Lärplattans betydelse
för utveckling av
skrivförmågan
En litteraturstudie om användandet av lärplattan
i skrivundervisningen i årskurs F-3
KURS: Självständigt arbete för grundlärare F-3, 15hp
PROGRAM: Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3. FÖRFATTARE: Damjan Milenkovic, Vilma Melin
EXAMINATOR: Elisabet Sandblom TERMIN: VT2021
JÖNKÖPING UNIVERSITY Självständigt arbete för grundlärare F-3, 15hp School of Education and Communication Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans
årskurs 1–3 Vårterminen 2021
SAMMANFATTNING
___________________________________________________________________________ Damjan Milenkovic, Vilma Melin
Lärplattans betydelse för utvecklingen av skrivförmågan – en litteraturstudie om
an-vändandet av lärplattan i skrivundervisningen i årskurs F-3
The importance of the learning tablet for the development of writing skills – A
liter-ature study on the usage of the learning tablet in writing education in grade F-3
Antal sidor: 24 ___________________________________________________________________________ Den här litteraturstudien lyfter fram hur lärplattan används för att utveckla skrivförmågan i årskurs F-3. Samhällets digitalisering är i ständig utveckling, därför är det av vikt att skolan möter denna utveckling då lärare har som uppdrag att integrera digitala skrivverktyg i undervisningen. Lärplattan är ett digitalt verktyg som skolor idag använder sig flitigt av och därför är det väsentligt att undersöka hur lärare arbetar med lärplattan för att utveckla elevers skrivande. En litteraturstudie har genomförts genom att analysera och samman-ställa information från vetenskapliga tidskriftsartiklar. Flertalet artiklar utgick ifrån den sociokulturella teorin därför beaktas den i studien. Informationen från de vetenskapliga tidskriftsartiklarna visade på applikationer som kan användas i skrivundervisningen, hur elever samarbetade med lärplattan samt möjligheter och utmaningar. Resultat visar huvud-sakligen på möjligheter genom ökad motivation och engagemang, möjligheten att redigera och skapa längre texter med bättre flyt. Utmaningen med det digitala verktyget är att tek-niken inte alltid fungerar, eventuella negativa hälsoaspekter samt svårigheter för lärare med kontroll över undervisningen. Genom att läraren använder genomtänkta tillvägagångssätt kan lärplattan ha positiv påverkan på elevers skrivförmåga.
___________________________________________________________________________ Sökord: årskurs F-3, lärplatta, skrivförmåga, applikationer, samarbete
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 1
2 SYFTE ... 2
3 BAKGRUND ... 3
3.1TIDIG SKRIVUTVECKLINGOCHÄMNESDIDAKTISKA ASPEKTER ... 3
3.2 LÄRPLATTANOCHÄMNESDIDAKTISKA ASPEKTER ... 5
3.3 DEN SOCIOKULTURELLA TEORIN ... 5 3.4STYRDOKUMENT ... 6 4 METOD ... 7 4.1INFORMATIONSSÖKNING ... 7 4.1.1 KRITERIER FÖR INKLUSION ... 9 4.1.2URVALSTABELL ... 10 4.2MATERIALANALYS ... 11 5 RESULTAT ... 12 5.1APPLIKATIONER ... 12
5.2ELEVERS SAMARBETE OCH SAMSPEL ... 13
5.3 MÖJLIGHETEROCHUTMANINGARMEDLÄRPLATTAN ... 14
5.3.1MÖJLIGHETER ... 14 5.3.2UTMANINGAR ... 15 5.4SAMMANFATTNING ... 16 6 DISKUSSION ... 17 6.1METODDISKUSSION ... 17 6.2RESULTATDISKUSSION ... 18 REFERENSLISTA ... 22 BILAGA 1 ... 25
1
1 Inledning
Skrivande har historiskt sett utförts med penna och papper men i dagens digitaliserade samhälle är det väsentligt att lärare och elever kan använda sig av digitala verktyg. Tekni-ken utvecklas ständigt och blir en större del av samhället för varje dag som går. Skolans undervisning behöver därför anpassa sig efter samhällets digitala utveckling. Lärare har i uppgift att kunna avgöra hur de digitala verktygen ska användas samt hur man använder dem för olika syften (Diaz, 2019, s. 43). Generellt är användningen av lärplattan positiv, både som ett verktyg för instruktion och för individuell användning. En tidigare studie påvisar att lärplattans huvudsakliga positiva egenskaper är ökad tillgänglighet, mångsidig-het samt förbättrat samarbete och flexibilitet (Galway et al., 2020, s. 569). Av denna an-ledning är det intressant att undersöka vidare hur lärplattan mer specifikt kan användas för att utveckla skrivförmågan.
Lärares attityd till digitala verktyg skiljer sig, vissa lärare är nyfikna och engagerade över hur de kan tillämpa lärplattan i undervisningen. Däremot är somliga lärare skeptiska då de upplever att de saknar teknisk kompetens. De föredrar istället att använda sina egna meto-der, som inte inkluderar lärplattan i en stor utsträckning. Detta uppmärksammade vi under vår verksamhetsförlagda utbildning när lärplattan skulle användas. Likaså uppmärksam-made vi hur positiva elever var till användningen av lärplattan och hur deras motivation ökade. Digitala verktyg ska finnas med som en del av undervisningen (Skolverket, 2019, s. 258). Av den anledningen är det en förutsättning att lärare har tillräcklig kompetens för att möjliggöra användandet av digitala hjälpmedel.
Litteraturstudien riktar fokus på användningen av lärplattan i skrivundervisningen. En lit-teraturundersökning har genomförts och artiklar har granskats utifrån syfte och frågeställ-ningar. Genom sökningar på söktjänsterna Primo, Educational Resources Information Cen-ter (ERIC) och PsychINFO hittades relevanta artiklar. Utgångspunkten är publikationer som belyser hur lärare arbetar med att utveckla elevers skrivförmåga med hjälp av det digitala verktyget lärplatta. Avgränsningen som gjordes var att fokusera på lärplattan ef-tersom vi under vår verksamhetsförlagda utbildning upplevde att lärplattan användes i be-tydlig större utsträckning än övriga digitala hjälpmedel. Denna studie bidrar till att ge ett vidare perspektiv på lärplattan i undervisningen och påverkan på inlärningen av skrivför-mågan i klassrummet.
2
2 Syfte
Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad tidigare forskning visar om hur lär-plattan används för att utveckla elevers skrivförmåga i F-3. Syftet kommer besvaras med hjälp av följande frågeställningar:
• Vad belyser forskning om applikationer som kan användas för att utveckla elevers skrivförmåga?
• Vad belyser forskning om elevers samarbete när de skriver med lärplattan? • Vad belyser forskning om möjligheter respektive utmaningar med lärplattan i
3
3 Bakgrund
I detta avsnitt behandlas den tidiga skrivutvecklingen och andra ämnesdidaktiska aspekter (3.1). Dessutom förklaras lärplattan och andra ämnesdidaktiska aspekter (3.2). Begreppen skrivförmåga och lärplatta är centrala delar i denna studie och för att förstå innehållet be-höver begreppen och dess innebörd förklaras. Lärande med lärplattan sker frekvent genom samspel med andra, därför förklaras den sociokulturella teorin (3.3). Slutligen förklaras det vad styrdokument (3.4) belyser om det valda området för att kunna relatera området till skolans innehåll.
3.1 Tidig skrivutveckling och ämnesdidaktiska aspekter
En förmåga elever behöver utveckla är fonologisk medvetenhet, vilket innebär förståelse för uppbyggnaden av språkets ljud och förmågan att kunna urskilja språkljud. I den tidiga skrivutvecklingen är det viktigt att belysa inkodning, skrivflyt, utveckling av ordförrådet, textmedvetenhet, skrivstrategier och den alfabetiska principen (Tjernberg, 2018, s. 25). Inkodning är processen där elever gör fonem (språkljud) till grafem (bokstäver) (Tjern-berg, 2018, s. 26). Den alfabetiska principen är en förbindelse mellan det skrivna och det talade språket och för att kunna skriva måste man förstå denna process (Hagtvet, 2006, s. 46). När eleverna är medvetna om fonologin samt den alfabetiska principen kan de koppla ihop grafem (bokstäver) och fonem (ljud) och då sker inkodningen (Tjernberg, 2018, s. 26). För att lärare ska kunna förebygga eventuella svårigheter är det viktigt att de har kun-skap om de grundläggande förmågorna i elevers skrivutveckling och hur undervisning kan genomföras (Tjernberg, 2018, s. 24).
I Sverige används frekvent Høiens och Lundgrens stadieindelning för att beskriva elevers skrivutveckling. Stadieindelningen består av fyra olika stadier, pseudoskrivning, logo-grafisk-visuell skrivning, alfabetisk-fonemisk skrivning och ortografisk-morfemisk skriv-ning. När elever börjar förskoleklass har de olika förkunskaper inom skrivning och det kan då vara svårt att bemöta elevers olika kunskapsnivåer. Därför måste lärare göra olika di-daktiska val för att kunna möta alla elever på rätt nivå. Ett sätt att underlätta detta är att ha kunskap om de olika stadierna samt om att kunna använda sig av rätt material och verktyg (Herrlin & Frank, 2018, s. 1). Denna studie tar upp applikationer som kan användas för olika stadier i skrivutvecklingen, därför presenteras de olika stadierna.
4 Barn börjar sitt skrivande i stadiet pseudoskrivning, där de låtsas att de skriver (Høien och Lundberg, 1997, s. 56). Barn börjar för det mesta i förskolan med sitt skrivande genom att använda sig av klotter för att koppla ihop språkljud till tecken. Barnet har uppfattat att klottret de skriver kan ha en betydelse (Hagtvet, 2006, s. 82). Men de har inte utvecklat den alfabetiska principen än (Hagtvet, 2006, s. 46). Barnet kan ännu inte koppla sam-man fonem med sitt skrivande (Herrlin & Frank, 2018, s. 2).
Det andra stadiet är logografisk-visuell skrivning. I detta stadium känner barn igen sym-boler och de läser dessa ord likadant som de ser bilder. Ett exempel på en ordbild som barn vanligtvis har är det egna namnet då de kan ha sett en lärare eller annan vuxen skriva det. Vissa elever kan lära sig att skriva några få ord med bokstäverna i rätt ordning men gör detta utan den alfabetiska principen (Høien och Lundberg, 1997, s. 56).
I stadiet alfabetisk-fonemisk skrivning börjar det faktiska skrivandet, när barnet har kän-nedom om att språkljudet kan kopplas till ett grafem och börjar använda den alfabetiska principen. Det som kan vara komplicerat i detta stadium är att fonemen i ord inte alltid låter likadant som de gör i alfabetet. Det är svårt att nå fonemen inne i ett ord eller när fonemen är lika, vilket gör att kopplingen till rätt grafem blir betydligt svårare. Ju längre ett barn får arbeta och öva sig på att skriva desto fler fonem kan eleven lära sig att ljuda högt när hen skriver. Den fonologiska stavningsstrategin uppvisar barnen att de kan när de skriver alfabetiskt-fonemiskt (Høien och Lundberg, 1997, s. 57–59).
När barnet är i stadiet ortografisk-morfemisk skrivning är hen nära att bli en rutinerad skri-bent och kunna skapa olika texter. Barnet kan skriva automatiskt utan att behöva lägga ner mycket energi på att ljuda då det sker automatiserat. Här är stavningen inte bara baserad på fonemen utan också på morfemen (Høien och Lundberg, 1997, s. 59). Morfem är delar av ord och ett ord innehåller en eller fler betydelsebärande morfem (Taube, 2013, s. 16). Om en elev skriver ordet namnsdag som “namsta”, har denna elev inte förstått hur man ska använda ortografisk skrivning (Druit Glentlow, 2006, s. 29). Den ortografiska-morfe-miska skrivningen är den högsta graden av utvecklingen av skrivandet (Herrlin & Frank, 2018, s. 3).
5
3.2 Lärplattan och ämnesdidaktiska aspekter
Idag finns det digitala verktyg som exempelvis lärplattan som elever kan använda som ett hjälpmedel för att stödja sin skrivutveckling. Det ger elever chansen att kunna skriva utan att ha en läslig handstil då de använder sig av ett tangentbord (Taube, 2013, s. 59). Det är enkelt att använda digitala verktyg i undervisningen, prövningen är att använda dem med ett syfte. Lärare måste ha en avsikt med att integrera det digitala verktyget så att det bidrar till elevers inlärning. Tekniken ska bli en del av undervisningen och vara ett redskap för lärare och elever (Jönsson & Persson, 2018, s. 20).
En lärplatta har en skärm där man kan använda sig av touchen för att ta sig fram. Lärplattan är utrustad med bland annat kamera, ljud och applikationer. Applikationerna har olika funktioner, exempelvis skrivverktyg och andra möjliga sätt att skriva berättelser (Gällha-gen & Wahlström, 2012, s. 10). Lärplattan är varken en dator eller en skrivmaskin utan den har betydligt fler användbara funktioner. Elever kan till exempel använda den för att söka information, dokumentera, kommunicera och samarbeta (Gällhagen & Wahlström, 2012, s. 9). När elever skriver texter på en skärm är det dessutom enklare för skribenten att infoga tabeller och bilder samt byta textsnitt (Godhe & Hashemi, 2019, s. 127). I denna studie kommer begreppet lärplatta att tillämpas för att beskriva det digitala verk-tyget eftersom det är en digital platta som används för elevers lärande. Andra begrepp som finns för att definiera det digitala hjälpmedlet är platta, surfplatta och många använder begreppet iPad. Begreppet iPad omfattar ett digitalt verktyg från varumärket Apple som har sina specifika funktioner. Ordet lärplatta kommer inkludera alla olika benämningar på det digitala verktyget.
3.3 Den sociokulturella teorin
Den sociokulturella teorin är en teori som ett flertal vetenskapliga publikationer som an-vänds i denna studie utgår ifrån, då lärplattan kan användas i sammanhang där elever arbetar och skriver tillsammans. En frågeställning i denna studie handlar om elevers sam-arbete, därför är denna teori aktuell att lyfta.
Vygotskij’s sociokulturella teori handlar om att lärandet sker tillsammans med andra ge-nom att elever delar med sig av sin kunskap. Detta kan ske gege-nom att individer har olika roller som till exempel lärare och elev. Lärarens roll är att stödja och utmana eleven, ställa
6 frågor och förklara (Tjernberg, 2018, s. 48–49). Vygotskij anser att undervisningen i sko-lan har en ledande roll i elevers kognitiva utveckling för att undervisningen ger potential till nya tankar och tankeformer (Tjernberg, 2018, s. 32).
Människan utvecklas ständigt enligt Vygotskij och att lära är något som människor gör naturligt (Säljö, 2017, s. 260). I samspel och kommunikation med andra börjar människor utveckla tänkandet och därför är språk samt tanke något som är nära varandra (Säljö, 2017, s. 257). Den proximala utvecklingszonen är ett begrepp som Vygotskij använde. När män-niskan bemästrar en färdighet eller ett begrepp är den också nära att lära sig något mer. Utvecklingszonen är zonen där personer är mottagliga för undervisning och det är då en lärare eller en annan elev kan ge stöd samt utveckla elevens lärande (Säljö, 2017, s. 260).
3.4 Styrdokument
Fokuset i denna studie är lärplattan och hur den kan användas för att utveckla elevers skriv-förmåga. I centralt innehåll (Skolverket, 2019, s. 258) för årskurs 1–3 i svenska framgår att elever ska skriva med handstil och digitala verktyg. Vidare lyfts även ”Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter” (Skolverket, 2019, s. 258). Detta nämns även i kunskapskraven i slutet av årskurs 3 (Skolverket, 2019, s. 263). I centralt innehåll besk-rivs även sambandet mellan bokstav och ljud som en del av undervisningen. Vidare be-nämns ”skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verk-tyg” (Skolverket, 2019, s. 258). Kommentarmaterialet för svenska belyser att det är bety-delsefullt att eleven kan kommunicera så att mottagaren förstår. Eleven ska kunna göra sig förstådd språkmässigt samt uttrycka sig genom handstil eller med digitala verktyg (Skol-verket, 2017, s. 11). Sambandet mellan fonem och grafem lärs ut mestadels i årskurs 1–3, eftersom elever i denna ålder vanligtvis lär sig läsa och skriva (Skolverket, 2017, s. 12).
7
4 Metod
I metodavsnittet redogörs det för hur informationssökningen (4.1) har utförts och vad för sökmotorer och söktermer som använts. Ett exempel på en sökning som genomförts kom-mer illustreras med ett flödesschema (Bild 1) för att ge en tydlig översikt över hur inform-ationssökningen utförts. Fortsättningsvis presenteras kriterier för inklusion (4.1.1) och de artiklar som slutligen används visas (4.1.2). Avslutningsvis förklaras det hur materialet har analyserats (4.3).
4.1 Informationssökning
I denna informationssökning har databaserna Primo, ERIC och PsychINFO använts. I sök-tjänsterna hittas artiklar, litteratur och andra publikationer. Primo användes för att det är Jönköping Universitys databas. Databasen ERIC har tillämpats eftersom den är inriktad mot pedagogik. Detta gav möjligheten till relevanta artiklar för denna studies område. PsychINFO är inriktad mot utbildning vilket också gör denna söktjänst aktuell.
I början av artikelsökningen användes sökord som var övergripande inom ämnet såsom iPads in the classroom. Resultatet av denna sökning blev inte specifik för ämnesområdet vilket gjorde att sökningen behövde korrigeras och kompletteras med nya sökord. För att säkerställa att sökningen inte missade betydelsefulla artiklar användes andra ord för att förklara lärplattan, exempelvis tablet. Sökord som lades till var elementary school eller primary school, writing, teacher, usage och literacy. Literacy betyder på svenska läs- och skrivkunnighet och användes för att få resultat på skrivkunnighet och inte skrivning över-lag. Begreppet literacy används internationellt och detta gjorde att nya relevanta artiklar identifierades. En del av artiklarna fokuserade mer på läsning än skrivning och fick därför exkluderas. De sökord som tillämpades, användes genomgående på alla söktjänster för att inte missa eventuella artiklar som kunde tillföra värdefull information. Funktionen peer reviewed applicerades på ERIC och PsychINFO och vetenskapliga artiklar kryssades i på Primo för att garantera att artiklarna var vetenskapliga. Ett exempel på en sökning som genomfördes på Primo visas i flödesschemat nedan (Bild 1). Motsvarande sökningar har utförts för att hitta lämpliga artiklar till denna studie och då användes samma tillvägagång-sätt som visas.
8
Bild 1: Flödesschema
Litteratursökning:
”iPad” AND ”Literacy” AND
”pri-mary school”
1050 träffar
730
4
Exkluderade: 529Avgränsning:
”writing” AND ”usage”
Steg 2:
Relevansgranskning
uti-från inklusionkriteriena
Steg 3:
Markerade
”Vetenskap-liga artiklar”
Steg 1:
Exkluderade 197 Exkluderade: 320201
1050
De fyra artiklar som användes i denna studie är: o Lynch, J., & Redpath, T
o McKenzie, S., Spence, A., & Nicholas, M. o Clarke, L., & Abbott, L.
9
4.1.1 Kriterier för inklusion
Denna studie handlar om hur lärplattan i årskurs F-3 kan användas för att utveckla elevers skrivförmåga. Forskningsarenan för studien (Nilholm, 2017, s. 9) är att den är globalt in-riktad då både nationella och internationella artiklar lyfts fram och diskuterats. För att be-sluta om vilka vetenskapliga artiklar som skulle inkluderas i denna litteraturstudie tilläm-pades kriterier utifrån ämnet. De artiklar som inte uppfyllde kriterierna exkluderades. Kri-terierna för inklusion är:
• Publikationernas huvudfokus ska vara lärplattan, alternativt ska den nämnas som en del av forskningsområdet.
• Elevers skrivande ska vara en del av forskningen.
• Åldersgruppen ska vara elever som går F-3 eller någon eller några årskurser över eller under.
10
4.1.2 Urvalstabell
Författare År Publikationstyp Titel
Dahlström, H. 2019 Vetenskaplig tidskriftsartikel Digital writing tools from the student per-spective. Cordero, K., Nussbaum, M., Ibaseta, V., Otaíza, M., & Chiuminatto, P.
2018 Vetenskaplig tidskriftsartikel Read, write, touch: Co-construction and multi literacies in a third-grade digital exer-cise.
Dunn, J., & Sweeney, T.
2018 Vetenskaplig tidskriftsartikel Writing and iPads in the early years: Perspec-tives from within the classroom.
Engen, B.K., Giaever, T.H., & Mifsud , L.
2018 Vetenskaplig tidskriftsartikel ‘It’s a fairy tale’ using tablets for creating composite texts.
Frazier, D., & Trekles, A.
2018 Vetenskaplig tidskriftsartikel Elementary 1:1 iPad implementation: Suc-cesses and Struggles During the First Year. McKenzie, S., Spence,
A., & Nicholas, M.
2018 Vetenskaplig tidskriftsartikel Going on Safari: The design and Develop-ment of an Early Years Literacy iPad Appli-cation to Support Letter-Sound.
Sahlin, J.,
Tsertsidis, A., & Islam, M. S.
2017 Vetenskaplig tidskriftsartikel Usages and impacts of the integration of in-formation and communication technologies (ICT) in elementary classrooms: case study of Swedish municipality schools.
Yanikoglu, B., Gogus, A., & Inal, E.
2017 Vetenskaplig tidskriftsartikel Use of handwriting recognition technologies in tablet – based learning modules for first grade education.
Clarke, L., & Abbott, L.
2016 Vetenskaplig tidskriftsartikel “Young pupil’s, their teacher’s and class-room assistance experiences of iPads in a Northern Ireland school: “Four and five years old, who would have thought they could do that?”
Liu, M., Navarrete, C-C., Scordino, R., Kang, J., Ko, Y., & Lim, M.
2016 Vetenskaplig tidskriftsartikel Examining Teachers’ Use of iPads: Comfort level, Perception, and Use.
Fekonja-Peklaj, U., & Marjanovic-Umek, L.
2015 Vetenskaplig tidskriftsartikel Positive and negative aspects of the iWB and tablet computers in the first grade of primary school: A multiple- perspective search.
Lynch, J., & Redpath, T.
2014 Vetenskaplig tidskriftsartikel Smart technologies in early years literacy ed-ucation: A meta-narrative of paradigmatic: tensions in iPad use in Australian preparatory classroom.
Agélii Genlott, A., & Grönlund, Å.
2013 Vetenskaplig tidskriftsartikel Improving literacy skills through learning reading by writing: The iWTR method pre-sents and tested.
11
4.2 Materialanalys
Tretton artiklar inkluderades på basis av urvalstabellen (se tabell 4.1.2). Tio av artiklarna var internationella och tre var nationella, vilket ger ett brett perspektiv på det valda områ-det. Artiklarna behandlar lärplattan och hur den relaterar till utvecklingen av skrivför-mågan. Artiklarna bearbetades individuellt och analyserades utifrån inklusionskriterierna. För att garantera att artiklarna hade uppfattats korrekt analyserade båda parterna texten individuellt för att sedan sammanställa innehållet. När innehållet i varje artikel hade grans-kats jämfördes artiklarna med varandra för att vi skulle få syn på likheter och skillnader. Som hjälpmedel användes en tabell (Bilaga 1). Tabellen var kategoriserad efter syfte, de-sign, teoretisk utgångspunkt och resultatet av studierna. Detta gav en tydlig överblick och materialet kunde granskas utifrån denna studies syfte och frågeställningar. När artiklarna jämfördes var fokuset på undersökningarnas resultat för att få en överblick över skillnader och likheter med fokus på användning av lärplattan i skrivundervisningen.
12
5 Resultat
För att synliggöra vad tidigare forskning visar om hur lärplattan används för att utveckla elevers skrivförmåga, kategoriseras informationen efter rubrikerna, applikationer (5.1), elevers samarbete (5.2) och möjligheter och utmaningar (5.3) med underrubrikerna möj-ligheter (5.3.1) och utmaningar (5.3.2). Slutligen sammanfattas resultatet (5.4). När lär-plattan nämns i denna del, kommer begreppet som används för att definiera en lärplatta i den refererade studien även brukas i detta resultat.
5.1 Applikationer
I de analyserade källorna framkommer: ” Vad belyser forskning om potentiella applikat-ioner som kan användas för att utveckla elevers skrivförmåga i årskurs F-3?”.
En applikation utvecklades för att öka elevers motivation till att utföra uppgifter på lärplat-tan med naturligt tillägg av handstilsigenkänning. Applikationen innehåller funktionen att ge direkt återkoppling till eleverna, om deras svar är rätt eller inte (Yanikoglu et al., 2017, s. 1371). Användningen av lärplattan tillsammans med handstilsigenkänning och lämpligt innehåll är passande för elever med olika förkunskaper och olika kunskapsnivåer (Yanikoglu et al., 2017, s. 1383). Resultatet visar att majoriteten av eleverna kan slutföra uppgifterna. Applikationen ger eleverna chansen att både arbeta med digital penna samt det traditionella sättet med penna och papper (Yanikoglu et al., 2017, s. 1384). Majoriteten av skolorna i Dunn och Sweeney´s (2018. s. 864) studie belyser att det är viktigt att ha en balans mellan papper och penna och iPaden samt att arbeta parallellt med detta. Lärare vill ha ett mer balanserat tillvägagångssätt (Frazier & Trekles, 2018, s. 474).
Book Creator är en applikation som används när elever ska skriva sagor. Applikationen är utrustad med funktioner som exempelvis mikrofon och kamera. Book Creator underlättar processen att skriva sagor för eleverna eftersom den är enkel att använda. Eleverna fick utforska applikationen och prova de olika funktionerna. Detta tillät eleverna att få vara kreativa och skapa sagor på sitt eget sätt. De kunde infoga videos, bilder och ljud för att få sina berättelser mer färgstarka (Engen et al., 2018, s. 5–6). Eleverna förstår vad meningen med Book Creator är samt hur de kan nyttja den för att göra böcker med hjälp av bilder och ljud (Clarke & Abbott, 2016, s. 1057). En elev berättade hur roligt hen tyckte det var att använda applikationen, att kunna sätta in bilder och göra dem stora (Clarke & Abbott,
13 2016, s. 1056). Book Creator är ett verktyg när elever ska skriva och är givande då de kan få med visuella objekt i sina berättelser (Dunn & Sweeney, 2018, s. 865).
Ytterligare en applikation vid namn A to Z Safari, prövades i ett klassrum i Australien. Applikationens syfte är att elever ska lära sig vad bokstäver har för ljud med hjälp av en lärplatta, för att sedan lära sig skriva och läsa (McKenzie et al., 2018, s. 16). Applikat-ionen ger nya sätt att träna på vilket ljud som tillhör vilket tecken och är en bra komplette-ring till den ordinarie undervisningen. A to Z Safari visar sig öka motivation och engage-mang hos eleverna och applikationen sparar viss planeringstid (McKenzie et al., 2018, s. 25). För de som designar liknande applikationer har McKenzie et al. (2018, s. 16) gett för-bättringsförslag till liknande applikationer som utvecklas för att elever ska lära sig kopp-lingen mellan grafem och fonem.
5.2 Elevers samarbete och samspel
I de analyserade källorna framkommer: "Vad belyser forskning om elevers samarbete vid användning av lärplattan?".
När elever arbetar med digitala skrivverktyg sker ett frekvent samarbete mellan dem. Ex-empel på hur samarbete kan utföras är att elever skriver tillsammans eller att de kan kom-mentera varandras texter. Elevers samarbete är positivt då de blir mer självsäkra vilket underlättar deltagandet. De stärker varandra och kompletterar varandras olika förmågor (Dunn & Sweeney, 2018, s. 863). Samspelet mellan elever resulterar i att de delar med sig av sin kunskap till varandra och eleverna hjälps åt utan att de blir tillsagda. Lärarna lyfter fram hur samarbetet tidigare var bra men att det blev ännu bättre när iPaden var en del av undervisningen (Clarke och Abbott, 2016, s. 1060). När elever får arbeta i grupp genom att skriva en saga tillsammans är de engagerade samt positiva till aktiviteten (Engen et al., 2018, s. 1). Eleverna var samarbetsvilliga och de tog egna initiativ till att börja arbeta utan lärarens instruktioner. De diskuterade vilken texttyp de skulle använda, hur de skulle or-ganisera sidorna och var de skulle placera bilderna i förhållande till texten. Samtliga elever var delaktiga i sagoskrivandet runt iPaden och de hjälptes åt med stavning, grammatik och meningsbyggnad. De påminde varandra om vad de skulle tänka på för att få en korrekt skriven text (Engen et al., 2018, s. 9). Lärplattan ger också möjligheten för eleverna att ha en interaktion med varandra medan de skriver texter. Eleverna kan kommentera varandras texter och därmed förbättra sina texter. Detta leder till att eleverna skriver betydligt mer
14 och utvecklar sin skrivförmåga (Agélii Genlott & Grönlund, 2013, s. 103). En andel ele-ver har högre kunskap och kan bidra med hjälp genom guidning, motivation och positivt påverka sina klasskamrater till ökad prestation. Under samarbete använder de både språk-lig kommunikation och gester för att göra sig förstådda. Eleverna kan dela upp arbetet och turas om att arbeta med uppgiften (Sahlin et al., 2017, s. 575).
5.3 Möjligheter och utmaningar med lärplattan
I de analyserade källorna framkommer: ”Vad belyser forskning om möjligheter respektive utmaningar med lärplattan i skrivundervisningen?”.
5.3.1 Möjligheter
När man tillämpar lärplattan i skrivundervisningen framkommer det möjligheter för både lärare och elever med arbetssättet.
Användandet av lärplattan ökar elevers motivation och engagemang, påvisar ett flertal stu-dier. Det ger eleverna ett alternativt sätt att arbeta på vilket leder till en ökad möjlighet för lärande (Agélii Genlott & Grönlund, 2013, s. 103; Clarke & Abbott, 2016, s. 1052; Cordero et al., 2018, s. 163; Dunn & Sweeney, 2018, s. 860; Engen et al., 2018, s. 14; Fekonja-Peklaj & Marjanovic-Umek, 2015, s. 1011; Liu et al., 2016, s. 170; Lynch & Redpath, 2014, s. 156; McKenzie et al., 2018, s. 25; Sahlin et al., 2017, s. 571; Yanikoglu et al., 2017, s. 1381).
Elever föredrar att skriva på iPaden eftersom den ger dem möjligheten att få in det visuella samt spela in röster med hjälp av olika applikationer (Dunn & Sweeney, 2018, s. 864). Eleverna kan addera videos, bilder och ljud vilket utmanar deras sätt att se på texter. När eleverna skapar texter med hjälp av lärplattan bidrar detta till en bro mellan elevernas lek och sagoskrivandet. De kan befinna sig i andra miljöer än i klassrummet och kan nyttja skolgården för att skapa texter, vilket bidrar till engagemang och glädje hos eleverna (Engen et al., 2018, s. 6–7). Lärarna anser att iPaden ger eleverna möjligheten att vara kreativa när de skriver texter. När eleverna kan inkludera bilder, färger och teckningar i texterna de skapar, resulterar detta i att de uppskattar att få använda iPaden, med anledning av att de inte upplever det som skolarbete (Dunn & Sweeney, 2018, s. 863).
Somliga elever upptäcker att de skriver betydligt snabbare och producerar texter fortare än vad de gör med papper och penna (Dunn & Sweeney, 2018, s. 865). Möjligheten att skriva
15 snabbare bidrar också till att de kan skriva snabbt samtidigt som deras texter kan läsas utan problem av lärare och andra elever (Dahlström, 2019, s. 1574). Användning av digitala verktyg gör att texterna blir längre och har ett flyt som blir naturligare när de skriver (Agélii Genlott och Grönlund, 2013, s. 103).
Elever anser att iPaden och dess funktioner hjälper dem med deras stavning då det placeras en röd linje under det ordet som är felstavat samt att den visar förslag på andra ord som kan användas som ersättning (Dunn & Sweeney, 2018, s. 866). Det blir enklare för elever att skriva texter eftersom verktyget påvisar stavfel och ger direkt respons så att de kan korrigera sina ord (Dahlström, 2019, s. 1574; Fekonja-Peklaj & Marjanovic-Umek, 2015, s. 1011). Fördelen med att använda en lärplatta är att den kan ge direkt feedback utan att läraren måste gå igenom texten (Yanikoglu et al., 2017, s. 1579).
Touchskärmen är attraktiv att använda för eleverna då iPaden fångar deras uppmärksamhet (Liu et al., 2016, s. 169). Användningen av touchskärmen uppmuntrar till flertalet olika skrivövningar och till samarbete mellan elever. Touchskärmens funktioner ger eleverna möjlighet att utveckla sin skrivförmåga och engagerar dem till att utföra uppgifter (Cord-ero et al., 2018, s. 171). Eleverna som presterade lägre och var ointresserade blev plötsligt mer engagerade och framåt (Liu et al., 2016, s. 169).
5.3.2 Utmaningar
Tillämpningen av lärplattan i skrivundervisningen kan dock också bestå av utmaningar för både lärare och elever.
Lärare upplever att de inte har kontroll över vad eleverna gör när de arbetar med verktyget (Fekonja-Peklaj & Marjanovic-Umek, 2015, s. 1006). Elever blir mer bekväma med att använda iPaden ju mer de kommer i kontakt med den, vilket får konsekvensen att de inte använder den som ett hjälpmedel utan som en leksak. En lärare belyser hur detta gör att trovärdigheten för iPaden minskar (Frazier och Trekles, 2018, s. 472). En lärare uppmärk-sammar att iPaden kan distrahera både lärare och elever från arbetet (Liu et al., 2016, s. 171).
Det kan uppstå problem med tekniken vilket gör både lärare och elever frustrerade (Fra-zier och Trekles, 2018, s. 472). När problem med tekniken uppstår påverkar det undervis-ningen negativt. Eleverna vet inte hur de ska lösa tekniska problem när de stöter på dem och är tvungna att vänta på lärarens hjälp. Den extra tid det krävs att förbereda en lektion
16 och de tekniska problemen är en utmaning (Fekonja-Peklaj & Marjanovic-Umek, 2015, s. 1011). De tekniska problemen kan vara att iPaden inte kopplar till nätverket, problem med verktygets hantering eller pedagogiska utmaningar (Liu et al., 2016, s. 170). Strategier tas därför fram av lärare för att kunna lösa de tekniska problemen (Frazier och Trekles, 2018, s. 472).
Det är också en utmaning med att använda tekniken för de elever som inte har tillräcklig kunskap (Frazier och Trekles, 2018, s. 477; Dahlström, 2019, s. 1573). De elever som inte tidigare har erfarenhet är tvungna att öva vilket tar bort tid från det faktiska skrivandet. Elever som inte har tillgång till digitala verktyg i hemmet och då inte har möjlig-het att träna på att skriva på tangentbord har svårigmöjlig-heter med att skriva med hjälp av digi-tala verktyg (Dahlström, 2019, s. 1573). Eleverna upplever att det känns konstigt att skriva på tangentbord samt svårt att behöva hitta bokstäverna på tangentbordet när de är vana vid att skriva med papper och penna. De vill få lära sig hur de ska använda verktyget innan de börjar skriva (Dahlström, 2019, s. 1574).
Rörelsen att skriva med digitala verktyg kräver mindre aktivitet med kroppen än vad det gör att skriva med penna och papper, detta uppfattar lärare är negativt (Dahlström, H, 2019, s. 1576). Det finns en oro bland lärare att elever spenderar mycket tid framför en skärm då iPaden blivit en del av undervisningen. De vill inte att detta ska resultera i att eleverna har ögonen riktad mot en skärm för länge och att tekniken ska påverka elevers hälsa negativt (Frazier & Trekles, 2018, s. 474).
5.4 Sammanfattning
Resultatet visar sammanfattningsvis att lärare och elever överlag är positiva till tillämp-ningen av lärplattan i samband med skrivundervistillämp-ningen. Användtillämp-ningen av applikation-erna som forskningen presenterar, var gynnsam för elevers lärande då det underlättar skriv-processen och utvecklar deras skrivande. Samarbetet mellan elever visar på en ökning när lärplattan integreras och deras skrivande påverkas positivt då de kan dela med sig av sin kunskap till varandra. Lärplattan ger eleverna möjligheten till lärande, bland annat redige-ringsmöjligheter, intresse och engagemang samt kreativitet. De huvudsakliga utmaning-arna med verktyget är okunskap om hur man hanterar lärplattan och att tekniken inte fun-gerar som den ska.
17
6 Diskussion
I detta avsnitt kommer metoden diskuteras utifrån svagheter och styrkor, urval och feltolk-ningar under rubriken metoddiskussion (6.1). Vidare presenteras resultatdiskussion (6.2) där aspekter utifrån resultatet av denna litteraturstudie diskuteras och jämförs med forsk-ning, lgr11, egna erfarenheter samt material från Skolverket.
6.1 Metoddiskussion
Metoden som användes för denna studie var att hitta relevanta artiklar genom informat-ionssök på databaserna Primo, ERIC och PsychINFO. Informatinformat-ionssökningen resulterade i lämpliga artiklar för syftet och frågeställningarna. Till en början var det besvärligt att hitta artiklar som inkluderade lärplattan och skrivförmågan då de flesta artiklar handlade om datorer. Träffarna som sökningarna gav var omfattande och artiklarna matchade inte inklusionskriterierna. Genom synonymer och komplettering av fler sökord hittade vi artik-lar som var aktuella.
En av styrkorna i denna studie är att den är internationell och därmed beaktar fler infalls-vinklar. Ytterligare en styrka är att majoriteten av artiklarna är från 2018, den äldsta är från 2012 och den nyaste från 2019. Styrkan med att utföra en litteraturstudie är att den utgår från ett flertal vetenskapliga publikationer vilket ger en bredare uppfattning av ämnet. Det ger även möjligheten att sammanställa den information som är mest betydelsefull för re-sultatet av studien.
Denna studie har ett urval av som utgår från elever som går i förskoleklass upp till tredje klass. I de fall där en artikel var relevant, fast i fel åldersgrupp med något eller några få år, inkluderades denna också. Urvalet av dessa årskurser medförde att artiklar som inte inne-höll en eller flera årskurser eller var relevanta för studien fick exkluderas. I förskoleklass upp till årskurs tre har elever precis börjat skolan vilket gör att allt är nytt för dem. Detta kan ha påverkat resultatet på så sätt att det handlar i stor omfattning om att introducera eleverna till digitala verktyg, stötta dem i användandet och kunna behålla deras uppmärk-samhet och fokus. Om urvalet hade varit studier som fokuserat på äldre elever och andra artiklar hade inkluderats, hade detta kunnat påverka resultatet genom att elever möjligtvis varit mer självständiga och inte behövt stöttning på samma nivå som yngre elever. Even-tuellt hade fokuset skiftat ännu mer mot lärandet med lärplattan.
18 Ett ytterligare urval av denna studie var att fokusera på det digitala verktyget, lärplatta. Detta gav möjligheten att vara specifik men det begränsade också information då lärplattan skulle omnämnas i artikeln. Detta var både en styrka och en svaghet i denna studie. När artiklarna bearbetades, samtalade vi om innehållet för att få en så tydlig överblick av materialet som möjligt. Även om artiklarna behandlats kan resultatet visat sig vara felaktigt på grund av översättningsfel och misstolkningar till följd av otillräckliga språkkunskaper. Vi har erfarit att det är positivt att använda lärplattan i skrivundervisningen under vår verk-samhetsförlagda utbildning. Vår erfarenhet har gjort att vi granskat källorna med utgångs-punkten att lärplattan är något som är gynnsamt att tillämpa i undervisningen. Detta kan ha påverkat vårt sätt att se på informationen som förekom i de vetenskapliga studierna.
6.2 Resultatdiskussion
Resultatet av denna studie lyfter fram hur användningen av lärplattan kan utveckla elevers skrivförmåga. Vi anser att det är viktigt att lärare har ett kritiskt förhållningssätt och fun-derar över syftet med att integrera det digitala verktyget i skrivundervisningen, vilka ap-plikationer och funktioner som är användbara för lektionens syfte. Lärarens roll är att kunna stödja eleverna på rätt sätt genom att ställa frågor och förklara, vilket den sociokul-turella teorin framför som en central del av elevers lärande. Lärarens didaktiska kunskaper är det som ska ligga till grund för när man ska använda lärplattan och hur den ska användas för att positivt bidra till elevers skrivförmåga. Detta styrker flera forskare, att när digitala verktyg används på ett genomtänkt pedagogiskt sätt blir undervisningen framgångsrik (Skolverket, 2018, s. 53).
Applikationerna som redovisas i studien ger möjligheten att utföra undervisning i skrivför-mågan med hjälp av lärplattan. Applikationerna skiljer sig från varandra på så sätt att de utgår från olika faser i skrivutvecklingen. A to Z Safari fokuserar på fonem och grafem som man arbetar med i början av elevers skrivutveckling medan Book Creator fokuserar på skrivandet av sagor. Möjligheten att använda lärplattan i delar av hela skrivundervis-ningen anser vi är viktigt då lärplattan kan introduceras tidigt. Digitala verktyg ska vara en del av undervisningen redan i förskoleklass och den ska även behandla bokstäver och andra symboler för att förmedla budskap (Skolverket, 2019, s. 20). Även i årskurs 1–3 ska digi-tala verktyg och samband mellan ljud och bokstav vara en del av undervisningen (Skol-verket, 2019, s. 258). Därför är det betydelsefullt för lärare att kunna använda en lärplatta
19 för att undervisa i den tidiga skrivutvecklingen. Elevers skrivförmåga utvecklas under olika lång tid och alla elever befinner sig på olika nivåer. Förmågan att få alla elever att utveckla sin skrivförmåga och känna glädje över att skriva och då kunna möta elevers olik-heter är en utmaning (Herrlin & Frank, 2018. s. 1). Ju mer kunskap en lärare har om elevers skrivutveckling och hur lärplattan kan användas desto enklare blir det att individanpassa undervisningen till varje enskild elevs behov. Ett sätt att möta elever på deras nivå kan vara att använda lärplattan, att elever får arbeta med den applikation som passar dem bäst vid den stunden. Exempelvis gynnas elever som befinner sig i ortografisk-morfemisk skriv-ning mer av att använda applikationen Book Creator än av A to Z Safari, då eleven har kommit långt i sin skrivutveckling och fokuset ska vara att skapa texter.
Studien visar att det är positivt att arbeta med lärplattan tillsammans. Resultatet markerade att samarbetet sker antingen genom att elever skriver tillsammans eller att de ger varandra respons. Detta stämmer överens med vår verksamhetsförlagda utbildning då vi för det första såg att elever fick arbeta med att skriva tillsammans på en lärplatta, vilket vi uppfat-tade var positivt då eleverna diskuterade sig fram och skapade meningsfulla texter. För det andra observerade vi kamratrespons, vilket både förbättrade deras texter men dessutom gjorde att eleverna blev mer nöjda med sina texter. Att skapa och bearbeta texter tillsam-mans och enskilt är en del av svenskämnets syfte (Skolverket, 2019, s. 1). Detta påvisar att det inte bara är framgångsrikt med samarbete i praktiken utan även en viktig del av svensk-ämnet och dess innehåll. Eleverna får därmed utforska sitt lärande tillsammans med andra genom att läraren motiverar. När elever befinner sig i den proximala utvecklingszonen kan de stötta sina klasskamrater i skrivandet med lärplattan, lära sig av varandra och på så sätt ta vara på den kunskap som varje enskild elev besitter.
En möjlighet som visas i de analyserade källorna var potentialen för elever att vara kreativa med exempelvis tillägg av visuella medel eller ljud. Vi anser att detta är en viktig del som ger möjlighet för lärande att ske på nya sätt. Elever får tillfälle att utforska vilket tillväga-gångsätt för skrivande som funkar bäst för deras behov och kan därmed utveckla sin skriv-förmåga. Detta stämmer överens med Yelland´s studie (2018, s. 853) där elever använde applikationer som innehöll olika resurser såsom visuella medel och ljud, detta visade sig vara värdefullt för elever när de skulle lära sig skriva då det gav dem en tidig skrivkunnig-het. Det framgår också i centralt innehåll för årskurs 1–3 att eleverna ska skapa texter där bild och ord samspelar såväl med som utan digitala verktyg (Skolverket, 2019, s. 258). Vi
20 har upplevt att elever inte får tillgång till detta på samma sätt när de arbetar med papper och penna, vilket gör lärplattan till en enkel och betydelsefull del av deras skrivande. En utmaning som uppkom i resultatet var att elever fann det svårt att lära sig att använda iPaden vilket gjorde att det tog bort tid från skrivandet. Detta är en problematisk aspekt som många möter när de ska lära sig att använda ett nytt digitalt verktyg. Detta stämmer dock inte överens med tidigare forskning där majoriteten av elever i årskurs sex till åtta upplevde det enkelt att lära sig att använda lärplattan (Ferguson, 2016, s. 1157). Detta kan bero på att ju yngre eleverna är desto nyare är lärplattan för dem och desto mer guidning behöver de från lärare. Detta är en aspekt vi anser skolor måste ha i åtanke när lärare och elever får tillgång till en lärplatta. Skolorna måste utbilda lärare och ge dem en digital kompetens, så lärplattan kan integreras i skrivundervisningen på ett framgångsrikt sätt, att lärplattan blir en möjlighet för lärande och inte ett hinder för lärande. Det framgår ur en rapport om IT-användning och IT-kompetens i skolan, att majoriteten av lärare upplevde en saknad av pedagogiskt IT-stöd när de skulle integrera digitala verktyg i undervisningen (Skolverket, 2016, s. 57). Därför är det väsentligt att lärare får IT-stöd så de kan lära elever använda lärplattan på ett framgångsrikt sätt som gynnar elevers inlärning. Lärare måste skapa bra förutsättningar och ge elever en bra grund, så tiden som används med lärplattan ägnas åt att utveckla deras skrivkunskaper, inte att de ska behöva lista ut hur man använder verktyget.
Det är relevant för vårt framtida yrke som lärare att ta till oss informationen från denna studie. Artiklarna som vi har granskat är aktuella och nyligen publicerade vilket gör inne-hållet relevant. Resultatet lyfter fram viktiga aspekter såsom applikationer, elevers samar-bete och de huvudsakliga möjligheterna och utmaningarna med lärplattan. Därför är det angeläget för lärare att ta del av forskning för att vara förberedd på hur det praktiska arbetet kan se ut. Eftersom utvecklingen av digitala verktyg och hur man kan använda dem stän-digt går vidare är det betydelsefullt för lärare att vara uppdaterade och kunna utveckla sin undervisning till det bättre.
Utifrån resultatet av denna litteraturstudie skulle det vara intressant att studera användandet av lärplattan för elever med inlärningssvårigheter och hur verktyget kan underlätta inlär-ning. Utöver detta skulle lärplattan i andraspråksinlärning vara intressant och givande att få granska, för att vi ska få kunskap om hur lärplattan kan användas för att stötta elever som har ett annat modersmål än svenska. Utöver detta skulle framtida studier kunna ha
21 utgångspunkten i läsning, för att få ett bredare perspektiv på hela språkutvecklingen. Stu-dierna skulle även kunna kompletteras med intervjuer, enkäter eller observationer för att få djupare förståelse för ämnet.
22
Referenslista
Agélii Genlott, A., & Grönlund, Å. (2013). Improving literacy skills through learning reading by writing: The iWTR method presented and tested. Computers & Educaion, 67, 98-104. https://doi.org/10.1016/j.compedu.2013.03.007
Clarke, L., & Abbott. L. (2016). Young pupils´, their teacher´s and classroom assistance´ experiences of iPads in a Northern Ireland school: “Four and five years old, who would have thought they could do that?”. British Educational Research Association, 47(6), 1051-1064. https://doi.org/10.1111/bjet.12266
Cordero, K., Nussbaum, M., Ibaseta, V., Otaíza, M., & Chiuminatto, P. (2018) Read, write, touch: Co-construction and multi literacies in a third-grade digital exercise. Jour-nal of Computer Assisted Learning, 34(2),162-173. https://doi.org/10.1111/jcal.12224 Dahlström, H. (2019). Digital writing tools from the student perspective.Education and information technologies, 24(2), 1563-1581. https://doi.org/10.1007/s10639-018-9844-x Diaz, P. (2019). Digitala verktyg för språkutvecklande undervisning. Studentlitteratur. Druit Glentown, B. (2006). Förebygga åtgärder läs- och skrivsvårigheter: metodisk handbok. Natur och kultur.
Dunn, J., & Sweeney, T. (2018). Writing and iPads in the early years: Perspectives from within the classroom. British Journal of Education Teaching, 49(5), 859-869.
https://doi.org/10.1111/bjet.12621
Engen, B. K., Giæver, T. H., & Mifsud, L. (2018). It’s a Fairy Tale’ Using Tablets for Creating Composite Texts. Journal of Interactive Learning Research, 29(3), 301– 321. http://www.learntechlib.org/p/184756/
Fekonja-Peklaj, U., & Marjanovic-Umek, L. (2015). Positive and negative aspects of the iWB and tablet computers in the first grade of primary school: A multiple-perspective ap-proach. Early child development and care, 185(6), 996-1015.
https://doi.org/10.1080/03004430.2014.974592
Ferguson, J-M. (2016). Middle school students’ reactions to a 1:1 iPad initiative and a paperless curriculum. Education and information technologies, 22(3), 1149-1162. https://doi.org/10.1007/s10639-016-9480-2
Frazier, D., & Trekles, A. (2018). Elementary 1:1 iPad implementation: Successes and Struggles During the First Year. Journal of educational technology systems, 46(4), 463– 484. https://doi.org/10.1177/0047239517737965
Galway, G-J., Maddigan, B., & Stordy, M. (2020). Teacher educator experiences of iPad integration in pre-service teacher education: successes and challenges. Technology, Peda-gogy and Education, 29(5), 557-575. https://doi.org/10.1080/1475939X.2020.1819397 Godhe, A-L., & Hashemi, S. (2019). Digital kompetens för lärare. Gleerups.
Gällhagen, L., & Wahlström, E. (2012). Lär med surfplatta Åk 1–3. Natur och Kultur. Hagtvet, B-E. (2006). Språkstimulering Del 2: Aktiviteter och åtgärder i förskoleålder. Natur och kultur.
23 Herrlin, K., & Frank, E. (2018). Konsten att få tänk på pränt. Skolverket. https://larporta- len.skolverket.se/LarportalenAPI/api-v2/document/path/larportalen/material/inrikt-
ningar/5-las-skriv/F%C3%B6rskoleklass/036_tidig-skrivundervis-
ning/del_01/Material/Flik/Del_01_MomentA/Artiklar/M36_F-3_01A_01_kons-ten_att_fa_tank_pa_prant_klar.docx
Høien, T., & Lundberg, I. (1997) Dyslexia: From Theory to Intervention. Kluwer Acade-mic Publishers.
Jönsson, K., & Persson, A. (2018). Datorplattor i tidiga skolår: lärares lärande, barns literacyutveckling. Studentlitteratur.
Liu, M., Navarrete, C-C., Scordino, R., Kang, J., Ko, Y., & Lim, M. (2016). Examining Teachers’ Use of iPads: Comfort level, Perception, and Use. Journal of Research on Technology in Education, 48(3), 159-180.
https://doi.org/10.1080/15391523.2016.1175853
Lynch, J., & Redpath, T. (2014). Smart technologies in early years literacy education: A meta-narrative of paradigmatic tensions in iPad use in an Australian preparatory class-room. Journal of Early Childhood Literacy, 14(2), 147-174.
https://doi.org/10.1177/1468798412453150
McKenzie, S., Spence, A. & Nicholas, M. (2018). Going on Safari: The Design and De-velopment of an Early Years Literacy iPad Application to Support Letter-Sound Learn-ing. Electronic journal of e-Learning, 16(1), 16–29.
Nilholm, C. (2017). SMART: ett sätt att genomföra forskningsöversikter. Studentlittera-tur.
Sahlin, J., Tsertsidis, A., & Islam, M-S. (2017). Usages and impacts of the integration of information and communication technologies (ICTs) in elementary classrooms: case study of Swedish municipality schools. Interactive learning environments, 25(5), 561 – 579. https://doi.org/10.1080/10494820.2016.1170045
Skolverket. (2018). Digitalisering i skolan – möjligheter och utmaningar. Skolverket Skolverket. (2016). IT- användning och IT- kompetens i skolan – Skolverkets IT -uppfölj-ning 2015 (Rapport nr. 2015:00067).
https://www.skolverket.se/down-load/18.6bfaca41169863e6a65c32a/1553966893852/pdf3667.pdf
Skolverket. (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. Skolverket.
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. Skolverket.
Säljö. R. (2017). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I U, Lundgren., C, Li-berg. (Red). Lärande, skola, bildning - Grundbok för lärare. (s. 203–264). Natur och kul-tur.
Taube, K. (2013). Barns tidiga skrivande. 2. uppl. Studentlitteratur.
Tjernberg, C. (2018). Processinriktad läs- och skrivundervisning: en väg till inklude-ring?. Liber.
Yanikoglu, B ., Gogus, A., & Inal, E. (2017). Use of handwriting recognition technolo-gies in tablet – based learning modules for first grade education. Association for
24 Educational Communications and Technology, 65(5), 1369 – 1388.
https://doi.org/10.1111/bjet.12266
Yelland, N-J. (2018). A pedagogy of multiliteracies: Young children and multimodal learning with tablets. British journal of educational technology, 49(5), 847-858.
25
Bilaga 1
Författare Titel Tidskrift Publikations år Syfte Design Urval Datain-samling Land Studiers teore-tiska utgångs-punkt Resultat Dahlström, H. ”Digital writing tools from the student per-spective” Education and Information Te-chnologies (2019) Förstå och dis-kutera relat-ionen mellan elevers tillgång till digitalaverk-tyg och vad för-månerna med att skriva digi-talt är. Disku-tera elevers uppfattning om digitala verk-tyg. Statistisk undersökning med kvalitativa intervjuer. Sex klasser från fem olika sko-lor deltog.
Sverige
Det materialet som teknik som användes hade. Semiotiska re-surser.
Den digitala åtkomsten, tillgängligheten och kost-ande ökade när det kom till skrivförmågan, berättande förmågan och reducerings-förmågan.
Agélii Genlott, A., & Grönlund, Å. ”Improving liter-acy skills through learning reading by writ-ing:
Bidra med att utveckla bättre metoder för elevers lärande när det kommer till skrivande och läsande. Detta genom att testa en ny me-tod som låter
Två årskurs ett testgrupper och två årskurs ett kontrollgrup-per. Sverige Sociokulturella teorin.
Skriv och-läsförmågan ut-vecklades hos eleverna av metoden. Läsförmågan för-bättras, men den största skillnaden var skrivför-mågan som förbättrades betydligt. Eleverna skrev längre texter, hade bättre
26 The iWTR metho
d presented and tested.”
Compu-ters & Educat-ion, (2013) eleverna an-vända digitala verktyg för att skriva texter och sedan dis-kutera och för-bättra dem till-sammans.
flyt och struktur och ett mer utvecklat språk. Dunn, J., & Sweeney, T. “Writing and iPads in the early years: Per-spectives from within the class-room” British Jour-nal of Educa-tion Teaching (2018) Samla in lä-rare och ele-vers tankar om användandet av iPads när man arbetar med komposit- ionsskriv-ning och hur det skiljer sig från att skiva med
pap-per och penna. Tre
lä-rare och grund-skoleklasser där eleverna var 6– 7 år. Individu-ella Intervjuer med lärarna. Fokusgrupper med eleverna och elevledda virtuella turer av iPaden. Irland och Nordirland Kon-struktivistisk teori Deltagarna rapporterade om fördelarna med att ut-nyttja iPaden till komposit-ionsskrivning
De tyckte det var roligt, kreativt och ett bättre val, de värdesätter också multi-modal kommunikat-ion och assistans med stav-ning.
Deltagarna förespråkade också att ha ett balanserat tillvägagångsätt i undervis-ningen för kompositions-skrivning.
Yanikoglu, B.,
Gogus, A., & Inal, E. Presentera en applikation som är baserad på Kvantitativa data som Sociokulturell teori
Eleverna var motiverade till att använda applikat-ionen för att göra övningar.
27 “Use of hand-writing recogni-tion technologies in tablet - based learning modules for first grade educa-tion” Association for Educa-tional Communi-cations and Technology (2017) handstil-sigenkänning. Applikationen har som syfte att stödja elever i årskurs 1 när de ska skriva. Minska utma-ningarna som eleverna möter genom att ef-fektivt arbeta med lärplat-tan och en na-turlig input av skrivning för hand.
utvärdera-des och kvalita-tivdata från in-tervjuer och ob- servat-ioner samla-des in. Elever i årskurs 1 och deras lä-rare deltog. 20 elever från 5 olika årskurs 1 klass-rum och 5 lä-rare från mot-svarande klass-rum. Det andra året var det 24 elever från 6 olika klass-rum och 6 mot-svarande lärare deltog.
Turkiet
Använde hellre lärplat-tan än papper och penna.
Lärare var oroliga över det extra arbetet som tillkom.
28 Frazier, D., & Trekles, A. “Elementary 1:1 iPad implemen-tation: Successes and Struggles During the First Year” Journal of educa-tional technol-ogy systems (2018) Undersöka vad det finns för uppfatt-ningar och ut-maningar för lärare med att undervisa med iPad första året. Syftet är att identifiera vad lärare behö-ver och vad de har för utma-ningar när de börjar arbeta med digitala verktyg dagli-gen. Kvantitativa undersök-ningar vid tre olika tillfällen under
året och kvali-tativdata från fokusgrup-per. Undersök-ningen skicka-des ut till tjugo-sex lärare från förskoleklass upp till femte klass. Fokus-grupperna be-stod av två lä-rare från varje å rskurs. USA
Utmaningar under året: • Brist på profession-ell utveckling. • Stressade beslut av administrationen. • Tekniska problem • Dålig planering
Framgångar under året: • Genom ändringar
och förbättringar i arbetet med iPads under året, ledde ar-betet till framgång.
Sahlin, J., Tsert-sidis, A., & Is-lam, M-S.
“Usages and im-pacts of the inte-gration of infor-mation and com-munication tech-nologies (ICTs)
Syftet med stu-dien är att un-dersöka vilka aktiviteter och vad resultatet blir när man an-vänder digitala verktyg och hur dessa verktyg hjälper elever i grundskolan Kvalitativ undersökning med observat-ioner och inter-vjuer på 3 olika skolor.
Sverige
Aktivitetsteori Digitala verktyg användes som mest för: • Applikationer för lärande • Berättande • Rapportskrivande • Praktiska interak-tiva uppgifter
29 in elementary classrooms: case study of swe-dish municipal-ity schools“ Interactive le-arning environ-ments (2017)
med deras in-lärning.
Digitala verktyg hjälpte elever med att: • Bli mer
koncentre-rade. • Vara
engage-rade och roade. • Vara mer
intresse-rade av att lära sig.
Engen, B. K.,
Giæver, T. H.,
& Mifsud, L.
”It’s a fairy tale’ using tablets for creating compo-site texts“ Journal of Inter-active Learning Research (2018) Observerade hur iPads stöd-jer elevers skrivförmåga i årskurs tre vid skapande av sa-gor. En klass i års-kurs 3. Obser-vationer och filminspelning. Norge Sociokul-turella teorin
Applikationen Book Crea-tor visade sig vara väldigt uppskattad av
ele-verna och den var lättan-vänd.
iPaden blev ett hjälpme-del och rättade elevers grammatik och stavning.
30 Fekonja, Peklaj,
U., & Marjano-vic-Umek, L.
“Positive and negative aspects of the iWB and tablet computers in the first grade of primary school: A multi-ple-perspective approach”
Early child de-velopment and care
(2015)
Syftet med stu-dien är att ut-värdera för-och nackdelar med interaktiva White boards och lär-plattor i sko-lan. Kvalitativ undersökning med individu-ella intervjuer, observat-ioner och lära-res anteck-ningar. Tre grupper av elever på 6– 7 år. Slovenien
Elever tyckte att iPads var motiverande att jobba med, gav direkt feedback från lä-raren och möjligheten att iPaden kunde korrigera ele-vers fel.
Negativa delarna med iPads var: tekniska pro-blem, lång förbere-delse och lärare hade mindre kontroll på under-visningen. Lynch, J., & Redpath, T. ”Smart technolo-gies in early years literacy education: A meta- narrative of paradig-matic tensions in iPad use in an Få syn på hur iPads används under preparat-ions året för att stödja
läs och skrivut-vecklingen.
Kvalitativ stu-die med obser-
vat-ioner och elev o ch lärarinter-vjuer. Eleverna går första året i obligatorisk skola. Resultatet vi-sade att det potenti-ellt är så att lärares avsik-ter är motsatsen till läropla-nensinnehåll då
lä-rare ville förvandla under-visningen till inlärning ge-nom digitala verktyg. Ipads kan användas för att utveckla elevers skrivför-måga.
31 Australian pre-paratory class-room” Journal of Early Child-hood Literacy (2014) Australien Cordero, K., Nussbaum, M., Ibaseta, V., Otaiza, M & Chiuminatto, P "Read, write, touch: Co-con-struction and multi literacies in a third-grade digital class-room" Computer As-sisted Learning (2018) Granska hur multimodali-tet och tekni-ken kan arbeta tillsammans för att stödja unga personers läs-ning och skriv-ning. Syftet var också att under-söka hur en specifik inter-aktiv touch-skärm kan posi-tivt bidra till årskurs tre ele-vers skri-vande.
Kvalitativ stu-die där det ana-lyserades hur deltagarna kon-struerade sina texter. 51 tredje klassare deltog. Costa Rica Vygotskijs so-ciokulturella te-ori
Verktyget som användes bidrog till en bredare om-fattning av skrivningsöv-ningar, touch skärmen gyn-nade samarbete och touch skärmens funktioner moti-verade och engagerade ele-verna.
32
McKenzie, S., Spence, A., & Nicholas, M.
"Going on Sa-fari: The Design and Develop-ment of an Early Years Literacy iPad Application to Support Let-ter-Sound Learn-ing" Electronic jour-nal of e-Learn-ing (2018) Presentera de-signen och ut-
veckl-ingen av appli-kationen A to Z safari.
Explorativ me-tod med kvanti-tativa data från tio elever som använde A to Z Safari. Kvalita-tiva data samla-des också in ge-nom inter-vjuer med två lärare. Australien Dual coding theory
Applikationen visade sig vara användbar för inlär-ning av bokstavsljuden. Studien visade dock på för-bättringar som kunde gö-ras. Clarke, L., & Abbott, L. “Young pupils´, their teacher´s and class-room assis- tance´experi-ences of iPads in Hur tekniken påverkar inlär-ning av att läsa och skriva, förstå och ar-beta med siff-ror och elever-nas färdig-heter. Identifi-era Intervjuer i små grupper med ele-verna och två lärare och en assistent inter-vjuades.
Läraren rapporterade om: Förbättringar om förståel-sen av konceptet för läs och skrivkunnig-het och förståelse för siff-ror. Detta inkluderade även elever med mindre för-måga och elever med spe-ciella behov.
33 a Northern
Ire-land school: “Four and five years old, who would have thought they could do that? British Educat-ional Research Association (2016) förbättringar i förberedelsen för att skaffa initiala
ljud och blanda in detta i foneti-ken och skriv-ning. Nordirland Motivation, koncentration, samarbete, tidiga faser av
kamratbedöm-ning och självsäkerhet ökade.
Klassrums assistans hade en viktig roll för att stötta arbetet med iPad och note-rade att eleverna blev bättre på att kommunicera, lyssna och finmotorik.
Eleverna berättade att iPads hjälpte dem med att skriva, räkna, och måla.
De förstod syftet med spe-cifika applikationer, hur de skulle använda
dem och vad de lärde sig. Liu, M.,
Navar-rete, C-C., Scor-dino, R., Kang, J., Ko, Y., & Lim, M.
Syftet med stu-dien var att få syn på hur lä-rare använder iPaden och undersökningen ska ta reda på hur bekväma Studien ägde rum i en grund-skola och an-vände sig av kvalitativ och kvantitativ data.
Hur bekväma lärare var med att använda iPaden be-rodde på hur länge lärarna hade undervisat och i vilka skolnivåer. Kvinnliga lä-rare, lärare med mindre än 20 års erfarenhet och lärare i årskurs f-5 var mer
34 ”Examining
Teacher’s Use of iPads: Comfort Level, Percep-tion, and Use”
Journal of Re-search on Tech-nology in Educa-tion (2016) lärare är med användandet och om änd-ringar skedde under året. USA
positiva till användandet. Analysen av lärarintervjuer resulterade i utmaningar, förmåner och hur lärare an-vänder iPaden i deras in-struktioner.
