Vad påverkar elevers
engelskinlärning?
En litteraturstudie om elevers engelskinlärning med fokus på
grammatik och olika faktorer som kan påverka inlärningen
KURS: Självständigt arbete för grundlärare F-3 och 4–6, 15 hp
PROGRAM: Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6 FÖRFATTARE: Louise de Flon, Florentina Tahiri
EXAMINATOR: Jenny Malmqvist TERMIN: VT-20
JÖNKÖPING UNIVERSITY
School of Education and Communication
Självständigt arbete för grundlärare F-3 och 4-6 15 hp
Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete grundskola 4–6
VT-20
SAMMANFATTNING
__________________________________________________________________________ Vad påverkar elevers engelskinlärning? En litteraturstudie om elevers engelskinlärning med
fokus på grammatik och olika faktorer som kan påverka inlärningen
What affects pupils’ English learning? A literature study on pupils’ English learning with a
focus on grammar and various factors that can affect the learning
Antal sidor: 22
___________________________________________________________________________ Denna studie lyfter fram elevers engelskinlärning inom grammatik samt hur den påverkas av utomstående faktorer. Syftet med litteraturstudien har varit att undersöka grammatikens roll och olika påverkande faktorer i engelskinlärningen. I likhet med samhället är skolan i en utveckling där digitala medier har en ledande roll. Utifrån denna förändring märks det att engelskinlärningen har förändrats under de senaste 40 åren. Litteraturstudien genomfördes utifrån ett kvalitativt systematiskt perspektiv där materialet är inhämtat från olika databaser.
Resultatet i de utvalda artiklarna har visat att flera faktorer som exempelvis digitala medier och motivation påverkar elevers grammatikinlärning. Fokuset för studien och dess material var på mellanstadiets år 4–6 men påverkan av motivation och digitala medier visade sig vara återkommande i flera åldrar. Andra påverkande faktorer som resultatet har visat är elevers modersmål, socioekonomiska bakgrund och den globala engelskan. Resultatet visade att ytterligare forskning behövs kring engelsk grammatikundervisning där fokuset är på engelska som ett främmande språk i den svenska grundskolan. En annan slutsats var att det i skolan behöver arbetas vidare med olika strategier för att underlätta engelskainlärningen hos eleverna.
__________________________________________________________________________ Sökord: Engelska som främmande språk, Grammatik, Grundskola, Sverige, Engelska, Motivation, Digitalisering
Innehåll
1 Inledning ... 1
2 Syfte och frågeställningar ... 2
3 Bakgrund ... 2
3.1 Engelska som främmande språk (EFL) ... 3
3.2 Digitala medier och engelskinlärning... 4
3.3 Motivation och lärande ... 5
3.4 Styrdokument ... 6 4 Metod... 7 4.1 Informationssökning ... 7 4.1.1 Urval ... 9 4.2 Materialanalys ... 11 5 Resultat ... 12
5.1 Grammatikens roll i engelskinlärningen ... 12
5.2 Engelskinlärningens påverkande faktorer ... 14
5.2.1 Motivation och digitala medier ... 14
5.2.2 Ytterligare faktorer ... 15 6 Diskussion ... 16 6.1 Metoddiskussion ... 17 6.2 Resultatdiskussion ... 17 6.3 Vidare forskning ... 22 Referenslista ... 23 Bilaga... 29
1
1 Inledning
Sverige är ett mångkulturellt samhälle där 24 % av medborgarna har en utländsk härkomst (Migrationsinfo, 2019). Elever i grundskolan ska därför få möjlighet att kommunicera med omvärlden för att kunna förstå de olika kulturer som finns i samhället.
“Det internationella perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet.” (Skolverket, 2019b).
Det är nödvändigt att eleverna får goda kunskaper i engelska som ett främmande språk innan de är klara med grundskolan (Estling Vannestål, 2015, s. 19). Detta då eleverna ska kunna välja fritt var de vill fortsätta sina studier då vi har som mål i läroplanen att eleverna ska ha “kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder.” (Skolverket, 2019b). Därmed är det viktigt att eleverna kan förstå och kommunicera på fler språk än sitt modersmål. Med detta som utgångspunkt anser vi att engelskundervisningens vikt i den svenska skolan ökar.
För mellanstadiet i den svenska skolan finns 220 arbetstimmar utlagda för engelskämnet utifrån Skolverkets timplan (Skolverket, 2020b). Under dessa timmar ska eleverna utveckla kunskaper och lära sig behärska ett nytt språk. Grammatiken inom engelskundervisningen är ett av dessa delmoment som eleverna ska utveckla kunskaper inom. Den engelska grammatikundervisningen bör samspela med den kommunikativa undervisningen och anpassas utefter eleverna själva (Jonsson, 2009, s. 12). Elever uttryckte i en studie av Bjunér och Månsson (2012, s. 29) att grammatiken i skolan var svår, vilket gjorde att deras attityd gentemot engelskämnet i skolsammanhang lutade mot det negativa hållet. De elever som uttryckte en positiv attityd gentemot grammatikundervisningen i engelska var de som hade fått ta del av en undervisning där spel inkluderades och intressen möttes (Bjunér & Månsson, 2012, s. 30).
Utifrån våra egna erfarenheter från VFU (verksamhetsförlagd utbildning) har vi märkt att eleverna har ett stort ordförråd i engelska. I dagens samhälle stöter vi som framtida lärare liksom våra elever på det engelska språket dagligen på sociala medier och även via digitala spel vilket eleverna anser hjälper förståelsen i undervisningen (Nakaggwe, 2013, s. 20–21). Trots detta har vi märkt att de fortfarande finner engelska svårt. De anser att de förstår språket bättre utifrån användandet av de digitala medierna men ändå märks det i undervisningssammanhang att alla elever inte behärskar språket. Eleverna i studien av Nakaggwe (2013, s. 30) märkte att deras ordförråd förbättrats men att deras muntliga och skriftliga kunskaper inte påverkats drastiskt i samband med digitala medier.
2 Dessutom påverkar digitala medier deras språkinlärning då de allt mer använder digitala medier på sin fritid och tillämpar kunskaperna till viss del i klassrummet. Detta bidrar till att de känner sig motiverade om innehållet i språkundervisningen är intressant. Det märks även tydligt att eleverna utifrån intresse finner motivation till att lära sig engelska begrepp utanför skolan men i skolsammanhang kan engelskan upplevas som “jobbig” av eleverna om innehållet inte är intresseväckande (ibid., s. 30).
För att minska tankarna om att engelskan i skolan anses vara jobbig är det enligt oss viktigt att som framtida pedagoger motivera eleverna till lärandet. Undersökningar visar att elevernas motivation kan kopplas samman med hur stort utrymme elevernas intressen och valmöjligheter får i undervisningssammanhang (Haage & Forsgren, 2018, s. 35). Många elever finner idag ett stort intresse för digitala medier som exempelvis datorspel, vilket eleverna tar med in i språkklassrummet (Gärdenfors, 2013, s. 227). Eleverna uppskattar digitala medier och dess användning, datorspel är ett sådant exempel som ökar elevernas motivation och bör inkluderas i engelskundervisningen (ibid., s, 225). Litteraturstudien har sin utgångspunkt i tidigare forskningspublikationer med inriktning på grammatik och andra påverkande faktorer för engelskinlärning.
2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna litteraturstudie är att belysa forskning som undersöker grammatikens roll i engelskinlärningen och olika faktorer som kan påverka engelskinlärningen. Studien riktar in sig på den svenska grundskolans engelskundervisning i årskurs 4–6 där följande frågeställningar kommer att besvaras:
• Vilken roll har grammatiken för elevers engelskinlärning?
• Vilka faktorer påverkar elevers grammatik- och engelskinlärning?
3 Bakgrund
I bakgrunden kommer begrepp som är relevanta utifrån syftet att presenteras och förklaras under rubrikerna: Engelska som främmande språk (EFL) (3.1), Digitala medier och engelskinlärning (3.2) samt Motivation och lärande (3.3). Därefter kommer Styrdokument (3.4) att presenteras. Begreppen motivation och digitala medier presenteras i bakgrunden då de utgör ett stort utrymme
3 i denna studie som påverkande faktorer till inlärningen. Bakgrunden ger även en förförståelse till studiens metod, resultat och diskussion.
3.1 Engelska som främmande språk (EFL)
Engelska talas runt om i världen och är det officiella språket i 54 olika länder, språket rankas även som det tredje största språket i världen (Nyman, 2017, s. 5). Trots att Sveriges huvudspråk är svenska har det engelska språket en ledande roll inom landets gränser detta då språket används i den svenska skolans undervisning och i samhället. I Sverige finns det omkring 54 000 invånare som talar engelska som modersmål (Nyman, 2017, s. 5). Sedan år 1962 har engelskämnet varit ett obligatoriskt ämne i den svenska skolan (Myndigheten för skolutveckling, 2008, s. 25). Det som skiljer engelskan från svenskan i undervisningssammanhang är att det klassificeras som ett främmande språk. Ett främmande språk lärs in efter ens modersmål och talas inte vid vardagliga sammanhang (Nyman, 2017, s. 6). Det engelska språket används runt om i världen som lingua franca. Begreppet används som en benämning av ett gemensamt språk som talas mellan människor med olika modersmål och i undervisning (NE, u.å.). Engelskan har haft ett stort inflytande på svenskan under en längre period, detta då engelskan står för ett flertal lånord. Studier visar att elever i den svenska skolan väljer att prioritera det engelska språket till skillnad från de övriga främmande språken som lärs ut i den svenska skolverksamheten (Dindová & Andersson, 2009). Detta kan bero på att svenska och engelska är nära besläktade och att eleverna redan är bekanta med det engelska språket. När det talas om en elevs möjligheter till utvecklande läs- och skrivförmåga vid inlärning av ett främmande språk eller ett andraspråk finns det flera faktorer som påverkar hur lång tid det tar (Liberg & Smidt, 2019, s. 14). En av dessa faktorer som nämns i litteraturen är hur stort avståndet är mellan förstaspråket och det främmande språket (ibid.). Vid inlärning av ett främmande språk är det viktigt att behärska språkets uppbyggnad vilket omfattar språkets grammatik (Debata, 2013). Grammatik förklaras som det system som bygger upp ett språk och omfattar syntax1, morfologi2, semantik3 och fonetik4. Ett språks grammatik kan även tolkas som de regler som bygger upp och förklarar ett språks syntax och morfologi och då exkluderar man semantiken och fonetiken från grammatiken (Chalker & Weiner, 1998, s. 177–178).
1 Syntax är satsläran som visar hur satser och meningar bildas (NE. u.å.). 2 Morfologi är ordens strukturer samt böjningsformer (NE. u.å.).
3 Semantik är betydelsen av ord och uttryck i omvärlden (NE. u.å.).
4 Fonetik är den del av språket som handlar om hur orden låter och hur människan ljudar olika
4
3.2 Digitala medier och engelskinlärning
Författarna Bunting och Lindström (2013, s. 1–2) skriver att elever i den svenska skolverksamheten stöter på det engelska språket redan i en tidig ålder utanför skolan. Eleverna bekantas med det engelska språket via varierande digitala medier som exempelvis TV, Youtube och olika datorspel. Författarna skriver även att sambandet mellan skolengelska och fritidsengelska är betydelsefull då ny teknik och nya digitala medier blir mer tillgängliga för eleverna och i skolorna. På grund av all ny teknik och ett stort utbud av digitala medier har information blivit lättare att föra vidare till en större mängd människor än vad det tidigare varit och eleverna använder den informationen som de möter via olika digitala medier i sin vardag (NE, u.å.).
Smith (2015) skriver i sin artikel att en undervisning utan digitala medier inte är ett alternativ. Hon förklarar precis som författarna Bunting och Lindström (2013, s. 1–2) att elever i dagens samhälle tar del av det engelska språket genom musik, film och video. Detta är ytterligare en anledning till att digitala medier bör implementeras i språkundervisningen (Smith, 2015). Det förklaras även vidare att elever i grundskolan, enligt Rasper (2017), använder olika digitala medier vid engelsk språkundervisning. De digitala medierna används framförallt vid översättning av engelska texter vilket bidrar till en språklig utveckling bland eleverna. Elevernas språkliga förståelse kan påverkas både mot det positiva och negativa beroende på hur väl de digitala medierna översätter innehållet. Rasper (2017) tar även upp exempel på barn som ifrågasätter varför de behöver lära sig engelska i skolan då de redan har hjälpmedel att översätta allt från engelska till sitt modersmål för att skapa förståelse.
Enligt Brinton (2001) anser vissa lärare att digitala medier är svåra att arbeta med i klassrummen och väljer därmed att inte använda dessa. En förklaring till detta, menar Brinton (2001), är att de inte har tid eller resurser för att tillämpa digitalisering i klassrummet. Dock bör användandet av digitala medier prioriteras då eleverna tar användning av dessa utanför klassrummet och det är ett tillvägagångssätt för att bemöta elevernas intresse. Det är viktigt att lärarna kan avgöra när digitala medier kan hjälpa eleverna till en god språkinlärning, men det är lika viktigt att förstå även när verktygen kan försvåra förståelsen då exempelvis verktygen inte alltid inkluderas väl inom undervisningen (ibid.). Sokolik (2001) förklarar att datorer och digitala medier inte kan ta över lärarens jobb men kan underlätta för eleverna att utveckla sina språkliga förmågor inom engelska. Datorer kan användas för att göra eleverna mer aktiva i klassrummen detta då användningen av
5 digitala medier stimulerar flera sinnen hos eleverna som bidrar till bättre förutsättningar av utvecklande språkkunskaper (ibid.).
3.3 Motivation och lärande
Begreppet motivation är en term inom psykologin som beskriver de faktorer som gör människan målinriktad (NE, u.å.; Skolverket, 2020c). Motivation beskrivs även som en ledande faktor i lärandet detta då undervisningen bör väcka intresse och nyfikenhet hos eleverna (Imsen, 2010, s. 434). Motivation i skolsammanhang kan ha utgångspunkt i frågor som eleverna själva ställer sig vid lärsituationer. Exempel på dessa frågor kan vara “är jag lika bra som de andra?”, “vill jag utföra denna uppgift?” och “varför klarade jag inte den här uppgiften?” (Skaalvik, E.M. & Skaalvik, S., 2016, s. 11).
Motivation är beskrivet med ett inre och yttre perspektiv, den inre motivationen knyts samman med elevernas individuella drivkraft för att lära sig nya förmågor utifrån deras intressen och förklaras som medfödd. Psykologen Bruner beskriver den inre motivationen med tre huvudmotiv och dessa är nyfikenhet, kompetens och ömsesidighet (Gärdenfors, 2013, s. 86). Nyfikenheten hos ett barn är stark redan från födsel och bidrar till att barnet betraktar sin omgivning som lekfull. Hos människan finns även den medfödda egenskapen att vilja visa upp det man kan eller klarar av, därav upplevs lycka och stolthet över ens enskilda kompetens. Barn utvecklar denna egenskap redan i tidig ålder och gestaltas där de framhåller att de kan själva och inte behöver hjälp. Känslorna som utvecklas motiverar barnet vidare i lärandet (ibid., s. 86). Det ligger också i människans natur att uppskatta möjligheten till att uppnå mål gemensamt med andra vilket innebär att motivation är en del av den sociala situationen (ibid., s. 87). Ömsesidighet omfattar även de delar där eleverna är tvungna till att göra något mindre roligt eller något som anses jobbigt, eleverna kan här finna motivation hos varandra genom att dela på bördan (ibid., s. 87). Den yttre motivationen betraktas inte som medfödd och uppnås istället med belöningar från omvärlden som exempelvis betyg i skolan eller muntlig uppmuntran men kan även uppnås av olika sociala normer samt hot om straff (Ingvar, u.å.), (Skolverket, 2020c).
Elevernas motivation är beroende av deras inställning gentemot sig själva, en elev som ser sig som duktig finner motivation i att nå nya mål medan en elev som ser sig som mindre bra förlorar all motivation till att försöka (Skolverket, 2020c). Motivation som inte möts eller inte uppvisas av eleverna benämns som ”demotivation” och är en saknad av intresse till uppgiften de ska utföra (Cambridge Dictionary, u.å.). Hur elevernas motivation ser ut påverkas av de inre och yttre
6 faktorerna. Exempel på dessa faktorer är omgivningens förväntningar på eleverna, känslor som är styrda utifrån elevernas tidigare misslyckanden men även deras framgångar samt deras psykiska och fysiska ansträngningar (ibid.). Elevernas motivation styrs även av hur mycket de själva får vara med och bestämma över sina utbildningsmål (Gärdenfors, 2013, s. 88). Om eleverna inkluderas vid beslut över sina egna utbildningsmål är det mycket mer sannolikt att de uppnår målen än om de inte hade fått vara med och bestämma (ibid., s. 88).
3.4 Styrdokument
Kursplanen för engelska (2019a) beskriver att elever ska ha möjlighet att tillämpa olika språkliga strategier för att kunna kommunicera på engelska. Det centrala innehållet för årskurs 4–6 nämner att skolan ska ge eleverna kunskaper om det engelska språket för att kunna kommunicera med människor som inte talar det modersmål som de själva gör. Elever i grundskolan ska dessutom få förståelse för den engelska grammatikens struktur och språkets användning i omvärlden. (Skolverket, 2019a). Eleverna ska även med hjälpa av digitala medier möta dessa förmågor (Skolverket, 2019b). Ytterligare lyfter läroplanen för grundskolan fram vikten av ett internationellt perspektiv därav bör digitaliseringen inkluderas i språkundervisningen för att utveckla detta perspektiv (Skolverket, 2019b). I läroplanen (2019b) står det också tydligt att eleverna ska få möjlighet att lära sig att kommunicera på engelska. Utöver detta ska eleverna i engelska få lära sig grammatiska strukturer, eftersom de ska få utveckla kunskaper för att bättre kunna kommunicera på ett främmande språk i omvärlden (Skolverket, 2019a). I läroplanen uttrycks det även att skolan ska stimulera eleverna genom att de ska utveckla olika kunskaper (Skolverket, 2019b). Eleverna behöver stimuleras och motiveras med hjälp av kunskap i skolan då det är i människans natur att vara nyfiken och att finna svar på frågor (Skolverket, 2019b). De behöver även få ett helhetsperspektiv för varför språk bör läras in.
Digitala medier är viktigt att använda i skolans klassrum för att ge eleverna stöd i sin språkundervisning (Kommentarmaterial till kursplan i engelska, 2017, s. 8). Eleverna får använda sina språkkunskaper i engelskan på ett kreativt sätt i skolan när de tar användning av digitala medier som ett hjälpmedel. Via digitalisering får eleverna möjlighet att möta språket i olika sammanhang och utveckla sitt användande av engelska (ibid.).
Läroplanen för grundskolan lyfter dessutom fram att “[v]arje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter” (Skolverket, 2019b, s. 9). Skolverket uttrycker även att “[s]kolan ska
7 stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt deras vilja att pröva och omsätta idéer i handling och lösa problem.” (Skolverket, 2019b, s. 7). Genom att ge eleverna dessa förutsättningar bidrar skolan till en ökad motivation bland eleverna utifrån deras egen syn på skolarbeten och deras inre motivation. Genom att arbeta utifrån dessa mål hjälper man till att förhindra uppkomsten av svårigheter för eleverna inom språket.
4 Metod
I detta avsnitt kommer de söktjänster och den litteratur som använts för litteraturstudien att presenteras. Ytterligare kommer de sökord som använts och urval av tidigare forskningspublikationer samt materialanalysen att presenteras här.
4.1 Informationssökning
De databaser som använts vid sökning av forskningsbaserade artiklar för denna litteraturstudie är ERIC Ebsco (Educational Resources Information Center), Google Scholar, SwePub och Primo. ERIC och SwePub är två databaser med tydliga strukturer utifrån sökfält, Google Scholar är en sökmotor och Primo är en digital katalog. Databasen ERIC publicerar bland annat avhandlingar, tidskriftsartiklar och forskningsrapporter. ERIC är en databas där de sökord som används ska vara på engelska. SwePub är till skillnad från ERIC en databas där publikationerna är skrivna av svenska forskare och samlade från andra databaser. SwePub tillåter användning av svenska och engelska sökord. Primo är Jönköping Universitys egen katalog som anger vilket material som finns tillgängligt på högskolan, både pappersformat samt elektroniskt. Google Scholar är en sökmotor som erbjuder ett brett utbud av varierande data och sökorden kan formuleras på olika språk.
I litteraturstudien har det funnits problem vid informationssökningen då det inte finns ett stort utbud gällande den svenska skolans engelskundervisning. Litteraturstudiens syfte har därmed förändrats under arbetsprocessen och har därför krävt avgränsning av sökorden. Sökord som användes vid de första sökningarna var English gram, Teach och Sweden. Sökningen gav inga användningsbara publikationer utifrån studiens syfte och frågeställningar. Utformningen av sökorden utvecklades på följande sätt att andra sökord inkluderades med och utan trunkering. Exempel på sökord var English gram*, Teach*, Edu*, errors och Foreign language AND/OR English grammar. En fortsatt sökning utgick från sökord som English grammar attitude, Grundskola* engelska*, primary school samt motivation. De sökord som resulterade i användbart material utgick från studiens syfte. De avgränsningar som gjorts utgick ifrån användning av
8 engelska sökord samt tillägget “Peer reviewed” i främst ERIC och Primo. Kedjesökningen har genomförts på så sätt att en relevant artikel hittades och utifrån denna publikation kunde vi hitta ytterligare en artikel som var relevant för föreliggande studie. Vid de första sökningarna användes inte årtal som avgränsning utan årtalen avgränsades vid senare sökningar till åren 2000–2020 för att få aktuella artiklar. Ett åldersintervall för grundskolan begränsade även informationssökningarna då studien utgick från grundskolans åldrar.
Tabell 1: Sökord
ERIC (Ebsco) Antal träffar Läste titel och abstrakt
Sökning 1: English gram*
teach*
Sökning 2: Lägger till
Sweden
Sökning 1: 9
461
Sökning 2:
52
Intelligibility: A Study of Errors and Their Importance
Sökning 1: English
grammar Sweden
Sökning 2: Lägger till
secondary
Sökning 1:
82
Sökning 2:
12
Native and Non-Native Performance on a National Test in English for Swedish Students
Sökning 1: English
grammar erro*
Sökning 2: Lägger till
Sweden
Sökning 1: 1
673
Sökning 2:
12
A Typology of Grammatical Errors
Sökning 1: English edu*
swed*
Sökning 2: Lägger till årtal
2005–2014
Sökning 1: 7
497
Sökning 2:
2545
‘Swedishness’ as a Norm for Learners of English in Swedish Schools: A Study of National and Local Objectives and Criteria in Compulsory School
Sökning 1: English learning
motivation AND Sweden
Sökning 1:
168
Language -Related Computer Use: Focus on Young L2 English Learners in Sweden
9
Sökning 1: English gram*
teach*
Sökning 2: Lägger till
“refereegranskat”
Sökning 3: Lägger till
språkval, “engelska” Sökning 1: 74 Sökning 2: 34 Sökning 3: 32
Sökning 1 gav Making a Difference:
Exploring the Teaching and Learning of the English Progressive Aspect among Swedish 6th Grade Students
Teaching English for Young Language Learners at Grade 5: Teachers’ Beliefs in Two Contrasting National Approaches Compared, and Pedagogical Implications
Sökning 1: Grundskola* engelska* Sökning 2: Gör Kedjesökningar utifrån publikation Sökning 1: 46 Sökning 2: 5
Strategies in Years 4-6: Possibilities and Problems
Sökning 1: English
motivation teach*
Sökning 1:
66
Classroom vs. Extramural English: Teachers Dealing with Demotivation
Google Scholar
Sökning 1: English
educational journal
grammar different interest
Sökning 1:
447 000
The Effectiveness of Socrative and Kahoot to Teach Grammar to Students with
Different Interest
4.1.1 Urval
Urvalet i analysen består av tio olika publikationer som belyser olika delar av elevers engelskinlärning inom främst grammatik. Med syftet som utgångsläge var det viktigt att i sökningarna få med orden “grammar”, “error” eller “teaching”. Dessutom var det viktigt att använda “English” och “Sweden” i olika varianter för att få litteratur som är baserad på engelskämnet i Sverige. Urvalen av publikationerna i tabell 2 gjordes utifrån att först ha läst titeln för att sedan gå över till läsning av sammanfattningen.
10
Författare År Publikationstyp Titel
Maesaroh, M., Faridi, A., & Anggani Linggar Bharati, D.
2020 Tidskriftsartikel
The Effectiveness of Socrative and Kahoot to Teach Grammar to Students with Different Interests
Thanh Son, V. 2019
Konferensrapport (Conference Proceedings)
Teaching English for Young Language Learners at Grade 5: Teachers’ Beliefs in Two Contrasting National
Approaches Compared, and Pedagogical Implications Lindström, C. 2015 Licentiatavhandling
Making a Difference: Exploring the Teaching and Learning of the English Progressive Aspect among Swedish 6th Grade Students Tholin, J. 2014 Tidskriftsartikel
“Swedishness" as a Norm for Learners of English in Swedish Schools: A Study of National and Local Objectives and Criteria in Compulsory Schools
Sundqvist, P. & Sylvén L. K.
2014 Rapport Language -Related Computer Use: Focus on Young L2 English Learners in Sweden Sundqvist, P. & Olin-Scheller, C. 2013 Tidskriftsartikel
Classroom vs. Extramural English: Teachers Dealing with Demotivation
11 Lundahl, B. 2012 Konferensrapport
(Conference Proceedings)
Strategies in Years 4-6: Possibilities and Problems
Oscarson, M.
1986 Rapport
Native and Non-Native Performance on a National Test in English for Swedish Students Svartvik, J., Frieberg, I., Linnarud, M. & Thagg, U. 1973 Rapport
A Typology of Grammatical Errors
Olsson, M. 1972 Doktorsavhandling Intelligibility: A Study of Errors and Their Importance
4.2 Materialanalys
Materialet som valts ut består av två konferensrapporter, en doktorsavhandling, en licentiatavhandling, tre tidskriftsartiklar och tre rapporter. I resultatet presenteras och jämförs undersökningsmaterialet utifrån studiens syfte. Analysen av det utvalda undersökningsmaterialet inleddes med att läsa 19 titlar till eventuella artiklar för användning till litteraturstudien. Av dessa 19 titlar lästes sammanfattningarna och tio stycken artiklar valdes ut som aktuella till studien. Efter detta delades materialets innehåll upp utifrån relevanta kategorier.
Kategorierna som användes var grammatikens roll i engelskinlärningen, motivationens och digitala mediers påverkan i engelskinlärningen, samt ytterligare påverkande faktorer. Kategorierna valdes med hänsyn till syftet och materialets innehåll. Det var viktigt att materialet tog upp den svenska engelskundervisningen. Tabell 3 (bilaga 1) ger en tydlig överblick över materialet i relation till syfte och frågeställningar. Det valda materialet är i stor utsträckning från 2000-talet med undantag av två rapporter och en avhandling från tidigt 1970-tal och sent 1980-tal.
12
5 Resultat
I detta avsnitt kommer följande att tas upp; Grammatikens roll i engelskinlärningen (5.1), Faktorer som kan påverka engelskinlärningen (5.2), Motivation och digitala medier (5.2.1) samt Ytterligare faktorer (5.2.2).
5.1 Grammatikens roll i engelskinlärningen
Grammatikens vikt i det engelska klassrummet har en betydande roll i Thanh Sons forskningsresultat. Thanh Sons studie från år 2019 presenterade ett perspektiv på det pedagogiska innehållet och strukturen av engelskundervisningen utifrån årskurs 5. Studien baserades på lärare från Vietnam och Sverige, där tre stycken vietnamesiska respektive tio stycken svenska lärare var delaktiga i muntliga intervjuer (offline) och 52 stycken vietnamesiska respektive två stycken svenska lärare deltog via ett frågeformulär (online). Studiens fokus grundades på hur lärarna förhöll sig till de metoder som användes i undervisningen i engelska som ett främmande språk. Första frågan som ställdes till lärarna var hur de planerade klassrumsaktiviteter och hur de såg på dessa. Andra frågor som engelsklärare från de två respektive länderna fick svara på var vikten som lades på grammatiken och kommunikationen i undervisningen. Engelsklärarna från Sverige svarade att de hade klassrumsaktiviteter i form av grupparbeten vid nästintill varje lektion. Detta då de ansåg att denna form av aktivitet var en viktig process för elevernas språkliga utveckling inom engelska. Även lärarna från Vietnam höll med om detta men de ansåg däremot att eleverna var för unga och resurstillgängligheten för organisering av grupparbeten var låg. De svenska lärarnas fokus låg på kommunikationen i det engelska klassrummet där grupparbeten spelade en större roll, men där grammatiken fick en mindre betydande roll. I Vietnam ansåg lärarna att fokuset hamnade på elevernas grammatik och kommunikationen i engelska fick inte samma prioritering. Olsson (1972) undersökte elevers grammatiska och muntliga framförande i engelska där målgruppen var elever mellan åldrarna 9 och 16 år (ibid., s. 3). Eleverna i studien från årskurs 3– 6 utgick från samma kursplan därefter delades engelskutbildningen upp i två kurser som var nivåanpassade. Nivåerna anpassades utifrån elevernas förmågor att kunna använda det engelska språket (ibid.). Olsson (1972) skriver att utifrån de muntliga proven visade eleverna på två varianter av grammatiska svårigheter, dessa var fel form av hjälpverb men rätt form av huvudverb, andra varianten var rätt form av hjälpverb och fel form av huvudverb. I studien beskrevs anledningar till svårigheter i engelska bland elever, några som nämndes var användningen av
13 felaktig metod i undervisningen men även att elevernas svårigheter inte uppmärksammades i tidig ålder (ibid., s. 20).
Flera av dessa svårigheter kan finnas kvar hos individen menar Svartvik, Frieberg, Linnarud och Thagg (1973, s. 1–4) som gjorde en studie med studenter från Lunds universitet, med fokus på studenternas grammatiska förmågor och vilka svårigheter de visade. Studien beskriver misstag som gjorts av studenter vid översättningar från svenska till engelska. Resultatet visade att det blev svårt att förstå vad studenterna försökte säga och förklara vid en översättning (ibid., s. 1-4). Studien belyser vikten av att behärska den engelska grammatiken från en tidig ålder.
I en studie av Oscarsson (1986) undersöktes svenska elevers respektive engelska elevers prestation på ett gemensamt engelskt nationellt prov och majoriteten av alla elever som deltog var i 17-årsåldern (s. 40). Oscarsson skriver att provet som eleverna genomförde hade en uppdelning i tre olika delar med 35 minuters tidspress (ibid., s. 43). De olika förmågorna som provet testade var elevernas ordförråd, deras kunskaper i hantering av fraser, grammatiska aspekter, läsförmåga och hörförståelse (ibid., s. 48). Oscarssons forskning belyste, vid bedömning av resultat, att det nationella testet var ett färdighetstest vilket inte gav en fullständig förklaring till bakomliggande orsaker till svårigheter inom engelskinlärningen bland eleverna. Resultatet visade att elever från den svenska skolan presterade sämre på provet med 22% skillnad. Eleverna från den svenska skolverksamheten visade på ett bristande ordförråd i jämförelse med elever från England. För övrigt visade eleverna bristfällande kunskaper inom kategorierna grammatik och frashantering (ibid., s. 48).
Bristfälliga kunskaper inom grammatik kan bero på flera olika anledningar och Lindström (2015) beskriver en av dessa anledningar. Elevernas svårigheter inom engelskinlärning kan, utifrån Lindström, bero på hur deras förmågor av pågående form i engelska ser ut (Lindström, 2015, s. 127). Syftet med Lindströms studie var att undersöka vilka kritiska aspekter eleverna behövde kunna urskilja för att behärska pågående form i engelska (ibid., s. 128). Studien baserades på elever som gick i årskurs 6 och totalt deltog 109 elever från sex olika skolor (ibid., s. 130). Elever som inte hade engelska som modersmål upplevde pågående form som svår och det fanns många anledningar till detta. Svårigheterna kan ligga i att komplex eller pågående form inte finns i det svenska språket som en markerad form (ibid., s. 127). Detta resulterade i fyra olika kritiska aspekter som elever bör kunna urskilja för att behärska pågående form i sin engelska utifrån studiens resultat (ibid., s. 131): “Att särskilja tempus och (grammatisk) aspekt. Att särskilja enkel form och pågående form. Att urskilja innebörden av “pågående” (dvs. vad det betyder att något är
14 pågående). Att särskilja statiska och icke-statiska (dynamiska) innebörder” (ibid., s. 132). Om eleverna inte får möta dessa aspekter i undervisningen kan det skapa problem inom den engelska grammatiken då förståelsen av pågående form ger eleverna ett verktyg att arbeta med svårigheter som de möter inom engelskinlärningen. Lindström lyfter dessutom fram grammatikens vikt i klassrummet vid inlärning av ett främmande språk (ibid., s. 14). Det beskrivs att grammatikens roll i klassrummet är ett omtalat ämne som gärna diskuteras där en del talar för att grammatiken bör ta en större plats i undervisningen medan andra menar på att grammatiken inte bör prioriteras i undervisningen (ibid., s. 14).
5.2 Faktorer som kan påverka engelskinlärningen 5.2.1 Motivation och digitala medier
Sundqvist och Olin-Scheller (2013) undersökte elever mellan åldrarna 13–16 och hur deras inställning till engelska i skolan såg ut i jämförelse med den engelska de mötte på sin fritid. Författarna nämnde begreppet “demotivation” med förklaringen där något bidrar till minskat intresse för en aktivitet eller händelse. Vidare skriver författarna att elevernas motivation hade en påverkan på deras inlärning av det engelska språket i undervisningen respektive på fritiden. De skriver även att elevernas grad av motivation påverkade hur de utvecklade strategier för att möta sina svårigheter. Dock visade resultat på att eleverna inte lät sina svårigheter avgöra hur mycket de arbetade inom engelskämnet utan bristen på motivation var avgörande. Studien klargjorde dessutom att elevernas brist på motivation bidrog till svårigheter inom engelskinlärningen samt att många engelsklärare strävade efter att höja elevernas motivation. Författarna beskrev också att det behövs rätt kunskaper bland engelsklärare för detta och att många saknar kunskaper för att motverka en låg motivation bland eleverna (Sundqvist & Olin-Scheller, 2013). Det förklarades ytterligare att lärare tappade eleverna i lärandet då de inte mötte upp elevernas intresse för digitala medier i sin undervisning.
Forskning gjord av Maesaroh, Faridi och Anggani Linggar Bharati (2020), undersökte användningen av de digitala medierna Socrative och Kahoot i årskurs 8, där deltagande elever hade olika grad av intresse för det engelska språket. Författarna förklarade att elevernas motivation för språkinlärningen påverkades om eleverna visade lågt intresse för undervisningen. Det förklarades dessutom vidare att elever med lågt intresse där motivationen har påverkat löper större risk att utveckla svårigheter vid engelskinlärningen. Studien använde Socrative och Kahoot inom den engelska grammatikundervisningen där utgångspunkten var att få ett perspektiv på hur elevernas
15 kunskaper påverkades av dessa digitala medier. Totalt var det 204 elever som deltog, eleverna blev därefter indelade i sex mindre grupper för genomförande av studien. Grupperna delades upp utifrån elevernas visade intresse för engelsk grammatik. Till en början fick eleverna göra ett enskilt test innan användning av digitala medier, vid andra stadiet gjorde eleverna ytterligare ett test i respektive grupp, testerna utfördes med antingen Socrative eller Kahoot som media. Resultaten utifrån testerna som utfördes innan och efter användningen av digitala medier i studien visade att elevernas poängvärde ökade. Författarna påvisade därav att undervisning där elevernas intresse möts minimerar risken för uppkomst av låg motivation bland eleverna som i sin tur kan bidra till att eleverna inte utvecklar svårigheter inom engelskinlärningen.
Andra digitala medier som elever möter tar Sundqvist och Sylvén (2014) upp i sin studie. Författarna lyfte fram att elever i grundskolan har tillgång till ett stort utbud av engelska utanför skolan. Exempel som nämns i studien är film, musik och digitala spel som till stor del omfattar det engelska språket utan dubbning i Sverige. Studiens syfte var att undersöka hur elevernas visade intresse för digitala medier påverkade deras språkliga inlärning inom engelska. I studien deltog 76 stycken elever från den svenska skolverksamheten i årskurs 4. Eleverna delades in i tre grupper beroende på hur mycket tid de spenderade vid digitala spel. Första gruppen var en grupp med elever som inte spelade, andra gruppen inkluderade elever som spelade till viss del och sista gruppen var de elever som spelade regelbundet (ibid.). Insamlingen av data för uppdelning av grupperna skedde via en språkdagbok som eleverna fick anteckna i under en veckas period. Resultatet i studien visade att elever som använde digitala spel regelbundet hade större motivation till att lära sig språket medan de elever som inte tillbringade mycket tid vid bland annat digitala spel saknade viss motivation till inlärning via digitala medier (ibid.). Eleverna som även använde digitala medier i denna studie visade en bättre förmåga att använda språket vid kommunikation och kände sig säkrare i att tala i skolan, vilket ökade motivationen för språkinlärningen.
5.2.2 Ytterligare faktorer
Lundahls studie (2012, s. 1) analyserade innehållet i kursplanen från 2011 gällande tillämpningen av läs- och hörförståelsestrategieri den engelska undervisningen. Lundahl skriver att elevernas strategier vid läs- och hörförståelse var svåra att bedöma då många elever hade svårt att förklara hur de tagit till sig förståelsen av vad de läst eller lyssnat på (2012, s. 3). En negativ faktor som uppstod enligt Lundahl (2012, s. 2–3) var att specifika strategier som eleverna använde sig av inte gick att generalisera till hela klassen utan berodde på hur varje individ tog till sig förståelse av ett annat språk. Detta är problematiskt i klassrummen då eleverna inte vet hur de tar till sig förståelse
16 och har svårt för att generalisera strategierna oavsett vilket språk de lär sig (Lundahl, 2012, s. 4). Lundahl förklarade även i sin studie att lärare möter problem när de gör bedömningar av elevernas användande av strategier för att arbeta med sina svårigheter. Elevernas olika strategier påverkas av bland annat deras intressen och förmågor i engelskundervisningen (2012, s. 5).
Tholin (2014) skriver fram de positiva och negativa faktorerna med den globala engelskan som man stöter på i bland annat film och musik i jämförelse med engelska som lingua franca.5 Tholin (2014) framför att en positiv åtgärd som gjorts i den svenska skolan är att omfatta elevernas intresse vid deras engelskinlärning. ”For example, efforts have been made to include examples from various English-speaking countries, varieties of English, and even speakers of English as a second language in textbooks and in national English tests.” (Tholin, 2014, 259). Tholin (2014) nämner att eleverna ska vara utgångspunkten i planeringen av undervisningen detta för att reducera svårigheterna som finns bland eleverna och bidra till en positiv utveckling av elevernas grammatiska förmåga. Läraren ska säkerställa att eleverna får en individanpassad undervisning oavsett omständigheter som etnicitet och socioekonomisk bakgrund (ibid.). De svårigheter hos eleverna som har undersökts i Tholins studie (2014) var grammatik, uttal och prosodi. Studien visar på att elevernas kunskaper i engelska var beroende av deras modersmål vilket kan ses som en negativ faktor då alla elever inte har samma förutsättningar till språkinlärning. En anledning till detta är då språk är olika nära besläktade som bidrar till att engelskinlärningen skiljer sig åt beroende på modersmål. En annan anledning som författaren lyfter fram är hur välbekanta eleverna är med det engelska språket (ibid.). Det påpekas att som lärare i engelska är det viktigt att ha kunskaper om skillnaderna mellan det engelska språket och det svenska språket. Tholin (2014) beskriver dessutom att bemötandet av elevernas modersmål i jämförelse med engelska främst inom grammatikens uppbyggnad bidrar till en positiv språkinlärning. Detta med syfte till att främja elevernas utveckling inom engelska och bidra till en likvärdig utbildning.
6 Diskussion
I diskussionsavsnittet kommer urvalet att diskuteras under rubriken Metoddiskussion (6.1). Under rubriken Resultatdiskussion (6.2) kommer resultatet diskuteras samt anknytas till syftet och vårt ämnesområde. Ytterligare kommer resultatet att anknytas till yrkesverksamheten. I en avslutning kommer vi att ta upp Vidare forskning inom ämnesområdet (6.3).
5 I jämförelse med den globala engelskan är lingua franca det språk som talas mellan personer med olika
17
6.1 Metoddiskussion
Vid informationssökning användes engelska ord till stor del då det gav bäst resultat på material som gick att analysera. Mycket av det material som förekommit i början av informationssökningen har baserat sig på universitetsstudenter från olika länder och avgränsning till grundskolans årskurser har därför gjort informationssökningen svårare. Material från 1970-talet och 1980-talet jämfördes utifrån relevans för syfte och frågeställningarna. Utifrån studiens frågeställningar har det visats på bristande forskning inom området engelskinlärning utifrån den svenska skolverksamheten. Därav har det även inkluderats undersökningar som gjorts bland elever i skolor från England och Vietnam.
19 artiklar analyserades och nio valdes bort som inte ansågs vara relevanta för studien. De kvarstående tio artiklarna bedömdes som relevanta till litteraturstudiens syfte samt frågeställningar. Materialet belyser faktorer som påverkar elevernas grammatikinlärning samt engelskinlärningen. Ett kriterium som begränsade användandet för några artiklar var att de utgick för mycket från elever i andra länder och inte gick att återkoppla till den svenska skolverksamheten. Studien visade på stort utrymme för vidare forskning för att se hur dagens elever i engelskundervisningen tar till sig språket och vilka svårigheter de möter inom grammatiken i svensk skola.
Resultatet har påverkats utifrån begränsningar av urvalet som utgick från den svenska skolverksamheten då mycket forskning gjorts i andra delar av världen men som inte gick att använda i föreliggande litteraturstudie. Tidigare kurser inom engelska har gjort att vi stött på vanligt förekommande svårigheter bland svensktalande personer. Dessa svårigheter har vi fått analysera under kursernas gång och mött i verksamheten. Med dessa faktorer som utgångspunkt har vi kunnat analysera källorna för att se hur relevanta de är för studien.
6.2 Resultatdiskussion
Syftet med litteraturstudien var att belysa hur elevers engelskinlärning påverkades inom främst grammatiken. Det var även viktigt att se vilka faktorer som hade en betydande roll för engelskinlärningen. Utgångspunkten var aktuell forskning avseende ämnet engelska i den svenska grundskolan för årskurs 4–6. Resultatet av studien visade att digitala medier motiverar eleverna i skolan då de finner digitala medier som intresseväckande.
18 I kursplanen för engelska står det skrivet att genom en god undervisning i engelska som främmande språk ska eleverna få förutsättningar för en språklig utveckling (Skolverket, 2019a). Denna utveckling av språket märks både i undervisningen samt utanför skolans verksamhet.
Den första frågeställningen i föreliggande studie berör vilken roll grammatiken har hos elevers engelskinlärning. Resultatet visade att flera lärare väljer att ge grammatiken olika mycket utrymme i klassrummet (Thanh Son, 2019). En slutsats som kan dras här är att grammatiken kommer ha en olika betydelsefull roll i elevers engelskinlärning beroende på läraren.
Lindströms studie (2015, s. 127) påvisar att elevernas användning av pågående form behöver utvecklas för att bibehålla grammatiska kunskaper. Resultatet i Lindströms studie visade hur grammatik ska tillämpas i klassrummet samt att grammatiken är väldigt omtalad i flera studier. Vår slutsats här är att grammatiken bör få större utrymme i engelskundervisningen detta då resultatet visat på att eleverna har bristfällande kunskaper i grammatik som pågående form eller verbanvändning. Förmågor som nämns i kursplanen för engelska är att eleverna ska kunna “formulera sig och kommunicera i tal och skrift” (Skolverket, 2019a, s. 33). I senare utbildning har det visat sig att en del studenter inte kan uppvisa dessa förmågor då de har fått lära sig fel inom grammatiken som fastnat. Det är svårt att bryta en vana vilket några universitetsstudenter visade på där bristande kunskaper i att översätta svenska meningar uppvisades och förmågan att i skrift kunna formulera sig på engelska inte påvisats (Svartvik et al., 1973, s. 4). Svartvik et al. (ibid.) belyste detta i deras resultat då de mötte universitetsstudenter som ännu hade kvar svårigheter med grammatiken i engelska. Många universitetsstudenter visade att översättningar från svenska till engelska var svårt att utföra och gjorde att de tappade förståelsen av det som översatts. Även här blir en följd av resultatet att svårigheter inom grammatiken behöver ta en större roll i grundskolans undervisning.
Samtidigt pläderar forskare inom den kommunikativa språkundervisningen emot grammatik i engelskundervisningen, de menar på att grammatiken är en del av den kommunikativa inlärningsprocessen. Det innebär att grammatiken automatiseras vid den kommunikativa språkinlärningen. Utifrån Thanh Sons studie (2019) kan en annan slutsats dras där majoriteten av dagens klassrum i Sverige lägger fokuset på kommunikation där rättningen av grammatiken inte är konstant och eleverna inteblir avbrutna när deras kommunikation brister. Detta ger eleverna självförtroende för sina förmågor att kommunicera men skapar problem när de senare ska arbeta med att rätta till de grammatiska fel som de lärt sig och utvecklat en vana för. Detta tyder dessutom
19 på att grammatiken bör få ett annat perspektiv i undervisningen. Grammatiken bör lyftas fram tydligare i undervisningen för att minska framtida svårigheter som annars kan kvarstå hos elever och studenter.
Åtgärden som gjorts i den svenska skolverksamheten för att identifiera elevers svårigheter var införandet av de nationella proven. De nationella proven infördes i en stor utsträckning för att hjälpa elever med deras engelskinlärning (Skolverket, 2020a). Dessa prov är en effektiv grund för språklärare att utveckla en förståelse av svårigheter de möter i sitt engelska klassrum. Utöver de nationella proven är tester generellt ett bra sätt att se hur eleverna förstår språket och genom diskussioner kring testerna kan lärarna ytterligare skapa sig förståelse för hur eleverna arbetar med olika delar inom engelskan (Skolverket, 2019c). Det är lätt för engelsklärare att fokusera extra mycket på antingen grammatik eller kommunikation (Thanh Son, 2019). I ett klassrum med inriktning på grammatik rättas eleverna konstant utifrån vad de säger eller skriver. I ett annat klassrum med störst vikt på kommunikation bygger eleverna upp vanan att använda språket innan vikten läggs på grammatiken. Svårigheter bland elever som lärare möter blir beroende av det fokus som finns i klassrummet, om fokuset är på grammatik kommer de flesta svårigheterna att relatera till kommunikationen. Ligger fokuset på kommunikationen kommer dessa svårigheter att vara kopplade till elevernas användning av engelsk grammatik. Utifrån resultaten av denna studie visar det att fokus finns på grammatiken i språkundervisningen.
Den andra frågeställningen i litteraturstudien undersökte vilka faktorer som påverkar elevernas grammatik- och engelskinlärning. Resultatet visade att de faktorer som hade störst påverkan var motivation och digitala medier samt relationen mellan dessa. Andra faktorer som påverkar elevers engelskinlärning som lyfts fram i resultatet är elevers modersmål, socioekonomiska bakgrund och den globala engelskan som talas i exempelvis digitala medier. Tholin (2014) framför även att lärare ska fokusera på elevers behov och intresse för att bidra till en positiv inlärning av grammatik. Vidare visade vårt resultat att med hjälp av digitala medier i undervisningen ökar elevernas motivation men även lärarnas kartläggning av svårigheter underlättades. De inlärningsstrategier som läraren använder i undervisningen kan komma att påverka hur eleverna tar till sig innehållet och därmed vilka svårigheter de kan bemöta. Lärarens syfte med språkundervisningen blir därför att utveckla elevernas förståelse för svårigheter i engelska (Lundahl, 2012, s. 4).
20 Motivationen och intresset för engelska i grundskolan påverkar hur elever lär sig språket, detta har påpekats av ett flertal författare till de vetenskapliga artiklarna. Det är viktigt att poängtera att elevernas motivation och intresse har en allmän inverkan på flera ämnen än enbart engelska som ett främmande språk. I resultatet nämns begreppet “demotivation” i relation till motivation och intresse (Sundqvist & Olin-Scheller, 2013), med begreppet menas att eleverna saknar motivation till något de ska göra. Detta minskar engelskinlärningen hos eleverna då de inte ser någon nytta med innehållet som de ska lära sig. Samtidigt visade det sig att om eleverna finner intresse för en uppgift ökar detta deras motivation till att självmant göra uppgiften. Detta utvecklar en nyfikenhet som gör att eleverna arbetar vidare även när de stöter på problem. Motivationen varierar beroende på elevernas inställning och deras bakgrundskunskaper. De flesta elever möter det engelska språket på sin fritid, i form av ett informellt språk och i varierande situationer som de inte stöter på i undervisningssammanhang (Sundqvist & Olin-Scheller, 2013). Resultatet visade att elever har en tendens att söka sig till aktiviteter som skiljer sig från skolverksamhetens engelska eftersom de inte får möta sina intressen för digitala spel och onlinekommunikation i skolan. Det är däremot viktigt att poängtera utifrån studiens slutsats att avståndet mellan elevernas engelskkunskaper på fritiden och kunskaperna i skolan kan minskas genom att bygga upp elevernas intresse för språket och minska känslan av “demotivation”.
Forskning visar däremot att användandet av digitala medier kan bidra positivt till en ökad motivation bland eleverna samt till deras kunskapsutveckling. Användandet av Socrative och Kahoot har visat på ett ökat intresse för den engelska grammatiken bland eleverna (Maesaroh et al, 2020). Baserat på resultatet kan slutsatsen dras att lärare skapar en uppfattning av elevernas grammatiska kunskaper med hjälp av digitala medier. Detta kan dock motsägas då författarna dessutom nämner att digitala medier inte hjälper eleverna att kartlägga de grammatiska svårigheter som de har (ibid.). Då eleverna får använda varierande digitala medier i undervisningen kan de fastna vid dess funktioner samt missa syftet och innehållet av lektionen samt de uppgifter som ska utföras via de digitala medierna. Detta skapar svårigheter i engelskundervisningen då elevernas fokus läggs på medieanvändandet och inte på engelskämnet. Engelska används av många elever på fritiden för att kunna kommunicera med varandra och göra sig förstådda på exempelvis digitala medier när alla inte har svenska som modersmål (Sundqvist & Sylvén, 2014).
Genom användning av digitala medier som exempelvis Socrative och Kahoot som Maesarohs et al. (2020) studie utgår från, kan lärarna få möjlighet att uppfatta elevernas förståelse för grammatik och de kan se vilka specifika problem som eleverna bemöter. Elevernas intresse för engelska
21 visade sig inte ha någon betydelse vid studiens resultat, däremot har de digitala medier som använts i studien hjälpt till att kartlägga elevernas grammatiska svårigheter. Ett annat resultat visade på att det är viktigt att lyfta fram de svårigheter där motivationen har en betydande roll (Sundqvist & Olin-Scheller, 2013). I den svenska skolverksamheten kommer många elever att finna olika delar i engelskan svårt men det är i dessa fall som motivationen visat sig kunna stötta eleverna i deras språkinlärning. När eleverna tappar motivationen i skolan på grund av att deras intressen inte möts upp av lärarna i undervisningen uppstår det som i resultatet beskrivs som “demotivation” (Sundqvist & Olin-Scheller, 2013). Lärarna som inte visar tillräckligt med engagemang för elevernas intressen av språket de har utanför skolan tappar eleverna i klassrumsundervisningen (ibid.).
Vid läs- och hörförståelse visar forskningen på att lärare även behöver inkludera varierande inlärningsstrategier som eleverna kan tillämpa för att utveckla läs- och hörförståelse. Även vid de muntliga och skriftliga förmågorna behöver läraren tillämpa varierande strategier för elevernas utveckling. Forskning har ytterligare visat att svårigheter inom såväl muntligt som skriftligt framförande behöver göras synliga och reduceras bort (Tholin, 2014). Detta med anledning till att undervisningen och fortsatt inlärning inte gynnas.
Författarna till de vetenskapliga artiklarna i den här litteraturstudien har visat på hur viktigt det är som lärare att möta elevernas intresse i undervisningen. Det läggs en stor vikt vid detta specifikt för utvecklandet av kommunikationen i engelska bland eleverna. Det framkommer även att stora anpassningar har gjorts i den svenska skolverksamheten för att möta upp alla elever men att lärare väljer att inte ta till vara på de resurser som finns tillgängliga. I kursplanen för engelska i det centrala innehållet står det att eleverna ska få lära sig att uttrycka känslor, åsikter och erfarenheter på engelska (Skolverket, 2019a, s. 34). Dessa förmågor kommer i uttryck då eleverna får öva både på kommunikation men dessutom genom att använda grammatiken på ett korrekt sätt. Andra punkter som nämns i det centrala innehållet för årskurs 4–6 är att eleverna ska få möjligheten att utveckla sina förmågor till att använda språket i vardagliga situationer, samt utifrån intressen och personer de möter. Språket används på olika sätt beroende på den situation man använder det i, där det bland annat skiljer sig vid när en pratar med kompisar, och familj. Med enkelhet går det att uttrycka att språket varierar och utvecklas beroende på mottagaren. För att tillåta eleverna uttrycka sig i form av känslor, åsikter och erfarenheter måste lärarna därför möta elevernas intresse och anpassa undervisningen utefter eleverna. Lärarnas roll är betydande för hur eleverna tar till sig kunskap och därmed påverkar lärarna synen på innehållet som ska undervisas.
22
6.3 Vidare forskning
Utifrån studiens frågeställningar har det visats på bristande forskning inom området engelskinlärning utifrån den svenska skolan. Forskning i anknytning till ämnesområdet behövs för att ge ännu fler språkliga utvecklingsmöjligheter till barn och ungdomar inom engelska då de språkliga kunskaperna är nödvändiga i dagens samhälle. Språket och dess användning utvecklas ständigt vilket även digitaliseringen gör. Detta samband är viktigt att lyfta fram då det påverkar språkinlärningen eftersom eleverna använder digitala medier allt mer i dagens samhälle. För att inkludera detta i vidare forskning har vi skribenter diskuterat en studie som undersöker hur mycket elever i mellanstadiet verkligen stöter på det engelska språket via digitala medier. Denna typ av studie kan bygga på en enkätundersökning. I anknytning till detta skulle man kunna undersöka om det finns samband mellan detta och hur mycket multimodala verktyg används i engelskundervisningen. I föreliggande studie har det också innefattat elever med olika modersmål. Utifrån detta vore det intressant att genomföra en studie för att se hur elevers kunskaper inom engelska som ett främmande språk, utifrån den svenska skolverksamheten, skiljer sig åt beroende på deras modersmål.
23
Referenslista
Brinton, D. (2001). The Use of Media in Language Teaching. In M. Celce-Murcia (Ed.), Teaching English as a Second or Foreign Language. (3rd ed., pp. 459-476). Boston: Heinle & Heinle.
Bunting, L. & Lindström, B. (2013). Framing English Learning at the Intersection of School and Out-of-school Practices. Journal of International Scientific Publications: Language, Individual & Society, 7 (1), 205-221. Tillgänglig:
http://hv.diva-portal.org/smash/get/diva2:663348/FULLTEXT01.pdf [Hämtad 2020-07-05]
Cambridge University Press. (u.å.) Demotivation. I Cambridge Dictionary. Tillgänglig: https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/demotivation [Hämtad 2020-08-21]
Chalker, S. & Weiner, E. (1998). The Oxford Dictionary of English Grammar. Oxford: Oxford University Press. Tillgänglig:
https://www-oxfordreference-com.proxy.library.ju.se/view/10.1093/acref/9780192800879.001.0001/acref-9780192800879
Debata, P. (2013). The Importance of Grammar in English Language Teaching: A Reassessment. Language in India, 13(5), 482-486. Tillgänglig:
https://pdfs.semanticscholar.org/77f7/b353709157dd061c6b2b67a4db284af53ff8.pdf
Digitalisering. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Tillgänglig:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/digitalisering [Hämtad 2020-02-21]
Dindová, D. & Andersson, C. (2009). Är svenskan nödvändig för att lära sig. [Kandidatsuppsats, Högskolan i Borås.] Tillgänglig:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1311617/FULLTEXT01.pdf [Hämtad 2020-02-17]
Estling Vannestål, M. (2015). A University Grammar of English: With a Swedish Perspective. (Second edition). Lund: Studentlitteratur.
Fonetik. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Tillgänglig:
http://www.ne.se.proxy.library.ju.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/fonetik [Hämtad 2020-07-05]
24 Gärdenfors, P. (2010). Lusten att förstå: Om lärande på människans villkor. (1. uppl.)
Stockholm: Natur & Kultur.
Haage, M. & Forsgren, D. (2018). Motivation hos elever med lägre språkligt självförtroende i engelska [Examensarbete, Umeå Universitetet]. Divaportal. Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1231394/FULLTEXT01.pdf [Hämtad 2020-07-05]
Imsen, G. (2010). Elevens värld: Introduktion till pedagogisk psykologi. (4. rev. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Ingvar, M. (u.å.). Vår hjärna påverkar läsinlärningen. Legilexi. Tillgänglig:
https://legilexi.org/inspirationsbibliotek/introduktion/hjaernan-paaverkar-laesinlaerningen/#inre-och-yttre-motivation-paverkar-larande [Hämtad 2020-07-05]
Jonsson, A. (2009). Engelsk grammatikundervisning i den kommunikativa språkundervisningen – En undersökning av engelsk grammatikundervisning i en svensk gymnasieskola [Examensarbete, Mälardalens högskola]. Divaportal. Tillgänglig:
http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:303246/FULLTEXT01.pdf [Hämtad 2020-07-05]
Liberg, C. & Smidt, J. (Red.) (2019). Att bli lärare i svenska. Stockholm: Liber.
Lindström, C. (2015). Making a Difference: Exploring the Teaching and Learning of the English
Progressive Aspect among Swedish 6th Grade Students [Licentiatavhandling, Jönköping
University, School of Education and Communication]. SwePub. Tillgänglig:
http://hj.divaportal.org/smash/get/diva2:893769/FULLTEXT01.pdf [Hämtad 2020-02-20]
Lingua franca. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Tillgänglig:
https://www-ne-se.proxy.library.ju.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/lingua-franca [Hämtad 2020-05-18]
Lundahl, B. (2012). Strategies in Years 4-6: Possibilities and Problems (English for Young Learners - Forum 2012: proceedings from the conference in Uppsala 19 June 2012). Malmö Universitet. Tillgänglig:
25 http://muep.mau.se/bitstream/2043/15196/2/Strategies%20in%20years%2046%20Uppsala.pdf [ Hämtad 2020-03-16]
Maesaroh, M., Faridi, A., & Anggani Linggar Bharati, D. (2020). The Effectiveness of Socrative and Kahoot to Teach Grammar to Students with Different Interest. English Education Journal, 10(1), 366-373. Tillgänglig: https://doi.org/10.15294/eej.v10i1.36696 [Hämtad 2020-01-26]
Migrationsinfo. (8 februari 2019) Hur många i Sverige är födda i ett annat land? Tillgänglig: https://www.migrationsinfo.se/fragor-och-svar/hur-manga-utrikes-fodda-sverige/#fn-38-1 [Hämtad 2020-02-20]
Morfologi. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Tillgänglig:
http://www.ne.se.proxy.library.ju.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/morfologi-(2) [Hämtad 2020-07-05]
Motivation. (u.å). I Nationalencyklopedin. Tillgänglig:
http://www.ne.se.proxy.library.ju.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/motivation [Hämtad 2020-05-18]
Myndigheten för skolutveckling (2008). Engelska: En samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning [Elektronisk resurs]. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Tillgänglig: https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a6573d7/1553960625057/pdf2057.pd f
Nakaggwe, L. (2013). “På internet vågar jag mer” En studie om elever syn på digitala mediers roll i engelsk språkinlärning [Examensarbete, Linneuniversitetet]. Tillgänglig: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:638862/FULLTEXT01.pdf [Hämtad 2020-07-05]
Nyman, H. (2017). Engelskan i Sverige [Examensarbete, Umeå Universitet]. Tillgänglig: http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:1178646/FULLTEXT01.pdf [Hämtad 2020-02-13]
Olsson, M. (1972). ‘Intelligibility: A Study of Errors and Their Importance’ [Doktorsavhandling, Gothenburg University: Dept. of English. and Gothenburg School of Education, Dept. Of
26 http://search.ebscohost.com.proxy.library.ju.se/login.aspxdirect=true&AuthType=cookie,p,uid& db=eric&AN=ED072681&site=ehost-live [Hämtad 2020-01-28]
Oscarson, M. (1986). Native and Non-Native Performance on a National Test in English for Swedish Students. (A Validation Study. Skrifter från avdelningen för språkpedagogik 4. Report No. 1986-03). Gothenburg University: Dept. of Educational Research. Tillgänglig: https://files-eric-ed-gov.proxy.library.ju.se/fulltext/ED281387.pdf [Hämtad 2020-01-28]
Rasper, E. (Producent). (2017, 27 november). Hur påverkas vårt språk i en digitaliserad värld? Del 1 [Poddsändning]. Tillgänglig: https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/984920?
Semantik. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Tillgänglig:
http://www.ne.se.proxy.library.ju.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/semantik [Hämtad 2020-07-05]
Skaalvik, E.M. & Skaalvik, S. (2016). Motivation och lärande (2. Uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.
Skolverket. (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i engelska (reviderad 2017). Tillgänglig: https://www.skolverket.se/getFile?file=3858 [Hämtad 2020-01-28]
Skolverket (2019a). Kursplan – Engelska. Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-
grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmeturl=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3D GRGRENG01%26tos%3Dgr%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f [Hämtad 2020-01-28]
Skolverket (2019b). Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet. Tillgänglig: https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet [Hämtad 2020-01-28]
27 Skolverket. (2019c). Svag hörförståelse och läsförståelse hör ofta ihop. Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/svag-horforstaelse-och-lassvarigheter-hor-ofta-ihop [Hämtad 2020-05-18]
Skolverket. (2020a). Nationella prov i årskurs 3 flyttar fokus från lärandet. Tillgänglig: https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/nationella-prov-i-arskurs-3-flyttar-fokus-fran-larandet [Hämtad 2020-05-18]
Skolverket. (2020b). Timplan för grundskolan.
Tillgänglig: https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/timplan-for-grundskolan [Hämtad 2020-03-15]
Skolverket (2020c). Motivation en viktig nyckel till elevers skolframgång. Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/motivation-en-viktig-nyckel-till-elevers-skolframgang [Hämtad 2020-05-18]
Smith, M. (2015). Språkundervisning utan digitala medier - En omöjlighet. Tillgänglig: https://www.lr.se/inspiration/lasa/bloggar/mia-smith/2015-04-18-sprakundervisning-utan-digitala-medier---en-omojlighet [Hämtad 2020-02-21]
Sokolik, M. (2001). Computers in Language Teaching. I M. Celce-Murcia (Ed.), Teaching English as a Second or Foreign Language. (3rd ed., pp. 477-488). Boston: Heinle & Heinle.
Thanh Son, V. (2019). Teaching English for Young Language Learners at Grade 5: Teachers' Beliefs in Two Contrasting National Approaches Compared, and Pedagogical Implications. OpenTESOL-Proceedings of the 7th OpenTESOL international conference 2019: Innovation and inspiration: Building the future of language education. s. 423–442. Tillgänglig:
http://opentesol.ou.edu.vn/uploads/5/9/9/8/59980917/proceedings_of_the_7th_openesol_internti onal_conference_2019.pdf#page=423 [Hämtad 2020-02-17]
Sundqvist, P. & Olin-Scheller, C. (2013). Classroom vs. Extramural English: Teachers Dealing with Demotivation. Language and Linguistics Compass. 7:6, s. 329-338. Tillgänglig:
https://www5.kau.se/sites/default/files/Dokument/subpage/2016/01/sundqvist_olin_scheller_201 3_teachers_dealing_wi_19601.pdf [Hämtad 2020-02-17]
28 Sundqvist, P. & Sylvén, L.K. (2014). Language-Related Computer Use: Focus on Young L2 English Learners in Sweden [Elektronisk resurs]. ReCALL. (26:1, 3–20). Tillgänglig:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-30900 [Hämtad 2020-05-15]
Svartvik, J., Frieberg, I., Linnarud, M. & Thagg, U. (1973). A Typology of Grammatical Errors (Swedish-English Contrastive Studies, Report No. 1). Lund University: Dept. of English. [Hämtad 2020-01-18]
Sylvén, L.K. (2013). The Ins and Outs of English Pronunciation: An Introduction to Phonetics. Lund: Studentlitteratur.
Syntax. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Tillgänglig:
http://www.ne.se.proxy.library.ju.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/syntax [Hämtad 2020-07-05]
Tholin, J. (2014). “Swedishness” as a Norm for Learners of English in Swedish Schools: A Study of National and Local Objectives and Criteria in Compulsory Schools. Scandinavian Journal of Educational Research, 58(3), 253 268. Tillgänglig:
https://doi.org/10.1080/00313831.2012.725 96 [Hämtad 2020-03-02]
Thoresson, A. (2017). Barns digitala kompetens. I M. Palm (Red.), Svenskarna och internet 2017: undersökning om svenskarnas internetvanor (s. 104-118). Tillgänglig:
https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2017/barns-digitala-kompetens/ (https://internetstiftelsen.se/docs/Svenskarna_och_internet_2017.pdf)
