• No results found

Idrott är politik : en studie kring elitidrottens arenor

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Idrott är politik : en studie kring elitidrottens arenor"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

IIDROTT ÄR POLITIK –

en studie kring elitidrottens arenor

SYFTE & BAKGRUND

Syftet med studien är att analysera och

förklara tillkomsten av elitidrottens arenor. Delaney & Eckstein (2004) har i

en amerikansk kontext tittat närmare på offentliga investeringar i elitidrottsarenor och varför de uppförs. Få liknande studier finns för en skandinavisk kontext trots att offentliga investeringar är grunden för de skandinaviska idrottsanläggningarna. Kommuner är den främsta aktören och idrottens samhällsnytta är ett bärande argument. Debatten om huruvida kommuner ska investera i elitidrottsarenor inrymmer flera potentiella (idrotts)politiska konflikter mellan det offentliga och den organiserade idrotten samt inom idrottsområdet i sig.

METODOLOGI

De teoretiska begreppen governance Pierre & Sundström (2009) och Hedlund & Montin (2009) samt agenda-setting Hill (2007) kommer vara vägledande för att analysera och förklara den process som ligger bakom en arena. Undersökningen kompletteras med Lukes (2008) teori om

makt för att förklara och synliggöra

den eventuella makt som finns närvarande i processen. Hållbar utveckling kommer även att finnas med

som ett bärande begrepp i avhandlingen. Studien kommer både ha kvalitativa inslag genom intervjuer, och innehållsanalys samt kvantitativa inslag via frågeformulär och regressionsanalys.

RESULTAT

DISKUSSION

REFERENSER

Katwala (2000) menar att beslut tagna av idrotten kan få stor politisk, social och ekonomisk påverkan på det omgivande

samhället. Kommunerna som i hög

utsträckning är ägare till många av elitidrottens arenor finns inte med när den autonoma idrotten fattar beslut som till stor del även berör kommunerna. Genom

agenda-setting (arenakrav) drar idrotten

fördel av diskursen om elitidrotten som samhällsnyttig (tillväxt & PR) för att

påverka kommunerna att investera offentliga medel i elitarenor. Utöver

sportsliga resultat måste klubbar förlita sig på kommunernas politiska och ekonomiska möjligheter att förverkliga idrottens arenakrav vilket skulle kunna ses som en ohållbar utveckling av

idrotten.

38 procent av de danska kommuner som har deltagit i första delen av undersökningen uttrycker att de har

upplevt en press från Dansk Boldspil-Union (DBU) om att tillhandahålla arenor

och 65 procent har upplevt en press från de lokala elitfotbollsklubbarna. Studien visar även att 74 procent av kommunerna menar att investeringar i anläggningar som syftar till elitidrott i hög eller till en viss grad är en kommunal uppgift. Emellertid framkommer det även att 82 procent av kommunerna anser att förbunden i hög grad eller till en viss grad ska medfinansiera arenor mot bakgrund av deras krav.

KONTAKT

Jens Alm Doktorand Malmö högskola jens.alm@mah.se

Delaney, K J & Eckstein, R (2004) Public dollars,

private stadiums: the battle over building sport stadiums. New Jersey: Rutgers University Press

Hedlund, G & Montin, S (red.) (2009) Governance

på svenska. Stockholm: Santérus Academic Press

Hill, M J (2007) Policyprocessen. Malmö: Liber AB Katwala, S (2000) Democratising Global Sport. London: The Foreign Policy Centre

Lukes, S (2008) Maktens ansikten. Göteborg: Daidalos

Pierre, J & Sundström, G (red.) (2009)

References

Related documents

Både lo- kalt och centralt finns det mycket arbete att göra för att skapa en organisation präglad av en god inre dialog och respektfulla möten mellan representanter för

När det kommer till en diskussion kring hur svagare elever förhåller sig till användandet av Ipad i undervisningen, gör Åsa även här en koppling till vad hon kallar

48 Dock betonade Tallvid att datorn innebar en ökad motivation hos eleverna något som återspeglats i deras akademiska prestationer i skolan, även hos elever som tidigare

Den kategoriseringsprocess som kommer till uttryck för människor med hög ålder inbegriper således ett ansvar att åldras på ”rätt” eller ”nor- malt” sätt, i handling

Intressant nog framhåller hon även att det är vanligare att KÄRLEK metaforiceras som en extern BEHÅLLARE än att känslorna skulle finnas inuti människan, där Kövecses

Den vertikala nämndstrukturen utmanas av den horisontella processtrukturen och har skapat ett större avstånd mellan politiker och tjänstemän i och med att processerna

För att varken lärare eller elever eventuellt skulle ändra sitt sätt att använda exempelvis sin dator betonades även vid de inledande kontakterna att uppsatsen

Vänskapen är också något som Kallifatides tar på allra största allvar i En kvinna att älska, inte enbart genom bokens ytterst allvarliga bevekelsegrund utan också genom den