Anhörigas upplevelser vid hjärtstopp hos en närstående

(1)

Anhörigas upplevelser vid hjärtstopp hos en närstående

Relatives' experiences of cardiac arrest in family members

Författare: Stina Ruck & Emelie Warnqvist

Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin Omvårdnadsvetenskap

Omvårdnadsvetenskap C, Självständigt arbete 15 hp Höstterminen 2015

Sammanfattning

Bakgrund: Hjärtstopp är idag ett globalt problem som drabbar hundratusentals individer årligen. Betydelsen av att påbörja behandling tidigt är viktigt för att öka överlevnaden för den drabbade och minska risken för komplikationer. Vid ett hjärtstopp kan kriser inträffa hos de anhöriga och det är betydelsefullt att få stöd från familj och sjukvården.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser vid hjärtstopp hos en närstående.

Metod: Litteraturstudien genomfördes med systematisk sökning och granskning. Sökning gjordes i databaserna Medline och Cinahl.

Resultat: Resultatet visade att de anhöriga kunde uppleva hjärtstopp som en traumatisk händelse. De upplevde känslor som chock, rädsla och panik när

händelsen inträffade. Vid ankomst av sjukvårdspersonalen upplevdes lättnad över att inte längre ha ansvaret för livräddningsåtgärderna. Anhöriga var tacksamma när de fick förklaring över sjukdomsförloppet och det underlättade

sorgbearbetningen.

Slutsats: Litteraturstudien visade att anhöriga upplevde flera olika känslor kring händelsen som förtvivlan, rädsla och chock. Händelsen förändrade synen på livet. Familjecentrerad omvårdnad bör tillämpas för att se familjen som en helhet och inte bara se den drabbade individen.

(2)

Innehållsförteckning

1. Inledning

3

2. Bakgrund

3

2.1 Plötsligt hjärtstopp

3 2.2 Behandling vid hjärtstopp

3 2.3 Definition av anhörig

4

2.4 Familjecentrerad omvårdnad

4

2.5 Kriser

4

2.6 Sjuksköterskans roll vid hjärtstopp

4

2.7 Problemformulering

5

3. Syfte

5

4. Metod

5

4.1 Sökstrategi

5

4.2 Urval

5 4.2.1 Inklusionskriterier 5 4.2.2 Exklusionskriterier 6

4.3 Urvalsförfarande

6

4.4 Kvalitetsvärdering av artiklar

6

4.5 Databearbetning och analys

6

4.6 Forskningsetiska överväganden

6

5. Resultat

7

5.1 Anhörigas upplevelser i samband med hjärtstopp hos närstående

7

5.1.1 Känslomässig stress och oro 7

5.1.2 Känsla av otillräcklighet 7

5.1.3 Lättnad att få lämna över till sjukvårdspersonal 7 5.1.4 Behov av kommunikation med sjukvårdspersonal 8

5.2 Anhörigas upplevelser efter hjärtstopp hos närstående

8

5.2.1 Annorlunda livssituation när närstående överlevt 8

5.2.2 Skuld och skam 9

5.2.3 Sorg och förlust när närstående avlidit 9

5.3 Resultatsammanfattning

9

6. Diskussion

10

6.1 Metoddiskussion

10

6.2 Resultatdiskussion

11

6.3 Kliniska implikationer

12

6.4 Fortsatt forskning

12

7. Slutsats

12

Referenslista

13

Bilaga 1. Sökmatris

Bilaga 2. Artikelmatris

(3)

1. Inledning

Plötsligt hjärtstopp kan innebära att en individ drabbas av ett oväntat eller naturligt dödsfall, med eller utan varningssymtom (Mayer, Rosenfeld & Gilbert, 2013). Det är svårt att förebygga och förutsäga ett hjärtstopp. Intensiv forskning som bedrivs för att förklara, förebygga och förstå vilka mekanismer och omständigheter som leder till att en individ drabbas av plötsligt hjärtstopp. Forskning bedrivs i syfte att finna högriskpatienter och att minska antalet dödsfall i plötsligt hjärtstopp (Hjärt- och lungfonden, 2014a). När en närstående drabbas av ett oväntat hjärtstopp kan de anhöriga få en traumatisk upplevelse. Oavsett hur det går för den drabbade har livet förändras påtagligt (Hjärt- och lungfonden, 2014b). En oväntad bortgång hos en nära anhöriga kan upplevas som den mest traumatiska upplevelse en individ kan vara med om (Axelsson, Fridh & Thorén, 2012). När de tidigare erfarenheterna och inlärda reaktionssätten inte är tillräckliga för att hantera och psykiskt bemästra den traumatiska upplevelsen individen har hamnat i kan ett psykiskt kristillstånd uppstå (Cullberg, 2006).

2. Bakgrund

2.1 Plötsligt hjärtstopp

Hjärtstopp som sker plötsligt är ett globalt problem och hundratusentals individer drabbas årligen (Weslien, Nilstun, Lundqvist & Fridlund, 2005). I Sverige drabbas ungefär tiotusen individer årligen av plötsligt hjärtstopp (Hjärt- och lungfonden, 2014a). Ett hjärtstopp kan drabba individer i alla åldrar och risken att drabbas ökar med åldern. Orsaker till att drabbas av ett plötsligt hjärtstopp kan bero på en hjärtinfarkt, medfött hjärtfel eller en förändring i hjärtmuskeln (Hjärt-och lungfonden, 2015a). De flesta individer som drabbas av ett oväntat hjärtstopp utanför sjukhus har ett kardiellt orsakat tillstånd (Rubensson, Castren, Rosenqvist, Hallenberg & Herlitz, 2009). Hjärtstopp innebär att hjärtats mekaniska aktivitet upphör. Den vanligaste utlösande orsaken är akut myocardischemi förorsakad av en plackruptur i ett kranskärl, vilket kan leda till en stenos och eller total ocklusion (Socialstyrelsen, 2004). Vid ett hjärtstopp börjar hjärtats båda kamrar att flimra, hjärtats pumpförmåga minskar och patientens blodtryck och puls avtar. Patienten blir därmed medvetslös på grund av syrebrist till hjärnan och hens andning övergår till agonal andning (Wikström, 2012). När hjärnan är utan syre en längre tid ökar risken för hjärnskador relaterat till hjärtstoppet. Att påbörja behandling av ett hjärtstopp tidigt är viktigt för att öka överlevnaden för individen och minimera permanenta hjärnskador (Hjärt-lungfonden, 2015b).

2.2 Behandling vid hjärtstopp

Tidig hjärt- och lungräddning och defibrillering kan vara avgörande för överlevnad och minska risken för komplikationer (Löf, Sandström & Engström, 2010). Hjärt- och

lungräddning innebär att lungorna ventileras och yttre bröstkompressioner utförs (Svenska läkaresällskapet, Svensk sjuksköterskeförening & Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2013). Utförandet av hjärt- och lungräddningen utförs genom att ge patienten 30

hjärtkompressioner och två inblåsningar. Hjärtkompressionerna utförs med hjälp av att lägga båda händerna placerade på varandra på patientens bröstben. Syftet med hjärt- och

lungräddning är att tillföra konstgjord andning till patienten för att tillföra syre och hjärtkompressioner för att pumpa runt det syresatta blodet i kroppen (Wikström, 2012). Eventuellt ges en elektrisk elchock genom bröstkorgen som kan återföra hjärtat till normalfunktion (Svenska läkaresällskapet et al., 2013). Om hjärtstoppet beror på ett ventrikelflimmer måste defibrillering utföras för att patienten ska överleva och en tidig

(4)

defibrillering bidrar till en effektivare behandling (Wikström, 2012). För varje minut som går innan behandling påbörjas minskar individens möjlighet att överleva med cirka 7-10%. Påbörjas hjärt- och lungräddning kan överlevnaden öka trefaldigt (Rubensson et al., 2009).

2.3 Definition av anhörig

Enligt Wallin, Larsson, Rubertsson & Kristoferzon (2013) definieras en anhörig som en nära person som individen litar på. En anhörig kan vara en familjemedlem, släktning eller en vän (Anhörigas riksförbund, 2015).

2.4 Familjecentrerad omvårdnad

Synen på vem som är en familjemedlem har förändrats genom åren. Tidigare ansågs familjemedlemmar vara individer som hade blodsband eller hade ingått äktenskap med varandra. Idag är det individen själv som avgör vem som är en familjemedlem (Kirkevold, 2003). Bremer, Dahlberg och Sandman (2012) beskriver vikten av att ta hand om familjer vars närstående drabbats av hjärtstopp och dött. När en individ drabbas utav sjukdom kan det drabba alla i familjen och kan medföra omställningar för hela familjen. Den drabbade

individen kan ofta ha en önskan om att ha familjen nära till hands. Familjecentrerad omvårdnad innebär fokusering på familjen som helhet och hur stor del familjen vill vara delaktiga i den drabbades omvårdnad. Det svenska samhället är idag numera mångkulturellt vilket innebär att innebörden av familjens betydelse vidgas. Den traditionella svenska

kulturen influeras och blandas med andra kulturer vilket kan försvåra den allmänna synen på familjens innebörd och funktion däremot kan synen på familjen även berikas. Sjuksköterskan och familjen ska sträva efter en icke hierarkisk relation och se hela familjen som en helhet (Benzein, Hagberg, & Saveman, 2012). Det är betydelsefullt att inkludera hela familjen i beslut kring omvårdanden för den drabbade individen och att ta tillvara på familjens egna resurser i vården. Det är fördelaktigt om familjen har insikt i omvårdnaden för att skapa förståelse för sjukdomsförloppet (Bell, 2013).

2.5 Kriser

Definitionen av en kris är när individens tidigare erfarenheter inte är tillräckliga för att behärska en situation och ett stort lidande blir då följden på grund av den omtumlande händelsen (Cullberg, 2006). Känslor som rädsla, oro och hjälplöshet kan upplevas vid en oväntad kris och en känsla som ovisshet kan uppstå när individens liv står på spel. Det finns inget sätt att förbereda sig på när en kris inträffar och alla individer är olika och kan behöva olika stödinsatser för att hantera en krissituation (Bremer et al., 2012). Sjuksköterskan kan hjälpa till att vägleda familjer som genomgått en krissituation och framförallt oväntade hjärtstoppssituationer (Monks & Flynn, 2014). Det kan vara enklare att hantera ett väntat dödsfall hos en närstående än ett oväntat dödsfall då de anhöriga kan vara mer förberedda på situationen. Under en återupplivningsfas är det många familjer som genomgår en stor kris och de kan leda till livsförändringar hos familjen. Det är betydelsefullt att sjukvårdspersonalen stöttar familjer som bevittnat ett hjärtstopp hos en närstående (Svenska läkaresällskapet et al., 2013). Sjukvårdspersonal kan ha varit med om liknande situationer och kan ha erfarenhet av att motivera de anhöriga som är drabbade och därmed ge stöd till de anhöriga för att de ska komma ur krisen (Sandberg, 2014).

2.6 Sjuksköterskans roll vid hjärtstopp

En roll sjuksköterskan har är att stödja anhöriga när en närstående dör. Vid ett plötsligt hjärtstopp kan det vara betydelsefullt att sjuksköterskan visar empati för de anhöriga vid bearbetning av sorgen och förebygga ohälsa hos de anhöriga (Axelsson et al., 2012). Som sjuksköterska kan flera samtal ske med anhöriga och närstående till patienten. Det är

(5)

sättet att röra en annan individ på och att det kan upplevas som obehagligt. Sjuksköterskan ska även vara medveten om att anhörig till patienten kan reagera på olika sätt och det kan därför vara lämpligt att avsätta extra tid när information till anhöriga ska ges.

Sjukvårdspersonal har generellt sett en skyldighet att involvera och informera anhöriga i svåra situationer då de kan utgöra en betydande resurs. Det kan även förekomma anhöriga som inte vill vara involverade och då kan sjuksköterskan informera om betydelsen med anhörigs närvaro (Sandberg, 2014).

2.7 Problemformulering

De flesta hjärtstopp sker plötsligt och utan förvarning vilket kan vara en traumatisk upplevelse för de anhöriga. Som sjuksköterska kan det vara betydelsefullt att utgå från familjecentrerad omvårdnad eftersom ett hjärtstopp kan påverka hela familjen. Vid ett hjärtstopp läggs framförallt fokus på den drabbade individen och de anhöriga kan därmed glömmas bort i en sådan situation. Sjukvården bör lägga mer tid på de anhöriga för att hjälpa och stötta dem i bearbetningen av händelsen. För att kunna ge adekvat stöd behövs kunskap om deras erfarenheter.

3. Syfte

Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser vid hjärtstopp hos en närstående.

4. Metod

Studien är en litteraturstudie med systematisk sökning och granskning (Kristensson, 2014).

4.1 Sökstrategi

Databaserna Medline och Cinahl användes för att söka och finna vetenskapliga artiklar till litteraturstudien. Medline och Cinahl är de två stora databaserna inom medicin och

omvårdnad. De valda sökorden på svenska översattes till engelska och synonymer användes även till de valda sökorden. Sökord valdes utifrån studiens syfte. Sökorden var ”Heart arrest” och ”Family”. I Medline gjordes ytterligare sökning för att finna lämpliga studier som svarar på syftet i litteraturstudien. MeSH-termen ”Family” söktes tillsammans med OR ”Family Nursing”. ”Family Nursing” fanns inte som ett ämnesord från Cinahl Headings. Därefter valdes att kombinera ihop ”Family” med ”Family Attitudes”. För att finna studier som svarar på studiens syfte gjordes en frisökning med ”Experience* OR Emotion*”. För att kombinera ihop sökorden användes de Booleska sökoperatörerna AND och OR. AND användes för att kombinera två sökord med varandra och OR används för att hitta liknande begrepp som ämnesordet. Vid kombination med OR och AND ökar sökningens sensitivitet (Kristensson, 2014). I båda databaserna gjordes begränsningar till studier som var skrivna på engelska samt från 2000-2014. I Cinahl valdes även begränsningen ”peer reviewed” för att få fram

vetenskapligt granskade studier. Medline anser att samtliga studier i deras databas redan är vetenskapligt granskade. (bilaga 1).

4.2 Urval

4.2.1 Inklusionskriterier

Inklusionskriterier var studier med fokus på anhöriga till individer som drabbats av hjärtstopp oavsett miljö.

(6)

4.2.2 Exklusionskriterier

Exklusionskriterier var när patienter själva beskrev sina känslor och upplevelser vid sitt hjärtstopp. Studier där endast män eller kvinnor beskrev sina upplevelser vid ett hjärtstopp och sjukvårdspersonalens upplevelser exkluderades. Studier som involverar barn och ungdomar exkluderades.

4.3 Urvalsförfarande

Tillvägagångssättet för urvalet gjordes utifrån Forsberg & Wengström (2013) mall. I samtliga urval tillämpades exklusionskriterier. I urval ett granskades samtliga studietitlar. Studierna som hade relevanta titlar för studiens syfte inkluderades till nästa urval. De titlar som inte motsvarade studiens syfte exkluderades. Vid gallring var 81 titlar relevanta och 62 studier inkluderades till urval två. I urval två granskades abstrakten och de som svarade på syftet, 11 artiklar valdes ut till urval tre. Studier som inte hade IMRAD-struktur exkluderades. I urval tre granskades samtliga artiklar igenom noggrant flera gånger för att förstå kontexten och studier som svarade på syftet valdes ut. Till sist gjordes en kvalitetsvärdering och sju

kvalitativa studier respektive en kvantitativ studie valdes ut. Tre studier från Cinahl och fem studier från Medline valdes ut.

4.4 Kvalitetsvärdering av artiklar

Vid analys av studiernas vetenskapliga kvalité användes granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa studier. I den kvantitativa studien granskades studiens design, frågeställningar, urvalsförfarandet, om mätinstrument som användes var valida och reliabla samt analys och tolkning. I de kvalitativa studierna granskades studiens urvalsförfarande,

datainsamlingsmetod och syfte (Forsberg & Wengström, 2013). För att få en objektiv

värdering av studierna granskades de oberoende av varandra (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011).

4.5 Databearbetning och analys

För att få en överblick av samtliga studier sammanställdes en artikelmatris som innehöll författarna till studien, syfte, design och metod, värdering och resultat (bilaga 2). En integrerad analysmetod användes som beskrivs enligt Kristensson (2014). Det innebär att resultatet sammanställs för att få en enklare överblick av resultatet. De meningsbärande enheterna identifierades och slutligen sammanställdes resultat från samtliga studier. Kategorierna sammanställdes och låg som grund till rubrikerna i resultatdelen och delades sedan in i subkategorier efter innehåll i texten.

4.6 Forskningsetiska överväganden

Lagen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460) menar att forskning endast får utföras om den respekterar människovärdet, inte bidrar till negativa konsekvenser för forskningspersonens hälsa, integritet och säkerhet och att forskaren besitter den vetenskapliga kompetens som krävs vid forskning. Studierna kontrollerades vid

granskningen om de hade ett etiskt tillstånd och i två studier framkom det inte om de var godkända av en etisk kommitté. Tidskrifterna som studierna är publicerade i hade som krav att studierna skulle vara etisk godkända. I en studie framkom det att en etisk kommitté inte behövdes enligt svensk lag om deltagarna skriftligt hade godkänt och det inte var forskning som innefattar fysiska ingrepp. Att vara objektiv och att presentera allt resultat oavsett vad som framkom eftersträvades i studien (Forsberg & Wengström, 2013). Vid granskning av studier har det inte skett någon medveten förvrängning av resultatet och objektivitet har eftersträvas i studierna.

(7)

5. Resultat

Resultatet presenteras i två rubriker med subkategorier vilka är Anhörigas upplevelser i

samband med hjärtstopp hos närstående som i subkategorier beskriver Känslomässig stress och oro, Känsla av otillräcklighet, lättnad att få lämna över till sjukvårdspersonal och Behov av kommunikation med sjukvårdspersonal. Rubriken Anhörigas upplevelser efter hjärtstopp hos närstående som i subkategorier beskriver Annorlunda livssituationer när närstående överlevt, Skuld och skam och Sorg och förlust när närstående avlidit.

5.1 Anhörigas upplevelser i samband med hjärtstopp hos närstående

5.1.1 Känslomässig stress och oro

Bremer, Dahlberg och Sandman (2009) beskriver att vid ett hjärtstopp förändras vardagen från normalitet till katastrof och leder till en brutal och krävande verklighet. Den första reaktionen vid ett hjärtstopp var chock som övergår till emotionella reaktioner såsom ilska, nedstämdhet och ensamhet. Chock kan leda till passivitet och ologiskt beteende hos den anhöriga och det kan leda till osäkerhet vid livräddningsåtgärderna (Bremer et al., 2009; Mayer et al., 2012; Weslien et al 2005). Vid ett hjärtstopp som inte är bevittnat av en anhörig kan de uppleva mer känslomässig stress och oro än de som bevittnat hjärtstoppet (Jabre et al., 2013).

5.1.2 Känsla av otillräcklighet

Att påbörja hjärt- och lungräddning upplevdes som skrämmande (Holm, Norekvål, Fålun & Gjengedal, 2012). De anhöriga upplevde osäkerhet fylld med rädsla över att göra fel eller att förvärra situationen vid livräddningsåtgärderna. En känsla av otillräcklighet begränsade förmågan att agera vid livräddningsåtgärderna och de anhöriga som hade kunskap i hjärt- och lungräddning upplevde att paniken distraherade deras förmåga att agera (Bremer et al., 2009). Att se den närstående kall och livlös upplevdes som obehagligt (Engström et al., 2012). De anhöriga kunde uppleva känslor som ensamhet och de var oroliga över det ansvar de hade för deras närstående tills ambulansen hade kommit fram. I väntan på ambulansen upplevde de anhöriga att tiden stod stilla och de upplevde en förödande väntan (Bremer et al., 2009). 5.1.3 Lättnad att få lämna över till sjukvårdspersonal

När sjukvårdpersonalen anlände upplevdes lättnad över att lämna över ansvaret till personalen (Bremer et al., 2009). I vissa fall hänvisades de anhöriga till en annan plats vid

återupplivningsåtgärderna och de blev tacksamma när sjukvårdpersonalen hänvisade bort åskådare (Weslien et al., 2005). Beroende på om den närstående skulle överleva uppstod tankar mellan hopp och förtvivlan. Återupplivningsåtgärderna upplevdes som meningsfulla och brådskande handlingar. Sjukvårdspersonalens kommentarer till varandra och åtgärder under livräddningsförsöken ingav tecken på hopp samt tecken på den närståendes överlevnad (Bremer et al., 2009). Däremot upplevde de otrygghet när all sjukvårdspersonalen arbetade långsamt och de anhöriga upplevde mer osäkerhet om sjukvårdpersonalen var yngre (Weslien et al., 2005). De upplevde ljud som skrämmande och antog då att något var fel (Holm et al., 2012).

Fridlund et al. (2005) beskrev att de anhöriga upplevde oro över att se sin närstående lida och när fortsatt behandling gavs blev de lugna. De kände sig trygga när personalen upplevdes ha kontroll över situationen och observerade tillståndet hos den närstående. Den tekniska utrustningen som sjukvårdspersonalen använde sig av bidrog till att de anhöriga upplevde trygghet över att deras närstående fortfarande levde. Personalen granskade kontinuerligt på apparaturen för att kontrollera parametrar och de anhöriga kände sig då lugna och hoppfulla (Löf et al., 2012). När återupplivningsförsöken misslyckades ökade stressen hos de anhöriga

(8)

och känslan av hopplöshet blev dominant och livräddningsåtgärderna kunde upplevas som meningslösa. Oavsett om den närstående överlevt eller avlidit var situationen lika svår att hantera (Bremer et al., 2009).

5.1.4 Behov av kommunikation med sjukvårdspersonal

När sjukvårdspersonalen befann sig på plats upplevde de anhöriga lättnad och de försökte hjälpa till genom att ge vårdpersonalen viktig information om sin närstående. De kände sig mindre ensamma när de hade någon att prata med. Anhöriga uttryckte stor tacksamhet till sjukvårdspersonalen och de beundrade styrkan hos de som utförde hjärt- och lungräddningen. De var tacksamma att de hade bidragit till att deras närstående hade överlevt hjärtstoppet (Wallin et al., 2013). Några anhöriga upplevde att läkare som hade svårigheter att ge

information och vägledning gav ett intryck av oprofessionellt beteende (Weslien et al., 2005). Dougherty, Pyper & Benoliel, (2004) beskriver i sin studie att anhöriga ansåg att det var frustrerande att hantera sjukvårdspersonalen i deras hemmiljö samt att kommunikationen var bristfällig då de inte fick den information de behövde. Löf et al. (2010) beskriver i deras studie att sjukvårdpersonalen var professionella och hjälpsamma samt att de besvara på de anhörigas frågor angående händelsen. Det skapade hopp om framtiden och de upplevde att de fick den information de behövde av sjukvårdspersonalen. De anhöriga kände ett stort behov att få prata om vad som hade hänt med professionell personal för att få en tydlig förklaring till vad som hade hänt och därmed få förståelse för sjukdomsförloppet. Sjukvårdspersonal som avsatte tid för att beskriva vad och varför det hade hänt var betydelsefullt för de anhöriga för bearbetningen av förlusten. Det gav de anhöriga god kunskap i varför hjärtat kunde sluta slå och det var betydelsefullt för de anhöriga att veta att sin närstående inte hade lidit. Ett positivt avsked underlättas om sjukvårdspersonal finns i närheten och har tid för de närstående för att den traumatiska händelsen ska kunna ses som ett ljust och fint minne av den närstående (Mayer et al., 2013; Wallin et al., 2013).

5.2 Anhörigas upplevelser efter hjärtstopp hos närstående

5.2.1 Annorlunda livssituation när närstående överlevt

Anhöriga upplevde känslor av oro och stress eftersom de inte visste hur hemsituationen skulle bli. Rollfördelningarna i hemmet förändrades och mer energi gick åt för att stötta varandra än att ta hand om hemmet. De anhöriga upplevde stress och att timmarna på dygnet var för få. De bortprioriterade sina egna behov och kände sig bortglömda eftersom ingen frågade om deras behov. Det bidrog till att de kände sig själviska och de upplevde att tiden stod stilla. Kontakten med deras sociala nätverk försämrades eftersom de varken hade tid eller ork och det resulterade i att de kände sig isolerade (Wallin et al., 2013). Löf et al., (2010) beskriver att de anhöriga ansåg att allt annat kändes mindre viktigt och fokuserade enbart på deras

närstående. De anhöriga tog ledigt från jobb och bortprioriterade sin fritid. De upplevde aptitlöshet och hade sömnsvårigheter och tankarna var enbart hos sin närstående. Anhöriga upplevde även stress och rädsla inför framtiden och om ett nytt hjärtstopp skulle inträffa deras närstående (Holm et al., 2012; Wallin et al., 2013).

De flesta anhöriga ville inte lämna sin närstående ensam för de upplevde oro att något skulle hända med hen igen. De tillbringade mycket av sin tid att tänka på innebörden av händelsen. Mer minnen från händelsen kom tillbaka och det skedde ofta på natten eller om en viss incident inträffade som hade anknytning till hjärtstoppet. Relationen mellan en del par hade blivit starkare på grund av händelsen och de anhöriga kände tacksamhet över att deras partner hade överlevt (Dougherty et al., 2004). Händelsen hade bidragit till att de anhöriga har ändrat synen och värderingarna på livet och känner nytt hopp inför framtiden (Wallin et al., 2013)

(9)

5.2.2 Skuld och skam

Anhöriga upplevde svårigheter att förändra sin livssituation och de återupplevde känslor som rädsla, sorg och kände sig skyldiga till hjärtstoppet som drabbat deras närstående.

Upplevelserna i samband med hjärtstoppet ansågs som hemska och vissa fann ingen mening i vad som hade hänt (Wallin et al., 2013). Vissa anhöriga kände sig skyldiga till händelsen eftersom de visste att deras närstående hade riskfaktorer för att drabbas av ett hjärtstopp och de kände skuld för att de inte aktivt försökt förebygga hjärtstoppet (Mayer et al., 2013).

5.2.3 Sorg och förlust när närstående avlidit

Vissa kände sig ansvariga för att de inte kunde rädda sin närstående som avlidit i hemmet. Anhöriga frågade sig själva om det fanns någon mening med det som hade inträffat och flera anhöriga beskyllde sig själva för att de inte gjorde någonting eller kunde gjort någonting annorlunda (Mayer et al., 2013). De anhöriga kunde uppleva skam och skuld när en närstående avlidit och återupplivningsförsöken upplevdes som meningslösa. Anhöriga

upplevde ensamhet och övergivenhet och var oroliga över hur livet kommer att förändras. De kände sorg och förlust över sin närstående samt den gemensamma och vardagliga glädjen. Förlusten kunde upplevas som orättvis, när de till exempel besökte platser blev de påminda om minnen av den närstående (Bremer et al., 2009). Stöd från familj och vänner har varit av betydelse vid bearbetningen av förlusten och de upplevde ett behov av att träffa andra anhöriga i liknande situationer. De ansåg att ingen utomstående kunde förstå vad de gick igenom i sorgbearbetningen (Wallin et al., 2013).

Vissa anhöriga upplevde osäkerhet om allt hade gjorts för att rädda deras närstående. En del anhöriga upplevde missnöje eftersom de inte blivit upplysta om vilken behandling som har givits till sin närstående. Att få information om varför deras närstående hade avlidit hade varit till tröst för bearbetningen (Weslien et al., 2005). Mayer et al. (2013) beskriver att familjer som hade en ceremoni efter dödsfallet med släkt och vänner där de kunde berätta historier och anekdoter om den avlidne var till stor betydelse för sorg bearbetningen. Några anhöriga kunde finna en påtaglig mening i deras närståendes bortgång och andra anhöriga berättade om att livet blivit annorlunda som ett resultat av att deras närstående gått bort.

5.3 Resultatsammanfattning

Resultatet visade att anhöriga upplevde hjärtstopp som en traumatisk händelse som förändrade vardagen. De anhöriga kunde uppleva känslor som rädsla, chock och panik i situationen då hjärtstoppet har inträffat. De kände sig otillräckliga i hjärt- och

lungräddningsåtgärderna och vid överlämnandet till sjukvårdspersonalen kunde de uppleva lättna att lämna över ansvaret till sjukvårdspersonalen. De upplevde känslor av tacksamhet mot sjukvårdpersonalen som vårdade deras närstående och kände tacksamhet när de fick en förklaring av sjukdomsförloppet och det var en hjälp vid sorgbearbetningen. Par, där en hade överlevt ett hjärtstopp fick en starkare relation till varandra och de fick en förändrad syn på livet. De anhöriga som mist sin närstående upplevde känslor som skam och skuld och hade svårt att finna mening med det som hade inträffat. De anhöriga kunde få nytt hopp inför framtiden även om händelsen hade förändrade livssituationen för dem.

(10)

6. Diskussion

6.1 Metoddiskussion

Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser när en närstående drabbas av ett hjärtstopp. Studien är en litteraturstudie och sökningarna utfördes i databaserna Medline och Cinahl som beskriver omvårdnadsforskning (Forsberg & Wengström, 2013).

En svaghet i litteraturstudien kan vara att databasen psycINFO inte utnyttjades eftersom databasen bland annat omfattar psykologisk forskning inom medicin och omvårdnad.

Eftersom syftet med studien var att beskriva upplevelser kan artiklar med relevant information ha missats eftersom databasen inte användes vid litteraturstudien. Vid sökningar i Cinahl och Medline framkom det ett brett innehåll i studierna som besvarade litteraturstudiens syfte därav gjordes ingen sökning i psycINFO.

Vid genomförandet av sökningen valdes lämpliga ämnesord ut och databasernas egna ämnesord varierar (Henricsson, 2012). De valda sökorden översattes från svenska till engelska med hjälp av Svenska MeSH. Ämnesorden för respektive databas valdes ut som passade in för studiens syfte. Sökordet ”Heart arrest” kombinerades med alla sökord för att finna relevanta artiklar till studien. Experience* OR emotion* söktes i fritext för att lämpliga ämnesord inte fanns. Först gjordes det en sökning med tidsintervallet 2005-2014 dock fanns det inte tillräckligt med studier därför valdes tidsintervallet 2000-2014. Det kan vara en svaghet att ett stort tidsintervall valdes. Däremot behöver det troligtvis inte ha en negativ inverkan i resultatet eftersom individernas känslor och upplevelser kring händelser som kan vara livsavgörande troligtvis inte ändras med åren. Begränsning som användes var ”english language” eftersom litteraturstudiens författare behärskar det språket. Risk för feltolkning av studierna kan ha inträffat på grund av att det inte är litteraturstudiens författares modersmål däremot har ingen medveten feltolkning skett som kan påverka resultatet.

För att svara på studiens syfte valdes sju kvalitativa och en kvantitativ studie ut. Eftersom studiens syfte är att beskriva anhörigas upplevelser anser författarna att kvalitativ forskning är mer relevant att använda sig utav eftersom de utgår att varje individ är unik och har en

individuell verklighetsuppfattning. Kvantitativ forskning strävar efter att finna en mätbar verklighet vilket inte anses vara lämpligt för att besvara syftet i litteraturstudien (Kristensson, 2014). Däremot inkluderades en kvantitativ studie i litteraturstudien som ansågs ha ett brett och relevant innehåll. Studierna granskades utifrån en kvalitetsbedömning enligt Forsberg & Wengström (2013). Faktum är att endast åtta studier inkluderades i litteraturstudien.

Svagheter och styrkor granskades i studierna och slutligen bedömdes fem studier av hög kvalité och tre studier ha medelhög kvalité vilket ökar sannolikheten i studierna trovärdighet. I samtliga studier som valdes ut särskildes det inte på män eller kvinnors reaktioner vid ett hjärtstopp och livet efteråt för dem. Skillnader mellan manliga och kvinnliga anhörigas upplevelser fanns inte beskrivet. Syftet i litteraturstudien var inte att särskilja på män och kvinnors upplevelser därför har ett genusneutralt synsätt tillämpas.

Flera studiers resultat påvisade liknande upplevelser och känslor vilken bidrog att

sammanställningen i litteraturstudien blev lättöverskådlig med rubriker. Resultatet delades in i två olika kategorier med subkategorier för att få en bättre överblick i studien. Vid bearbetning av studierna så har objektivitet tillämpas för att utesluta förutfattade meningar och medvetet försökt bortse från tidigare erfarenheter. För att öka trovärdigheten på arbetet har handledare och studenter i samma kurs bidragit med diskussioner i arbetet för att kontrollera rimligheten (Henricson, 2012).

(11)

Eftersom fem av studierna skedde i Norden varav fyra studier i Sverige kan resultatet inte med säkerhet generaliseras globalt vilket kan upplevas som en svaghet. Troligtvis upplevs händelsen traumatiskt hos anhöriga oavsett kulturella skillnader. Påverkas inte anhöriga negativt av händelsen är hen troligtvis inte en anhöriga till den närstående. En sådan händelse borde påverka anhöriga oavsett vilken kultur individen tillhör.

6.2 Resultatdiskussion

I litteraturstudiens resultat framkom det att anhöriga upplevde känslor som stress och rädsla. Tankar mellan hopp och förtvivlan uppstod när en närstående drabbas av ett hjärtstopp. Enligt Cullbergs kristeori beror reaktionen vid en traumatisk händelse på vilken anknytning

individerna har till varandra och upplevelser av kriser kan variera från individ till individ (Cullberg, 2006). För att sjuksköterskor ska kunna ge stöd till anhöriga är det betydelsefullt att ha insikt i vilken relation den anhöriga har till den närstående som drabbats av hjärtstopp och försöka skapa sig en uppfattning om hur krisen kan utvecklas. Det går inte att generalisera känslor hos olika individer och sjuksköterskan måste avsätta tid för samtal med den anhöriga för att ta reda på hur stödet bäst kan ges till dem.

Anhöriga kunde känna skuld vid händelsen eftersom de inte kunde göra något för sin

närstående i samband med hjärtstoppet. Rädsla att utföra en felaktig hjärt- och lungräddning och att skada deras närstående i samband med livräddningsåtgärderna fanns hos de anhöriga. Anhöriga upplevde situationen lika svår att hantera oavsett om deras närstående hade avlidit eller överlevt. Behovet av att prata med sjukvårdspersonalen om den traumatiska händelsen för att skapa förståelse fanns hos de anhöriga. Cullberg (2006) beskriver att anhöriga kan skuldbelägga sig själva när ett trauma har inträffat. Vid akuta kriser kan omedvetna psykiska reaktionssätt leda till att bearbetningen av händelsen kan bli förlängd och försvårad. Målet vid krisbehandlingen är då att stödja de drabbade så att krisen individen genomgår en naturlig utveckling och bearbetning till nyorienteringsfasen. Sjuksköterskan bör ta hänsyn till att individer reagerar olika och upplevelserna kan variera hos invid till individ därför kan inte sjuksköterskan förutse hur en individ kommer att reagera. Sjuksköterskan bör stötta och finnas till hands för att skapa trygghet. Genom att lyssna och bara vara närvarande kan vara enkla medel för att stödja de anhöriga. Att tillämpa familjecentread omvårdnad kan vara av vikt för att se familjen som en helhet och inte bara den drabbade individen.

Vid ett oväntat hjärtstopp förändrades vardagen för anhöriga och de fick en förändrad syn på livet och andra värderingar efter händelsen. Anhöriga kunde känna nytt hopp inför framtiden trots hjärtstoppet. Vid en förlust av närstående beskrevs att stöd och vänner var betydelsefullt vid bearbetningen. Benzein et al. (2012) menar att hela familjen påverkas av en individs sjukdom. Därmed utgör familjen en särskild betydelse när en närstående har drabbats av ohälsa eller sjukdom. I familjecentrerad omvårdnad inkluderas hela familjen och ses som en helhet. Drabbas en familjemedlem av sjukdom eller ohälsa påverkas hela familjen. När svåra livshändelser inträffar kan omvärderingar och förändrade rollfördelningar ske för hela familjen. Det tyder på att sjuksköterskan bör inkludera hela familjen. Vid ett hjärtstopp bör personal med erfarenhet avsättas för att ta hand om familjen och ge stöd till alla individer som är drabbade.

Anhöriga beskrev tacksamhet till sjukvårdspersonalen som gav information, stöd och kunde besvara deras frågor. Hjälpen ifrån sjukvårdspersonalen bidrog till att anhöriga kunde känna hopp inför framtiden. Anhöriga beskrev att om en närstående avlidit kunde de uppleva att sjukvårdspersonalen inte gjort allt för att deras närstående skulle överleva. Enligt Axelsson et al. (2012) är sjukvårdpersonalens betydelse för de anhöriga en avgörande faktor till hur de ska

(12)

gå vidare i livet. Sandberg (2014) beskriver att en av sjuksköterskan kompetenskrav är att bland annat hen ska kommunicera med anhöriga och närstående samt att de ska bli tillgodosedda med information. Därför är det viktigt att sjuksköterskan avsätter tid för att förklara händelseförloppet och varför de valda åtgärderna hade tillämpas vid

livräddningsförsöken för att ge anhörig förståelse. Något som alla sjuksköterskor bör sträva efter är att ha ett gott samarbete med patienter och anhöriga för att bidra till en bättre vårdupplevelse. Det kan bidra till bättre förutsättningar för att de anhöriga ska uppleva händelsen mindre traumatisk.

6.3 Kliniska implikationer

Resultatet i litteraturstudien riktar sig främst till sjukvårdpersonal för att de ska få förståelse för hur anhöriga kan reagera vid ett hjärtstopp och eventuella krisreaktioner de kan uppleva. Hjärtstopp är idag en vanlig dödsorsak som därmed involverar familj, släkt och vänner. Anhörigas upplevelser påverkas när en närstående drabbas utav ett hjärtstopp och därför bör omhändertagandet av de anhöriga utvecklas för att främja hälsa och minska oro hos de

anhöriga. Sjukvårdspersonal bör avsätta mer tid för de anhöriga genom att ge mer information till dem och vid ett bevittnat hjärtstopp bör en sjukvårdspersonal avsättas endast till de

anhöriga för att ge stöd till dem. Eftersom hjärtstopp drabbar flera individer dagligen bör sjukvårdspersonal vara medvetna om att det inte går att förutse hur en anhörig kommer att uppleva händelsen. Därför är det viktigt att som sjukvårdspersonal vara medveten om att alla individer regerar olika och behöver olika stöd i krishanteringen. Att arbeta utifrån en

familjecentrerad omvårdnad bör eftersträvas eftersom familjen ses som en helhet och inte bara sätta den drabbade i fokus.

6.4 Fortsatt forskning

Forskning bör fokusera på att få mer kunskap om hur på bästa sätt bemöta och stötta de anhöriga vid hjärtstopp hos en närstående. Mer forskning om anhörigas upplevelser och hur sjuksköterskan ska bemöta dem på bästa sätt bör bedrivas eftersom anhöriga är en viktig resurs i omvårdnaden för närstående som drabbas av hjärtstopp. Resultatet i litteraturstudien visade att hjärtstopp upplevdes traumatiska för anhöriga. Det är relevant att bedriva mer forskning om hur den traumatiska upplevelsen kan yttra sig och hur sjuksköterskan på bästa sätt kan hjälpa anhöriga.

7. Slutsats

Resultatet visade att ett hjärtstopp upplevs traumatiskt för de anhöriga och de upplever ofta känslor som exempelvis rädsla, chock och obehag. Anhöriga upplevde att deras vardag hade blivit förändrad. Sjuksköterskan bör tillämpa familjecentrerad omvårdnad och se anhöriga som en del i helheten. Anhöriga behöver stöd likaväl som den drabbade individen och de är en betydelsefull resurs i omvårdnaden.

(13)

Referenslista

* Studier som ingår i resultatet.

Anhörigas riksförbund. (2015). Vem är anhörig?. Hämtat den: 3 september 2015 från: http://www.anhorighandboken.se/vem-ar-anharig/

Axelsson, Å., Fridh, I., & Thorén, A.-B. (2012). Stöd till närstående i samband med plötslig hjärtdöd. i B. Fridlund, D. Malm, & J. Mårtensson, Kardiologisk omvårdnad (ss. 265-673). Lund: Studentlitteratur AB.

Bell, J. M. (2013). Family nursing is more than family centered care. Journal Of Family Nursing, 19(4), 411-417. doi:10.1177/1074840713512750

Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman, B.-I. (2012). Familj och sociala relationer. i F.

Friberg, & J. Öhlén (Red.), Omvårnadens grunder perspektiv och förhållningssätt (ss. 68-85). Kristinestad: Studentlitteratur AB.

Bremer, A., Dahlberg, K., & Sandman, L. (2012). Balancing between closeness and distance: emergency medical service personnel's experiences of caring for families at out-of-hospital cardiac arrest and sudden death. Prehospital & Disaster Medicine, 27(1), 42-52.

doi:101017/s1049023x12000167

*Bremer, A., Dahlberg, K., & Sandman, L. (2009). Experiencing out-of-hospital cardiac arrest: significant others' lifeworld perspective. Qualitative Health Research, 19(10), 1407-1420. doi:10.1177/1049732309348369

Cullberg, J. (2006). Kris och utveckling. Stockholm: Natur och kultur.

*Dougherty, C., Pyper, G., & Benoliel, J. (2004). Domains of concern of intimate partners of sudden cardiac arrest survivors after ICD implantation. Journal Of Cardiovascular Nursing, 19(1), 21-31. Hämtat från databasen Cinahl

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och Kultur.

Henricson, M. (2012). Diskussion. M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (ss. 472-1479). Lund: Studentlitteratur.

Hjärt- och lungfonden. (2014a). Forskning om plötsligt hjärtstopp. Hämtad: 17 september 2015 från:

http://www.hjart-lungfonden.se/Forskning/Aktuell-forskning/Hjartforskning/Forskning-om-plotsligt-hjartstopp/

Hjärt- och lungfonden. (2014b). Efter hjärtstopp. Hämtad: 17 september 2015 från: http://www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Hjartsjukdomar/Plotsligt-hjartstopp/Efter-hjartstopp/

Hjärt- och lungfonden. (2015a). Plötsligt hjärtstopp – Vad är det?. Hämtad: 3 september 2015 från: http://www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Hjartsjukdomar/Plotsligt-hjartstopp/

Hjärt- och lungfonden. (2015b). Vem får hjärtstopp. Hämtad : 3 september 2015 från:

(14)

*Holm, M. S., Norekvål, T. M., Fålun, N., & Gjengedal, E. (2012). Partners' ambivalence towards cardiac arrest and hypothermia treatment: a qualitative study. Nursing In Critical Care, 17(5), 231-238. doi:10.1111/j.1478-5153.2012.00490.x

*Jabre, P., Belpomme, V., Azoulay, E., Jacob, L., Bertrand, L., Lapostolle, F., & ... Adnet, F. (2013). Family presence during cardiopulmonary resuscitation. The New England Journal Of Medicine, 368(11), 1008-1018. doi:10.1056/NEJMoa1203366

Kirkevold, M. (2003). Familjen i ett hälso- och sjukdomsperspektiv. In M. Kirkevold, & K. S. Ekern (Eds.), Familjen i ett omvårdnadsperspektiv (L. Ganuza Jonsson Trans.). (pp. 19-48). Stockholm: Liber.

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso-och vårdvetenskap. Stockholm: Natur och kultur.

*Löf, S., Sandström, A., & Engström, A. (2010). Patients treated with therapeutic

hypothermia after cardiac arrest: relatives' experiences. Journal Of Advanced Nursing, 66(8), 1760-1768. doi:10.1111/j.1365-2648.2010.05352.x

*Mayer, D. M., Rosenfeld, A. G., & Gilbert, K. (2013). Lives forever changed: family

bereavement experiences after sudden cardiac death. Applied Nursing Research: ANR, 26(4), 168-173. doi:10.1016/j.apnr.2013.06.007

Monks, J., & Flynn, M. (2014). Care, compassion and competence in critical care: A qualitative exploration of nurses' experience of family witnessed resuscitation. Intensive & Critical Care Nursing, 30(6), 353-359. doi:10.1016/j.iccn.2014.04.006

Rubensson, R., Castren, M., Rosenqvist, M., Hallenberg, J., & Herlitz, J. (2009). Fler kan räddas efter hjärtstopp utanför sjukhus. Läkartidningen, 8, 106, 502-505.

Sandberg, H. (2014). Sjuksköterskans samtal - Professionalitet och medmänsklighet. Lund: Studentlitteratur AB.

SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad 9 september, 2015, från Riksdagen, http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-

Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2003460-om-etikprovning_sfs- 2003-460/ Socialstyrelsen. (2004). Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård 2004 - Det medicinska faktadokumentet. Stockholm.

Svenska Läkaresällskapet, Svenska Sjuksköterskeföreningen, & Svenska rådet för hjärt-lungräddning. (2013). Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR). (). http://hlr.nu/wp-content/uploads/riktlinjer20maj_0.pdf;: Svenska rådet för hjärt-lungräddning. Hämtad 3 september 2015

*Wallin, E., Larsson, I., Rubertsson, S., & Kristoferzon, M. (2013). Relatives' experiences of everyday life six months after hypothermia treatment of a significant other′s cardiac arrest. Journal Of Clinical Nursing, 22(11/12), 1639-1646. doi:10.1111/jocn.12112

*Weslien, M., Nilstun, T., Lundqvist, A., & Fridlund, B. (2005). When the unreal becomes real: family members' experiences of cardiac arrest. Nursing In Critical Care, 10(1), 15-22 Wikström, J. (2012). Akut sjukvård - omvårdnad vid akut sjukdom eller skada. Lund: Studentlitteratur AB.

(15)

Bilaga 1. Sökmatris

Databas Sökord Resultat

av sökningen Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Aktuella artiklar Medline 2015-08-25 Kl. 09.30 (MH "Heart Arrest+") 35 832 Medline 2015-08-25 Kl. 09.30 (MH "Family+") OR (MH "Family Nursing") 244 785 Medline 2015-08-25 Kl. 09.30 Experience* OR emotion* 894 232 Medline 2015-08-25 Kl. 09.30

(MH "Heart Arrest+") AND (MH "Family+") OR (MH "Family Nursing") 278 Medline 2015-08-25 Kl. 09.40

(MH "Heart Arrest+") AND (MH "Family+") OR (MH "Family Nursing") AND (experience* OR emotion*)

62

Medline 2015-08-25 Kl. 10.40

(MH "Heart Arrest+") AND (MH "Family+") OR (MH "Family Nursing") AND (experience* OR emotion*)

English language 2000-2014

(16)

Databas Sökord Resultat

av sökningen Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Aktuella artiklar Cinahl 2015-08-26 Kl. 09.00 (MH "Heart Arrest+") 13 382 Cinahl 2015-08-26 Kl. 09.00 (MH "Family+") OR (MH "Family Attitudes+") OR (MH "Family Nursing") 158 288 Cinahl 2015-08-26 Kl. 09.05 Experience* OR emotion* 249 978 Cinahl 2015-08-26 Kl. 09.10

(MH "Heart Arrest+") AND (MH "Family+") OR (MH "Family Attitudes+") OR (MH "Family Nursing")

AND (experience* OR emotion*) 44

Cinahl 2015-08-26 Kl. 09.15

(MH "Heart Arrest+") AND (MH "Family+") OR (MH "Family Attitudes+") AND (experience* OR emotion*)

English language 2000-2015 Peer Reviewed

(17)

Bilaga 2. Artikelmatris

Författare Artikelns titel, tidskrift, land

Syfte Metod och design Värdering Resultat

Bremer, A., Dahlberg, K., & Sandman, L. (2009). Experiencing out-of-hospital cardiac arrest: significant others' lifeworld perspective. Qualitative Health Research, 19(10), 1407-1420.

Sverige

Syftet är att beskriva hur närstående upplever att vara närvarande vid ett hjärtstopp utanför sjukhus med fokus på etiska aspekter och värderingar.

Kvalitativmetod med Fenomenografi

Inklusionskriterier: Vuxna män och kvinnor som upplevt ett hjärtstopp utanför sjukhus. Exklusionskriterier: Individer som upplevt hjärtstopp mindre än 6 månader innan

intervjuerna.

Urval: 3 män och 4 kvinnor mellan 39-64 år.

Datainsamlingsmetod: Ostrukturerad intervjuer Dataanalys: Intervjuerna analyserades var för sig och i olika steg.

Styrkor: Metoden är välformulerad och tydligt beskrivet. Fåtal deltagare i studien vilket styrker den kvalitativa analysmetoden. Tydligt syfte och beskrivet resultat. Ostrukturerade frågor stärker relevansen i frågorna relaterat till syftet. Väl beskrivet resultat och informationsrikt.

Svaghet: Urvalsförfarandet framkommer inte.

Närstående upplevde bland annat känslor som hjälplöshet, panik och oro. Närstående kände rädsla inför framtiden och hur den skulle bli. Närstående kände skuld och upplevde en känsla mellan hopp och förtvivlan.

(18)

Dougherty, C., Pyper, G., & Benoliel, J. (2004). Domains of concern of intimate partners of sudden cardiac arrest survivors after ICD implantation. Journal Of Cardiovascular Nursing, 19(1), 21-31.

USA

Syftet med studien är att beskriva intima partners upplevelsers de första året efter hjärtstopp med pacemaker och vilka strategier som används vid oro under det första året.

Kvalitativmetod med Grounded theory.

Inklusionskriterier: Talade engelska, bodde inom 50 mils kör radie från Seattle, över 21 år som bor med en partner som genomgått pacemaker inplantat r/t hjärtstopp.

Exklusionskriterier: Ensamboende, hade

fysiologiska eller neurologiska problem och de som drabbats av hjärtinfarkt.

Urval: 15 familjer av båda könen.

Datainsamlingsmetod: Semistrukturerade intervjuer. Dataanalys: Intervjuerna spelades in, transkriberades ord för ord och analyserade igenom komparativ metod.

Styrkor: Urvalsförförandet är välarbetat och tydligt.

Resultaten är välformulerat och tydligt. Valt en induktiv metod, vilket är en passande form för den här studien.

Svagheter: Förförståelse redovisas inte. Diskussion var kortfattad och

informationsfattig.

Under det första året av återhämtningen beskrev intima par 8 olika områden vid återhämtningen. Det största orosproblemet var

återhämtningen efter hjärtstoppet.

De tog bland annat hand om den överlevande, förhållandet, pengar och partners egenvård. De var stöd dygnet runt för den drabbade.

De upplevde att deras egna behov blev bortprioriterade. De hade även oro inför framtiden och ville inte lämna den drabbade ensam.

(19)

Holm, M. S., Norekvål, T. M., Fålun, N., & Gjengedal, E. (2012). Partners' ambivalence towards cardiac arrest and hypothermia treatment: a qualitative study. Nursing In Critical Care, 17(5), 231-238. Norge.

Syftet med studien var att undersöka erfarenheter från partner till individer som drabbas utav hjärtstopp och behandlats med

hypotermibehandling på en intensivvårdsavdelning

Kvalitativmetod med fenomenologisk metod Inklusionskriterier: Partners till individer som drabbats av ett hjärtstopp.

hypotermibehandling efter ett hjärtstopp, överlevt utan svåra hjärnskador, pratat flytande norska.

Exklusionskriterier: Framkommer inte.

Urval: Deltagare i 20-70 års ålder. 8 kvinnor, 1 man. Datainsamlingsmetod: Djupintervjuer,

semistrukturerade intervjuer Dataanalys: Intervjuerna spelades in och transkriberades.

Styrkor: Tydligt beskriver resultat. Tydligt och

välformulerad metod del. Stor variation i åldrar hos deltagarna och rimligt antal deltagare. Svaghet: Exklusionskriterier framgår inte. Endast 1 man i urvalsgruppen, framkommer inte om det är skillnader mellan män och kvinnor. Författarna till artikeln arbetar själv med patienter som behandlas med hypotermibehandling, vilket kan påverka resultatet.

De anhöriga kände oro inför framtiden och rädsla för återfall efter utskrivning från sjukhus. Många deltagare upplevde hjärtstoppshändelsen som skrämmande, svår och kaotisk.

(20)

Jabre, P., Belpomme, V., Azoulay, E., Jacob, L., Bertrand, L., Lapostolle, F., & ... Adnet, F. (2013). Family presence during

cardiopulmonary resuscitation. The New England Journal Of Medicine, 368(11), 1008-1018. Frankrike

Syftet är att beskriva effekten av familjemedlemmars närvaro under hjärt-och lungräddningen

Kvantitativmetod med randomiserad kontrollerad studie. Inklusionskriterier: Vuxna familjemedlemmar som drabbats av hjärtstopp i hemmiljö. Exklusionskriterier: Kommunikations fel där hjärt-och lungräddning inte påbörjats av de anhöriga.

Urval: 15 ambulansenheter Bortfall: Framkommer ej Intervention: 8 ambulansenheter som erbjöd anhöriga att bevittna hjärt- och lungräddningen Kontrollgrupp: 7

ambulansenheter som inte erbjöd anhöriga att bevittna hjärt- och lungräddningen. Datainsamlingsmetod:

Strukturerade frågeformulär via telefon.

Dataanalys: Statistisk analys

Styrkor: Använt sig av en RCT studie vilket kan ge ett

trovärdigt och tillförlitligt resultat.

Svagheter: Syftet är otydligt. Skedde endast i hemmet och resultatet är endast baserat på hemmiljö. Bortfallet redovisat inte. Studien saknar

powerberäkning på grund av låg population

De som inte har bevittnat hjärtstoppet var mer känslomässigt stressade. Kontrollgruppen led mer av posttraumatisk stressyndrom än de som inte bevittnat

hjärtstoppet.

De som inte bevittnade återupplivningen hade mer ångest. Symtom på depression skilde sig inte mellan

(21)

Löf, S., Sandström, A., & Engström, A. (2010). Patients treated with therapeutic hypothermia after cardiac arrest: relatives' experiences. Journal Of Advanced Nursing, 66(8), 1760-1768.

Sverige.

Syftet är att beskriva anhörigas upplevelser när en närstående överlevt hjärtstopp och behandlats med hypotermibehandling på en intensivavdelning. Kvalitativmetod med fenomenologisk metod Inklusionskriterier: Närstående valde själv ut vilken anhörig de ville skulle inkluderas i studien. Exklusionskriterier:

Framkommer inte. Urval: 8 deltagare

Datainsamlingsmetod: Induktiv design med individuella kvalitativa intervjuer. Dataanalys: Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant Styrkor: Urvalsförförandet är väl redovisat. Resultatet är informationsrikt och välformulerat. Svaghet: Exklusionskriterier framkommer inte. De

närstående valde själva ut vilka anhöriga som deltog i studien.

Anhöriga uppfattade hjärtstopp som skrämmande och kände sig rädda över situationen. Ångest inför framtiden upplevdes hos de anhöriga relaterat till ovisshet. Att bli informerade under tiden om allt som händer sin närstående upplevde de anhöriga ett behov av.

(22)

Mayer, D. M., Rosenfeld, A. G., & Gilbert, K. (2013). Lives forever changed: family bereavement experiences after sudden cardiac death. Applied Nursing Research: ANR, 26(4), 168-173.

USA

Att beskriva familjers sorg bearbetning vid plötsligt hjärtstopp hos en närstående och identifiera betydelse av förlust.

Kvalitativ studie med fenomenologisk metod Inklusionskriterier:

Familjemedlem till någon som dött vid ett hjärtstopp

Exklusionskriterier: Urval: 7 familjer i åldrarna mellan 22-60 år. Datainsamlingsmetod: Inspelade intervjuer som transkriberades ordagrant. Först utfördes intervjuer med hela familjen för att sedan övergå till enskilda intervjuer.

Dataanalys: Deskriptiv design. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant

Styrkor: Resultatdelen är informationsrik och innehåller flera citat från deltagarna i studien. Urvalet är tydligen beskrivet och har stor variation i ålder och erfarenhet.

Svagheter: Inga

exklusionskriterier framgick i studien.

Familjemedlemmarna hade känslor bland annat sorg, förlust av en närstående och att livet inte kommer återgå till det normala. En del individer som var med under hjärtstoppet skuldbelagde sig själv för att de inte lyckades rädda den drabbade.

En del individer upplevde sorg över att inte hunnit säga adjö.

(23)

Författare, artikelns titel, tidskrift, land

Wallin, E., Larsson, I.,

Rubertsson, S., & Kristoferzon, M. (2013). Relatives'

experiences of everyday life six months after hypothermia treatment of a significant other's cardiac arrest. Journal Of Clinical Nursing, 22(11-12), 1639-1646.

Sverige

Anhörigas upplevelser och behov av stöd och information i vardagen sex månader efter ett hjärtstopp hos en närstående som behandlats med en hypotermibehandling på en intensivvårdsavdelning.

Kvalitativstudie fenomenologisk metod Inklusionskriterier: Närstående till individen. Stor variation på deltagarna. Exklusionskriterier: Framkommer inte

Urval: 14 kvinnor och 6 män, mellan 20-70 år. (Medelåldern var 55år) Datainsamlingsmetod: Semistrukturerade intervjuer. Genomfördes i hemmet och per telefon.

Analysmetod: Kvalitativ innehållsanalys. Intervjuerna transkriberades ordagrant och lästes igenom upprepade gånger.

Styrkor: Stor variation på deltagarna. Välutformad metoddel och resultatet är informationsrikt.

Svaghet: Framkommer inte vilka som exkluderades i studien. Studien utfördes endast 6 månader efter händelsen vilket fortfarande kan påverka deltagarna.

I studiens resultat framkom det att anhöriga upplevde psykiska besvär så som sömnsvårigheter och svårt att slappna av. De kände även stort behov att tala om händelsen.

Anhöriga upplevde känslor som bland annat hjälplöshet och oro inför framtiden.

(24)

Författare, artikelns titel, tidskrift, land

Weslien, M., Nilstun, T., Lundqvist, A., & Fridlund, B. (2005). When the unreal becomes real: family members' experiences of cardiac arrest. Nursing In Critical Care, 10(1), 15-22.

Sverige

Syftet är att få kunskap om hur familjemedlemmars upplevelser relaterat till hjärtstopp.

Kvalitativ metod med fenomenologisk metod Inklusionskriterier: Individer som har vara med (eller nära) när hjärtstoppet skedde. Exklusionskriterier: Framkommer inte

Urval: 19 familjer i åldrarna 38-77år.

Bortfall: 21 familjer. Datainsamlingsmetod: Semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna spelades in och transkriberades ord för ord. Analysmetod: Deskriptiv analytisk metod.

Styrkor: Resultatet är välstrukturerat och tydligt. Metoden är informationsrik. Svaghet: Otydligt

urvalsförförande. Stort bortfall som inte framkommer varför.

Alla individer upplevde ett behov av hjälp när hjärtstoppet inträffade. De anhöriga upplevde situationen som stressande och prioriterade bort sina egna behov när

vårdpersonalen kom. Alla individers upplevelser hade stor variation.