vårt syfte. För att få fram
ytterligare material gjordes en manuell sökning på författaren Britt-Inger Saveman då vi fått information om att hon gjort omfattande studier kring våld mot äldre. Första sökningen gjordes på författaren ”Saveman” på databasen Cinahl och den gav 47 träffar, Elin 39 träffar och PubMed 44 träffar. Av dessa valdes 8 abstrakt ut ur samtliga databaser och 1 artikel (nr 6) valdes till slut ut. Vi läste artikeln och ansåg dess resultat relevant till vårt syfte och vår problematisering och en kvalitetsgranskning gjordes. Kvalitetsgranskningarna redovisas i bilaga 2.
Kvalitetsgranskning
Den systematiska granskningen och bedömningen av artiklarna påbörjades med att vi först läste samtliga artiklar enskilt. Därefter diskuterade vi dess innehåll och en gemensam granskning och bedömning gjordes. För att kunna genomföra en kvalitetsgranskning av artiklarna med bedömningen låg, medel eller hög tog vi hjälp av granskningsmallar av Forsberg och Wengström (2003), se bilaga 3. För att kunna göra bedömningen hög, medel eller låg gjorde vi en sammanställning av besvarade frågor i mallarna. Om svaren resulterade i 85 % uppfyllda kriterier i mallarna bedömdes artikeln som hög. Var svaren, enligt mallen, på 50-84% uppfyllda blev bedömningen medelhög kvalitet och om mallens kriterier endast uppfylldes till 50% blev artikelns bedömning låg kvalitet. Procentsatsen för dessa bedömningar gjordes av författarna själva.
Etiska överväganden
Forsberg och Wengström (2003) menade att de inkluderade artiklarna skulle ha ett tydligt etiskt resonemang redovisat i artikeln eller att en etisk kommitté hade givit sitt godkännande. I vår litteraturstudie hade vi valt att redovisa samtliga artiklar som bedömdes ha medel eller hög kvalitet samt hade granskats av en etisk kommittè.
Dataanalys
Vid dataanalysen gick vi upprepade gånger igenom våra inkluderade artiklars resultat för att finna teman till vår studies resultat, detta för att skapa huvudteman. Det vi fokuserade på var
begrepp som vi kunde koppla samman med vårt syfte och problem, så kallade teman. Sedan bröt vi ner dessa i mindre delar, huvudteman. Ur dessa undersökte vi om vi kunde finna ord som var karaktäristiskt utmärkande för varje tema och på så vis kom vi fram till olika
underrubriker (Friberg, 2006), se tabell 2.
______________________________________________________________________ Tabell 2. Dataanalys
Teman Huvudteman Underrubriker
Rapportering Psykisk maktutövning respekt och bemötande Våld kommunikation Maktlöshet
Ledarskap Irritation
Etik Fysisk maktutövning utebliven vård Frustration fysiskt våld Moral
Offer
Kompetens Demografiska faktorer ålder
Respekt arbetslivserfarenhet Kränkning utbildning
Bemötande familj Stress
Ålder Organisation hierarki och maktlöshet Profession stress Sjukdomstillstånd ledning Kommunikation ______________________________________________________________________
Resultat
För att få en struktur över vårt resultat valde vi att utgå från fyra huvudteman. Dessa fick vi fram genom att gå igenom de teman vi valt ut från artiklarnas innehåll. Vi skapade sedan underrubriker för att få ett mer strukturerat resultat (Friberg, 2006).
Psykisk maktutövning
Bristande respekt och olämpligt bemötande
Den mest förekommande typen av psykisk maktutövning var att vårdpersonalen gick in till vårdtagaren utan att knacka. Den näst mest vanligt förekommande var att vårdpersonalen pratade med vårdtagaren på ett nedvärderande och kränkande sätt, 20 % av deltagarna i studien sade att de observerat sina kollegor när de hånat eller ignorerat vårdtagare (Malmedel et al., 2008; Buzgovà & Ivanovà, 2009). Sandvide, Åström, Norberg & Saveman (2004) menar att kränkning av en vårdtagare innebar att vårdtagaren blev ifråntagen sitt
självbestämmande men även att integriteten hotades. Vidare skriver Buzgovà & Ivanovà (2009); Sandvide, Åström, Norberg & Saveman (2004) om maktutövning som utgjordes av att
vårdpersonalen tog bort vårdtagarens egenbestämmande, en sådan handling var när
personalen bestämde när vårdtagaren skulle gå upp på morgonen och när denne skulle lägga sig på kvällen och/eller under dagen.
Eriksson & Saveman (2002) skriver i sin studie att vårdpersonal i sina möten med dementa personer på akutmottagning upplevde många etiska svårigheter i bemötandet, en vanligt förekommande situation var att personal gett medicin till äldre mot deras vilja men även att de ibland inte kände att de bemötte den dementa med värdighet och därmed gjorde intrång på dennes integritet.
Bristande kommunikation
Buzgovà och Ivanova (2009) skriver att vårdpersonal tog för givet vad som var bäst för vårdtagaren utan att ha haft någon dialog med vårdtagaren. Personalen i studien ansåg att de inte visat hänsyn mot vårdtagares värdighet och de säger att det gick hand i hand med bristfällig kommunikation. Sandvide, Norberg & Saveman (2004) skriver att missförstånd kunde uppstå vid situationer som hjälp med påklädning eller daglig hygien. Vårdpersonal informerade vid upprepade tillfällen vad han eller hon skulle hjälpa till med men på grund av att vårdtagaren hade drabbats av exempelvis afasi, blindhet eller hörselnedsättning så uppstod kommunikationsproblem.
Eriksson et al (2002) skriver hur vårdpersonal som arbetade på akutmottagning upplevde svårigheter i bemötandet mot dementa personer. På grund av kommunikationssvårigheter och en stressig miljö fick vårdpersonal försöka gissa sig fram till vad den dementa menade och försökte då lösa problemen på omväxlande sätt. När vårdpersonalen misslyckades med detta var de tvungna att tvinga den dementa eller ignorera dennes behov. Eriksson menar i sin studie angående vårdpersonal, som upplevde frustration över att målet med samarbete mellan personal och vårdtagare, inte kunde uppnås pågrund av kommunikationssvårigheter.
Vårdgivare upplevde att de hade svårt att veta ifall vårdtagaren upplevde smärta och vart den var lokaliserad då de hade svårt att kommunicera med varandra och detta kunde enligt vårdpersonalen leda till felmedicinering eller utebliven medicinering.
Fysisk maktutövning
Utebliven/ bristfällig vård
Enligt Malmedal et al. (2008) är det vid tre specifika situationer som utebliven vård ägt rum: 1/5 av personalen hade vid tillfällen använt inkontinensskydd som ett substitut till
toalettbesök, vårdpersonalen lät vårdtagare som larmat om hjälp medvetet vänta då de ansett att situationen inte varit akut och munvård var den typ av utebliven vård som personalen ansåg vara den mest förekommande. Hela 91 % av vårdpersonalen i studien hade iakttagit bristfällig eller helt utebliven vård och 87 % medgav att de själva varit delaktiga. En annan typ av utebliven vård som existerade var utebliven medicinering samt att vårdpersonal inte gett medicin vid rätt tidpunkt utan låtit vårdtagaren vänta (Buzgovà & Ivanovà, 2009). Vårdpersonalen menar vidare att hjälpa en vårdtagare som inte ville bli hjälpt var svårt att bemöta och hantera och det kunde leda till utebliven vård. De beskriver vidare hur dementa personer kunde placeras i korridorer under natten för att personalen skulle ha en möjlighet att ha kontroll över dem och att övriga vårdtagare därmed fick sin nattsömn (Eriksson, 2002).
Fysiskt våld
Observationer då våld förekommit menar Malmedal et al. (2008) var i situationer då vårdtagaren inte velat gapa i mat- och tandvårdsituationer, vårdpersonalen har då tagit tag i vårdtagarens käke och ansikte och på så vis fått denne att öppna munnen. Just att ta tag i vårdtagaren på ett våldsamt sätt upplevdes som vanliga företeelser bland vårdpersonalen, 48 % medger att de själva deltagit i denna typ av maktutövning. Buzgovà och Ivanovàs (2009) forskning visar att i situationer då vårdtagaren haft ett våldsamt beteende hade
vårdpersonalens reaktion varit att de själva blivit aggressiva mot vårdtagaren.
Den mest förekommande typen av maktutövning var enligt Trevitt och Gallagher (1996) fysiskt våld, det är också den typ av maktutövning personalen kände att de kunde hantera. Den minst förekommande typen var sexuella trakasserier och övergrepp. Sandvide et al (2004) skriver i sin studie hur vårdpersonal beskrev hur vårdtagare inte samarbetade när vårdpersonalen försökte göra sitt jobb vid dusch eller påklädning av vårdtagare, då kunde situationer uppstå då vårdpersonal beodrade vårdtagaren eller använde våld. Detta ledde till att vårdpersonalen upplevde maktlöshet men de fick även skuldkänslor och en rädsla över att förlora jobbet om de inte gjorde vad de trodde förväntades av dem. Erlingsson et al (2006) skriver i sin studie hur goda interventioner från vårdpersonal kunde leda till fysisk våld i olika situationer, vårdpersonalen beskrev hur de upplevde påtryckningar ifrån omgivningen att
agera på ett särskult sätt, som att följa lagar och författningar men även bemöta anhörigas önskemål och förväntningar. De menar vidare att våldsamma situationer inom vården ansågs nödvändiga för att sätta gränser när en äldre person betedde sig på ett för dem oacceptabelt sätt.
Eriksson & Saveman (2002) menar att situationer där våldsamhet från vårdtagare förekom kände vårdpersonal en maktlöshet och frustration inför detta och det kunde leda till våld från vårdpersonalen gentemot vårdtagaren för att på så sätt hantera situationen. Sandvide, Åström, Norberg & Saveman (2004) visar i sin studie att när vårdpersonalen kände att de var tvungna att hjälpa vårdtagaren mot deras vilja så kunde vårdtagaren bli våldsam och göra motstånd, även när ambitioner att göra gott för vårdtagaren fanns så uppstod i dessa möten våld från vårdtagaren och det ledde till våld från vårdpersonalen.
Demografiska faktorer
Ålder
Beroende på hur gammal vårdpersonalen var handlade de olika i olika omvårdnadssituationer. Personal över 60 år var inte lika delaktiga i att utföra negativ maktutövning som den yngre personalen förutom när det gällde fysisk negativ maktutövning då de istället tillsammans med gruppen ”personal under 29 år” hade flest deltaganden (Malmedal et al., 2008).
Arbetslivserfarenhet
Betydelsen av att ha en arbetslivserfarenhet menar Malmedal et al. (2008) fanns. Studien påvisade att personal med 3-10 års erfarenhet var delaktiga i psykiskt eller fysiskt våld som innefattade utebliven vård och emotionell maktutövning. De som hade mer än 25 års erfarenhet utövade fysiskt våld i större utsträckning.
Utbildning
Malmedal et al. (2008) anser att när det gäller att utföra maktutövning, fysisk eller psykisk, var skillnaderna små då det gällde om personal hade utbildning eller inte, däremot var iakttagelserna fler från de som hade en utbildning. Buzgovà och Ivanova (2009); Selwood, Cooper och Livingston (2007) håller inte med utan deras studier visade att otillräcklig utbildning var en orsak till att våld mot äldre förekommer.
I Trevitt och Gallaghers (1996) studie framkom det att kunskap kring negativ maktutövning var en grund för att de skulle kunna hantera den och förebygga dess existens. 54% av deltagarna i Canada och 38.4% i Australien var bekanta med negativ maktutövning på sin arbetsplats men de kände sig otränade för att kunna bemöta detta problem. Erlingsson, Carlson & Saveman (2006) skriver att det fanns en brist på outbildad vårdpersonal inom vården, tillsammans med en stressig arbetsmiljö gjorde detta att utbildad personal måste delegera över uppgifter till outbildad personal.
Familj
Relationen mellan vårdpersonal och vårdtagare påverkades negativt om vårdpersonalen upplevde att de hade problem hemma i familjen, även relationen med arbetskollegorna försämrades (Buzgovà & Ivanovà, 2009).
Organisatoriska faktorer
Stress
Situationer där vårdpersonal höjt rösten åt vårdtagare och resultatet blivit bristande
kommunikation hade främst förekommit då vårdpersonalen upplevt situationen som stressig. Språket gentemot vårdtagaren hade varit kränkande och nedvärderande (Buzgovà & Ivanovà, 2009).
Ledning och organisation
Eriksson et al (2002) skriver hur vårdpersonal upplevde en ständig begäran från
organisationen att ständigt förkorta vårdtiden för vårdtagare och där brist på arbetsresurser kunde leda till stress och en maktlöshet över att det inte fanns tid till att lära känna patienten eller tillfredställa deras vårdbehov.
Vårdpersonalen ansåg att en orsak till att våld inom vården förekom var att det saknades riktlinjer för hur de skulle bemöta och hantera dessa situationer (Trevitt & Gallagher, 1996). Saveman, Norberg, Gustavsson & Odèn (1994) skriver i en tidig studie hur våld mot äldre förekom, antingen då vårdpersonal observerat annan vårdpersonal eller hört annan
vårdpersonal berätta. I dessa berättelser framkom vårdpersonalens egna känslor av misslyckande och maktlöshet i relation till fallen då våld förekommit. I hälften av
lagar kring våld inom vården, de kände sig oförmögna att stoppa våldet mot äldre även om de var närvarande under själva handlingen.
Diskussion
MetoddiskussionSökningen var bred i början och hade få avgränsningar i form av till exempel vilket språk artiklarna skrevs på för att få ett så brett grundmaterial som möjligt. Allt eftersom under processens gång smalnade vi av sökningarna med hjälp av inklusionskriterier.
Vi valde bort artiklar som innefattade äldre med specifika sjukdomstillstånd, som exempelvis diabetes och hjärtsvikt. Vår föreställnig var att studier kring våld mot äldre med specifika sjukdomstillstånd var att sjukdomstillståndet var det centrala och inte bemötandet och omvårdnaden av den äldre som vårdtagare. Ett undantag var demenssjukdomar då de äldre med den diagnosen enligt Skau (2007) var en speciellt utsatt grupp för olika typer av våld.
När vi valde sökord utgick vi från de ord som fanns med i syftet och problematiseringen och såg vad det gav för träffar. Då vi inte ansåg oss fått tillräckligt med material med hjälp av de sökord vi hittills använt oss av gick vi in i de artiklar vi fått fram och tog hjälp av deras nyckelord (Friberg, 2006). Forsberg och Wengström (2003) menar att basen för en litteraturstudie utgjordes av att man utifrån problematiseringen skapade sökord. Friberg (2006) skriver att för att göra en så precis sökning som möjligt fanns olika booleska sökoperatörer att ta till hjälp samt trunkeringssymboler. Den booleska sökoperatören vi använde oss av var AND och trunkeringen * förekom.
När vi valde inklusionskriterier diskuterade vi huruvida vi skulle ha en årtalsbegränsning eller inte. Vi valde till slut att inte ta med det då vi ansåg att det var relevant att följa forskningen från tidigt 90-tal eftersom Eriksson (1994) skriver att det redan då var problem med att våld inom vården enligt henne förekom och att hon då ansåg att det fanns ett forskningsbehov. Innan vi valde inklusionskriterier diskuterade vi om vi skulle utesluta Asien och Afrika då vi hade föreställningar om att deras kultur skilde sig mycket åt från vår kultur att vi inte skulle kunna föra över studierna till andra länder och kulturer. Vi hittade ingen litteratur som styrkte vårt antagande om att generalisera olika kulturer utan vi valde därför att söka artiklar från hela världen. De inklusionskriterierna vi sen valde gjorde att vi fick ett stort antal träffar med både
kvantitativa (nr. 7, 8) och kvalitativa (nr. 1, 2, 3, 5, 6) studier, även studier som innefattade båda metoderna (nr. 4).
Eftersom vi ville ha med så många databaser som möjligt i våra systematiska
liltteratursökningar så började vi söka i Elin, Cinahl, Pubmed, Swemed+ och Cochrane. Till slut använde vi oss av Elin, Cinahl och Pubmed då de gav relevanta träffar. Swemed+ och Cochranes träffar som var relevanta var dubbletter från tidigare träffar i de tre databaserna vi använde oss av.
I Forsberg och Wengström (2003) står beskrivet hur en bortfallsanalys borde utföras. En diskussion kring studiens sökförfarande var relevant för att kritiskt kunna granska och
ifrågasätta bortfallet. I vår studie låg bortfallet på 12 stycken och i diskussionen tog vi upp hur antalet kunde bli så stort. Vi ansåg att det berodde på att det kan bli feltolkning av abstrakt då flertalet artiklarna var skrivna på engelska och det resulterade i språksvårigheter. En annan orsak var att när vi fått fram våra artiklar valde vi att ändra syftet i vår litteraturstudie eftersom det var för omfattande och brett, detta gjorde att några av våra artiklar inte gick att använda längre.
När vi gjort våra litteratursökningar gjorde vi även en manuell sökning för att se om vi kunde finna relevant material. Friberg (2006) anser att det gick att utföra en manuell sökning genom att gå igenom andra studiers referenslistor eller genom författarsökning. Vi sökte på
författaren Saveman och fick en relevant artikelträff (Nr. 6). Den artikeln kunde vi inte hitta genom de sökord vi använde oss utav i våra systematiska sökningar och det fanns en risk att trovärdigheten minskade på grund av detta då våra sökord inte täckte tillräckligt material som kunde användas till vår studie.
Till vår kvalitetsgranskning valdes mallar ur Forsberg och Wengström (2003) då vi ansåg att de hade en struktur och uppbyggnad som vi kunde arbeta efter. Ett problem som uppstod var när vi skulle bedöma artiklarna som hög, medel eller låg kvalitet och det inte fanns beskrivet någon mall hur den bedömningen skulle gå till. Vi valde dock att göra en egen tolkning och den resulterade i att de artiklarna med mer än 50 % av kriterierna i mallarna uppfyllda, det vill säga med bedömningen medel eller hög, inkluderades i vår studie. Forsberg och Wengström (2003) anser att endast artiklar med medel och hög kvalitet skulle ingå i en studie. Under kvalitetsgranskningen satt vi först enskilt för att sedan sitta tillsammans och redde ut
eventuella frågetecken tolkningsskillnader oss emellan. Den största skillnaden oss författare emellan var att vi tolkat de artiklarna skrivna på engelska annorlunda än den andre på grund av språket, de svenska studierna hade vi granskat likvärdigt.
Resultatets trovärdighet kan ha påverkats negativt då vi valde att ta med artiklar som hade samma författare med. Saveman hade skrivit mycket om just det syfte vi valt att skriva om men hennes medforskare varierade i alla inkluderade artiklar vilket vi ansåg hade positiv betydelse för trovärdigheten. Svårigheter vi stötte på under vår analys av resultaten var genomgången av de kvantitativa studierna då deras resultat ofta var kortfattat beskrivna och i tabellform, de kvalitativa var beskrivande och därför lättare att tolka (Forsberg och
Wengström, 2003).
Vår litteraturstudie baserades på forskning som var vetenskapliga från olika länder runt om i världen. Vår föreställning om skillnader kring våld inom vården beroende på vilken kultur vårdpersonalen och vårdtagaren tillhörde kunde inte påvisas i några utav de studier vi tog del av. Därför ansåg vi att vår studies resultat var överförbart till andra världsdelar, länder och kulturer.
RESULTATDISKUSSION
Litteraturstudiens syfte var att undersöka om våld mot äldre inom vården förekommer och i så fall i vilka former och vilka orsakerna är till att det förekommer. Rubrikerna vi använde oss av i resultatet var psykisk maktutövning, fysisk maktutövning, demografiska faktorer samt organisation. När vi sammanställde vårt resultat såg vi att både psykisk- och fysisk maktutövning är vanligt förekommande inom vården och därför valde vi att ha med båda dessa rubriker i resultatdiskussionen. Då vi sammanställde orsakerna till varför våld
förekommer inom vården var det två faktorer som påverkade att våld förekommer mer än de andra, det var utbildning och organisation. Därför diskuterades också dessa två kategorier i resultatdiskussionen.
Psykisk maktutövning
Bristande respekt och olämpligt bemötande
Malmedal et al (2008) skriver angående den mest vanligt förekommande typen av psykiskt våld mot äldre inom vården som var att vårdpersonal kunde gå in till en vårdtagare utan att knacka på dörren innan. Den näst mest vanligt förekommande typen av psykiskt våld var då vårdpersonal pratade till vårdtagaren på ett kränkande och nedvärderande sätt, detta styrker
även Buzgovà & Ivanovà, (2009). Eriksson (1994) skriver att när vårdpersonal kränkte patientens värdighet betydde det att man tog ifrån den äldres rätt att vara människa men även att dennes chans till ett bättre hälsotillstånd minskade. Vidare menar Eriksson att kränkning av patientens egenvärde var den vanligaste formen av vårdlidande. Eriksson hävdar att en av vårdpersonalens viktigaste uppgifter var att ge vårdtagaren möjlighet att uppleva sitt
egenvärde som människa och där alla former av kränkning skulle förhindras. Ett sätt att som vårdpersonal försöka lindra vårdlidande var enligt Eriksson att förmedla hopp, stödja men även ge tröst vårdtagaren. Detta bekräftar kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor (2005), som styrde sjuksköterskans yrkeskunnande, erfarenhet, kompetens samt förhållningssätt.Värdegrunden vilar på en humanistisk människosyn, som innebar att visa omsorg men även respekt inför vårdtagarens autonomi, integritet och värdighet. Vidare menas att sjuksköterskan alltid skulle värna om vårdtagarens möjligheter och rättigheter, agera adekvat i händelser av oprofessionellt yrkesutövande hos medarbetare men även ha anmälningsskyldighet enligt Lex Maria.
Kristoffersen (2006) tolkning av Eriksson påvisar att när vårdpersonal bekräftade vårdtagaren med att till exempel fråga på ett vänligt sätt hur denne ville bli hjälpt och även tog sig tid att fråga hur denne kände under omvårdnadsarbetet så byggde denna tillit upp positiva
hälsoprocesser hos vårdtagaren. När man som vårdpersonal tog sig tid för samtal ledde detta till att vi bekräftade vårdtagarens människovärde. Det centrala i själva omvårdnaden var att ha förmågan att vara närvarande med hela sin profession i dessa samtal.
En annan medverkande kraft till psykiskt våld mot äldre inom vården menar Buzgovà & Ivanovà (2009); Sandvide, Åström, Norberg & Saveman (2004) var när vårdpersonal tog bort vårdtagarens självbestämmande genom att tillexempel bestämma när vårdtagens skulle gå upp på morgonen. Kristoffersen (2006) tolkning av Martinsen visar att omsorgen för vårdtagaren var det stora målet med omvårdnad. Denna omsorg riktade in sig på att öka vårdtagarens livsmod och skulle ges med personligt engagemang där vårdpersonal skulle sätta sig in vårdtagarens situation av att vara den som var i behov av hjälp. När vårdpersonalens försökte att utgå ifrån vårdtagarens önskemål, till exempel när denne ville bli hjälpt på morgonen, så främjade detta hans eller hennes livsmod men även välbefinnande i vardagen. Denna goda vård var beroende av att det fanns en mellanmänsklig relation mellan vårdpersonal och vårdtagare. Relationen byggde på ett professionellt vårdengagemang där vårdpersonalen inte skulle få sina egna behov tillgodosedda.
Målsättningen var att lindra lidande, främja hälsa och livskvalitet där vårdpersonal skulle ta ansvar för sin professionella kompetens. (Dahlberg, et al, 2008). Detta kunde relatera till Hälso- och sjukvårdslagen som betydde att vården skulle bygga på respekt inför patientens självbestämmande och integritet men framför allt främja goda kontakter mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal.
Bristande kommunikation
Buzgovà och Ivanovà (2009) skriver att vårdpersonal trodde sig veta vad som var bäst för vårdtagaren utan att fråga denne och det visade på bristfällig kommunikation. Detta menar även Sandvide, Norberg & Saveman (2004) då dem skriver att kommunikationsproblem uppstår då vårdtagaren drabbades av tillexempel demens, afasi, blindhet eller
hörselnedsättning. Solvoll (2006) skriver att vårdpersonal borde vara medveten om hur de använder sitt språk när de kommunicerar med vårdtagaren. Hur vårdpersonalen uttryckte sig kom att avspegla sig på vårdtagaren. Kommunikation handlade även om att aktivt lyssna och bekräfta vårdtagarens känslor. Vidare beskriver Solvoll att den stora utmaningen då
vårdpersonal skulle kommunicera med dementa personer då deras förmåga att uttrycka sig var svår och krävde tid men även engagemang från vårdpersonal. En otränad lyssnare försökte alltid förstå den andra utifrån sig själv, vilket aldrig gagnade vårdtagaren. Förståelse av
vårdtagarens upplevelse skapades i en öppen dialog som krävde en lyhördhet av vårdpersonal. Ewles & Simnett (2003) menar att vårdpersonal måste träna sig i att utveckla sin förmåga att lyssna aktivt för att kunna hjälpa vårdtagare att uttrycka sina känslor och behov. Barth (2006) skriver angående en samtalsform, motiverande samtal, även kallad MI-modellen, som
vårdpersonal kunde ha stor nytta av vid kommunikation. Metoden byggde på en humanistisk människosyn där vårdtagaren sattes i centrum och grundprincipen var aktivt lyssnande. I denna samtalsform borde vårdpersonal ideligen utveckla ett kritiskt förhållningssätt till sin egen profession.
Utebliven/ bristfällig vård
Utebliven/ bristfällig vård förekom främst i omvårdnadssituationer som innefattade
toalettbesök, vårdtagare som larmade efter hjälp, skötsel av munvård (Malmedal et al., 2008) samt utebliven eller försenad medicinering (Buzgòva & Ivanòva, 2009). Orsakerna till detta varierade men grundade sig i att vårdtagaren inte ville ha hjälp (Eriksson, 2002).
Malmsten (2007) beskriver ett begrepp som hon kallade etiska frestelser, det innebar att vårdpersonalen valde att inte utföra relevant omvårdnadsåtgärd, som till exempel gå till
vårdtagare då denne larmade, av en anledning som inte berodde på vare sig kunskapsbrist eller etiskt dilemma. Ett förekommande exempel var när vårdpersonal valde att sitta kvar i personalrummet och dricka ur sitt kaffe innan denne gick på larmet. Det som då hände var att vårdpersonalen inte kunde stå emot en etisk frestelse trots ett denne visste att det enda rätta var att prioritera larmet före kaffet.
Malmsten (2007) anser att det var svårt för en vårdtagare att släppa in vårdpersonal utan att vårdtagarens integritet hotas, därför var det viktigt att vårdpersonalen hade en professionell relation till den vårdar för att ha förutsättningar till att få utföra den omvårdnad som
vårdtagaren behövde. Enligt Kristoffersen och Nortvedt (2005) innebär en professionell relation att vårda en människa medmänskligt och likvärdigt. Detta krävde en förståelse och tålmodighet i situationer där vårdpersonalen egentligen inte ville vara omtänksam på grund av till exempel obehaglig information om vårdtagaren eller att vårdtagaren hade ett otrevligt bemötande gentemot vårdpersonalen.
Birkler (2007) skriver om svårigheterna att handla etiskt korrekt, vårdpersonalen slets ibland mellan att respektera vårdtagarens integritet och vilja och att helt gå emot vårdtagarens önskningar. Enligt Socialstyrelsen (1982) har en vårdtagare rätt till självbestämmande men samtidigt god och säker vård. I omvårdnadssituationer som Malmedal et al (2008); Buzgòva & Ivanòva (2009) beskriver ställdes vårdpersonal inför ett val när det fanns lagar som sa olika saker som till exempel Socialstyrelsen (1982).
Malmsten (2007) menar att det klassades som lågstatus att arbeta inom äldreomsorgen och därför anställdes det personal med fel attityd och som inte var lämpad för att vårda andra människor. Blomqvist och Edberg (2004) anser att vårdpersonal behövde få en inblick i upplevelsen av att vara äldre och vad de äldre ansåg var god omvårdnad och omsorg för att de skulle kunna ge en säker och god vård. Kristoffersen och Jensen (2006) anser att detta fick vi genom erfarenhet och kunskap som vårdpersonalen skaffade sig via utbildning och
arbetskamraters erfarenheter och kunskap samt genom att lyssna på vårdtagaren.
Fysiskt våld
Då vårdtagare inte deltog i den basala omvårdnaden förekom det att vårdpersonal beordrade eller tog till våld för att kunna utföra omvårdnadsåtgärder (Malmedal et al., 2008; Sandvide et al., 2004). Även situationer där vårdtagaren uppförde sig våldsamt gentemot vårdpersonalen samt där påtryckningar från omgivningen att utföra en specifik omvårdnadsåtgärd kunde leda till våld mot vårdtagaren (Sandvide et al., 2004; Erlingson et al., 2006; Eriksson och
Saveman, 2002).
Genom att utföra en omvårdnadsåtgärd utan vårdtagarens samtycke så ”omyndigförklarade” du denne och på så vis betraktades vårdtagaren som ett objekt och inte en medmänniska.
Vårdtagaren kan komma att känna en frustration eller en oförståelse i det som händer och detta kunde leda till att vårdtagaren försvarade sig, det kunde denne göra genom handlingar eller ord. Vårdpersonalen borde närma sig vårdtagaren först när han eller hon har en förståelse för vårdtagarens livsvärld och på så vis kunna förstå hur denne upplever sin livsvärld i just den situationen den befann sig i (Birkler, 2007). Malmsten (2007) skriver om
konsekvensetiken och dess betydelse för omvårdnad. Varje enskild vårdpersonal borde ha en insikt i sitt handlande och därigenom kunna se till konsekvenserna som följde av en handling. Alla handlingar fick en konsekvens och det var de handlingar som fick en god konsekvens utifrån ett vårdtagarperspektiv vårdpersonalen borde utföra. Alltför stor vikt lades på vad anhöriga och medarbetare ansåg och pressen att utföra en omvårdnadsåtgärd blev så stor att den utfördes trots att konsekvenserna för vårdtagaren inte blev goda. Åter igen ställdes frågan: vems autonomi var det som skulle prioriteras, vårdtagaren eller de runt i kring? Malmsten skriver om att det var vårdtagarens autonomi som borde komma främst men samtidigt att lagar skulle följas. Hur skedde detta i praktiken när en vårdtagare inte var delaktig i en
omvårdnadsåtgärd och ICN:s etiska kod säger att alla hade rätt till god och säker vård medans Socialtjänstlagen (1982) anser att vårdtagarens integritet och autonomi skulle respekteras?
Utbildning
Buzgovà och Ivanova (2009); Selwood, Cooper och Livingston (2007); Trevitt och
Gallaghers (1996); Erlingsson, Carlson & Saveman (2006) anser att outbildad personal bar på en kunskapsbrist som kunde leda till att våld inom vården förekom. Malmedal et al. (2008) höll inte med och ansåg att skillnaden mellan outbildad personal och den personal som inte besatt någon utbildning var obetydlig. Däremot hade den personal som hade utbildning fler iakttagelser av våld inom vården än den som var outbildad. Bentling (2006) menar att sättet att vårda svaga och sjuka hade varierat under vår tids historia. Det som påverkade vårt sätt att vårda människor berodde på, förutom människosyn och egna värderingar, kunskap från utbildning och erfarenheter. Utan utbildning kunde den som vårdar bara förlita sig på egna upplevelser, sunt förnuft och iakttagelser från arbetskamrater. Utan kunskap var vi också mer sårbara i situationer som inte höll sig inom de ramar vi kände oss trygga i. Detta kunde göra att vi i vår otrygghet handlade på ett sätt som inte gynnade vårdtagaren utan som kunde resultera i en våldshandling. Detta styrker Buzgovà och Ivanova (2009); Selwood, Cooper och Livingston (2007); Trevitt och Gallaghers (1996); Erlingsson, Carlson & Saveman (2006) studier som påvisade hur kunskapsbristen påverkade handlandet i olika
omvårdnadssituationer. Det Bentling kunde se var att under årens lopp hade utbildningen inom vårdyrket förändrats avsevärt och anpassade sig mer efter det samhället vi levde i just nu, därför var det viktigt för vårdpersonal att följa upp sina kunskaper och behålla dem. Förutsättningarna för att utföra en god och säker vård ökade i och med att vårdpersonal kontinuerligt gick på diverse utbildningar och kurser. Kristoffersen och Jensen (2006) skriver om vårdpersonalens eget ansvar då det gällde att bibehålla den kompetens de besatt i yrket
personalen var verksam i. Detta menar Kristoffersen utgjorde en bra grund för att vårdpersonal skulle kunna tillgodose människors sociala behov och hälsa.
För att kunna hålla sina kunskaper vid liv kunde personalen använda sig av olika hjälpmedel, Kristoffersen anser att följande metoder var bra att använda sig utav i det vardagliga
arbetslivet som vårdpersonal: att dela med sig av erfarenheter, reflektera efter ett handlingsförlopp samt läsa teori i relevant litteratur.
Ledning och organisation
Eriksson et al (2002) skriver om de påtryckningar vårdpersonal hade från organisationen om att minska vårdtiden för vårdtagaren och vilken stress det medförde då de inte hade tillräckligt med resurser för det. Detta ledde till en omvårdnad som inte kunde betraktas som vare sig god eller säker. Trevitt & Gallagher (1996); Saveman, Norberg, Gustavsson & Odèn (1994) menar att riktlinjer saknades för hur vårdpersonalen skulle hantera olika situationer med vårdtagare, framförallt när vårdtagaren agerade våldsamt mot vårdpersonalen. Detta medförde att
personalen i vissa fall använde våld för att ha situationen under kontroll. Kirkevold och Nortvedt (2006) skriver om de krav på prioritering och effektivisering inom vården som hela tiden ökade. Fokus sattes på kunskap och utveckling och detta för att kunna bemöta
morgondagens problem och framförallt de problem som fanns idag. Kraven kom både från befolkningen men också från vårdpersonalen, allt för att vården skulle bli till det bättre. Målet med detta var att vårdpersonalen skulle kunna få mer rådgivning och vägledning i
situationer som de idag hade svårt att hantera. Detta innebar också att vårdpersonalen skulle kunna vägleda sina vårdtagare och deras anhöriga. Kirkevold och Nortvedt skriver vidare att allt högre krav ställdes idag på vårdpersonal, de skulle inte bara utföra omvårdnad utan de skulle också dokumentera på ett korrekt sätt. Arbetsuppgifterna blev allt fler och mindre tid fanns att lägga på vårdtagaren och detta medförde stress som kunde orsaka situationer som inte innefattade god och säker vård. Därför var det viktigt att ledningen stöttade sin personal precis som Trevitt & Gallagher (1996); Saveman, Norberg, Gustavsson & Odèn (1994) menar behövs.
SLUTSATS
Studiens resultat visade att det förekom våld mot äldre inom vården i form av brist på respekt och bemötande, utebliven eller bristande kommunikation och vård samt fysiskt våld. Detta berodde på faktorer som ålder, arbetslivserfarenhet, utbildning samt familjeförhållanden hos
vårdpersonalen och brister ledning och organisation som visade sig i stress, hierarki och maktlöshet.
En efterfrågan på utbildning som medförde kunskap kring situationer där våld förekom var en förebyggande åtgärd som skulle kunna minska våldet inom vården. En stor del av
vårdpersonalen ansåg att de inte visste hur det skull hantera dessa situationer på grund av att det inte fanns några riktlinjer att gå efter som till exempel vid iakttagelser av våld och rapportering. En annan orsak var för lite bemanning vilket innebar stress för vårdpersonalen. Stress i sin tur ledde till icke hanterbara situationer där personal tog till våld, både fysiskt och psykiskt. Den nedskärning som skedde just nu inom vården, trots ett ökat vårdbehov av befolkningen, var en bidragande orsak till att våld förekommer.
Hur vårdpersonal agerade och hanterade våldssituationer varierade beroende på vilken ålder, arbetslivserfarenhet och om de hade någon utbildning. Vårt resultat hade skilda meningar om det hade någon betydelse men majoriteten visade att fler arbetslivserfarenhetsår och en utbildning hos vårdpersonalen minskade riskerna för att medverka till våld samt ledde till en ökad medvetenhet kring iakttagelser av våld.
Respekt och bemötande var den mest förekommande typen av psykiskt våld som förekom och flertalet personal hade gjort iakttagelser kring detta och erkände sig delaktiga. Vårdpersonal beskrev att de hade dåligt samvete efteråt och visste att det var fel men pressen från anhöriga och arbetskamrater var för stor för att motstå. Flera studier visade att kränkning var vanligt då vårdpersonal tog ifrån vårdtagaren sitt självbestämmande i daglig hygien, toalettbesök och medicingivning, personalen ansåg att det berodde delvis på tidsbrist och för liten
personalstyrka.
Det finns mycket studier kring detta men inga åtgärder fanns att följa upp, Erikssons studie från 1994 visar att problemet kvarstår. Vidare forskning relaterat till våld mot äldre inom vården skulle kunna vara att se hur upplevelsen kring omvårdnad ser ut ur ett
vårdtagarperspektiv i förhållande till vårdpersonalens perspektiv. Detta för att vårdpersonal samt ledning och organisation skulle få en ökad förståelse för hur och varför våld
”För att verkligen kunna hjälpa en annan måste jag förstå mer än han,
men först och främst dock väl förstå det han förstår. När jag inte får det,
så är min merförståelse honom alls inte till hjälp. Vill jag ändå göra min merförståelse gällande,
så är det för att jag är fåfäng och stolt, så att jag i grunden, i stället för att gagna honom, egentligen vill beundras av honom.” (Kirkegaard: 2007, s. 56)
Referenser
Arnetz, J. (2001). Våld i vårdarbete. Lund: Studentlitteratur.
Barth, T. (2006). Motiverande samtal - MI: att hjälpa en människa till förändring på hennes
egna villkor. Lund: Studentlitteratur.
Bentling, S. (2006). Sjuksköterskeutbildningen i Sverige Ur Allmän omvårdnad del 1. I N.J. Kristoffersen., F. Nortvedt & E. A. Skaug, (Red.). Grundläggande omvårdnad – del 4. (s. 234-246). Stockholm: Liber
Blomqvist, K., & Hellström, Y. (2004). Att ta emot hjälp. I K. Blomqvist., & A-K. Edberg. (Red.). (2004). Att vara äldre. (s.133-139). Lund: Studentlitteratur.
Buzgòva, R., & Inanovà, K. (2009). Elder abuse and mistreatment in residential settings. [Elektronisk version]. Nursing Ethics, vol. 16 (1).
Dahlberg, K., Segersten, K., Nyström, M., Suserud, B-O, & Fagerberg, I. (2003). Att förstå
vårdvetenskap. Studentlitteratur.
Eriksson, C. & Saveman, B. (2002). Nurses experience of abusive/ nonabusive caring for demented patients in acute care settings. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 16 (1): 79-85
Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber.
Erlingsson, C-L., Carlsson, SL, & Saveman, B. (2006). Percepetions of elder abuse: Voices of professionals and volunteers in Sweden: an exploratory study. Scandinavian journal of
Caring Sciences, 20 (2): 151-9
Ewles, L., & Simnett, I. (2005). Hälsoarbete. Lund: Studentlitteratur.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2003). Att göra systematisk litteraturstudie. Stockholm: natur och Kultur.
Fulmer, T., Guadagno, L., Bitondo-Dyer., & Connely, M-T. (2004). Progress in elder abuse screening and assessment instruments. Journal of the American geriatrics society, vol. 52. s. 297-304.
Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:762. [Elektronisk version], Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgänglighet: http://www.socialstyrelsen.se/regelverk/lagarochforordningar/. 2009-09-17
[ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (2005). [Elektronisk version]. Stockholm: Vårdförbundet.
Tillgänglighet: http://www.vardforbundet.se/templates/VFOpenFile.aspx?fileId=57777
2009-09-17
Kirkegaard, S. (2007). I G.M. Skau. Mellan makt och hjälp. (s. 56). Malmö: Liber.
Kirkevold, M., & Nortvedt, P. (2006). Framtidens omvårdnad – nya arenor och ändrade villkor. I N.J. Kristoffersen., F. Nortvedt & E. A. Skaug, (Red.). Grundläggande omvårdnad –
del 4. (s. 219-233). Stockholm: Liber
Kristoffersen, N. J. (2006). Teoretiska perspektiv på omvårdnad. I I N.J. Kristoffersen., F. Nortvedt & E. A. Skaug, (Red.). Grundläggande omvårdnad – del 4. ( s.13-101). Stockholm: Liber
Kristoffersen, N. J., & Jensen, K. O. (2006). Sjuksköterskans roll i organisation och samhälle. I N.J. Kristoffersen., F. Nortvedt & E. A. Skaug, (Red.). Grundläggande omvårdnad – del 4. (s. 173- 217). Stockholm: Liber
Kristoffersen, N.J., & Nortvedt, F. (2005). Relationen mellan sjuksköterska och patient. I N.J. Kristoffersen., F. Nortvedt & E. A. Skaug, (Red.). Grundläggande omvårdnad – del 1. (s. 137-181). Stockholm: Liber
Malmedal, W., Ingebrigtsen, O., & Saveman, B-I. (2009). Inadequate care in Norwegian nursing homes – as reported by nursing staff. [Elektronisk version]. Scandinavian journal of
Nordman, T., Santavirta, N., & Eriksson, K. (2008). Developing an instrument to evaluate suffering related to care. [Elektronisk version]. Scandinavian Journal Caring Science, vol. 22. s. 608-615.
Roxberg, Å., Eriksson, K., Rehnsfeltd, A., & Fridlund, B. (2008). The meaning of consolation as experienced by nurses in home-care setting. [Elektronisk version]. Journal of Clinic
Nursing, vol. 17. s. 1079-1087.
Sandberg, J. (2004). Flytten till särskilt boende. I K. Blomqvist., & A-K. Edberg. (Red.). (2004). Att vara äldre. (s.157-163). Lund: Studentlitteratur.
Sandvide, Å., Åström, S., Norberg, A., & Saveman, B. (2004). Violence in institutional care for elderly people from the perspective of involved care providers. Scandinavian Journal of
Caring Sciences. 18 (4). 351-7
Saveman, B., Norberg, A., Gustavsson, A. & Oden, B. (1994). The trustworthiness of the stories of elder abuse narrated by district nurses. Scandinavian journal of Caring Sciences. 9
(1). 29-34.
Selwood, A., Cooper, C., & Livingston, G. (2007). What I s elder abuse – who decide? [Elektronisk version]. Intersciense Journal of Geriatric Psychiatry, vol. 22. s. 1009-1012.
Sidenvall, B. (2004). Att ha svårt att äta. I K. Blomqvist., & A-K. Edberg. (Red.). (2004). Att vara äldre. (s.189-203). Lund: Studentlitteratur.
Skau, G.M. (2007). Mellan makt och hjälp. Malmö: Liber.
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Socialstyrelsen.[ Elektronisk version]
Tillgänglighet:http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf]
Solvoll, B-A,. (2006). Identitet och egenvärde. I I N.J. Kristoffersen., F. Nortvedt & E. A. Skaug, (Red.). Grundläggande omvårdnad – del 3. (sid.118 – 155). Stockholm: Liber
Sundin, K. (2004). Att ha svårt att förstå och göra sig förstådd. I K. Blomqvist., & A-K. Edberg. (Red.). (2004). Att vara äldre. (s.221-229). Lund: Studentlitteratur.
Thorsen, R. (2005). Relationen mellan sjuksköterska och patient. I N.J. Kristoffersen., F. Nortvedt & E. A. Skaug, (Red.). Grundläggande omvårdnad – del 3. (s. 13-38). Stockholm: Liber
Trevitt, C., & Gallagher, E. (1996). Elder abuse in Canada and Australia: implications for nurses. [Elektronisk version]. Intresciense Journal of Nursing Study, vol. 33. s. 651-659.
Bilaga 1. Artikelsökning Sökordskombinationer Databas Pubmed. Träffar Lästa titlar Lästa abstrakt Inkl. artiklar Elder abuse 1563
Elder abuse AND care giver 200 Elder abuse AND care giver AND suffering
30 30 7
Elder abuse AND care giver AND nurs*
79 79 18
Elder abuse AND care giver AND care home
42 42 7
Elder abuse AND nursing home AND nursing staff
41 41 8 Nr. 1
Elder abuse AND nursing home AND mistreatment
23 23 9 Nr.1
Elder abuse AND nurs* 310 Elder abuse AND nurs*
AND narratives
2 2 1
Elder abuse AND quality of life
38 38 2
Elder abuse AND quality of life AND violence
34 34 2
Care for the elderly 314788 Care for the elderly AND
nursing home
19151 Care for the elderly AND
nursing home AND elder abuse
181
Care for the elderly AND nursing home AND elder abuse AND nursing staff
22 22 8 Nr. 1
Elder abuse AND care giver AND attitude
13 13 4 Nr. 8
Elder abuse AND aged 1423 Elder abuse AND aged AND suffering
67 67 Nr.1
Elder abuse AND professional carers
25 25 7 Nr. 7
Elder abuse AND attitude 130 130 10 Nr. 3
Insitutional care 16592 Institutional care AND
nursing AND violence
Sökordskombinationer Databas Elin Träffar Lästa titlar Lästa abstrakt Inkl. artiklar Elder abuse 343
Elder abuse AND care giver 0 Elder abuse AND care giver AND suffering
0 Elder abuse AND care giver AND nurs*
0 Elder abuse AND care giver AND care home
0 Elder abuse AND nursing home AND nursing staff
8 8 4 Nr. 4
Elder abuse AND nursing home AND mistreatment
6 6 2
Elder abuse AND nurs* 85 85 34 Nr. 1, 2, 4, 8
Elder abuse AND nurs* AND narratives
0 Elder abuse AND quality of life
6 6 2
Elder abuse AND quality of life AND violence
4 4 2
Care for the elderly 9744 Care for the elderly AND
nursing home
984 Care for the elderly AND
nursing home AND elder abuse
9 9 4 Nr. 4
Care for the elderly AND nursing home AND elder abuse AND nursing staff
4 4 4 Nr. 4
Elder abuse AND care giver AND attitude
0 Elder abuse AND aged 34 Elder abuse AND aged AND suffering
0 Elder abuse AND
professional carers
1 1 1 Nr. 7
Elder abuse AND attitude 4 4 1
Institutional care AND nursing
476
Institutional care AND nursing AND violence
Sökordskombinationer Databas Cinahl Träffar Lästa titlar Lästa abstrakt Inkl. artiklar Elder abuse 2122
Elder abuse AND care giver 1 1 Elder abuse AND care giver
AND suffering
48477 Elder abuse AND care giver
AND nurs*
1 Elder abuse AND care giver AND care home
50438 Elder abuse AND nursing
home AND nursing staff
3 3 3 Nr. 4
Elder abuse AND nursing home AND mistreatment
15 15 6 Nr. 1
Elder abuse AND nurs* 743 Elder abuse AND nurs*
AND narratives
3 3 2 Nr. 2
Elder abuse AND quality of life
37 37 8
Elder abuse AND quality of life AND violence
4 4 3
Care for the elderly 1400 Care for the elderly AND
nursing home
136 136 13
Care for the elderly AND nursing home AND elder abuse
1 1 1
Care for the elderly AND nursing home AND elder abuse AND nursing staff
7 7 1
Elder abuse AND care giver AND attitude
1 1 1
Elder abuse AND aged 1536 Elder abuse AND aged AND suffering
10 10 4
Elder abuse AND professional carers
44005
Elder abuse AND attitude 87 87 15 Nr. 3
Institutional care 416
Institutional care AND nursing AND violence
Bilaga 2. Artikelmatris
Nr Författare, år och land.
Titel Syfte Metod,
datainsamling och metodanalys.
Antal deltagare Resultat Kvalitet 1 Buzgovà &
Ivanova (2009) Tjeckien
Elder abuse and residential settings.
Syftet är att beskriva vårdpersonal och vårdtagares upplevelser av maktutövning. Kvalitativ. Halvstrukturerad intervju. Snöbollsurval. Fenomologisk metod. n=28 personal (n=7 sjuksköterskor, n=6 vårdbiträden, n=4 föreståndare och n=11 övrig personal.)
Studien visar att det förekommer våld på vårdhem. Den påvisar också att det är skillnad på upplevelsen av vad våld mot äldre innebär, utifrån
vårdpersonals perspektiv, beroende på vilken profession personalen tillhör som iakttar eller utför
våldshandlingen. Hög 2 Eriksson & Saveman (2002) Sverige Nurses experience of abusive/non abusive caring for demented patients in acute care-settings
Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda dementa i akutsjukvård. Kvalitativ. Halvstruktureradi ntervjuv. Strategiskt urval Fenomenlogisk metod
n=12 sjuksköterskor Svårigheter med att vårda dementa i akutsjukvård visar sig redan i första mötet mellan sjuksköterska och den dementa patienten. Sjuksköterskor upplevde att de var oförmögna att ta hand om den dementa på ett adekvat sätt, då situationer som tvång och våld kunde uppstå. Forskning behövs för att förbättra vården för dementa i akutsituationer. Medel 3 Erlingsson, Carlsson & Saveman (2006) Sverige Perceptions of elder abuse: Voices of professionals and volunteers in Sweden: an exploratory study.
Syftet är att undersöka olika uppfattningar angående våld mot äldre i
samhällsorganisationer som polis, kyrka, anhörigstödgrupper och äldreboenden. Kvalitativ. Fokusgrupper. Fenomenlogisk . n=31 (n=5 poliser, n=4 anställda inom kyrkan n= 12 vårdpersonal n= 10 anställda inom anhörig/krisstöd)
Vem som helst inom vården kan bli provocerad att begå våld mot äldre. Det nya samhällsklimatet där brist på respekt förekommer gentemot äldre ansågs vara grundorsaken till våld/ maktutövning. I dessa fokusgrupper indikerade deltagarna att det fanns en viss tolerans för äldremisshandel. De menade att det är oklart hur man som vårdpersonal rapporterar våld. Detta ökar risken för våld mot äldre. Medel 4 Malmedal, Ingebrigtse n & Saveman (2009). Norge Inadequate care in Norwegian nursing homes as reported by nursing staff.
Syftet är att beskriva olika typer av bristfällig omvårdnad på vårdhem som involverar
vårdpersonal samt att undersöka om rapporter från omvårdnadspersonal skiljer sig på grund av ålder, utbildning och erfarenhet inom yrket.
Kvantitativ. Frågeformulär. Randomiserat urval. Beskrivande analys.
n=616 vårdpersonal. Studien visar att det förekommer bristfällig omvårdnad på vårdhem samt att bemötande och utförd omvårdnad skiljer sig åt beroende på vilken ålder, utbildning och erfarenhet personalen har. Hög 5 Sandvide, Åström, Norberg & Saveman (2004). Sverige Violence in institutional care for elderly people from the perspective of involved care providers
Syftet är att beskriva våldsamma händelser, skildrade av involverade vårdgivare. Kvalitativ. Intervjuer Fenomenologisk metodanalys N= 61 omvårdnadspersonal (n= 10 vittnen, n= 2 förövare, n= 49 offer)
Gemensamma missförstånd och gemensamt intrång av individens integritet relateras till olika typer till våld i särskilda boenden för äldre. Vårdgivare accepterar olika typer av våld mot äldre som en del av deras dagliga arbete.
Nr Författare, år och land
Titel Syfte Metod,
datainsamling och metodanalys.
Antal deltagare. Resultat Kvalitet 6 Saveman, Norberg, Gustavsson & Odèn (1994) Sverige The trustworthiness of the stories of elder abuse narrated by district nurses.
Syftet är att beskriva trovärdigheten i tidigare rapporterade berättelser angående våld mot äldre, skildrade av distriktssköterskor. Kvalitativ Intervjuer Fenomenologisk metodanalys N=21 distriktssköterskor
Forskningen visade att våld mot äldre förekommer. Distriktssköterskorna berättar om känslor av maktlöshet, ilska men även osäkerhet av att tillexempel rapportera pågående våld mot äldre. Hög 7 Selwood, Cooper & Livingston (2007) England What is elder abuse - who decide?
Syftet är att testa om hypotesen att anhörigvårdare i hemmet och vårdare inom äldreomsorgen har olika uppfattningar om vad som är våld mot äldre stämmer.
Kvantitativ . Intervjuer som utgår från frågeformulär. Konsekutivt urval. Beskrivande analys. N=112 vårdare (n=74 anhörigvårdare och n=38 utbildad vårdpersonal )
Det finns en skillnad i hur olika yrkesprofessioner upplever vad som bör klassas som våld mot äldre och vilka handlingar som de anser de har rätt att utföra mot en äldre. Anhöriga ansåg i flera fall att handlingar borde klassas som våld mot äldre då utbildad vårdpersonal inte tyckte det.
Medel 8 Trewitt & Gallagher (1996) Canada & Australien Elder abuse in Canada and Australia: implications for nurses.
Syftet är att identifiera sjuksköterskans kännedom kring missförhållande och färdigheter att identifiera situationer med missförhållande bland äldre. Kvantitativ. Frågeformulär. Obundet slumpmässigt urval. Beskrivande analys. N=92 sjuksköterskor (n=56 sjuksköterskor från Canada och n=36 sjuksköterskor från Australien)
Det finns en frustration över hur vårdpersonal ska hantera situationer där våld mot äldre förekommer där de själva är delaktiga. Personalen kände också att de saknade en trygghet i att hantera dessa situationer, detta ansåg de berodde på kunskapsbrist.
Medel
Checklista för kvantitativa artiklar- kvasi-experimentella studier
A. Syftet med studien?
……… ……… Är frågeställningarna tydligt beskrivna?
Ja
□
Nej□
Är designen lämplig utifrån syftet?
Ja
□
Nej□
B. Undersökningsgruppen Vilka är inklusionskriterierna? ……… Vilka är exklusionskriterierna? ……… Vilken urvalsmetod användes?□
Randomiserat urval□
Obundet slumpmässigt urval□
Kvoturval□
Klusterurval□
Konsekutivt urval□
Urvalet är ej beskrivet Är undersökningsgruppen representativ? Ja□
Nej□
Var genomfördes undersökningen?
……… Vilket antal deltagare inkluderades i undersökningen?
………. C. Mätmetoder
Vilka mätmetoder användes?
……… ……… Var realibiliteten beräknad?
Ja
□
Nej□
Var validiteten diskuterad?
Ja
□
Nej□
D. AnalysVar demografiska data liknande i jämförelsegrupperna?
Ja
□
Nej□
Om nej, vilka skillnader fanns?
………... Hur stort var bortfallet?
………. Fanns en bortfallsanalys?
Ja
□
Nej□
Var den statistiska analysen lämplig?
Ja
□
Nej□
Om nej, varför inte?………. Vilka var huvudresultaten?
……… ………
