Olika förfaranden för blandning av HAB16T

-- Nr156 -1979

-__ # l 000000 Statens väg- ochtrafikinstitut (VT1) - Fack - 58101 Linköping -i1890247-6049--- ] 000000 National Road & Traffic Research Institute - Fack- S-58101Linköping - Sweden

av HAB1I6GT Olikaförfaranden förblandning

'156 - 1979

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) - Fack ' 58101 Linköping

N 0347-6049 National Road & Traffic Research lnstitute ' Fack ' 5-58101 Linköping ' Sweden

1 56

Olika förfaranden för blandning av HAB16T

.-INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 1. INLEDNING 2. FÖRSÖKSPLANLÃGGNING 3. TILLVERKNING 4. UTLÄGGNING

5. MÄTNINGAR, PROVTAGNINGAR OCH UNDER-SÖKNINGAR

6. RESULTAT

6.1 Marshallhålrum och

packningsbenägen-het hos massor framställda enligt de olika sätten och vid packning enligt Marshall

6.2

Laboratorieundersökningar på

borr-kärnor

6.2.1 Packningsresultat. Resultat av

hål-rumsbestämningar på de uttagna

borr-kärnorna ifrån de nyligen utförda

provytorna

6.2.2 Efterpackning. Resultat av

skrym-densitetsbestämningar på kärnor ut-tagna ett år efter utförandet

6.2.3 Resultat ifrån undersökning i Trögers

slitageutrustning

6.3 Slitage i fält gällande för vintern

77/78 6.4 Friktion 6.5 Jämnhet BILAGOR VTI MEDDELANDE 156 sid ll 11 13 17 18 19 21

SAMMANFATTNING

I föreliggande undersökning redovisas egenskaper som

HAB 16T har erhållit när den tillverkats på fyra olika

sätt vid ett visst asfaltverk. Massorna tillverkades och utlades under gynnsamma väderleksförhållanden i augusti 1977. Undersökningen är utförd på framför allt de vältade beläggningarna men även på massaprov tagna

direkt efter utläggaren.

Vid undersökningen är stor vikt lagd vid att försöka

få en.uppfattning om hur hålrummet varierar i

längs-och tvärled på de vältade beläggningarna för att där-igenom få en bild av en ev'separationS'omfattning.

Eftersom även packningsarbetet påverkar hålrummet har

bestämningar gjorts på såväl laboratorieinstampade massaprov som på upptagna borrkärnor som härrör från

samma lägen jämnt fördelade över provytorna.

Förutom hålrummet har efterpackning,.slitage, friktion och jämnhet uppmätts på de olika provytorna. Slitaget

har även undersökts med en laboratoriemetod, Trögers

Nadelpistol, på ett antal uppborrade provkr0ppar. Genom

att ta upp nya borrkärnor efter ett år invid de gamla

borrhålen har en uppfattning om efterpackningen

er-hållits. En större efterpackning kan medföra att

belägg-ningen tidigare blir instabil med ökad spårbildning

som följd. Dessa mätningar har utförts för att ge en uppfattning om en ev separations betydelse.

De fyra tillverkningssätten har skilt sig ifrån

varandra genom den ordningsföljd i vilken de olika

materialslagen tillförts blandningen. Massareceptet, satsstorleken och den totala blandningstiden dvs

produktionskapaciteten har däremot varit densamma vid

de skilda tillverkningsprocesserna. Detta har noga

kontrollerats.

II

Resultaten från dessa försök har visat att speciellt ett blandningssätt givit den minsta separationsten-densen. Trots det sannolika lägre marshallhålrummet är spridningen i enskilda värden relativt liten. Lik-nande tendenser erhålles också när man jämför de

välta-de beläggningarna. En faktor som dock rimligen har en

betydelse i sammanhanget är att asfaltverket var

in-ställt för produktion enligt detta blandningsförfarande.

Första provytan utfördes också med denna metod. De

tre övriga sätten användes för endast ca 50 ton varde-ra. Det torde därför vid dessa försök vara riktigare att tala om utföranden är tillverkningssätt.

Vad provbeläggningarnas kvalitet beträffar kan man

i dag inte säga så mycket. Slitaget är t ex än så länge

litet. Våra undersökningar tyder dock hittills på att det relativt homogena utförandet är gynnsamt då det

gäller friktions- och slitagevärdena där en del

signi-fikanta resultat erhållits. Även beträffande efterpack-ning och jämnhet tycks tendenser till goda resultat ha erhållits med detta utförande vid dessa försök.

1 INLEDNING

Det har, framför allt under de senaste åren, från flera håll anförts att hård tät asfaltbetong HAB 16T ofta löper risk att separera, Med separera avser man då att grövre stenmaterial skiljs från finare och att

massan utlagd och packad kommer att ha en inhomogen

sammansättning. Detta kan påverka beläggningens håll-barhet. Det kan också innebära att önskade friktions-och jämnhetsegenskaper inte uppfylls.

Separationsproblemen har medfört att en större

under-sökning igångsatts. Denna har som syfte att närmare granska separationernas omfattning och uppkomst och därigenom komma med förslag till lösningar. Hela pro-duktionsapparaten inklusive variationer i massasamman-sättningar studeras.

Man har emellertid även frågat sig om blandningssättet kan ha någon inverkan på en massas

separationsbenägen-het. Föreliggande arbete försöker belysa detta. Det är

ett projekt som till största delen finansierats av

Statens Vägverk (VV) och till resterande del av Statens

väg- och trafikinstitut (VTI). Huvudfrågan har varit:

Kan man med bibehållen produktionskapacitet genom

blandningssättet påverka separationsbenägenheten hos

verksblandade massor?

2 FÖRSÖKSPLANLÄGGNING

Fyra olika blandningssätt valdes att studera vid till-verkning av HAB 16 T. Därvid skulle såväl satsstorlek

som den totala blandningstiden d v 5 den praktiska

produktionskapaciteten hållas oförändrad.

Massa som tillverkats efter ett och samma blandnings-förfarande skulle utläggas till en provyta med

beteck-ningen I, II, III eller IV beroende på använt

bland-ningssätt. Massaprov skulle uttagas efter läggaren dels

i tvärled dels i längsled. För ändamålet utmärktes tre tvärsektioner på varje provyta med ett inbördes avstånd på ca 50 m. De markerades med 1, 2 och 3. I varje

sek-tion skulle tre prover tas, jämnt fördelade och så att

de yttre hamnade ungefär i läget för de flesta

hjul-passagerna. Tre massaprov på en provyta och i en

tvär-sektion kunde då betecknas som IIlB, 1123 och II33 räknat från vägmitt och utåt. Massaproven skulle in-stampas enligt Marshall för bedömning av hålrum och packningsbenägenhet.

Likvärdig vältinsats skulle ske på de olika provytorna. Borrprov skulle uttas invid samtliga proqunkter där

massaprov tagits. Hålrummet skulle bestämmas i

kärnor-na.

A'Genom detta hoppades vi kunna bedöma

blandnings-"Sättens'inverkan'på'maSsornas packningsegenSkaper.

Strax före tvärsektion nr 1 och 3 på respektive prov-yta inrättades en mätlinje för registrering av

belägg-ningens slitage.

Borrproven som uttogs i läget för de flesta högra

hjulpassagerna (I31, 132, ..., IV 33) skulle undersökas i en laboratorieslitageutrustning (Tröger).

- På detta vis hcppades vi få en uppfattning om

bland-

ningssättens'inverkan'på'beläggningarnaS'motstånds-förmåga'mot'dubbdäcksslitage.

Jämnhetsmätningar skulle ske på provytorna kort efter

det att de utförts.

- Avsikten'var'att'försöka'utröna'om'jämnheten kort

'efter'Utförandet'gåverkades'av olika blandningssätt.

f Dessutom skulle'jämförande friktionsmätningar göras.

3 TILLVERKNING

Tillverkningen enligt de fyra sätten skedde vid SCG:s

asfaltverk i-Räppe (Växjö). Asfaltmassan var HAB l6 T.

Med varje blandningssätt framställdes ca 50 ton,

vil-ket hela tiden skedde i 2,5 tons satser. Den praktiska kapaciteten var ca 140 ton/h. Tillverkningstemperatu-ren var normal då fint sensommarväder rådde. De tre

första sätten prövades 1977-08-22, det fjärde 1977-08-23.

Blandningssätten kan grovt beskrivas på följande sätt:

I. Asfaltverket var anpassat till denna metod. Här

släpptes först.det grövre stenmaterialet (>ca 4 mm)

ner i blandaren varpå asfalten tillsattes. Denna

blandning tillfördes stenmjöl 0-4 mm samt

råfil-ler. Efter en (ytterligare) blandningstid på 20 sek tömdes blandaren och massan

transportera-des med hunden till varmlagringsfickan.

II. Detta tillverkningssätt kan anses som det i.dag mest vanliga. Allt stenmaterial inklusive filler

tillsattes först blandaren varpå asfalten

dosera-des. Blandning vidtog sedan under 20 sek innan

massan var färdig. Den transporterades till en varmlagringsficka.

III. Allt stenmaterial utom fillret släpptes först ner

i blandaren.-Därefter tillsattes i ordning all asfalt och allt filler. Blandning skedde sedan

som tidigare i 20 sek. Även.denna massa lagrades.

IV. Efter det att allt stenmaterial utom fillret

kommit ner i blandaren tillsattes all asfalt. Blandning vidtog därefter i 10 sek innan fillret

tillfördes. Efter en ytterligare blandningstid på

10 sek avbröts blandningen av satsen. Massan

transporteradestill en varmlagringsficka.

I bilaga 1 finns tillverkningen beskriven mera i

de-talj. Observera att den praktiska kapaciteten vid

me-tod III blev något lägre än vid de övriga (ca 130 ton/h mot ca 140 ton/h). Detta berodde på att hunden

tvinga-des gå till en längre bort belägen ficka.

Välblandnings-tiden blev i genomsnitt 22 sekunder mot eftersträvade

20. Vid blandningssätt IV blev den praktiska kapaci-teten 150 ton/h och den totala våtblandningstiden 24

sekunder.

4 UTLÄGGNING

Massorna som framställts efter de olika sätten utlades på väg 25 i närheten av Alvesta och i högra körfältet räknat från Växjö (se bilaga 2). Som utläggare användes en Barber Greene SB-l40 med skridbredden fyra m. Till packningen användes en 12 tons trevalsvält av märket Hatra. Antalet vältöverfarter hölls i det närmaste

konstant för de olika provytorna. Vägförvaltningen hade kontrollanter på plats för att bl a tillse detta. De tre första provytorna utfördes 1977-08-22, det reste-rande l977-08-23, d v 3 samma dag som resP massor till-Verkades. Under bägge dagarna rådde som nämnts solig och varm väderlek. Provytorna I, II.och III kom då att ligga i följd, provyta IV ca 1 km längre fram.

5 MÄTNINGAR, PROVTAGNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR

Tvärsektioner för massaprov, borrkärnor och slitage-linjer inmättes på de fyra provytorna ungefär så som angivits under avsnitt 2 och exakt enligt bilaga 3. Marshallinstampningen av massaproven skedde enligt ASTM D 1559. Skrymdensitetsbestämningen på borrkärnor och marshallprovkrOppar enligt DIN 1995.

Kompaktdensitetsbestämningen på borrkärnorna och mar-shallprovkrOpparna utfördes enligt VTI internrapport

nr 126. Slitagemätningen skedde enligt metod utarbetad

av VTI. Denna går ut på att profilera vägytan före och efter en dubbsäsong med hjälp av en mätklocka,

mätlin-jal och i beläggningen fastsatta fixpunkter. Skillna-den i klockutslag anses svara mot beläggningens för-slitning.

Laboratorieslitaget på borrkärnorna 131, 132, ..., IV33

skedde i enlighet med bruksanvisningen till Trögers

Nadelpistol. Speciellt är att notera att avståndet

mellan stift och provets yta före varje slitagecykel

justerades så att det blev ca 6 mm.

Jämnhetsmätningarna utfördes med CHLOE-mätaren,PSI

res-pektive s k Tracvärde bestämdes.

Friktionsmätningarna skedde dels i hjulspår dels i

vägmitt vid hastigheterna 70, 90 och 110 km/h.

Mät-ningarna skedde med BV ll på våt vägbana och med egen bevattning. Mätningarna upprepades en gång.

6 RESULTAT

6.1 Marshallhålrum ochgpackningsbenägenheten

hos massor framställda enligt'de olika sätten och vid packning enligt Marshall

Tre massaprover per mätpunkt instampades.

Skrymdensi-teten bestämdes på samtliga tre. KompaktdensiSkrymdensi-teten

endast på en slumpvis utvald. Hålrummet beräknades

sedan för de tre proven/mätpunkt.

MV 1,25 MV = 2,15 MV : 2,39 NY = 2,61

Dessa värden kan underkastas variansanalys och

lämp-ligen som trefaktorförsök med upprepning (systematisk

indelning).

Faktor A är de olika blandningssätten i (i = 1-4).

Faktor B är raderna k (k = 1-3) (separationseffekt i

sidled genom exvis' transport, utläggning)

Faktor C är kolumnerna l (1 = 1-3) (separationseffekt

i längsled genom variationer i bland-ning)

Faktor D är upprepningarna m (m = 1-3)

Antag att observationsvärdena genereras enligt

+ (Gawikl + :iklm

där samtliga indicerade variabler anger systematiska

effekter utom ç_iklm som antages oberoende N (0,0).

Samtliga xiklm blir da oberoende N(mikl,o).

Resultat av detaljberäkningar kan sammanfattas i en tabell (se bilaga 4). Nollhypoteserna, att inga effek-ter mellan utföranden, rader, tvärsektioner eller

samspel därav förekommer, förkastas samtliga. Starkt signifikanta effekter förekommer. Samspelet mellan

utföranden, rader och tvärsektioner gör emellertid

materialet svårtolkat. Att döma av hålrumsmedelvärdena för resp utföranden framstår sätt IV som mest svår-packat följd av i ordning II, II och I. Den enda signifikanta skillnaden (5 % risknivå) föreligger emellertid mellan Izan och någon av de övriga.

Det kan vara intressant att studera

packningsbenägen-heten närmare.

Vid varje marshallinstampning har täthetstillväxten

med antalet slag studerats. Detta har skett vid 5, 10, 50 och 100 slag och skett genom höjdmätning av

provet. Därefter har en skrymdensitetstillväxt

beräk-nats. Följande tabell Visar medelvärden och

standard-avvikelser för den sålunda bestämda skrymdensiteten

relaterad till olika blandningssätt och olika antal

slag. Exponentiell regressionsanalys enligt Arand har

utförts och det samband som givit den högsta

korrela-tionskoefficienten finns angiven för resp

blandnings-sätt.

10

åtal Medelvärden och standardavvikelser för beräknad skrymdensite: vid olika antal slag och för olika blandningssätt, g/cmz. så? 27 enskilda värden per blandningssätt.

2 2 22 H

mv. st.aw. av; st.aw. mv. s:.avv. gg; st.aw. 5 2,012 0,019 1,979 0,050 1,999 0,042 2,013 0,031 10 2,108 0,017 2,079 0,0149 2,087 0,038 2,098 0,032 50 2,320 0,013 2,304 0,0402 2,294 0,027 2,293 0,032 100 2,387 0,006 2,379 0,033 2,367 0,022 2,364 0,022

y(s) - 2,402-0,438e 2'14'83 ycs) - 2,397-0,A682 2'15'35 y(s s 2,386-0,4322 2'16'02 y(s - 2,383-0,411e 2'16'29 r2 s 0,99900 rz - 0.99397 rz - 0,99904 'rz - 0,99889

Packningsbenägenhetenuttrycks för blandningssätt I med talet 14,83 vilket är lägre än motsvarande siffror

för de övriga tillverkningssätten. Rangordnas bland-ningssätten med hänsyn till packningsbenägenhet fram-står massan I som mest lättpackad följd av II, III

och IV- Samma rangordning som vid jämförelse mellan

Marshallhålrummen erhålles alltså.

11

6.2 Laboratorieundersökningar'på'borrkärnor

6-2 1

EêEEEåESâEê§EÅEêE;-B§åälEêE-êY-äålEEE§ä§§Eêü'

812855_2å_82-2552822-895255589588_iääå8_ée

§21åäêE-EEä§E§ê-EEQZYEQEEâ0

Skrymdensitetsbestämning på borrkärnorna gav följande

resultat (g/cm3)

I II 5 III IV 2,346 2,353 2,343 2,354 2,363 2,334 2,324 2,315 2,353 2,285 2,268 2,352 2,373 2,353 2,363 2,379 2,385 2,362 2,357 2,375 2,357 2,356 2,337 2,365 2,361 2,337 2,361 2,371 2,382 2,383 2,383 2,350 2,357 2,344 2,334 2,337 Mv: 2,354 MV: 2,368 MV: 2,352 Mv: 2,331

St.avv: 0,011 St.avv: 0,017 St.avv: 0,022 St.avv. 0,033

Tjocklekarna på borrkärnorna framgår av följande tabell (cm) I II III IV 3,20 2,79 3,49 3,87 4,51 3,92 3,26 2,46 2,96 3,65 3,45 2,64

3,16 3,07 3,77 3,48 4,16 4,05 3,36 3,10 3,81 3,56 3,33 3,77

2,92 2,80 3,53 3,42 3,60 3,78 3,78 3,50 4,08 3,63 3,05 3,75

MV: 3,19 MV: 3,87 MV: 3,37 MV: 3,54

St.avv: 0,34 St.avv: 0,35 St.avv: 0,50 St.avv: 0,23

Värdena ger inget belägg för något samband mellan upp-nått packningsresultat och erhållen

beläggningstjock-lek.

12

Kompaktdensitetsbestämning på borrkärnorna gav följande resultat (g/cm3)

I ..,, .II. ..,.. ...IIIA.,... .. IV...

2,403 2,406 2,409 2,428 2,425 2,410 2,422 2,423 2,413 2,410 2,404 2,415

2,428 2,423 2,405 2,425 2,418 2,411 2,424 2,423 2,397 2,414 2,415 2,415

2,420

MN

*0,008

.*

s!4'

á0,01l;2,417 MVS

2,412

MV SA M ,0,004 ll D N 9 ll ll

,412

* ,011

Som sig bör skiljer sig inte medelvärdena signifikant ifrån varandra. Samma blandningsrecept är ju använt.

(Anm. Kärnorna ifrån det högra hjulspåret utvaldes

för slitagetest enligt Tröger och har därefter inte

bestämts med avseende på kompaktdensitet).

Hålrummet i borrkärnorna blir då (vol-%)

1

11

111

IV

2,4

2,2

2,7

3,0

2,6

3,2

4,0

4,5

2,5

5,2

5,7

2,6

0 O O O O O O O O O O O

2,3

2,9

1,7

1,9

1,4

2,0

2,8

2,0

1,7

2,4

3,2

2,1

MV MV (I J _nu 0 6 0 2 5 » C0 n u 0 1 0 (I ) _nu H N U U I--l ko Z 4 n u H t» U U U 1 m

Observera här att'trenden är densamma som vid

Marshall-instampningen av massaproven. Högsta medelhålrummet

upp-visar borrkärnorna ifrån provyta IV följt av III. Man

kan emellertid inte påvisa ett signifikant lägre

medel-hålrum för provyta I än för IV på 5 % risknivå!

6.2.2

13

§§E§EE§9§81852-55591tät_av EâlâgmâäEEEêEDiaaêä

85-92ta2na kärnor

e:E-§5-êÃE§E-EE§§EêEé§E-Skrymdensitetsbestämning på borrkärnorna gav följande resultat (g/cm3)

I "II .III... IV..

2,342 2,345 2,350

2,380 2,357 2,360 2,340 2,336 2,370 0 O O 2,361 2,367 2,354 2,386 2,380 2,380 2,391 2,394 2,375 2,358 2,369 2,365 2,360 2,3

2,336 2,333 2,344

92 2,359 2,324 2,302 2,355 2,349 2,337 2,365

2,360 2,349 2,344

Mv: 2,353.

St.avv: 0,015 MV:St.avv: 0,0142,376 Mv:St.avv: 0,0182,357 MV:St.avv: 0,0192,343

Tjocklekarna på borrkärnorna framgår av följande

tabell (cm) I II III IV

3,12 2,81 2,28

S S S 3,04 2,93 3,65 8 2, s 8

3,04 2,85 3,53

0 O 0 4,03 4,53 3,76 5 3,38 4,18 3,78 3 3 3,53 3,40 3,58 8 S S 5 2,97 2,83 2,94 S

3,38 3,18 3,78

3,58 3,87 4,19

3,74 3,51 3,74 (8) 3,59 3,35 3,82 S 8 3,55 3,18 3,82

St.avv: 0,30 St.avv: 0,39 St.avv: 0,47

8 s s (s) s s s s

MV: 3,15 MV: 3,80 Mv: 3,41 Mv: 3,59

St.avv: 0,22

Ett 3 under värdena anger att borrkärnan är sågad vid

skiktgränsen. Detta innebär en extra osäkerhet.

Siff-rorna är medelvärden av tre stycken höjdbestämningar

likformigt fördelade kring periferin. Inte bara

14

värden och standardavvikelser för de olika provytorna utan även de enskilda resultaten (medelhöjd vid resp prOVpunkt) visar god överensstämmelse med resultaten på de intilliggande borrkärnorna som tagits strax

efter utförandet.

Intressant är att försöka få en uppfattning om

efter-packningen på de olika utförandesätten liksom att kunna

spåra ev skillnader mellan hjulspår och körfältsmitt. Studera därför skillnaderna i.skrymdensitet vid de olika mätpunkterna. Då får vi följande tabell där ett positivt tal betyder att en högre skrymdensitet

er-hållits på den borrkärna som.togs efter ett år. I

141.... . . _ . _. *II* _ _ _

.III

_.. .... .IV

1

O O O O O 0 O O O O 0,004'0,008 0,007 0,007 0,004 0,020 0,01270,018-0,009 -0,040.0,034 0,003 (0,005) (0,031) (0,021) (0,077) 0,007 0,004-0,003 0,007-0,005 0,018 0,001-0,006 0,008 -0,007 0,000 0,000 (0,008) (0,020) (0,003) (0,007) 0,021-0,001 0,009 0,020 0,012-0,008 -0,023 0,042 0,002 0,016 0,015 0,007 (0,013) (0,024) (0,021) (0,039)

Siffrorna inom parentes anger medelvärdet för raden inom resp utförande. Dessa värden ger sken av att efterpack-ning i hjulspår som regel inträffat. De enskilda värdena kan därför förmodas vara påverkade av utförandesätt och i

det sidoläge de ligger i. De tre tvärsektionerna per

typ kan antas ge en uppfattning om slumpmässigheten.

Antag därför att observationsvärdena alstras enligt;

15

H: Y.._13k 2 m +-a. + B. + y.. + Z_{1 3 13 ijk}

där

Zijk är oberoende N(O,o)

ai anger effekten av utförandet, Bj effekten av läget,

yij samspelet mellan utförande och läge och

Zijk den slumpmässiga variationen De hypoteser som skall testas är

HAB (inget AB-samspel dvs additiva A- och B-effekter)

Yijk oberoende N(m + ai + Bj; o)

HB (ingen B-effekt)

Yijk oberoende N(m + ai + Yij;o)

HA (ingen A-effekt)

Yijk oberoende N(m + Bj + yij;o)

Beräkningsresultatet, som framgår av tabell i bilaga 5 (systematisk faktor), visar att inget samspel och inga

effekter av utföranden eller rader kan påvisas.

16

Om vi i stället antagit att observationsvärdena bildats enligt

H: Yijk = m + ai + sj + yij + zijk dar

ai varit oberoende N(O,0A)

_u_

yij - -'- N(O,OAB) och

"' - N(OIO)

och således Yi._3k beroende enligt H kan man testa

hypoteserna

H

_AB'

° (inget AB-samspel, dvs 6

_AB

=O): Y

_{ijk=m+ai+8j+zijk}

HB: (ingen B-effekt, dvscê=0): Yijk=m+ai+yij+zijk

HA: (ingen A-effekt, dvscháO): Yijk=m+sj+yij+zijk

Beräkningsresultatet, som framgår av bilaga 5 (slump-mässig faktor) visar emellertid, att några effekter

inte heller nu kan påvisas.

17

6-2 3

§låEêäâäâåäåEâE-åääåâ-§§é§ä§§ä§å§9_i

?såsers slitaaesäääâägiaa

Efter sågning och konditionering av borrkärnorna som tagits i höger hjulspår har dessa utsatts för slitage

i Trögers s k Nadelpistol. Volymförlusten i cm3 av

enskilda prov liksom medelvärden och standardavvikel-ser framgår ur nedanstående tabell.

Ii.. ..._ . II. .. .._ ._III.._ ...v..__ ..,IVL.

A* 'k * 'k * 'k 'k 'k * 'k * 'k

14,7 14,3 12,3 14,5 16,2 15,6 14,4 14,8 18,3 20,8 20,6 18,3

MV

3 13,81,3 MVS 15,40,9 MvS 15,82,1 MV3 191,4,9

Antag att de enskilda slitagesiffrorna alstras enligt

modellen Xij=m+ai+yij, dar yij ar oberoende N(O,o). di anger då effekten av utförandesätt i (l, 2, 3, 4). Den nollhypotes som skall testas är:

H0: Ingen effekt av utförandesätt, dvs alla ai=0

Beräkningar, se bilaga 6, visar att H förkastas på

0

l % risknivå. Konfidensintervall för medelvärdena blir:

11,3<m1<16,3

13,8<m2<17,1

11,7<m <20,0

₃

17,2<m <22,6

₄

.18

6.3 Slitage i fält gällande för vintern 77/-78

Medelslitage och standardavvikelse under dubbsäsongen

-77/-78 uppgår till följande värden på de olika

prov-ytorna:

Prov- Sek- Medelslitage i Standard-

HjulsPårs-yta tion mm avvikelse slitage

._nr

.nr.

(2)

i.mm (s)

.(3 +.Zs)

1

0,58

_

0,41

1,40

I

2

0,29;MV "0'44

0,30

0,89

1

0,281

_

0,31

0,90

II

2

0,51]MV '0'40

0,36

1,23

1

0,47

_

0,35

1,17

III

2

0,43)MV '0'45

0,34

1,11

*

IV

1

0,21*

0,53

1,27

2

0,10

- 0,31

0,72

"Negativt" slitage av relativt ansenligt beloPp

uppmättes på flera ställen och de var så lokaliserade

att de sannolikt berodde på lösa fixar och/eller

smuts i hålen.

Slitage är än så länge litet och några signifikanta skillnader kan f n inte påvisas.

19

6.4 Friktion

Friktionsmätningarna utfördes den 25/10-77 och uppre-pades dagen därpå under likartade yttre betingelser. De erhållna friktionskoefficienterna, som avser våt-friktion (våt vägbana + egen bevattning), har erhållits med BV 11 och med Optimalt slip.

,W

Provyta I II III IV

. kmfh km/h km/h km/h

Egêålghet 70 90 110 70 90 110 70 90 110 70 90 110 Datum

Spår 8 . ' _

-Mitt - -, §24.. Rail_ _0.4.3.7_ Råå. 9 §.9.. Qoâö_ 2 .9_1_ Qså7_ Råå. 2:22_ ?nål 9 .3_3_, _ .. 25/10_{0,93 0,91 0,89 0,93 0,91 0,87 0,89 0,87 0,85 0,89 0,88 0,85 26/10} 8 år₉ _ 2. ?3.9.4. gås_ ?3.8.5 Qaâo_ 9414_ Qaåz_ 9. §3_ Q â6_ Qaêä 9:21.. 2 å9_ åäö.. _ ._ 25/10_{0,93 0,89 0,87? 0,90 0,85 0,83 0,89 0,85 0,82 0,90 0,86 0,85 26/10}

_-3- LJ ungby

Det kan vara lämpligt att tillgripa variansanalys med

tresidig indelning (utförande, hastighet och läge) som bedöms som systematiska.

De erhållna friktionskoefficienterna kan då antas vara

observationer av oberoende stokostiska variationer som

är N(mikl,0) där

mikl = 0 +ai+Bk + Yl + (06)ik + (BY)kl + (omil +(aBY)ikl

a. betecknar effekten av utförandet (tillverkning plus

- utläggning) (i_= l, 2, 3, 4; a=4)

Bk betecknar effekten av hastigheten (k=l,2,3; b=3)

yl betecknar effekten av läget.(l = 1,2; c=2)

20'

De nollhypoteser vi vill testa är:

1. HABC (inget samspel mellan utförandet,

hastig-heten och läget)

2. HAB (inget samspel mellan utförandet och

hastigheten)

3- HBC (inget samspel mellan hastigheten och läget)

4. HAC (inget samspel mellan utförandet och läget)

5. HA (ingen utförandeffekt)

6, HB (ingen hastighetseffekt)

7. HC (ingen effekt av läget)

Beräkningar (se bilaga 7) och på l:% risknivå visar att hypoteserna l, 2 och 3 accepteras. Hypotesen 6 förkastas vilket innebär att vi har en additiv

hastig-hetseffekt. Nummer 4, 5 och 7 förkastas också.vilket

innebär att effekterna av utförandet och läget inte skulle vara additiva.

Zl

6.5 "Jämnhet

Följande tabell visar PSI- och Tracvärden vid körningar i vänster och höger körfält. Märk där_att de fyra olika blandningssätten endast finns representerade i höger

körfält. Bara blandningssätt I är använt för massan som uttagits i vänster körfält. Mätningarna utfördes

den 5/10-77 och i höger hjulspår.

. . . . , . . . ..

..I. . . ...I.. .... _ . . . . ..I.. . ... ... I.,

4,02 4,26 4,00 4,16 4,18 4,17 4,03 4,14 *4,23 4,22 4,30 4,17 3 MV =.4,09....'. ._Mv.= 4,17 .. ..Mv_= 4,13.... . .Mv_= 4,23 MV = 3,88 MV = 3,56 MV = 3,52 MV = 4,15 - 3,89 3,87 3,57 3,58 3,52 3,52 3,50 3,54 4,17 4,10 4,19 1) 1) l) 1) 21) 31) 11) 21) 31) 11) 21) 31) 1 2 .3 1 ,

Iz) IIZ) III-) IVZ)

i I Ljungby 1)mätning nr

2)

_{blandningssätt}

De erhållna värdena ger anledning att förmoda att lut-ningsvariansen, som starkt påverkar PSI-värdet, är större i körfältsriktningen mot Ljungby än i motsatt riktning. Detta skulle kunna bero på att utläggaren gått på ett ojämnare underlag.

Antal att PSI förändras p g a körfältet (bredden) med 4,09-3,88 = 0,21

Då erhålls följande tabell (inflytandet av breddvaria-tionen eliminerad).

22

I . . . ..I . . . ..I . . . . A . . .. I 3,81 4,05 3,79 3,95 3,97 3,96 3,82 3,93 4,02 4,01 4,09 3,96 MV = 3,88 MV = 3,96 Mv'= 3,92 MV = 4,02 S .= 0,14 ..Sj.=.0,01 Sj.= 0,10 __S, = 0,07 MV = 3,88 MV = 3,56 MV = 3,52 MV = 4,15 8 = 0,01 S = 0,03 8 = 0,02 5 = 0,05 - 3,89 3,87 3,57 3,58 3,52 3,52 3,50 3,54 4,17 4,10 4,19 1 3 1 2 3 1 2 3 1 2. 3 I II III IV ---éV Ljungby Blandningssätt IV framstår då som det bästa följt av I

samt II och III- 'Värdet för IV:an är signifikant högre

än värdet för I:an på 5 % risknivå. Värdet för I:an är i sin tur högre än värdena för utförande II resp III

(5 % risknivå).

II:an och III:an är likvärdiga.

Detta gäller alltså under tidigare nämnda

förutsätt-ningar.

På samma sätt erhålles för Trac-värdena

I I I_

3,16 3,34 3,94

1 3)26 _{3,2? .3,27}

_{*3,16 3,25 2,32}

_{3,31 3,37 3,27}

MV = 3,21

M5>= 3,27

mv = 3,24

MV = 3,32

(0,11)

(0,01)

(0,08)

(0,05)

MV = 3,05

MV = 2,78

MV = 2,75

MV = 3,26

(0,01)

(0,03)

(0,02)

(0,04)

-

3,05 3,04 2,79 2,80 2,75 2,75 2,74 2,77 3,27 _3,21 3,29

1

2

3

1

2

3

1

2

3

1

2

3

I

II

III

IV

VTI MEDDELANDE 1:56 ---é> ?Ljungby

23'

Antages att breddläget påverkar Trac-Värdet med

3,21-3,05 = 0,16 oberoende av läget i längsled och

blandningssätt erhålles - . u . . - . . . v - . , . . , . , . . . . I . . . _ . . . ..I.. . . , . ..I.V ,I 3,00 3,18 2,98 3,10 3,11 3,10 3,00 .3,09 3,16 3,15 3,21 3,11 MV = 3,05 MV = 3,10 MV = 3,08 MV = 3,16 (0,11). (0,01) (0,08) (0,05) MV = 3,05 MV = 2,78 'MV = 2,75 MV = 3,26 (0,01) (0,03) (0,02) (0,04) _+V§._3,05..3,O44.2,79,.2,80..2,75 ,2,75..2,74-62,77 .3,27 .3,21 .3,29

..I... ,... .II.. . III IV

Ävenmed Trac-värdena som grund.tycks då

blandnings-sätt IV givit bäst resultat följt av I samt II och III.

IV:an är signifikant bättre än I:an som i sin tur är

signifikant bättre än II:an och III:an. Dessa är lik-värdiga. Risknivå 5 %.

V T I M E D D E L A N D E 1 5 6

Beskrivning av tillverkningssötten

QLANomNassÄn t

A135 tillsätt-3;. 0-'40 Stan 4mm Blandaren töm;

släpps ned Del. uppvögs 'mer * mi." i hunden_ 'och'

' ' .. u va s.Btandn.i 20 sek. - '

i blandaren_{J 1 551105'}u pp 9 _{Hunden 'är tillbaka} stangs₁

u " i'

åtta Ilmm .Hunden går till

cm 2, töms

och återvänder

i

0

de

_

10.13_

21.

. '38

2,5 tons satser. 20 satser. ' Praktisk kapacitet: 140 tan/h

QLANDNlNGssÄrr 114

Allt stenmaterial_. A135_{. ..} Stenmaterial_. Film. u_{, vaagt}u _{Btandaran . Stenmtr.}' »

tant av utter tillsatt: .Plusulllm . töqis och uppvögt

tillsättes_ PPVGQS . slang:

blandare" _ i _ *Blandningi 20 sek. . i_

'

1

.

1 - .

Hunden är tillbaka .

,. 1

53

tickal' (193 I. 5 6 7

Hunden går till ticka 2, töms och återvänder

_

_

i

i

I

-

ii

0 8 13 16. 22 27 36 Al

2.5 tons satser. 20 satser. Praktisk kapacitet: lLOton/h

Anm.. De angivna tiderna ör medelvärdet) och kani de enskilda fallen avvika från dessa

med någon sekund.

51_ 63 tid l Vi 0 4:' si d 1 (Z l Bi la ga 1 B i l a g a 1 S i d a 1( 2)

V T I M E D D E L A N D E 15 6 _QLANDNlNGSSÄIT In;- " ' o 9

i ' i - ' 1 Steam". uppvägt Filtret uppvögt

Allt stan.. Al35 Stenm. Filtret Fillrot vägs upp '

till- Utom tillsätts _"

:Seri?m_-satts litter _{?Ch dags}

:aus vägs upp - ?JOMMMQ i Hunden tillbaka

Blandarcn töms Hunden går till

ficka 5, töms och återvänder

i

l_ l i. l_

nu

| |

| I

_'

_{_}

_-

_^

_35'39,

'

_.

4 x

9 4 13

17

24

37, 39

2,5 tons satser. 20 satsar .' Praktisk kapacitet: l30tonlh lbqror på tömning i ficka 5)

. QLANDNINGSSÃW_ El'

\

Stenmtr. uppvögt Fillrgl

05h blandarenu , uppvagt

. mms*

Filtret vägs upp

Allt stenm. A135 Stanm. V Filler Blandning

utom tittar till- utom filter tillsätts 0 sek.

tillsätts sans vägs upp _ _ .

Blandmng t rank Hunden

1 I U ; . tillbaka 55 ' 68 tot.lid i s.

ficka. t®3 4636?

nr

111

Hunden går 'till ficka 2, töms och återvänder U in t U] 7 L 9 12

22 2525

31 .

35

AB

2',5tons satser. 20 satser. Praktisk kapacitet: 150 ton/h

Anm. De angivna tiderna är medelvärden och kani de .enskilda fallen avvika någon sekund.

51

"

50

Bi la ga 1_ si d. 2 från dessa med

w, . . . -w B i l a g a 1 S i d a 2

Bilaga 2

5 'O I .' n* . lantbçzksmuseå. E _ qiänenholöåk', I.: ' ' Biäçázo 1

_{; Es..}

.-.vrf 'x ./ l - . . . , Växjö 11 55 am

.\.. 775-: .-Saon J

Rönneråyr-ág" '5_{lin. n . är. a.L .fy-ah} '74.' . "i _{. . .0,}

I 09 08

äwv

Ful-l_nu 1 vi p (m an . 6: ; S p h i n n 5=: us wv n . [_" ° -' Mmmm '? . 1"" T gås.. nasez'gåfâ; Q 7' .L 5 '1' q r] ". / .-. I . ._ 1E\l v ' _ ' [.0, W OT . .fj .J

05 05'

7ámrüüüfâ .41_Blondabadån *_{J. . ' \\} 01 '

04

:Liaygdågárd ' 'P fan (3 . :g nu i

03

Yw. 4

* mm 'x \ " 33/1 1§_;____ - . 02 VTI MEDDELANDE 156 6: ; sa sa aw N N V i s a / H V l : ä El bi l f å: ) . .q (är 7

V T I M E D D E L A N D E 1 5 6

Uppmätning av Qrbvsträckorna på väg 25 Hälleberg - Kvällebetg i G-län samt

tvärsektlonerna där massaprov och borrHärnor tagits.

'ü-**-Växjö

0/000

0/164'

0/025 0/075 0/125 0/188 I u-*rn--nII .0/319 O/TB9

0/290

0/3

1

III

43

0/393

0/479 '01447 1/349 . un a -. x-_ I I -D -x _ . I n -x _ _ x

-l\,

lUng.hjulspdr

KörfälllsmÖilt

Ung. hjulspår I x I

I

x

I

I x I I \ Slitagelinjer/ \Tväraek

Slitagelinjerna ligger vid de yttersta tvärsektionerna och ca 0,5 m framför provtagningspunkterna.

- x - x - w-o

\

(1011817 I I K | I x I | I X | I _ x_ _ I l -

JN

. p x - x - x-a -Ljungby B i l a g a 3

Bilaga 4

MEDDELANDE 156'

l; m-.

a i 5 i'

Medelkvadratsumma *Uppskattning å MK 'T F

iVarration. Frihetsgrader HK v för,8(nx) ,Hx(e)s(l i m' n)

v .' . ' A . ,_ V (mellan 1-1 = 3 HK =' 1A - 28' 2 + bcdSZ 39583 4 03 utföran- G E A ' den) ' 9'56 v . 3 3 15,58 _ .

(mellan.

b-l .- 2

K '

+ acdSå

32,45

4,92

rader) - 7.79« ' 5

V:

_ vc

5.85

^

2

(mellan c-l c 2 c-l 2 + abdsc 12,21 4,92 tvärsekt) - 29,3 3 V_{AB v} g_ä (smv' m " ( -løTB'b-I) ° 362206 ' ^ 2 i mellan (Bål) (bål) s 6 .36,01 4- cdsAB 25.04 , 3,07 utföran- g ' den och 1 rader) VBC - V

(sam

S' ' (b-lñzc-l) ' 3250 '

2

=

"

'gåååznoch (b-l)(c-1) ' 4 ' °v33 + adsBC :3.67 ' 3:50 tvärsek-tioner) VÄG v : i (samv. AC _ 20 75 * mellan V 4 "x ' (a-lHo-l) å " 2 g åååöåâg-' (a-l)(c-l) 8 6 - 3,46 + bdsAC '14,42 3,07 tvärsek- " tioner) VÄBC Ä-.- \ l .i 3

;giggå

3. ' (a-1)(b-l)(c-l) '

_ 2 . åååörzz: (a-1)(b-l)(c-l) s 12 . lñâêâ _ 1,35 + ÖSABC '5:57 2.45 l der och tvärsek-tioner) v ..._________L ABCD - v .

(slump- abc(d-l) :- 72 .'üHe) a mfl = 17'2° a

massig . - i :(2: ) 72

variation) .' )

v .

(total abcd-l - 107 variation)

Bilaga 5 Sida 1(2)

BERÄKNINGAR BETRÄFFANDE EFTERPACKNING Systematisk faktor

Frihets- Medelkvadratsumma Uppskattning för MK F

grader MK E(MK) MK(e) (5 Z, m, n)

variation

utföran-

3

0,000279

a ?172%

,

1, 34.

3,01

den (A) 1-Mellan 2 an 2 rader (B) 2 0,000209 U +Ezfçsj J 1,01 3,40 Samspel mellan utföran-den och 6 0,000155 rader GB) 24_ n ?1.2

° 'ca-1)(b-1 {§'ij

0,75 2,51 Mellan observa- 2 tioner 24 0,000208 (MK(e)) inmm :eller Q Totalt 35

Alla nollhypoteser accepteras d v 5 inget samspel (HAB), ingen radeffekt (HB) och ingen utförandeeffekt (HA).

Om vi emellertid förutsätter att yij = 0 kan vi testa HABHB: çijk oberoende N(m + aij 6)

samt

HABHA: çijk oberoende N(m + Bji 6).

Bilda då

82 = 6 - 01000155 + 24'- 0,000208 _ 01000197

0 6+24 "

Vid studium av eventuell effekt mellan rader bildar vi

2 .

Tåg - 1,06 (jfr 1,01) och för att se eventu-då kvoten

ell effekt mellan utföranden bildar vi förhållandet

Bilaga 5 Sida 2

§7 = 1,42 (jfr 1,34). Få F(5 %, 2, 30) = 3,32 Och då

.F(5 %, 3, 30) = 2,92 accepteras HABHB resp HABHA d v 5 ingen rad- eller utförandeeffekt erhålles.

Slumpmässig'faktor

vä .ation Frihets- Medelkvadratsumma Uppskattning för gå' F :1 grader MK E(MK) MK (S 2, m, n) .

Mellan ' 2 n 2 279

.. h---O ---=

utforan_ 3 0,000279 a (3_1)(b_1 AB 155 1,80 4,76

den (A) _{.Ibn ZZ}

avl A Mellan_V 2_+---um:n 2

rader (B)

2

°'°°°2°9 '

° (a-l)(b-l) AB ꧧ=1,35

5,14

an. 2 b-l:B ; Samspel mellan

' utföran-_{den och 6 0,000155 O}2 _{(a_1) b_1) AB}a 2 _{208 0,75}155 _2,51 rader (AB) kallan observa- 2' tioner A 24 0,000208 0 inom . celler Totalt 35

Alla nollhypoteser accepteras även här d v 5 inget

2 . 2

AB: GAB = 0), lngen raåeffekt (HB: 6B = 0)

och ingen utförandeeffekt (HA: 6A = 0). samspel (H

Bilaga 6

BERÄKNINGAR BETRÄFFANDE SLITAGE ENLIGT TRÖGER

Variation Frihets- Sååååkvadrat- Uppskattning MK 2 F grader MK 'för E(MK) MK(e) (1 z, 3, 8)

Mellan 2 n 4 2 utföande- 4-1=3 20,25 0 +E:T;§ Gi 9,07 7,59 sätt (A) 1'1 Inom ut- 2 förande- 12-4=8 2,23 (MK(e)) 0 sätt Totalt 12-l=ll

Då 9,07 > 7,59 kan hypOtesen om lika medelvärden i

slitage förkastas på 1 % nivån.

BERÄKNINGAR MED FRIKTIONSVÄRDEN

Bilaga 7

VTI MEDDELANDE 156

7 . . .h d MedelkVadrat Uppskáttning MK F

Varlatlon Fr1 etsgra er MK för E(MK) MK(e) (l 2, m, n)

VA

åfzååjz_

a4i=3'

'MKáQågggé-O,OO32

sê+bcdså_

32

4,72'

den)

va

ázzååâf'

5-1-2.

ux 9=%§§§-0,0144

Så+acd5§

144

5,61

heter)

vc

_{unna; °}

-1-I-

_.'

ux-Qåggåê-o 0048

₁

sz+abd$2

_{3 c}

48

7 82'

.

lägen)

VAB_

(a-1)(bF1)=6 nxpgågågê- 0,0001

Så+cd$2AB

1

3'67

0,0008

2

2

vBC

(b-1)(c-1)=2 MK--jf-80,0004

SE+adSBc

A

5,51

Sam-

-spel VÄG

(a-1)(c-1)-3 MK-ngçåå-o,oo14

Så+bd$åc

14

.4,72

' , .,_ 0,0017 2' 2

vABC (_a-l) (b-I),(c-1)=-6! mc--Ö--omoos

SE+dSABC

3

3,67

v

w-slump-

abch-1)-26

uxce)-9ag§3240,0001

så

mässig '

.1M31.. -.