Är moderskap djuriskt?

U U A M H O L M

Är moderskap djuriskt?

alla andra dimensioner av moderskap till blott en biologisk funktion. Då är det inte längre tal om en normgenomsyrad mänsklig praktik. Snarare blir

det jämförbart med husdjurskap.

V e m s o m helst k a n vara e n m o r . Ett o s t r o n k a n v a r a e n m o r . D e t svåra ä r att v a r a e n p e r s o n .

Charlotte Perkins Gilman Långt före Darwin betonar Aristoteles män-skors, särskilt kvinnors, djuriskhet. Han skulle dock ha fnyst åt den biologistiska tanken.1

Enligt honom finns en betydelse i vilken var och en av oss görs och gör si» till den hon är. I den betydelsen torde också mödrars göran-den vara en konst - en konst som i Charlotte Perkins Gilmans feministiska utopi Herland blott får utövas av de därtill mest skickade och

tränade.-Vad mödrar är är en sak. Hurdana de bör vara är en annan, vad de gör och bör göra en tredje respektive fjärde. Någon entydigt natur-given övergång mellan dessa olika ting finns inte.

Sociobiologer anser annat.3 De menar att

honor är den sorts organismer som gener mejslat fram för att åstadkomma de flesta djurarters "moderskap": att föda, nära och fostra artegen avkomma. "Själviska" gener dri-ver honorna att investera mer tid och energi än hanarna i avkomman. De förras könsceller är i regel betydligt större, tyngre, energimäs-sigt kostsammare och färre än hanarnas lätta, lättrörliga, snabbproducerade myriader. Agg och spermier präglar sina producenter. Hanar drivs i aggressiv tävlan att investera sina genanlag i så många lämpade honor som möj-ligt. Däggande honor "väljer" att vara långva-rigt dräktiga och ge di hellre än att ha många ungar. Generna programmerar

"moderskaps-kompetens" i mänskohonors hjärnor för långva-rig ungvårdnad. Naturligt urval opdmerar sålunda genutveckling via två varandra kom-plementerande kön, vilka med olika ekono-miska strategier samverkar i små inbördes konkurrerande familjeföretag. Könens polari-serade, reproduktiva funktioner griper in i varandra och präglar inte bara den synliga anatomin utan även kropp och psyke som hel-het samt allt som företas inom och utom före-taget.

1970-talets nymornade sociobiologi är bl a en respons på västvärldens senaste kvinnorö-relsevåg. Feministers tal om sexism och an-drocentrism i samhälle och vetenskap är för zoologen David Barash konspirationsteore-tiskt. "Ironiskt nog visar sig moder natur vara sexist".' Henne kan man inte argumentera med. Biologiska faktorer är oundvikliga och oföränderliga. Vetenskapen bevisar detta. Ju mer kunskap vi får om geners DNA-informa-tion, desto bättre kan vi förklara könens egen-skaper, sociala roller och samhälleliga positio-ner. Att gener utnyttjar sina bärare för egen optimering kan förklara sedesamhet, våld-täkt, polygyni, harem, prostitution, främlings-fientlighet, rasism och krig.:'

Könsfunktionalismen nygammal tendens

Studier och teorier från en mängd discipliner har mötts i ambitionen att utifrån biologisk grund förklara det mänskliga samhällets socia-la och politiska organisering.

Maria Jonsson, Flicka, olja.

uppmärksamhet och vakenhet än" den som ges i sedvanligt manligt, "lineärt, logiskt och fokuserat tänkande".1 0

Polära men kompletterande väsensegen-skaper, "krafter", "koder", "principer" sägs prägla allt könsligt från könsceller till könade aktiviteter. Anatomiska särdrag svarar mot fysiologiska, neurologiska, endokrinologiska, psykologiska och kognitiva samt ytterst mot personlighets- och begåvningstyper,

intresse-inriktningar och karak-tärsegenskaper.

Däggdjurshonan, i synnerhet den däggan-de kvinnan, är likt ur-tidskvinnan "specialut-rustad för moder-skap"." Prototypen är den storögda, av ytter-världen ointresserade Maria, vegeterande och i symbios med barnet. Psykiskt är hon lugn, lyhörd, följsam, känslo-mässig etc.1

-M a d o n n a n h a r i m å n g a å r h u n d r a d e n varit e n ges-talt s o m k v i n n a n i g o d m e n i n g k u n n a t identifie-ra sig m e d . H o n visar att d e t finns e n d j u p biologisk

avsikt med d e n kvinnliga k o n s t i t u t i o n e n prec is s o m

m e d d e n m a n l i g a . T i l l e r k ä n n e r m a n M a d o n n a n d e n r o l l e n blir k v i n n o r stolta ö v e r att v a r a k v i n n o r o c h vill i n t e bli o f ä r d i g a m ä n .1 3

I den storsäljande handboken Sedan du fött tog journalisten Maria Borelius fasta på just denna funktionalistiska avsiktstanke. Med pseudoreligiösa argument visar hon hur man populariserar.1 4

Mycket g r o v t sagt blir e n nybliven m a m m a s l ö a r e o c h m i n d r e t a n k e s k a r p . H o n blir o c k s å tjänstvillig, b e r e d d att o f f r a all e g e n b e k v ä m l i g h e t f ö r att tål-m o d i g t lyssna p å n å g o n a n n a n . H o n s ä n k e r u t a n k n o t e g n a krav p å s p ä n n i n g o c h k a n u t f ö r a s a m m a m o n o t o n a sysslor o m o c h o m i g e n . H o n lär sig lyss-n a ilyss-nåt, till d e lyss-n lilla g e m e lyss-n s k a p e lyss-n Del måste filyss-n-

fin-nas en tanke bakom. ... Meningen m å s t e förstås v a r a

att n ä r m a m m o r b e t e r sig just så ö v e r l e v e r d e t nya livet allra b ä s t .1 5

nas evolutionära spekulationer delas m a o av en rad forskare som skyr mångdimensionella förklaringar av handlingar, praktiker, tradi-tioner, institutioner och kulturer.6

Låt "könsfunktionalism" vara namn på den-na nygamla tendens att förklara rådande socia-la förhålsocia-landen melsocia-lan kvinnor och män uti-från föregivna biologiska fakta! Företagsläka-ren och djuppsykologforskaFöretagsläka-ren Rigmor Robert liksom farmakologidocenten och hormonfor-skaren Kerstin

Uvnäs-Mo-berg representerar en sådan könsfunktiona-lism. De grundar empi-riska skillnader mellan kvinnor och män i en dikotomt strukturerad könsmetafysik, även om deras bok HON & HAN födda olika inte åberopar sociobiologi.'

Deras könsmetafysik konstitueras av kliniska iakttagelser, tolkningar av egna och andras forskningsresultat, my-tologi, folktro och jungiansk arketyplära.

Så gott som utan be-lägg gör de hisnande

påståenden om ett universellt och allmän-mänskligt begripligt kroppsspråk - "mänsklig-hetens modersmål".8 O m vi r e s e r i . . . f r ä m m a n d e l ä n d e r vars s p r å k vi i n t e talar - k a n vi ä n d å förstå... ö g o n e n s o c h a n s i k t e t s uttiyck, r ö s t e n s t o n f a l l , k r o p p s h å l l n i n g o c h rörel-ser. D e t t a s p r å k ä r m e d f ö t t så a t t ä v e n b a r n s o m är f ö d d a d ö v a o c h b l i n d a , o c h alltså i n t e k u n n a t lära sig av a n d r a , h a r s a m m a sorts k r o p p s l i g a uttryck.9

Duon menar sig utgå från "etablerade, grund-läggande, biologiska sammanhang" för att därefter "för ett ögonblick" tillåta sig "att asso-ciera fritt rörande den honliga och hanliga och den moderliga livsprincipen" - ett ögon-blick som får lejonparten av boken. Deras "förklaringsmodeller och analogier" motive-ras med bredspektrigt "kvinnligt" tänkande, öppet för "associationer, minnen och käns-loimpulser inifrån", samt av "en annan sorts

Mannen har evolutionen mejslat fram till för-svarare, "jägare och krigare" enligt Robert och Uvnäs-Moberg. Fysiska och "mentala musk-ler" är hans egenskaper för kamp och flykt. De förra spänns till muskelpansar i försvarsbe-redskap och i fokusering på byte och fiende. Huden kallnar, hårdnar och härdas mot kän-sel när genomblödning stryps. Ögat skärps till målsökande tunnelsyn i Clint Eastwoodskt kisande. Psykiskt är kamp-flyktmannen självsä-ker, autonom, avgränsande, icke-kommunice-rande, dominant, aggressiv, känslokall och kylig. Han är alltså "tjockhudad, kall och okänslig" såväl fysiskt som mentalt."'

Vilket hormon styr faderns omsorger?

Aggets passiva och spermiens aktiva princip sägs ta sig ett "fascinerande" uttryck i Octavio Paz beskrivning av "den extremt polariserade mexikanska machokulturen". Den hermetiskt tillslutne karlakarlen skyddar tufft sig själv och de sina. Han dras till sin motsats, den gra-vitetiskt upphöjda, till synes driftslösa men

magnetiskt lockande gudinnan. Hon uppsö-ker inte, hon drar till sig.1' Därefter väljer

hon kräset, för att till sist frivilligt underordna sig den mäktige, gärna uniformsklädde kriga-ren.

Genetik och neurologi ska ha fastställt könad, tudelad olikhet i våra hjärnor.1 8

"Ma-donnan dväljs i högerhjärnans känslovärld".19

Potentialiteten för omsorg och omvårdnad aktualiseras genom duschar av moderskaps-hormoner under havandeskap (progesteron), förlossning och amning (prolaktin och oxyto-cin). Amningshormonerna får igång mjölkpro-duktionen, pressar mjölken ur brösten, binder hona till unge och väcker modern med förmå-ga att vårda och sörja om den nyfödda. Bind-ningen är selektiv, l.ikt chimpanshonan inves-terar hon "näring, värme, tillgivenhet och om-sorg just i sin egen unge".-0

Vilket hormon får igång fadern att sörja för privatföretagets mor-bai n-dyad? Är det testo-steronet som trimmar hans fysiska jägar- och mentala stigfinnar- (läs: "forskar-") muskler? Är det adrenalinet som får honom att pinka revir och våga livet i kampen om

middagsste-ken? Moderskapshormoner är i varje fall sär-deles funktiondia för oss däggande djur, för-säkrar Robert och Uvnäs-Moberg. "Så viktig är alltså denna vår förmåga att kunna ge di, att den fått ge namn åt hela vår djurgrupp!"-1

I Sverige har duon med anhängare utlöst en "Gröt-i-huvudet-debatt".22 Med

histori-kerns goda kulturminne och genusteoreti-kerns tränade öra för reprisering av könsreto-riska tongångar har ekonom-historikern, do-cent Ulla Wikander åtagit sig det otacksamma uppdraget att bemöta dessa nygamla särarts-resonemang. Dels visar hon på metodologiska brister i och ifrågasätter de slutsatser färma-kologen drar av sin personlighets- och hor-monundersökning. Dels nödgas hon likt andra biologismkritiker påminna om reso-nemangens allt annat än heroiska förflutna (jfr nedan). Hennes rent historievetenskap-liga bidrag till debatten ges i antologin Det evigt kvinnliga: en historia om förändring. Som redaktör och bidragsgivare visar hon tillsam-mans med sju andra kvinnoforskare hur ny-gammal kvinnlighet, särskilt medicinskt fär-gad, socialt konstruerades kring förra sekel-skiftet.-1 Särartsresonemang fick förra

kvin-norörelsevågen att stillna och kampen för jämställdhet mellan kvinnor och män att stan-na av. Wikander befarar att vi är inne i ett lik-nande bakslag, en "backlash" för att låna en annan populär journalists uttryck.

Medicinhistorikern Bi Puranen söker medla i boken Att vara kvinna är ingen sjukdom. Hon menar att bägge lägren i debatten går till ytterligheter.26 Karin Johannisson, likaledes

idé- och medicinhistoriker, refererar inte till gröt-debatten i sin bok Den mörka kontinenten: kvinnan, medicinen och fin-de-siecte. Dess laqu-eurska typ av kulturkonstruktionism vad gäl-ler kön ger dock implicit starkt stöd för Wi-kanders ståndpunkt.2 7

Om danske biokemisten Jesper Hoffmeyer deltagit i debatten hade han nog ställt sig hos historikerna ett tag i bekymmer över biologis-ters huvudinnehåll och tal om hans kära natur. Ty "natur", varnar han, är ett ord man bör handskas försiktigt med. "Ord kommer ur munnen, m u n n e n sitter i huvudet". Hur kom-mer naturen in i huvudet? "Och hur skickar vi ut den igen, när vi pratar eller skriver?"

D e n b i o l o g i s k a d e t e r m i n i s m e n s h i s t o r i a ä r e n s a n n rysare. O c h d e t senaste skottet p å d e n n a g r e n ,

sorio-biologin, ä r j u s t n u u n d e r r a s a n d e u t v e c k l i n g . N ä r

d e t gäller k r a n i o m e t r i n , k r i m i n a l a n t r o p o l o g i n o c h e u g e n i k e n k a n vi f ö r l i t a oss p å e f t e r k l o k h e t e n s överblick vilket f r i t a r oss f r å n att b e h ö v a a r g u m e n -t e r a yrkesbiologisk-t. Så f ö r h å l l e r d e -t sig i n -t e m e d s o c i o b i o l o g i n . E n e g e n t l i g u p p g ö r e l s e m e d socio-b i o l o g i n k r ä v e r d ä r f ö r e t a socio-b l e r a n d e t av e n t e o r e t i s k biologisk b e g r e p p s a p p a r a t . . . . S o c i o b i o l o g i n ä r allt-så b å d e m y c k e t b r e d a r e o c h m y c k e t m e r t e o r e t i s k ä n sina f ö r e g å n g a r e .

En sådan apparat kan en filosof knappast till-handahålla. Hon har inte heller mycken ern-piri. Vad hon kan göra är å ena sidan att gran-ska debattörernas förutsättningar, argument och slutledningar, å andra sidan ta normativ ställning.-9

Biologin kan inte specificera våra kulturella drag

Könsfunktionalister är förbluffande omedvet-na om hur de bak föregivet objektiva fakta döljer västerländskt ekonomistiska etno-, andro- och antropocentriska föreställningar om honligt passiva och hanligt aktiva egen-skaper. Något analogt gällde biologen Edward O Wilsons verk Sociobiology: a new synthesis när den publicerades 1975, en gigantisk förlags-satsning, en obegriplig publiksuccé och häf-tigt kritiserad både inom och utom akademin. Socialantropologen Marshall Sahlins försökte 1976 dämpa populariteten inom bl a hans egen disciplin med The use and abuse ofhiology: an anthropological critique of sociobiology. Han tror inte att Wilson och hans medarbetare var beredda på att uppfattas som försvarare av en konservativ kapitalism, legitimerare av för-tryck eller arvtagare till socialdarwinismen.30

En forskares intention eller motivation är dock irrelevant, menar Sahlins som inte ser något nödvändigt samband mellan den kultu-rella karaktären hos en given handling, insti-tution eller trosföreställning och den motiva-tion folk må ha för att delta i den. Däremot tillskriver han sociobiologin en inre ideolo-gisk dimension, historiskt förknippad med västerländsk konkurrenskapitalism, i sig ett faktum som kräver kulturanalys. Sahlins

hu-vudbry är mer de förhoppningar och farhå-gor om forskningens framtid som Wilsons vision väckt inom akademins discipliner. Ska samhällsvetenskaper och humaniora bli de yttersta grenarna på biologins enhetsveten-skapliga träd som Wilson vill? Ska socio-biologer omformulera dem på ett sådant sätt att de inkorporeras i syntesen? Nej, svarar Sahlins själv med emfas: "emedan biologi är ett absolut nödvändigt villkor för kultur, så är den samtidigt absolut otillräcklig: den är komplett oförmögen att specificera de kultu-rella dragen i mänskligt beteende eller i deras variationer från en mänsklig grupp till en annan".3 1

När feministiska historiker kritiserar biolo-gism vänder de sig särskilt mot könsfunktio-nalismen. Dess rötter spåras till Darwin, dess intensiva odling till viktoriansk biologi och dess yppigaste blomstringstid till tiden kring förra sekelskiftet.32 En socialistisk forskartrio

bestående av evolutionsgenetikern 11 C Lewon-tin, neurobiologen Steven Rose och psykologen Leon Kamin (hädanefter LRK) spårar biologis-mens ideologiska rötter tillbaka till åtminsto-ne det borgerliga samhällets framväxt under

1600-talet.33

Filosofiskt går biologisternas människosyn tillbaka till den politiska filosofen Thomas Hobbes syn på de atomistiska, automatiska människornas naturtillstånd som ett allas krig mot alla, vilket ledde till att mänskliga relatio-ner präglas av konkurrens, ömsesidig rädsla och ärelystnad. Biologin ger villkoren. Sam-hällsorganiseringens syfte är att ta hänsyn till dem, men reglera dem till individernas gagn.3 4

Här finns enligt trion l.RK två filosofiska ståndpunkter. Den första är reduktionism. Ter-men betecknar en rad metoder och förkla-i förkla-ingssätt för både fysförkla-iska föremål och mänsklförkla-i- mänskli-ga samhällen. Sammansatta helheter förkla-ras i termer av de delar de är sammansatta av. Dessa delar och deras egenskaper existerar före helheten och orsakar den. Helheten sak-nar alltså s k "emergenta" kvaliteter, vilka gör helheten till något förmer än summan av sina delar.

Den andra ståndpunkten, den biologiska determinismen eller biologismen, är ett slags

spe-Anna Sjödahl, Aftonstjärnan, äggtempera.

cialfall av reduktionismen. Biologister frågar sig varför vi är som vi är och varför vi gör vad vi gör. De svarar att våra liv och handlingar oundvikligen följer från biokemiska egenska-per i de celler som bildar individen. De bioke-miska egenskaperna bestäms i sin tur entydigt av beståndsdelarna i varje individs gener. Alll mänskligt beteende (och varje mänskligt sam-hälle) styrs ytterst av en kedja faktorer som

löper från gener till individ till summan av alla individers beteenden.3 5

Biologiska "fakta " utan belägg dyker envist upp igen

E n g r u p p f i l o s o f e r h j ä l p e r s o c i o b i o l o g e r i a n t o l o g i n Sociobiology and epistemology a t t t i l l b a -k a v i s a a n -k l a g e l s e r f ö r r e d u -k t i o n i s m s a m t a t t

tona ned deras ideologiska framtoning, folkloristiska metaforik och förklaringar av förtrycksstrukturer.30 Istället ordineras

mate-matik, semantik och spelteori för en mer sofistikerad teorikonstruktion. Introduktions-artikeln puffar för en modell som föreges för-klara geners och kulturers samutveckling. Det hindrar inte att författarna fortsatt tar för givet en "mor-barn-bindning som skapar lång-variga effekter i senare moderlig omsorg".37

Feministiska biologer förnekar inte evolu-tion.3 8 Deras antibiologism är en kritik av de

förklaringsmodeller som hävdar könsdikoto-mi med kvinnors underlägsenhet såsom bio-logiska fakta. Dessa föregivna fakta har gång på gång, noggrant och med rikliga belägg, till-bakavisats men de fortsätter att rapporteras som fakta.3'1 Biologi- och medicinprofessorn

Anne Fausto-Sterling frågar sig om 90-talet ska bli decenniet för könsskillnader i hjärnan.4 0

Neuroendokrinologin (sambandet hjärna/-hormoner) har ju "nyupptäckt" skillnader som föreges visa mäns spatiala och matema-tiska begåvning och kvinnors verbala och känsloinlevande.

LRK-trion menar att biologismens försikti-gaste kritiker blott ifrågasätter extrapole-ringar av mänskors handlingar och samhäl-len. Det som t ex sägs om djur skulle då vara sant, det som sägs om mänskor bli förvridet. LRK efterlyser ett skarpare ifrågasättande av biologisters föregivna fakta om djur, gener, hormoner, etc. Misstanken är att dessa rap-porter speglar föreställningar och varsebliv-ningår närapå lika värdeladdade, metaforbe-roende och kulturbetingade som spekulatio-nerna om mänskligt beteende.4 1 (Tänk på

gräsändernas gruppvåldtäkt!)

Kritikerna går för egen del med på att vetenskapligt engagemang inte kan rensas från värden och normativa ställningstagan-den men förutsätter givetvis existensen av en verklig värld att ta ställning till. De landar inte i kulturell reduktionism när de tar avstånd från biologismen utan föredrar någon tredje väg. Olika sådana tredje vägar finns. Jag

sak-nar de empiriska kunskaper som krävs för att ta välgrundad ställning till dem, men gene-rellt lockar de med en helhetssyn på kom-plexa problem även inom fält som i vanliga

fall berör mig: praktikfilosofi, moralfilosofi och filosofisk antropologi. Enligt den synen interagerar organismer alltid med varandra och med sin omgivning. Influenser går i bäg-ge riktningarna även om det kan vara svårt att fastställa exakt hur och i vilken omfattning. En människa är vid födseln inte förutbestämd för förmenta kvinno- eller manssysslor. Inte heller är hon vid födseln en lockesk eller sar-tresk "tabula rasa" för kulturen att motstånds-löst rista egenskaper, personlighet och karak-tär på. Kroppen varken upplöses eller förne-kas när kulturella föreställningar om den kon-strueras eller kritiseras.42

Filosofer har utnämnt själen, det mentala, tänkandet, rationaliteten, viljan, normativite-ten, handlandet, språket, den symbolmättade intentionaliteten, tidsmedvetenheten, projek-tiviteten eller kulturen som det som skiljer oss från djuren. Ofta görs detta på ett dikotomt värdeladdat sätt där kroppen, det fysiska, emotionerna, passionerna, affektionerna, känslorna, begären och naturen ges en primi-tiv, outvecklad, djurisk, barnslig och kvinnlig status. Mot den synen behövs en som åter tar in kroppen. Men inte en som gör den biolo-gistiskt allsmäktig.

Könsfunktionalismen populär i bistra tider

I ekonomiskt bistra tider har dock biologistis-ka, särskilt könsfunktionalistiska (liksom ras-och klassfunktionalistiska) argument lättare att vinna gehör i forskningsorgan. De är dess-utom alltid tacksamma att popularisera. Anamma dem som sanning, så slipper du ändra ingrodda fördomar och de sociala insti-tutioner som vilar på de fördomarna!

Könsfunktionalisters argument gör sig ofta skyldiga till vad filosofer kallat "det naturalis-tiska misstaget". Då härleder de vad mödrar bör göra från vad de är, normer från rena fak-ta, en logisk kullerbytta. Men fakta är sällan rena, ty ofta används cirkelresonemang där ett bör smugglas in före f örsta är-et. Envar som tänker efter inser att det normativa inte kan komma från naturen själv. Därför åberopar könsfunktionalister ofta pseudoreligiös eller religiös auktoritet utöver naturvetenskaplig.

"Det måste finns en tanke bakom", sa Borelius ovan. Uvnäs-Moberg är lika from i Storkyrkan i Stockholm:

B i l d e r n a av M a r i a ocli J e s u s k a n ses s o m u r b i l d e n av e n oxytocin, p r o l a k t i n o c h c h o l e c y s t o k i n i n p å -v e r k a d k -v i n n a . M a r i a h a r i n t e b a r a m j ö l k i b r ö s t e n . H e n n e s psyke ä r o c k s å f ö r ä n d r a t f ö r att b ä t t r e pas-sa m o d e r s r o l l e n . 4 S

Att låta både Gud och vetenskap legitimera ett beteende är att ta till både regnkappa och paraply vid regn. Det är inget ovanligt i den nya högerns ideologi, man menar sig då stå i kontakt med de yttersta auktoriteterna beträf-fande människans natur.4 4

Den funktionalistiska tanken i livsmenings-frågor kritiseras av filosofen Mats Furberg som bl a skiljer mellan olika syftesfrågor: syften med livet och syften i livet.4,r> I min tolkning lyder

lians tes så här: Att något eller någon har en avsikt, syfte eller mening med mitt liv som jag inte delar ger inte mig en livsmening. Jag mås-te själv accepmås-tera den. Ges den av Gud, stamås-ten, evolutionen, revolutionen eller feminismen så böjer jag mig endera för denna auktoritet (och det ger inte mig någon mening) eller så internaliserar jag den till att bli min egen.

Biologerna Marian Lowe & Ruth Hubbard menar att sociobiologer sanktionerar vardags-fördomar genom att åberopa statusfylld men inte alltid välgrundad naturvetenskaplig auk-toritet.

B a r a selektivt b r u k av d a t a g ö r d e t m ö j l i g t f ö r sociob i o l o g e r att h ä v d a att d e t finns u n i v e r s e l l a k ö n s r e l a t e r a d e b e t e e n d e s k i l l n a d e r ; b a r a f e l a k t i g a r e s o n e -m a n g tillåter d e -m att f r å n d e t t a sluta att skillnader-n a d ä r m e d ä r g e skillnader-n e t i s k t b e t i skillnader-n g a d e .4'1

Selektionen, hävdar de, startar ofta från socia-la mänskliga karakteristika. Sedan projiceras de på djurvärlden, ofta utan hänsyn till uppenbara avvikelser eller till att helt andra karakteristika kunde ha valts ut. Primatologen Donna Haraway ser djur-mänskoJämförelser som mer eller mindre fantasifulla berättelser. Dessa är än så länge androcentriska. Femi-nisten har inte samma auktoritet att forma verkligheten som mästarberättarna.4 7 Därför

är det generellt klokt av en feminist att vara vaksam gentemot djur-mänsko-jämförelser

och att fortsatt hävda även kvinnors mänsk-lighet, menar biologen Lynda Birke. Samtidigt påpekar hon att det finns feministiska argu-ment mot att skarpt skilja mänskor från andra djur. Där finns risker för både antropomorfi-sering och brutaliantropomorfi-sering. I det senare fallet uppfattar vi djur som rena naturvarelser opro-blematiskt styrda av instinkter, oberoende av sammanhang och människors kulturbundna föreställningar om dem.4 8

Samma typ av problem finns i en oproble-matiseracl kön/genus-distinktion. I båda fal-len tänks en dikotomi: del ena ledet tänks naturgivet, det andra kulturgivet. Djur respek-tive kön föreställs vara skarpt avgränsade från mänskor respektive genus och gränserna tänks inte avhängiga av några som helst kon-ventioner. Företeelserna inom dikotomins ena led kan studeras med naturvetenskaplig metod; företeelserna inom det andra kräver metoder av annan typ, t ex hermeneutiska.

Anta nu att det dels inte finns någon diko-tomi utan blott llytande övergångar, dels att det föregivet naturgivna i avsevärd mån är utformat av sociala konventioner och omvänt! Då blir bilden t ex den att vi undanhåller oss en adekvat förståelse av djuren och deras kon-textbetingade förehavanden om vi inte ser hur vår varseblivning av dem färgas av kultu-rella fördomar. Vi kan dessutom paradoxalt nog missa deras eventuella annorlundahet.4 9

Tänk på fäder och andra män som vårdar! Eller på mödrar och andra kvinnor som inte vill eller dåligt klarar av att vårda! Hur går de in i dikotoma modeller? Är de abnorma eller häller de sig inte till normen? Även om man kan visa på förekomst av särskilda "omvård-nads"-hormoner kan det vara svårt att faststäl-la kausalitetens riktning. O m man såge efter kanske man funne schackspels-, meditations-eller skogsvandrarhormoner utan att behöva se dem som orsak till att man gillar sysslorna. Det kan vara tvärtom så att hormonnivåer inte blott utlöser beteenden, utan att beteenden även ändrar h o r m o n n i v å e r . S u e Rosser på-minner om att hormoner inte flödar kontinu-erligt, att de är situationsbundna, att yttre fak-torer kan påverka vilket hormon som utlöses, att s k "manliga" och "kvinnliga" hormoner förekommer hos bägge könen, att dessa

hor-moner har en snarlik biokemi, att de slår lätt över i varandra och att vi ännu vet mycket lite om dem.5 1

O m vi inte har att göra med en klyvning i två hälfter vars ena hälft är naturgiven och den andra kulturgiven, mister reduktionis-men både sin lockelse och sitt fundareduktionis-ment. Det är inte lockande att hävda att kultur egentligen är natur (eller omvänt) om de inte ens skenbart är skarpt åtskilda; och funda-mentet är borta 0111 inte det senare är rent, naturgivet utan kulturell inblandning (eller omvänt).

Är moderskap slaveri ?

Därmed lämnar jag sociobiologin. Gilmans aforism som inleder artikeln kan ge upphov till en annan tanke: O m det mödrar görsåsom mödrar inte vore en konst, vore det inget att bedöma som skönt eller fult, gott eller ont eller hur man i övrigt bedömer mänskliga verksamheter. Det mödrar gör är då något icke-mänskligt. O m mödrars göranden är på ostronnivå är det inget att skämmas över, men heller inget upphöjt att yvas över.

Ät det skulle androcentrikern Aristoteles ha nickat. Han menade att vi blir mest män-niskor i de aktiviteter vi inte delar med andra djur. Att så många kvinnor så stor del av sitt vuxna liv gör de föregivet naturliga och olär-da ting som också andra djurhonor gör var för honom ett tungt skäl mot att de inte kan aktu-aliseras som människor av första graden. De förblir ofärdiga män.5 2

Kontraktsteoretiker och romantiker är inte bättre. De menar att mödrar inte lär sig i verk-samheter vad de ska göra och att "naturen" därför avsett dem som ett slags upphöjda varelser, att utgöra moraliska föredömen för kulturbyggare. Sådant morsdagstrams förtjä-nar Gilmans hån. Att vara det hon kallar "per-son" och Aristoteles kallar "människa" är åta-ganden som kräver arbete, uppmärksamhet, fantasi, reflektion och självreflektion. Sådant utmärker bl a dem som är bra på att att vara mödrar.

I en sexistisk kontext tvingas Leo Tolstoy beklagande erkänna att även mödrar är män-niskor.53

...skillnaden ä r d e n att d j u r e t i n t e h a r n å g o n i n b i l l n i n g s f ö r m å g a , n å g o t f ö r u t s e e n d e , n å g o t o m d ö m e . . . O m e n h ö n a eller k o m i s t e r e n av sina u n g a r , så k a c k l a r o c h r å m a r h o n litet o c h f o r t s ä t t e r att leva s o m f ö r u t . M e n o m ett b a r n blir sjukt f ö r oss, vilken u p p s t å n d e l s e blir d e t inte! ... O c h o m b a r n e t skulle dö...? Vartill t j ä n a d e allt d e t t a ? V a r f ö r alla dessa l i d a n d e n ? Det f r å g a r i n t e kon.... E n ko h a r i n g e n f a n t a s i o c h d ä r f ö r k a n h o n i n t e t ä n k a sig, att h o n skulle k u n n a r ä d d a b a r n e t , ifall h o n g j o r d e d e t eller d e t , o c h d ä r f ö r ä r h e n n e s sorg, s o m s a m m a n f a l l e r m e d h e n n e s k r o p p s l i g a tillstånd o c h v a r a r e n b e g r ä n s a d k o r t tid, b a r a ett visst tillstånd o c h i n t e e n sorg... H o n h a r i n g e t f ö r n u f t , s o m k a n f r å g a - v a r f ö r s k e d d e d e t t a ? V a r f ö r alla d e s s a kval, vartill all m i n kärlek, o m d e t ä n d å skall d ö ? H o n h a r i n g e n o m d ö m e s f ö r m å g a , s o m k a n säga h e n n e a u h o n f r a m d e l e s b ö r laga att i n t e få n å g r a b a r n . Människor handlar, mer eller mindre fantasi-fullt och mer eller mindre förutseende. Här är kanske inte mer än en gradskillnad till vissa andra djur men det är en väsentlig gradskill-nad.

Simone de Beauvoir är berömd och beryktad för att provocerande kritisera och ifrågasätta moderskap under patriarkala villkor. Särskilt granskar hon valet att bli mor. Kvinnor antas träffa det slentrianmässigt.54 I en intervju

för-klarar hon att moderskap är slaveri men att hon inget har emot mödrar, bara ideologin att varje kvinna ska ha barn.

Feministfilosoferna Jeffner Allén, Mary Daly och Monique Wittig går längre än läromodern de Beauvoir i förkastande av traditionellt moderskap som farligt och förtryckande för kvinnor.55 Moderskap sägs utplåna kvinnors

subjektivitet, hämma och exploatera vår krea-tivitet. Speciellt heterosexuellt organiserat moderskap ses som ett slavarbete och den institution framför andra som vidmakthåller kvinnoförtryck. Wittig jämställer kvinna, mor och slav. Kvinnor finns bara så länge män finns, på samma sätt som slavar bara finns om det finns herrar. Därför säger hon helt logiskt att "lesbiskor är inte kvinnor".56

Adrianne Rich menar däremot att moder-skap frigjort från patriarkal kontroll skulle bli lustfyllt och genuint kreativt.57 Carol Gilligan

och Sara Ruddick m fl försöker dra fram värdi-ga drag i även traditionellt moderskap fastän utövat under ovärdiga villkor.58

Vore moderskap slaveri, vore det knappast människovärdigt men kanhända funktionellt i en annan mening än sociobiologens. Rous-seaus, Kirkegaards och Hegels konstruktion av den lilla världen, privatlivet där kvinnan såsom naturvarelse kompletterar och är behjälplig mannen, mönstermänniskan, medborgaren, samhällsbyggaren i hans kulturgärning, kom mig i tankarna när jag läste inledningskapitlet Hur husdjuren blev husdjur i läroboken Husdjur - ursprung, biologi och avel.

H u s d j u r b e t y d e r n ä r m a s t : d j u r s o m l e v e r i h u s . . . H u s d j u r ä r d o m e s t i c e r a d e d j u r . E g e n t l i g e n betyd e r betyd e t att betyd e tagits u p p i h u s h å l l e t o c h blivit m ä n -n i s k a -n till h j ä l p . Att d e blivit h u s d j u r i -n -n e b ä r d o c k b e t y d l i g t m e r ä n att d e h å l l s i f å n g e n s k a p o c h blivit t a m a . D e t i n n e b ä r o c k s å a t t d e f ö r ä n d r a t s i f ö r h å l -l a n d e ti-l-l s i n a v i -l d a a n f ä d e r . D e n f ö r ä n d r i n g e n h a r s k e t t , o c h s k e r ä n n u i d a g , g e n o m u r v a l . D e d j u r , s o m i n o m e t t visst d j u r s l a g ä r bäst l ä m p a d e att b i s t å m ä n n i s k a n i n å g o t a v s e e n d e , f å r f ö r ö k a sig. A n d r a , s o m av n å g o t skäl a n s e s m i n d r e l ä m p a d e , slås u t . D e t t a u r v a l l e d e r så s m å n i n g o m till att h u s d j u r e n f ö r ä n d r a s a n a t o m i s k t o c h f u n k t i o n e l l t , så att d e b l i r a n n o r l u n d a ä n d e v i l d a s l ä k t i n g a r n a . . . M ä n -n i s k a -n lever... i s y m b i o s m e d s i -n a h u s d j u r . B å d a p a r t e r h a r n y t t a av att s a m v e r k a . S e d a n k a n d e t givetvis d i s k u t e r a s o m i n t e n y t t a n ä r s t ö r r e f ö r d e n e n a p a r t e n - m ä n n i s k a n . M e n vi g ö r o c k s å e n d e l s o m ä r till n y t t a f ö r d e m . Vi s k y d d a r d e m f ö r rov-d j u r , v ä rov-d e r o c h v i n rov-d . Vi u t f o r rov-d r a r o c h v å r rov-d a r rov-d e m o c h vi s a m l a r f o d e r å t d e m . B e l ö n i n g e n f ö r oss ä r k ö t t , m j ö l k , päls, l ä d e r , fiber, d r a g k r a f t , l i m , g ö d -n i -n g s m e d e l , m e -n o c k s å s t a t u s o c h s ä l l s k a p .5 9

Ar moderskap funktionellt husdjurskap?

Begreppsligt är att ha fött fram och däggat en unge blott en dimension i ett mycket vitt, vagt, poröst och väsentligen omstritt moderskaps-begrepp.1'0 Den dimensionen influeras av en

hel rad övriga med vilka den flätas tätt sam-man i våra vardagsföreställningar.6' Alla dessa

övriga dimensioner reduceras dock till den första i könsfunktionalisters mytologi.6

-N O T K R

1 T e r m e n "biologism" betecknar olika f o r m e r av

biolo-gisk determinism och reduktionism. Se Lewontin 1984, s 5 ff samt förklaring längre fram i texten.

2 Gilman 1915. Den amerikanska feminist-socialisten

Charlotte Perkins Gilman verkade kring förra

sekel-skiftet g e n o m att kritiskt granska k ö n e n s förhållanden i historia och samhälle i både skönlitterära och teore-tiska arbeten (omfattande e k o n o m i , statsvetenskap, antropologi, historia. Filosofi och etik). H e n n e s tvngsta teoretiska verk Women and economics utkom 1898.

3 T ex Barash 1977, 1979, Dawkins 1976, 1988 och

Wilson 1975. 1978.

4 Barash 1977, s 283.

' Barash 1981, se kapitlen o m manschauvinism och kon-kurrens. 1 polemik mot Susan Brownmillers tes i b o k e n Against Our Wilt, den att blott m ä n våldtar, hävdar han att våldtäkt är vanlig bland fåglar och bin. Gräsänder lär ägna sig åt gruppvåldtäkt, s 61 f.

N e u r o a n a t o m e n Ruth Bleier (1984 s 117) n ä m n e r dis-cipliner som sysslar m e d primaters anatomi och fysio-logi, djursociofysio-logi, fysisk antropologi och paleon-tologi, artkomparativ psykologi eller psvkobiologi, könslig och reproduktiv fysiologi, n e u r o e n d o k r i n o -logi, populationsgenetik, evolutionär och ekologisk fältbiologi samt social- och kulturantropologi.

7 Robert och Uvnäs-Moberg 1994.

8 De e n d a beläggen för kroppsspråkets universalitet är

ett citat från Augustinus och en referens till etologen Eible-Eibesfeldt. A a s 51.

9 A st.

1 0 A a s 19, 45.

11 A a s 1(1, 25. J f r antropologen Henrietta Moore (1988 s

21 ff) som (i min terminologi) m e n a r att b e g r e p p e t mor såsom inneslutet i begreppet kvinna så att de näst-an helt sammnäst-anfaller är ett sentida, västerländskt feno-men.

' - S e polära schemata över kroppsliga och psykiska sär-drag hos respektive u r m a n och -kvinna på sidorna 26 och 28 a a.

1 3 A a s 157. Min kursiv.

14 Borelius 1993. I januari 1995 har Borelius fortsatt

den-na popularisering i tre e n t i m m a r s TV-program o m "All föda".

1 5 A a s 95f. Min kursiv.

1 6 Robert & Uvnäs-Moberg 1994 s 28.

1 7 A a s 21 ff, 55.

1 8 Reminiscenser från Aristoteles dubiösa könsmetafysik

m e d värdeladdade höger-vänster-dimensioner?

1 9 A a s 34. 2 0 A a s 16.

Konstaterar a n h ä n g a r e n Borelius 1993 s 70.

2 2 Uttrycket h ä r r ö r från Borelius (1993 s 97) å b e r o p a n d e

av folklore: "Mjölk i brösten, gröt i huvet", "där mjöl-ken går in går vettet ut". Se referenser till debatten hos Wikander 1994 a s 237, 1994 b s 71 och P u r a n e n 1994 s 361.

2 3 Wikander 1994 b s 68.

2 4 Wikander 1994 a. Se särskilt introduktionsartikeln s 7

ff.

2 5 Dvs Susan Faludi (1992) m e d storsäljaren Backlash.

2 6 P u r a n e n 1994 s 178 ff.

2 7J o h a n n i s s o n 1994. J f r L a q u e u r 1990.

2 8 Hoffmeyer 1988 s 143.

2 9 Min argumentationsanalys finge nog större tyngd o m

hos mig för vetenskapsfilosofi o c h å a n d r a sidan o m j a g vore k ö n a d i överensstämmelse m e d d e n n ä r a p å h u n -d r a p r o c e n t i g a m a j o r i t e t e n i n o m m i n -disciplin.

3 0 Sahlins 1976 sxii.

" A a s x i .

3 2 Se t ex: Russett 1989, J o h a n n i s s o n 1994 och W i k a n d e r

1994.

3 3 Fr a d e n llitigt citerade b o k e n Not in ourgenes: biology,

ideology and human nature. LRk. 1984 s 5.

3 4 LRK1984 s 5, 204 ff Sahlins 1976 s 93 ff.

3 5 LRK1984 s 5 ff.

:,l> Se F e t c h e r 1985. J f r Elisabeth A Lloyd som m e d e n

modellteoretisk tolkning av vetenskapliga teorier i The structure and confirmation of evolutionary themy (1994) visar h u r m a n kan klargöra o c h testa evolutionsteorin.

3 7 L u m s d e n 1985 s 8.

3 8 Bleier 1984, Fausto-Sterling 1986, H u b b a r d 1979 a, b,

1983, 1990, Rosser 1992. Birke 1994. J f r Ulla M a n n s (1994 s 51 ff) s p ä n n a n d e r e d o g ö r e l s e f ö r h u r svenska likhetsfeminister i b ö l j a n av vårt sekel inte h a d e a n n a t än kristen s k "kreationism" att sätta e m o t Ellen Keys socialistiskt i n f l u e r a d e socialdarwinism n ä r d e ogillade h e n n e s s ä r a r t s h ä v d a n d e n o m m o d e r s k a p som evolu-t i o n e n s avsikevolu-t m e d kvinnor. Key gick h å r evolu-t åevolu-t vad h o n kallade "amaternella" feminister som C h a r l o t t e Per-kins G i l m a n och Rosa Mayreder vilka o m h u l d a d e s av likhetsfeministerna.

3 9 Så suckar b i o - o c h n e u r o k e m i s t e n Ruth B e r m a n (1989

s 227) i e n u n d r a n över vad det t j ä n a r till att kritisera brister i e n v e t e n s k a p som tycks sexistisk i g r u n d e n . 1 ett tillägg lill sin reviderade utgåva av Myths of Gender, Fausto-Sterling 1985. Sue Rosser (1992 s 53 ff, 70 ff) ger e n aktuell översikt över feministbiologers tillbaka-visanden.

4 1 LRK 1984 s 9 ff.

4 2 J f r d e n kritik f ö r e x t r e m k u l t u r k o n s t r u k t i o n i s m som

d r a b b a t J u d i t h Butler för Gender Trouble 1990. I Bodies that malier 1993 försöker h o n b e m ö t a kritiken.

4 3 Citerat e f t e r Borelius 1993 s 94. 4 4 LRK 1984 s 6, 38. 4 5 F u r b e r g 1987 s 133 ff 4 6 H u b b a r d 1979 b s 97 f. 4 7 Haraway 1991 71 ff. 4 8 Birke 1994.

4 9 N å g o t a n a l o g t gäller enligt socialantropologen

Hen-rietta M o o r e (1988 s 25 fl) våra universaliserande ten-d e n s e r vaten-d b e t r ä f f a r mänskliga m ö ten-d r a r . Vi missar a n d r a k u l t u r e r s a n n o r l u n d a o r g a n i s e r i n g av b a r n s o m h ä n d e r t a g a n d e o m vi universaliserar e n viss f o r m av m o d e r s k a p lill att gälla kvinnor i a l l m ä n h e t

5 0 Shaw 1984, s 4.

5 1 Rosser 1992 s 74 ff.

5 2 Aristoteles 1953.

5 3 I K r e u t z e r s o n a t e n 1889 s 72 f.

5 4 d e Beauvoir 1949

5 5 Allén 1983, Daly 1979, Wittig 1992.

5 6 Wittig 1992 s 32.

5 7 Rich 1976.

5 8 Gilligan 1982, Ruddick 1989.

5 9 B j ö r n h a g 1989 s 9 f.

6 0 Se Gallie 1956 s 121 ff o m o m s t r i d d a b e g r e p p . 6 1 De a n d r a d i m e n s i o n e r n a , de som g ö r m ö d r a r till

kon-t e x kon-t b e r o e n d e , h a n d l a n d e , s a m h a n d l a n d e o c h reflekkon-te- reflekte-r a n d e subjekt h a reflekte-r jag utreflekte-rett n ä reflekte-r m reflekte-r e i m i n a v h a n d l i n g (1993). J a g f i n n e r inget skäl att restlöst å t e r f ö r a d e m pä n å g o n h o n l i g h e t . Män kan liksom kvinnor "modra". H a b i t u s m e r än g e n e r h i n d r a r d e m f r å n att g ö r a del.

B 2J a g vill tacka Mats Furberg, Björn H a g l u n d , Yvonne

H i r d m a n , H i l d u r Kalman o c h Lilla-Lima L e n t i n e n f ö r värdefulla k o m m e n t a r e r i a r b e t e t m e d d e n h ä r arti-keln.

LITTERATUR

Allén, Jeffner, " M o t h e r h o o d , T h e a n n i h i l a t i o n of wo-m e n " , i Trebilcot, Joyce (red), Mothering: essays in fewo-mi- femi-nist Iheoiy, R o w m a n a n d Allanheld, Totowa, N J , 1983. Aristoteles, Generation of animals, translated by A I. Peck.

Rev ed, T h e L o e b Classical library, C a m e b r i d g e , 1953. Barasch, David, Sociobiology and behavior, Elsevier, New

York, 1977.

Barasch, David. The whispering within, H a r p e r a n d Row, New York, 1979.

B e r m a n , Ruth, "From Aristotle's dualism to materialist dialectics: feminist t r a n s f o r m a t i o n s of science a n d soci-ety" i J a g g a r , Alison & Bordo, Susan R. (red) Gen-der/body/knowledge: Jeminist reconstructions of being and knowing, Rutgers University Press, New Brunswick, N J, 1989.

Birke, Lynda, Feminism, animals and science: the naming of the shrew, O p e n University Press, B u c k i n g h a m , 1994. Björnhag, G ö r a n m 11, Husdjur - ursprung, biologi och avel,

I.Ts förlag. Stockholm, 1989.

Bleier, Ruth, Science and gender: a critique of biology and ils theories on women, P e r g a m o n Press, New York, 1984. Borelius, Maria, Sedan du fött: en bok om den nyblivna

mam-mans kropp och själ, Bokförlaget T Fischer & Co, Stock-h o l m , 1993.

Butler, J u d i t h , Gender trouble: feminism and the subversion of identity, Routledge, New York, 1990.

Butler, J u d i t h , Bodies that matter: on the discursive limits of "sex", Routledge, New York, 1993.

Daly, Mary, Gyn/ecology: the metaethics of radical feminism, Beacon Press, Boston, 1978.

Dawkins, Richard, The blind watchmaker, P e n g u i n Books, H a r m o n d s w o r t h , 1988.

Dawkins, Richard, The selfish gene, O x f o r d University Press, O x f o r d , 1976.

d e Beauvoir, S i m o n e , Le deuxieme sexe, Paris, 1949. Faludi, Susan, Backlash: det dolda kriget mot kvinnorna,

Norstedt, Stockholm, 1992.

Fausto-Sterling, A n n e , Myths of gender: biological theories about women and men, Basic Books, H a r p e r Collins, New York, 1985.

Fet/er, James, H, Sociobiology and epistemology, Reidel. D o r d r e c h t . 1985.

F u r b e r g , Mats, Allting en trasa? en bok om livets mening, Doxa, L u n d , 1987.

Gallie, W B, "Essentially c o n t e s t e d concepts", i Black, Max (red) The importance of language, Prentice Hall Inc, E n g l e w o o d Cliffs, N J , 1962.

Gilligan, Carol, In a different voice: psychological theory and women's development, Harvard University Press, Cam-bridge. 1982.

Gilman, Charlotte Perkins, Herland, T h e W o m e n ' s Press, L o n d o n , (1915) 1979.

Haraway, D o n n a , Simians, Cyborgs, and women: Ihe reinven-lion of nature, Free Association Books, L o n d o n , 1991. Hoffmeyer, Jesper, Naturen i huvudet: om biologisk

i>eten-skap, Rabén &• Sjögren, Stockholm, 1988.

Holm, Ulla M, Modrande och praxis: en feministfilosofisk undersökning, Daidalos, Göteborg, 1993.

H u b b a r d , Man-, Henifin, Sue & Fried, Barbara (red),

Women look at biology lookingat women : a collection offemi-nist critiques, Cambridge, Mass. 1979, a.

H u b b a r d , Ruth Lowe, Marian (red), GenesandgenderII: pilfalls in research on sex and gender, Gordian Press, New York, 1979, b.

H u b b a r d , Ruth &: Lowe, Marian (red), Womans nature: rationalizations of inequality, P e r g a m o n Press, New York, 1983.

H u b b a r d , Ruth, The politics of women's biology, Rutgers University Press, New Brunswick, 1990.

J o h a n n i s s o n , Karin, Den mörka kontinenten: kvinnan, medi-cinen och fm-de-siecle, Norstedts, Stockholm, 1994. Laqueur, Thomas, Mailing sex: body and gender from the

greeks to Freud, Harvard University Press, Cambridge, Mass, 1990.

Lewontin, R C, Rose, Steven & Kamin, Leon, Not in our genes: biology, ideology and human nature, P a n t h e o n books, New York, 1984.

Lloyd, Elisabeth, A, The Structure and confirmation of evolu tionary theory, Princeton University Press, Princeton, N J, 1994.

Lumsden, Charles J. & Gushurst, A n n C, "Gene-culture coevolution: h u m a n k i n d in the making" i Fet/er, James, H, Sociobiology and epistemology, Reidel,

Dord-recht, 1985.

Manus, Ulla, "Kvinnofrigörelse och moderskap: en dis-kussion mellan Fredrika-Bremer-förbundet och Ellen Key" i Wikander, Ulla (red), I)et evigt kvinnliga: en histo-ria om förändring. Tidens förlag, Stockholm, 1994. Moore, Henrietta, I-, Feminism and anthropology, Politv

Press, O x f o r d , 1988.

Rich, Adrienne, Of woman bom: motherhood as experience and institution, W W N o r t o n cop, New York, 1976. Robert. Rigmor & Uvnäs Moberg, Kerstin, Hon & han

föd-da olika, Brombergs, Stockholm, 1994.

Rosser, Sue, V, Biology & feminism: a dynamit interaction, Twayne Publishers, New York, 1992.

Ruddick, Sara, Maternal thinking, Beacon Press, Boston, 1989.

Russett, Cynthia Eagle, Sexual science: the Victorian Construction of w o m a n h o o d , Cambridge, Mass, Har-vard University Press, 1989.

Shaw, Evelyn & Darling, J o a n , Slrategies ofbeingfemale: ani-mal patterns, human choices, Harvester Wheatsheaf, Brighton, 1984.

Tolstoj, Leo, Kreulzersonaten, Aldus/Bonniers, Stock-holm, 1965.

Wikander, Ulla (red). Det evigt kvinnliga: en historia

omför-ändring, Tidens förlag, Stockholm, 1994, a.

Wikander, Ulla, "Ensidig fokusering på särart istället för jämställdhet" i Kvinnovetenskaplig tidskrift n r 4, 1994, s 65-72, 1994, b.

Wilson, Edward, O, On human nature, Harvard University Press, Cambridge, Mass, 1978.

Wilson, Edward, O, Sociobiology: The new synthesis, Harvard University Press, Cambridge, Mass, 1975.

Wittig Monique, The slraight mind and other essays, Harvester Wheatsheaf, Hemel Hempstead, 1992.

S U M M A R Y

W h a t m o t h e r s are is o n e t h i n g . H o w t h e y ought t o be is a n o t h e r a n d w h a t t h e y do a n d oitglil t o do is a t h i r d a n d f o u r t h . T h e r e is n o u n i e q i v o c a l t r a n s i -t i o n b e -t w e e n -t l i e s e d i f f e r e n -t -t h i n g s . S o c i o b i o l o g i s -t s a n d t h e i r f o l l o w e r s , e s p e c i a l l y t h o s e I will cail "sex f u n c t i o n a l i s t s " a r e o f a d i f f e r e n t o p i n i o n . T h e ind e p t h p s y c h o l o g i s t Rigmor Robert a n ind t h e p h a r m a c o l o g i s t Kerstin UvnäsMoberg a r e r e c e n t r e p r e s e n t a -tives o f s u c h a s e x f u n c t i o n a l i s m in S w e d e n . T h e y h a v e c a u s e d a so c a l l e d " p o r r i d g e - i n - t h e - h e a d " d e b a t e c l a i m i n g i n b o r n g e n e t i c a l l v m o u l d e d d i f f e -r e n c e s b e t w e e n h i m a n d h e -r . T h e y f o u n d m o s t e m p i r i c a l d i f f e r e n c e s b e t w e e n w o m e n a n d m e n in a d i c h o t o m o u s l y s t r u c t u r e d m e t a p h y s i c s o f sex, c o n s t i t u t e d f r o m c l i n i c a l o b s e r v a t i o n s a n d r e s e a r c h r e s u l t s w i t h l o t o f h e l p f r o m m y t h o l o g y , f o l k l o r e a n d J u n g i a n t h e o r y o f a r c h e t y p e s . B i p o l ä r b u t c o m p l e m e n t a r y q u a l i t i e s o f e s s e n c e a r e s a i d t o b e m o u l d e d by g e n e s a n d t o s e x d e t e r -m i n e e v e r y t h i n g f r o -m cells t o activities a n d social p o s i t i o n s . A n a t o m i c a l c h a r a c t e r i s t i c s c o r r e s p o n d t o p h y s i o l o g i c a l , n e u o r o l o g i c a l , e n d o c r i n o l o g i c a l , p s y c h o l o g i c a l , c o g n i t i v e a n d e v e n t o t y p e s o f p e r s o -nalitv a n d t a l e n t , i n t e r e s t s a n d c h a r a c t e r traits. T h e f e m a l e m a m m a l is "specially e q u i p p e d f o r m o t h e r h o o d " . T h e p r o t o t y p e is t h e b i g e y e d , v e g e -t a -t i n g M a d o n n a s y m b i o -t i c a l l y -t i e d -t o h e r s u c k l i n g i n f a n t . M e n t a l l y M a r i a is d i s t i n t r e s t e d o f t h e o u t e r w o r l d , c a l m , senisitve, a d a p t i v e a n d e m o t i o n a l . S h e s h o w s t h a t t h e r e is a d e e p b i o l o g i c a l i n t e n t i o n w i t h t h e f e m a l e c o n s t i t u t i o n p r e c i s e l y as it is w i t h t h e m a l e . T h e m a l e p r o t o t y p e is o f c o u r s e t h e war-r i o war-r / h u n t e war-r o war-r " t h e f i g h t - f l i g h t - m a n " w h o s e physi-cal a n d m e n t a l " m u s c l e s " m a k e h i m t h i c k - s k i n n e d , c o l d a n d u n s e n s i t i v e . F e m i n i s t h i s t o r i a n s r e m i n d o f t h e d u b i o u s r e p u -t a -t i o n o f s u c h b i o l o g i c a l r e d u c -t i o n i s m in -t h e p a s -t a n d e s p e c i a l l y o f t h e c u l t u r a l c o n s t r u c t i o n o f m e d i -cally c o l o r e d g e n d e r d i f f e r e n c e s at t h e t u m o f last c e n t u r y . A n g l o a m e r i c a n f e m i n i s t b i o l o g i s t s k e e p c r i t i c i s i n g sex f u n c t i o n a l i s m g i v i n g c o u n t e r " f a c t s " b u t w i t h o u t q u e s t i o n i n g o u r a n i m a l h e r i t a g e o r e v o l u t i o n . S e x f u n c t i o n a l " f ä e t s " k e e p b e e i n g

re-p o r t e d a n d b r o a d l y re-p o re-p u l a r i z e d t h o u g h , t h r o u g h u s i n g p s e u d o r e l i g i o u s a n d scientific a r g u m e n t s in a n a u t h o r i t a t i v e t o n e . Giving b i r t h to a n d n u r s i n g a n i n f a n t is o n l y o n e d i m e n s i o n in a b r o a d , v a g n e a n d essentially c o n t e s -t e d c o n c e p -t of m o -t h e r h o o d . T h i s d i m e n s i o n is i n f l u e n c e d by a n d tightlv k n i t t e d to a lot of o t h e r s in o u r every day c o n c e p t i o n s . All t h e s e o t h e r

dim e n s i o n a r e r e d u c e d to t h e first o n e in t h e dim y t b o -logy of sex f u n c t i o n a l i s t s .

Ulla M Holm Depårt men t of Ph ilosophy

Umeå University S-901 87 Umeå e-mail: Ulla.Holm@philos.umu.se