Examensarbete
15 högskolepoäng
Webbaserad vägledning ur ett
vägledarperspektiv
Web-based guidance through the practitioners perspective
Johanna Backman
Maria Wetterlund
Studie- och yrkesvägledarutbildningen 180 hp 2010-12-06
Examinator: Jan Anders Andersson Handledare: Niklas Gustafson Studie- och
yrkesvägledarutbildningen Individ och samhälle
3
Sammanfattning
I och med att många saker digitaliseras idag, väcktes vår nyfikenhet kring hur vägledare ser på denna digitalisering och hur det är möjligt att arbeta utifrån den. Skype, Facebook, MSN och andra virtuella rum har tagit oss till en teknisk nivå där webbaserad vägledning är möjlig att utföra. Hur definieras då webbaserad vägledning av vägledarna och på vilka sätt använder de den? Detta är frågeställningar vi arbetat utifrån i det här examensarbetet. Syftet är att undersöka den webbaserade vägledningen ur vägledarnas perspektiv. Utifrån vårt syfte ansåg vi att en kvalitativ undersökning skulle ge oss nyanserade och tillräckliga svar för att besvara våra frågeställningar. Vi intervjuade sju vägledare, utspridda över landet med hjälp av personligt möte, telefon, e-post och virtuellt rum med webbkamera och har analyserat deras svar, bland annat genom Karlssons (2007) sätt att se på kommunikation.
Vägledningsmodeller, såsom Fyrstegsmodellen (Lovén, 2000) och Hägg och Kuoppas (2007) Trefasmodell har också varit användbara för att se likheter och skillnader i den webbaserade vägledningen och i det personliga mötet. Resultatet från vår undersökning visar att den webbaserade vägledningen är ett svårdefinierat begrepp. Det visar även att det webbaserade mötet tenderar att vara mer informativt än vägledning i det personliga mötet. Resultatet visar också att denna vägledningsform inte kan ersätta det personliga mötet, men att tekniken utvecklas och att framtidsutsikterna för webbaserad vägledning ser ljusa ut. En strävan efter att ersätta det personliga mötet anser våra informanter, heller inte finnas. Dock framkommer att den webbaserade vägledningen är ett gott komplement till det personliga mötet.
Slutligen anser vi att syftet med detta examensarbete uppfylls då vi, genom kvalitativa intervjuer, fått sju vägledares subjektiva syn på vad webbaserad vägledning är. Vi har även fått en inblick i hur dessa webbaktiva vägledare arbetar. Svårigheten i att definiera den webbaserade vägledningen kvarstår och vi tror att detta till stor del beror på arbetsformens ringa ålder. Vi tror heller på intet sätt att den webbaserade vägledningen är ett hot gentemot studie- och yrkesvägledarnas yrkesprofession, utan en utveckling och ett komplement till den.
5
Innehåll
1. INLEDNING ... 7
1.1BEGREPPSDEFINITIONER ... 8
1.2SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 9
2. KUNSKAPSBAKGRUND ... 10
2.1FÖRFÖRSTÅELSE OCH EGNA TANKAR ... 10
2.2VÄGLEDNING ... 11
2.2.1 Vägledning genom historien ... 11
2.2.2 Påverkansfaktorer i vägledning ... 11
2.3WEBBASERAD VÄGLEDNING ... 12
2.3.1. Möjligheter med webbaserad vägledning ... 13
2.3.2 Internet ... 14
2.4TIDIGARE FORSKNING ... 15
2.4.1 Riktlinjer för webbaserad vägledning ... 15
2.4.2 Vägledares kompetens ... 16
2.4.3 Möjligheter och begränsningar med webbaserad vägledning ... 17
3. TEORI ... 18
3.1KOMMUNIKATION ... 18
3.1.1 Synkron och asynkron kommunikation ... 19
3.2VÄGLEDNING ... 20
3.2.1 Fyrstegsmodellen ... 20
3.2.2 Tre faser ... 20
4. METOD ... 23
4.1URVAL OCH AVGRÄNSNINGAR ... 23
4.2GENOMFÖRANDE ... 24
4.3FORSKNINGSETIK ... 25
4.4VALIDITET ... 26
5. RESULTAT ... 27
5.1DE WEBBAKTIVA VÄGLEDARNA ... 27
5.2DEFINITION AV VÄGLEDNING OCH WEBBASERAD VÄGLEDNING ... 30
5.2.1 Jonna ... 30
6 5.2.3 Metha ... 31 5.2.4 Jens ... 31 5.2.5 Jan ... 32 5.2.6 Maggie ... 33 5.2.7 Monica ... 33 5.2.8 Sammanfattning ... 34
5.3FÖRDELAR RESPEKTIVE NACKDELAR I JÄMFÖRELSE MED DET PERSONLIGA MÖTET ... 34
5.4KOMMUNIKATION VIA INTERNET ... 36
5.5WEBBASERAD VÄGLEDNING I FRAMTIDEN ... 38
6. ANALYS ... 39
6.1DEFINITION AV VÄGLEDNING OCH WEBBASERAD VÄGLEDNING ... 39
6.2DEN WEBBASERADE VÄGLEDNINGENS ANVÄNDNINGSOMRÅDE ... 40
6.2.1 Teknik och utveckling ... 41
6.3SKILLNADER OCH LIKHETER MELLAN WEBBASERAD VÄGLEDNING OCH DET PERSONLIGA MÖTET ... 42
7. DISKUSSION ... 44
7.1TEKNIK ... 44
7.2ANONYMITET... 44
7.3KOMMUNIKATION ... 45
7.4INTERNET I VÄGLEDNING ELLER VÄGLEDNING PÅ INTERNET ... 45
7.5DEN WEBBASERADE VÄGLEDNINGENS ANVÄNDNINGSOMRÅDE ... 46
7.6METODDISKUSSION ... 47 7.7RELEVANS ... 47 7.8FRAMTIDA FORSKNING ... 48 7.9SLUTSATS ... 48 8. KÄLLFÖRTECKNING ... 50 BILAGA. INTERVJUGUIDE ... 52
7
1. Inledning
Att datorer och digitala medier inte kan ersätta det personliga mötet i vägledning samt andra relationsskapande interaktioner, tror vi att de flesta, inom vägledningsvärlden, är överens om. Däremot kan datorer och Internet bidra med ett utmärkt komplement till många tjänster, där det kan vara svårt att nå alla personer och möta dem just där de är. Internet är idag något som finns i nästan varje hem, därför vågar vi påstå att i många fall kan information och tjänster nå ut till en större publik än förr.
I en tid då vardagliga ting, såsom bank- och kundtjänstärenden, kläd- och prylshopping, nyhetsflödet samt skapandet av nya relationer till stor del har digitaliserats ställer vi oss frågan om även vägledning går att genomföra på webbaserad väg? Vi ser att möjligheterna rent tekniskt finns idag med bl.a. Skype och MSN. Möjligheten att se och samtala med en person som inte befinner sig i samma rum, ens samma stad har möjliggjort att olika supportsajter på Internet fått fäste. Idag finns webbsidor som är utvecklade för att hjälpa människor på olika sätt. T.ex finns sidor där människor, utan personligt möte, kan få hjälp
med stresshantering, ångest och depression i form av KBT1. Malmö stad har som första
stad i Sverige utvecklat möjligheten att få hjälp av så kallade soctanter på nätet2 och många
fler möjligheter finns. Att sitta hemma i sin egen, trygga sfär och föra ett samtal över
Internet, med någon som avsätter tid för dig kan underlätta för många. Även möjligheten att uttrycka sig i skrift tror vi kan ha betydelse för vissa. Vi tror också att datorer och Internet idag är en självklar och väl integrerad del i många ungdomars sociala liv. I deras studier
1
Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en kombination av behavioristiska och kognitiva tekniker som är effektiva vid behandling av t.ex. depression (Karlsson, 2007)
2
Sveriges första och enda socialrådgivning på Internet vägleder dig i dina bekymmer. (www.malmo.se/soctanter)
8
och deras fritid, tror vi att de har ett visst intresse av att finna information på olika sätt, såsom webbaserad vägledning lättillgängligt.
Vi tror även att tillgången till vägledning ökar då denna går att genomföra på webbaserad väg. För människor som bor i större städer eller på något sätt befinner sig i utbildningssystemet ligger vägledning och kompetenta vägledare nära till hands. För dem som inte på förhand vet vart det finns vägledare och vem de riktar sig till, eller helt enkelt har långt avstånd till vägledning, finns det i och med kommunikationen via Internet lättare vägar till vägledning.
Då vi har förstått att webbaserad vägledning inte är en helt vedertagen arbetsform hos de flesta vägledare är intresset för denna ändå stort. Vi har förstått att det råder en del
förutfattade meningar gällande fenomenet som innebär att många vägledare och
vägledarstudenter anser att vägledning via Internet till största del består av information och att regelrätt vägledning är svår att genomföra utanför det personliga mötet. Det råder även en spänning mellan de olika begreppen information och vägledning. Det går ej att likställa dem, det är inte samma sak, men de är i hög grad integrerade i varandra.
Att undersöka hur, och med vilka verktyg, studie- och yrkesvägledare använder Internet för att vägleda människor är ett intressant fokus vi tar fasta på. Därför är vi i denna studie intresserade av studie- och yrkesvägledarnas perspektiv på webbaserad vägledning. Hur definierar de detta begrepp och hur arbetar de med denna form?
1.1 Begreppsdefinitioner
Vi kommer i denna undersökning använda oss av olika begrepp och förkortningar som här i korthet förklaras. I undersökningen kommer vi fortsättningsvis att benämna studie- och yrkesvägledare samt karriärvägledare och de personer vi intervjuat, oavsett vad de anser att de har för yrkestitel, för vägledare. De personer som i arbetet benämns som sökande avser de personer som kommer i kontakt med vägledarna på olika sätt, via webben eller i det personliga mötet. Informations- och kommunikationsteknik eller Information and
Communication Technology är informationsteknik (IT) som bygger på kommunikationen mellan människor och används ofta i distansutbildningar. I studien kommer detta att
9
benämnas IKT respektive ICT. Med webbaserad vägledning avser vi den vägledning som
sker via Internet oavsett i vilken form den än tar sig. Chatta3 avser den kommunikation som
går att föra på Internet via korta snabbmeddelanden i olika chattforum mellan två eller fler personer. Windows Live Messenger är en tjänst för snabbmeddelanden i chattform på Internet. Denna tjänst är utvecklad av Microsoft och ingår i användarplattformen Windows Live. Då denna tjänst är mer känd under sitt äldre namn MSN Messenger kommer vi
fortsättningsvis att benämna denna som MSN. Facebook4 är en webbplats där alla personer
över 13 år kan registrera sig för att hålla kontakt med vänner eller bevaka intressen.
Facebook har bland annat en chattfunktion som kan användas för dessa ändamål. Skype5 är
en nedladdningsbar mjukvara, som möjliggör kostnadsfria röst- och videosamtal mellan användarna.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med detta arbete är att undersöka webbaserad vägledning ur ett vägledarperspektiv. Hur definierar vägledare webbaserad vägledning?
Hur använder vägledare webbaserad vägledning?
Vilka fördelar respektive nackdelar finns med webbaserad vägledning, enligt vägledare?
3
chatta. http://www.ne.se/kort/chatta, Nationalencyklopedin, hämtad 2010-10-18.
4
Facebook. http://www.ne.se/kort/facebook, Nationalencyklopedin, hämtad 2010-10-18.
5
10
2. Kunskapsbakgrund
Vi vet att webbaserad vägledning förekommer och att det hittills gjorts en del mindre studier rörande detta ämne, som vi tagit del av, i form av rapporter och uppsatser samt viss forskning. I detta kapitel kommer vi att ta upp den forskning vi har hittat. Då det är en begränsad mängd har vi kompletterat med mindre studier och rapporter. Nedan redovisar vi även våra egna tankar, förförståelse och föreställningar rörande webbaserad vägledning.
2.1 Förförståelse och egna tankar
Då vi började arbeta med studien hade vi några föreställda problemområden vi var intresserade av. Dessa centrala frågor vi funderade över var de etiska aspekterna, generationsskillnader samt språkförbistringar, det vill säga de missförstånd som kan
uppkomma då kommunikationen sker via Internet och på sätt försvårar för samtalsparter att förstå varandra. Svårigheter att avläsa de emotionella aspekterna i det skrivna språket kan också förekomma i webbaserad vägledning då de sökande och vägledarna kan ha olika vana i att uttrycka sig i skrift. Frågor rörande detta är något som vi föreställt oss att webbaktiva vägledare tvingas ta hänsyn till i sin yrkesutövning. För att lyckas bedriva vägledning måste båda parter befinna sig på samma våglängd vad gäller anledningen till uppsökandet och sättet att kommunicera. Vi tror att vissa personer kan ha lättare att öppna sig och prata om sig själva via skrift än i det personliga mötet eftersom det är en mindre intim situation. Utan granskande blickar och pinsamma tystnader kan det vara lättare att berätta personliga saker om sig själv då risken för konfrontation och ifrågasättande känns mindre påtaglig vid en chatt eller e-postkonversation. Möjligheten att vara anonym tror vi också kan bidra till en trygghet för den sökande.
Vägledare som använder sig av webbaserad vägledning bör vara insatt i det skriftspråk som kan användas av den sökande. Den sökande har i många fall mindre erfarenhet och
11
kunskap angående kommunikation och kan således ha svårare att måla ut sina tankar i ett erfaret språk samt att försöka läsa mellan raderna, bokstavligen. Den trygga mur som Internet erbjuder kan kanske dock i vissa fall vara en fördel för vissa människor. Redan för 20 år sedan skrev Anders Lovén (1990), universitetslektor, om det faktum att det personliga mötet aldrig kan ersättas. Huruvida den webbaserade vägledningen är en möjlighet för studie- och yrkesvägledare att nå ut till fler personer som behöver vägledning eller om den är ett steg till att avpersonifiera möten mellan människor finner vi intressant i dagens läge. I den digitala värld vi lever i idag behöver en person inte gå utanför dörren och konfrontera andra människor i lika många olika avseenden som tidigare. Kärlekspar uppstår över Internet, matkassar går att få levererade till dörren, utbildningar görs på distans och även vägledning kan ske över Internet.
2.2 Vägledning
2.2.1 Vägledning genom historien
Under 1900-talets början växte behovet för yrkesvägledning fram (Lovén, 2000). Både de enskilda individerna samt samhället sökte efter kompetens att hjälpa in människor på olika banor. En utav de första vägledningsbyråerna startades av Frank Parsons, 1908, i Boston. Parsons använde sig av matchningsteori för att få rätt man till rätt plats. Lovén (2000) beskriver huvuddragen ur Parsons teoriansats i yrkesprocessen i tre steg:
1) Förståelse av dig själv, såsom intressen, anlag och resurser.
2) Kunskap om krav och villkor för framgång, möjligheter och framtidsutsikter i olika arbeten.
3) Realistiskt resonerande kring relationen mellan de två ovanstående.
2.2.2 Påverkansfaktorer i vägledning
Då vägledning i mångt om mycket handlar om samtalet, och vad som sker under dess gång, har professionen till stor del influerats av andra samtalsdominerande områden såsom
12
psykoanalysen. Under 1930-talet gjorde den personcentrerade teoritraditionen intåg i vägledningen. Genom Carl Rogers terapeutiska samtal under 1950-talet fick den klientcentrerade teorin än större genomslag (Lovén, 2000).
Carl Rogers (1976) klientcentrerade terapi ger samtalsledaren riktlinjer inför mötet med sin klient (den sökande). Oavsett den sökandes tillstånd, beteende eller känslor krävs det att samtalsledaren tillskriver personen ett ovillkorligt egenvärde (Rogers, 1976). Denna
grundinställning ger vägledaren en möjlighet till att sätta sig in i den sökandes situation och på så sätt en större förståelse för den sökande. Denna empati underlättar för den sökande och vägledaren att skapa en god relation. Då den sökande upplever att relationen är god och att vägledaren förstår henne/honom skapar det bättre förutsättningar för förändring i den sökandes liv (ibid.).
2.3 Webbaserad vägledning
Webbaserad vägledning är ett vitt begrepp, då det finns lika många tolkningar av detta som det finns vägledare som använder sig av det. Det har varit en självklar fråga i samtliga intervjuer för att få dessa personers subjektiva syn på begreppet.
Att använda Internet i ett fysiskt vägledningssamtal är inte det samma som att använda Internet för att vägleda (Vuorinen, 2006). Internet är en källa till information för elever och vägledare som används då det behövs. Den webbaserade vägledningen kallas ofta för valstöd då begreppet vägledning är så starkt knutet till det personliga mötet att det är svårt att göra en direkt överföring till webben. Hirasawa och Brag-Yhland (2006) definierar begreppet webbaserat valstöd utifrån redan befintliga definitioner av den traditionella vägledningen och använder olika vägledningsmodeller till sin hjälp. De menar att det går att läsa in likheter i det webbaserade valstödet och exempelvis i hur Gunnel Lindh (1997) beskriver vägledning i vid mening.
Med vägledning i vid bemärkelse menar jag all den verksamhet som respektive
institution/organisation och nation erbjuder som förberedelse för framtida val av utbildning, yrke, arbete och livsform. (Lindh, 1997, s. 4)
13
Den webbaserade vägledningen är sprungen ur det personliga mötet enligt Hirasawa och Brag-Yhland (2006) och positiva effekter av den är att nå ut till en större grupp personer som upplever sig behöva komma i kontakt med en vägledare. För att denna arbetsform ska fungera behöver vägledaren och den sökande vara bekant med Internet och dess vida utbud i kommunikationsformer. Att ha tillgång till datorer och Internet är i huvudsak det som krävs för att bedriva eller motta webbaserad vägledning.
Webbaserad vägledning, enligt oss författare, är den vägledning som sker över Internet. Oavsett om vägledningen sker endast via e-post, MSN eller Skype, forum såsom Facebook eller via virtuella rum, är det via olika sådana plattformar vi menar att just den webbaserade vägledningen sker. Att använda sig av webbkamera för att se sin samtalspartner finns till viss del utvecklat och det är i denna form till synes likt det personliga mötet, om än på distans. Webbaserad vägledning är ett sätt att effektivisera vägledning för vägledare och sökande som befinner sig på olika platser rent geografiskt.
2.3.1. Möjligheter med webbaserad vägledning
Förutom att Internet medför ökad tillgänglighet till vägledning är möjligheten till anonymitet något som kan underlätta för den sökande. Patricia Mulcahy Boer (2001), amerikansk vägledare och författare, är positiv till webbaserad vägledning men beskriver också svårigheter. Boer talar om vikten av att den sökande själv får avgöra om denne vill vara anonym eller inte. Då en sökande är anonym kan denne eventuellt ha lättare att uttrycka sina innersta känslor och frågor.
Den mest uppenbara fördelen med webbaserad vägledning enligt Boer är att den når ut till fler personer (Boer, 2001). Människor som av olika anledningar inte har haft en självklar närhet till vägledning får en ökad tillgång till denna via Internet. Två mindre uppenbara fördelar är möjligheten till anonymitet samt den skrivna texten (ibid.). Då den sökande samt vägledaren kommunicerar via skrift ges dem större möjlighet till eftertanke och reflektion. Då samtalet inte sker i ett fysiskt rum försvinner begränsningar såsom pinsamma tystnader och tider att passa. De har båda möjlighet till omformuleringar vilket kan bidra till att det går snabbare att nå kärnan i ett problem eller en fråga. En
e-14
postkorrespondens, eller liknande, äger också möjligheten att sparas för att sedan kunna återvända till konversationen för närmare eftertanke.
Det skrivna språket äger precis som det personliga mötet möjligheten till interaktion. Den före detta ordförande för det amerikanska vägledarförbundet, Dr. Courtland Lee, hävdar att för den framväxande generationen är kommunikation och interaktion via Internet både vanlig och naturlig samt ett fullt accepterat kommunikationssätt (Boer, 2001). Även om det skrivna språket omöjliggör visuella ledtrådar, såsom kroppsspråk, i ett samtal finns det andra ledtrådar som kan likställas med dessa. Vid de tillfällen den sökande lämnar vägledaren med frågetecken inför en situation eller sammanhang är det lika fullt möjligt för den vägledaren att be om förtydliganden via Internet som i det personliga mötet (ibid.).
2.3.2 Internet
Internetanvändandet skiljer sig tydligt mellan olika åldersgrupper. Statistiska Centralbyrån, SCB, gjorde 2009 en uppföljning av deras undersökning om internetanvändning från 2003 där det går att se en stark utveckling av Internet i hemmen perioden 2003 - 2009. De skriver
att det var endast 25 procent av befolkningen som hade tillgång till bredbandsuppkoppling6
2003, medan det under våren 2009 hade ökat till 83 procent i åldersgruppen 16-74 år. Själva användandet i sig skiljer sig också åt mellan åldersgrupperna, yngre (16–24 år), medelålders (45–54 år) samt äldre (65–74 år). Bland alla grupper, är e-post det vanligaste användningsområdet för Internet. Den yngre gruppen, tillika de som använder Internet mest frekvent, använder dock Internet mest till att söka information, chatta, blogga, vara aktiv i
olika diskussionsforum och andra communities såsom Bilddagboken7, Facebook m.fl. Det
skiljer sig också mellan könen hur mycket programvara, musik och spel som laddas ner. Enligt denna undersökning är det oftare män än kvinnor som laddar ner programvaror, musik, film etc. Det är också oftast både medelålders och yngre män som läser tidningar på nätet och kvinnorna söker hälsoinformation.
6
Bredband inkluderar anslutningar via DSL-uppkoppling (t.ex. ADSL eller VDSL), annan typ av snabb förbindelse (t.ex. via kabel-TV eller ett lokalt nätverk) samt anslutning via 3G-nätet. (SCB 2010)
7
15
2.4 Tidigare forskning
Webbaserad vägledning är ett relativt outforskat område. Med tanke på Internets ringa ålder har vägledningen på Internet ej nått sin fulla utveckling. Idag används Internet av de flesta vägledare som redskap för att hitta information, dock sker inte vägledningen mellan klient och vägledare till störst del via Internet utan i det personliga mötet. Då den webbaserade vägledningen ej har någon lång historia är den tidigare forskningen tunn och otillräcklig. Vi har därför valt att komplettera med studier och rapporter rörande ämnet.
2.4.1 Riktlinjer för webbaserad vägledning
Ariadne är ett projekt framtaget inom ramen för Socrates-Grundtvig 1. Detta projekt har till uppgift att klargöra, undersöka, utvärdera och identifiera vilka gemensamma riktlinjer som utformningen av nya verktyg för webbaserad vägledning bör använda sig av. Denna rapport uppkom efter att det, i Göteborg 2001, hölls en EU-konferens Quality and Ethics in
Web-based Guidance. Syftet med rapportens riktlinjer är att minska det gap som finns mellan
förväntningarna på de Internetbaserade vägledningsverktygen och den faktiska utvecklingen av tillförlitliga verktyg (Ghinea, 2004).
Då Internetanvändandet konstant ökar och även utbudet av information och tjänster, såsom webbaserad vägledning, är det viktigt för den vägledare som är webbaktiv att vara källkritisk mot de sidor och de verktyg denne använder sig av. Uppfyller de sidor,
vägledaren använder sig av, de grundläggande krav och riktlinjer, Ariadne-projektet anser är viktiga för en god webbaserad vägledning? Och uppfylls de webbaktiva vägledarnas behov genom dessa verktyg och sidor? Exempel på hur en vägledare kan titta på en
webbsida med kritiska ögon för att se hur lämplig den är att använda sig av är; Länkar - Är sidan rekommenderad och länkad till av andra trovärdiga webbsidor? Ägande - Vem har skapat sidan, är det tydligt? Syftet – Är syftet med sidan tydligt? Kommersiell – Är sidan kommersiell? Målgrupp – Är det tydligt vilken målgrupp sidan riktar sig till? Hänvisas de som inte tillhör målgruppen vidare till en bättre, för dem, lämpad sida (Ghinea, 2004)?
Rapporten belyser också att relationen vägledare – sökande kan påverkas av att
16
möjligt att nå den sökande i hemmet, på biblioteket eller andra platser där Internet
tillhandahålls. Det är av vikt att förstå att den webbaserade vägledningen och dess verktyg och sidor är under ständig utveckling, enligt rapporten. Det webbaserade samtalet kan variera i intensitet och längd då mötet inte nödvändigtvis sker på samma villkor för alla parter. Även kunskapen om Internet och den kommunikationsform detta forum erbjuder är viktig hos vägledaren för att minska risken för missförstånd och otydlighet i det
webbaserade mötet. I rapporten trycker författarna på att den webbaserade vägledningen skall ses som ett komplement till det personliga mötet, då det personliga mötet är viktigt för god vägledning. Författarna skriver också att mötet på webben tenderar att vara mer
informativt. Dock bör bra verktyg utarbetas för att tillgodose så många behov som möjligt. Att träffas personligen är inte alltid det optimala i vägledningssammanhang, då vissa känner sig tryggare att kommunicera via text, i en trygg miljö. Man menar också att de webbaktiva vägledarna ska vara medvetna om den svårighet somliga känner inför att använda Internet. Författarna skriver att en hemsida eller ett verktyg som inriktar sig på webbaserad vägledning ska tillgodose behov för en generell målgrupp, såsom lätthittad information etc. till att skräddarsy en lösning för individen. ”As a working definition, we propose that a guidance website is a tool that offers services both at a general and at a customised level” (Ghinea, 2004).
2.4.2 Vägledares kompetens
Raimo Vuorinen (2006) skriver i sin avhandling att IKT har potentialen att göra vägledning mer tillgängligt för människor, därför behövs vidare utveckling inom detta område. Det finns även ett krav på ytterligare flexibilitet hos vägledarna för att bättre kunna hjälpa de sökande över Internet utifrån deras specifika behov.
Kunskaperna och erfarenheterna i IKT hos olika vägledare varierar och att det från starten i vägledarutbildningen borde integreras Internetbaserade vägledningsverktyg. Både vägledare och de sökande använder sig av Internet för att ta del av information. I det avseendet använder de sig av Internet på samma sätt som de skulle ha använt tryckt information i form av blanketter och kataloger. Då denna utveckling återspeglas även i resten av samhället befinner sig den mest uppdaterade informationen på Internet. Internet
17
används alltså i vägledningen men Vuorinen menar att vi går från Internet i vägledning till att vägleda över Internet. Med detta menas att vägledare tidigare använt Internet i sin vägledning, exempelvis för att söka information. När utvecklingen nu får framåt möjliggörs vägledning över Internet där vägledare och sökande kan kommunicera via Internet för att hjälpa den sökande i dennes livssituation. För att lyckas med detta krävs utbildning och utformningen av denna måste bestämmas av dem som sedan ska nyttja den, det vill säga vägledarna (Vuorinen, 2006).
2.4.3 Möjligheter och begränsningar med webbaserad vägledning
Slutsatserna som Bohlin och Jonsson (2010) drar, efter en undersökning av vägledning via Internet ur elevers och vägledares perspektiv, är att den webbaserade vägledningen ses som ett komplement i vägledarnas arbete och att den kan ge nya möjligheter och främja
utvecklingen av vägledning.
Både elever och vägledare ser en stor fördel med att kunna bli vägledd på hemmaplan. Däremot ser dessa en fara i att det lättare uppstår missförstånd via det skrivna språket. Vägledarna ser vidare svårigheter att kommunicera via Internet både som mottagare och sändare. Det finns även en rädsla att vägledarna servar de sökande med för mycket information (Bohlin och Jonsson, 2010).
Bohlin och Jonsson (2010) uttrycker att de sökande vid webbaserad vägledning kan tycka att det är lättare att vara sig själv samt att de ges möjligheten att ställa frågor och yttra funderingar i den stund de kommer på dem. Däremot uttrycker de sökande i
undersökningen en viss skepsis till om, främst, äldre vägledare verkligen förstår det språk ungdomar använder sig utav på Internet (ibid.).
Vidare anser Bohlin och Jonsson att den webbaserade vägledningen i led med Ariadneprojektet bör ses som ett extraverktyg och förstärkning i vägledningen (Ghinea, 2004). Det kan vara komplicerat för vägledare att veta var gränsen mellan det personliga och professionella går (Bohlin och Jonsson, 2010).
18
3. Teori
I detta kapitel redovisar vi de modeller och teorier vi har använt oss av då vi genomfört studien. De begrepp vi beskriver är de vi finner mest centrala då vi studerat
kommunikationen i det personliga mötet såväl som i den webbaserade vägledningen.
3.1 Kommunikation
I relationen vägledare – sökande är kommunikationen en grundläggande faktor för att ett samtal dem emellan skall kunna genomföras. Att vägledaren kan avläsa den sökandes alla sätt att kommunicera på är en färdighet att beakta och öva upp för att hela budskapet i en konversation skall framföras och förstås. Kommunikation innebär inte endast det talade ordet utan ”alla de sätt varpå individer kommer i kontakt med varandra och överför
budskap till varandra” (Karlsson 2007, s 584). Kommunikation innefattar även de budskap som sänds utan ord, det vill säga det kroppsspråk, blickar, tonfall och andra tecken som uppvisas i en interaktion mellan två eller fler personer. Det skrivna ordet är således också kommunikation. I denna kommunikationsform kan nyanser vara svårare att tolka, då tonfall och kroppsspråk faller bort. Dessa nyanser i samtalet är alltså något som tydliggörs i det personliga mötet, men är svårare att framföra i text. Kroppsspråk och tonfall är viktiga delar i ett möte mellan två personer och att detta faller bort i textkommunikationen är att beakta. Den icke-verbala kommunikationen utgör, enligt Karlsson (2007), en större del av
budskapsöverföringen än den verbala. Vad ger detta för effekter i kommunikation som är baserad på text och över Internet där den kroppsspråksbaserade, nyanserade icke-verbala kommunikationen inte är tydlig? Det finns fortfarande ett mått av icke-verbala nyanser i
19
skriftligt språk, såsom handstil i den handskrivna texten samt smileys8 i den mer
moderniserade skriften via Internet eller mobiltelefoner.
Det finns risk för en envägskommunikation och ett maktperspektiv om inte de inblandade parterna är aktiva och visar genom feedback eller gensvar att de förstått det budskap som sänts ut. Denna maktutövning kan ske mellan sändare som mottagare. Sändaren av budskapet i text kan hamna i ett underläge då denne inte ser personen den skriftligen talar med och inte vet om denne mottar budskapet. Även mottagaren kan hamna i en position till sändaren som underlägsen då denne eventuellt inväntar svar på något och sändaren inte svarar (Karlsson 2007). Detta blir en maktbalans mellan de inblandade parterna som måste vägas in i användningen av webbaserad vägledning.
Kommunikationen i den webbaserade vägledningen varierar beroende på vilket forum för detta som är aktuellt. Väljer vägledaren att använda sig av webbkamera i sin
vägledning, förutsätter detta att mottagaren också finns vid en webbkamera och därmed kan risken för envägskommunikation från ena parten minskas. Används däremot ett
chattprogram där det endast skrivs korta meddelanden parterna emellan, riskerar den ene att
tala med någon som inte finner sig vid datorn och då blir risken för envägskommunikation
större.
3.1.1 Synkron och asynkron kommunikation
Synkron9 betyder samtidig och den synkrona kommunikationen blir således en samtidig
kommunikation. Dess motsats är asynkron10 kommunikation som är en icke samtidig
överföring av tecken i datorsammanhang.
Med synkron nätbaserad kommunikation menas den samtida kommunikation som sker mellan två eller fler personer i samtid över Internet. I webbaserad vägledning och i
8”smiley [sma´ili] (engelska), teckenkombination i datorsammanhang, framför allt i e-post på Internet, som
används för att komplettera texten, t.ex. för att visa sinnesstämning eller ge uttryck för nyanser.” (smiley. http://www.ne.se/smiley, Nationalencyklopedin, hämtad 2010-10-18)
9
synkron. http://www.ne.se.support.mah.se/lang/synkron, Nationalencyklopedin, hämtad 2010-12-15.
10
20
distansutbildningar menas då de olika chattforum och webbportaler som tillhandahåller direktkontakt med eller utan webbkamera. Den asynkrona kommunikationen avser den korrespondens mellan flera personer som sker under en icke direkt form såsom möjligheten att dela dokument och kommentera dessa, e-post eller andra meddelandefunktioner och diskussioner i diskussionsforum (Hrastinski, 2007).
3.2 Vägledning
3.2.1 Fyrstegsmodellen
I fyrstegsmodellen (Lovén, 2000) beskrivs i stora drag en modell som kan användas vid vägledning. I väljandet jämför den sökande sig själv (steg 1) med möjliga alternativ (steg 2). Dessa alternativ tas sedan med till beslutsfattandet (steg 3). Då ett beslut fattats följer genomförandefasen (steg 4) där olika åtgärder vidtas för att möjliggöra att beslutet fullföljs. Vägledaren kan följa den sökande genom alla fyra steg för att underlätta den sökandes situation i utkristalliserandet och beslutsfattandet som krävs för att förändra den sökandes handlingar och val (Lovén, 2000).
3.2.2 Tre faser
Kerstin Hägg och Svea Maria Kuoppa (2007) har utformat en modell för samtal vilken innehåller tre faser:
21
Det gemensamma för de tre faserna är att det är den sökande som är huvudpersonen. Vägledaren finns med för att stödja och leda, i de fall det behövs, men släpper aldrig fokus från den sökande (Hägg och Kuoppa, 2007).
Under fas 1 är det viktigaste för vägledaren att lyssna utan att avbryta den sökande. Huvuduppgiften för vägledaren är att ge stöd till den sökandes berättelse. Med öppna frågor kan vägledaren få den sökande att kartlägga hela sin situation (Hägg och Kuoppa, 2007). För att möjliggöra för vägledaren att se det ur den sökandes perspektiv är det därför viktigt att behålla ett öppet sinne och inte ha förutfattade meningar och gissningar om vad den sökande upplever. Då vägledaren bryter in med frågor, reflektioner och speglingar samt en avslutande sammanfattning är det viktigt att anpassa språk och tempo efter den sökande (ibid.).
Under fas 2 försöker vägledaren vidga den sökandes perspektiv med god
självkännedom, kreativitet och känslighet. Med förkunskaper om samhället, såsom klass- och könsperspektiv, psykologiska och sociologiska teorier kan vägledaren få den sökande att se möjligheter och svårigheter som tidigare varit dolda (Hägg och Kuoppa, 2007). Kärnan i den andra fasen är att uppbringa engagemang från den sökande i att påverka sin situation och möjligheter. Då den sökande fått ett vidgat perspektiv avslutas fas 2 med att den sökande och vägledaren tillsammans sätter upp specifika och realistiska mål inför genomförandet av kommande förändringar (Hägg och Kuoppa, 2007). Även här, som ovan beskrivet, är det viktigt att ha i åtanke att det är den sökande som är huvudpersonen så att mål och handlingsplaner utgår från hennes/hans person (ibid.).
Under fas 3 sätter den sökande och vägledaren tillsammans upp en handlingsplan som den sökande kan ta stöd ifrån. Återigen är vägledarens uppgift att stötta och uppmuntra den sökande att själv genomföra förändringar. I de fall som vägledaren kommer med förslag till
22
handlingsplan måste den sökande godkänna dessa (Hägg och Kuoppa). Det är att föredra en konkret och tydlig handlingsplan eftersom det underlättar inför den avslutande
23
4. Metod
Då valet av metod påverkar hela arbetet är det viktigt att välja med omsorg. Precis som Ann Kristin Larsen (2009) beskriver har de båda huvudtyperna av metoder, kvantitativa och kvalitativa, både för- och nackdelar. Då webbaserad vägledning inte är särskilt stort som fenomen i Sverige har vi medvetet valt att inte använda oss av kvantitativa studier. Vi har istället valt att göra en kvalitativ studie som ger oss möjlighet att utföra en djupdykning i området för webbaserad vägledning, vilket bidrar till få en helhetsförståelse för
verksamheten (Larsen, 2009).
Vi har använt oss av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer då detta ger en mer nyanserad bild av våra informanters tankar och känslor i vår undersökning. Vidare tror vi att det skulle kunna begränsa intervjun med en standardiserad intervjuguide eftersom vi då riskerar att inte få med alla de rätta och viktigaste frågorna och att våra informatörers svarsvidd skulle kunna begränsas (Larsen, 2009). Det skulle i nästa led kunna bidra till felaktiga slutsatser (ibid.).
4.1 Urval och avgränsningar
Monica Dalen (2008) beskriver Strauss och Corbins teoretiska urval där de menar att forskarna ska försöka få en sådan maximal variation som möjligt bland sina informanter. Detta för att det ska återspegla det fenomen som forskarna vill undersöka på bäst, varierade sätt. De menar också att forskarna ska ha god insikt i det fenomen de vill undersöka för att därigenom ha möjlighet att ta del av så många dimensioner av det aktuella fenomenet som möjligt (Dalen, 2008).
Då vi gjort vårt urval av informanter har vi utgått från grundtanken att bredden av arbetsplatser, geografi och utnyttjandet av den webbaserade vägledningen i olika stor utsträckning är intressant att undersöka. Att informanterna inte endast fanns i vår
24
omedelbara, geografiska närhet fann vi intressant då detta ger ytterligare infallsvinklar och perspektiv. För att få en subjektiv uppfattning om vad webbaserad vägledning är, utifrån vårt syfte samt att belysa vägledarnas syn på denna, kontaktade vi ett antal vägledare i huvudsak via e-post och meddelandefunktionen på Facebook. Vi valde att kontakta de personer som hittades då vi gjorde sökningar på Internet i samband med att vi använde våra sökord, såsom: vägledare på Internet, webbaserad vägledning, valstöd, m fl. Detta urval blev på så sätt ett bekvämlighetsurval då vi ansåg att de som fanns att hitta på Internet är också de vägledare som tillämpar webbaserad vägledning i någon form.
Vi kontaktade åtta stycken vägledare på olika arbetsplatser i hela Sverige. Utav dessa fick vi kontakt med sju stycken vägledare som vi ansåg arbeta med webbaserad vägledning och detta resulterade också i sju intervjuer. Vi tog inte hänsyn till genus, etnicitet eller ålder då urvalet gjordes eftersom analysen av resultatet inte görs utifrån dessa utgångspunkter.
Våra informanter arbetar alla som studie- och yrkesvägledare med elever i eller på väg in i utbildning. Denna avgränsning har vi gjort för att vi tror att de vägledarna arbetar inom ett stort spektra. De möter många olika slags människor från många olika åldersgrupper och samtliga informanter arbetar med vägledning i olika stor utsträckning på Internet och på olika sätt vilket gav oss en större möjlighet att få svar på våra frågeställningar. Tre utav vägledarna arbetar inom grundskolan, en arbetar på en gymnasieskola, två inom
vuxenutbildning och slutligen en på universitet.
Då vi har undersökt vägledarnas syn på webbaserad vägledning har vi utgått från den erfarenhet och inblick de har i fenomenet. Det hade givetvis varit intressant att komplettera undersökningen med de sökandes inställning och erfarenhet av den webbaserade
vägledningen men vi ansåg att det skulle bli en informationsmängd som vi ej skulle klara av att bearbeta.
4.2 Genomförande
Då vi genomförde våra sju intervjuer gjorde vi detta på ett antal olika sätt, vilka var telefonintervju, personligt möte, virtuellt rum och e-postkorrespondens. Vi kommer nedan att beskriva dessa sätt kortfattat. De olika genomförandena har berott på geografiska skäl
25
samt vägledarnas sätt att arbeta. Detta har gett en vidare förståelse av deras arbetsmetoder för oss som intervjuare.
De flesta intervjuer har spelats in med inspelningsfunktionen på våra mobiltelefoner för att möjliggöra transkriberingar av dem. Vi valde att använda våra mobiltelefoner som diktafoner då detta möjliggjorde en lättare bearbetning av materialet då enkelheten att föra över ljud till datorerna, via dessa, är stor. Vi har också vid varje intervju följt en
semistrukturerad intervjuguide (se bilaga 1) och således ställt frågor kring samma teman och till stor del även samma frågor till samtliga informanter.
Vi har genomfört fyra telefonintervjuer. Samtliga telefonintervjuer har spelats in på våra mobiltelefoners inspelningsfunktion. Denna metod användes då avstånden geografiskt sett, inte tillät oss att besöka dessa vägledare personligen.
En utav vägledarna anordnar samtal via chattar och mötesrum. Vi fick alltså under denna intervju möjlighet att sätta oss in i den sökandes perspektiv då vi genomförde intervjun i ett virtuellt rum på Internet. I rummet kunde vi se varandra i reell tid, samtala med varandra och vår informant hade möjlighet att visa dokument och bilder på vår datorskärm. Vår informant spelade även in mötet och skickade det till oss efter avslutad intervju.
Vi genomförde en av våra intervjuer i ett personligt möte. Detta gjordes då informanten finns tillgänglig inom Skåne och var icke problematisk att besöka. Denna intervju spelades in med en diktafon.
En utav vägledarna vi fick kontakt med ville gärna vara med och svara på våra frågor men hade svårt att genomföra en intervju rent praktiskt då hon skulle åka på en utbildning. När vi funderade på en mindre tidskrävande intervjuform så valde vi att skicka vår
intervjuguide i form av e-post. Innan dess omformulerade vi vissa utav frågorna så att de skulle förstås av en utomstående. På detta sätt sparade vi tid både för vägledaren, som kunde svara när hon fann tid, samt för oss själva då vi ej behövde transkribera svaren.
4.3 Forskningsetik
Samtliga informanter har gett sitt samtycke till att ställa upp på intervjun. Jan Trost (2005) beskriver vilka aspekter som är viktiga att tänka på ur ett etiskt forskningsperspektiv då
26
man genomför kvalitativa intervjuer. Sitt samtycke kan informanterna endast ge då de har blivit informerade om omständigheterna rörande intervjun. Information om vad som ska behandlas, att informanten kommer att avidentifieras samt att vi som intervjuare har
tystnadsplikt. Alla dessa punkter har vi tagit upp med våra informanter varefter de frivilligt har ställt upp på att bli intervjuade. Alla informanter har utöver detta haft möjligheten att avbryta intervjun samt fått möjligheten att låta bli att svara på frågor som de inte känt sig bekväma med (Trost, 2005).
4.4 Validitet
Tillförlitlighet och giltigheten för undersökningen är någonting som det tagits hänsyn till under arbetets gång. Kongruens, precision och objektivitet har varit ständiga följeslagare under insamlande, bearbetning och analys av informationshanterandet (Trost, 2005). Detta innebär att intervjuguiden som använts har varit tydlig för att på flera sätt belysa ämnet för undersökningen från olika perspektiv för att kunna få fram en hel och full bild av
problemställningen. Det vill säga att flera frågor har ställts inom samma område för att kunna förstå så många nyanser som möjligt. Inga slutsatser har dragits inom ämnet förrän kontroller har gjorts. Detta för att till så stor del som möjligt kunna bidra till precision i undersökningen. Objektiviteten har ständigt iakttagits då möjligheten till granskning av ett extra par ögon funnits vid tolkningar av undersökningsdata (ibid.).
27
5. Resultat
Här kommer vi att redovisa de svar vi anser är relevanta i förhållande till studiens frågeställningar. Resultatet baseras på de svar vi fått utifrån den semistrukturerade intervjuguiden vi använt oss av i samtliga intervjuer. Det kommer även att citeras från de transkriberade intervjuerna då vi finner dessa uttalanden understryka vägledarnas olika ståndpunkter och tankar.
5.1 De webbaktiva vägledarna
Nedan följer en presentation av de webbaktiva vägledare vi intervjuat samt hur de använder den webbaserade vägledning i sin yrkesutövning.
Jonna är i 25-årsåldern och har gått studie- och yrkesvägledarutbildningen på Malmö
högskola, hon examinerades under andra halvan av 00-talet. För närvarande arbetar hon i en liten kommun i västra Sverige. Hon ”sitter på tre stolar”, som hon själv uttrycker det och arbetar mot vuxenutbildningen i kommunen samt Komvux (YH-yrkeshögskolan) och KY-utbildningen (Kvalificerad yrkesutbildning) i centralorten. Hon har arbetat med vägledning i tio månader och lika länge med webbaserad vägledning. Hon använder sig av Facebook och MSN för den webbaserade vägledningen och driver även en egen Blogg där hon anser sig vara mer rådgivare än vägledare.
Miriam är i 30-årsåldern och arbetar i en mellanstor stad i södra Norrland. Hon är
utbildad studie- och yrkesvägledare och har även kompletterat sin utbildning via
Nätuniversitetet med att läsa coachning. Hon har arbetat som vägledare i tre år och arbetar i dagsläget på två olika grundskolor, 50 procent på en kommunal skola och 40 procent på en fristående skola. Hon har bedrivit webbaserad vägledning i knappt ett år. Miriam använder sig av Facebook i sitt arbete. Där lägger hon ut information och chattar med sökande. Beroende på hur mycket hon har att göra lägger hon olika mycket tid på Internet.
28
Anledningen till att hon började använda Internet i sitt arbete var att hon ville göra sig mer tillgänglig för eleverna. Då hon arbetar på två olika skolor upplevde hon att eleverna inte tyckte att hon räckte till och att hon sällan var inne på kontoret just då de ville prata med henne.
Metha är i 40-årsåldern och har en rad utbildningar och yrken i sin bakgrund. Med
utbildningar såsom gymnasieingenjör, teknikinformatör, genuspedagogik och en
entrepenörsskapsutbildning i bagaget har hon arbetat inom det privata näringslivet samt som lärare och egen företagare. Med denna sammanlagda kompetens anser hon sig kunna behärska rollen som studie- och yrkesvägledare trots att hon saknar en formell studie- och yrkesvägledarutbildning. Sedan sju år har hon arbetat på en grundskola i en liten kommun på västkusten. Sedan hösten 2010 har hon arbetat halvtid som vägledare för eleverna i årskurs 7-9. Hon försöker att vara på skolan tre dagar i veckan. Ända sedan hon började arbeta som vägledare har hon sysslat med webbaserad vägledning och upplever sig ha fått mycket positiv respons. Anledningen till att hon drog igång med detta var att hon läste en artikel om en vägledare som hade skapat en sida på Facebook. Eftersom Metha själv använder Facebook ansåg hon att det ett bra alternativ eftersom hon var en van användare och visste att hon på så sätt inte behöver söka upp de sökande eftersom även de finns där. Metha använder sig främst av Facebook för att informera. Detta gör hon för att hon tror att det är fler av eleverna på skolan som läser informationen om hon lägger upp den på Facebook än om hon skulle sätta upp en affisch på skolan. Hon har även vid enstaka tillfällen använt chattfunktionen på Facebook och tror att den kommer att bli viktigare när tiden närmar sig gymnasievalet.
Jens är i 40-årsåldern och har läst studie- och yrkesvägledarutbildningen i Umeå. Han
examinerades under 90-talet och har därefter arbetat 4 år på en liten ort i Dalarna för att sedan börja arbeta inom Kunskapslyftet. Han har nu en blandad tjänst arbetar med
vuxenutbildning inom en kommun i östra Svealand och berättar att han arbetat med det han anser är webbaserad vägledning i mindre än ett år. Han använder Skype, ett virtuellt
mötesrum, telefon, SMS och MSN i sin vägledning.
Jan är i 55-årsåldern och har arbetat med vägledning i 26 år. Han började som arbetsvägledare på arbetsförmedlingen och arbetade där i 15 år. Sedan 11 år arbetar han med studie- och karriärvägledning på ett Universitet i södra Sverige. Till hans tjänst hör
29
också vägledning på en filial i en närliggande stad, där han är varannan torsdag. Huvudgruppen av människor han arbetar med är de studenter som redan läser vid det lärosätet han arbetar inom, men en stor grupp är också ungdomar och vuxna som är intresserade av att läsa på universitet eller högskolan. Han menar att alla är välkomna att söka upp honom och hans kollegor om de har vägledningsfrågor. Han säger att han arbetat med webbaserad vägledning i sex till sju år.
Maggie är i 40-årsåldern och arbetar på en gymnasieskola i Skåne. Hon är utbildad
vägledare sedan mitten av 90-talet och har sedan dess arbetat på Komvux, gymnasium samt universitet. På sin nuvarande arbetsplats har hon varit i tio år. Utöver denna anställning är hon timanställd (ca 12-15 timmar/vecka) på ett privatägt företag som driver en
vägledningssajt där hon svarar på frågor och vid enstaka tillfällen skriver artiklar. Det var en tillfällighet för Maggie att hon startade med arbetet via Internet
Monica är i 50-årsåldern och är utbildad studie- och yrkesvägledare sedan början av
90-talet. Hon är anställd på en folkhögskola i Skåne. Under en vårtermin hyrde hennes rektor ut Monicas tjänster till en annan folkhögskola i Skåne där hon skulle vägleda studenter via
Internet. Då båda skolorna använde Adobe Connect11, vilket är ett verktyg för
webbkonferens, möjliggjordes webbaserad vägledning. Detta sågs som en bra lösning då avståndet annars skulle bli för kostnads- och tidskrävande. Tidigare har Monica arbetat inom många olika områden från lagerarbete och barnomsorg till fackligt och politiskt. Som vägledare har hon arbetat på grundskolor i Skåne fram tills år 2002 då hon fick anställning på folkhögskolan. Monicas arbetssituation inbegriper vägledning av studenter,
administrativa uppgifter, informerande, samverkan med andra vägledare och nätverkande samt kommun- och myndighetskontakter.
30
5.2 Definition av vägledning och webbaserad vägledning
5.2.1 Jonna
”Jag tänker att vägledning är någonstans mitt emellan utredning och information”, förklarar Jonna. Att själva vägledningen kan ske varsomhelst på den skalan och att hon som
vägledare får anpassa sig efter den sökandes behov och önskemål. Hon menar också att vägledning ska vara något väldigt flexibelt, där den enskilde individens syn på vad vägledning är, är den gällande. Jonna menar att utredningsfasen är viktig i hennes samtal och att möta den sökande där den är just nu och inte vart denne vill någonstans. Jonna anser sig inte bedriva renodlad vägledning på webben. Hon menar att den webbaserade
vägledningen är mer informativ. Vid de tillfällen det dyker upp känsliga frågor eller ämnen hänvisar Jonna, så gott som alltid, till att komma in på ett personligt samtal.
Vid information anser Jonna att det till viss del blir en sorts envägskommunikation. Vid tvåvägskommunikation är Jonna noga med att inte fatta några beslut gällande de sökande eftersom det inte är tillåtet att ta sig an enskilda fall i ett sådant forum som Facebook, enligt juridiska regler. Jonna förklarar vidare att det i hennes arbetssituation inte är fråga om någon riktig vägledning på Internet, ”men har man verktygen, viljan och tiden” så är det fullt möjligt att utveckla detta.
5.2.2 Miriam
Miriam beskriver vägledning som att lyssna. Genom att lyssna, ställa frågor och omformulera den sökandes egna ord kan en vägledare få de sökande att fundera. Information är också en viktig del inom vägledning.
Webbaserad vägledning vill Miriam beskriva på samma sätt även om hon själv mestadels använder det för information. Hon är även, under mer intensiva perioder, uppkopplad på chatten där hon svarar på frågor av både fakta- och vägledningskaraktär. Trots att Miriam inte anser sig använda vägledning fullt ut över Internet uttrycker hon att det finns en möjlighet att påbörja vägledningen via Facebook. ”För att kunna ha ett
31
vägledningssamtal där de kan fundera så behöver de ju ha informationen så det där hänger ju ihop”.
5.2.3 Metha
Vägledning, menar Metha, innebär att ställa rätt frågor till de sökande för att bidra till att de ska kunna göra bättre val i sina liv. Utöver det så innebär vägledning att ge de sökande grundläggande kunskap inför val och beslut i livet. Den grundläggande kunskapen består av faktakunskap och att vägleda dem till rätt källor men också utav deras självkunskap. –
”Vem är jag? Vad tycker jag är roligt? Vad kan jag? Vad skulle jag kunna bli bättre på?
Skulle jag kunna tänka mig att jobba med det här?”
Den webbaserade vägledningen anser Metha bör innebära ungefär samma sak. Men hon anser att det finns en del skillnader gentemot den ”mer traditionella vägledningen”. Den största skillnaden Metha kan se är att det framför allt är snabba frågor via Internet, såsom intagningspoäng och vart olika program finns någonstans. Det enskilda samtalet anser hon vara mer inriktat på individen själv samt att det där är lättare att ta tag i känsligare frågor.
5.2.4 Jens
Att strukturera upp och reda ut den sökandes tankar om sin nusituation, är vägledning enligt Jens. Att sedan ”vässa det och göra det väldigt klart för dom” genom speglingar och
sammanfattningar för att komma överens och få en uppfattning om vilka saker och tankar som styr individen. Jens tycker att bilder med ord och olika modeller är mycket användbart i vägledning för att få den sökande att se sina styrkor, kompetenser mm. och använder sig mycket av det i det personliga mötet samt i det webbaserade.
Jens anser att webbaserad vägledning är en cocktail av att göra vissa saker via e-post, via telefon och att mötas via Skype eller i det virtuella rummet han oftast använder sig av där även webbkamera finns som alternativ. Att vidga den sökandes perspektiv är i huvudsak det steg i vägledningsprocessen han använder webben till. Det är en pågående kontakt, mellan honom och den sökande menar han, som underhålls via dessa olika forum.
32
Det virtuella rummet Jens använder sig är uppbyggt så att han kan visa bilder för den han samtalar med på webben och har även möjligheten att rita på dessa och flytta om delar. Verktyget ger honom också möjligheten att enkelt ladda upp dokument, filmklipp och länkar som den sökande sedan kan titta på och använda sig av under mötet. Detta ger ett bra samtal anser han, då den sökande också blir en aktiv del av mötet. Det som idag sätter käppar i hjulen, för att kunna bedriva en god webbaserad vägledning, är tekniken som är undermålig.
Jens berättar vidare att skepsisen mot webbkamera är stor, men får de sökande en
ordentlig guidning så ändras deras inställning och de blir oftast väldigt nöjda. Dock föredrar han att träffa de sökande personligen för att påbörja processen i ett reellt möte.
Jens anser att den webbaserade vägledningen han bedriver förenklar hans arbete oerhört och att mixen av webbaserat och personligt är mycket uppskattat.
5.2.5 Jan
Vägledning, menar Jan, är ett sätt att hjälpa de sökande att få lite mer struktur i sina tankar, att hjälpa dem att få en överblick över egna funderingar samt att tillföra nya alternativ. ”Sen är det också att det är lite peppning som ingår i det hela”, menar han. Att stötta de sökande i sina tankar om framtiden ingår också i vägledningen. Likaså att få dem att tänka realistiskt och att få dem att se över de svårigheter de ibland förstorar, fortsätter han. Jan vill alltid ha den sökandes berättelse från början i ett samtal och han vill att den ska ske så öppet som möjligt så att samtalet kan styras åt rätt håll – för att förhindra att den ”stora frågan” inte blir fördröjd till slutet av mötet.
Jan anser att webbaserad vägledning är att utnyttja den teknik som redan finns och nå ut till en större grupp samt nå personer som rent geografiskt befinner sig långt ifrån en
vägledare. Att ha möjligheten att ta ett samtal från någon i Luleå eller Australien och öka tillgängligheten för de sökande, tycker han är bra.
Jan använder Skype, MSN och ett chattverktyg, Netdialog12, för att nå ut med den
webbaserade vägledningen. Chatten är igång varje torsdagseftermiddag i en och en halv
33
timme, där det är mellan 10-20 personer som hinner ställa frågor och få svar. Då den sökande bokar ett möte får denne själv bestämma i vilken form vägledningen ska ske, personligt möte, via Skype, MSN eller telefon. Dock väljer 8 av 10 att komma till honom personligen och därför består hans tjänst av mer personliga möten än de webbaserade. Han anser att det är ett komplement.
5.2.6 Maggie
Enligt Maggie innebär vägledning i stora drag att hjälpa den sökande att komma vidare. En vägledare ska inneha kompetensen att hjälpa de sökande med att komma vidare i sina tankar och funderingar rörande utbildningar och yrkesval.
Webbaserad vägledning skulle hon beskriva på samma sätt med den enda skillnaden att det sker över Internet. Med den förklaringen menar hon också att hon själv inte sysslar särskilt mycket med webbaserad vägledning. Till största del svarar hon endast på korta frågor via frågeforum eller e-post och vid enstaka tillfällen via chattprogram. Vid de tillfällen hon bedömer att frågorna har vägledningskaraktär tycker Maggie att det är väldigt svårt att svara och hänvisar ofta till en vägledare och ger eventuella tips. ”Men det är svårt att kalla det för vägledning”.
5.2.7 Monica
Monica beskriver vägledning på följande sätt: ”att ge en hjälp att hitta sig själv och att finna de olika vägar som finns och att personen ska känna sig trygg att han/hon vet vad han/hon tar för beslut/val”.
Den webbaserade vägledningen skulle Monica förklara på samma sätt med den enda skillnaden att mötet ej sker i samma fysiska rum. Hon ser positivt på den möjligheten då hon tror att vissa sökande kan se det som enklare att inte behöva ses i ett personligt möte. Monica menar vidare att det fungerar på samma sätt. Tillsammans med den sökande bestämmer hon en tid för mötet, med enda skillnaden att allt sker digitalt. Samtalet sker på samma sätt som i ett personligt möte och programmet tillhandahåller tjänster där de kan skriva, rita och dokumentera.
34
5.2.8 Sammanfattning
Samtliga vägledare i studien har den sökande i fokus då de definierar vägledning. Alla informanter vill möta den sökande i dennes situation och med olika medel hjälpa denna vidare och framåt. Verktyget de använder för detta är samtalet. I samtalet ingår det olika komponenter såsom frågor, lyssnande, speglingar, utredning, kartläggning och information. Genom samtalet kan vägledarna, i bästa fall, hjälpa de sökande att se sin situation på ett nytt sätt och på så sätt ytterligare lära känna sig själva. Vägledaren ska även kunna bidra, genom att ge eller hänvisa, med den information som är relevant för den sökande.
Den webbaserade vägledningen bör enligt informanterna i stort vara samma sak som vägledning med den enda skillnaden att den sker via Internet. Då de använder den
webbaserade vägledningen på olika sätt tyder detta dock på att det finns en viss skillnad. Då de inte alla äger samma tekniska utrustning eller intresse kan de gå olika långt i vad de anser vägledning vara. Information är det mest dominerande inslaget i den webbaserade vägledningen. Då webbkamera finns att tillgå, samt att den används av båda parter, kan den webbaserade vägledningen dock innehålla fler av ovanstående komponenter i samtalet.
5.3 Fördelar respektive nackdelar i jämförelse med det
personliga mötet
De nedanstående avsnitten kommer ej att redovisas som ovan då vi anser att informanternas åsikter nedan vävs ihop. För att undvika upprepningar samt information som ej rör studien har vi valt att göra ett urval och redovisa de mest stringenta och relevanta argumenten för och emot webbaserad vägledning.
Den absolut främsta fördelen med webbaserad vägledning som våra informanter
förmedlar är att den gör det möjligt att nå ut till större målgrupper. Miriam vidareutvecklar detta genom att berätta om sökande som sökt vägledning via Internet som aldrig skulle ha kommit förbi hennes kontor för att boka ett samtal. Då en kontakt sedan etablerats via nätet kan detta leda till djupare vägledningssamtal längre fram. Hon tillägger även att det märks att de sökande tycker att vägledningen är viktig eftersom hon har märkt att de tar av sin
35
fritid för att sätta sig ner och formulera sig i skrift för att få svar på frågor och hjälp i sina funderingar.
Jonna, Jens och Metha är överens i sina påståenden om att den webbaserade
vägledningen dessutom sparar mycket tid då de känner att de kan bli mer effektiva i sitt arbete då de slipper svara på samma frågor flera gånger. Miriam och Metha tillägger att den även ökar flexibiliteten i vägledningen. Detta gynnar de sökande då de även kan söka vägledning hemifrån samt då en vägledare inte arbetar heltid på en och samma skola.
Vidare anser Jens att en fördel med webben är att komma ända hem till den sökande, till dennes trygga sfär där denne kan ”släppa loss lite mer”. Monica ser det som ett positivt komplement att webbaserad vägledning möjliggör sparande av samtalen i skrift.
Den största nackdelen med webbaserad vägledning tror majoriteten av våra informanter är att kommunikationen riskerar att bli lidande då den mänskliga interaktionen uteblir. Detta gäller framför allt vid den webbaserade vägledningen som sker genom skrift. De anser att det blir svårare att läsa av den sökandes person och att det lätt kan bli en
onyanserad kommunikation. Vid asynkron kommunikation tros detta bli ännu svårare då möjligheten till följfrågor och förtydliganden försvåras avsevärt. Det krävs alltså en högre grad av tydlighet då vägledningen sker via Internet.
De vägledare som har möjlighet att hänvisa till ett personligt möte tenderar att göra det då frågor av känsligare och djupare karaktär uppkommer. Miriam uttrycker det på följande sätt: ”Det ska ju vara att personen har ett specifikt dilemma som det är lättare att ta tag i och vill diskutera och fråga. För annars svävar det ut alldeles för mycket på något vis”. Miriam menar alltså att den webbaserade vägledningen oftast inte blir lika djup.
Flera utav vägledarna vi intervjuat uttrycker att den webbaserade vägledningen tenderar att bli mer informativ. Samtidigt ser de inte bara detta som något negativt då de samtidigt anser att den webbaserade vägledningen fungerar väldigt bra som informationsform.
Jan tillägger att det lättare skapas ett förtroende mellan sökande och vägledare i ett personligt möte där viktiga ämnen tas upp. En annan nackdel är att den sökande tenderar att stressa mer i det webbaserade mötet. Det är alltid avsatt en timme för samtalen, men de vill ofta avsluta innan och det vill de sällan i ett personligt möte.
En nackdel som Monica kan se med webbaserad vägledning är att det kan bli svårare att följa upp ett samtal då man inte naturligt springer på varandra – som man kan göra om man
36
befinner sig på samma skola. Uppföljningen tror Monica dock att man kan komplettera via e-post.
Samtliga vägledare vi intervjuat är överens om att den webbaserade vägledningen aldrig kan ersätta det personliga mötet samt att det heller inte är eftersträvansvärt att göra detta. Sex utav dem ser det som ett komplement till det personliga mötet medan Monica anser att de skulle kunna likställas. Miriam uttrycker frågan angående ersättning eller likställande på följande sätt:
Jag ser det ju som en tillgång att finnas både fysiskt och på webben. Jag skulle inte vilja jobba med att bara sitta och prata med vägledning på Internet och jag tror att det blir svårt att ersätta det ena utan det blir nog mer som ett komplement.
De utav våra informanter som anser sig använda webbaserad vägledning är överens om att den förenklar deras arbete. Detta grundar de främst på att de på detta sätt slipper svara på samma frågor hela tiden. De sökande kan i bästa fall hitta svaret på sin fråga redan innan de har hunnit ställa den. Svaren på de mest frekventa frågorna kan hittas i förinspelade
informationsfilmer, öppna chattar och frågeforum. Detta sparar tid både för vägledarna samt för de sökande som slipper vänta på svar.
Det som kan försvåra för vägledarna är då den webbaserade vägledningen rent praktiskt kan stjäla tid då exempelvis webbsajter kan bombarderas med meddelanden som inte hör hemma där. Dessutom kan tekniken i värsta fall ställa till med problem som kan ta både tid och energi att åtgärda.
5.4 Kommunikation via Internet
Kommunikation via Internet kan ske på flera olika sätt. Vissa utav dem innebär att den sökande kan välja att vara anonym vid kontakten med en vägledare. En utav våra
informanter finner det svårt att förstå varför anonymitet i vägledning skulle vara angeläget.
En annan vägledare ser det som en god möjlighet för de sökande och uttrycker det som att ”det blir lite som att gå och bikta sig om sina framtidsdrömmar, man vågar mer”. Vare sig det är viktigt med en sådan möjlighet eller ej säger sig ingen utav våra informanter att det
37
skulle vara ett problem att vägleda en anonym individ. Monica uttrycker dock att
uppföljningen kan bli svårare om det inte finns någon typ av kontaktuppgifter. Samtidigt kan hon se positivt på den möjlighet den webbaserade vägledningen ger i form av
anonymitet. Hon tror att en del individer kan känna sig tryggare i vägledningssituationen då hon/han inte är känd.
Jan upplever att de sökande vill vara delvis anonyma, då de oftast väljer bort alternativet webbkamera i ett webbaserat möte. De har även möjligheten att använda sig av en
pseudonym i chatten om de så önskar och detta anser han inte påverka vägledningen. Etiska riktlinjer och juridiska regler är en annan aspekt att ta hänsyn till vid webbaserad vägledning. Samtliga informanter säger sig utgå från samma etiska principer som de gör i ett personligt möte. Det kan dock tillkomma några aspekter menar Jonna då hon anser det finnas en viss skillnad mellan det personliga mötet och den webbaserade vägledningen. Jonna har sedan hon började vägleda över Internet gått en utbildning rörande de juridiska aspekterna av sociala medier på webben. Då hon använder Facebook är hon noga med att inte bryta från de juridiska riktlinjerna och håller även hårt på tystnadsplikten.
Metha anser att det kan finnas svårigheter med den webbaserade vägledningen ur ett etiskt perspektiv då hon generellt anser att ungdomar är väldigt öppna och personliga på Internet. Som vägledare – och vuxen – ser hon därför sitt ansvar att flytta över den typen av samtal till ett personligt möte. Hon anser att samma etiska principer gäller på Internet som i det enskilda samtalet. Skulle någon elev börja prata med henne i korridoren på skolan så skulle hon där se samma problem och be den sökande att komma in på hennes kontor.
Monica anser att man vid webbaserad vägledning bör investera i ”säkra system” så att samtalens konfidentialitet inte röjs.
Vid webbaserad vägledning föredrar samtliga informanter att den som sker via en webbkamera är den som kommer närmast ett personligt möte då den innehåller både synkron kommunikation samt att man ser den sökande. Då kommunikationen istället sker i skrift förekommer en del svårigheter. Miriam säger att hon i de fallen gärna tar smileys till sin hjälp. Dock anser hon att hon både via skrift och ett i personligt möte måste behandla den sökandes ”berättelse” på samma sätt med återkopplingar för att försäkra sig om att hon uppfattar allting rätt.
38
5.5 Webbaserad vägledning i framtiden
Att den webbaserade vägledningen är på frammarsch är alla vägledare vi intervjuat överens om. Hur den kommer att se ut i framtiden och av vem den kommer att användas av vet de inte exakt men deras bilder av detta är lika.
Ingen tror att den webbaserade vägledningen kommer att ersätta det personliga mötet men var den kommer få störst genomslagskraft tror de är inom vägledning för vuxna (vuxenutbildning samt arbetsförmedling) där upptagningsområdet är stort. Även för ungdomar som går på fristående skolor och därför inte har en anställd vägledare som står till förfogande tror Maggie att den webbaserade vägledningen skulle kunna ta mark samt på glesbygden.
Våra informanter är också överens om att antalet vägledare som använder sig av webbaserad vägledning kommer att öka i takt med att tekniken utvecklas. De vill gärna se ett bra datorprogram där den sökande och vägledaren kan rita och skriva och utföra enkla modeller, som påminner om dem i det personliga mötet, som vissa vägledare använder sig av. Med ett bra datorprogram menar de en form där tekniken är säker och fungerar som den ska utan bekymmer.
Jens säger att han är övertygad om att den webbaserade vägledningen kommer att utvecklas och att fler vägledare kommer att arbeta med det. Han menar vidare att det troligtvis kommer bli mer renodlad webbvägledning i form av olika vägledningsfirmor och plattformar som privata aktörer utvecklar och att dessa tjänster sedan kommer gå att hyras in av kommuner etc.
Maggie understryker vikten av att vid skapandet av nya medier, forum eller program snabbt klargöra för vem det är avsett. Samt att tydliggöra vad de sökande kan få hjälp eller vägledning inom.
Trots dessa framtidsvisioner understryker våra informanter gång på gång att det
personliga mötet aldrig kan ersättas och att det i många sammanhang är väldigt viktigt med det personliga mötet. Monica tror att det framför allt är viktigt bland yngre sökande, ”unga i grundskolan behöver den vuxnes öra”.
