Svenska byar utan systematiska odlingssystem

Bebyggelsehistorisk

tidskrift

Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage

Author

Hans Antonson, Ulf Jansson, Aadel Vestbö

Title

Svenska byar utan systematiska odlingssystem

Issue

30

Year of Publication

1995

Pages

21–44

ISSN 0349−2834

ISSN online 2002−3812

www.bebyggelsehistoria.org

Svenska

_byar

_utan

_systematiska

odlingssystem

av Hans

_Antonson,

_{Ulf Jansson & Aadel Vestbö}

Kulturgeografer har ofta ansett att organisationen av _{odlingsmarken ärnyckeln till förståelsen av det}

äldre _{landskapet. Det äldre landskapet var upp¬}

byggtav åker,äng, hage och vissa utmarksresurser

som _{fäbodar, skogsbete, utängar med mera. Man} ansåg dock attdet var den kultiveradejorden som

stått för den _{huvudsakliga försörjningen. I förhål¬} lande till _{inägomarken ansågsjakt, fiske,}

protoin-dustri,handel medmera, utomi _{undantagsfall,}vara

resurser som ståtti _{bakgrunden. Organisationen av}

odlingsmarken benämns i litteraturen system, såsom _{odlingssystem, hägnadssystem och} trädes-system.Det finnsett stortantalkulturgeografersom

behandlat _{problematiken kring odlingssystemens}

uppkomst och spridning, till exempel Sven Dahl,

Sölve _Göransson, David _{Hannerberg, Staffan} Helmfrid, Gunnar Lindgren, Folke Lägnert, Ulf

Sporrongoch Mats Widgren.Även företrädare från

andra_{disciplinerexempelvis: SigurdErixon,} Carl-Johan Gadd, Janken _{Myrdal och Johan Söderberg}

bar_{ingående berört ämnet.'}

Vad menas medett_{odlingssystem? Det kan}

defi-nitionsmässigtsönderdelas i trädessystemochhäg¬

nadssystem.^ Dessa två system har inom forsk¬

ningenentydligkopplingtill varandra.Begreppens

olika innebörd har_{gått förlorad. Man har studerat}

andelen _{träda genom att räkna antalet åkergärden}

med _{föreställningen att ensäde har all åkermark} inom ett _{gärde, tvåsäde har åkermarken inom två}

gärden o.s.v. Man kan säga att det genom denna

kopplingutvecklats modelleravhurodlingssystem

skall se ut.

Det finns vidare en _{föreställningom att} odlings-systemen förändrades över tiden. I olika delar av

Europa finns det källor som talar om _övergångar

frånett_{odlingssystem till ettannat." Majoritetenav}

ovannämndaförfattares verk bottnar i _{efterkrigsti¬} dens _{positivistiska tradition med en uttalad}

darwi-nistisk evolutionsteori och _linjär syn. I fokus har

sökandet efter _{regelbundna strukturer vad gäller}

markägande stått.Odlingssystemenutvecklasstän¬

digt till något större, bättre, merförfinat och raffi¬

nerat. Således beskrivs ensädet som _{primitivt ocb}

attdet successivt ersattesav tvåsädetsom i sin tur

avlöses av _{skapelsens krona, tresädet. David Han¬} nerberg skriver exempelvis i en artikel om en

”övergång från ensäde till tvåsäde el. därefter till

tresäde När och hur en _{övergång från ett} odlingssystemtillett annathar skettäroklart. Man

har diskuterat om _{övergången har skett successivt} ellerdirekt." _{Tidsställningenför dessaförändringar}

dateras _{vanligen till medeltid eller i samband med}

jordbrukets modernisering i anslutning till någon avskiftesreformerna under 1700- och ISOO-talen."

Den _{linjära utvecklingen från ensäde till tresäde} via tvåsäde har_{egentligen aldrig kunnat beläggas}

påenochsammaplats." ChristerPersson harexem¬

pelvis i sin avhandling som bland annatrörjordä¬ gande och brukningsorganisation i Locknevi sock¬

en, norraSmåland, beskriviten _{utvecklingsom går}

tvärs emot den _{gängse utvecklingstrenden. Han}

menarattdet sketten_{övergång fråntresäde till två¬}

säde under 1800-talets _{början, och för fram två}

möjligaorsaker till detta.*

Den äldre_{forskningenville studerautbredningen} av olika företeelser i rummet. Man tenderade att

skapa homogena regioner. För att skapa dessa

tvingades man generalisera och undertrycka avvi¬

kelser från det som _{uppfattades som normalt.}

Exempelvis har Hannerberg i sin studie av Närke

problem med att skapa regioner baserade på odlingssystem."Orsakentill dettaär atthan ivästra

Närke finner _{många byar med avvikande}

odlings-system. Problemet blir uppenbart när uppgifterna

ärfå eller_{rumsligt begränsade.}

Tidigare studier av odlingssystem byggde i mångt ochmycketpåattmanlyfte fram enstaka faktorer för att _{skapa regionen utan att beakta de}

regionala förutsättningarna för jordbruk. Tanke¬

mönstren_{präglades mycketav att undersökningar¬}

nai huvudsak _{genomfördes i östraMellansverige.} Närman studerarandraområden ändras dessaför¬

utsättningar. En viktig faktorär de naturligaförut¬

sättningarna, exempelvis vilka jordarman odlade, vegetationsperiodens längd eller nederbörd. En

annan _{viktigfaktorär vad manodlade, vilken tek¬}

nikman _{använde, boskapsskötselnsbetydelseeller} fäbodsystemets roll. Tvåsädet i norra, mellersta

respektive södra Sverige måste studeras utifrån

olika_{utgångspunkter.}

_Än

regionalaförutsättningar.

Den förhärskande bilden i litteraturen ärattman

beskriver det svenska tvåsädet och upphöjer då regionala exempel till nationella. Dessa

skolboks-exempel kommervanligen från södra Sveriges och

östra _{Mellansveriges slättbygder. David}

Hanner-berg presenterar

Östra

brukades i tvåsäde medtvå_{gärden.Videttnärmare}

studiumav kartbilden finnerman attden var inde¬

lad itre_{gärden,däralla gärdeninnehöll lindor."’Ulf}

Sporrongvisarpåliknande sätt medenprincipskiss

huren _{by medtvåsädesåg ut. Det var}två _närmast

likstora _{gärden; utöver dessa fanns två vretar och} dessutom _{ängsmark i ett av åkergärdena.” Utifrån} dessatvå_{skolboksexempel kanmansluta sig tillatt}

det inte är lättatthitta bra_{representanterpå typiska}

svenska_{byarvad gäller odlingssystem. Man finner}

byar ochgårdar där dragav dessagenerella model¬

ler kanstuderas,men lika ofta finnerman avvikan¬

de strukturersom intestämmerin i modellen, även

i Mälardalen. Hälftenträdan kombinerat med två

åkergärden, enligt modellen, var inte ovanligt i

Uppland menpåintet sätt detallenarådande syste¬

met. Stefan _{Höglin harexempelvis konstaterat att} detåtminstone inorra_{Uppland fannsettutbrett}

fyr-agärdessystem inomtvåsädet.'^

Även

har visat_{på variationen iSödermanlands ochUpp¬} landsäldre_byar.'^

Såledesärmodellerna med _{nödvändighet}genera¬ liserande. Man föröver _{kunskaper från} en region

tillen annan_{samtidigtsom man}förutsätter_attåker¬

bruket varit den _{viktigaste försörjningsbasen. Vi}

tror attbildenmåste_{kompliceras ochattandra fak¬}

torerär_{nödvändigaattdra in i diskussionenföratt}

få en _{fylligare bild av odlingssystemens} funktion

och _{dynamik.Vår avsikt i det följande äratt med}

exempel fråntrelandskapvävain ytterligarevaria¬

bler för att förstå _{odlingssystemens komplexitet.}

De valda_{exemplenärhämtadefrånde områden vi}

för närvarande studerar.

Norra

Smålands

_skogsbygder

Kopplingen mellan skogsbygd ochensäde har fått

ett stabilt fotfäste inom _{forskningen, manifesterat}

genom spridningskartor. Skogsbygdernas tillsynes

obegränsade tillgång på betesmark och ängsmark möjliggjorde enligttidigare forskningettmaximalt

uttagav sammaåkermark varjeår.Destoraskogs¬

områdenahar inteensunder historisk tid utgjort_en

outtömlig resurs och i det följande skall några

exempel belysa hur samspelet mellan ut- och

inä-gorkan hapåverkat valetavodlingssysteminomen

småländsk_skogsbygd.

Utifrån de _{geometriska jordeböckerna som upp¬} rättades mellan 1640och 1647 för delaravJönkö¬

pings län erhåller man en översiktlig bild överde

odlingssystem som praktiserades vid denna tid.

Materialet omfattarcirka 1000 kartor. Inorradelen

av _{Jönköpings län, i Tveta, Norra och Södra}

Vedbo,’’ fanns vid 1600-taletsmitttresäde. Söder

därom i Östra härad praktiserades ensäde med

varierande antal _{åkergärden.}

Odlingssystemen inom övriga delar av Jönkö¬

pings län kan man dels komma åt genom enstaka

1600- och 1700-tals kartoroch delsgenom skriftli¬ ga källor såsom Kammarkollegiets

militieskatt-läggningar, från åren 1680 till 1699 som omfattar

detaljerade beskrivningar av in- och utmark för

cirka700 _{gårdar i länet.” Ur dessa källor framgår} detattolika formerför ensädevardetdominerande

odlingssystemet inom häraderna Mo, Västbo,

Östbo samt störredelen av Västraoch Östrahära¬

der. Idet äldrelantmäterimaterialetärdetförst vid

storskiftet cirka 1780-1820 som man erhåller en

samlad bild av _{odlingssystemen i länet. Under}

denna _{period var de äldre odlingssystemen under}

upplösning och man övergick till nyare sätt att

Gränsen mellantresädesområdet i norroch ensä-desområdet i söder var inte _{skarp. Framförallt} bland_{ensamgårdarnaförefaller vid 1600-talets mitt}

tresädet ha_{trängtsöderut, in i} norradelen av ensä-desdominerade Östra härad. _{Odlingssystem med}

regelbunden träda fortsatte att sprida sig inom regionen under 1700-talet. Vid 1800-talets början

fannstresäde inomstoradelaravÖstrahärad.'*

Några viktiga skillnader framträdermellan

tresä-desregionen i norr och ensädesregionen i söder,

bl.a. med avseende _{på ängsmarken. Relationen}

mellan en tunna utsäde och antal lass hö som bär¬

gades på ängsmarken varför gårdarna inom

tresä-desregionen i genomsnitt 1:3,5 medan förhållande¬ na inom _{ensädesregionen var 1:15. Med andra ord}

var_{ängsbruket relativtsettviktigare inom ensädes¬} regionen än inom tresädesregionen. Byarna var

dessutomstörreinom_{ensädesregionenäninom tre¬}

sädesregionen, bybebyggelsen företrädde flera

olika former och åkermarken _{ger intryck av spon¬}

tantframvuxna_tegföljder.

_Åkermarken

utom _{ligga inometteller flera gärden.}

De_{rumsliga förutsättningarna för tresädets infö¬}

rande, inom den nordliga delen avJönköpings län,

kan kanske _{kopplas ihop med den senmedeltida}

agrarkrisens verkningar. Ödeläggelsen på upp till

36_{procent'''lämnade eftersigövervuxna ängs-och} åkermarker. Med en relativt _{ringa insats kunde} åkrarna åter _{odlas upp och på så sätt kompensera}

det _{årliga bortfallsom trädesgärdet utgjorde.}

Även inom Östrahärad är antaletindikationer_på medeltida _{ödeläggelse i form av ängstorp, torp¬}

ängar, skogstorp, utjordar etc. mycket stort, men

ingen detaljstudie har gjorts av denna region på

sammasättsom för Norra Vedbo. _{Förutsättningar¬}

na för införande av tresäde, i form av _{tillgängliga}

markreserver till _{följd av den senmedeltida agrar¬}

krisens _{verkningar, borde således vara närmast}

desamma även inom den _{sydligaensädesregionen.} För Vedbohäradernas _{tresädesregion visar det} kamerala materialet i formav _{årligränta och tion¬}

de från cirka 1530 och framåt _{på en ökning av}

rågensandel avskördarna frammotår 1640. Anta¬

let_tiondegivaresomerlade likastorandel korn och

råg ökade mellan 1550 och 1640. Detta visar att den inmarksodlade_{höstrågens införandebör kunna}

dateras till denna tid. _{Explicita kamerala uppgifter}

omhöstsäd_{föreliggerfrån cirka 1570ochframåt.™} Inom _{ensädesregionen i}

_Östra

visar de kameralakällornaatt andelen _{råg variera¬}

de avsevärt mellan 1550 och 1640. _{Rågen utgjorde} cirka25-45_{procentavskörden.Någon trendi form} av successiv _{ökning för något sädesslag kan inte} utläsas. Här odlades _{vårråg på inägornasamt}

sved-jeråg på utägorna. Andelen bönder som svedjade

var _{mycket störrehär än inom den nordliga tresä¬} desregionen och andelen utsäde på svedjeland var

mycketstörre än i norr.^'

Tresädet inom de norra delarna av _Jönköpings

län förefaller således ha införts under 1500-talets

slut och 1600-talets_{början.Dettaföranleddes}avett

behov att _{reglera betesgång och rågodling genom}

att _{lyfta dessa verksamheter från utmarkentill inä¬}

gorna. Svedjeverksamheten upphörde dock inte

med _{övergången till tresäde vilket framgår av}

boskaps- och utsädeslängderna från Vedbo-hära¬

derna. Av det totala utsädet såddes år 1620 cirka 2-4_{procentpå svedjor. I det följande skall några få}

exempel belysaensädets ocb tresädets organisation

inomTveta, Vedbo ochÖstrahärader. Här har valts

att studera vissa faktorer _{kring inägornas}

arronde-ring och samspelet mellan in- och utägor. Bolerum

1600-talskartan över Bolerum, _{Bälaryds socken.}

Norra Vedbo härad är ett _{exempel på hur utveck¬}

lingen frånen- till tresädesåg ut inom regionen.

Ett större _{sammanhängande åkerstycke har vid en}

viss _{tidpunkt delats i tre närmast lika stora delar}

som_{på 1640-taletbenämnsöster-,mellan- och väs¬}

tergärdet (se fig. 1).

Atttresäde_{praktiserades}angesinte i dengeome¬ triska kartanstext.Attså ändåvarfallet_framgårav storskifteskartan från _{1781 där tresäde angesexpli¬}

cit.™ De tre_{gärdenavardesamma men ennyodling}

hade skett inomöstraochvästradelenavåkermar¬

kensamtinomden_{nordligaste delen avmellangär¬} det._{Tegriktningen i öst-västlig riktning inom mel¬} lan- och _{östergärdet visar att dessa gärden}

ursprungligen var ett och samma. Tegriktningen i västergärdetlågi motsattriktning, nord-syd, vilket tyderpå att detta gärde haft en lösare anknytning till_{huvudgärdet.}

De två _{1600-talsgårdarna finns med i 1539 års}

jordebok.™ Vid första omnämnande av Bolerum

(bordhrume) på 1380-talet angavs dock att byn

bestod av _{fyra hemman. Mellan 1380-talet och}

Figur 1. Renritning av geomterisk jordebokskarta från

1640-taletöver _{byn Bolerum iBälaryds socken, Norra}

Vedbo härad. Kartbilden visartydligthurenursprunglig

åkeryta har delats itredelar.

Med _{hänsyn till de höga siffrorna för den senme¬} deltida _{ödeläggelsen i regionen är detta inget}

anmärkningsvärt.

I hela socknentas 42 _{helgårdarupp i}

jordeböck-erna från 1539-1551, till detta kommer 2 utjordar

varav _{några hade återupptagits som nybyggen.^ I} de fall medeltida _{belägg finns visar dessa nästan}

genomgående att byarnavarstörre under medeltid

och att flera _{ensamgårdar funnits i socknen under}

sent 1300- och _{tidigt 1400-tal. Dessa lades senare} öde ochåterfinnssom_{utjordar i desena}

jordeböck-erna från 1500-talet samti det äldre kartmaterialet

från 1600- och 1700-tal.

De_{geometriska jordebokskartorna}ger enknapp¬ händig beskrivningavskog och utmark. Engenom¬

gångav225byar ochgårdar i Norra Vedbo visaratt

skog och utmark betecknas som nödtorftig i 101

fall, somliten ellerringa i 47 fall ochsomoduglig,

onyttig eller elak i 10 fall. 26 saknade helt skog och

utmark. Fem_{gårdar och byar hade skog och utmark} till överflöd. En hade till behov _{nog och} en hade god. För 18 objektangesattdessagårdaroch byar

inte hade _{tillgångtill skog och utmark.Att beteck¬}

ningarna avser utmarkens kvalitet och inte dess kvantitet står klart om man ser _{på beskrivningen} från _{gården Torrestorp i Bälaryds socken, därtex¬} ten_{lyder: ”skog och utmarknog,dock oduglig”. En}

genomgång av Södra Vedbo härad visar samma

bild. Som _{jämförelse kan anföras att karttexterna}

till 95_{gårdar och byar inom 5 socknar i}

ensädesre-gioneniÖstrahärad angavgodskog i 20fall,täm¬

ligengod i 2 fall, nödtorftig i 36 fall ochringa eller

liten i 7 fall. För 20 _{byar och gårdar angavs att}

ingen skog fanns men att mulbete bedrevs i hagar

vid _{gården eller byn. Inom}

_Östra

mer_{utförligt vad utmarkenanvändes till,såsom för}

mulbete, timmerskog, svedjor och lövtäkt. Utmar¬

ken verkar inte ha utsatts för samma _överuttag inom_{ensädesregionensom inom Vedbo-häraderna.}

I de _{geometriska jordeböckerna beskrivs skog}

och utmark för 28 av _{Bälaryds sockens byar och} gårdar. I sju fall betecknas den som ringa, onyttig respektive oduglig, i 18fall somnödtorftig.Förtvå gårdarangesingetomskogellerutmark. För6 byar och _{gårdaruppgavs att utjordar användes till bete} och i ettfall till _äng.Fören avgårdarna i socknen,

BCransås,angesattgården har ”sin skog och utmark på häradsmarken”.Förbyn Haddarpangesattgår¬

den har ”utmark tillnödtorften” ochatt_”skogenär

mest _{uthuggen”.” Någon positiv bild av}

utmarks-resurserna erhåller man inte av de _{knapphändiga}

karttexterna.

Sammanfattningsvis kan konstaterasattBälaryds

socken _{troligen har drabbats lika hårtav den sen¬} medeltida _{agrarkrisen som de av Käthe Bååth}

detaljstuderade socknarna öster om Bälaryd.“ Ett

överuttag av utmarksresurserna, troligen främst i

form avbete och _{svedjebruk, har lett tillett behov}

av att _{flyttarågodling och bete frånutmark till}

in-ägor. Denna process har troligen avslutats endast

några årtionden innan lantmätaren uppenbarade sig

i socknen. En av socknens mindre _{byar. Nordsjö,} som beståravetthalvt skattehemman ochett halvt frälsehemman _{praktiserade dock fortfarande} ensä-de vid _{karteringen på 1640-talet. Vid karteringen} för storskiftet _{kring sekelskiftet 1800 uppvisade} dock _{byn ett fullt utvecklat tresäde. Incitamentet} har inte varitatt _{överge ettförment primitivt}

ensä-de till förensä-del för ensä-detmerförfinade tresädetutan de

rumsliga förutsättningarna; försämrad utmark och

behovav_{utrymme förrågodling och betepå}

inägo-marken har _framtvingat en omstrukturering av

ägorna.

Inom _{tresädesregionen bestod gärdena av en}

åkerdel och en _{ängsdel. Det var inte ovanligt att}

ängsdelen varlikastorsom åkerdelenochimånga fall var den dubbelt så storeller större. På

för _{boskapen att beta. För att bättre utnyttja en}

begränsad betesarealkundeman styrabetetgenom

t.ex. _{tjudring och på så sätt reglera betestrycket}

inom _{trädesgärdet. Skogsbetet fanns givetvis kvar}

som _{tidigare men man kundenu avlasta den redan}

sönderbetade_skogen.

Alseda

_kyrkby

Isocknarna vidEmåns_{dalgång lågdestörstabyar¬} na inom östra delen av _{Jönköpings län i historisk}

tid._{Byarpå7-8 hemmanvarinte ovanliga och i det} äldsta kartmaterialet får man ett _{intryck av en rik}

jordbruksbygd med framföralltstora

ängstillgång-ar utmed Emån. Flera av ortnamnen _{kring Emån}

innehållerledsom_{syftarpå just sankängarna kring}

ån. De rika _{ängsresurserna utgjorde ett viktigt}

inslag i det äldre odlingslandskapet.”

Alseda _{kyrkby i}

_Östra

gången 1339.*Ar 1542 bestod bynavfyrahela och

etthalvt hemman. Vid _{upprättandetavdengeome¬}

triska_{jordeboken bestod Alseda}av sex bela

bem-man samt en _{utjord som var belägen inom byns}

södra del. _{Åkermarken låg år 1645 fördelad påtre}

gärden. De sex gårdarna ingick i ett tegskifte av

spontant framvuxen karaktär med långsmala och

blockformade _{tegar om varandra (se fig. 2). Teg¬}

följderna uppvisar inget mönster. All åkerodlades

årligen vilket framgårav karttexten somuppgerett

årligt utsäde till hela byn. Denna summastämmer

med den _{sammanlagda utsädesmängden för varje}

gård.

Förutomåkeri tvåav_{byns gärden hadeprästgår¬}

den _{fyra egna åkergärden, kallade vretar. Tre av} dessa var _{ungefär lika stora och prästens utsäde i}

byn fördelade sigenligt tabell 1.

Den _{jämnstora utsädesmängden i prästgårdens}

tre huvudvretar _antyder att prästgårdenhär prakti¬

seradeett annat_{trädessystemände övrigagårdarna} Tabell 1. _{Prästgårdens i Alseda utsäde fördelad pågär¬}

denår 1645.

Gärden Utsäde

Södergärdet: 1 3/4tunnor Västergärdet: 3 1/4tunnor

Norravreten: 2 1/8tunnor Kyrkovreten: 2 1/4tunnor

Östrevreten: 2 7/8tunnor

Nockenvret: 9/16tunna

Figur 2. Alseda kyrkby, Östra härad, år 1645. (LSA E4:H4-117).Prästgårdensåkermarkliggerdels i teglag

med_{bynsövrigaåkermarkochdelsitreseparatagärden}

norrochsöderom_{kyrkan. Storskifteskartan från år 1793}

(LSA E3-2:l) visar iprincipsammastruktur.

i _{byn, troligen tresäde. Nästa kartering i Alseda} skedde år 1793 i samband med _{storskiftet, där det}

framgårattden övriga byn fortfarande praktiserade

ensäde.^' _{Flägnadssystemet överensstämdeväl med}

kartbilden från 1645. Lindor fanns, vilket _antyder

tillfällig trädaavåkermarken. Utöverlindorna sak¬

nas_{uppgifteromregelbundenträda eller}

trädesgär-den inom trädesgär-den åkermark som hörde till _{byn. Präst¬}

gårdenhade fortfarandetre separatagärden och den gamla Kyrkovreten hette nu Kyrkoträdan medan

Östra vreten kallades Laträdan vilket _{antyder att}

prästen fortfarande praktiserade ett trädessystem

med_{regelbunden träda.}

Kanske kan införandet av _{prästgårdens tresäde} kopplas till de uppgifter som finns i Alseda och

Skede socknars _{räkenskapsbok. Boken som sam¬} manställdes _{på 17(X)-talet innehåller handskrifter} och avskrifter från cirka 1300-talets _{början ocb}

framåt rörande _{kyrkans räkenskaper och övriga}

angelägenheter.^^ För 1630-taletnoteradesföljande;

”Anno 1630den 26_{april ähr HaralusAlzhovius investerat} till_{pastoremi Alsedensisecclesiä, och der effter hawer han}

förbättrat_{prästebolet till hws och jordsomföljer:}

Anno1630sättes_{gärdesgårdh}nykring heele koohagen,som

thå sled förfallenvar.

Anno 1631 _{vppröddes heele almeningen, förnyiades leden,} och der_{omkringnygärdesgård, thet förre aldrigwar.}

Anno1632_{nyladaikälängen.}

Anno 1633 steltes_{lyckioma i träde.}

Anno 1634vppröddes hele koohagenoch stekerhuser

byg-des af_nyio.

Anno 1636_{vppröddes storagerdet. Item samma åhr, båda}

nyia stufuomavppepå gården bygde.”

Mellan år 1636 och 1647 _{framgåratt detmestvar} om-och _{nybyggnationsom sysselsatteprästen. De}

mestintressantaårtalen ovan_{utgör 1633dålyckor¬} naställs i träda, 1636dåStoragärdet uppröjs samt 1631 dåen_{gärdesgårdsattesuppdär det aldrigtidi¬}

gare stått någon. Sammantaget tyder detta på en

genomgripande förändring av Prästgårdens od¬

lingslandskap, dären övergång tilltresädetroligen

kan_{beläggas cirka 10år innan karteringen för den}

geometriska jordeboken.

Skirö

_{kyrkby och säteriet}

_Wallby

Skirö _kyrkby.

_Östra

1645och bestoddåav_{sju hemman.”Gårdarnavar} spriddapå ganskastortinbördesavstånd. Prästgår¬

den _{låg relativt perifert i förhållande till resten av}

byn och hade sina åkrar särhägnade i gärden norr och söderom_{kyrkan. Utifråndengeometriska kar¬}

tan är det tveksamt om _{prästgården skall räknas} som en av_{gårdarna ibynellerenensamgård efter¬} som _{prästgården inte hade åkermark i de två åker¬}

gärdenasomodladesavövriga gårdar. Prästgården hade dockett_{parängsskiften tillsammans med byn.}

Det_{framgår från storskifteskartan år 1768attpräst¬}

gården hade sina ängstegar i tegblandning med de

övrigagårdarna.”Detfårdärföransesattprästgår¬

den i funktionell bemärkelse _{ingick i byn trots de}

särhägnade åkergärdena.

Byn praktiserade år 1645 ensäde men prästgår¬ den _{intogen särställningäven här. De två gärdena}

Prästgårdens åker

Wallbysåker

Skirö_bysåker

Figur 3. Utdrag ur renritning

av _{storskifteskarta över Skirö}

by med Wallby säteri, Östra

härad,från år 1768. (LSA E

103-15:4). Prästgården prak¬

tiserar _{tredingsträda vilket}

stämmer väl överens med det

hägnadssystem som redovisas

på kartan. Skirös åkermark

betecknas som _ensädesjord medan _{Wallbys åkermark,}som

ligger samlad inom ett gärde,

var relativt likstora med ettutsäde i detnorra_gär¬

det_{på7 'ktunnaoch i det södrapå 5tunnor.Hypo¬}

tetisktsettkundemantolka dettasåatt_{prästgården}

praktiserade tvåsäde år 1645. Detta förefaller inte troligt eftersom det inom Östra härad endast finns

tre osäkra _{beläggför tvåsäde, det vill säga 6 pro¬} mille avde karterade enheterna. Skillnaden_{på 2 'h}

tunnas utsäde mellan detvå_{gärdena gördetockså}

mindre _{troligtattprästgården praktiserade tvåsäde.} Ar 1768 hade _{prästgårdens södra gärde delats i}

två _{hälfter och i karttexten angavs explicit attjor¬}

den i de tre _{gärdena var tredingsträdesjord.}

_Över¬

gången frånensäde (eller möjligentvåsäde)till

tre-säde harsåledesskett mellan 1645och 1768.1 lik¬ het med Alseda fortsatte Skirö _{kyrkby attpraktise¬}

ra ensäde oeh all _{jord förutom prästgårdens}

beskrivs i karttextensom_{ensädesjord.}

Ar1768 karterades dessutom säteriet_Wallbysom

liggerstraxösteromSkirö. Wallbysåkermark låg i

ett _{gärde, som innehöll åker och ängsmark, och}

bestod i huvudsakavtvåstoraåkerblock. I karttex¬

ten _{uttrycks dock tydligtattjorden vartredingsträ¬}

desjord. Det finns inga strukturer i kartansomanty¬

der attsåkan varafallet. Utan _{uppgiftenfrån kart¬}

textenskullemanha kunnat tolka detsomettensä¬ de. Hur trädades_{jorden inom Wallbys åkergärde?} Detfanns_{goda betesmarksresurser till Wallbysäte¬}

ri, dels i omgivande skogsmark och dels på öar i

sjön Saljen. Det fanns således inget betesproblem

att lösa ochman får tänka _{sigen beteslös träda på} Wallby.

Alseda och Skirö_{byarutgörexempelpåhur olika}

trädessystem och odlingssystem kunde praktiseras

inom en och samma _{by. Om bönderna sett någon}

fördel med tresädet, skulle de _{troligen ha följt}

prästgårdens exempel och övergått till ett odlings¬

systemmed regelbunden träda. Vedbände

Vedbände i Lemnhults socken är _{belägen i Östra}

härad, endastnågrakilometerfrångränsentill Kal¬

marlän. I_{dagärdenna trakt bland de minstuppod¬} lade i_{Jönköpingslän. Landskapetdominerasavtät}

skog, kraftigt kuperadterräng, sankmarker,mindre

åar och _sjöar.

_År

av ett stort _{gärde till varje bebyggelseenhet eller i}

formavettstörre _{gärde och mindrevretar. Engård}

praktiserade tresäde vilketangesexplicit i karttex¬

ten. Som vi skall se i det _{följande har dock flera}

gårdar i socknenprövatpå andraodlingssystemän

ensädet.

Av de 38 socknar som täcks av de _geometriska

jordeböckernavarLemnhultden sockensom hade

den bästa _{skogs- och utmarken, sett utifrån den} kvalitet som _{anges i karttexten, där hälften av alla} gårdar och byar anges ha god skogs- och utmark.

De _{användningsområden som angavs försocknens}

skogvartimmerskog, svedjefall ochmulbete.

Vedbände omnämns första _{gången år 1541 och} bestod då av ett _{kyrkohemman.* På kartan från}

1647 angavsgårdensomettkronohemman. Gården

hade allåkermark samlad iett_{gärde och hade för¬}

utom_{gärdesängett separatängsgärde.}

Åkermarken

bestod av tre åkerblock som vardera hade en besådd ochenödedel. Detreåkerblocken varlika

storaoch avskildesfrån varandra med smalarenar.

Detta_{påminnerom enåkermarksomligger i tresä¬} de bortsett från att _{gärdesgårdar saknas mellan}

åkerstyckena(figur 4). Vedbänderepresenterarsan¬ nolikt en _{gård med en inverteradutveckling, från}

tresäde till ensäde.

I _{Kammarkollegiets militieskattläggning för}

Smålands kavalleri från 1680-99” utvärderades

Figur 4. Renritning av geometrisk jordebokskarta över

Vedbände, Östrahärad,från år1647 (LSA E4:370). Tre

likastoraåkerblockmedenbesådd ochenobesådddel

(öde åker)ärbelägeninomettgärde. Troligenrepresen¬

terarVedbändeen_{gårdsomhargått frånen} tresädesro-tationtillett_{ensädesjordbruk.}

Vedbändes skattekraft. Här benämndes åkrarna som_{ensädesjordom4 tunnoroch 1/8 skäppautsä¬} de _{på inägornaoch 1 skäppeland åkersom}

svedje-odling.

Vid storskiftetår 1800 _{låg åkermarken fortfaran¬} de i ensäde och_{påkartan kan fortfarande desmala}

renarnamellan _{gärdena skönjas.^*Varanledningen}

till attman_{övergav tresäde till förmån förensäde,}

attåkermarkenskvalitetvar_{ojämnt fördelad mellan}

detre_{gärdena ochpå såvis ledde till ojämna skör¬}

deutfall? Svaret är _{nej. Vid storskiftet värderades}

nämligenåkermarkensbonitet och det visadesigatt

bättre ochsämre_{åkerjord fördelade sig jämnt på de} treåkerblocken.

Exemplet Vedbände visaratttankenpå någon

rät-linjigprocess från en- till tresäde, frånett förment

primitivtodlingssystem ocb till ettmerförfinat har

föga relevans. Ett trädessystem kan ha prövats ut

och sedan förkastats varvid man _{återgått till det}

gamla. En sådan utprövning av ett odlingssystem

kan med enkelhet _{göras på en ensamgård medan} det ter_{sig merkomplicerat inom ramen för en by}

där flera aktörer skall _{uppnå koncensus kring ett} beslutom införandeavett_{nyttodlingssystem.}

Jämtland

I sin stora _{undersökning Svenska byar utan syste¬}

matisk_{regleringfrån 1960 undersökte Sigurd}

Erix-oninte mindreän 19_{byar i Jämtland. Av undersök¬}

ningarna framgick att såväl tvåsäde som tresäde

förekom.^''Han sammanfattarJämtland med _följan¬ de ord: ”inte ensi _{börjanpå 1800-talet hade regel¬}

mässiga trädor slagit igenom i Jämtland och Härje¬

dalenmerän i vissa centrala_{bygder”.* Kanske har}

påståendensomdettafåttkulturgeograferna Staffan

Helmfrid och Dan Carlsson att i sina _{regionindel¬}

ningar av Sverige klassa Jämtlands trädessystem

som _{”övervägande ensäde”"' och ”huvudsakligen}

ensädet”."^ Vilken _{tidsperiod som avses anges inte.}

Tillgänglig litteratur från 1700-talet beskriver

Jämtlands _{odlingssystem som tvåsäde och undan¬}

tagsvis som tresäde.* Ensäde nämns sällan.

Samma förhållande beskrivs även i litteratur från

1800-talets _{början.* I en genomgång av samliga} lantmäterikartor för _{landskapetJämtland framkom}

enbild somhadestoröverensstämmelse med dessa

litteraturuppgifter. *

Bilden gavatttvåsädedominerade centralaJämt¬

land, främstkring Storsjöbygden, medundantagav trakterna _{kring Oviken där tresäde förefaller ha}

dominerat. Även _{bebyggelsen utmed Indalsälvens}

västra del samt de stora _{skogstrakterna utmed}

Ströms Vattudal hade mindre andel _{träda, 1/3 eller} mindre. Atttvåsädet_{tillsynes inskränkt sig tillStor¬}

sjöbygden kan förklaras av källäget eftersom de

geometriskaavmätningarna företrädesvis förekom¬ mer i _{Storsjöbygden. Emellertid överensstämmer} dock bilden med _{uppgifterna från den samtida}

topografiska litteraturen. Uppgifterna från lantmä¬

terikartorna _{byggde på explicita belägg eftersom} kartorna var svårtolkade. Nedanstående _exempel

belyser bl.a. dennakomplexitet.

Undersåkers

_Prästgård

Redan den 25/8 1648 skrev_pastorAdamus Vilhel-mi _{Nid[rosiensis] om Prästgården i Undersåkers} socken: ”Thill _{prestegaarden saais nu 10 t:r, dog}

saa att denn tridie _{part aff jorden huillis da,} mens der som mand effter landsens maner och bruch skulle huille eller trede half_{jorden, da kunde der} icke saais mere end som 7 eller 7 1/2 _{thynde.” I}

Brattland hade_{prästgårdenenlitenängsomårligen} räntade tre till _{fyra lass hö, dessutom fanns två}

mälingar skarp äng i ”Grobrech”, Stamgärde by.*

Här _{framgår att prästgården brukade tresäde men}

attJämtland i _{övrigt idkade tvåsäde. Prästen sådde} 66_{procentavåkern årligenmed 10tunnorkorn och} hade i en _{utäng 2 mälingar äng.}

Även

1588 finns en _{uppteckning vilken omtalar att 12}

tunnor kunde sås _{på prästgården, som dessutom}

kunde hålla 10_{mjölkkor och 6 ungnöt. Storleken}

påutsädet hade mellan dessa årändrat sigmendet

torde fortfarande ha rört_{sigomtresäde.}

”Undersåker _{prästestohm” karterades 1702 av} Mattias Busch.* Förutom _{själva prästgården är}

även _{kyrkan (idag ruin) markerad på kartan. All}

åker _{låg inom ett åkergärde tillsammans med}

ängen. Busch anger intehurstordel av åkernsom trädas_{(figur5). Det kan ha rörtsig} om ensädeom

man _{jämför med det system som enligt Janken}

Myrdal finns omnämnt i Hälsingelagen, där åker

och_{ängbeskrevs ligga inom sammagärde.*}

Präs-testommens åker fördelades _{på fyra olika åker¬}

stycken,varavdetstörstadelades itvå delar meden

streckad _{linje. Denna linje markerade skillnad i}

Figur 5. Undersåkers Prästbord år 1702, (LSA

Y57-16:1).Åkrarnaärintesärhägnadeutanomges av enoch

samma_{hägnad enligt jämtländsktmaner.} Åkrarna_num¬

rerades_{aldrigavlantmätaren. Kartanärrektifierad efter} denekonomiska kartan.

Buschskrevatt:

”Dennaåkerärfastän_{jordinohnen förtämmelig wähl uth, är}

likwälmycketfrostunder-kastadhatden rätt sällan kan bära

godh sädh, är swär för deB brandhet skull att bruka och

bärga, bär wäl ymelig frught till halm ochupwägzt,menkor¬

netkanman _{föga reda för, för öfwannambde skiäl skull, ic} el- kan_{nägt qwantium uthsättias af medelmåttiga åhrs bärg¬}

ning”...”6) Hårdwallmycket backig och stenig inom åker-hagan afsammajordmohnsomåkernswårattbärga.420000

kv.aln. 30tl.Bärhårdwalshööuti medelmåttiga ährin alles

till 9_{palm. 'A mijhl i norden ifrå kyrkian kan bärgas}starruti

sanka myroraf inwjkarjampte nordsiön till 5 golfomåhret

somkangiörawidhpass I'A palm.”...”7)Stenigaochskar¬ pabackar inomåkerhaganmerainhägnad förmuhibete än

förslättskull.”

Med det senare _{åsyftar Busch sannolikt att dessa}

marker var så svårhävdade att de i första hand

utgjorde bete. Men Busch numrerade inte kartan,

varför detärsvårtatt vetavilka skiftensom_utgjort

äng respektive backar. Dock torde backarna ha legat i norrdär markenärbetydligt stenigare.

Avsaknadenav _{trädesuppgifter föranlederen syn} avförhållandet i _{någranärbelägna byar. En uppgift} från _{1697 angerattHårsta,ytterligareen by utmed}

Indalsälven, brukade tvåsäde.'*'' Rista® och Stam¬

gärde’' brukade dock tresäde vid 1700-talets andra

hälft. Det är svårt att _{göra analogislut från dessa}

uppgifter. EftersomPrästgårdens åkeroch änglåg i samma _{gärde menar Stefan Höglin, på samma}

grunder som Myrdal, att ӌkern brukades enligt

ensädets_{principerutanregelbunden träda”.”} Detlåteremellertid osannoliktattmansåradikalt skulle minskat andelen träda, från en_tredjedelmot

en_{mycket liten andel,somettensädehade innebu¬}

rit. Orsaken _{härvidlag torde ha varit Jämtlands} annorlunda _{betesorganisation. Då djuren under}

lång tid uppehöll sig vid en eller flera fäbodar,

fanns det inte _{något behov att beta inägorna som¬} martid. _{Djuren togs vanligen inte hem från fäbod¬}

vistelsen förrän i_{september. Dåvari regel skörden} av såväl åker som _{äng avklarad, vilket innebar att}

djuren fritt kunde efterbeta inägornautan behovav

ytterligare stängsel. Eftersom sannolikt ingen höst¬

såddförekom, vardet inte hellernågonriskattdju¬

renförstörde det kommande årets_{skörd genomsitt}

höstbete _{på inägorna. Utifrån dettasynsätt förefal¬} ler ett fortsatt tresädesbruk _{enligt uppgiften från} 1648 ha varit sannolikareänettensäde.

Förutsattattmansträvatefterlikstor_{årligavkast¬}

ning föreligger det visssvårighetattpusslasamman

tre _{jämnstora årgångar av Prästgårdens fem åker¬}

block. En _{aning bättre blir det} om man laborerar

medtvå_{årgångar,däråkrarna 1 och 5utgördenena}

årgången samt åkrarna 2, 3 och 4 den andra. I en

sådan_{indelning utgjorde varjeårgång drygt 6tunn¬} land. Om det dessutom förutsätts att ett tunnland

åker besåddes med en tunna utsäde, styrks trovär¬

digheten i densenare indelningen då6 tunnorkan jämföras med de 7-7,5 tunnor utsäde som 1648

uppgavs gå åt när hälften av åkern trädades. Den

streckade _{linjen i det stora åkerblocket markerar} förvisso skillnad i_{jordart mensannolikt markerar} den likväl en _{gräns mellan sädes- och trädesåker.} På flera andra_{jämtländska kartor har sekelskiftets} lantmätare _{avgränsat trädad och besådd åker med} streckade_{(fiktiva) gränser. Det tydligaste exemplet}

som _{påträffats utgören kartaöver Hov påFrösön} från 1693,”(figur 6).

Hagström skriver år 1749 om Undersåker att

”åkern hwilar i träde hwart _{tredjeår,sedan den 2 år} burit säd”.” Ar 1764 skriver dock länsman Olof Bedin för sitt distrikt attAre och Kall socknar ”... hafwa mindre trädesåkrar at _{plöja denne tiden än}

0 200m

Figur 6. Hov gård i Frösö socken, (LSA Y12-9:1) från

1693._{Enligt kartan åtskiljs inte trades- respektive sädes¬}

åkrarna av_{någon fysisk begränsning. Lantmätaren har} dock markeratenskillnadoch medtext_{angivitvilken del}

som trädades. Före_{karteringen bestod Hov}av två går¬

dar, lantmätaren markeradeödegårdensforna åkermark.

the icke_{gierna trädameraårl;nänsomhögst} 3:die-delen af sitt säde vilket innebär att andelen

träda för Undersåkers socken var _{större, kanske} tvåsäde. Tabellkommissionens _{folkmängdstabeller} redovisar tresäde under _{perioden 1805 till 1820.} Föråren 1815 och 1820finnsett_{tilläggomatt 1/16}

låg i träda, troligenettvittnesbördomattmer avan¬ cerade_{växtföljderhade introducerats. FörUnderså¬} kers socken skrev _{kyrkoherde Johan Olof Arbman}

till _{hushållningssällskapet år 1818 ”att åkren vanli¬}

gen ligger i linda eller träde hvartannatår,utompå

få _{ställen, der den sås 2 år å rad, och trädes det}

3:dje”.“ Man kan iUndersåkerskönjaenövergång från 33 _{procenttill 50procentträda.}

Som så ofta _{kompletterar Lantmäteriets arkiv i}

Östersund _{uppgifterna från Lantmäteristyrelsens}

arkiv i Gävle. En _{konceptkarta av lantmätare Lars} Burmanfrån 1751 finns över”Undersåkers

Präste-gård” (figur 7).” Gården uppges varaskattlagd till

5 1/4 tunnland med en _{höavkastning på 41 lass} varav 10 härstammarfrån”fäbowallen” och 1 från

”Grobreg i Stamgierd”. Då utmarken karterades

1768 revideradesdessa _{uppgiftervilket innebaren}

ökning med 3 1/2 lasshårdvall till 44 1/2 lasssamt

43 lass starrvallshö _slagenpåmossaroch floar.

På liknande sättsom49år_{tidigare omgärdadeen}

hägnad hela inägomarken med en, förvisso bred¬

dad,fägata mellan tomtoch utmark. Samtliga åker¬

stycken hade dock blivit separat inhägnade. Dess¬

utom avdelade en _{hägnad den stora åkern. Flatan} och _{Storhögen, med ungefär samma sträckning} somdenstreckade_{linjenpå 1702 års karta. Att}

häg-naden endast _{ungefärligen löpte utmed samma}

sträckning berodde troligen på att hägnaden kom¬

penseratenutvidgningavåkernsompå såsättkun¬

nat indelas i två_{jämnstora delar.}

Avkastningsupp-gifterna fråndebådakartorna, den streckade linjen

samt_{de nyahägnadernautgörendastindicierpåett}

tvåsäde, men svaret anges explicit under summe¬

ringen av åkrarnas storlek; ”Men årliga hälften i säde 8:11 1/2”. Den ena _{årgången torde alltså ha} utgjortsavåkrarnanr1, 3,5 och 8somtillsammans

utgjorde hälften avåkerns totalastorlek.

Man kan _{fråga sig varför alla åkrar var separat}

inhägnade 1751. Svaret ligger sannolikt ienförän¬ drad syn på djurhållning och markanvändning.

Dåvarande _{landshövdingen i Västernorrlands län,}

Pehr Abraham Örnsköld, skrev i sin _Underdånig

Berättelse Om Wester-Norrlands_{Höfdingedöme Til}

Riksdagen 1769, omde oerhörda behov av förän¬

dringar som förelåg i det jämtländska jordbruket.

Örnsköld beskrev _{något som man brukar stöta på} för andra landsdelar,^* nämligen att överklassen

idkade ett bättre_{jordbruk: ”Så snartjag, efter}

till-Figur7. Undersåkers Prästbord år 1751,(LÖ Underså¬

ker1).Åkrarnaharblivitsärhägnadejämförtmed 1702

års karta _{(Figur 5). Kartan}ärrektifierad efter den eko¬

trädet afdetta Wäster-Norrlands Län i slutet afår

1762, handtgiöra mignärmareunderrättad, omdeB lynne och gamla Hushållningssätt, har jag ej behöft långtidatt bliwawarse, huru, blandannat, ganska

mycket fattades i et rätt

Åkerbruk

der och hwar blandStånds-Personerfunnes wälöf-wade och förfarne Åkermän.”*'’ _{Örnsköld byggde} sin_{kunskap blandannatpåegna resormellan 1766} och 1769,menävenpå uppgifteravandrapersoner. Härkan nämnas länsmännens svar_{på ett frågefor¬} mulär vilketÖrnsköld utsände år 1764“men även

en _{utredning av extra ordinarie notarien i Kungl.}

Kommers _{Kollegium OlofTörnsten 1769.'''}

Ståndspersoner i Jämtland utgjordes av präster¬ skapet, militärbefäl och olika statliga tjänstemän.

Åven om _{odlingssystemet omfattades av förbätt¬} ringar bör man hos vissaståndspersonerse en för¬

ändring övertiden. Fråganär bara vadsomansågs vara ett bättre _{odlingssystem. Kanske kan föränd¬}

ringen illustreras med följande upplysningav lant¬

mätare Mattias Busch för Söderside i Ovikens

socken, att löjtnanten som bebodde kronobostället

ändrade trädan till hälften, men att bonden som

bodde _{på gård B fortfarande brukade enligt sock¬}

nens_{gamla sed, tresäde. Till detta kan anförasOlof}

Törnstens_{ståndpunkt ”att idka det tredje sädetäret}

förderf; tyjordenbehöfwer hwila, äwensom

Men-niskan”.“

Flertaletav _{de personer som hörde till överklas¬} sen var inte_{jämtar. Dekom tillJämtlandfrån Sve¬}

rige i samband med att provinsen bytte till en svensk _{administration, såväl andlig som världslig.} Förutom attde varvälutbildadeärdet_troligtattde

tog med sig brukningstraditioner hemifrån när de

kom i _{besittningav en ny gård. Man vetinte vilka}

som brukade _{prästgårdarna i Jämtland, men det}

vore _{konstigtom inte den lokala överheten även i}

dessa _{frågor hade stort inflytande. Kyrkoherdar i} Undersåker var Laurentius _{Magni (Lårens Måns¬}

son) Blix 1566-16 , från Jämtland, dansken Hans

Christenssen _{1613-35, AdamusWilhelmi} Klangun-dius från Trondheim_{(varför han ibland kallade sig}

Nidrosiensis) 1636-62, den flitige jämten Petrus

Nicolai _{Berghemius som studerat i Uppsala}

1663-77, Petrus Andreae Sundius, även hanjämte

och student i _{Uppsala 1680-1705, sonen Petrus} Petri Sundius tillika _{uppsalastudent 1707-14.“} Mellan 1648 och 1702 ändrades_{troligen denårliga} andelen träda vidUndersåkers_{prästbord. Det finns}

alltsåen_{möjligförklaring i attnykunskap förs in i}

Jämtland medenvälutbildad_{överklass, och i Präst¬} bordets fallkan detvaraett_{uppländskttvåsädesom}

varit förebild.

LocknePrästbord

För Prästbordet i Lockne socken finnsen kartreno-vation redan från år 1701.“ Man kan notera att

ägornabestod avettkameralt hemman och förutom

en_{hussymbolhade lantmätaren Mattias Busch ritat}

in _{kyrkan. Runt inägorna löpte en hägnad, ”ingen}

äga tillyder denna Lockne Prestestohm utom den

upsatte giertzlegården hwarken skoug eller

muhl-bete eller _{någon annor appertinenie”. Ett stort} markområde kallat _{”Locknelägden”, två mindre} kallade_{”Bogsäte” och”höösäte” tillsammans med}

ett”lindeland som tillförende warit åkerafsamma

jordmohnsomåkern” utgjorde de samlade

ängsare-alerna om 92 tunnland och 2 _{kappland vilket}

utgjorde 36 palmar. Här kan man notera attBusch

skilt_{på lägd och linda, vilket möjligen kanvaraett} resultatavhur pass_{nyligen deutgjortåkermark.Ett} område_{i söder uppges dessutomvarahästbete.}

Åkermarken låg inomettgärde ochvarindelad i

två_{jämnstora åkerblockom 1 tunnland och 9kapp¬}

land _{respektive 1 tunnland och 3 kappland. Detta} föranledersnarare en_{tolkning ometttvåsädeänett}

ensäde, eftersomingenäng låginom det enda gär¬

det. Dessvärre ställer Buschs karttext allt_{på ända,}

”såår i 2ne åhr och Trädes det 3:de”. Alltså, ett

gärde, tvåjämnstoraåkerblock men tresäde. Trots

att _{gården saknade utmark kan bete inte ha före¬}

kommit_{på inägorna med tankepåatt såväl}

trädes-som sädesåker fanns inom _{gärdet, om inte djuren}

tjudrades eller vallades. Några omkringliggande

byar kansvarapåomtresäde varvanligt förekom¬ mande inom socknen. Geometriska _avmätningar från _{Döviken, Tramsta och}

_Ångsta

karte-ringarfrånFörsta, Lassbyn och Rossbol."" Eftersom

Prästbordet _{tydligen i detta avseende avviker från}

övriga socknen, kan man fråga sig om det hos

Prästbordet fanns _{några underliggande strukturer} somindikeradeett_{tidigare tvåsäde?}

I lantmäteriets arkiv i Östersund finns Buschs

konceptkarta."Detvisarsigattkartrenovationenär

en exakt _{kopia av konceptkartan i alla avseenden}

utomtvå._{Kyrkosymbolen harfåtten annanutform¬}

utritade_{(figur8). Lockneprästgårdvartroligenden} enda_{prästgård i landskapetJämtland med två går¬}

dar. Kanske blev den ena _{nedlagd i samband med} förrättningen. Man kan spekulera i huruvida detär

åkermarken till båda_{gårdarnasom synspårenova¬}

tionen eller endast till denena.Om detvoreåkertill båda_{gårdarna skulledessa videtttvå- eller tresäde} ha sina _{årgångar blandade inom varsitt åkerblock} eller inom båda_{åkerblocken, vilket}varen_ovanlig¬

het.'’* Men åkerarealen förefaller i en _{dylik rekon¬}

struktion bli iminsta_{laget, endast drygt 1 tunnland} vardera. Om det däremot förutsättsatt åkermarken om 2 tunnland och 12 _{kappland hörde endast till} denena_{gården torde lindornavästeromåkergärdet}

ha_{utgjort den andra gårdens ödeåkrar. Dock fanns}

det flera _{prästgårdar i Jämtland vid denna tid som}

inte hade _{någon åkermark alls, utan endast äng.} Utkomst erhölls_{ju i dessa fall tillstordelfrånannat}

håll.

Till _{prästbordet liksom till i princip varje gård} under 1700-talet hörde_{ängsmarker kalladelägder.'’”} I den _{geometriska jordeboken från 1645 till 1650} kallades dessa marker för ”obriikad åker eller

lägda”.™ Enligt Zetterholm var dess betydelse ”odlad_{äng”, ”odlat hö” eller”såddäng”.’' Av lant¬} mäterikartor _{framgår det tydligt attmarken någon}

gång kultiverats dålantmätarnasåväl påpekatdetta

i text som i bild i form av _{odlingsrösen. I skilda}

delaravNorrland fanns_{linlägdor, lindor, lejder och} svalåkrar.” I Jämtland användes även _uttrycket

rista.”_{Lägdvarävenen vanlig benämning på öde¬}

lagda medeltida gårdar, s.k. ödesbölen, men man börhålla isär_begreppen.

_{Ödegårdarna,}

inte inom _{inägorna till 1600- och 1700-talets går¬}

dar. Med denna_{bakgrundmåste fråganställas,var¬} för det fanns så stora arealer _{lägd på inägorna till} 1600- och 1700-talets _{gårdar. Det ärinte sannolikt}

attall denna mark _{utgjortspår efter tidigarebosätt¬}

ningar eller nyligen ödelagdagårdar. Snarare torde

lägderna hypotetiskt kunna ha ingått som någon annan resurs utöver deras funktion som hårdvall¬

säng.

Från 1700-talet beskrevs att bönderna i _augusti utförde små _{ristningar av gamla lägder. Det fram¬}

gåräven att lin- och hampodlingar var en utbredd

företeelse. Lin nämns _{några enstaka gånger i de}

geometriskaavmätningarna och lärft i de medeltida

diplomen (det senare behöver dock inte ha varit

Figur 8. Lockne Prästbord år ]701,LÖLockne 3. Lägg

märke till detstora_{inägogärdet med såväl åkersomäng} samtdestoraarealerna_lägd.

inhemskt odlat). Problemet är dock att det inte

framgår var det odlats. Det är möjligt att den råg som under 1700-talet sakta _{trängde sig på i det} annars korndominerade Jämtland inte bara såddes

påsvedjorutanävenpå lägderna. Detär ävenmöj¬

ligtattocksåhampa och lin odladespå lägderna.

Attodla uppdelaravängen förattsedanåter låta

den _{igenvallas till äng beskrivs av Salvius som}

”Falusystemet”,” (senare kallat koppelbruk) men metoden som sådan omnämns redan 1727 av

Magn.Mentser.”I sin bokom vallodling ochväxt¬

följder resonerar Hugo Osvald om detta system.

Hanmenarattdet är_{fråganommycket tidigaväxt¬}

följder där havre eller blandsäd odlas 1-2 år,

näst-följande år korn efterföljd av en 6-10 årig linda. Han definierar dessutom linda som ”en _{äng upp¬} kommen genom självsådd”,” en distinkt skillnad

från den_{betydligt vanligare definitionen ”åkersom}

igenlagts till gräsvall”.”

För Ovikens länsmansdistrikt _{framgår att det}

odlades _{på ristornadär kornet uppskars på hösten} och _{rågen året därpå,” precis som i Bergslagen.}

Fale Burman skrev 1802 att _{lägderna i Jämtland}

sköttes genom attde

”l;oomhösten ristas-2:opåföljande Vår gödas, 3:o besås

- 4:o hackas sådden ned.Blandsäd

av2/3hafre och 1/3korn,

holles för_{tjenligasteutsäde. NB. Råg bordeförsökas. Andra}

åretharfvassamma_jord menej gödes, undersammaslags

utsäde.Det_{tredje plöjermantvärt överristfåroma ochgöder} underoblandadKorn Sådd, hvarefter åkerlägges i linda

-bär sedan7-8å 9godochymnig Gräsväxt”.'"

Även denna _{beskrivning överensstämmer med}

Bergslagen. Genom attbearbeta ängen erhölls inte

endast _{spannmål, ängens gräsväxt tilltog samtidigt}

som mossanförsvann.

För _{Bergslagens del omnämndes detta ängsbruk}

somett _{system. Det är därför befogat attfråga sig}

huruvida _lägdbruket var en permanent resurs och

därmed en del av _{odlingssystemet? Lägderna}

omfattade _{vanligen, som visett, betydande arealer.} Genom en ökad höskörd kundeman hållafler_djur vintertid och _{därvidlag erhålla en ökad gödsel¬}

mängd avsedd för denpermanentaåkern.Samtidigt

bidrog de tillfälliga ristornamedspannmål och lin.

En ambulerande träda om _{drygt 10 år är därför} ingen omöjlighet. Förklaringen kan dockvaraännu

enklare. Efter _{tillgång på gödsel, arbetskraft och}

utsäde bröts delar av _{ängen till åker. Lantmätare}

Mattias Busch skriver _{nämligen för Svedje by i}

Sunne socken 1698*' att man i stor _{utsträckning}

hade varit _{tvungen att lägga igen åkern till lindor} p.g.a. gödselbrist. Huruvidalägdbruket ingåtti ett system eller var av spontan karaktärär inte utrett,

men det tordestå utomallt tvivel attdet_utgjorten

betydande resurs för stora delar av _Nordsveriges

jordbruk.

Vid mitten av 1600-talet förekom _{lägdbruket i}

Jämtland, men det torde sannolikt vara _betydligt

äldre. Efter 1600-talets slut finns _{rikligt med upp¬}

gifter rörande andelen träda. Uppgifter äldre än

dessaärdock_{sällsynta, och det hittills äldstabeläg¬} getutgörs av citatetfrån Undersåkers prästgård av

år 1648.Sannoliktkandet_{flyttas längrebak i tiden}

till 1580-talet.Eftersom _{källäget således ärmagert} kanskeman kankommaåt_{trädans ursprung genom}

att studera ett annat _{källmaterial, åkerredskapens}

ålder.Attav_{någon anledningbrytaupp enängoch}

därvid bilda en _{lägd, krävde lämpliga redskap. En}

välutvecklad_{grässvålvardå,liksom idag, betydligt}

svårareatt_{brytaändenettåriga grässvål sombilda¬} des viden _{regelbunden träda.Denjämskoddaspa¬} den _{lämpade sig troligen för den mångåriga} gräs-svålen. Nackdelen var det tidsödande arbetet som begränsadedeårligenkultiveradearealerna. Janken Myrdal menar dock att högplogen, i Jämtland

belagd redan 1460,*^ utgjorde ett ”specialredskap

för _{uppbrytande av lindor”.*"Plogen hade en rist}

som_{skar genomgrässvålen.Deovannämnda} ödes-bölena som _{troligen blivit ödelagda mellan 1350}

och 1400_{uppvisar däremotspårav ärjning (årder¬}

bruk), vilket alltså kan anses ha varitett för klent

redskap för uppbrytande av kraftiga grässvålar.

Någon tidsangivelse för införande av den regel¬

bundna trädan kan källkritiskt inte tolkas utifrån

redskapens ålder och funktion, men däremot för

lägdbruket, som alltså kan ha uppträtt någon gång

under 1400-talet.

Smesta

Smesta, i Lit socken, karterades redan år 1710 av

Nils _{Spole.Han skrev att hälften av åkermarken}

årligen brukades. Byn bestod av två gårdar vilka

kan antas ha tillkommit _{genom en gårdsklyvning.} Gårdarna hade i huvudsak sin åkermark _särägd.

Runtåkrarna,utomi nordöst, togängsmarkernavid (figur 9).

En intressant_{gärdesutveckling kan tolkasurkar¬}

tan.GårdB hade ett stort samttvåmindre

åkergär-Figur 9. Smesta iLit socken år 1710, (LSA Y31-32:1).

Noteraattantalet_{gärden för de båda gårdarnainte är}

sammatill antalettrots attdeträdar halva arealen årli¬ gen. Läggävenmärke tillde omotiverade