Kontorsarbetares upplevelser av förutsättningar för att arbeta ergonomiskt : En kvalitativ intervjustudie

Akademin för hälsa, vård och välfärd

KONTORSARBETARES

UPPLEVELSER AV

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT

ARBETA ERGONOMISKT

En kvalitativ intervjustudie

FILIP BERGKVIST

EMIL MARSCHALL

Kursnamn: Fysioterapi: Examensarbete med

inriktning mot beteendemedicin

Handledare: Thomas Overmeer Examinator: Eva Denison Seminariedatum: 2021-03-11 Betygsdatum: 2021-04-30

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Kontorsarbetare är arbetare som tillbringar delar eller större delar av

arbetstiden stillasittandes framför en dator. Stillasittandet har negativa effekter fysiskt, psykiskt och socialt. Dem här delarna innefattas även i begreppet ergonomi där man ska anpassa arbete och miljö efter människans förutsättningar. Fysioterapi och fysioterapeuter ser till människans förutsättningar för att underlätta hälsa och minska lidande. För att främja hälsa behöver man se ergonomi som fysiologiskt fenomen och beteende, vilket görs i

beteendemedicinskt inriktad fysioterapi. Detta för att kunna påverka den fysiska, psykiska och sociala kontexten.

Syfte: Syftet med studien är att studera kontorsarbetares upplevelser av hinder och

möjligheter för god ergonomi i det dagliga arbetet.

Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats och ett

ändamålsenligt urval på sex informanter. Data analyserades genom manifest analys.

Resultat: Informanterna upplevde att inredning, samspel arbetsgivare och individ, andras

påverkan, beteende på arbetsplatsen, kroppsliga begränsningar, tankar och föreställningar, och emotioner påverkade ergonomin.

Slutsats: Av resultatet framgick att ergonomin påverkas av biopsykosociala faktorer, vilket

styrs av beteende, individ och omgivning.

ABSTRACT

Background: Office workers are workers who spend part or most of their time sitting in

front of a computer. A sedentary behavior has negative effects physically, mentally and socially. These parts are also included in the concept of ergonomics, where work and the environment must be adapted to human conditions. Physiotherapy and physiotherapists look at the human conditions to facilitate health and reduce suffering. To promote health, you need to see ergonomics as a physiological phenomenon and a behavior. You do this in behavioral medicine – oriented physiotherapy, where you are able to influence the physical, mental and social context.

Aim: The aim of the study was to study office workers’ experiences of obstacles and

opportunities for good ergonomics in daily work.

Method: A qualitative semi-structured interview study with an inductive approach and a

purposive sampling with six informants. Data were analyzed by manifest analysis.

Results: The informants experienced that interior design, interaction between employer and

individual, the influence of others, behavior in workplace, physical limitations, thoughts and ideas, and emotions affected ergonomics.

Conclusion: The results showed that ergonomics is affected by biopsychosocial factors,

which are governed by behavior, individual and environment.

INNEHÅLL

1.4 Beteendemedicinskt inriktad fysioterapi ... 5

1.5 Hälsopsykologiska teorier och modeller ... 6

1.5.1 Social kognitiv teori ... 6

1.5.2 Transaktionella modellen för stress och coping ... 7

2 PROBLEMFORMULERING ... 8

3 SYFTE... 8

4 METOD OCH MATERIAL ... 9

4.1 Design... 9 4.2 Urval... 9 4.3 Datainsamling ... 9 4.4 Tillvägagångssätt ... 9 4.5 Dataanalys ... 10 4.6 Etiska överväganden ... 11 5 RESULTAT ... 12 5.1 Inredning ... 13

5.1.1 Inställningar av bord, stolar, ljus och ljud... 13

5.1.2 System för påminnelse... 14

5.2 Samspel arbetsgivare och individ... 14

5.3 Andras påverkan ... 14

5.3.1 Någon påminner ... 14

5.3.3 Ergonom ... 15 5.3.4 Andra stressar ... 15 5.4 Beteendet på arbetsplatsen ... 15 5.4.1 Dynamiskt beteende ... 15 5.4.2 Statiskt beteende ... 16 5.4.3 Omväxlande beteende ... 16 5.5 Kroppsliga begränsningar ... 16 5.5.1 Stelhet ... 16 5.5.2 Smärta ... 16

5.6 Tankar och föreställningar ... 17

5.6.1 Kunskap... 17 5.6.2 Kontroll ... 17 5.6.3 Reflektion... 17 5.6.4 Mängd... 17 5.6.5 Tid ... 18 5.6.6 Individuellt ansvar ... 18 5.7 Emotioner... 18 5.7.1 Känsla av välmående ... 18 5.7.2 Känsla av obehag ... 18 6 DISKUSSION... 19 6.1 Resultatsammanfattning ... 19 6.2 Resultatdiskussion ... 19 6.3 Metoddiskussion ... 23 6.4 Etikdiskussion ... 26 7 SLUTSATS ... 26

8 KLINISK BETYDELSE OCH VIDARE FORSKNING... 27

REFERENSLISTA ... 28

1

BAKGRUND

1.1 Ergonomi

Ergonomi definieras som läran om hur man anpassar arbete och miljö till människans förutsättningar. Ergonomi tar flertalet faktorer i beaktning såsom miljön på arbetsplatsen, verktyg, produkter och utrustning med hänsyn till den individ som ska utföra en eller flera arbetsuppgifter. Dessa faktorer kallas omgivningsfaktorer men det finns individuella faktorer som påverkar vid olika arbeten. Faktorerna kan vara fysiska, psykiska och fysiologiska som man behöver ta i beaktning när en arbetsuppgift ska optimeras eller effektiviseras. Samspelet mellan omgivningsfaktorer och individfaktorer utgör ett säkert och hälsosamt arbete. Genom att anpassa arbetssituationen med fysiska förändringar såsom ljus, stolar, maskiner,

vibration och verktyg påverkas även individfaktorer såsom minskat repetitivt arbete. Tillsammans bildar omgivnings – och individfaktorerna ett system som ökar sannolikheten för ett hälsosamt arbete. Man ska alltså anpassa uppgiften efter individen och inte tvärtom (Abdul-Tharim, Jaffar, Lop & Mohd-Kamar, 2011).

Enligt föreskriften om arbetsbelastning och rehabilitering ska den som arbetar inom

områdena erhålla de befogenheter och resurser samt de kunskaper och den kompetens som behövs för uppgiften (AFS 1994:1, 6 §). Därav väljer många företag att anlita ergonomer eller företagshälsovårdens ergonomer för att uppfylla detta krav. Ergonomer studerar på olika sätt individfaktorer och omgivningsfaktorer både på individ och gruppnivå, eftersom det ständigt sker ett samspel däremellan. Individfaktorer kan både vara fysiska och psykiska. Exempel på fysiska faktorer är individens längd och vikt medan de psykiska faktorerna är tankar, känslor och kognitiva förutsättningar. Omgivningsfaktorer är system, produkter, arbetsplats och som tidigare nämnts samspelet individer emellan. För att optimera slutprodukten och anpassa produkten efter användarens behov samarbetar ergonomer ofta med formgivare och

ingenjörer. Detta för att möjliggöra ett säkert, effektivt och bekvämt användande (Ergonomi och Human Factors Sällskapet Sverige, 2011).

Företagshälsovård är en oberoende expertresurs som anlitas av arbetsgivaren där fokus ligger på arbetsmiljö och rehabilitering. Syftet med deras arbete är att upptäcka, förebygga och minimera arbetsmiljörisker. Detta görs genom att identifiera och beskriva samband mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa vilket kräver ett flertal olika

yrkeskompetenser, däribland ergonom (Arbetsmiljöverket, 2011).

Enligt EHSS (2011) anses god ergonomi att man inom sitt arbete tar fysiska, psykiska och fysiologiska faktorer i beaktning för att undvika belastningsskador. Forskning visar att en mindre bra ergonomi där ovanstående faktorer inte tas i beaktning, ökar risken för belastningsbesvär i axlar, rygg och nacke (Ortiz-Hernández, Tamez-González,

Martinez-Alcántara, & Méndez-Ramirez, 2003). Med belastningsbesvär menar arbetsmiljöverket alla former av ohälsa i rörelseorganen som kan ha samband med förhållanden i arbetet samt förvärras av arbetet. I begreppet ingår allt från lätta besvär till livslånga skador (AFS: 2012:2, 3 §).

Författarna Pope, Goh & Magnusson (2002) anser att arbetstagare bör rapportera

ländryggssmärta så tidigt som möjligt och söka läkare om de tror att det finns en yrkesmässig koppling för att uppnå bästa möjliga resultat. Detta görs genom samspel mellan sjukvård, arbetsgivare och övriga samhället.

Enligt Wahlström (2005) är företagsorganisationen en viktig faktor för minskade

belastningsbesvär. Att ge individen kontroll och ansvar över sitt arbete kan vara av stor vikt för att undvika belastningsskador, främst genom ökat antal vilopauser (Hernández et al). Enligt Wahlström, Lindegård, Ahlborg Jr, Ekman & Hagberg (2003) leder stress och psykisk arbetsbelastning till ökad muskelspänning. Celik et al. (2018) påvisar att muskelspänningar ökar risken för smärta. Forskning från Hoe, Urquhart, Kelsall, Zamri & Sim (2018) visar att ett skräddarsytt armstöd eller en datormus har låg till moderat bevisnivå. Likaså när det gäller kompletterande raster. De eftersträvar fler studier över tid för att kunna öka bevismängden. Även Jun, Zoe, Johnston & O'Leary (2017) drar slutsatsen att framtida studier behövs för att utvärdera riskfaktorer och hur dem påverkar kontorsarbetarnas möjligheter och hinder för tillämpning av god ergonomi.

1.2 Kontorsarbetare

Med begreppet kontorsarbetare avser författarna arbetstagare som tillbringar delar eller större delar av arbetstiden framför en dator eller bildskärm med tillhörande utrustning. Bildskärmen ska vara av alfanumerisk eller grafisk karaktär och inte ett oscilloskop eller siffer-eller textvisande display på exempelvis mätinstrument, skrivmaskin, kassaregister och miniräknare. Författarna avser inte heller kortvarigt eller temporärt bruk av bärbar

utrustning (AFS 1998:5, 1 §).

1.2.1

Bildskärmen ska utformas för att underlätta arbetet och reducera risken för eventuella besvär hos användaren. Bildskärmen ska exempelvis vara fri från flimmer, reflektioner, spegling och annan instabilitet. Den omgivande miljön på kontoret påverkar såväl bildskärmens ljusstyrka som tangentbordets avstånd samt dessa komponenters kontrast. Bildskärm och tangentbord ska vara lätta att justera för att underlätta användningen (AFS 1998:5, 2 §).

Allmänbelysningen ska inte försvåra avläsningen av bildskärmen och inte försämra omgivningens kontrast samt vara justerbar. Fönster ska ha en justerbar anordning för dagsljuset. Belysningsförhållanden får således inte medverka till olämplig eller ogynnsam arbetsposition (AFS 1998:5, 3 §).

Arbetsplatsen ska utformas så att arbetstagaren kan ha variation i sina bekväma

arbetsställningar. Det ska finnas utrymme till flexibel placering av övrig utrustning som exempelvis pärmar och dokument (AFS 1998:5, 4 §).

Arbete vid bildskärm som är kopplat till repetitiv monoton uppgift kan leda till fysiska eller psykiska belastningsbesvär. För att undvika detta ska den arbetande få tillräckligt många pauser så att sådana besvär inte uppstår (AFS 1998:5, 7 & 8 §).

1.2.2

Europeiska arbetsmiljöbyråns (2019) sammanställning visar att förebyggande arbete

minskar belastningsbesvär. Detta måste baseras på insatser på politisk, social och ekonomisk nivå för att gynna utvecklingen av mer hållbara och hälsosamma arbetsplatser. Det

förebyggande arbetet har traditionellt sett haft fysiska/biomekaniska faktorer i fokus. Forskning visar att organisatoriska och psykosociala riskfaktorer ska också inkluderas i det förebyggande arbetet. Belastningsbesvärens multifaktoriella ursprung bör enligt Europeiska arbetsmiljöbyrån (2019) angripas med en strategi där hälsa i arbetslivet är i fokus. Deras statistik menar att psykiska hälsoproblem såsom stress, depression och ångest är några av dem vanligaste hälsoproblemen inom arbetsmiljön i Europa. Sammanställningen visar att psykosociala och muskeloskeletala faktorer har ett tydligt samband som dock inte går att visa i statistiska termer. Europeiska arbetsmiljöbyrån uppger att detta har stor betydelse för det förebyggande arbetet samt att strategier för båda hälsoproblemen måste beaktas. En ergonomisk anpassningsmodell som kallas Fits-modellen tar hänsyn till dessa delar (Chim, 2014)

Fits-modellen syftar inte enbart till att följa lag och föreskrifter, utan även undvika anställdas utveckling av muskeloskeletala skador. Detta relaterat till datorarbete samt undvikande av potentiella incidenter på arbetsplatsen. Fits-modellen har tre huvudsyften där det första är ett individcentrerat angreppsätt av ergonomi. Det syftar till att förstå samspelet mellan individen och de övriga delarna av ett system. Dem andra komponenterna kan exempelvis vara uppgifter, utrustning och redskap, omgivning och organisatoriska faktorer. En väl anpassad modell utifrån den nämnda aspekten förbättrar individens välmående,

produktivitet, hälsa och säkerhet, bekvämlighet och i förlängningen utförandet. Det andra huvudsyftet är att ge ett stöd för att uppnå relevant anpassad ergonomi för att därmed främja ett hälsosamt datoranvändande. Modellens tredje huvudsyfte är att eftersträva ett uppskattat fysiskt hälsotillstånd hos individ och grupp genom att skapa hälsosamma och starka

arbetsstyrkor.

F: Furniture evaluation and selection – Att välja rätt möbler och utrustning är en viktig del i

modellen. En persons kroppsrörelser och hållning vid datorarbete påverkas av uppgiftens krav, möblernas utformning, arbetsplatsens utformning och inte minst personen själv. Utvärderings - och valprocessen består av en överblick av dem ergonomiska kraven, en ergonomisk bedömning, en användarutvärdering och en sammanvävd utvärdering av den anställda, beteendet och omgivningen.

I: Individual workstation assessment – Den anställde bör genomföra en självutvärdering av

sin arbetsplats. Det bör även göras en bedömning av en ämnesexpert där följande delar ska undersökas, vilka är dem nuvarande inställningarna på arbetsplatsens utrustning och utformningen av möbler. Andra omgivningsfaktorer som exempelvis ljud och ventilation samt dess samspel med individen bör undersökas.

T: Training and education - Träning och kunskap inom området syftar inte till utförandet av

arbetarens jobb, utan fokuserar på användandet av arbetsplatsen och säkerheten kring den. Det hjälper därmed dem anställda att förstå syftet av inställningar på arbetsplatsen som genererar god kroppsposition. Genom kunskap, tillämpning och attityd kan man minska sina muskuloskeletala besvär. Därför ska träningen och utbildningen fokusera på

kunskapsförvärvning och utformning av arbetsplatsen för ett säkert arbete. Genom att följa detta förbättras tillämpningen inom området.

S: Stretching exercises and rest breaks – Genom regelbunden stretching eller liknande

rörelseövningar ökar blodcirkulationen och minskar risken för muskeltrötthet. Kroppen bör således hållas i rörelse under hela arbetsdagen. Arbetsgivaren uppmuntras att låta

arbetstagaren själv avgöra när de ska ta en paus. Rasten bör tas innan tröttheten kickar in. Tajmingen av pausen är viktigare än längden på pausen. Kortare och frekventa pauser ger bättre resultat kontra längre pauser på bestämda tider. Datoranvändare uppmanas lämna sin arbetsstation under pausen. Genom att låta individerna ha kontroll på arbetstempo och själva administrera sina arbetsuppgifter ökar möjligheten för korta pauser vilket också optimerar individens resursanvändning.

Alla delar i modellen påverkar varandra. För bästa effekt bör modellen användas som en helhet. Genom att använda den förstärker man datoranvändarnas komfort och

tillfredsställelse. Modellen kan användas för att bättre förstå organisatoriska och

psykosociala faktorer i relation till datoranvändare (Chim, 2014). Det finns inga tillämpade studier som visar effekten av Fits-modellen. Det betyder inte att den inte är effektiv, men man vet heller inte om den är effektiv.

1.3 Stillasittande

Kontorsarbetare tillbringar mycket av sin arbetstid stillasittande, inte sällan mer än tre till fyra timmar per arbetsdag. Lurati (2018) menar att stillasittandet har negativa effekter på kroppens funktion. Det försvårar hjärtats syresättning av kroppen genom försämrat

blodflöde, som beror på minskad elasticitet i blodkärlen. Därmed påverkas också lungorna, då kroppspositionen och gravitationen, enligt Lurati (2018), påverkar diafragmans rörelse. Stillasittandet bidrar till sämre inandning och därmed minskat syreupptag. Försämrat syreupptag ökar risken för muskeltrötthet. Denna trötthet påverkar inte bara musklerna, utan också lederna under långvarigt stillasittande. Det är muskelfibrerna som förkortas vid stillasittande och försämrar muskel – och ledhälsa. Ett stillasittande beteende påverkar även skelettet, där minskad belastning ökar risken för benskörhet. Stillasittandet har inte bara en fysisk påverkan utan påverkar även hjärnan. Man kan få försämrad sömnkvalitet genom minskad melatoninproduktion, vilket i så fall ger ökat sympatiskt påslag, höjd vilopuls och

ökat blodtryck. Sammantaget ökar nämnda faktorer risken för hjärt – och kärlsjukdomar (Lurati, 2018).

Man kan minska risken för dem negativa effekterna genom träning. Träning ökar

syreupptaget, där belastande träning ökar bentillväxten. Att vara i rörelse förbättrar muskel – och ledfunktion, men rörelse har också positiva effekter på hjärnan. Förbättrat minne och inlärning är exempel på positiva effekter men man får även bättre sömn. Detta leder till lägre vilopuls och minskat blodtryck, vilket minskar risken för hjärt – och kärlsjukdomar (Lurati, 2018).

1.4 Beteendemedicinskt inriktad fysioterapi

Fysioterapi är en disciplin baserad på vetenskap där olika vetenskapliga vinklar sammanförs. Betydelsen för människans fysiska, psykiska, sociala och existentiella helhet är viktig för professionen och kräver stort faktaunderlag. I professionens kunskapscentrum står

människans interaktion med andra människor och miljön, samt förståelse för kroppen och dess funktioner. En central funktion för människan är rörelse som verktyg för att kunna nå sina mål och påverkar såväl fysisk hälsa som psykiskt välmående. Därigenom kan individens hälsa förbättras genom ökad kroppsuppfattning och korrekta rörelser som kan leda till ökat självförtroende (Broberg & Lenné, 2016).

Beteendemedicin utmärks och präglas av samarbete mellan olika kunskapsområden där strävan efter utveckling och samordning mellan biomedicinsk och beteendemässig kunskap är av betydelse för att uppnå god hälsa. Tillämpningen sker i förebyggande, hälsofrämjande, behandlande och diagnostiskt syfte. Området sträcker sig från individuella interaktioner inom psykologiska och sociala strukturer till samhällsnivåer och kulturella skillnader på folkhälsonivå (Dekker, Penedo & Stauder, 2016).

För att åstadkomma beteendeförändring är det viktigt att se rörelse som ett fysiologiskt fenomen och beteende. Att se problem utifrån biomedicinska grunder innebär att man enbart ser rörelse som ett fysiologiskt fenomen. Eftersom beteendeförändring endast sker hos den enskilda individen behöver även individuella faktorer som mål, psykologiska och sociala resurser samt den fysiska kontexten inkluderas. Det är därför viktigt att se rörelse som ett fysiologiskt fenomen och beteende (Dension & Åsenlöf, 2012).

Ergonomi handlar om hur individer sitter, står och rör sig i sitt arbete samt vilka tankar och känslor som är förknippade med detta. Alla dessa beteenden sker i en fysisk och social miljö på arbetet som i sig påverkar individens beteende. Potentiell beteendeförändring kan bli förändrad kroppsposition som därmed har utmynnat i rörelsemönster sett som fysiologiskt fenomen och beteende (Denison & Åsenlöf, 2012).

Enbart ergonomisk anpassning som justering av höjden på stolen eller kontorsbänken har enligt Shariat et al. (2018) ingen bevisad effekt. Utöver den ergonomiska anpassningen behöver rörelseträning genomföras över lång tid för att uppnå långsiktiga effekter och signifikant skillnad, för axlar och ländrygg. För kliniska fysioterapeuter gäller det att se till

både ergonomiska anpassningar samt hjälpa kontorsarbetare med rörelseträning. Genom att beakta ovanstående beteendefaktorer används ett beteendemedicinskt arbetssätt.

Enligt Mani, Provident och Eckel (2016) så kan utbildning och kunskap leda till

beteendeförändring hos datoranvändare. Detta gör att författarna ser brist på kunskap som ett hinder och en möjlighet till förändrat beteende genom utbildning och få en djupare förståelse.

1.5 Hälsopsykologiska teorier och modeller

I studien används teorier och modeller för att förstå interaktionen mellan beteende, omgivning och individfaktorer. Med anledning av det tillämpas Social kognitiv teori och Transaktionella modellen för stress och coping.

Enligt Eijckelhof et al. (2014) påverkar arbetsrelaterade stressorer kontorsarbetares beteenden och rörelsemönster samt riskerar att individer ådrar sig besvär från övre

extremitet och nacke. Studien fokuserar på ansträngning, belöning, överdrivet engagemang samt upplevd stress. Dessa stressorer grupperas utifrån organisatoriska faktorer och individens respons på dessa. Ansträngning och belöning ingår i kategorin organisatoriska faktorer. Överdrivet engagemang och upplevd stress är en respons på organisatoriska faktorer.

1.5.1 Social kognitiv teori

Social kognitiv teori utgår från faktorer som berör individ, omgivning och beteende där det finns en växelvis interaktion av dessa faktorer vilket kallas reciprok determinism. Teorins individfaktorer är inre faktorer som inbegriper kognitioner, emotionella och fysiska färdigheter. I begreppet omgivningsfaktorer ingår den fysiska och sociala omgivningen. Beteendet är det man tänker, känner, säger eller gör. Den reciproka determinismen gör att individfaktorerna i samspel med omgivningens fysiska och sociala faktorer skapar

individuella beteenden som tillsammans skapar ett gruppbeteende (Glanz, Rimer & Viswanath, 2008).

Individuella psykologiska faktorer inom Social kognitiv teori ryms i begreppen

utfallsförväntningar och self-efficacy. Beteendet styrs av individuella föreställningar och förväntningar om beteendets konsekvenser vilket i denna teori kallas för

utfallsförväntningar, medan betydelsen av beteendet kallas värdeförväntningar (Glanz, Rimer & Viswanath, 2008). Self-efficacy definieras som tilltron till att kunna utföra ett specifikt beteende i en specifik situation där man lägger fokus på det beteendet som ska leda till det förväntade resultatet (Jackson, Wang, Wang & Fan, 2014). Dem mål som individer söker eller letar efter är lättare att uppnå genom att arbeta tillsammans med andra. Därför finns även begreppet collective efficacy som är tron på gruppens gemensamma möjlighet att uppnå det förväntade resultatet (Glanz, Rimer & Viswanath, 2008). Genom att belysa hinder

och möjligheter till god ergonomi kan man påverka individens self-efficacy för att själv kunna påverka sin ergonomiska situation.

Inom kategorin omgivningsfaktorer i den Sociala kognitiva teorin ryms begreppen

modellinlärning, incentive motivation och facilitering. Genom att arbeta som en grupp får man möjlighet att studera varandra. När man ser fördelar i andras beteende ökar

sannolikheten för att ta till sig det beteendet vilket kallas modellinlärning. Incentive

motivation är när omgivningsfaktorer antingen förstärker eller bestraffar för att förändra ett beteende. Förstärkande omgivningsfaktorer kan exempelvis vara beröm från kollegor eller lön. Bestraffande omgivningsfaktorer kan vara negativ kritik, avdragen lön eller

sjukskrivning. Facilitering innebär att förse sig själv med underlättande redskap eller resurser för att optimera chanserna att bibehålla ett önskvärt beteende.

Begreppet självreglering innebär att man själv både som individ och som grupp ska kunna kontrollera beteenden som är viktiga för att upprätthålla önskat resultat. I självreglering ingår målsättning, övervakning, att utvärdera och anpassa sitt beteende i den ergonomiska situationen (Glanz, Rimer & Viswanath, 2008).

1.5.2 Transaktionella modellen för stress och coping

Stress och copingmodellen har fokus på hanteringen av olika stressfaktorer. Stressfaktorer är krav i både inre och yttre omgivningen som rubbar en persons homeostas, vilket är en

jämnvikt av kroppens psykiska och fysiska välbefinnande. För att återfå jämnvikten krävs någon form av handling. Stress är uppfattningen av att en situation överstiger den sociala, psykologiska eller materiella resursen för hantering. Stress påverkar inte alla på samma sätt, därför skiljer sig även hanteringsstrategierna sig åt (Glanz, Rimer & Viswanath, 2008). Begreppet coping är hur en person försöker hantera stress. Emotionsfokuserad coping är ett samlingsbegrepp för tankar och känslor kring sin situation. Exempel på emotionsfokuserade strategier är acceptans, känslomässigt stöd, humor, optimistisk syn eller meditation

(Monteiro, Santos, Kimura, Baptista & Dourado, 2018). Att man exempelvis accepterar perioder med ökad arbetsbelastning kan leda till att man upplever mindre stress, vilket påverkar dem psykosociala faktorerna, som även dem påverkar ergonomin.

Enligt Monterio et al. (2018) inriktar problemfokuserad coping sig på att lösa eller försöka lösa situationer som uppstår. Genom att aktivt ta tag i problemet eller försöka göra

situationen till det bättre, kallas aktiv coping. Planera eller skapa en strategi för vad som ska göras kallas planering. Att aktivt fråga om tips och råd angående situationen kallas

rådfrågning. Genom exempelvis påminnelser för rörelse efter en utsatt tid under

arbetsdagen, för att på så vis minska stillasittande förändrar man sin ergonomiska position. Dysfunktionella copingstrategier leder inte till någon utveckling eller förändring. Exempel på sådana strategier är uppgivenhet, förnekelse, självdistraherande, självbeskyllning,

användning av giftiga substanser eller ventilering av negativa känslor (Monterio et al., 2018). Som tidigare nämnts anser Wahlström et al. (2003) att stress och psykisk arbetsbelastning leder till ökad muskelspänning, vilket kan bli en konsekvens av dessa strategier. Den ökade

muskelspänningen kan förändra den ergonomiska positionen, exempelvis hur man står eller sitter.

Hur kontorsarbetare påverkas av stress skildras genom individfaktorer i Social kognitiv teori samt hanteringsstrategierna i den transaktionella modellen för stress och coping. Stress kan utlösa en beteenderespons som kallas fight or flight där överlevnadsinstinkt råder och fysiska förändringar sker i kroppen, till exempel nervositet, muskelspänningar, ökad

andningsfrekvens samt ökat fokus. Det som avgör vilken respons det blir beror på hur man uppfattar stressen. Går den att övervinna väljer man fight eller så flyr man och väljer flight (Taylor, Klein, Lewis, Gruenewald, Gurung, & Updegraff, A. J, 2000).

2

PROBLEMFORMULERING

Tidigare forskning från främst kvantitativa studier visar att flertalet faktorer påverkar kontorsarbetares ergonomi. Forskningen är inte tydlig med vilka åtgärder man bör sätta in för att förbättra ergonomin och uppmanar till vidare granskning. Ergonomi är ett begrepp som omfattar biomekaniska, fysiologiska, psykologiska, sociala och existentiella perspektiv på människan vilket alla har kopplingar till fysioterapi. Fysioterapi syftar till att främja hälsa, minska lidande och till att behålla eller återvinna optimal rörelseförmåga. Det blir särskilt viktigt när människans funktion, aktivitet och delaktighet begränsas och hotar att begränsas av skada, ålder eller fysiska och psykosociala omgivningsfaktorer. Därmed anser författarna att kontorsarbetares egna upplevelser kan ge en rikare bild av så väl hinder som möjligheter till god ergonomi, för så väl fysioterapeuter som företag, organisationer eller privatpersoner.

3

SYFTE

Syftet med studien är att studera kontorsarbetares upplevelser av hinder och möjligheter för god ergonomi i det dagliga arbetet.

4

METOD OCH MATERIAL

4.1 Design

Studiens design genomfördes som en kvalitativ intervjustudie där materialet har redovisats som beskrivande av det informanterna delgivit. En semistrukturerad intervjuguide

tillämpades för att möjliggöra målande beskrivningar och uppfattningar kopplat till studiens syfte (Lundman & Hällgren Graneheim, 2012).

4.2 Urval

Urvalet har varit ändamålsenligt där kontorsarbetare från olika företag och myndigheter har tillfrågats om att medverka (Carter, Lubinsky & Domholt, 2010). Antalet informanter var sex. Inklusionskriterier har varit att man som arbetstagare ska ha befunnit sig i åldersspannet 18-65 år samt prata och förstå svenska. Exklusionskriterier var om man hade kroniska

smärttillstånd. Samtliga informanter var kvinnor i åldersspannet 32-57. Antalet år som kontorsarbetare var alltifrån 8-27 informanterna emellan. Det fanns variationer i erfarenhet gällande ergonomi hos informanterna. Spannet från avsaknad av ämnet, till att ta individuell hjälp av ergonom, ha grundläggande utbildning och att jobba inom ämnet på daglig basis var dem variationer som insamlades.

4.3 Datainsamling

Författarna intervjuade sex personer där intervjun var semi-strukturerad enligt Carter, Lubinsky & Domholt (2010). Åtta öppna frågor ställdes som utvecklades genom specifika och generella följdfrågor, se Bilaga A. Intervjuguiden innehöll frågor kring informanternas

bakgrund men dem åtta öppna frågorna fokuserades på att besvara studiens syfte. För att säkerställa en likartad utgångspunkt för samtliga informanter använde författarna sig av en intervjuguide, där dem åtta huvudfrågorna samt dem kompletterande följdfrågorna fanns nedskrivna. Två pilotintervjuer genomfördes för att testa intervjuguiden. Då dem två pilotintervjuerna var av tillräckligt god kvalité samt svarade på studiens syfte, beslutade författarna att inkludera dem i studien. Intervjuerna varierade i tid och varade 14-45 minuter.

4.4 Tillvägagångssätt

Informationsdata togs fram genom kontakt med två olika företag och en myndighet där alla arbetade som kontorsarbetare delar eller större delar av dagen. Det skickades ut ett massmejl till 18 företag och 2 myndigheter i hela landet. Efter intresseanmälan från potentiella

myndighetens godkännande. Godkännandet vidarebefordrades därefter till författarnas kursansvarig. Vidare kontaktades informanterna via mejl med informationsbrev och tillfrågades om deltagande, se Bilaga B. För att medverka i studien lämnade informanterna ett skriftligt samtycke samt svar på bakgrundsfrågor till författarna och därefter påbörjades datainsamlingen. Författarna tog hänsyn till informanternas önskemål om datum och tid för intervjun.

Intervjuerna genomfördes och spelades in genom det digitala verktyget Zoom med både ljud och bild. Studier har visat att informanterna upplever samma bekvämlighet och säkerhet som vid fysiska intervjuer (Upadhyay & Lipkovich, 2020). Inspelningen i Zoom påverkades av lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (2018:218). Båda författarna deltog i intervjuerna där den ena var intervjuledare och den andra assisterade med kompletterande frågor. Rollfördelningen var densamma i samtliga intervjuer. Studiematerialet transkriberades av båda författarna där fördelningen var tre intervjuer vardera. Transkriberingen genomfördes direkt efter avslutad intervju och sparades på lösenordsskyddad dator.

4.5 Dataanalys

Analysering av datainnehållet har genomförts med en kvalitativ innehållsanalys där en induktiv ansats tillämpats, vilket innebär en förutsättningslös bearbetning av materialet (Elo & Kyngäs, 2008). Författarna har använt sig av en manifest analys som medför en textnära och uppenbar granskning (Graneheim & Lundman, 2004). Varje intervju har direkt efter avslutad sådan, transkriberats ordagrant där ljud som harklingar och hostningar har

inkluderats. Författarna har transkriberat tre intervjuer vardera och placerat dem i separata dokument. Efter transkriberingen avidentifierades samtliga informanter. Intervjuerna lästes igenom i sin helhet av båda författarna samtidigt flera gånger för att få en uppfattning av innehållet. Därefter identifierades meningsbärande enheter som motsvarade syftet. Enligt (Lundman & Hällgren Graneheim, 2012) är en meningsbärande enhet ord, meningar och stycken av en text som hänger samman genom kontext och innehåll. För att behålla det väsentliga innehållet men samtidigt förkorta och göra texten mer lätthanterlig, har den meningsbärande enheten kondenserats. Kondenseringen kortades sedan ned till koder. Koder är en etikett som syftar till att beskriva innehållet i den meningsbärande enheten. Därefter jämfördes koderna med dem meningsbärande enheterna för att säkerställa att dem stämde överens. Koder med likartat innehåll placerades i kategorier. Underkategorier skapades därefter för att koderna inte skulle överlappa varandra eller stämma överens med flera kategorier. Efter att ha läst igenom koderna igen omformulerades vissa underkategorier och kategorier för att specificera innehållet. Analysen genomfördes av båda författarna med samtliga meningsbärande enheter i tabeller. Koderna skrevs ut och grupperades enligt kategorier och underkategorier genom att fysiska lappar flyttades runt (Lundman & Hällgren Graneheim, 2012).

Meningsbärande enhet

Kondensering Kod Underkategori Kategori

Att man har rätt förutsättningar när det gäller som i mitt fall kontorsplatser att jag har en bra stol, att jag har bra möjlighet till att stå upp, stå och

sänkbart/höjbart bord och den här biten.

Rätt

förutsättningar för god

ergonomi när det gäller en bra stol, bra

möjlighet till att stå upp, stå och sänkbart/höjbart bord.

Möjlighet till att stå upp och sitta genom bra stol och höj och sänkbart bord. Statiskt beteende Beteende på arbetsplatsen Förbättra ergonomin genom att få någon som kommer och talar om och ger mig feedback liksom kan titta på hur jag jobbar.

Förbättra ergonomin genom någon som tittar på hur jag jobbar och ger feedback. Förbättra ergonomin genom någon som tittar Ergonom Andras påverkan

Skratt, att vara tramsig, att ha kul på jobbet med sitt team sina kollegor det är en otrolig ventil för mig för minskad stress.

Att ha kul på jobbet med sitt team och sina kollegor minskar stress. Kul på jobbet minskar stress. Känsla av välmående Emotioner

4.6 Etiska överväganden

Etiken har följts enligt de riktlinjer som finns inom forskningen (Vetenskapsrådet [VR], 2017). . Enligt lagen om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning (SFS 2019:504), § 3, omfattas även universitet och högskola. Med den lagen som grund har ansvaret legat hos författarna i samråd med Mälardalens Högskola. Författarna har delgivit

informanterna information om studiens innehåll genom ett informationsbrev. Detta för att visa informanterna att studien uppfyller informations -, nyttjande - och samtyckeskravet, se Bilaga B

Hanteringen av datamaterialet har i enlighet med konfidentialitetskravet gjorts svåråtkomligt för obehöriga. Informationen har sparats på en separat lösenordsskyddad dator som säkert förvarats hos någon av författarna. Studiens resultat har redovisats så att ingen enskild person har kunnat identifieras vilket är en del av konfidentialitetskravet. Efter godkänt examensarbete har intervjuerna raderats i enlighet med detta krav.

Potentiella risker med studien har kunnat förekomma i intervjusituationerna. Informanterna kan ha öppnat sig om både privatliv och arbetssituation som möjligen berört kritik mot sin arbetsgivare eller mot sina familjemedlemmar. Detta kan ha orsakat obehagskänslor hos informanterna. För att minska dessa risker har samtalet vid en sådan situation styrts i önskad riktning för att kunna besvara studiens syfte.

5

RESULTAT

Resultatet som erhölls består totalt av sju kategorier och 19 underkategorier, där en av dem sju kategorierna saknar underkategori. Resultatet syftar till att återspegla kontorsarbetares upplevelser av hinder och möjligheter för god ergonomi i det dagliga arbetet. Kategorierna omfattar inredning, samspel arbetsgivare och individ, andras påverkan, beteende på

arbetsplatsen, kroppsliga begränsningar, tankar och föreställningar samt emotioner. Se tabell 2.

Tabell 2: Sammanställning av samtliga kategorier och underkategorier

Kategori Underkategori

Inredning Inställningar av bord, stolar, ljud och ljus

System för påminnelse Samspel arbetsgivare och individ *

Andras påverkan Någon påminner

Stökig omgivning Ergonom

Andra stressar

Statiskt beteende Omväxlande beteende

Kroppsliga begränsningar Stelhet

Smärta

Tankar och föreställningar Kunskap

Kontroll Reflektion Mängd Tid

Individuellt ansvar

Emotioner Känsla av välmående

Känsla av obehag * Ingen identifierad underkategori

5.1 Inredning

Denna kategori består av kontorsarbetares upplevelser av den fysiska omgivningen så som bord, stolar och lampor. Kontorsarbetare tillbringar mycket tid vid dataskärmen vilket också är en del av inredningen, därav inkluderas underkategorin system för påminnelse i denna kategori.

5.1.1

I underkategorin har informanterna belyst sina upplevelser av inredningens hinder och möjligheter för god ergonomi. Informanterna upplevde sig positiva till fysiska hjälpmedel så som höj och sänkbara bord och stolar, sittdynor, fotpallar och armstöd. Informanterna upplevde dock vissa hinder eftersom varje hjälpmedel måste anpassas för att passa den enskilda individen, vilket gör att varje specifikt hjälpmedel har inställningar beroende på vem som använder det. Man nämnde även brist på ergonomiska möjligheter i form av platsbrist och inredning med för få inställningar som hinder. Informanterna såg därmed arbetsplatsens utrymme som en möjlighet för förbättrad ergonomi. Informanterna nämnde att

dataskärmens inställningar påverkar synen och övriga kroppen, dels genom skärmens skärpa, dels den övriga belysningen.

”Men det är ju också, kontorsergonomi handlar ju om hur höj och sänkbara skrivbord och mus, plattor, ljud, ljus, belysning som påverkar kroppen på nått vis” (informant A)

5.1.2

Informanterna upplevde att de tillbringade mycket tid vid datorn. Därför såg man möjligheter till mönsterbrytare genom pausprogram kopplat till datorn. De upplevde att pausprogram fungerar ett tag men att en nackdel var att det kom när det inte passade. Detta gjorde att mönsterbrytaren ignorerades.

”Påminnelser och sådant fungerar oftast ett tag i telefoner och sådär och att man kan höja och sänka skrivbordet, stå en stund innan du går hem. Det är väl så man får jobba för att byta sätt. Påminnelser som kommer när det inte passar, då tar man bara bort dem” (informant D)

5.2 Samspel arbetsgivare och individ

Informanterna belyste vikten av sampel mellan arbetsgivare och individ. Man ansåg att medarbetare och arbetsgivare har ett ansvar att ta hänsyn till varandra och den

organisatoriska kontexten. Informanterna menade att det var viktigt ur bådas perspektiv att signalera hur situationen upplevdes för att kunna förändra den. Man uppgav att man upplevde sig ta hjälp genom samtal och planering kollegor emellan för att förändra situationen.

”… Arbetsgivaren har ett stort ansvar att tillsammans med medarbetare identifiera risker och hur det ser ut genom dialog” (informant F)

”Sen är det klart finns det liksom saker i min arbetsmiljö som inte jag själv kan påverka men då tänker jag men vad kan jag göra för att flagga upp det då, jag kan ju inte va tyst då måste jag ju säga det till nån som jag tänker ha mandat att förändra det” (informant C)

5.3 Andras påverkan

I kategorin andras påverkan togs faktorer som hur man påverkades av andra upp, för att tillämpa god ergonomi. Underkategorierna har benämnts till någon påminner, stökig omgivning, ergonom och andra stressar.

5.3.1

Här har informanterna belyst att det är viktigt att hjälpa varandra med ergonomi. Informanterna upplevde allt ifrån behov av påminnelse vid stress, till daglig verbal påminnelse kollegor emellan.

” behöver nog informera ut till andra men även påminna sig själv om att nu är det dags, ta en paus, rör dig, gör någonting så att det inte blir så statiskt hela tiden.” (informant C)

5.3.2

Det framkom att informanterna upplevde sig bli avbrutna och stressade av en stökig

omgivning. Exempelvis genom hög volym i kontorslandskap, störa varandra när man pratar i telefon samt när någon knackar på men vill tala med annan kollega. Informanterna upplevde möjligheter med en lugn arbetsmiljö, då dessa hinder försvann.

”Vi sitter 2 vid samma kontor så då stör vi varandra ibland, när vi pratar i telefon och sådär. Det är jobbigt när man behöver ringa och behöver datorn samtidigt” (informant F)

”Väldigt lugn i den arbetsmiljön. Det är skönt vilket jag uppskattar” (informant B)

5.3.3

I den här underkategorin såg informanterna ett behov av att ta in någon utifrån som tittar på arbetsplatsen utifrån ett flertal olika perspektiv och ge feedback. Detta för att öka betydelsen av ett ergonomiskt beteende.

”Förbättra ergonomin genom att få någon som kommer och talar om och ger mig feedback liksom kan titta på hur jag jobbar” (informant A)

5.3.4

Man upplevde att det var jobbigt att vara beroende av andra vid exempelvis möten som man själv inte kunde styra, vilket upplevdes försvåra ergonomin.

”Om det är andra som stressar på så att jag inte kan styra över det själv” (informant A)

5.4 Beteendet på arbetsplatsen

Kategorin beteendet på arbetsplatsen omfattar underkategorierna dynamiskt, statiskt och omväxlande beteende på arbetsplatsen. Med dynamiskt beteende avses att vara i rörelse, exempelvis att gå. Med statiskt beteende menas ett oföränderligt beteende som exempelvis att sitta eller stå. När det uppstår variation mellan dynamiska och statiska beteenden har dem kategoriserats som omväxlande beteende.

5.4.1

Informanterna upplevde att det var gynnsamt med rörelse. De ansåg att kroppen mår bra av rörelse och att det gynnade deras ergonomi. Vissa tyckte att de hade mycket rörelse i jobbet och det ansågs vara positivt. Medan andra önskade att få till mer stretching och rörelse för att man upplevde sig mjukare och uppvärmd av att exempelvis gå eller att dra på kroppen.

5.4.2

I den statiska underkategorin delgav informanterna att de inte ville sitta statiskt i längre perioder, exempelvis vid möten eller telefonsamtal. Informanterna upplevde att det fanns bra möjligheter till att sitta och stå vid sin arbetsplats. Däremot uppmärksammades

ogynnsamma kroppspositioner, som ansågs bero på slarv.

”Det tycker jag kan vara nackdel att även fast möjlighet finns så blir man ganska stillasittande och så då kanske inte ergonomiskt anpassat när man då inte reser sig så mycket på dom här längre mötena. Men andra dagar så är man ju vid sin arbetsplats hela tiden, då tycker jag ändå att min ergonomi under dagen fungerar väldigt bra.” (informant B)

5.4.3

Informanterna upplevde att det är bra med varierat beteende. Däremot såg man risker med att genomföra statiskt eller dynamiskt beteende för länge. Man belyste därför vikten av balans och omväxling mellan dessa beteenden.

”Men jag vet ju att man inte ska sitta med ett ben uppe nänä men jag tror på att variation och rörelse är bättre än att hitta den perfekta arbetsställningen” (informant F)

5.5 Kroppsliga begränsningar

I kategorin kroppsliga begränsningar beskrev informanterna hur de upplevde att stelhet och smärta påverkade deras ergonomi. Underkategorierna benämns därför stelhet och smärta.

5.5.1

Informanterna upplevde att de blev stela i arbetet. Stelheten upplevdes påverka deras

sittande och stående, vilket ansågs vara ett hinder för att kunna röra sig obehindrat. Man såg däremot en möjlighet till förändrat beteende då stelheten påminde om rörelse.

”Jag upplever att jag inte har kroniska problem men man känner sig ju väldigt stel från och till och det har gjort sig påmint då att jag måste röra på mig för det här är bra för mig själv

liksom.” (informant E)

5.5.2

Smärta är något informanterna upplevde som en begränsning. Man ansåg även att mindre rörelse gjorde att det kändes mer. Det framkom också att smärtan tilltog vid kroppsliga ergonomiska svårigheter samt att stress satte sig fysiskt.

”Jag börjar uppleva smärta eller tycker att det är en begränsning.” (informant F) ” Det är mer som en hälsosam vana man behöver komma in i. När man får ont på sikt så begränsas man” (informant A)

5.6 Tankar och föreställningar

Under den här kategorin beskrev informanterna hur tankar och föreställningar påverkade hinder och möjligheter för god ergonomi. Informanterna upplevde tid som ett hinder där man upplevde att det var ont om tid och då blev ergonomin lidande. Balansen i

arbetsmängden ansåg informanterna vara viktig att reglera. Reflektion var en annan viktig komponent för att öka möjligheterna till god ergonomi. Informanterna såg det som viktigt att kunna kontrollera sitt arbete. Utöver kontrollen framkom även ett individuellt ansvar för sin ergonomi. Man såg kunskap som möjlighet att påverka sin ergonomi och brist på den som ett hinder.

5.6.1

Informanterna såg läran om hur kroppen fungerar i rörelse och vila som ett sätt att förebygga ergonomiska besvär. Lösningar på ergonomiska besvär ansågs kunna finnas i kunskap om ändrad kroppsposition. För att ytterligare kunna påverka sin ergonomi upplevde

informanterna ett behov av självkännedom om vad som triggar stress och hur det fungerar fysiologiskt.

” Jag tycker det är svårt med ergonomi, för man kan ha väldigt bra förutsättningar men använder man inte det rätt så blir det inte bra ändå.” (informant E)

5.6.2

Informanterna upplevde möjligheten att kontrollera och styra såväl sina arbetsuppgifter och tid, som valet av arbetsplats och kroppsposition som viktigt. Kontroll på arbetssituationen upplevdes underlätta prioritering i arbetet och därmed förbättra hantering av stress.

”Kan välja i olika miljöer också beroende på vad jag gör” (informant D)

5.6.3

Att reflektera över sin ergonomi upplevde informanterna som en möjlighet till förbättrad ergonomi. Genom fokus på arbetet var det svårt att reflektera över sin ergonomi.

Informanterna blev dock påminda när de såg kollegor ändra kroppsposition.

”Men så lite reflektion av smärta och veta att där ska jag inte hamna igen i alla fall så det ska jag inte göra om. Det kan ju hjälpa en att eehh att inte liksom gå i samma att inte göra samma fel igen i alla fall” (informant B)

5.6.4

Informanterna upplevde balansen på arbetsmängden som väsentlig. Detta då för mycket samt för lite att göra, upplevdes som stressande. Att få en överblick, kunna sortera och prioritera arbetet ansågs skapa ett lugn bland informanterna för minskad stress.

”jag har jättemycket att göra och vet inte hur jag ska sortera och prioritera” (informant F)

5.6.5

Man upplevde tiden på arbetet som begränsad. Behovet av regelbundna pauser, rörelser och förberedelse av kommande arbetsuppgifter, var viktiga faktorer för förbättrad ergonomi.

”För att förbättra ergonomin i svåra situationer behövs det läggas in en rutin med

regelbundna pauser. Ha lite luft mellan möten skulle kunna göra stor skillnad” (informant C)

5.6.6

Informanterna såg att det fanns ett individuellt ansvar att sköta sin ergonomi. Man såg en möjlighet att förebygga ergonomiska besvär genom det individuella ansvaret, att hitta strategier för att på så vis underlätta och förbättra sin situation.

”du måste ju hela tiden se till att du, att du är i ett sånt skick så att du klarar och leva ett bra liv, vad nu det är för dig men” (informant E)

5.7 Emotioner

I den här kategorin beskrev informanterna att känslan styrde kroppsposition. Smärta upplevdes som obehagligt. Man såg rörelse som något positivt då det förbättrade informanternas välmående.

5.7.1

Informanterna upplevde humor som viktigt genom att ha kul på jobbet med sina kollegor, för ökat välmående. De upplevde även en piggare känsla i kroppen vid utförande av rörelser. Informanterna skapade en känsla av lugn vid prioritering av arbetsuppgifter.

”Skratt, att vara tramsig, att ha kul på jobbet med sitt team sina kollegor det är en otrolig ventil för mig för minskad stress” (informant F)

5.7.2

Informanterna beskrev att känslan i kroppen styrde kroppspositionen och ändrade position när det kändes konstigt eller obehagligt. Informanterna uttryckte en oro att glömma bort ergonomin vid frånvaro av smärta, men smärtans frånvaro upplevdes också påverka det psykiska och fysiska välmåendet till det bättre.

6

DISKUSSION

6.1 Resultatsammanfattning

Syftet med studien var att undersöka hur kontorsarbetares upplevelser av hinder och möjligheter för god ergonomi i det dagliga arbetet. I resultatet framkom det att inredningen innefattade hinder såväl som möjligheter, med övervägande upplevelser av möjligheter. Upplevelserna från informanterna fokuserades i huvudsak på individanpassade inställningar och kring utrymmet där man jobbade. I kategorin samspel arbetsgivare och individ ansåg man att båda parter har ett ansvar att ta hänsyn till varandra. Informanterna menade att det var viktigt ur bådas perspektiv att signalera hur arbetssituationen upplevdes. I kategorin andras påverkan såg man att någon påminner och att ta in en ergonom som möjligheter, medan att andra stressar och stökig omgivning som hinder. Informanterna upplevde att man är i behov av såväl dynamiskt, statiskt som omväxlande beteende. Balansen däremellan ansågs kunna förbättra ergonomin. Kroppsliga begränsningar sågs främst som hinder i form av stelhet och smärta. Stelheten upplevdes även fungera som en påminnelse till rörelse och därmed vara en möjlighet. Upplevelserna av tankar och föreställningar kan sammanfattas som att tid upplevdes som ett hinder och balansen i arbetsmängden ansågs viktig att reglera. Emotionernas påverkan på informanterna upplevdes som att känslan i kroppen styrde kroppspositionen, där strävan var att uppnå så hög grad av välmående som möjligt.

6.2 Resultatdiskussion

Tidigare forskning visar att flertalet faktorer påverkar kontorsarbetares ergonomi.

Forskningen är inte tydlig med vilka åtgärder man bör sätta in. Därmed kan kontorsarbetares upplevelser av hinder och möjligheter för god ergonomi i det dagliga arbetet ge en rikare bild. Detta har erhållits i form av intervjuer med kontorsarbetare. Studiens resultat visade att kontorsarbetare upplevde hinder och möjligheter i inredning, samspel arbetsgivare och individ, andras påverkan, beteende på arbetsplatsen, kroppsliga begränsningar, tankar och föreställningar samt emotioner. En trolig anledning till det goda resultatet kan vara

intervjuguidens utformning samt studiens design som har gått ut på att erhålla målande beskrivningar från informanterna.

Studiens huvudämne ergonomi definieras som läran om hur man anpassar arbete och miljö till människans förutsättningar. Flera faktorer tas i beaktning i omgivningen och till

individen för ett hälsosamt arbete. Exempel på omgivningsfaktorer i den här studien var inredning och andras påverkan. Medan kroppsliga begränsningar, tankar och föreställningar samt emotioner var exempel på individfaktorer. Samspelet mellan dessa faktorer ledde till beteendet på arbetsplatsen. Dessa kopplingar gör att resultatet kan skildras utifrån Social kognitiv teori.

En ergonomisk anpassningsmodell som kallas Fits-modellen (Chim, 2014) syftar till att studera ergonomi ur ett individcentrerat perspektiv. Likt ergonomi utgår även denna modell

från omgivning och individ som resulterar i ett beteende. F: Furniture evaluation och selection kan liknas i kategorin inredning i resultatet. I: under Individual workstation assessment anser modellen att en ämnesexpert som har kategoriserats under rubriken andras påverkan i resultatet, ska titta på ett flertal faktorer. Faktorerna är nuvarande inställningar på utrustning, möbler, ljud och ventilation som är kategoriserade under inredning i resultatet. Ämnesexperten uppmanas även att undersöka hur dem faktorerna samspelar med individen. T: Training and education innebär enligt modellen att man fokuserar på användandet av arbetsplatsen och säkerheten kring den, främst genom kunskap. I studiens resultat kan liknelser vid kategorin tankar och föreställningar samt underkategorierna kunskap, reflektion och individuellt ansvar göras. S: Med Stretching exercises and rest breaks menar modellen att man som individ bör hålla kroppen i rörelse under hela arbetsdagen. Det kan kopplas till studiens resultat och kategorin beteende på arbetsplatsen. Modellen uppger även att arbetsgivare uppmuntras låta medarbetarna avgöra när de ska ta en paus. Detta kan man likna vid kategorierna samspel arbetsgivare och individ samt tankar och föreställningar, där underkategorierna kontroll och individuellt ansvar innefattas. Trots dessa likheter finns också skillnader i det resultat som framkom i studien. Kategorin emotioner tar upp känsla av välmående och obehag, vilket är något som inte tas upp i Fits-modellen. Modellen tar heller inte upp arbetsmängd och tid som finns under kategorin tankar och föreställningar samt stelhet och smärta som går under kategorin kroppsliga begränsningar. Fits-modellen nämner att alla delar i modellen påverkar varandra och för att få bästa effekt bör alla delar användas i en helhet. I studien nämnde inte

informanterna helhetsperspektivet utan lyfte ut specifika delar från Fits-modellen. Därmed skiljer sig studiens resultat i detta avseende. Fits-modellen bör dock appliceras vid

ergonomiska anpassningar då den tar hänsyn till samtliga faktorer som nämns av Europeiska arbetsmiljöbyrån (2019).

Fysioterapi och ergonomi hör samman då båda har som utgångspunkt utifrån människans interaktion med andra människor och miljön, samt bygger på en förståelse för kroppen och dess funktioner. God ergonomi går att likställa med god hälsa. Har man en bra ergonomi så får man också en bättre psykisk och fysisk hälsa (Dekker, Penedo & Stauder, 2016). Då ergonomi inte enbart handlar om biomedicin utan som tidigare nämnts i diskussionen

påverkas ergonomin av andra faktorer, är beteendemedicinsk fysioterapi att föredra. Detta då beteendemedicin präglas av samarbete mellan olika kunskapsområden för utveckling och samordning med slutmålet att uppnå god hälsa. Tillämpningen av detta sker i förebyggande, hälsofrämjande och behandlande syfte (Dekker, Penedo & Stauder, 2016). För att

åstadkomma en beteendeförändring är det enligt Dension & Åsenlöf (2012) viktigt att se rörelse som ett fysiologiskt fenomen och beteende. Att se ergonomi ur ett biomedicinskt perspektiv skulle innebära att man ser ergonomi som ett fysiologiskt fenomen. Men enligt Dension & Åsenlöf (2012) skulle man då gå miste om dem minst lika viktiga individuella faktorerna som exempelvis mål, psykologiska och sociala resurser samt den fysiska omgivningen. Dem individuella faktorerna och omgivningen krävs för att även kunna se ergonomi som ett beteende enligt Dension & Åsenlöf (2012). I studiens resultat såg man ergonomi som fysiologiskt fenomen i kategorin kroppsliga begränsningar som inbegrep underkategorierna stelhet och smärta. Celik et al. (2018) påvisar att muskelspänningar ökar risken för smärta medan Wahlström, Lindegård, Ahlborg Jr, Ekman & Hagberg (2003) anser

att stress och psykisk arbetsbelastning leder till ökad muskelspänning. Båda källornas perspektiv framhävdes tydligt i studien.

Då det i studiens resultat finns kategorier som inredning, andras påverkan, samspel

arbetsgivare och individ, tankar och föreställningar, emotioner och beteende på arbetsplatsen finns det enligt studiens resultat, förutsättningar för att se ergonomi även som ett beteende. Då dessa kategorier omfattar omgivning och individuella faktorer. Ergonomi och Human Factors Sällskapet Sverige (2011) ser psykiska individfaktorer som tankar, känslor och kognitiva förutsättningar. Liknande gruppering har i studien gjorts i kategorierna tankar och föreställningar samt emotioner. De uppger även produkter, arbetsplats och samspelet

individer emellan som omgivningsfaktorer vilket i studiens resultat har grupperats som andras påverkan, inredning samt samspel arbetsgivare och individ. Eftersom det i studiens resultat under kategorin emotioner tydligt gått att skapa underkategorier som känsla av välmående och känsla av obehag, upplevde informanterna behov av en hälsorelaterad beteendeförändring. Enligt Sevil-Serrano, Aibar-Solana, Abós, Julián och García-González (2019) är exempel på hälsorelaterade beteenden fysisk aktivitet, stillasittande, äta och sova. I studiens resultat under kategorin beteende på arbetsplatsen borde det enligt källan vara bättre med dynamiskt beteende eller omväxlande beteende. I ett försök att genomföra en beteendeförändring kan man därmed försöka minska det statiska beteendet. I studien medgav informanterna möjligheter till att vara i mer rörelse samt stretcha kroppen under arbetsdagen, vilket kan kopplas till ett mer hälsorelaterat beteende genom ökad fysisk aktivitet eller minskat stillasittande. Informanterna upplevde i studien långvarigt

stillasittande som besvärligt vid möten och telefonsamtal, då man på grund av den långvariga tiden ofta hamnade i ogynnsamma kroppspositioner. Detta upplevdes som ergonomiskt slarv. Därmed såg informanterna en möjlighet till hälsorelaterad beteendeförändring genom minskat stillasittande. Det är även något Lurati (2018) lyfter fram då flertalet positiva hälsoeffekter tillkommer genom mer rörelse.

Företagsorganisationen är enligt Wahlström (2005) en viktig faktor för minskade

belastningsbesvär. I studiens resultat framkom det att informanterna tyckte det var viktigt att signalera hur arbetssituationen upplevdes av så väl medarbetare som arbetsgivare. För att på så vis ta hänsyn till varandra och den organisatoriska kontexten där båda parter upplevdes ha ett visst ansvar. Pope, Goh & Magnusson (2002) menar att samspel mellan sjukvård,

arbetsgivare och övriga samhället får bästa möjliga resultat om arbetsgivaren rapporterar besvär tidigt vid yrkesmässig koppling. Detta belyste även informanterna då man uttryckte att dialogen mellan arbetsgivaren och arbetstagaren som viktig.

Hernández et al (2003) menar att det individuella ansvaret och kontrollen på

arbetssituationen kan vara nyckeln till minskade belastningsbesvär, genom bland annat vilopauser. Detta är något som understryks av informanterna då man ansåg möjligheten att styra och kontrollera arbetsuppgifter och tid som viktig. Detta upplevdes underlätta

prioritering och därmed förbättra stresshantering. Informanterna ansåg att det fanns ett individuellt ansvar att hitta strategier för att underlätta sin arbetssituation. Hernández et al (2003) anser att ökat antal vilopauser är en sådan strategi. Antalet vilopauser kan justeras genom såväl kontrollen som det individuella ansvaret enligt informanterna.

Resultatet i studien kan kopplas till Social kognitiv teori där reciprok determinism är en växelvis interaktion mellan individ, omgivning och beteende vilket kan förklaras utifrån studiens resultat. Kategorierna emotioner, tankar och föreställningar och kroppsliga

begränsningar är både fysiska och psykiska individfaktorer i studiens resultat. Omgivningen i Social kognitiv teori kopplas i resultatet samman med kategorierna andras påverkan, samspel arbetsgivare och individ samt inredning. Kategorierna täcker såväl fysisk som social

omgivning. Beteendefaktorerna kan kopplas till kategorin beteendet på arbetsplatsen i studien.

Self-efficacy definieras som tilltron till att kunna utföra ett specifikt beteende i en specifik situation där man lägger fokus på det beteendet som ska leda till det förväntade resultatet (Jackson, Wang, Wang & Fan, 2014). Faktorer som har lyfts fram i studien av informanterna var att kunskap om hur kroppen fungerar i rörelse och vila kan vara ett sätt att förebygga ergonomiska besvär. Genom självkännedom om vad som triggar stress, kunna kontrollera sin ergonomiska situation på ett bättre sätt, vilket skulle öka informanternas self-efficacy. Det informanterna benämner som självkännedom, tillhör begreppet självreglering inom Social kognitiv teori.

Utfallsförväntningar av informanternas beteende på arbetsplatsen går att länka samman med informanternas tankar, föreställningar och emotioner, inredning och andras påverkan då alla delar påverkar varandra. Bra inställningar på inredningen minskade informanternas känsla av att sitta konstigt vilket ökade informanternas känsla av kontroll. Det kunde därefter minska dem kroppsliga begränsningarna som gav en känsla av välmående. Medan motsatsen skulle skapa en känsla av obehag. Informanterna upplevde ergonomi som olika viktigt, detta då man glömde bort sitt ergonomiska beteende vid frånvaro av smärta medan ergonomin fick en större roll vid smärta. Upplevelserna gällande ergonomins betydelse motsvarade deras värdeförväntningar, vilket är betydelsen av beteendet i ett visst sammanhang.

Begreppet collective efficacy som är tron på gruppens gemensamma möjlighet att uppnå det förväntade resultatet som i det här fallet är att ha så god ergonomi som möjligt (Glanz, Rimer & Viswanath, 2008). Informanterna såg möjligheter i att kunna påminna varandra men även att ta in en ergonom utifrån som tittar på arbetsplatsen. Hinder upplevdes i form av stökig omgivning och att andra stressar. Påminnelser från kollegor behövde inte enbart ske verbalt, utan påminnelser kunde även vara när man såg någon ändra beteende. Att se någon annans ergonomiska beteendeförändring kallas modellinlärning vilket många informanter

underströk genom visuella påminnelser. Informanterna upplevde påminnelserna som viktiga för ett ergonomiskt beteende. I begreppet incentive motivation klassas påminnelserna i detta fall som förstärkande omgivningsfaktorer då de underlättar ergonomin. Bestraffande

omgivningsfaktorer är faktorer som försvårar det ergonomiska beteendet. Exempel på sådana var stökig omgivning och andra stressar.

Facilitering innebär att förse sig själv med underlättande redskap eller resurser för att optimera chanserna att bibehålla ett önskvärt beteende (Glanz, Rimer & Viswanath, 2008). Faktorer som underlättade ergonomiska beteenden i studien var inredningens

inställningsmöjligheter. Informanternas tankar och föreställningar och positiva emotioner ansågs även dem facilitera det ergonomiska beteendet.

Begreppet självreglering innebär att man själv både som individ och som grupp, ska kunna kontrollera beteenden som är viktiga för att upprätthålla önskat resultat (Glanz, Rimer & Viswanath, 2008). Det framgår tydligt av informanterna under kategorin samspel

arbetsgivare och individ. Där tog man hjälp av kollegor för att minska stressen.

Men även under kategorin tankar och föreställningar med underkategorierna kontroll och individuellt ansvar såg informanterna möjlighet till önskat ergonomiskt beteende. Genom kontrollen över arbetsplatsen och arbetsuppgifterna ansågs det finnas goda förutsättningar, men att det i slutändan även fanns ett individuellt ansvar att förändra sin situation.

Det individuella ansvaret är en individfaktor som påverkas av stress. Stress och

copingmodellen har fokus på hanteringen av olika stressfaktorer. Stressfaktorer är krav i både inre och yttre omgivningen som rubbar en persons homeostas (Glanz, Rimer & Viswanath, 2008).

Emotionsfokuserad coping är ett samlingsbegrepp för tankar och känslor kring sin situation (Monteiro, Santos, Kimura, Baptista & Dourado, 2018). Resultatet från studien visade tydliga kopplingar mellan emotioner och känsla av välmående och denna copingstrategi. Då

informanterna upplevde humor som viktigt och att ha kul på jobbet med sina kollegor. Känslomässigt stöd har i studiens resultat kategoriserats som andras påverkan där man uppgav att man kunde hjälpa varandra med påminnelser.

Enligt Monterio et al. (2018) inriktar problemfokuserad coping sig på att lösa eller försöka lösa situationer som uppstår. I studien framkom därför tydliga kopplingar med denna copingstrategi och kategorin tankar och föreställningar, andras påverkan och inredning. Då tankar och föreställningar bland annat innefattar kunskap, kontroll och individuellt ansvar som tillsammans kan hjälpa individen att lösa sin ergonomiska situation. Individens bristfälliga kunskap kunde leda till ett upplevt behov att ta hjälp av en ergonom för att exempelvis justera sin inredning.

Dysfunktionella copingstrategier leder inte till någon utveckling eller förändring. Av resultatet från studien beskrev informanterna att för stor mängd och för lite tid kunde leda till en känsla av obehag. Det tillsammans med andra som stressar och en stökig omgivning ledde inte till någon lösning enligt informanterna, vilket därmed gör att dem placeras under denna copingstrategi och ansågs vara ett hinder för god ergonomi.

Sammanlagt visar detta på att Social kognitiv teori kan appliceras på ergonomi för att se det ur ett bredare perspektiv med flertalet faktorer i beaktning. Stress och copingmodellen har en mer individbaserad utgångspunkt. Dessa teorier tillsammans skapar goda ergonomiska förutsättningar för så väl den enskilde individen som för hela arbetsplatsen.

6.3 Metoddiskussion

Studien har genomförts med en kvalitativ metod där syftet var att studera kontorsarbetare upplevelser av hinder och möjligheter för god ergonomi i det dagliga arbetet. En kvalitativ metod var att föredra då den möjliggjorde målande, subjektiva beskrivningar. Detta gör att