Taket och botten: tre amerikanska remakes av japanska förlagor

Full text

(1)2009:280. C-UPPSATS. Taket och botten - tre amerikanska remakes av japanska förlagor. Göran Andersson Axel Hordnes. Luleå tekniska universitet C-uppsats Medie- och kommunikationsvetenskap, produktion Institutionen för Arena media, musik och teknik Avdelningen för Medier och upplevelseproduktion 2009:280 - ISSN: 1402-1773 - ISRN: LTU-CUPP--09/280--SE.

(2) Innehållsförteckning Sammanfattning ...................................................................................................................................... 1 1. I n l e d n i n g ......................................................................................................................................... 2 2. Tidigare forskning ................................................................................................................................ 3 3. Skräckfilm ............................................................................................................................................ 4 4. Ett resonemang kring ”remakes” ........................................................................................................ 5 4.1 Kulturella aspekter ........................................................................................................................ 5 4.2 Generationsskifte .......................................................................................................................... 6 5. Metod .................................................................................................................................................. 6 6. Kvantifiering och dess problematik ..................................................................................................... 9 7. En beskrivande sammanfattning av filmerna .................................................................................... 10 7.1 Dark Water (2002) Original – Honogurai mizu no soko kara ...................................................... 10 7.1 Dark Water (2005) Nyinspelning ................................................................................................. 11 7.3 The Ring (1998) Original – Ringu ................................................................................................. 12 7.4 The Ring (2002) Nyinspelning ...................................................................................................... 13 7.5 One missed call (2003) original – Chakushin Ari ......................................................................... 14 7.6 One missed call (2008) Nyinspelning .......................................................................................... 15 8. RESULTATREDOVISNING.................................................................................................................... 16 8.1 Rumsliga placeringar ................................................................................................................... 16 8.2 Kunskapsnivåer............................................................................................................................ 20 8.3 Tidsstrukturer .............................................................................................................................. 22 8.4 Tempus ........................................................................................................................................ 23 8.5 Tidsbegränsat .............................................................................................................................. 25 9. Slutsats .............................................................................................................................................. 25 10. Förslag till v i d a r e forskning........................................................................................................ 26 11. Källförteckning................................................................................................................................. 27 11.1 Böcker ........................................................................................................................................ 27 2.

(3) 11.2 Filmer ......................................................................................................................................... 27 11.3 Internetlänkar............................................................................................................................ 28 11.4 Bilagor........................................................................................................................................ 28. 3.

(4) Sammanfattning Det kommer konstant ut amerikanska nyinspelningar av andra länders filmer. Vad är det som skapar behovet av nyinspelningar? Vi har analyserat och jämfört tre japanska skräckfilmer med amerikanska nyfilmatiseringar (s.k. ”remakes”) för att försöka förstå vad det finns för kulturella särdrag i respektive länders gestaltning av filmberättartekniska konventioner av rum och tid och skillnader i kunskapsnivå om filmens händelser mellan protagonist och åskådare..

(5) 1. Inle dning Vi har alltid haft ett starkt intresse för film och kultur vilket gjorde att en uppsats som kombinerar dessa intressen var en självklarhet för oss när vi valde ämne för examensarbetet. Frågan var bara hur vi skulle gå till väga. Vi övervägde olika idéer tills vi kom fram till det vi ansåg som det perfekta upplägget. Eftersom vi båda dessutom är skräckfilmsfantaster var svaret givet. Det finns många skräckfilmer som spelas in i ett visst land och i en viss kultur men när den sedan spelas in på nytt i ett annat land och i en annan kultur, sker det någonting med filmen. Vad är det som skiljer sig? Syftet med vår studie är att genom jämförelse av tre filmer som först spelats in i Japan och gjorts om till amerikanska versioner undersöka vad det finns för ”grundläggande berättartekniska skillnader” i japansk respektive amerikansk skräckfilm. Mer specifikt undersöker vi gestaltning av rum och tid samt användning av dramaturgiskt grepp om hur informationsnivån mellan berättelsens karaktärer och läsare/åskådare varieras.. 2.

(6) 2. Tidigare forskning Det finns tidigare motsvarande studier där japansk och amerikansk skräckfilm jämförs, bland annat har Eimi Ozawa i uppsatsen ”Remaking Corporeality and Spatiality U.S. Adaptions of Japanese Horror Films” inriktat sig på teknikrädslan i det japanska samhället som speglas i Ringu (1998), Hideo Nakata Ozawa har dragit slutsatsen att amerikanska versionen mer är inriktad på teknikrädsla medans de japanska är mer inriktade på kroppsrörelser och spöken. Ozawa menar också att ansiktets betydelse är olika för de olika kulturerna. T.ex. i japanska versionen av The Ring visas Sadakos spökansikte inte alls, men däremot i den amerikanska syns ansiktet hela tiden och till och med förvrängs. 1 Vi har även funnit en intervju med Hideo Nataka som är regissör för Ringu (1998). Han menar att skillnaden mellan japansk och amerikansk skräckfilm är grundad i en religiös trosuppfattning.1 “When making horror films, the methods of describing the spiritual world and the expression of horror are totally different between Japan and the West. In a culture where the influence of monotheism such as Christianity is strong, the antinomy, or confrontation between the devil and God, becomes the fundamental conflict.”2 Vi har haft dessa kulturella och religiösa skillnader i åtanke när vi gjort vår undersökning.. 1. Ozawa, E. (2006) Remaking Corporeality and Spatiality: U.S. Adaptations of Japanese Horror Films (Avhandling för konferens. University of Tokyo, Japan, 2006). Hämtad från http://www.49thparallel.bham.ac.uk/back/special2/Ozawa.pdf 2. Naito, T. (2005, winter) Interview with Hideo Nakata, specter director. Kateigaho International Edition. Hämtad oktober 18, 2009 från http://int.kateigaho.com/win05/horror-nakata.html 3.

(7) 3. Skräckfilm Definitionen av skräckfilm enligt Nationalencyklopedin är ”genre om övernaturliga fenomen, monster och psykopatiska mördare som etablerades på det amerikanska filmbolaget Universal med filmer som Mysteriet Dracula och Frankenstein (båda 1931) och återupplivades i en rad nyinspelningar på 50- och 60-talen av brittiska Hammer. Sedan 70-talet har skräckfilmen alltmer riktats mot tonåringar, t.ex. kassasuccéerna Alla helgons blodiga natt (1978), Terror på Elm Street (1984) och Scream (1996) samt farsartade splatterfilmer som Evil Dead (1982) och Braindead (1993).”3 Gemensamt för alla skräckfilmer är att de innehåller någon form av monster eller övernaturligt fenomen och berättelsen utspelar sig i eller runt omkring ett hus. ”I centrum av skräckgenrens universum står ett hus. Man kan till och med påstå att detta universum är ett hus – med en grundmurat mänsklig himmel-helvetesarkitektur. ”4 Det Forselius menar är att skräckfilmer bygger på människors religiösa föreställningar och skrockfullhet. I den västerländska kulturen där uppåt betyder himmel och neråt betyder helvete blir huset en symbol för dess komplexitet och ger stora utrymmen för att lura tittaren. John–Henri Holmberg går igenom skräckgenrens historia i sin bok Filmtema och tar däri upp japansk skräck under 1960-talet. Han menar att skräckgenren utvecklades separat i väst och öst och lyckades aldrig riktigt nå över gränserna då den amerikanska censuren stoppade stora delar av de japanska filmerna som ansågs stötande. ”Få av de japanska filmerna nådde emellertid västvärlden i ens någorlunda komplett skick. De japanska regissörerna kombinerade ofta skräck med sex och det ledde ännu under hela 1960-talet till att deras filmer klipptes ner mycket drastiskt i den mån de alls visades i västvärlden.”5 Skräckfilmer från Japan har fortfarande svårt att bli populära i Amerika och det förmodligen är därför behovet av nyinspelningar fortsätter vara starkt även om den sexuella kopplingen mer eller mindre försvunnit från japanska skräckfilmerna och istället uppstått i högre grad i amerikanska filmer.. 3. http://www.ne.se/skräckfilm hämtad augusti 18, 2009. 4. Tilda Maria Forselius, och Seppo Luoma-Keturi, (red) (1995) Våldet mot ögat. Stockholm : Författarförlaget, s.85 5. Holmberg, J.H. (2006) Filmtema Lund: Btj, 2006, s.421 4.

(8) 4. Ett resonemang kring ”remakes” Enligt Nationalencyklopedin är remake ”en nyinspelning av en äldre film”6 Men även andra typer av verk skrivs om modifieras för att passa tidens anda. Exempel på verk som omskapas: . Böcker. . Tecknade serier. . Musiklåtar. . Tv serier. . Filmer. . Tv-spel. Enkelt sammanfattat omskapas alla former av texter. Det finns vissa undantag av omskapningar som inte kan klassas som ”remake”. En filmremake kan lätt förväxlas med till exempel filmer som bygger på en serie men inte följer originalstoryn. Ett tydligt exempel är skräckfilmen Fredagen den trettonde (2009) Marcus Nispel, vilken bygger på filmserien Fredagen den trettonde där filmskaparna har tagit huvudtemat från långfilms serien och gjort en egen berättelse. Fredagen den trettonde (2009) Kan alltså inte klassas som en ”remake” utan kan ses som en sammanfattande tolkning av hela serien. Behovet av nyinspelningar uppstår ofta då klyftan mellan originalet och publiken blir för stor. Klyftan kan bestå av antingen kulturella aspekter eller generationsskifte. 4.1 Kulturella aspekter Kulturella aspekter kan vara allt från talat språk i filmen till miljöerna och det sociala samspelet i vardagliga situationer för karaktärerna i filmen. Om en viss kulturs publik inte känner igen ovan nämnda strukturer kan en känsla av alienation hos publiken uppstå vilket kan ge en uppfattning hos publiken att filmen är dålig. När en nyinspelning sker av kulturella anledningar filmas den ofta i en för publiken mer igenkännande miljö, manuset skrivs om till publikens talade språk och man använder publikens förförståelse till ett bättre dramaturgiskt upplägg.. 6. http://www.ne.se/remake hämtad augusti 18, 2009. 5.

(9) 4.2 Generationsskifte När en film skapas för en viss generation utesluter den på många sätt kommande generationer vilket gör att när nästa generationsskifte inträder är filmen omodern och tråkig. Ålderdomligt tal och annorlunda miljöer går inte hem hos den yngre generationen som kräver något nytt och spännande. Gemensamt för alla nyinspelningar är att en filmskapare har sett originalverket och tyckt om storyn men känner samtidigt att den kan göras bättre. Det ligger alltså en konstnärlig ambition bakom varje nyinspelat verk utöver de behov som uppstår i kulturella respektive generationsklyftor.. 5. Metod Vi började vårt arbete med att välja ut vilka filmer som skulle kunna bli bra studieexempel. Det blev slutligen tre filmpar. Dark Water, The Ring och One missed call. För att överhuvudtaget kunna jämföra skräckfilmerna mot varandra var vi tvungna att plocka ut någon form av läsbar data. Därför transkriberade vi inledningsvis de båda versionerna av Dark Water i första fasen på Excel-ark utifrån filmernas kronologiska ordning. Vi valde ut några centrala parametrar att studera mera ingående redan i denna fas, till exempel dramaturgi, hjältinnans reaktioner, manliga symboler och kvinnliga symboler. Detta var en pilotstudie där parametrarna inte var låsta utan skulle bli testade utifrån hur stor mängd relevant data de kunde utbringa. I andra fasen av studien bestämde vi oss för att ändra vissa parametrar då dessa inte gav några relevanta data utifrån våra kriterier av urval. Några parametrar gav för mycket irrelevant data blandat med relevant data så att det blev omöjligt att separera relevant från ickerelevant data. Urvalet av parametrar bygger på en metod som beskrivs i boken Researching Communications som säger att data som inte kan få en vettig förankring i forskningen eller som läggs till enbart för att öka datamängden bör plockas bort.7 Det förhållningssätt som följt denna studie är en så kallad hypotetisk-deduktiv metod. Genom att sätta upp hypoteser och sedan sätta dem under test genom statistisk beräkning kunde vi falsifiera de hypoteser som inte visade sig vara hållbara för vidare undersökningar.8 Vi lade till några parametrar samtidigt som vi tog bort vissa. Minut för minut gick vi igenom resterande 5 filmer och beskrev innehållet utifrån dessa modifierade parametrar som var dramaturgi, symbolik, manliga konventioner, kvinnliga konventioner, bildspråk, text, monstruöst plan, normalplan tempus, situation och övriga anteckningar. Under parametern ”Dramaturgi” skrev vi upp var anslaget tar slut, första vändpunkt, andra vändpunkt, point of no return, klimax, längd på avtoning och andra dramaturgiska kännetecken.. 7. David Deacon, Michael Pickering, Peter Golding, Graham Murdock, (2007) Researching Communications Oxford: Oxford university press inc. s122 8. Lars-Göran Johansson, (1999) Introduktion till vetenskapsteorin. Falun: AIT Falun AB. s35-40. 6.

(10) Under ”Symbolik” skrev vi ner allt vi såg som på något sätt kunde tolkas som en symbol. Det kunde vara fysiska saker såsom en katt eller regn, religiösa symboler såsom kors, ikoner och Maria-statyer men även lite mer abstrakta symboler såsom fönsterkarmar och pilar ovanför huvudet på karaktärer. ”Manliga och kvinnliga konventioner” är saker som kan tolkas till det manliga eller kvinnliga utifrån kulturella perspektiv. Om alla kvinnor i Honogurai mizu no soko kara (2002) Hideo Nakata går runt i kjol skulle det kunna vara en indikator på att det är en kvinnlig konvention utifrån japansk kultur. Under parametern ”Bildspråk” granskar vi hur filmskaparna utnyttjar kameraplaceringar, ljussättning och perspektiv för att förstärka filmen. Det kan vara allt från att karaktären ser liten ut, bilderna är väldigt mörka eller extrema närbilder. Under ”Text” skrev vi ner vad karaktärerna säger eller saker som står skrivet i bilden. Både om det är skrivet till oss som tittare såsom datum eller saker som står skrivet för att karaktärerna ska läsa t.ex. tidningsartiklar eller skyltar. Parametern ”Monstruöst och normal plan” bygger på en teori utformad av Nils Hugo Geber om att varje skräckfilm innehåller två från varandra separerade världar. Det övernaturliga och det reella.9 Det vi skrivit ner är när dessa två världar är separerade och när de möts. Mötet mellan de två världarna eller planen ter sig genom, för filmen ologiska händelser. Det kan vara skuggan av Mitsuko som syns på väggen i Dark Water (2002) (DaO min.58) och andra liknande monstruösa företeelser men kan också vara det ”naturliga” dvs. vad som enligt filmen egentligen hände, Te.x. grannarna glömde stänga av vattenkranarna. Under parametern ”Tempus” har vi skrivit in när tempusformen i filmen byts. Det kan vara tillbakablickar eller hopp framåt i tiden. Under ”Situation” antecknade vi ner vad vår protagonist eller andra karaktärer blir utsatta för. Vad som rent faktiskt händer. ”Övriga anteckningar” är den parameter där vi skrivit ner sådant vi lagt märke till men som inte passar in i någon av de övriga parametrarna eller sådant vi kan behöva komma ihåg och använda oss av vid ett senare tillfälle. När alla filmer var färdiganalyserade skrev vi ut varje film för sig. Varje film bestod av ca 40 A4-sidor. Vi klistrade ihop respektive films A4-sidor till stora planscher.. 9. Nils Hugo Geber (1984) ”Våldet i filmen” i Play It Again, Sam, Förlaget Filmhäftet.. 7.

(11) För att få en större överblick av vårt arbete satte vi upp planscherna på väggen.. I tredje fasen satte vi upp planscherna på väggen med turordningen original – nyinspelning för att få bättre överblick på filmerna. I fjärde fasen införskaffade vi märkpennor och post-it lappar av olika färger. Genom att ge olika företeelser olika färg började vi metodisk genomsöka våra planscher och på så sätt få fram induktiv information utifrån vilken vi kunde dra arbetshypoteser. När en lapp sattes upp på en plansch kopierade vi den och samlade alla kopior av samma slag i en pappersmapp märkt under en viss kategori . De kategorier vi sorterade efter var tempus, symbolik och dess innebörd, jämställdhet, orientering i läskighet, element, mun, blod och insekter. När kategorihögarna växte ökade också mängden hypoteser där några föll och några blev styrkta. Vi utnyttjade möjligheten att se färgmönster i planscherna. Som exempel kan nämnas att vi blev uppmärksammade på hur viktig tiden var i filmerna. Genom att markera varje tillfälle när en klocka var synlig på bild, fick vi fram ett mönster vilket var lätt att tyda på avstånd som en preliminär hypotes. Denna induktiva slutledning där företeelser återupprepas bildar alltså våra hypoteser. En hypotes upprättad i en given film kan vara sann för den filmen men behöver inte vara en optimal sanning. Därför prövade vi alla upprättade hypoteser mot alla filmer vi analyserat. I de fall då hypotesen inte stämmer mot alla filmpar klassade vi detta som en falsifiering och släppte hypotesen. Då en hypotes stämmer mot alla filmparen utnyttjar vi den deduktiva slutledningen. Alla filmpar styrker hypotesen. Hypotesen blir vår teori.. 8.

(12) Insamlingsfasen av lappar vi satt upp på planscherna. När en lapp sattes upp kopierade vi den och samlade in alla kopior.. När granskningen av planscherna var avslutad gick vi över till våra kategorimappar. Alla kategorier var inte relevanta för vårt arbete utan vi började sortera bort överflödiga kategorier. De kategorier som kvarstod efter kritisk genomgång var orientering i skräck, dvs. var det läskiga befinner sig, tempus, symbolik och dess innebörd, blodets betydelse samt insekter. Vi sorterade upp innehållet i mapparna och satte oss ner för att sätta ord på våra upptäckter. Vi blev dock tvungna att gå tillbaka till våra planscher under skrivarbetet för att kolla upp olika företeelser och se till att vi inte gjort några misstag. Ibland gick vi ända tillbaka till källfilmen för att undersöka problem vi upptäckt.. 6. Kvantifiering och dess problematik Problematik som uppstår vid utnyttjande av kvantifiering ligger i att utifrån en smärre mängd filmer försöka kvantifiera fram en statistisk hållbar mängd data för att sedan frambringa ett kvalitativt resultat. Det går att blanda kvalitativ och kvantitativ forskning men det uppstår ofta problem. Det vanligaste problemet ligger i att man blandar ihop förhållningssätt med metod.”Det kvalitativa perspektivet är inte synonymt med den kvalitativa metoden” 10 Ett exempel på problematik är att Dark Water inte innehåller något blod alls vilket de båda övriga filmerna gör. Är då Dark Water ett undantag från regeln eller är 33,3% av alla japanska filmer utan blod respektive 66,7% innehållandes blod? Det går inta att dra någon slutsats i detta utan studien visar bara att i vårt fall är detta ett faktum.. 10. Jarl Backman (2008) Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur, s.33. 9.

(13) Bara för att vi använder kvantifiering som ett verktyg behöver det inte innebära att vår studie blir kvantitativ. Vår forskning bygger på ett kvalitativt förhållningssätt eftersom vi begränsat antalet filmer. Kvantitativ forskning ger generaliserbara svar på forskningsfrågor men är betydligt mer tidskrävande och skulle kräva många fler analysobjekt.11 Våra svar kan alltså inte ge någon form av universell sanning eller teori utan skulle mer kunna klassas som hypoteser. Dock skulle dessa hypoteser mycket väl kunna ligga till grund för framtida forskning. Det vi åstadkommit är en hybrid mellan strukturalism, innehållsanalys, semiotik och kvantitativ forskningsmetod. Det finns inget som säger att ett rent semiotiskt förhållningssätt hade varit bättre eller givit ett mer korrekt utslag. Fördelarna är att genom att peka på de ställen där symboler och företeelser återupprepas kan vi se ett mönster och på så sätt skapa mening med dessa sammanträffanden.12 Vi strukturerar upp ett svagt utforskat territorium och lägger grunden för ett system som fungerar.. 7. En beskrivande sammanfattning av filmerna 7.1 Dark Water (2002) Original – Honogurai mizu no soko kara I en vårdnadstvist angående hennes dotter försöker Yoishimi hitta en ny start i livet. Hon flyttar till en lägenhet vilken från början verkar vara perfekt. Det är nära till dagis och hon lyckas få ett bra jobb. Ett till synes litet problem framträder, en ful fläck i taket som konstant droppar vatten. Hon kallar på hyresvärden men han vägrar göra något åt saken. Därefter kallar hon på vaktmästaren men inte heller han gör någonting. Konstiga saker börjar hända. En röd väska börjar dyka upp trots att Yoishimi slängt den i soporna. Dottern Ikuko börjar prata med en låtsaskompis. Hår kommer ur vattenkranen och fläcken i taket blir bara större och större. Yoishimi åker upp till våningen ovanför för att kolla om det är lägenheten som ligger rakt ovanför som är orsaken till vattnet. Eftersom ingen öppnar ställer sig Yoisimi i hissen igen och får då se en liten flicka i gul regnrock stå i dörröppningen till den nyss stängda lägenheten. Yoishimi kommer för sent att hämta Ikuko på skolan och får då se en affisch som berättar att flickan som hon såg tidigare heter Mitsuko och att hon har varit försvunnen i över ett år. Fläcken i taket blir bara större och större och Ikuko blir hemsökt på skolan vilket får henne att svimma. Väl hemma i lägenheten försvinner Ikuko och återfinns en våning upp i lägenheten som är översvämmad och vatten rinner från väggar och kranar. Yoishimi börjar bli riktigt rädd och överväger att flytta men hennes advokat avråder henne från att göra någonting drastiskt eftersom det skulle försämra hennes ställning i vårdnadstvisten.. 11. Karin Viderberg (2002) Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur, s.15. 12. Denies McQuail (2005) Mass Communication Theory. London: SAGE Publications Ltd. , s.364. 10.

(14) När Ikuko återhämtat sig och ska börja skolan igen finner Yoishimi den röda väskan i Ikukos ryggsäck. När Yoishimi vidrör den röda väskan får en inre syn där väskan faller i vatten. Yoishimi inser att vattentanken är orsaken till problemen och åker upp till taket för att undersöka den. När Yoishimi läser logguppgifterna på vattentanken, inser hon att tanken inte blivit städad på lika länge som Mitsuko har varit försvunnen. Hon ser en syn om hur Mitsuko faller i vattentanken. Under tiden är Ikuko ensam i lägenheten. Plötsligt slås vattenkranen i badrummet på och Ikuko försöker stänga av den. Vattnet som rinner ut blir brunsmutsigt och äckligt. Mitsuko drar ner Ikuko i badkaret och försöker dränka henne. Yoishimi kommer ner och finner Ikuko liggande medvetslös på badrumsgolvet. Hon lyfter upp Ikuko och flyr från lägenheten förföljd av Mitsuko. I hissen ser Yoishimi hur dörren till sin lägenhet öppnas och hur Ikuko kommer ut från dörren. Yoishimi inser att hon har blivit lurad av Mitsuko och när hon vänder sig om blir hon överfallen av Mitsuko som vill ha Yoishimi till sin mamma. Yoishimi offrar sig för Ikuko och tar platsen som Mitsukos mamma.. 7.1 Dark Water (2005) Nyinspelning Manuset till nyinspelningen av Dark Water bygger på samma novell som originalfilmen. Även här möter vi en mor Dahlia och hennes dotter Cecilia. Dahlia går igenom en vårdnadstvist och söker nytt liv i en förort till New York. I huset där de flyttar in har den lilla flickan Natasha blivit kvarlämnad och drunknat i en gammal vattencistern. Vatten droppar från taket i lägenheten, tvättmaskiner krånglar och Natashas spöke syns. Genom att konfrontera Natashas spöke konfronterar Dahlia sitt eget förflutna men offrar sig själv för sin dotter.. 11.

(15) 7.3 The Ring (1998) Original – Ringu Reiko är en ung journalist som undersöker ett dödsfall i samband med rykten om att en videokassett dödar människor. Hon blir personligt engagerad när hennes systers dotter dör. Reiko spårar videokassetten till en stugby på landet som kallas Izu. Här finner hon kassetten och tittar på dess fasansfulla innehåll. När hon tittat färdigt ringer telefonen och hon hör bara flugljud. Reiko kallar in sin ex-make Ryuji och de konstaterar tillsammans att efter att Reiko kollat bandet kan hon inte längre bli fotograferad utan att hennes ansikte blir förvridet på bilden. Reiko gör en kopia av filmen och ger den till Ryuji för att han själv ska kunna analysera bandet i fred. När Reiko sover får hennes son Yoichi tag på kassetten och tittar på den. Nu börjar Reiko verkligen bli rädd och intensifierar sitt sökande efter kassettens ursprung. Reiko och Ryuji spårar kassettens ursprung till ön Oshima och åker dit. Ute på ön finner de att kassetten är skapad av en liten flicka med psykologiska krafter vid namn Sadako. Reiko finner dock att Sadako inte finns kvar på ön Oshima utan har blivit skickad till fastlandet. Ryuji och Reiko kommer på att Sadako måste finnas i Izu där telefonen ringer efter att någon har tittat på kassetten. Under stugan i Izu finner de brunnen där Sadako har blivit nerkastad och i ett försök att bryta förbannelsen klättrar de ner i brunnen för att hitta Sadakos kropp. När Reiko väl hittar kroppen och överlever tror både Ryuji och Reiko att de har lyckats bryta förbannelsen men dagen efter upptäcker Reiko att så inte är fallet då Sadako kommer ut ur tv:n och dödar Ryuji. Reiko kommer på att för att överleva så måste man kopiera kassetten och visa den för någon annan. Som avslutning ser man henne hjälpa Yoichi att kopiera kassetten. Sedan far de iväg till Reikos pappa.. 12.

(16) 7.4 The Ring (2002) Nyinspelning Nyinspelningen av The Ring bygger på samma novell som originalfilmen men med ett omskrivet manus. Journalisten Rachel ger sig ut för att hitta svaret på en serie dödsfall i samband med en videokassett. Hon ser detta som en chans att få sitt journalistiska genombrott. Rachels systerdotter dör också i samband med att ha tittat på videokassetten vilket ger Rachel en mer personlig bindning till fallet. Vid hennes sida har hon ex-maken Noah som arbetar med media. Tillsammans följer de ledtrådarna som för dem till en liten flicka vid namn Samaras öde som är sammanknytet med videokassetten. Alla som tittar på videokassetten dör inom en vecka, genom att hitta Samaras kropp hoppas de kunna bryta förbannelsen, vilket blir extra viktigt då både hon, Noah och deras gemensamma son Aidan har tittat på kassetten.. 13.

(17) 7.5 One missed call (2003) original – Chakushin Ari Yumi och några av hennes vänner har en trevlig kväll när Yokos mobiltelefon ringer med en okänd signal. Yoko svarar inte utan låter samtalet bli ett meddelande i röstbrevlådan. Samtalet är daterat till två dagar framåt i tiden och kommer från Yokos egen mobil. I meddelandet hörs Yokos egen röst och ett isande tjut när hon dör. Två dagar senare dör Yoko. Det sista hon säger är orden som hördes i meddelandet och Yoko faller ner på tågrälsen. Ur hennes mun faller en röd kula. Yumi pratar med Yokos pojkvän Kenji några dagar senare och får då reda på att han också har fått meddelandet. Yumi ser sedan Kenji falla ner för ett hisschakt och dö. Ur Kenjis mun faller en röd godiskula. Yumis vän Natsumi börjar bli rädd och söker stöd från Yumi. De båda tar ut batterierna från sina mobiltelefoner och övernattar hemma hos Yumi. Mitt i natten så hörs dödssignalen från undervåningen och Natsumis mobil ringer trots att inget batteri finns i den. Det missade samtalet blir ett videomeddelande där Natsumis ansikte syns och en arm kommer fram bakom en vägg. De båda lämnar tillbaka mobilen till tillverkaren som lägger den i en återvinningsbox. När de kommer tillbaka hem till Yumi kommer ett helt tv-team och vill göra ett scoop om dödsmeddelanden. En av killarna från teamet kastar åt Natsumi en mobiltelefon vilket gör att den börjar ringa med dödssignalen. Natsumi bestämmer sig för att följa med tv-teamet eftersom hon inte har något annat att gå efter. Yumi träffar polisen Yamashita som tror på hennes historia om mobilmeddelandena och de ger sig tillsammans ut för att försöka hitta källan till meddelandena. Yamashitas syster var det första offret som dog av dem. De hittar ett spår till en kvinna vid namn Marie Mizunuma vars båda döttrar tagits om hand av Yamashitas syster på sjukhuset. Natsumi ska skall utsättas för exorcism i en direktsändning i TV och Yumi försöker få henne att inte göra det. Ett äldre manligt medium försöker driva ut det onda ur Natsumi men när klockan når hennes dödstid så hörs ringsignalen och Natsumis återlämnade telefon uppenbarar sig under hennes händer. Yumi och Yamashita slår sin väg in i studion och bevittnar hur Mimiko dödar Natsumi. Direkt hörs signalen igen och den här gången är det Yumis mobil som ringer. Yumi börjar bli riktigt rädd och söker i panik efter en lösning. Spåren leder till ett nerbrunnet sjukhus där Marie senast syntes till. Inne i sjukhuset blir hon hemsökt av Mimiko som försöker hindra henne från att nå Marie. Slutligen hittar Yumi Maries döda kropp och ser hur hennes mobiltelefon ringer. Marie vaknar till liv och hoppar på Yumi. Yamashita försöker få bort henne från Yumi men blir utknuffad från rummet. Marie låter Yumi leva och de tror fallet är löst. Men när Yumi kommer hem väntar Mimiko på henne. Yamashita hittar en videokassett som visar vad som hände Mimiko och hennes syster vilket bevisar 14.

(18) att det var Mimiko som misshandlade sin syster och dog under en astmaattack. Yamashita hittar en röd godiskula i Mimikos systers midjeväska. Yamashita åker för att varna Yumi. Mimiko byter platts med Yumi och sätter kniven i Yamashita vilket får honom att svimma. I sin dröm går Yamashita in till Mimiko och räddar henne från att dö i en astmaattack. När han vaknar upp står Yumi bredvid sängen och är beredd med kniven i händerna. Yumi kysser Yamashita och överför i kyssen en röd godiskula och så skrattar de tillsammans.. 7.6 One missed call (2008) Nyinspelning Nyinspelningen av One missed call bygger på samma novell som originalfilmen men med ett omskrivet manus. Beth som studerar till psykolog ser sin bästa kompis Leanne dö efter att fått ett dödsmeddelande på sin mobil och börjar följa upp dödsfallen med hjälp av polisen Jack Andrews. I deras undersökningar möter de en mor och hennes två döttrar där en av döttrarna ofta varit sjuk och skadad. De antar att det är mamman Marie som har misshandlat dottern för att själv få uppmärksamhet vilket orsakat förbannelsen som sprids genom mobiltelefonerna. När Beth spårat upp Marie visar det sig dock att det inte är hon som har orsakat förbannelsen utan snarare försökt rädda folk från att dö. Det framkommer att den ena dottern vid namn Ellie misshandlade den andra systern för att få mammas uppmärksamhet.. 15.

(19) 8. RESULTATREDOVISNING I resultatredovisningen tar vi upp aspekter som var mest utmärkande drag för dessa filmer och där motsatta parametrar användes i japansk respektive amerikansk filmatisering. Vår första tanke var att det skulle vara intressant att undersöka om det finns strukturella mönster i rumslig placering av monstret i förhållande till filmens övriga karaktärer. Först undersökte vi djupdimensionen ”framför” och ”bakom” och särskilt ifall monstret befinner sig framför eller bakom filmernas karaktärer. Sedan undersökte vi vilken roll den vertikala dimensionen ”uppe och ”nere” spelar i filmernas mise-en-scen (iscensättning) och framför allt hur platser som är i periferin utmed denna dimension som t.ex. källare, tak förknippas med ondskefulla krafter. Ett annat område som vi granskade närmare handlade om det kunskapsnivåer mellan karaktärer och publik och däribland framför allt hur ”dramatisk ironi” används i dramaturgin som spänningsskapande effekt. Ett tredje område där vi upptäckte skillnader mellan filmerna var tidsanvändning. Vi granskade både detaljer i bild som användes som tidsmarkörer och berättelsernas användning av olika tidsstrukturer. 8.1 Rumsliga placeringar. När vi granskade filmernas använding av djupdimensionen kunde vi konstatera bland annat att 1. - I One missed call original hittade vi sex situationer där det monstruösa befinner sig bakom filmkaraktärerna. I nyinspelningen av samma film hittar vi fem situationer som kan refereras som att det onda anfaller bakifrån. I samtliga av dessa fall vet inte protagonisten om antagonistens närvaro utan känner bara på sig att något är närvarande. 2. - Dark water original innehåller tre situationer där vi ser det onda bakom hjältinnan. Dock har nyinspelningens version inga tillfällen där karaktärerna i filmen inte är medvetna om monstrets närvaro. 3. - Den sista av våra filmpar The ring har liksom Dark water tre situationer där monstret träder fram bakifrån och här fann vi att i den amerikanska versionen är ondskan synlig och framför filmkaraktärerna. Vi skall återkomma till dessa specifika skillnader i samband med ett resonemang om olika kunskapsnivåer i kapitel 8.2. När vi studerade närmare rumslig positionering i vertikaldimensionen ”ovanför och nedanför” uppmärksammade vi bland annat 1. - I one missed call original (OnO min. 79) när Yumi går efter Marie i sjukhuset ser vi Mimikos hår sjunka ner från taket och sedan kommer Mimiko själv gående uppochner i taket. 16.

(20) (OnO min.79) Mimiko kommer gående bakifrån och uppifrån mot Yumi I detta fall är det inte bara det att ondskan kommer bakifrån utan den kommer även ovanifrån. Rumslig placering i höjdled är ett vanligt berättartekniskt grepp i filmen. Det är inte bara kamerapositionerna ”grodperspektiv” och ”fågelperspektiv” som styr upplevelsen av situationen utan även föreställningar om ovanför och nedanför är viktiga berättartekniska komponenter. När vi undersökte våra filmer i detalj fann vi några strukturella mönster i användandet av dessa komponenter. I one missed call är våra karaktärer på ett övergivet sjukhus vilket finns i båda versionerna. I båda så måste protagonisten klättra upp för att finna Marie men de skiljer sig åt när de väl hittar henne. (OnO min. 85) Yoshimi hittar Marie i rummet bakom rummet hon befinner sig i. D.v.s. toppen av sjukhuset. Men i nyinspelningen (OnR min. 63) måste Beth klättra ner från övervåningen in i ett ventilationssystem nedanför där hon hittar Marie. 2. - I Dark Water original finner vi Yumi som åker upp för att undersöka lägenheten ovanför. (DaO min. 25) När ingen öppnar åker hon ner med hissen igen. När hissen går ner ser hon en liten flicka som står i dörröppningen till lägenheten hon nyss knackade på. Däremot i Dark Water nyinspelningen så finner vi Dahlia som är nere i en tvättstuga. (DaR min. 55) Tvättmaskinen börjar bete sig konstigt och Dahlia får syn på Natasha i själva tvättmaskinen.. 17.

(21) (DaR min. 55) Natasha syns i tvättmaskinen. 3. - I One missed call har vi nästa exempel Hand kommer upp ur vattnet och drar ner Shelly i dammen. (OnR min. 3) Däremot i motsvarande scen i originalet så pratar Yomi och Yoko om tjejen som har drunknat och man får se ett hopklipp av bilder på tjejen filmat underifrån när hon ligger drunknad i vattnet. Som sista exempel finner vi Yoshimi i hissen med Mitsuko som försöker strypa henne. (DaO min. 84) Ikuko vill komma fram och rädda henne men Yoshimi offrar sig för att rädda Ikuko. Hissdörrarna stängs och hissen går upp. När hissdörrarna öppnas på översta våningen är Yoshimi borta. I nyinspelningen har spöket Natasha låst in Cecilia i badrummet. Dahlia slår sig in för att rädda Cecilia men lyckas inte utan ser Cecilia dras ner i vattnet. Då bestämmer hon sig för att offra sig för sin dotter och försvinner.. I DaO befinner vi oss på taket av ett höghus (DaO min. 76) när hjältinnan Yoshimi ska klättra högre än taket för att kolla i vattentanken. När hon kommit halvvägs börjar det knacka inifrån tanken och metallen börjar buktas utåt vilket tvingar hjältinnan att klättra ner och fly därifrån. Anledningen till att hon inte kunde klättra högre upp i vattentanken var för att skrämselfaktorn blev för intensiv.. (DaO min. 76) Yoshimi når taket och skräckfaktorn blir för intensiv. 18.

(22) Motsvarigheten till taket är botten (ThR min.88). Här har hjältinnan Rachel försatts i en motsatt situation där hon ska ta sig ner i brunnen. Hon kommer till en gräns där hon inte kan ta sig ner i brunnen för att den är för djup och läskig. Kontentan blir att hon knuffas ner i brunnen och när Noah försöker rädda henne så sluts locket på brunnen vilket gör att inte han heller kan komma ner.. (ThR min. 88) Rachel tar sig inte ner i brunnen själv utan måste knuffas ner.. Den koppling vi drar till detta tak och botten fenomen är grundat i ett kulturellt fundament som i sin tur bygger på religiösa föreställningar. I den japanska kulturen där mycket bygger på en spiritualistisk tro är uppåt en symbolik för död andar och högre väsen, vilket tydligt speglas i våra japanska filmexempel. I den amerikanska föreställningen finner vi en kristen grundtro vari neråt är helvetet, död och plågor. Det syns tydligt i våra amerikanska nyinspelningar att filmskaparna gärna tvingar sina karaktärer neråt när de ska möta sina rädslor och ondska. Vi har konstaterat att många filmskapare utnyttjar höjdelementet för att vilseleda tittaren eller karaktärerna i filmen. (ThR min.7) Kaite flyr till övervåningen för att finna trygghet och sin kompis men när hon kommer upp så blir hon dödad av Samara. Här vet filmskaparen om systemet att uppåt betyder trygghet i västerländsk kultur och bryter medvetet mot denna konvention för att sätta tittaren ur balans och skapa rumslig desorientering. Det vi har upptäckt är att japanska filmskapare gärna låter de monstruösa situationerna ske uppåt, medans de amerikanska nyinspelningarna som följer samma story ofta får det skrämmande att ske nere i källare eller underjorden.. 19.

(23) 8.2 Kunskapsnivåer Det finns tre olika sätt att fördela information till publik. Den vanligaste konventionen är ”dramatisk ironi, där publiken tilldelas upplysningar, som personerna på scenen inte har. Detta kallas i filmberättandet ofta för ”suspense”. Detta användes ofta av Alfred Hitchcock som gärna kombinerade detta med ”mystery” och ”surprise”. Ett exempel på detta beskrivs i boken Samtal med Hitchcock Och är från filmen ”Fåglarna sjunga kl 1.45” 13 ”Mystery” står för att både protagonisten och publiken har lika mycket vetskap i en given situation, medan ”surprise” står för att protagonisten vet mer om en given situation än publiken. I de japanska versionerna tillåts publiken veta mer än karaktärerna i filmen (s.k. ”suspense”-teknik), vilket ökar spänningen. Publiken blir frustrerad för att karaktären inte reagerar på faran och blir på detta sätt mer involverad i filmen. Det blir en successiv ökning av skräckfaktorn vilket kräver en mer van publik. I de amerikanska versionerna finner vi att karaktärerna ser och reagerar på faran samtidigt som publiken (s.k. ”mystery”-teknik). Kontentan blir att ju större chock desto högre spänningsfaktor. Detta görs för att hålla publiken helspänd tills nästa chockerande tillfälle. Vi börjar våra exempel i Dark water original där Yoshimi har tappat bort Ikuko och hör fotsteg på övervåningen. (DaO min. 58) Hon går upp till lägenheten och finner Ikuko där. När hon bär ut ikuko syns en skugga av Mitsuko på väggen bakom henne och musiken börjar bli riktigt skrämmande. Men när Yoshimi går ut blir allting lugnt igen.. (DaO min.58) Skugga bakom Yoshimi. Vi som tittare ser den men hon gör det inte. Här ser vi hur hjältinnan Yoshimi känner på sig att något är fel men ser det inte. Publiken är dock väldigt medveten om vad det är som pågår och börjar vid det här laget bli riktigt ängsliga.. 13. Francois Truffaut (1992) Samtal med Hitchckock. Borås: Centraltryckeriet i Borås. s87-88. 20.

(24) I slutet av filmen har vi nästa tydliga exempel. Yoshimi hittar Ikuko liggande medvetslös på golvet i badrummet och bär med sig henne ut för att ta sig ifrån huset. (DaO min. 82) När hon sitter i hissen och försöker få den att gå ner så öppnas dörren från hennes lägenhet och ut kommer Ikuko. Yoshimis ansikte är i extrem närbild och man ser hur förvirrad hon blir. Efter en liten stund ser man hur hennes ögon börjar röra sig mot det som hon trodde var Ikuko. När hon efter en stund väl vänder sig om flyger en förruttnad Mitsuko på henne och försöker strypa henne. Här har filmskaparna medvetet valt att låta Mitsuko vara bakom Yoshimi för att hon inte ska vara medveten om att det inte är Ikuko som hon har tagit med sig ut från lägenheten. Filmskaparna låter sedan publiken fatta situationen först och låter dem bli engagerade i situationen. När Yoshimi väl vänder sig om är publiken redan med på noterna och skrämselfaktorn intensifieras. Ett exempel på hur nyinspelningarna hanterar den rumsliga placeringen och åskådarens kunskapsnivåer är när Brian i One missed call original har stormat iväg från begravningen och Beth följer efter. (OnR min. 26) Bryan låter Beth höra hans dödsmeddelande och tittar sig över axeln. Där ser han Ellie komma emot honom. Hon ser förvriden ut och flyttar sig stötvis mot Brian. Brian drar iväg men glömmer sin mobiltelefon. Beth kallar tillbaka honom och då säger han sitt dödsmeddelande. Bygget bakom Brian exploderar och en metallstav genomborrar hans kropp. Då de japanska filmskaparna inte visar filmkaraktärerna all ondska gör de amerikanska precis tvärt om och låter karaktärerna och publiken veta lika mycket. I de japanska versionerna vet publiken i samtliga fall mer än karaktärerna just genom att ondskan träder fram i en rumslig position där bara publiken kan se den. Det tar alltid lång tid för hjältinnan att reagera just för att även den långsammaste tittaren ska hinna uppfatta allting före henne. I de amerikanska nyinspelningarna är det i samtliga fall en fråga om att publiken och karaktärerna ska veta lika mycket. Allting som karaktärerna ser får även publiken se. Och karaktärerna är snabba på att reagera på hemskheter. Det finns även situationer i dessa filmer då åskådaren genom sina tidigare skräckfilmsupplevelser anar att vissa saker kommer att hända. När Yumi i One missed call kikar ut genom ett nyckelhål ser hon Mimko stå utanför. I detta ögonblick kastar sig Yumi undan och undviker en vass metallspets som kommer in genom kikhålet.. (OnO min.102) Yumi konfronterar kikhålet vilket är hennes största rädsla.. 21.

(25) Genom att Yumi konfronterar sin egen rädsla lyckas hon rädda sig själv och utsätter inga andra för fara i just detta skede. I nyinspelningen av samma film har vi en motsvarande situation. (OnR min. 79) Beth hör slag på dörren och går ner för att öppna. När hon konfronterar sin egen rädsla dvs. kikhålet ser hon att det är Andrews som står utanför. Hon släpper in Andrews men då börjar det banka på dörren igen. Den här gången försöker Andrews skydda Beth från fara och kikar själv i kikhålet. Utanför står Ellie och sätter kniven genom kikhålet och träffar Andrews i ögat vilket får honom att dö. När Beth själv konfronterar sin rädsla går det bra och hon utsätter inga andra för fara men när hon låter Andrews konfrontera rädslan åt henne utsätter hon honom för en sådan fara att han till och med dör.. (OnR min. 79) Andrews konfronterar Beths rädsla för kikhål. 8.3 Tidsstrukturer Den gemensamma nämnaren för alla våra filmer är att den kvinnliga protagonisten konfronteras med ett problem i vardagen på privat plan – det kan vara skilsmässa, jobb och barn som inte hinns med. Samtidigt möts hon av problem på samhällsplan – vilket i våra filmer handlar om flickor som av olika anledningar hamnar snett i sin utveckling. I Dark water är det den lilla flickan som glömts bort och ramlar i vattentanken. The ring har tjejen som är en oäkting som ingen vill kännas vid och hon har mentala svårigheter vilket gör att hon blir en börda. Hennes historia slutar med att hon blir kastad i brunnen. Den sista filmen One missed call har flickan som är negligerad av sin mamma och tar ut frustrationen på sin lillasyster. När mamman kommer på henne lämnas flickan under en astmaattack på sitt rum och dör. Det handlar med andra ord om hur den kvinnliga protagonisten konfronteras inte bara i förhållande till mamman eller systern inom familjen, utan också om hur hennes egen utveckling genomgår en svår övergång mellan att vara barn och att vara vuxen. Det blir en krock mellan det som händer nu och det som hände då, en väv bildas som är så hårt knuten att det inte längre går att separera dåtid från nutid. Det förgångna kommer alltid tillbaka och påverkar hjältinnans problem och vardag. 22.

(26) Genom att upplysa samhället om problemet upplyser hon också sig själv om sina nutida problem och kan genom insikten lösa sina egna problem.. 8.4 Tempus Skräckfilmer jobbar ständigt mot att förvirra och sätta tittaren ur balans inte bara rumsligt utan även temporalt. Att inte följa en kronologisk tidsstruktur utan att i stället blanda ihop vad som är nu, då och framtid är ett vanligt knep som många filmer använder sig av. Det är inte ovanligt att hjältinnan går in i ett rum och möter en person som varit där långt tidigare men inte är där just nu men ändå verkar de interagera med varandra genom tiden. Men det kan också röra sig om att stanna tiden, få den att gå baklänges och göra orimligt stora tidshopp framåt. I One missed call finner vi elva tempusförskjutningar i vardera versionen. The ring original innehåller tolv tidsförskjutningar och i nyinspelningen är det tio. Dark water har nio situationer med blandade tempus medan nyinspelningen har åtta. Vad det gäller antal tidsförskjutningar är den kulturella skillnaden inte särskilt markant. Utan används ungefär lika ofta. I filmen One missed call original finner vi hjältinnan Yumi när hon tror att allting är avslutat och att hon är säker (OnO min. 99). Då stannar hennes klocka och börjar gå baklänges tills den slutligen stannar på den tid då hon enligt telefonmeddelandet skulle dött. I detta ögonblick då hon ska dö stannar tiden i en form av loop vilket gör att Yashimi som kommit för att varna henne återupprepar sig flera gånger.. (OnO min. 99) Yumis klocka stannar och börjar gå baklänges. 23.

(27) Det här är ett tydligt exempel på hur tiden både är viktig och totalt oviktig. Karaktärerna i filmen kämpar hela tiden mot klockan för att inte dö men när det kritiska skeendet väl kommer då spelar inte tiden någon roll alls. Detta skapar en fiktiv verklighet som tittaren i någon mån absorberas av och tappar orienteringen i. De hamnar i en form av vakuum och får då en obehaglig känsla av vilsenhet därför att den linjära, kronologiska tiden inte kan hålla samman händelserna. Ett annat exempel är från filmen The ring original när hjältinnan Reiko och exmaken förhör Sadakos morfar (ThO min. 62). Reiko blir indragen i en form av syn där hon och exmaken ser vad som hände i Sadakos liv. Sadako dödar en reporter och stormar sedan ut från rummet. Där står Reiko ivägen för dörren. I synen tar Sadako tag i Reikos handled och sedan försvinner synen. När Reiko vaknar upp i nutid har hon kvar ett brännmärke från Sadakos hand. Det uppstår en förening mellan dåtid och nutid där de olika tempusformerna kan agera fritt mot varandra. Vilket ger konsekvenser för det som kan klassas som nutid. Vi tolkar detta som att dåtiden bokstavligen ger avtryck i nutiden . Det förflutna påverkar inte bara det fysiska rummet i utan kan även påverka tidens lopp i nutid. I Dark water nyinspelningen finner vi Dahlia som har mycket problem i sitt privatliv vilket gör att hon tar ett par tabletter och går och lägger sig. (DaR min. 57) När hon somnar drömmer hon sig tillbaka i tiden till Natashas tid och blir då Natashas mamma. När hon vaknar upp har hon förlorat en hel dag i nutid och alla undrar vart hon har tagit vägen. Tempusförändringarna hjälper också oss som tittare och karaktärerna i filmen att förstå vad det var som hände i en tid som de rent logiskt sett inte kunde veta. The ring nyinspelningen använder detta när Rachel är nere i brunnen. (ThR min. 91) Rachel känner runt i vattnet och får tag på Samaras hår vilket gör att hon får en syn om hur Samara blev mördad. Tempusförskjutningarna ger inte bara förvirring utan kan även vara till för att skapa klarhet och fylla ut olösta pusselbitar. I Dark water original hittar Yoshimi den röda väskan i Ikukos ryggsäck. (DaO min. 70) När hon sliter åt sig den får hon en syn. Den röda väskan faller i vatten och sjunker. Synen får henne att förstå vart Mitsuko kan ha tagit vägen.. (DaO min. 70) Mitsukos röda väska faller i vatten i Yoshimis syn.. 24.

(28) Dessa typer av syner är som tidsluckor vilket ger en liten hint till karaktärerna i filmen och på så sätt driver historien framåt.. 8.5 Tidsbegränsat Ett skrämselelement som vi har observerat i våra filmer är att hjältinnans liv markeras som starkt begränsad i kronologisk mening. Klockan blir en faktor som tvingar filmen framåt. För att förtydliga tidsbegränsningen så har filmskaparna planterat in klockor och föremål som påminner om klockor vilket får tittarna att ständigt känna sig stressade. One missed call original har tolv klockor och en stor rund sköld med ditmålade streck som påminner om en klocka. Nyinspelningen har hela tjugonio klockor vilket gör att du i princip ser klockor i varje scen i filmen. The ring original har tjugotvå klockor varav sju stycken av dem är text som kommer upp för att visa både datum och tid. Nyinspelningen har bara sexton stycken klockor och precis som originalet är sju av dem bara en påminnelse om vilken dag det är. I Dark water saknas elementet av tidsbegränsning vilket gör att det inte spelar någon roll vad klockan är. Detta märks även i mängden klockor som finns med i filmen. I originalet finns det inte en enda klocka och i nyinspelningen så observerade vi bara en enda. I de filmer som innehåller tidsbegränsning är döden tydligt relaterad till kronologisk tid. Den trycks väldigt tätt inpå karaktärerna och ofta tar några personers tidsbegränsningar slut före vår protagonists för att verkligen styrka under detta faktum. Genom att ge döden en tydlig kronologisk tidsbegränsning får den åskådaren att göra revolt mot den kronologiska tidens slutenhet och ödesbestämdhet och aktivt föreställa sig i andra tidsdimensioner såsom minnens och önskningars.. 9. Slutsats Genom vårt arbete har vi granskat en mängd olika element och företeelser i ovan nämnda skräckfilmer. Vi har avgränsat oss att redogöra för de berättartekniska grepp som handlar om filmiskt rum och tid och hur dessa styrs av åskådarens kunskapsnivå i relation till protagonistens. Vi har upptäckt vissa kulturella skillnader mellan de japanska originalinspelningarna och amerikanska remakes. De skillnader som tydligt framkommit är Den s.k. ”suspense”-tekniken utnyttjas flitigare i de japanska skräckfilmer vi har analyserat, vilket ökar spänningen för den japanska publiken. En successiv spänningsökning håller publiken engagerad och avslutas med ett klimax.. 25.

(29) Den s.k. ”mystery”-tekniken används oftare i våra analyserade amerikanska skräckfilmer. Publiken ska inte veta om när det läskiga kommer utan råka ut för en ”surprise” när det monstruösa uppenbarar sig. I rumsgestaltningen är det den vertikala dimensionen som används till för att öka spänningen beroende på vilken höjdnivå protagonisten befinner sig på. Att vara väldigt högt uppe ger intensivare spänning i våra japanska filmer och håller publiken på halster. Det kan till och med bli så intensivt att karaktären inte kan fortsätta uppåt. I de amerikanska filmerna ger det ingen extra spänning att vara högt uppe utan där är det mer skrämmande att befinna sig nere i källare eller mörka hålor. Det finns till och med en spärr som stoppar karaktärer att fortsätta neråt. Djupdimensionen används ofta till för att manipulera kunskapsnivåer mellan åskådare och filmens karaktärer. I japanska filmer är åskådaren ofta varse om saker som är ”framför” eller ”bakom” eller till och med ”ana” saker som kommer att inträffa utifrån en kunskapsnivå som suspens-metoden använder och som traditionellt kallas för ”dramatisk ironi”. I amerikanska filmer används inte djupdimensionen på samma sätt eftersom i dem förekommer åtskiljande av kunskapsnivåer mellan åskådare och publik mer sällan.. 10. Förslag till v idare forskning Vi ser vårt projekt som en form av pilotstudie som man skulle kunna gräva mycket djupare i. Vi har bara skrapat på ytan än så länge men om man ska se det i ett större perspektiv så har studien ändå visat sig lyckad då vi funnit många intressanta företeelser. För framtiden så finns flera olika vägar att gå. Ena vägen är att fortsätta i våra spår. D.v.s. utöka filmdatabasen, lägga till fler skräckfilmer t.ex. The Eye, The Grudge med flera och fortsätta utröna skillnader och likheter mellan original och nyinspelningar. Man kan också välja att undersöka fler parametrar inom de filmer som redan påbörjats, t.ex. kvinnliga och manliga konventioner och bildspråket . Naturligtvis kan man också lägga till fler parametrar som man kan skriva ner från filmerna. Det finns en oändlig mängd intressanta möjligheter som vår metod kan ge upphov till.. 26.

(30) 11. Källförteckning 11.1 Böcker Backman, J. (2008) Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur Biedermann, H. (1998) Symbollexikonet. Stockholm: Forum. Bruce-Mitford, M. (1999) Tecken och symboler i färg. Stockholm: Forum. Cooper, J.C.(1991) Symboler en uppslagsbok. Stockholm: Forum. Deacon, D., Pickering, M., Golding, P, Murdock, G. (2007) Researching Communications. England: Oxford university press inc. Forselius, T. J., Luoma-Keturi, S. (red) (1995) Våldet mot ögat. Stockholm: Författarförlaget Gebers, N.H. (1984) ”Våldet i filmen” i Play It Again, Sam, Förlaget Filmhäftet. Holmberg J.H.(2006) Filmtema. Lund: Btj, 2006 Johansson, L.G. (1999) Introduktion till vetenskapsteorin. Falun: AIT Falun AB. McQuail, D. (2005) Mass Communication Theory. London: SAGE Publications Ltd. Sundstedt, K.(2005) Att skriva för film. Stockholm: Ordfront. Truffaut, F. (1992) Samtal med Hitchcock. Borås: Centraltryckeriet i Borås. Viderberg, K. (2002) Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur. 11.2 Filmer Vallet, E. - One missed call (2008) Verbinski, G. - The Ring (2002) Nakata, H. - Ringu (1998) Nakata, H. - Honogurai mizu no soko kara (2002) Miike, T - Chakushin Ari (2003) Salles, W. - Dark Water (2005). 27.

(31) 11.3 Internetlänkar Naito, T. (2005, winter) Interview with Hideo Nakata, specter director. Kateigaho International Edition. Hämtad oktober 18, 2009 från http://int.kateigaho.com/win05/horror-nakata.html Ozawa, E. (2006) Remaking Corporeality and Spatiality: U.S. Adaptations of Japanese Horror Films (Avhandling för konferens. University of Tokyo, Japan, 2006). Hämtad från http://www.49thparallel.bham.ac.uk/back/special2/Ozawa.pdf Remake. (n.d) Nationalencyklopedin hämtad augusti 18, 2009 från http://www.ne.se/remake Skräckfilm. (n.d) Nationalencyklopedin hämtad augusti 18, 2009 från http://www.ne.se/skräckfilm. 11.4 Bilagor Bilaga 1 – Analys av Dark Water original Bilaga 2 – Analys av Dark Water nyinspelning Bilaga 3 – Analys av The Ring original Bilaga 4 – Analys av The Ring nyinspelning Bilaga 5 – Analys av One Missed Call original Bilaga 6 – analys av One Missed Call nyinspelning Bilaga 7 - Filmfakta. 28.

(32) A 1 2. B. Stödanteckningar. Tid: (I minuter). 3 4. C. D. E. F. Bilaga 1 - Analys av Dark water original Konfrontation med förflutna. 5. 0 1 2. Darmaturgi. Hjältinnans reaktioner. Anslag till 1:20 1:20 Presentation. 6 7. 3. Symbolik Smuttsigt vatten, ljusstrimma, flicka som går, vitklädd Regn, fönster, liten flick ensam, rum Vit kjol, namnlapp, hopsjunken, brun ryggsäck, vita skor, långt brunt hår Yoshimi som vuxen, vitklädd, fönster, regn Pappan är svartklädd, lugn, kostym, röker, socialarbetare i kostym Kvinnlig socialarbetare i kostym Yoshimi handväska. 4. Yoshimi reagerar förvirrat på att pappan vill ha vårdnaden Yoshimi intar försvarställning mot killen i nämnden Yoshimi blir chokad av nämndemans fråga. 5. Noveller - Psykiatriker. Pappan tagit av sig kavajen, röker, uppknäppt vit skjorta. truth?. 6. Pappa och mamma pratar. Paraplyer, ikukus blått, regn. Ikukus rum på väg till huset. 7 8. Försäljaren, manager. 9. 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19. Mamma\dotter Yoshimi torkar av Ikuko med vit näsduk Monitorn, vitgrå skjorta, loggböcker, papper på väggarna, anslagstavlor Yoshimi torkar vattnet från golvet, tv, blöt fläck handen Hissen Yoshimi tolkar golvet, vit näsduk vattenfläck i taket. 20 21 22 23 24 25. Manager ser flickan tror att det är en synvilla. 26. 10 11. Fördjupning Ikuku är försunnen, Yoshimi orolig. 27 28 29 30 31 32 33. Toktanter frågar katten Ikuku på taket Mamma lättad för att hittat henne Mamma reagerar kraftigt på väskan Mamma leker med dotter. 12 13 14 15 16 17. Yoshimi lättad av att hitta Ikuko Yoshimi reagerar kraftigt på att Ikuko får väskan Yoshimi släpper det hon håller på med och leker med Ikuko Yoshimi ser vattenfläcken, bara stirrar. 18. Reaktin på vattenfläck, huvudvärk. Tabletter, mot vad?. 19. Yoshimi tar tablett för att bota huvudvärken, tycker att vattnet smakar illa. Smuttsig knapp Yoshimis reaktin på att vaktmästaren inte gör något. 20 21. Upptäcker hårstrå i vattnet, vet inte riktigt vad hon ska göra Knappen i hissen är smuttsig, Yoshimi rycker undan Ikukos hand och trycker själv Yoshimi ger upp och går därifrån. Yoshimi bockar ofta, Manlig föreståndare, kvinnlig fröken Unge blir utskälld av lärarna, Yoshimi ser och blir lite ledsen Yoshimi ser väskan som är slängd, det förflutna hinner alltid ikapp. 22 23 24. 34. 1:a VP Konfliktupptrappning. 35 36 37 38. Röd väska, Mimiko kanin. Kanin på glaset, Ikuko dricker, vattenfläck i taket Spegel Klocka, huvudvärk Vattenfläcken har utvidgats, vit näsduk. 39 40 41 42. hårstrå i vattnet Smuttsig knapp Loggboken. 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55. Yoshimi ringer på dörren på våningen ovanför Dörren är öppen En liten flicka står i dörren Hissen åker ner Yoshimi ringer på dörren igen Ingen öppnar Yoshimi ringer husvärden. 25. 26. 56 57. Manlig chef på jobbintervju. 27. Yoshimis förflutna Ikuko går ut på skolgården Yoshimis rusa för att hämta Ikuko på dagis Yoshimi ser affish om försvunnen flicka. Mitsuko Yoshimi kommer ifatt pappan och Ikuko. 28 29 30 31 32. Yoshimi försöker dra med sig Ikuko Yoshimi ger upp lite skammset och går därifrån med Ikuko Pappan står kvar En familj leker med tomtebloss. 33. Yoshimi i officiellt sammanhang är väldigt artig Yoshimi reagerar på den slängda väskan men aggerar inte utan springer därifrån Yoshimi hör ljud i taket försöker gå därifrån men spiller ut bunken på golvet Yoshimi går och ringer på våningen ovanför När ingen öppnar går hon därifrån Yoshimi försöker stoppa hissen Yoshimi är skärrad Yoshimi väntar på att hissen ska åka upp igen Yoshimi ropar in, och knackar på Yoshimi går därifrån Bedjande Påstridig vänskaplig. Röd väska med kanin på i soptunna. Gul regnrock, liten flicka hissen. ringer på fast telefon vattenbalja, ikukos spegelbild, droppar, förvridet ansikte ringer dagis. 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68. 71 72 73 74 75. Ikuko berättar för mamma att hon bara behöver henne Chefen ringer om jobb Åka upp och tända tomtebloss men hissen stannar fel Ikuko säger att våning 4 kojar Yoshimi greppar tag i Ikuko Yoshimi ser Mitsuko på taket. Gul regnrock Ber om ursäkt och bockar väldigt djupt Skärrad och känner i gen flickan Skriker hysteriskt Sliter tag i Ikuko. affish. Yoshimi går därifrån. 69 70. Yoshimi minns tillbaka till sitt förflutna. 34 35. Yoshimi tror att Ikuko vill leka med tomtebloss Går därifrån anklagelse mot pappan Glädje Rädd lättad. 36 Skärrad. Tomtebloss, familj Oöppnad tomtebloss telefonsvarare hiss stannar fel våning 4 Kjolar.

(33) A 2 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86. Stödanteckningar. B. C. Tid: (I minuter). Dörren är stängd Den röda väskan ligger på takgolvet Yoshimi slänger väskan. Yoshimi och ikuko badar Barnen leker på dagis Ikuko har gömt sig och Mitsuko hemsöker henne på dagis Yoshimi kommer och hämtar Ikuko Dagis personalen nekar Föreståndaren berättar att ikuko betett sig konstigt Yoshimi ser Mitsukos målning Yoshimi på nämndförhör. D. Darmaturgi. 37. 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98. Pappan står och pratar med Advokat Pappan fimpar ciggen Tillbakablick - Pappan fimpar på hissknappen Yoshimi vänder sig mot pappan Yoshimi bryter ihop Yoshimi på privat advokatens kontor Privat advokaten uppmuntrar yoshimi Yoshimis faster har tagit hand om Ikuko Yoshimi somnar vid ikuko Vatten från taket Tillbakablick . Mitsuko på dagis. 99 100 101 102 103. Ikuko är borta - Massa vatten i sängen Yoshimi springer iväg Yoshimi går till vaktmästaren men han är inte där Yoshimi går ut på taket. F. Symbolik röd väska. Överseende 38 39 40. Vatten, fötter, liten flicka på dagis Anklagelse mot dagis Lugnar ner sig. 41 42 43. förvåning Trängd Förvåning Arg Assosiation med tidigare händelse förtvivlan Aggressiv hysteri Ledsen förtvivlad blir lite uppmuntrad Tacksam. 87 88. E. Hjältinnans reaktioner Förvirrad Hysteriskt och våldsamt, Tar gat i armen på Ikuko och släpar bort henne. 44 45. 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55. PoNr oro desperation rädd. målningar på väggen Yoshimi i vit kavaj och kjol Fimpa ciggaretten. Kjol på socialarbetaren Vit näsduk Leksak med hästar som flyger. Vita skor vatten droppar från taket, blöta lakan Tv skärmar. 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119 120 121 122 123. Yoshimi ser enliten flicka bakom vatten tanken Yoshimi ser den röda väskan igen Yoshimi ringer till pappan för att kolla om Ikuko är där Yoshimi hör steg på övervåningen Det rinner vatten från dörren Dörren är olåst Yoshimi hittar ikuko Yoshimi ser kuggan av Mitsuko Privatadvokaten kommer och hällsar på Yoshimi håller på att packa för att flytta Privatadvokaten tar med sig värden och vaktmästaren till våning 4 Yoshimi står kvar ute i korridoren Värden och Vaktmästaren undersöker lägenheten Vaktmästaren blir konfronterad om att Yoshimi sagt till om läckan Privat advokaten anklagar värden också. Yoshimi undrar över fotstegen på övervåningen Yoshimi säger att hon såg någonting vid vattentanken Taket byts ut i lägenheten, av två killar Privatadvokaten försöker peppa henne. 56 57. 58 59 60 61. 2:a VP. Går fram för att undersöka rädsla. röd väska. Undersöker Panik Går in överlycka Blir skräckslagen och flyr. Vatten rinner under dörren, svarta sandaler dörr Rummet vattenfyllt rinner överallt. Ikuko vita kläder skugga. Försvarsporition Undergivenhet Underkastar sig. Yoshimi röda kläder. 62 63 64 65 66. fotsteg i taket. Inser att hon måste bli starkare. Tapeter i taket Lego, Ikuko mellan privatadvokaten och Yoshimi, vit t-shirt med blommor på, Byggklossar i form av en pil.

No results found