VAD ÄR POLITIKERS ATTITYD TILL POLISENS ARBETE MED KAMERABEVAKNING? -En enkätundersökning i kommunfullmäktige i Kumla och Hallsbergs kommun

(1)

V

AD ÄR POLITIKERS ATTITYD

TILL

P

OLISENS ARBETE MED

KAMERABEVAKNING

?

En enkätundersökning i kommunfullmäktige i Kumla och

Hallsbergs kommun

Ida Larsson & Moa Marcus Lind

Handledare: Joachim Åström Seminariedatum: 2020-06-03 Statskunskap kandidat Självständigt arbete 15 hp

(2)

Abstract

Trends shows that Sweden is about to become a surveillance society and the Swedish people are increasingly being monitored in their everyday life due to the development and advancement of technology. It can therefore be considered a social interest to study this from different

perspectives. This study focuses on examining the attitude of local politicians to the Police's work on camera surveillance. In order to try to explain the attitude, it is also examined whether there is a correlation between politicians' attitude to camera surveillance and factors such as political ideology, trust and security.

The empirical material was collected with the help of a questionnaire survey in which all municipal councilors and deputies in the municipality of Kumla and Hallsberg were asked to participate. From the survey, it can be concluded that the overwhelming majority of the

responding local politicians are positive to camera surveillance under the auspices of the Police. Our result could not confirm a correlation between politicians' attitude to camera surveillance and factors such as political ideology, trust and security. However, when the questionnaires were studied from a new perspective, other interesting discoveries were found in the result.

(3)

Innehållsförteckning

1.INLEDNING ... 1

1.1BAKGRUND ... 1

1.2SYFTE & FRÅGESTÄLLNINGAR ... 4

1.3DISPOSITION ... 4 2.TEORI ... 5 2.1BEGREPPSDEFINITION... 5 2.1.1 Vänster-högerskalan ... 5 2.1.2 Politisk tillit ... 6 2.1.3 Trygghet ... 8 2.1.4 Kamerabevakning ... 9 2.2TEORETISKT RAMVERK ... 9 2.2.1 Nationella undersökningar ... 10 2.2.2 Lokala undersökningar ... 12 2.2.3 Antaganden ... 12 3.METOD... 13 3.1AVGRÄNSNING ... 13 3.2DATAINSAMLINGSMETOD ... 14 3.2.1 Enkätundersökning ... 14 3.2.2 Enkätens struktur ... 15 3.2.3 Svarsbortfall... 17

3.3TILLFÖRLITLIGHET OCH GENERALISERBARHET ... 17

3.4ANALYSMETOD ... 18

4.RESULTAT & ANALYS... 19

4.1HALLSBERG ... 20

4.1.1 Attityd till kamerabevakning... 20

4.1.2 Politisk ideologi ... 21

4.1.3 Tillit till politiska institutioner... 22

4.1.4 Trygghet ... 24

4.2KUMLA ... 27

4.2.1 Attityd till kamerabevakning... 27

4.2.2 Politisk ideologi ... 27

4.2.3 Tillit till politiska institutioner... 28

4.2.4 Trygghet ... 30

4.3MÖNSTER, LIKHETER & SKILLNADER RESULTATEN EMELLAN ... 33

4.3.1 Kommunnivå ... 33

4.4UPPTÄCKTER UR ETT NYTT PERSPEKTIV ... 36

5.SLUTSATSER... 38

6.DISKUSSION ... 39

6.1VAD KAN DEN ÖVERVÄGANDE POSITIVA ATTITYDEN BERO PÅ? ... 39

6.1.1 Kan den positiva attityden få negativa konsekvenser? ... 41

(4)

7.REFERENSER ... 43 7.1BÖCKER ... 43 7.2RAPPORTER/UPPSATSER ... 43 7.3ELEKTRONISKA KÄLLOR... 45 7.4LAGAR... 47 BILAGA 1 ... 49

(5)

(6)

1.Inledning

1.1 Bakgrund

Foucault beskriver att kroppen på olika sätt är utsatt för flera former av makt oavsett hur samhället ser ut. Makten utsätter kroppen för tvång, förbud och förpliktelser vilket Foucault väljer att kalla för disciplin, ett begrepp som i sammanhanget ses somen sorts synonym till övervakning. Disciplin anses av författaren har funnits sedan länge i olika typer av former men blev under 1600- och 1700-talet en allmän form för övervälde (Foucault 2003, s. 175). Under den här tiden går övervakning från att ha som syfte att försöka förhindra faror samt att förhindra och kontrollera befolkningsgrupper till att få en bredare spridning i samhället med syftet att öka individernas nytta och färdigheter (Foucault 2003, s. 264). För att kunna upprätta den nya typen av disciplin så byggdes bland annat militäranläggningar, skolor och arbetsplatser på ett särskilt sätt i syfte att kunna övervaka de som skulle befinna sig på anläggningarna (Foucault 2003, ss. 220-223). Under den här tiden använde man sig även av tekniska hjälpmedel såsom kikare men även belysning och blickfält på ett sätt som gjorde det enkelt för övervakarna att se men inte synas (Foucault 2003, s. 217).

I ett modernt demokratiskt samhälle skulle man kunna anta att ett övervakningssamhälle som beskrivs i Foucaults “Övervakning och straff” inte lever kvar. Dock så kan det finnas skäl till att det svenska moderna samhället beskrivs som ett övervakningssamhälle (Fagerholm 2012, s. 2). Filosofen och professorn Torbjörn Tännsjö beskriver i sin bok “Privatliv” att vi till stor del är övervakade på flera olika sätt, både genom frivillighet men även på ett relativt ofrivilligt sätt. Bland annat tar han upp webbplatsers användande av cookies. Cookies gör det möjligt för webbplatsers ägare att se vilka webbplatser du har besökt för att sedan kunna använda den informationen för eget syfte (Tännsjö 2010, s. 88) (Post- & telestyrelsen 2020) (Dencik, Hintz & Wahl-Jorgensen 2019, s. 6). Till viss del är det frivilligt då vi måste godkänna sidans användande av cookies men samtidigt ofrivilligt om vi är i behov av webbsidans information. En annan typ av övervakning är den då vi kör bil genom avgiftsbelagda områden. Det är frivilligt att åka igenom området, samtidigt som att det inte är frivilligt om vi bor eller arbetar i området och är i behov att använda just bilen. Vidare så tar Tännsjö upp mobiloperatörernas lagring av information om våra mobilsamtal, vilket är ytterligare en övervakning som kan vara svår att aktivt välja bort i ett teknikinriktat samhälle som vi idag lever i. Kanske den allvarligaste övervakningen med högst

(7)

dignitet är den som staten bedriver av all elektronisk kommunikation som sker i Sverige. Detta blev möjligt efter FRA-lagsförändringarna år 2009. Det finns alltså en viss typ av frivillig

övervakning men även en övervakning som medborgarna har svårare att aktivt välja om man vill medverka i (Tännsjö 2010, s. 88).

En annan form av övervakning som ännu inte är särskilt utbredd i Sverige jämfört med

exempelvis andra länder är den kamerabevakning som Polisen bedriver (Fridh 2017). I och med den nya kamerabevakningslagen som trädde i kraft 2018så får Polisen med viss begränsning sätta upp kameror utan att behöva tillstånd från tillsynsmyndigheten (SFS 2018:1200). I en intervju med polisen Annika Laestadius så framkom det att det finns ett önskemål från polisen sida att arbeta mer med kamerabevakning i syfte att främst förhindra brott, men även genom att materialet kan användas i bevisföringen. Laestadius uppger även att trots vetskapen om att brottsligheten flyttar på sig så ser man ändåen nytta med att använda kamerabevakning för att göra offentliga platser med mycket folk i rörelse mer trygga. I intervjun framkom det även att det finns en nationell, en regional och en påbörjad lokal plan för hur Polisens arbete med

kamerabevakning önskas se ut framöver1.

Den nya kamerabevakningslagen och Polisens större befogenheter kan leda till att Polisens arbete med kamerabevakning utökas. Sett ur ett medborgarperspektiv så kan detta ses som antingen positivt eller negativt beroende på vilka värderingar och åsikter som ligger till grund.

I tidigare forskning om kamerabevakning som bedrivs i Polisens regi så är perspektiv så som om kamerabevakning har en brottsförebyggande funktion samt om den kränker den personliga integriteten vanligt förekommande. Den allmänna debatten handlar om kamerabevakningens möjliga nytta där faktorer som brottsbekämpning och trygghet vägs mot riskerna för negativa intrång i den personliga integriteten (Farrington & Welsh 2007, s. 9). I arbetet med vår studie så har vi genom att ta del av tidigare genomförda undersökningar fått en bild av att majoriteten av de svarande medborgarna generellt har en positiv inställning till kamerabevakning i

brottsförebyggande syfte. Det är få av respondenterna som anser att det är en kränkning mot den personliga integriteten vilket kan anses underlätta Polisens arbete med kamerabevakning. Dock så finns det aktörer som anser att denna inställning kan komma att bli ett problem. I antalogin “Övervakning, snart i ett hem nära dig” så väljer ett antal aktörer att ur olika perspektiv förmedla

1Annika Laestadius Kanslichef Polisen, Polisregion Bergslagen polisområde Örebro län, telefonsamtal den 12

(8)

sin syn på vad ökad övervakning kan leda till. I två av dessa texter så framgår det att författarna anser att en ökad övervakning generellt kan komma att bli ett hot mot ett utvecklande,

demokratiskt samhälle. Författarna menar att medborgarnas positiva inställning till

kamerabevakning är problematisk och att det kan påverka den åsikt- och yttrandefrihet som finns i Sverige. Två av aktörerna tar upp integritetskommitténs oro över att den personliga integriteten åsidosätts vid lagstiftning trots att det finns regleringar gällande detta i regeringsformen,

Europakonventionen samt FN:s konvention om mänskliga fri- och rättigheter (Wigenmark 2007, s. 21) (Åström 2007, s. 26). I och med den nya kamerabevakningslagen samt

dataskyddsförordningen så har lagstiftaren försökt se till att

integritetsskyddet ska förstärkas i syfte att skydda medborgarnas personliga integritet (SOU 2017:55, s. 337-353), exempelvis genom att reglera att en bedömning mellan nyttan och den personliga integriteten är nödvändig när tillstånd söks för att få bedriva långvarig

kamerabevakning. Samtidigt så ger nya kamerabevakningslagen möjligheter att under kortare perioder bedriva kamerabevakning utan att tillstånd krävs (SFS 2018:1200), vilket kan riskera att det blir en sämre insyn gällande om den personliga integriteten kränks.

Då både övervakning och kamerabevakning är ett omdiskuterat ämne så ansåg vi att det finns ett samhällsintresse att studera detta. Vi har i vår studie valt att ha en annan infallsvinkel än de som syftar till att se om kamerabevakning kränker den personliga integriteten eller om det faktiskt hjälper till att förebygga brott. Vi har istället valt att rikta fokus mot de som representerar folket och som har möjlighet att påverka lagar, regler och förordningar. I Sverige så är det i huvudsak politikerna i riksdagen som stiftar lagar, men i och med det kommunala självstyret så kan

kommunpolitiker påverka en kommuns utveckling och riktning (SFS 1974:152) (SFS 2017:725). Detta gjorde att vi ansåg det angeläget men även intressant att undersöka hur lokala politiker ställer sig till kamerabevakning som Polisen bedriver.

Vi väljer att frångå perspektivet personlig integritet då vi företrädesvis vill studera eventuella mönster, skillnader och likheter politikerna emellan snarare än deras upplevelse av om

kamerabevakning gör intrång på deras integritet. De begrepp som är centrala i studien är politisk ideologi, tillit samt trygghet. Den politiska ideologin innebär inte att politikerna ska ange vilket parti detillhör utan får på en skala definiera om de står mer till höger, mer till vänster eller i mitten av skalan. Begreppet tillit har sin utgångspunkt i tillit till politiska institutioner. Sverige är ett land med en offentlig sektor som till stor del är uppbyggd av politiska institutioner, däribland Polismyndigheten. Detta gör att politikernas svar gällande attityden till Polisens

(9)

kamerabevakning i jämförelse med hög eller låg tillit till politiska institutioner i kombination med politisk ideologi kan ge intressanta resultat. Motivet till att använda begreppet trygghet kommer ur att Polisen själva benämner bevakningskamera som trygghetskamera med avsikt att det ska återspegla kamerans syfte2 och därmed så vill vi undersöka hur de tillfrågade politikerna upplever kamerabevakning i relation till trygghet.

1.2 Syfte & frågeställningar

I inledningen så framkommer det att kamerabevakning är ett arbetssätt som Polisen önskar arbeta mer med, därför ansåg vi att det var av intresse att ta reda på hur lokala politiker ställer sig till Polisens kamerabevakning generellt. Syftet med vår studie är således att se vilka attityder som finns till kamerabevakning på offentliga platser i Polisens regi hos lokala politiker. Syftet är även att se hur attityderna samvarierar med politisk ideologi, trygghet och tillit.

Med detta i beaktande så utgår studien från dessa frågeställningar:

● Vilka attityder har lokala politiker till kamerabevakning på offentliga platser? ● Hur samvarierar attityderna med politisk ideologi, tillit och trygghet?

1.3 Disposition

Kapitel 2 som följer nedan inleds med en definition av centrala begrepp i studien och efterföljs av det teoretiska ramverket som består av tidigare genomförda medborgarundersökningar med fokus på attityd till kamerabevakning på offentliga platser. Det teoretiska ramverket avslutas med olika antagandenom hur resultatet kan komma att se ut i förhållande till det teoretiska ramverket samt studiens forskningsfrågor.

I Kapitel 3 så redovisas de metodologiska tillvägagångssätt som använts vid insamling och analysering av det empiriska materialet.

Kapitel 4 presenterar resultat och analys av det empiriska materialet. Kapitlet inleds med två separata resultat- och analysredovisningar av de kommuner som ingår i studien och som efterföljs av en individ- och kommunjämförelse. Kapitlet avslutas med upptäckter utifrån vad som

påträffats i resultat- och analysdelen.

I kapitel 5 redogör vi för de slutsatser som dragits samt gör en återkoppling till de forskningsfrågor som studien tagit sin utgångspunkt i. Detta kapitel åtföljs av ett

2Annika Laestadius Kanslichef Polisen, Polisregion Bergslagen polisområde Örebro län, telefonsamtal den 12

(10)

diskussionskapitel där studiens slutsatser diskuteras samt förslag till vidare forskningsmöjligheter ges. Avslutningsvis så redovisas i kapitel 7 de referenser som använts i studien.

2.Teori

I syfte att undvika missförstånd i tolkningen av studiens centrala begrepp så inleds teoriavsnittet med en begreppsdefinition. Därefter presenteras en kort bakgrund som en inledning av det teoretiska ramverket. I det teoretiska ramverket presenteras tidigare medborgarundersökningar gällande attityd till kamerabevakning på offentliga platser på både nationell och lokal nivå som genomförts av bland annat SOM-institutet och Brottsförebyggande rådet.

2.1 Begreppsdefinition

2.1.1 Vänster-högerskalan

Syftet med att tillföra politisk ideologi som aspekt i studien grundar sig i ett intresse att se hur politikers ideologiska ståndpunkt samvarierar med deras attityd till kamerabevakning i Polisens regi. Den politiska ståndpunkten kan även bidra till att urskilja eventuella mönster, likheter eller skillnader i attityden till kamerabevakning.

Uppkomsten av vänster-högerskalan skedde efter den franska revolutionen 1789 i samband med ideologiernas uppkomst. Skalan går ibland under namnet politiskt spektrum och är än idag viktigt inom den politiska sfären. Skalans syfte är att definiera politisk tillhörighet samt

ställningstagande i olika frågor och kan således ses som ett hjälpmedel för att fastställa

utsträckning av de politiska partiernas ideologi (Fuller 2017, s. 157). Skalan kan även ses som ett hjälpmedel för politiker för att själva kunna placera sig på den politiska arenan. En del av de frågor som politiker behöver ta ställning till brukar beröra samhällets socioekonomiska del som exempelvis offentliga utgifter, bidrag samt skatter (Nickbon 2018, s. 7). Skalans innebörd har heller inte förändrats så markant i relation till att den har funnits i mer än 200 år. Vanligtvis placeras kommunistpartier längst ut till vänster på skalan, socialister till vänster, liberaler på mitten, konservativa på högersidan av skalan samt allra längst ut på högersidan fascistiska eller främlingsfientliga partier (Nickbon 2018, s. 7).

(11)

Partier som befinner sig på vänster sida av skalan förespråkar en omfördelning av resurser och målet är att förbättra förutsättningarna för ekonomiskt missgynnande individer vilket i sig påverkar de individer som är ekonomiskt gynnade på ett negativt sätt (Nickbon 2018, s. 8). Traditionellt sett så förespråkar vänstern faktorer som solidaritet, jämlikhet, inkomstfördelning samt statligt ingripande i ekonomin (Tangian 2015, s. 1). Man värnar även om arbetarklassens intressen och man förespråkar aspekter så som kontroll, inflytande, statligt ägande samt fördelningspolitik. Man anser även att bidrag, skatter samt offentliga utgifter skall vara höga (Nickbon 2018, s. 7). Utgår man från ett mer radikalt synsätt vill extrema vänstern avskaffa de som ”har allt”. Utifrån ett mindre radikalt synsätt så är vänstern nöjda med att enbart minska klyftan mellan de individer som har resurser och de individer som inte har de (Nickbon 2018, s. 8).

Befinner man sig i mitten av skalan står man mitt emellan den vänstra och högra sidan av skalan. De som befinner sig i mitten är villiga att acceptera förändringar men utifrån vissa premisser, man vill varken att förändring skall ske för snabbt eller gå för långt. Stegvisa förändringar för att hjälpa de missgynnade individerna kan accepteras dock är man generellt sett nöjd med det mesta och man vill bevara det som det är. Samtidigt som man kan vara villig att minska de som är ekonomiskt gynnande finns det en begränsning då man inte vill förstöra välståndets position (Nickbon 2018, s. 8).

De som står åt höger på skalan tar avstånd från uttalanden och åsikter från individer och partier som befinner sig på vänsterskalan (Nickbon 2018, s. 8). Högern tar istället privat egendom, lika möjligheter samt fritt entreprenörskap i försvar och man vill att offentligt ägande skall begränsas då man förespråkar kapitalism där både individer och företag styr (Tangian 2015, s. 1). Det finns även vanligtvis en tro från högerns sida att samhällets befintliga struktur är en idealistisk sådan och de konservativa vill ha så lite förändring som möjligt då man accepterar samhället i dess befintliga form (Nickbon 2018, s. 8).

2.1.2 Politisk tillit

Motiveringen till valet av begreppet tillit grundar sig i att vi anser att tillit är en viktig beståndsdel i ett demokratiskt samhälle då folket väljer sina politiska representanter i hopp om att de ska realisera sina politiska idéer. Sveriges offentliga sektor består till stor del av politiska institutioner vilka besitter befogenheter att fatta beslut som påverkar medborgare i hela landet (SFS

(12)

1974:152). Det är därför viktigt att det finns tillit till institutionerna och till deras arbetssätt så att besluten som fattas accepteras. Utifrån detta resonemang så ansåg vi det därmed relevant att ta reda på politikernas tillitsgrad till institutionerna och vi väljer därför att se på begreppet tillit som tillit till politiska institutioner.

Det finns flera olika relationer som tillit kan förekomma inom och ett utmärkande karaktärsdrag för begreppet är att ett sorts utbyte sker mellan parter där det finns ett tidsspann mellan en parts förväntning och en annan parts handling (Misztal 1996, ss. 16,18). Att ha tillit till en annan part handlar om mer än att bara tro då tillit innebär att tro med säkerhet att den andra parten kommer handla i enighet med partens förväntning. Tillit handlar således alltid om ett risktagande i och med att vi aldrig kan veta andra individers motiv eller kan övervaka deras beteenden (Misztal 1996, s. 18).

Om man vill undersöka befolkningens tillit till landets regim kan termer som politisk tillit samt politiskt stöd användas. Politiskt stöd lägger fokus på individers agerande samt beteende medans politisk tillit fokuserar på individers attityder. De är dock delvis sammankopplade till varandra då individers agerande och beteende sannolikt grundar sig i redan hållna attityder (Eriksson Frisell 2015, s. 5). Det går även att dela in tillit i två övergripande kategorier: politisk tillit (vertikal) och social, mellanmänsklig tillit (horisontell). Den sociala tilliten inkluderar tillit till vänner, kollegor samt grannar medans den politiska tilliten innebär förtroende för olika institutioner så som staten, domstol och parlament. Det är även viktigt att belysa att man inte känner antingen eller, tillit eller inte tillit, gentemot olika delar av politiskt och socialt liv. Istället har individer mer eller mindre tillit till de olika delarna beroende på kontext (Eriksson Frisell 2015, s. 5).

Då individers tillitsgrad kan variera beroende på vilken del av det politiska systemet som ligger i fokus är det viktigt att urskilja att det finns tre övergripande dimensioner som individer kan känna tillit till. Den första dimensionen är tillit till det politiska samhället, den andra dimensionen är tillit till regimen och den tredje och sista dimensionen är tillit till sittande politiska ledare och partier. Denna indelning har även vidareutvecklats till en hierarkisk klassificering som är rangordnade från specifik till generell tillit och som består av fem dimensioner som lyder: tillit till den politiska gemenskapen, regimens principer, regimens framträdande, regimens

institutioner samt tillit till politiska aktörer (Eriksson Frisell 2015, s. 6). I vår studie är det den fjärde dimensionen, regimens institutioner, som blir relevant utifrån vår utgångspunkt.

(13)

Datainspektionen, rättsväsendet och Polisen (Eriksson Frisell 2015, s. 6) samt bidrar till att ge en mer verklighetstrogen bild av den politiska tilliten då dess fokus ligger på institutionernas

myndighetsutövning (Persson 2018, s. 6).

2.1.3 Trygghet

Motivet till att använda begreppet trygghet kommer ur att Polisen själva benämner

bevakningskamera som trygghetskamera med avsikt att det ska återspegla kamerans syfte. Vi ansåg det därför intressant att se hur attityden till kamerabevakning samvarierar med den upplevda tryggheten.

För att kontexten ska bli rätt så behöver begreppet trygghet definieras då det kan ha olika betydelser för olika människor (Adamsson 2013, s. 8). Författarna till rapporten “Trygghet i samhället” menar att det kan vara förvirrande att prata om trygghet då många ord som används har olika nyanser. I rapporten redogörs för engelska definitioner på begreppet trygghet så som “safety” och security” men författarna menar även att en översättning av begreppet inte är helt enkel att göra. Vidare så menar författarna att det finns en viss begreppsförvirring även i Sverige gällande begreppet trygghet, då det oftast beskrivs mer som en känsla än en faktisk upplevelse vilket kan försvåra begreppets tydlighet (Ahlskog, Grönlund & Uittenbogaard 2018, ss. 16-17). Beroende på sammanhanget så kan trygghet exempelvis betyda att ha ett arbete, vara välmående eller avsaknad av risk att bli utsatt för brott (Sandstig 2010, s. 133). Den Svenska Akademiens Ordbok (SAOB) bidrar med en tämligen god beskrivning av begreppet trygghet utifrån den här studiens kontext. I beskrivningen så ses trygghet som något som medför säkerhet, skydd eller hjälp i någon form, men även att det är ett förhållande eller tillstånd som innebär att vara fri från fara eller hotande händelser (Svenska Akademiens Ordbok 2008).

Enligt Litzén så innehar begreppet trygg två dimensioner: en riskuppfattning samt känslan som kommer ur riskuppfattningen, vilket innebär att den emotionella dimension som begreppet innehar gör att trygghet exempelvis inte kan likställas med begreppet säker (Litzén 2006, s. 27). Det kan därför vara en fördel att använda antonymer istället för synonymer i syfte att få rätt kontext. En vanlig antonym som används i samband med trygghet är oro. SAOB har flera olika förklaringar av begreppet oro, t.ex. så är oro att åstadkomma störningar i någons normala tillstånd eller sinnestillstånd som utmärkes genom avsaknad av lugn (Svenska Akademiens ordbok 1950). Litzén menar att “oro för brott” kan kopplas ihop med begreppet attityd. Litzén väljer att beskriva

(14)

attityd som en individs benägenhet att handla, uppfatta, känna och tänka i en situation och att “oro för brott” utifrån denna definition av attityd innehar tre komponenter:

1. En kunskapsmässig beståndsdel som består av den information som individen har.

2. En beteendekomponent som består av de handlingar en person utför, förordar eller understödjer.

3. En känslomässig beståndsdel som består av de känslor och värderingar som individen

förknippar med objektet.

Begreppet oro kan utifrån den här beskrivningen vara en del i vägledningen till att förklara begreppet trygghet (Litzén 2006, ss. 28-29).

Med SAOB:s beskrivning av både trygghet och oro, Litzéns beskrivning av “oro för brott” samt vetskapen om att den här studiens kontext är brott och ordningsstörningar så avgränsas begreppet trygghet till att förstås som en avsaknad av oro att bli utsatt för brottsliga eller ordningsstörande händelser.

2.1.4 Kamerabevakning

I den här studien så är det kamerabevakning i Polisens regi som är i fokus, där kamerorna är placerade på offentliga platser dit allmänheten har tillträde. Studien omfattar därmed inte kamerabevakning som sker av exempelvis företag, kommuner eller säkerhetsbolag. Begreppet kamerabevakning definieras utifrån kamerabevakningslagens beskrivning av termen.

Kamerabevakning innebär i det här fallet en tv-kamera, ett annat optiskt elektroniskt instrument eller jämförbar utrustning på en fast plats som inte har behov att manövreras på den plats som den är placerad. Användningen av utrustningen ska innebära en varaktig eller regelbundet upprepad bevakning av personer samt ha som syfte att förebygga brott (SFS 2018:1200).

2.2 Teoretiskt ramverk

I många västländer har det skett en märkbar ökning av användandet av bevakningskameror på offentliga platser. I exempelvis Storbritannien finns sammanlagt 4,2 miljoner bevakningskameror vilket motsvarar en kamera per var fjortonde medborgare. Dettainnebär att en genomsnittsbritt fångas på kamera 300 gånger per dag (Farrington & Welsh 2007, s. 7). Om man utgår från Sverige går det att se att kamerabevakning generellt sett har blivit allt vanligare och främst används i butiker, på post- och bankkontor, på bilparkeringar samt inom kollektivtrafiken (SOU 2017:55, s. 68) (Elgemyr 2009, s. 2). Kamerabevakning på skolor har även blivit mycket mer

(15)

vanligt förekommande och det har också skett en ökning av användandet av kamerabevakning i bostadsområden, i stadskärnor samt på torg (Elgemyr 2009, s. 2).

Debatten kring kamerabevakning i brottsförebyggande syfte handlar till stor del om den

avvägning som måste göras mellan möjlig nytta och riskerna för negativa intrång i den personliga integriteten (Farrington & Welsh 2007, s. 9). Innan en bevakningskamera sätts upp bör en

ordentlig avvägning göras där brottsbekämpning och trygghet vägs mot respekten för den

personliga integriteten (Elgemyr 2009, s. 2). När denna avvägning görs är människors inställning till kamerabevakning och hur man upplever kamerorna en viktig faktor (SOU 2017:55, ss. 67-68) (Farrington & Welsh 2007, s. 9). Utgår man från svenskars attityder går det att se att de flesta är positivt inställda till kamerabevakning i brottsförebyggande syfte på offentliga platser exempelvis parkeringar, torg, samt butiker. När det gäller personliga och integritetskänsliga platser är dock svenskarnas inställning mindre positiv. I jämförelse med många andra länder finns det överlag en mer positiv attityd till kamerabevakning i både Sverige och England och det går även att se att den positiva attityden har ökat med tiden (SOU 2017:55, s. 68).

2.2.1 Nationella undersökningar

Mellan åren 1995-2002 (med undantag för 1996) så har Forskningsgruppen för samhälls- och informationsstudier (FIS) tillfrågat ett urval av befolkningen i åldrarna 16-79 år om deras inställning till kamerabevakning på offentliga platser. Frågan ställdes utan att uppge vad syftet med kameran skulle vara, exempelvis brottsförebyggande. Under denna tidsperiod så är det drygt hälften som svarar att de är positivt inställda (Blixt 2003, ss. 58-59).

En liknande undersökning gjordes år 2002 med fokus på att tillfråga medborgarna om inställningen till kamerabevakning på tretton specifika typer av platser. En stor majoritet av respondenterna skulle acceptera en ökad övervakning i butiker, taxibilar, museer, parker samt på parkeringar, gator och torg (Blixt 2003, ss. 59-60).

Ytterligare en medborgarundersökning som Statistiska centralbyrån genomförde under 2006 var en enkätundersökning med fokus på skydd för den personliga integriteten på uppdrag av

Integritetsskyddskommittén. Utifrån undersökningen visade det sig att det fanns en stark positiv attityd till kamerabevakning på offentliga platser i brottsförebyggande syfte.En övervägande majoritet var av åsikten att kamerabevakning ska vara tillåten på offentlig plats om det behövs för att förhindra grov brottslighet så som våldtäkt, rån, misshandel samt narkotikalangning. En stor

(16)

majoritet tyckte även när det gällde mindre allvarlig brottslighet så som skadegörelse, klotter och snatteri att kamerabevakning ska vara tillåtet på offentlig plats om det krävs för att avslöja eller förhindra sådan brottslighet (SOU 2017:55, ss. 68-69). Om kameraövervakning krävdes för att minska antalet hastighetsöverträdelser i trafiken ansåg även en majoritet av respondenterna att kamerabevakning ska vara tillåtet på offentlig plats. En övervägande majoritet hade även en acceptans för kamerabevakning om det skulle krävas för att individer skulle kunna känna sig tryggare (SOU 2017:55, s. 69).

Under perioden 2002-2017 genomförde SOM-institutet nationella undersökningar med fokus på människors attityder till olika tvångsmedel i relation till kontexten att motverka hot mot den nationella säkerheten. Tvångsmedel kan definieras som en gemensam beteckning för de åtgärder en statlig myndighet under specifika omständigheter har laglig rätt att genomföra och som inskränker en medborgares fri-och rättigheter. Telefonavlyssning, kameraövervakning eller beslagtagande av egendom är några exempel på tvångsmedel (Oscarsson & Tipple 2018, s. 93). Det urval av tvångsmedel som specifikt undersöktes i SOM-institutets studier var censur i press, radio och TV, förbud mot demonstrationer och möten, åsiktsregistrering, övervakning av all tele- och datatrafik till och från Sverige, telefonavlyssning, post- och paketkontroll samt

kameraövervakning av offentliga platser (Oscarsson & Tipple 2018, s. 95). Frågan som ställdes i samtliga undersökningar var ”Vilka av följande metoder tycker du bör kunna användas för att motverka hot mot Sveriges nationella säkerhet?”. När man ser på resultaten från de samtliga

undersökningarna som genomfördes går det att se att det i särklass mest populära tvångsmedlet av de omfrågade tvångsmedlen var kamerabevakning av offentliga platser. Det går således att konstatera att det finns en övervägande positiv attityd från de som deltog i undersökningen till kamerabevakning av offentliga platser utifrån den nationella säkerhetskontexten (Oscarsson & Tipple 2018, s. 96).

Utifrån aspekten politisk ideologi går det att se vissa skillnader i inställningen till tvångsmedel. Det går att se att personer med vänsterorientering har en mer restriktiv hållning medan de som ideologiskt anser sig befinna sig på höger-kanten har en mer tillåtande inställning till

tvångsmedel och en särskild markant skillnad går att finna avseende kameraövervakning (Oscarsson & Tipple 2018, s. 99).

(17)

2.2.2 Lokala undersökningar

I Skåne så införde man kamerabevakning på Möllevångstorget i Malmö och i Stadsparken i Helsingborg. Medborgarna som tillfrågades blev indelade i grupperna besökare, boende, näringsidkare och anställda. Överlag så ansåg respondenterna på Möllevångstorget att kamerabevakningen inte innebar en kränkning av integriteten. En majoritet svarade att de är positivt inställda till kameraövervakning generellt men även till just bevakningen av

Möllevångstorget. Både bland boende och besökare så var det en femtedel som var emot

kamerabevakningen och uppgav att det var integritetskränkande. Bland näringsidkarna så var det endast ett fåtal personer som var emot kamerabevakning (Blixt 2003, s. 38). I Stadsparken i Helsingborg är de svarande positiva till både kamerabevakning generellt men även i parken. De som inte är nöjda med kamerabevakningen uppger exempelvis anledningarna att kamerorna är för dåliga eller att de sitter på fel platser (Blixt 2003, s. 39).

Ytterligare en lokal undersökning genomfördes i samband med att man 2012 införde

kamerabevakning på Stureplan och Medborgarplatsen i Stockholm med syfte att försöka minska brottsligheten. Här är de tillfrågade uppdelade i grupper om boende, personer som arbetar på krog samt personer med övriga arbetsgivare.

Gällande Stureplan så är det en övervägande majoritet som inte har något emot att Polisen kamerabevakar området och en lägre majoritet har heller inte någonting emot kamerabevakning generellt. Det är drygt en tiondel av de svarande som uppger att de generellt har något emot kamerabevakning.

Även gällande Medborgarplatsen så svarar en övervägande majoritet av de svarande att man inte har något emot kamerabevakning på platsen samt att en lägre majoritet inte har något emot kamerabevakning generellt. Drygt 15 % i grupperna boende samt personer med övriga

arbetsgivare svarar att de är emot kamerabevakning generellt och i gruppen personer som arbetar på krog 8 % (Marklund & Holmberg 2016, s. 42).

2.2.3 Antaganden

Vi har en förväntan att de ovannämnda undersökningarnas resultat kommer återspeglas i vårt resultat. Vi tror därmed att vårt resultat kommer uppvisa att flertalet av de svarande innehar en positiv attityd till kamerabevakning i Polisens regi.

Vi förväntar oss även att kunna se tendenser till samvariation mellan attityd till kamerabevakning och de tre faktorerna politisk ideologi, tillit till politiska institutioner samt trygghet. Av det som

(18)

framkommer av det teoretiska ramverket går det att anta att de svarande som placerar sig mer åt vänster på vänster-högerskalan kommer ha en mer restriktiv hållning och därmed ha en mer negativ attityd gentemot kamerabevakning. I motsats till detta tror vi att de svarande som placerar sig åt höger på skalan kommer inneha en mer tillåtande inställning och därmed ha en mer positiv attityd till kamerabevakning. Utifrån faktorn trygghet så går det att anta att de svarande som anger en låg trygghetskänsla kommer vara mer positivt inställda till kamerabevakning än de individer som anger en hög trygghetskänsla. Vi förväntar oss även att studiens resultat kommer visa att i det fall en svarande har en hög tillit till politiska institutioner generellt så har denne en högre acceptans till kamerabevakning i Polisens regi alternativt vid låg tillit till politiska institutioner så är acceptansen lägre till kamerabevakning. Denna förväntan bygger på att

Sveriges offentliga sektor till stor del består av politiska institutioner som har befogenhet att fatta beslut som kan påverka befolkningen, vilket innebär att för att kunna acceptera besluten så behöver det finnas tillit till institutionerna.

3.Metod

3.1 Avgränsning

Som tidigare nämnts så anser vi att det saknas studier som visar vad lokala politiker har för inställning till kamerabevakning som bedrivs av Polisen. I syfte att begränsa oss och göra vår studie genomförbar så valde vi att rikta oss till ledamöter i kommunfullmäktige, då det är den högst beslutande politiska församlingen i en kommun (SFS 2017:725), vilket innebär att de har stora möjligheter att påverka kommunens utveckling och riktning. I syfte att med större statistisk säkerhet kunna uttala oss om vårt resultat valde vi att inkludera samtliga

kommunfullmäktigeledamöter och ersättare i enkätundersökningen i de kommuner som är aktuella för vår studie.

För att begränsa oss ytterligare så gjordes valet att undersöka de kommuner som ingår i

lokalpolisområdet Hallsberg då det är kamerabevakning i Polisens regi som är studiens fokus. I lokalpolisområdet Hallsberg ingår kommunerna Hallsberg, Kumla, Laxå och Askersund (Polisen 2020). Med tanke på de riktlinjer som tilldelats för studiens omfång så krävdes ytterligare ett urval och vi valde därmed att fokusera på faktorer så som högst antal invånare samt flest anmälda brott då vi ansåg att det är högre sannolikhet att Polisen är intresserade av att utöva

(19)

är det Kumla som har högst antal invånare och som efterföljs av Hallsberg. Kumla är även den kommunen som har högst antal anmälda brott i förhållande till invånarantal och av de tre övriga kommunerna så är det Hallsberg som har näst högst antal anmälda brott. Detta innebär att det är Kumla och Hallsberg som kommer ingå i undersökningen då det är de kommunerna i

lokalpolisområdet som innehar de två faktorer vi eftersökte(Brottsförebyggande rådet 2020) (Statistiska centralbyrån 2019) (Esaiasson et al. 2017, s. 158).

Kumla kommun styrs sedan valet 2018 av Socialdemokraterna och Moderaterna i ett blocköverskridande samarbete (Wahlgren 2018). Enligt kommunens hemsida så består kommunfullmäktige av sammanlagt 72 ledamöter och ersättare (Kumla kommun 2020). Hallsberg har sedan 2018 ett minoritetsstyre av Socialdemokraterna (Åberg 2018). Av

kommunens hemsida så framgår det att Hallsbergs kommunfullmäktige består av sammanlagt 71 ledamöter och ersättare (Hallsbergs kommun 2020).

Med tanke på att samtliga ledamöter och ersättare inkluderas i vår studie samt att ett aktivt val har gjorts gällande vilka kommuner som ska ingå så består studien av både en totalundersökning och ett strategiskt urval.

3.2 Datainsamlingsmetod

3.2.1 Enkätundersökning

För att samla in det empiriska underlaget till studien valde vi att använda oss av en webbaserad enkätundersökning.Anledningen till valet av enkät som metod grundar sig i att vi är ute efter individers, i det här fallet lokala politikers, attityder till kamerabevakning och detta är inte möjligt att få fram genom exempelvis en teoretisk studie (Halperin & Heath 2017, s. 263).

Enkätundersökning som metod bygger på att få fram relevant information från människor genom att ställa frågor och kan bland annat ha ett beskrivande syfte där målet är att få fram vad

människor tycker och gör i en viss given situation (Halperin & Heath 2017, ss. 261, 262). En av metodens styrkor är att den möjliggör för individer att göra generella anspråk om vad olika populationer i samhället faktiskt tycker och gör. Dock är en svaghet med metoden att

respondenternas svar kan förvrängas vilket i sig bidrar till missledande information (Halperin & Heath 2017, s. 262). Enkätsvaren kan bland annat påverkas av social önskvärdhet vilket

försämrar sanningshalten i svaren.Social önskvärdhet innebär att man vill presentera sig själv i ett bra ljus och man överrapporterar socialt önskvärda beteenden och underrapporterar

(20)

problematik valde vi att anonymisera enkätsvaren vilket förhoppningsvis bidragit till mer

sanningsenliga svar. Enkätsvaren registrerades heller inte via e-post vilket förhindrade att svaren kunde kopplas ihop med en enskild individ. Även de personliga frågorna i enkäten anpassades så att det på bästa sätt skulle värna om de svarandes identiteter. Vi gjorde bland annat ett aktivt val att inte ha partitillhörighet som en enkätfråga utan den omformulerades istället till att bli en ideologisk skala som respondenterna fick placera in sig på. Vi undvek även att fråga efter exakt ålder utan hade istället olika åldersspann de svarande fick välja mellan.

Motivet till valet att använda oss av en webbaserad enkät grundar sig i att det går fortare att distribuera ut enkäten (Esaiasson et al. 2017, s. 242). Intervjuer hade också kunnat använts som metod för att svara på våra frågeställningar dock är det svårare att göra intervjusvar

kvantifierbara om man inte utgår ifrån en strukturerad intervjuform (Esaiasson et al. 2017, s. 238). Intervjuer är även mer tidskrävande vilket kan utgöra ett hinder för de personer man vill intervjua då det kan vara svårare att ta sig tid för en intervju. Det hade heller inte varit möjligt, utifrån den tidsbegränsning som finns, att genomföra tillräckligt många intervjuer för att kunna uttala sig om den del av populationen i samhället som vi är intresserade av (Halperin & Heath 2017, s. 273). Vi har även tagit den rådande samhällssituationen om att hålla socialt avstånd i beaktande vilket ledde till att vi ansåg att en webbenkät ansågs vara det mest lämpliga alternativet (Folkhälsomyndigheten 2020).

3.2.2 Enkätens struktur

Då en enkätundersökande studies empiriska material bygger på de svar som respondenterna lämnar så har enkätfrågorna en stor roll och det var angeläget för oss att enkätens utformning blev så bra som möjligt (Halperin & Heath 2017, s. 261). Studiens frågeställningar och syfte har därför tagits i beaktande i utformningen av enkätfrågorna så att de blir relevanta för studien. Detta arbetssätt bidrog till att onödiga frågor kunde sållas bort under utformningsprocessen, vilket i sin tur ledde till att enkäten blev kortare och mer sammanhållen. Vi anser att det var mer fördelaktigt med en kortare enkät då det kan leda till att fler tillfrågade väljer att genomföra enkäten samt att respondenterna genomför denmer noggrant vilket bidrar till att starkare slutsatser kan dras (Barmark & Djurfeldt 2015, s. 83). Då Brottsförebyggande rådet och SOM-institutet har genomfört enkätundersökningar av olika slag så gjorde vi valet att använda oss av deras formulering på de frågor som även skulle ingå i vår undersökning. Anledningen var mestadels för att vi ansåg att frågorna hade en bra utformning som passade vår studie men även på grund av att frågorna redan är beprövade.

(21)

I enkätens inledning valde vi att presentera lite kort om varför enkätundersökningen önskas genomföras samt information om hur enkäten behandlas. Vi informerade de tillfrågade om mängden frågor samt en ungefär upplevelse av hur lång tid enkäten skulle ta att genomföra. I syfte att de tillfrågade skulle kunna ställa frågor om studien eller enkäten så valde vi att uppge våra e-postadresser.

Enkäten delades sedan in i tre olika sektioner utifrån tillit, trygghet samt bevakning. Ett av skälen var att vi ville ge de svarande en tydlig bild av enkätens innehåll, men vi ansåg även att en uppdelning skulle underlätta för respondenterna vid genomförandet. I början av varje sektion fanns en kortare informationsruta i syfte att redogöra för de definitioner och avgränsningar som vår studie har, vilket vi bad respondenterna ta hänsyn till när de besvarade frågorna.

Frågorna i enkäten handlade i huvudsak om kamerabevakning i Polisens regi men för att kunna utröna mönster i resultatet så kompletterades enkäten med frågor om upplevelse av trygghet i den egna kommunen samt tillit till politiska institutioner. Då resultatet från enkätundersökningen kommer att redovisas bland annat utifrån politisk ideologi så efterfrågades även om var respondenten skulle placera sig på “vänster-högerskalan”.

I bilaga 1 presenteras hela enkäten men ett urval av de frågor som ställdes är: ”Har du något emot att Polisen i Sverige använder kamerabevakning som arbetsmetod?”, ”Hade din trygghet

förändrats om det hade funnits kamerabevakning på en plats som du upplever som otrygg?” och ”Hur hög eller låg tillit har du för det sätt på vilket politiska institutioner sköter sitt arbete?”. Majoriteten av frågorna hade förvalda svarsalternativ utformade på ett sätt som passade frågan. Endast en fråga hade en öppen struktur där de svarande själva fick formulera ett svar. Den öppna frågan var även den enda av enkätens frågor som inte var obligatorisk, på de övriga frågorna behövde respondenten lämna ett svar för att kunna gå vidare till nästa fråga. Anledningen till att frågorna var obligatoriska var för att försöka undvika internt bortfall på grund av obesvarade frågor (Barmark & Djurfeldt 2015, s. 83). På vissa av enkätfrågorna så gjordes även valet att inte ha svarsalternativet “Vet ej” då vi ansåg att man som politiker eller medborgare bör ha en åsikt i frågan. Enkäten som skickades ut till de båda kommunfullmäktige var standardiserad, det vill säga att respondenterna svarade på samma frågor med samma svarsalternativ, med skillnaden att kommunens namn ändrades beroende på vart enkäten skickades.

Vid distribution av enkäten så kontaktade vi kommunfullmäktiges ordförande i debåda

kommunerna i syfte att både informera om att enkäten önskas genomföras bland ledamöter och ersättare, men även för att få tillgång till ledamöternas e-postadresser. Gällande Hallsberg fick vi

(22)

svar tämligen omgående att denne skulle vidarebefordra vår enkätundersökning och fick en bekräftelse på att detta var genomfört. När det var sju dagar kvar på svarstiden så kontaktade vi ordförande igen och bad denne om hjälp att vidarebefordra en påminnelse till ledamöter och ersättare. Om detta blev genomfört fick vi ingen bekräftelse på.

Gällande Kumla så försökte vi även här ta kontakt med ordförande i kommunfullmäktige med samma syfte som ovan. Då denne inte svarade kontaktade vi istället kommunfullmäktiges sekreterare och fick då både ledamöter och ersättares e-postadresser så att vi själva kunde

distribuera enkäten. När det var sju dagar kvar på svarstiden så skickades det ut en påminnelse till ledamöter och ersättare.

Då vi i Hallsbergs fall fick hjälp med att distribuera enkäten så kan vi anta, genom Hallsbergs kommuns hemsida, att enkäten skickades ut till 71 personer. Gällande Kumla så skickades enkäten ut till 71 personer vilket var samtliga på den lista vi mottog från kommunfullmäktiges sekreterare. De tillfrågade hade en svarstid på 20 dagar att genomföra enkäten.

3.2.3 Svarsbortfall

Totalt sett svarade 81personer av de 142 personer som tillfrågades att delta i

enkätundersökningen. Studien har således ett externt bortfall vilket betyder att en eller fler tillfrågade individer av olika anledningar valt att inte besvara enkäten (Barmark & Djurfeldt 2015, ss. 79-80). Det externa bortfallet bestod av totalt 61 personer. Vid utformandet av enkäten försökte vi begränsa så att respondenterna endast kunde fylla i ett svarsalternativ per fråga, dock så lyckades vi inte med detta. Vi försökte komma runt denna problematik genom att i

informationsrutan i samband med varje sektion påminna den svarande om att endast kryssa i ett svarsalternativ per fråga. Under sammanställningen av resultatet så insåg vi dock att vi inte lyckats undgå denna problematik då vissa respondenter hadekryssat i fler än ett svarsalternativ. Detta ledde till att vi valde att ogiltigförklara de svaren och dessa uteslöts ur sammanställningen (Barmark & Djurfeldt 2015, s. 93). Vi valde att inte plocka bort respondenterna från hela studien i syfte att undvika ett större internt bortfall. På grund av de ogiltigförklarade svaren så består det interna bortfallet av totalt 40 svar på 12 frågor.

3.3 Tillförlitlighet och generaliserbarhet

För att säkerställa en god begreppsvaliditet har vi bland annat under utformningsprocessen av enkätfrågorna kontinuerligt kopplat tillbaka till våra teoretiska begrepp (Esaiasson et al. 2017, s. 58). Enkätfrågornas relevans har stått i centrum och om det saknats en tydlig koppling till de

(23)

teoretiska begreppen har frågorna omformulerats eller tagits bort. Vi har även använt oss av enkätfrågor från tidigare genomförda enkätundersökningar från både SOM-institutet och BRÅ i den mån det gått. Detta då deras enkätfrågor redan är beprövade vilket stärker

begreppsvaliditeten i studien ytterligare. Då vi valde att begränsa studien till endast två

kommuners fullmäktigeledamöter har vi haft möjligheten att kunna göra en mer noggrann och gedigen resultatredovisning. Detta i sig har bidragit positivt till den interna validiteten vilket gör att slutsatserna är välgrundade och vilar på ordentliga belägg (Esaiasson et al. 2017, s. 59). Även valet att göra en totalundersökning av fullmäktigeledamöter samt ersättare i de båda kommunerna bidrar positivt till den interna validiteten och vi kommer med stor säkerhet kunna uttala oss om hur den utvalda populationens attityder till kamerabevakning i Polisens regi ser ut (Esaiasson et al. 2017, s. 171).

På grund av att vårt urval av kommuner är strategiskt och att det bygger på specifikt utvalda faktorer så är studiens slutsatser inte generaliserbara till varken andra populationer eller kontexter då urvalet av analysenheter inte är representativt (Esaiasson et al. 2017, ss. 158-159). Slutsatserna kan dock ligga till grund för hypoteser som med fördel kan prövas i framtida forskning i

representativa urval av samtliga kommunpolitiker.

Då resultatet från enkäten sammanställts på både ett noggrant och strukturerat sätt besitter studien hög reliabilitet (Esaiasson et al. 2017, s. 64). I syfte att underlätta sammanställningen och

undvika ihopblandning av respondenternas svar så valde vi att använda oss av ett enkätundersökningsprogram som sammanställde svaren åt oss kommunvis. Detta för att

säkerställa att sammanställningen blev korrekt men det bidrog även till en tidsbesparing. För att även förhindra eventuella slarvfel så har upprepade kontroller gjorts i införandet av det empiriska materialet i SPSS.

3.4 Analysmetod

På grund av att studien fokuserar på frekvenser i form av hur många respondenter som svarade ett visst svarsalternativ i enkätundersökningen så används en kvantitativ metod vid analyseringen av det empiriska materialet (Esaiasson et al. 2017, s.198). Då en kvalitativ innehållsanalys innebär att man tittar på text utifrån exempelvis helhet eller meningsbärande idéer så är den metoden inte aktuell för oss då vår enkätundersökning är av strukturerad karaktär med i förväg bestämda svarsalternativ (Esaiasson et al. 2017, s. 236).

(24)

Ytterligare en metod som användes när det var dags att analysera det empiriska materialet var komparativ metod. Den komparativa metoden går ut på att identifiera och förklara skillnader och likheter mellan fall och i vår studie har metoden tillämpats på kommunnivå (Halperin & Heath 2017, s. 211). Motivet till valet av en komparativ analysmetod grundar sig i att vi är ute efter att kunna utröna likheter och skillnader i resultatet och detta är inte möjligt med hjälp av någon annan analysmetod.

För att kunna analysera våra variablers resultat i relation till varandra valde vi att använda oss av SPSS som analysverktyg. Resultatet från enkätsvaren som automatiskt sammanställts i Google Drives enkätprogram gjordes om till två excelfiler som vi sedan importeradetill SPSS. Väl i SPSS gav vi de olika svarsalternativen till samtliga enkätfrågor värden i syfte att upprätta ett kodschema (Barmark & Djurfeldt 2015, s. 91). Nästa steg i processen var att i SPSS göra frekvenstabeller på de variabler som vi ansåg var viktiga att presentera individuellt. Vidare så utformade vi korstabellanalyser på de variabler som studien hade sin utgångspunkt i, detta för att kunna se samvariation mellan de beroende variablerna och de oberoende variablerna. I syfte att få ett mindre omfång enkätdata och göra materialet mer lättöverskådligt så valde vi att klassindela vissa variabler. Detta innebär att vissa enkätfrågor som exempelvis innan haft 5 svarsalternativ nu har tre då svarsalternativ efter likhet har slagits ihop och presenteras således ur ett mer

övergripande perspektiv (Barmark & Djurfeldt 2015, s. 105).

4.Resultat & Analys

Av de totalt 71 tillfrågade i Hallsberg var det 38 personer som svarade på enkäten och av dessa var 21 kvinnor och 17 män. Av respondenterna så var en övervägande majoritet över 46 år. I Kumla tillfrågades totalt 72 personer varav 43 svarade på enkäten. Av dessa var 16 kvinnor och 26 män (resultatet visar 42 respondenter p.g.a. ett ogiltigt svar) och en övervägande majoritet var även här över 46 år.

De två kommunerna redovisas i separata avsnitt för att kunna utröna eventuella skillnader, likheter samt mönster. I korstabellerna så presenteras hur hög andel procent av respondenterna som har angett just det svarsalternativet i den oberoende variabeln i kombination till den beroende variabeln. Andelarna redovisas kolumnvis och procenten är beräknad endast på de

(25)

svarande som har angett just det svarsalternativet. Andelen procent är avrundad till närmaste heltal med vissa undantag då det fanns ett behov av decimaler vid enstaka resultatredovisningar. Vid tillfällen då en eller flera respondenter valt att fylla i fler än ett svarsalternativ så har vi valt att se detta som ett ogiltigt svar och därmed inte räknat med svaren i den frågans

resultatredovisning då vi bad respondenterna att endast fylla i ett svarsalternativ per fråga. Det innebär att vissa frågor saknar svar från respondenter vilket redovisas i studien där det är aktuellt.

4.1 Hallsberg

4.1.1 Attityd till kamerabevakning

I enkäten är det två frågor som efterfrågar respondenternas attityd till Polisens arbete med kamerabevakning. När vi avläser resultaten från den ena enkätfrågan (tabell 1) så framgår det att en övervägande majoritet inte har något emot att Polisen använder kamerabevakning som

arbetsmetod. Gällande den andra enkätfrågan som redovisas i tabell 2 så framgår det att en majoritet av respondenterna anser att Polisens arbete med kamerabevakning borde utökas, vilket vi tolkar som en positiv inställning till arbetsmetoden. Dessa resultat går i linje med vårt

antagande om att ett flertal av de svarande skulle ha en positiv attityd till kamerabevakning i Polisens regi. Vi hade dock inte förväntat oss att det skulle vara så mycket som 97 % som ställer sig positiva till kamerabevakning som arbetsmetod eller att en så pass övervägande majoritet som 87 % skulle vara av åsikten att Polisens kamerabevakning borde utökas.

Tabell 1. Frekvenstabell Hallsberg: “Har du något emot att Polisen i Sverige använder

kamerabevakning som arbetsmetod?”.

Ja Nej Vet ej

Andel i procent 3 97

Kommentar: Resultatet baseras på 37 respondenter p.g.a. ogiltiga svar.

Tabell 2. Frekvenstabell Hallsberg: “Anser du att Polisens arbete med kamerabevakning borde:”.

Utökas Minskas Lämnas

oförändrat Tas bort Ingen åsikt

(26)

4.1.2 Politisk ideologi

I enkäten så ombads de svarande att placera in sig själva utifrån egna politiska åsikter på en vänster-högerskala. I syfte att se om det finnsen samvariation mellan den ideologiska placeringen och respondenternas attityd till kamerabevakning så genomfördes två

korstabellanalyser. Av analyserna så framgår det att det inte finns någon samvariation då respondenternas svar gällande attityd till kamerabevakning i Polisens regi saknar spridning eftersom en övervägande majoritet är positiva. Den ideologiska åsikten har således i Hallsbergs resultat inte någon förklarande effekt till de svarandes attityd gentemot kamerabevakning i Polisens regi.

Tabell 3. Korstabell på kamerabevakning som arbetsmetod och politisk ideologi, respondenter

Hallsberg. Redovisas i procent.

Politisk

ideologi Klart till vänster Något till vänster Varken vänster eller höger Något till höger Klart till höger

Kamera-bevakning som arbetsmetod

Inget emot 90 100 100 100 100

Emot 10 0 0 0 0

Tabell 4. Korstabell på arbetet med kameror borde och politisk ideologi, respondenter Hallsberg.

Redovisas i procent.

Politisk

Arbetet med kamera-bevakning borde: Utökas 70 90 100 89 100 Minskas 0 0 0 0 0 Lämnas oförändrat 20 10 0 0 0 Tas bort 0 0 0 0 0 Ingen åsikt 10 0 0 11 0

Vi hade en förväntan att de svarande som placerade sig mer åt vänster på vänster-högerskalan skulle ha en mer restriktiv hållning och därmed inneha en mindre positiv attityd till

(27)

kamerabevakning. Det fanns även en förväntan om att de svarande som placerar sig åt höger på skalan skulle inneha en mer tillåtande inställning och därmed ha en mer positiv attityd till kamerabevakning. Då vårt resultat visar att det inte finns någon skillnad mellan om personen anser sig stå till höger, vänster eller mitten, attityden till kamerabevakning är oavsett övervägande positiv, så saknas stöd för våra förväntningar och de kan därmed inte bekräftas.

4.1.3 Tillit till politiska institutioner

I enkäten efterfrågades om hur hög eller låg tillit den svarande har för det sätt som politiska institutioner sköter sitt arbete samt hur hög eller låg tillit den svarande har till Polisen i lokalpolisområdet Hallsberg. När korstabellanalyser genomfördes på de båda ovannämnda tillitsvariablerna i relation till respondenternas attityd till kamerabevakning i syfte att se en eventuell samvariation så framkom det att de svarande som har hög tillit till politiska institutioner samt Polisen även innehar en positiv attityd till kamerabevakning i Polisens regi (se tabell 5, 6, 7, 8), vilket kan ses som en tendens till samvariation. Detta bekräftar vårt antagande om att i det fall de svarande anger en hög tillit till politiska institutioners arbete så innehas en mer positiv

inställning till kamerabevakning. Vi hade även en förväntan om att respondenter med låg tillit skulle ha en mer negativ inställning till kamerabevakning. Denna förväntan kan inte bekräftas då det saknas en spridning i respondenternas attityd till kamerabevakning samt att det saknas respondenter med låg tillit. Avsaknaden av dessa faktorer innebär att en samvariation inte med säkerhet kan fastställas.

Tabell 5. Korstabell på kamerabevakning som arbetsmetod och tillit till politiska institutioner,

respondenter Hallsberg. Redovisas i procent.

Tillit till politiska

institutioner hög tillit Mycket hög tillit Ganska eller låg tillit Varken hög låg tillit Ganska låg tillit Mycket

Kamera- bevakning som arbetsmetod

Inget emot 100 96 100

Emot 0 4 0

Tabell 6. Korstabell på arbetet med kameror borde och tillit till politiska institutioner, respondenter

(28)

Tillit till politiska

institutioner hög tillit Mycket hög tillit Ganska eller låg tillit Varken hög Ganska låg tillit Mycket låg tillit

Arbetet med kamera- bevakning borde: Utökas 83 86 100 Minskas 0 0 0 Lämnas oförändrat 17 7 0 Tas bort 0 0 0 Ingen åsikt 0 7 0

Tabell 7. Korstabell på kamerabevakning som arbetsmetod och tillit till Polisen, respondenter

Tillit till Polisen Mycket hög tillit Ganska hög tillit Varken hög eller låg tillit Ganska låg tillit Mycket låg tillit Kamera- bevakning som arbetsmetod Inget emot 100 100 80 100 Emot 0 0 20 0

Tabell 8. Korstabell på arbetet med kameror borde och tillit till Polisen, respondenter Hallsberg.

Tillit till

Polisen Mycket hög tillit Ganska hög tillit Varken hög eller låg tillit Ganska låg tillit Mycket låg tillit

Arbetet med kamera- bevakning borde: Utökas 87 88 3 100 Minskas 0 0 0 0 Lämnas oförändrat 7 13 0 0 Tas bort 0 0 0 0 Ingen åsikt 7 0 17 0

(29)

4.1.4 Trygghet

I enkäten efterfrågades i vilken utsträckning respondenterna var oroliga för att utsättas för brott i Hallsbergs kommun. I syfte att se om det finns en samvariation mellan i vilken utsträckning respondenterna var oroliga för att utsättas för brott och de svarandes attityd till kamerabevakning i Polisens regi så genomfördes två korstabellanalyser (se tabell 9 & 10). På grund av avsaknad av spridning i svaren gällande attityd till kamerabevakning så går det inte att utläsa en samvariation i relationen. Analyserna visar att oavsett hur orolig respondenterna är för att utsättas för brott så är de ändå övervägande positiva till kamerabevakning.

Tabell 9. Korstabell på kamerabevakning som arbetsmetod och orolig att utsättas för brott,

Orolig att utsättas för

brott utsträckningI stor utsträckningI viss Inte alls Vet ej

Kamera-bevakning som arbetsmetod

Inget emot 100 100 95 100

Emot 0 0 5 0

Tabell 10. Korstabell på arbetet med kameror borde och orolig att utsättas för brott, respondenter

Orolig att utsättas för

brott utsträckningI stor utsträckningI viss Inte alls Vet ej

Arbetet med kamera- bevakning borde: Utökas 100 93 82 100 Minskas 0 0 0 0 Lämnas oförändrat 0 7 9 0 Tas bort 0 0 0 0 Ingen åsikt 0 0 9 0

(30)

Vi hade förväntat oss genom vårt antagande att de svarande som anger en låg trygghetskänsla kommer vara mer positivt inställda till kamerabevakning än de individer som anger en hög trygghetskänsla. I och med resultatet att de svarande som anger att de i stor eller i viss

utsträckning är orolig att utsättas för brott och samtidigt positivt inställda till kamerabevakning så bekräftas vår förväntan till viss del. Dock så fallerar antagandetpå grund av att de respondenter som uppger att de inte alls är oroliga ändå uppger sig vara positivt inställda till kamerabevakning.

I enkäten efterfrågades även hur oroade respondenterna är inför att det i framtiden ska bli en ökad brottslighet samt en lägre trygghet på offentliga platser. För att ta reda på om samvariation finns ställdes upplevd oro för en ökad brottslighet respektive upplevd oro för lägre trygghet på

offentliga platser i relation till respondenternas attityd till kamerabevakning i Polisens regi. Med hjälp av korstabellanalyser som redovisas i tabellerna 11, 12, 13 samt 14 så framkom det att det även här uteblir en samvariation i relationerna då det finns en avsaknad av spridning i svaren gällande attityd till kamerabevakning. Analyserna visar således att grad av orolighet inte kan hjälpa till att förklara attityd till kamerabevakning.

Tabell 11. Korstabell på kamerabevakning som arbetsmetod och oro för en ökad brottslighet,

Oro för en ökad

brottslighet oroande Mycket oroande Ganska Inte särskilt oroande oroande Inte alls

Emot 0 5 0

Tabell 12. Korstabell på arbetet med kameror borde och oro för en ökad brottslighet, respondenter

Oro för en ökad

brottslighet oroande Mycket oroande Ganska Inte särskilt oroande oroande Inte alls

Arbetet med kamera-

bevakning borde:

Utökas 91 84 83

(31)

Lämnas oförändrat 9 5 17

Tas bort 0 0 0

Ingen åsikt 0 11 0

Tabell 13. Korstabell på kamerabevakning som arbetsmetod och oro för en lägre trygghet på offentlig

plats, respondenter Hallsberg. Redovisas i procent.

Oro för en lägre trygghet

på offentlig plats oroandeMycket oroandeGanska Inte särskilt oroande oroandeInte alls

Emot 0 6 0

Tabell 14. Korstabell på arbetet med kameror borde och oro för en lägre trygghet på offentlig plats,

Oro för en lägre trygghet

på offentlig plats oroande Mycket oroande Ganska Inte särskilt oroande Inte alls oroande

Arbetet med kamera- bevakning borde: Utökas 100 82 85 Minskas 0 0 0 Lämnas oförändrat 0 6 15 Tas bort 0 0 0 Ingen åsikt 0 12 0

Vi hade en förväntan att de svarande som angav en lägre trygghet skulle ha en mer positiv inställning till kamerabevakning än de som anger en högre trygghetskänsla. Med tanke på det resultat som framkommit så kan man se att våra antaganden till viss del stämmer överens med resultatet. Det som dock talar emot antagandet är att de respondenter som anger att de har en högre trygghetskänsla även innehar en positiv inställning till kamerabevakning i Polisens regi.

(32)

4.2 Kumla

4.2.1 Attityd till kamerabevakning

I enkätundersökningen är det två frågor som efterfrågar respondenternas attityd till Polisens arbete med kamerabevakning. Tabell 3 visar resultatet från den ena enkätfrågan och av den så framgår det att en övervägande majoritet av respondenterna (95 %) inte har något emot att Polisen använder kamerabevakning som arbetsmetod. När vi avläser resultatet från den andra enkätfrågan (tabell 4) så framgår det att en majoritet av de svarande (84 %) anser att Polisens arbete med kamerabevakning borde utökas, vilket vi även här tolkar som en positiv inställning till arbetsmetoden. Dessa resultat går i linje med vårt antagande om att ett flertal av respondenterna skulle inneha en positiv attityd till kamerabevakning i Polisens regi. Dock hade vi inte räknat med att en så stor del av de svarande, likt Hallsberg, skulle inneha en positiv attityd till kamerabevakning som arbetsmetod.

Tabell 15. Frekvenstabell Kumla: “Har du något emot att Polisen i Sverige använder kamerabevakning

som arbetsmetod?”.

Ja Nej Vet ej

Andel i procent 5 95

Tabell 16. Frekvenstabell Kumla: “Anser du att Polisens arbete med kamerabevakning borde:”.

Utökas Minskas Lämnas

oförändrat Tas bort Ingen åsikt Andel i procent 84 2 14

4.2.2 Politisk ideologi

I enkäten så ombads respondenterna att placera in sig själva utifrån egna politiska åsikter på en vänster-högerskala. I syfte att kunna identifiera en eventuell samvariation mellan den ideologiska placeringen och respondenternas attityd till kamerabevakning så analyserades resultaten med hjälp av korstabeller (se tabellerna 17 & 18). Av analyserna så framgår det att det inte gick att identifiera någon samvariation då respondenternas svar gällande attityd till kamerabevakning i Polisens regi saknar spridning eftersom en övervägande majoritet är positiva. Den ideologiska åsikten har således i Kumlas resultat inte någon förklarande effekt till de svarandes attityd gentemot kamerabevakning i Polisens regi.

(33)

Tabell 17. Korstabell på kamerabevakning som arbetsmetod och politisk ideologi, respondenter Kumla.

Politisk

Inget emot 100 80 100 87,5 100

Emot 0 20 0 12,5 0

Tabell 18. Korstabell på arbetet med kameror borde och politisk ideologi, respondenter Kumla.

Politisk

Arbetet med kamera- bevakning borde: Utökas 69 80 100 87,5 100 Minskas 0 0 0 12,5 0 Lämnas oförändrat 31 20 0 0 0 Tas bort 0 0 0 0 0 Ingen åsikt 0 0 0 0 0

Vårt antagande var att de svarande som placerade sig mer åt höger på skalan skulle inneha en mer tillåtande inställning och därmed ha en mer positiv attityd till kamerabevakning. Det fanns även ett antagande om att de svarande som placerarsig åt vänster på vänster-högerskalan skulle ha en mer restriktiv hållning och därmed inneha en mindre positiv attityd till kamerabevakning. Då attityden till kamerabevakning är övervägande positiv oavsett var på vänster-högerskalan respondenterna har placerat sig så saknas stöd för våra antaganden och de kan därmed inte bekräftas.

4.2.3 Tillit till politiska institutioner

I enkätundersökningen efterfrågades om hur hög eller låg tillit den svarande har för det sätt som politiska institutioner sköter sitt arbete samt hur hög eller låg tillit den svarande har till Polisen i