Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1936

(1)

S T A T E N S

V Ä G I N S T I T U T

S T O C K H O L M

R A P P O R T 5

VÄGBELÄGGNINGAR

PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR

I SVERIGE DEN i JANUARI 1936

(2)

F Ö R T E C K N I N G

Ö V E R

RAPPORTER FRÅN SVENSKA V Ä G IN ST IT U T E T

O C H

STATENS VÄGINSTITUT.

1. Erfarenheter från provvägen vid Bålsta under åren 19 3 2 och 19 3 3 , av N . von Matern och S. H a l l b e r g ... 19 33 2. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 19 3 4 . . 19 3 4 3. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 19 3 5 . . 19 35 4. H yvelbland ning på kustvägen norr om Kalm ar år 19 3 5 av N . von Matern . . . . 19 3 6 5. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 19 36 . . 19 3 6

(3)

V Ä G B E L Ä G G N I N G A R

PÅ L A N D S B Y G D E N S A L L M Ä N N A V Ä G A R

I S V E R IG E D E N i J A N U A R I 1 936

L a n d e t s VÄGINGENJOr eR hava till Statens Väginstitut lämnat uppgifter

rörande längden av olika vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar den 1 januari 19 3 6. U ppgifterna äro sammanställda i tabell i och grafiskt fram ställda på diagrammet fig. 1.

Beläggningarna ha indelats i följande grupper:

G rupp 1: (huvudsakligen permanenta vägbeläggningar).,

T ill denna grupp hänföras gatsten, högvärdig cementbetong samt högvär

diga asfaltbeläggningar3 vad de senare beträffar även dylika utförda som

tunt slitlager. Med högvärdiga asfaltbeläggningar förstås här beläggningar fram ställda i blandningsmaskin och av sådan kvalitet, att de kunna nedslitas och ej tarva regelbundna, ofta upprepade ytbehandlingar.

G ru pp I I : (huvudsakligen halv permanent a vägbeläggningar).

T ill denna grupp hänföras beläggningar, erhållna genom indränkning eller

ytbehandling av en m akadam- eller grusvägbana med bituminösa bindem edel, cementbruk o. d. Indränknings- och ytbehandlingsbeläggningar äro grupperade

på asfaltm akadam , tjärm akadam och emulsionsmakadam efter de bindemedel, som vid anläggningen huvudsakligen blivit använda. Grupperingen avser sålunda icke de bindemedel, som senare blivit använda vid underhållet. Enär det i vissa fall visat sig svårt att erhålla fullständiga uppgifter om använda bindemedel, förefinnes viss osäkerhet beträffande längden av de olika slagen av indränknings- och ytbehandlingsbeläggningar. T ill grupp II föras även vissa enkla typer av bituminösa beläggningar såsom ytbehandling av grusväg, (»Värmdömetoden»), hyvelblandning och emulsionsbetong samt cementbetong, utförd i mager blandning och bearbetad genom vibrering, s. k. vibrobetong.

G ru pp I I I :

Denna grupp om fattar grus- och m akadam vägar, behandlade med damm bindande medel, såsom oljor, sulfitlut och hygroskopiska salter utan efter följande pågrusning.

(4)

Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar

L ä n G r u p p I. Stor gat sten Små- gat-sten Cement

betong asfalt1Sand Topeka1 Grov asfalt betong

Tjär-betong Amie-site Essen-asfalt1 Andra belägg ningar 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 0 Sto ck h o lm s . . . 6-5 IO.5 18 .7 2.8 _1-3 17-5 1.6 51-7 — 2 .1 U p p sala . . . — — 6.0 - - - — - — — — Sö d erm an lan d s . . . — 3.6 4.0 — 14 .6 1 .0 9*3 — — I . i Ö ste r g ö tla n d s . . . . — 1 3 .2 7-7 7-2 13-5 — — 1-7 — Jö n k ö p in g s . . . — 3.0 K ro n o b e rg s . , — — 1 .0 — 1 .0 — — — 9.4 K a lm a r . . O.4 0.6 G otlan d s . . . — — 6.0 B lek in g e . . . — 47-3 — — 1-5 — — — 0.6 — K ristianstads . . 7-9 12 .3 I5 .0 0.2 9^-3 0.2 — _{4 -1} 19 .2 12 .5 M alm ö h u s . . . 1 .0 76.6 6 1 .5 4-3 53.8 18 .5 I.o _{3 -1} 1-5 1-7 H a l l a n d s ... — 29.8 32 .0 10 .9 8.0 — — — 13 .4 — G ö te b o rg s o. B oh us 7 -s 77-5 — — — — — — 4-3 — A lv s b o r g s . . — 2.7 1.6 6.0 12 .4 Sk arab o rgs . . . — 4.8 — — — — — — 9-3 — V ä rm la n d s . . . — 2.6 1 .2 0.7 — — — — 34-3 O. X Ö re b ro . . . — 6.4 I . i 0 .5 — — — 0.8 5-4 V ästm an lan d s . . . — 0.9 — — 6 .4 — — — — K o p p a rb e rg s . . — I • 0 — 2 .7 20.7 — I5 .8 — 2 .1 0-3 G ä v l e b o r g s ... — — 3.2 4-5 — 3-4 — — — V ä stern o rrla n d s . . ■ — IO.3 6-3 — — — — - — Jä m tla n d s . . . — — 0.6 — - — — — 1 .0 — V ä s te r b o tte n s . . . . — — — — — — — 0-3 — N o rrb o tte n s . . . . — — 0. 2 — — _{0 . 3} — — 3. 0 — S u m m a v ä g lä n g d _{2 3} _{29 3} 1 67 39 2 1 8 ₃₇ 3 1 60 10 2 4 0 i ja n . 1 9 3 5 . . 24 2 0 1 1 2 4 28 1 2 1 ₃₉ 10 6 1 50 31 1 ja n . 1 9 3 4 . . ₂₄ _{I 7 1} 98 26 ₇₅ ₃₉ I 66 ₃₄ ₃ 1 ja n . 1 9 3 3 . . . . ₂₅ _{1 54} ₇₈ _{2 4} _{4 9} 38 I _{7 1} 2 6 ₃ 1 ja n . 1 9 3 2 . . . . ₂₄ ₁₄₃ _5° 2 1 ₂₄ 38 I 72 24 2 1 ja n . 1 9 3 1 . . ₁₉ 1 3 3 ₃₉ _{1 4} ₁₄ 36 I 52 1 6 1 1 ja n . 1 9 3 0 . . . . _{l 9} II I 21 ₉ 6 ₃₆ I 2 8 —

(5)

i Sverige den 1 januari 1936, längd i km,

G r u p p I I . G r u p p I I I . G r u p p IV . S u m m a v å g läng d As falt -ma ka-da m Tjä rma ka -da m E m u l s ions -ma ka-da m C e m e nt -m a k a da m Y tbe ha nd l. av grusväg m e d asfalt elle r tjära A n d r a be lägg ningar O lj o r Sulfitlut H y g r o -skop i sk a salter V an li g a grus- o c h m a k a d a m väg ar 1 1 1 2 1 3 1 4 1 5 1 6 1 7 1 8 1 9 2 0 2 i 7 8 -3 4 2 . 4 2 6 . 9 — 6 3 - 9 — 9 — 8 8 9 I 6 3 1 2 8 5 3 2- 5 1 . 2 2 . 8 — 0 . 5 I . i 2 3 0 7 0 8 I 2 5 1 2 0 0 5 I I . i 0 . 6 5-7 — 1-5 — 3 — I 0 3 2 i 3 9 3 2 4 8 0 1 2 . 9 5 . 8 2 0 . 8 — — — 2 0 5 _{1 4} _{7 7 9} 3 1 0 6 4 1 8 7 — — 1 0 — — — 5 2 — 8 3 8 34 4 4 4 3 4 7 3- 4 I . i — — — — _{1 9} 2 8 5 5 0 1 2 7 4 6 3 5 6 7 4 . 4 2 . 0 1 4 . 7 — — 3 . 6 3 — 1 3 5 5 2 3 4 8 37 3 2 — I - S — 0 . 2 — 0 - 3 — — 1 5 5 1 2 7 2 1 4 3 5 5 . 2 — 3 . 2 — 5-2 — 6 0 — 3 3 0 9 0 7 1 3 6 0 4 3 - 4 2 3 . 8 1 1 . 6 — 5-2 0 . 9 1 0 3 — 1 2 7 7 1 6 9 7 3 32 6 1 5 0 . 5 1 2 0 . 7 5 4 - 4 6- 3 2 . 4 4 . 4 _{I 2 7} — 9 7 8 2 2 1 1 3 8 7 8 2 . 7 2- 7 2 9 . 0 — 4 . 2 0 . 6 5 0 — 4 1 9 1 6 0 2 2 2 0 4 3* 5 — 2 0 . 6 — — — 1 — 1 0 4 9 1 1 2 9 2 2 9 2 - — — 3 9 . 2 — — 5 1 8 8 1 1 0 6 3 5 7 7 4 9 3 8 — — 1-3 — 5-3 2 . 1 ₅ — 1 8 3 5 1 9 1 9 3 7 8 2 — — 2 4 . 4 — — — — 3 9 7 1 1 3 2 5 2 4 0 6 6 3-5 — 6 . 9 0 . 2 1 . 0 — 4 8 — 1 0 7 4 1 4 6 0 2 6 0 8 — — — — — — 2 1 1 3 7 3 5 1 4 7 6 2 3 3 3 1 . 2 1 . 6 5-3 — 9- 7 0-3 — 2 5 1 5 0 0 2 2 1 6 3 8 0 2 — — 2. 3 — — — — 8 6 1 2 8 8 ₁_{5 3 3} 2 9 2 0 3- i 2 1 . 0 0 . 6 — 6. 3 1 2 . 0 2 0 2 8 7 1 1 4 1 2 8 1 9 4 3 2 7 0 . 6 1 . 0 — — — 4 . 9 — 2 0 9 3 6 0 355 2 4 I 2 9 1 . 3 4 - 5 0 .3 — — I . 4 1 1 — 6 0 0 5 6 7 8 6 2 9 7 — 3-5 1 5 * 3 — 2 . 6 — — — 1 6 3 6 4 0 6 3 _{5 7 24} 00 2 3 3 2 9 5 7 1 0 8 3 2 7 2 5 1 2 7 6 2 2 2 9 6 56 2 8 2 (. 8 2 5 9 2 3 0 8 1 4 6 2 6 7 7 5 9 5 7 9 1 6 1 0 1 6 4 3 5 6 17 3 8 8 1 0 5 5 2 1 7 9 0 2 l 6 7 4 3 6 5 0 9 7 2 0 1 2 6 9 r 6 4 2 8 3 7 9 319 1 6 4 5 2 1 5 4 7 9 7 9 0 5 0 5 8 2 6 2 6 8 4 4 8 7 8 1 6 7 1 2 6 2 4 i n 6 — 4 — 4 6 3 4 3 0 7 7i 5 3 1 7 6 9 7 1 9 7 2 4 6 7 6 — 4 — 1 9 2 1 9 8 2 7 3 1 7 0 7 5 8 6 7 3 4 7 2 8 6 — 5 — 1 3 5 3 5 0 7 3 4 3 3 7 4 i n

(6)

F ig. i . U tv e c k lin g e n av v ä g b e lä g g n in g a r p å la n d sb y gd en s allm än n a v ä g a r i S v erige år 1 9 3 5 .

Längden av dessa olika grupper vägbeläggningar på landsbygdens all männa vägar sedan år 1930 fram går av tabell 2, längden angiven i km. A v tabellen fram går, att utvecklingen på beläggningsområdet varit kraftig under år 19 3 5 .1

Sammanlagda längden av dam m fria vägar var under år 1935 ca 26.300 km, motsvarande ca 32 % av hela vägnätet. M otsvarande procentsiffra ut

gjorde 1929 ca 0,9 % , 1930 ca 3,6 % , 19 3 1 ca 7 ,1 % , 19 32 ca 12,4 19 33

ca 19 % och 1934 ca 24 % . ökningen faller till största delen på de med dammbindningsmedel behandlade grusvägarna och inom denna grupp fram förallt på de hygroskopiska salterna. Den väglängd, som behandlats med hygroskopiska salter, var under 1935 ca 22.300 km, vilket innebär en ökning

1 U tv e c k lin g e n h ar v a rit n åg ot större, än tab ellen visa r, en är vissa b e la g d a v ä g a r u n d e r året in k orp orerats m ed n ärligg an d e stad och ej lä n g re red ovisas b lan d lan d sb yg d en s v äg a r.

(7)

i jan. 1930 1 jan. 19 3 1 1 jan. 1932 1 jan. 1933 1 jan. 1934 1 jan. 1935 1 jan. 1936 S k i l l n a d 193 0— 19 31 19 3 1 — 1932 1 9 3 2 - 1 9 3 3 19 3 3 — 1934 1 9 3 4 - 1 9 3 5 1935— 1936 V ä g l ä n g d i km.

Grupp I : (huvudsakligen permanenta

beläggningar) 1 ... ₂₁₃ ₃₂₅ ₃₉₉ 4 6 9 ₅₃₇ 6 8 9 I OI O + 1 1 2 + 74 + 7 0 -f 6 8 4-152 4 3 2 1

Grupp II:(huvudsakligen halvperma-

nenta beläggningar)... 8 0 198 ₂₇₁ ₃₉₃ ₅₇₉ 79 2 I OO3 + I l 8 ₊₇₃ + 122 + 186 + 2 13 + 2 1 1

Grupp III: dammbundna grusvägar ₃₈₅ 2 I74 ₄₇₇₀ 8857 13 920 17 836 2 4297 + 1 789 + 2 596 + 4 087 + 5 063 + 39ié ■+■ 6 4 6 1

Grupp I V : vanliga grus- och maka-

d a m v ä ^ a r ... ₇₃_{433 73} 170 7i 531 68 448 64 283 61 738 56 282 — 263 — 1 639 — 3 083 1 — 4 165 1 — 2 545 — 5 456 Summa v ä g l ä n g d ... ₇₄_{1 1 1 75 867 76 971 7 8 1 6 7 79 319 81 055 82 5 9 2 1| + 1 756} + 1 104 |+ 1 196 + 1152 + 1 736 _{+ I 537}

1 H ä r in gå r äve n tu n n a b itu m in ö sa slitlag er.

(8)

sedan föregående år med ca 5.900 km eller 36 % . Emellertid utvisar en jäm  förelse för tidigare år mellan im portsiffrorna för de hygroskopiska salterna och den väglängd, som därmed behandlats, att det icke är sannolikt att de sträckor, som uppgivits vara behandlade med hygroskopiska salter, kunnat hållas fullt dammfria. Oljebehandling visar tillbakagång under 1935 jäm fört med föregående år, medan sulfitluten har använts på en dubbelt större väglängd.

Beläggningar, tillhörande grupp I, huvudsakligen permanenta beläggningar, utgöra nu ca 1,2 % , grupp II, huvudsakligen halvperm anenta beläggningar likaledes ca 1,2 % av landsbygdens allmänna vägar. Medan tidigare grupp II ökat mer än grupp I, har under 1935 förhållandet varit det motsatta. Detta torde bero på den allt större användningen av tunna slitlager av topeka, sandasfalt m. fl. under år 1935, vilka i tabellerna blivit förda till grupp I.

Väglängden smågatstensbeläggningar har under 1935 ökat med 92 km (1 934 30 km), cementbetong med 43 km (1 934 26 km), topeka med 97 km (1 934 46 km) och essenasfalt med 52 km (1 934 16 km). T o tala längden av vardera av de båda sistnämnda beläggningarna har under 1935 nästan fö r dubblats. Tjärbetong visar en ökning av 2 1 km under 1935 mot 9 km under

1934. Under rubriken »andra beläggningar» inom grupp I har bl. a. upp

tagits K.H .-beläggning, vilken under året ökats med 1 1 km och den 1 ja nuari 1936 utgjorde sammanlagt 3 6 km, samt colprovia 3 km den 1 januari

I936

-Sam tliga bituminösa beläggningar, upptagna under grupp II, utvisa ökning under 1935. Denna ökning är mest fram trädande för tjärm akadam och y t behandlingar av grusvägar. Under rubriken »andra beläggningar» inom grupp II hava upptagits tjärbetongmakadam (12 km), emulsionsbetong (7 km), hyvelblandning (4 km) och vibrobetong (3 km).

En jämförelse mellan de olika länen ger vid handen, att Malmöhus, Stock

holms, Kristianstads, H allands samt Göteborgs och Bohus län ha största läng den av permanenta och halvpermanenta beläggningar, såsom tabell 3 visar:

Tabell j.

L ä n

V ä g 1 ä n g d i k m

Grupp I G rupp II Grupp III I + II + III

Malm öhus . 223 339 1 105 1 66y

Stockholms . 1 1 3 2 1 1 898 1 222

Kristianstads . 164 ₈₅ 1 380 1 629

H a ll a n d s ... 9 4 39 469 602

Göteborgs och Bohus . 89 24 1 050 1 163

S t o c k h o l m 19 3 6 , I v a r Ha e g g st r öm s B o k t r y c k e r i A . B.