Sjukvårdspersonalens compliance gällande hygienrutiner

(1)

Hälsa och samhälle

SJUKVÅRDSPERSONALENS

COMPLIANCE GÄLLANDE

HYGIENRUTINER

EN ENKÄTUNDERSÖKNING

MARTIN NEPTIN

ANGELICA PREIGÅRD

Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola

51-60 p Hälsa och samhälle

(2)

SJUKVÅRDSPERSONALENS

COMPLIANCE GÄLLANDE

HYGIENRUTINER

EN ENKÄTUNDERSÖKNING

MARTIN NEPTIN

ANGELICA PREIGÅRD

Neptin, M & Preigård, A. Sjukvårdspersonalens compliance gällande hygienruti-ner. En enkätundersökning. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö hög-skola: Hälsa och Samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2007.

Vårdrelaterade infektioner kostar årligen 3,7 miljarder kronor och drabbar 10 % av dem som ligger inne för akut sjukvård. Det är därför viktigt med en god vård-hygien. Syftet med studien var att undersöka hur väl vårdpersonal följer Handbo-ken för hälso- och sjukvård då gäller handhygien, smycHandbo-ken, klädsel och hår. Data-insamlingen skedde med hjälp av en enkät som delades ut på en klinik. Resultatet analyserades sedan kvantitativt och visade att compliance var hög över lag men att den på vissa punkter behövde förbättras. Det var ca 19 % som ansåg att det gick bra att använda släta ringar och 74 % bytte kläder dagligen vilket motiverades med att det inte fanns tillräcklig tillgång på rena kläder. Det visade sig att det fanns små skillnader mellan de olika yrkeskategorierna samt mellan de olika av-delningarna.

(3)

HEALTH STAFF COMPLIANCE

WITH HYGIENE ROUTINES

A QUESTIONNAIRE STUDY

MARTIN NEPTIN

ANGELICA PREIGÅRD

Neptin, M & Preigård, A. Health staff compliance with hygiene routines. A questionnaire study Degree project 10 Credit Points. Nursing Program, Malmo University: Health and Society, Department of Nursing, 2007.

Cross infections cost 3,7 milliards Swedish crowns a year and affect 10 % of the patients who are treated for an acute disease. This is why it is important with a satisfactory hygiene in hospital treatment. The aim of this study was to assess how well nursing staff adhered to prescribed hygiene routines concerning hand

hygiene, jewellery, clothing and hair. The collection of data was made by a questionnaire that was handed out at one medical clinic. The result was analysed with a quantitative method. The study showed high compliance but also that certain points need to be improved. Approximately 19 % consider that it was acceptable to wear engagement rings at work and 74 % change clothes daily. The motivation was that the access to clean clothes was insufficient. There were small differences between different categories of work and between the different wards.

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING 5 BAKGRUND 5 Handhygien 6 Smycken och hår 6 Arbetskläder 7 Skyddskläder och skyddsutrustning 7

Tidigare forskning 7 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 8

METOD 8 Urval av informanter - studiegrupp 8

Genomförande 8 Analysmetoder 9 Etiska överväganden 9 RESULTAT 10 Handhygien 11 Smycken och hår 12 Arbetskläder 13 Skyddskläder och skyddsutrustning 14

Fria kommentarer 15

Bifynd 16 DISKUSSION 16

Metoddiskussion 16 Fördelar och nackdelar 16

Reliabilitet och validitet 17

Resultatdiskussion 17 Bortfall 17 Jämförelser mellan avdelningar och yrkeskategorier 18

Attityder 18 Fria kommentarer 19

Jämförelser med tidigare forskning 19 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER 20

Framtida forskning 20

REFERENSER 22 BILAGOR 23

(5)

INLEDNING

Under de senaste åren har det kommit ut ett flertal rapporter som visat på brister i compliance1 avseende de hygienrutiner som finns inom sjukvården (Harris m.fl. 2000). Detta har lett till kampanjer för att förbättra hygienen bland annat på Uni-versitetssjukhuset i Malmö (UMAS). Det är därför en önskan från ett flertal klini-ker på UMAS att undersöka hur det ser ut ute på avdelningarna. Under klinisk utbildning som sjuksköterskestudenter har det uppmärksammats skillnader mellan de olika personalkategoriernas syn på smyckeanvändning, klädval och handtvätt. Den vanligaste komplikationen som drabbar sjukhusvårdade patienter är vårdrela-terade infektioner. En vårdrelaterad infektion definieras enligt socialstyrelsen som

”Varje infektionstillstånd som drabbar patient till följd av vård, undersök-ning eller behandling inom hälso- och sjukvård eller tandvård oavsett om det sjukdomsalstrande ämnet tillförs i samband med vården eller härrör från pa-tienten själv samt oavsett om infektionstillståndet yppas under eller efter vårdtillståndet. Med vårdrelaterad infektion avses även infektionstillstånd som personal ådragit sig till följd av arbetet. ” (Socialstyrelsen, 1998, s 8) Exempel på vårdrelaterade infektioner är urinvägsinfektion, pneumoni, hepatit, peritonit, gastroenterit, antibiotikaassocierad diarré och sepsis (Socialstyrelsen, 1998). Detta drabbar ca 10 % av dem som ligger inne för akut sjukvård. Infektionerna förlänger i genomsnitt vårdtiderna med fyra dagar men det finns stora variationer mellan de olika infektionstyperna och i värsta fall kan vårdtiden förlängas med upp till 32 dagar. Vid en beräkning på de 1,3 miljoner patienter som under år 2002 lades in för medicinsk korttidsvård blev resultatet 500 000 extra vårddagar på grund av vårdrelaterade infektioner. Vilket innebär en extra kostnad på ca 3,7 miljarder kronor (Socialstyrelsen, 2006).

Det har också visat sig i studier, att trots att det finns kunskap om att handtvätt minskar risken för smitta, tvättas ändå inte händerna. Studier har visat sig att compliance för handtvätt är mindre än 50 % (Harris m.fl. 2000).

BAKGRUND

Under hösten 2006 startade UMAS högsta ledning ett hygienprojekt för att kom-ma tillrätta med bristerna i hygienrutinerna. Detta projekt går ut på att öka med-vetenheten hos personalen, dels genom utbildningar för vårdchefer och personal och dels genom broschyrer som delas ut till personalen. I projektet ingår även att klinikerna får erbjudande om att köpa in sköterskeur för att få bort armbandsuren. Målet med arbetet är att antalet vårdrelaterade infektioner ska vara halverade år 2010 (se Universitetssjukhuset MAS handlingsplan: Minska de vårdrelaterade infektionerna på UMAS, fastställd 060519). Uppnås detta mål innebär det kraftigt minskade utgifter för sjukhuset eftersom de vårdrelaterade infektionerna innebär

1

Definieras i denna studie som personalens följsamhet i förhållande till de fastställda hygienruti-nerna.

(6)

en ökad kostnad på mer än 100 miljoner kronor per år (se broschyr Universitets-sjukhuset MAS Ren vård på UMAS, 2006).

Handboken för hälso- och sjukvård är en nationell sammanställning av de lokala riktlinjer som tidigare fanns. Syftet med handboken är att vården ska vara säker och av god kvalitet. Handboken är avsedd för vårdpersonal och då den är publice-rad på Internet är den tillgänglig för all vårdpersonal dygnet runt. Handboken uppdateras i samband med ny forskning och nya rön (Gustavsson, 2007-01-10). För att få en så god vårdhygien som möjligt och därmed minska riskerna för smittspridning bör basala hygienrutiner följas. I de basala hygienrutinerna ingår det en god handhygien med handdesinfektion och handtvätt, handskar, skyddsklä-der och stänkskydd då det finns risk för kontakt med kroppsvätska. Syftet med detta är att förhindra smitta från patient till personal, från personal till patient och likaså mellan patienter, via personalens händer och kläder (Ransjö m.fl. 2006-09-12).

Handhygien

Händer, kläder, hår och smycken kan öka risken för indirekt kontaktsmitta. Perso-nal inom sjukvården kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera både patienterna och arbetskamrater (Ransjö m.fl. 2006-09-12).

Händerna är den vanligaste smittvägen. Därför är det viktigt att använda handtvätt och handdesinfektion för att avlägsna smuts och minska tillfälliga föroreningar. Naglarna bör hållas korta och vårdpersonal ska inte använda färgat nagellack eller lösnaglar. Långa naglar kan ta hål på handskarna och även skada patienten. Fär-gade naglar kan gömma smuts (Ransjö m.fl. 2006-09-12).

Alkoholbaserat handdesinfektionsmedel bör användas före patientkontakt och rent arbete. Det ska även användas efter patientkontakt, efter ett smutsigt arbete eller efter användning av handskar. Det är viktigt att vid handdesinfektion komma åt alla ställen på händerna som fingrar, mellan fingrarna och i tumgreppet. Avslut-ningsvis bör medlet gnidas in på underarmarna och sedan få avdunsta tills huden känns torr. Händerna ska tvättas med tvål och vatten då de är smutsiga så att det syns eller känns och vid diarré som misstänks vara orsakad av virus (Ransjö m.fl. 2006-09-12).

Handskar ska alltid användas vid kontakt med kräkning, avföring, blod eller se-kret och ska kastas direkt efter användning. Byte av handskar ska göras då det innebär ändrat vårdmoment. Det är viktigt att det används rätt handskar till det arbete som ska utföras och de kemikalier som är inblandade (Ransjö m.fl. 2006-09-12).

Smycken och hår

Långt hår eller skägg ska fästas upp då man arbetar i vården. Används huvuddu-kar ska dessa fästas upp och tvättas dagligen. Ringar, armband eller armbandsur ska inte användas i vårdsammanhang. De samlar bakterier, förhindrar god hand-hygien och kan dessutom skada patienten. Örhängen och andra smycken såsom piercing bör inte användas om de hänger ned i arbetsfältet (Ransjö m.fl. 2006-09-12).

(7)

Arbetskläder

I ett patientnära vårdarbete ska alla personalkategorier använda kortärmad arbets-dräkt. Denna dräkt bör endast användas på arbetsplatsen och ska bytas dagligen eller då den blivit våt eller smutsig (Ransjö m.fl. 2006-09-12).

Skyddskläder och skyddsutrustning

Skyddskläder såsom skyddsrock och engångsförkläde bör användas vid direktkon-takt med patienten eller patientens säng, vid hantering av smutsiga föremål och då det finns risk att bli våt. En skyddsrock är patientbunden och ska bytas dagligen eller då den blivit smutsig. Vid risk för stänk ska dessutom munskydd, skydds-glasögon eller visir användas (Ransjö m.fl. 2006-09-12).

Tidigare forskning

I en artikel av Wendt m.fl. (2004) beskrivs en undersökning som gjordes på tyska sjukhus. Detta var en observationsstudie med syfte att undersöka hur ofta olika kategorier av sjukvårdspersonal använde handsprit. Undersökningen gick till så att det i förväg hade gjorts en checklista på vilken det noterades hur ofta personalen spritade händerna efter speciella aktiviteter som till exempel kontakt med sekret, avföring, urin, sterila och icke-sterila material. Resultatet visade att sjuksköterskor spritade sina händer oftare än läkarna. Sjuksköterskorna var noggranna med sprit-ning både efter kontakt med material och patienter medan läkarna endast var nog-granna vid kontakt med urin och avföring.

Harris m.fl. (2000) visar i en artikel angående en enkätundersökning om compli-ance avseende hygienrutiner att ca 85 % av personalen var väl medvetna om vik-ten av handtvätt för att förebygga infektioner samt att tvätta händerna mellan varje patientkontakt. Det var också 73 % som uppgav att de ansåg att de tvättade sina händer tillräckligt ofta. 14 % uppgav att de alltid tvättade händerna innan patient-kontakt och 67 % att de alltid tvättade händerna efter patientpatient-kontakt. Harris m.fl. (2000) kunde också visa på att sjuksköterskorna hade högre compliance när det gäller handtvätt än läkarna.

Vid blodprovstagning visade det sig att det var endast 56,6 % av sjuksköterskorna och 10,7 % av läkarna som använde handskar. Även i denna studie kunde signifi-kanta skillnader ses mellan läkare och sjuksköterskor i hur ofta de tvättade sina händer före respektive efter patientkontakt (Stein m.fl. 2003).

En artikel av Jenner (2006) pekar på att sjukvårdspersonal ofta överskattar sin egen compliance mot gällande hygienrutiner. Här finns jämförelser mellan obser-vationer och enkäter som visar stora skillnader i compliance. Det visade sig också att undersköterskor var de som var bäst med hygienen både före och efter patient-kontakt och läkarna var sämst på detta.

Det finns även en studie som undersökt verkan av ett hygienprogram. Som refe-rensmaterial fick deltagarna fylla i en enkät och bli observerade innan hygienpro-grammet genomfördes. Därefter genomfördes ett hygienprogram som handlade om att lära sig hygienrutiner och utförande av handdesinfektion. Sju veckor efter programmet genomfördes ytterligare en undersökning med samma instrument som tidigare. Resultatet blev att compliance steg från 51 % till 83 %. De situatio-ner som förbättrades mest var mellan patientkontakter och vid hantering av

(8)

kon-taminerade föremål med påföljande patientkontakt. Det fanns också en skillnad i att sjuksköterskor förbättrade sin compliance mer än vad läkarna gjorde (Creedon, 2005).

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Syftet med denna undersökning är att kartlägga hur sjukvårdspersonal följer de hygienrutiner som är fastställda för all personal inom hälso- och sjukvården. Författarna vill också belysa om det finns ett samband mellan utbildningsnivån och compliance avseende hygienrutiner.

De frågor som belyses i studien är:

• Hur ser compliance avseende fastställda hygienrutiner totalt sett ut vid berörda avdelningar?

• Finns det några skillnader i compliance som är relaterade till (a) yrkesgrupp eller (b) avdelning?

Vi hoppas med vår studie kunna öka medvetenheten om hygienrutinerna hos del-tagarna och därmed också kunna minska smittspridning vilket också gynnar pati-enterna. Resultatet kan förhoppningsvis användas som ett steg i UMAS pågående projekt för att minska sjukhusförvärvade infektioner.

Med sjukvårdspersonal menas här läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Akutvårdsavdelning kommer härefter att benämnas AVA och den akuta korttids-vårdsavdelningen benämnas AKVA.

METOD

Författarna har valt att göra en empirisk, deskriptiv enkätundersökning. Urval av informanter - studiegrupp

Studien har genomförts på Akutkliniken, UMAS som består av de tre avdelning-arna: akutintaget, AVA och AKVA. Antalet möjliga respondenter bland vårdper-sonalen var 250 stycken. Anledningen till att undersökningen sker just på Akut-kliniken är att dess olika avdelningar skiljer sig mycket åt i till exempel hur länge en patient stannar och typ av sjukdomstillstånd. Med tanke på detta kan det göras jämförelser mellan avdelningarna för att se om ett mer akut sjukdomstillstånd ger lägre compliance. Målet var att göra en populationsstudie, det vill säga att nå all sjukvårdspersonal som arbetar på Akutkliniken.

Genomförande

Datainsamlingen har skett med hjälp av en enkät (Bilaga 1) innehållande huvud-sakligen slutna frågor som styr svaret till ett antal förutbestämda alternativ men också öppna frågor som innebär att respondenten själv får formulera sitt svar (Ky-lén, 2004). Dessa fördelades med hjälp av en så kallad gatekeeper (Polit m.fl.

(9)

2001) som hjälpte till att dela ut och samla in enkäterna. I detta fall var det perso-nal på de olika avdelningarna som agerade gatekeepers. Enkäten bjöds under två veckor och under tiden gjordes det påtryckningar på gatekeepers via mail, tele-fonkontakt och besök på avdelningarna för att de skulle påminna personalen för att på så sätt öka deltagandet.

Enkäten inleds med ett par frågor av kategorityp som inte kan rangordnas. Exem-pel på detta är vilken yrkeskategori respondenten tillhör. En del av enkätens frå-gor har svarsalternativ enligt en ordinalskala vilket innebär att alternativen kan rangordnas men det säger inget om mellanrummen mellan de olika svarsalternati-ven. Till exempel kan slutsatsen att alternativet ”oftast” är mer än ”ibland” men skillnaden mellan dessa alternativ behöver inte tvunget vara lika stort som mellan-rummet mellan ”ibland” och ”sällan”. Det finns även frågor med så kallade diko-toma alternativ vilket innebär att endast ett svarsalternativ är möjligt till exempel ”Ja” eller ”Nej” (Eljertsson, 2003).

En lång enkät kan väcka motstånd hos respondenten och därmed ge låg svarsfre-kvens (Kylén, 2004) har enkäten gjorts så kort som möjligt men ändå innehåller alla de aspekter på hygien som tas upp i gällande styrdokument.

För att försäkra att enkäten skulle kunna fungera i en praktisk situation genomför-des en pilotstudie på sjukvårdspersonal på en annan avdelning. Efter pilotstudien ändrades fyra frågors svarsalternativ för att på ett bättre sätt överensstämma med studiens syfte. Pilotstudien genomfördes för att öka reliabiliteten, vilket också resulterar i att slumpinflytandet minskar (Trost, 2001).

Frågorna utvecklades med Handboken för hälso- och sjukvård (Ransjö m.fl. 2006-09-12) som grund.

Analysmetoder

Data har analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS för Windows (ver-sion 14). Databearbetning och analys har huvudsakligen bestått av framtagande av frekvensfördelningar och i en del fall har chi-2-analyser av frekvensfördelningar gjorts (se nedan). Vid en chi-2-analys görs en uträkning för att påvisa om det un-dersökta resultatet skiljer sig från det som är förväntat vilket gör det möjligt att räkna ut om det finns signifikanta skillnader (Eljertsson, 2003).

Med tanke på studiens karaktär (kontroll av personalens compliance) var det rim-ligt att anta att skalans ”alltid” och ”ofta” skulle vara vanliga svarsalternativ. För att möjliggöra statistiska jämförelser av grupper har därför skalans fem steg redu-cerats till två. Svaren ”Oftast” och ”Alltid” har slagits ihop till en kategori och de övriga svarsalternativen till en annan (”Övriga markeringar”).

De fria kommentarerna har använts för att illustrera utfallet och för att bättre kun-na förstå resultaten.

Etiska överväganden

För att genomföra studien har tillstånd inhämtats från berörd vårdchef. Det har också inhämtats tillstånd att genomföra studien hos den lokala etikprövnings-nämnden vid Malmö högskola.

(10)

Eftersom datainsamlingen skedde med hjälp av en enkät som delades ut av en

gatekeeper gav det respondenterna fullständig anonymitet. Det samlades inte in

några data som kan koppla svaren till en specifik individ, åldersgrupp, kön eller etnicitet. Resultatredovisningen har skett på ett sådant sätt som inte gör det möj-ligt att identifiera enskild person. Tillsammans med enkäten har även ett informa-tionsbrev (Bilaga 2) bifogats som innehöll information om undersökningens mål och syfte och att detta var en undersökning som avdelningar på UMAS önskat.

RESULTAT

Resultatredovisningen kommer att följa enkätens struktur. Eftersom läkarnas svarsfrekvens var låg har dessa resultat inte använts utan redovisningen kommer istället att koncentrera på skillnader mellan undersköterskor och sjuksköterskor samt mellan de olika avdelningarna.

173 enkäter fylldes i och lämnades in. Av dessa exkluderades de nio läkare som svarat. Antalet möjliga respondenter var 250 personer. Svarsfrekvensen på den utdelade enkäten blev då 69 % med läkarna inkluderade. Då läkarna räknats bort blev svarsfrekvensen 74 % eftersom populationen sjönk till 221 personer. På någ-ra enkäter saknades det svar på frågan om yrkeskategori vilket gjorde att dessa inte kunde användas då jämförelser mellan kategorierna gjordes. Det fanns även några andra frågor som respondenterna hade missat men dessa enkäter har ändå använts med de missade svaren som ett internt bortfall enligt Kylén (2001). Det interna bortfallet redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 1. Internbortfall på enkätens frågor (f1-f22). Frekvenser.

f1 f2 f3 f4 f5 f6 f7 f8 f9 f10 f11 Ant svar 164 164 162 164 164 164 164 164 140 140 139 Bortfall 0 0 2 0 0 0 0 0 24 24 25 f12 f13 f14 f15 f16 f17 f18 f19 f20 f21 f22 Ant svar 139 140 138 75 135 163 162 164 163 161 160 Bortfall ₂₅ ₂₄ ₂₆ ₈₉ ₂₉ ₁ ₂ ₀ ₁ ₃ ₄

I nedanstående diagram redovisas fördelningen av svar från de olika personalka-tegorierna samt fördelningen på de olika avdelningarna.

5% 48% 47% Läkare Ssk Usk 36% 18% 46% AVA AKVA Akutintag

Diagram 1. Fördelning på yrkeskategori och avdelning. Relativa frekvenser (%)

(11)

Handhygien

Till att börja med visade det sig att svaren på frågorna angående nagellängd och lösnaglar pekade på en hög compliance. Det fanns ingen skillnad mellan kategori-erna och det var få eller inga som använde lösnaglar eller hade långa naglar.

Inget nagellack Ofärgat nagellack Färgat nagellack Användande av nagellack 100,0% 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% Perc ent Usk Ssk Yrke

Diagram 2. Fråga 3. Frekvensfördelning över användande av nagellack på

ar-betsplatsen.

Då det gäller nagellacken fanns det en skillnad mellan sjuksköterskor och under-sköterskor. Det visade sig att 5 % av sjuksköterskor använde nagellack medan det var 25 % av undersköterskorna som hade någon form av nagellack under arbets-tid.

Det visade sig också att 42 % av personalen tvättar sina händer innan patientkon-takt trots att detta inte är nödvändigt utan det skulle ha varit bättre att bara använ-da handdesinfektion. Hälften av personalen använde handdesinfektionsmedel in-nan patientkontakt.

Oftast/alltid Övriga markeringar

Handtvätt efter patientkontakt 100,0% 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% Pe rc en t Usk Ssk Yrke

(12)

Ja Nej Handdesinfektion efter användande av handskar 100,0% 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% Percent Usk Ssk Yrke

Diagram 4. Fråga 8. Frekvensfördelning över handdesinfektion efter användande

av handskar.

Då det gäller rengöring efter patientkontakt sågs en tydlig skillnad i att underskö-terskor oftare tvättade sina händer (90 %) än vad sjuksköunderskö-terskorna gjorde (63 %) men vid handdesinfektion var det ingen större skillnad och då var det närmare 100 % compliance i de båda kategorierna. Däremot sågs en skillnad i användandet av handdesinfektion efter användning av handskar. Fler undersköterskor än sjukskö-terskor använde handsprit efter avtagande av handskar.

Smycken och hår

Det var ca 7 % som använde ringar på arbetstid och ca 19 % som ansåg att det går bra att använda släta ringar. Dessa personer gav motiveringar som:

”Förlovning/vigselring sitter väl för alltid.”

”Jag tycker att om man är förlovad eller gift så ska man inte behöva ta av dessa.”

De flesta ansåg dock att ringarna inte skulle användas och motiverade det så här:

”Ohygieniskt ur patientsynvinkel vid kontakt med patient. Svårigheter att tvätta sig efter.”

”Vill inte ha med mig en massa bakterier hem som finns under mina ringar.”

(13)

Nej Ja Påpeka kollegas hår 100,0% 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% Pe rc e n t

Diagram 5. Fråga 16. Frekvensfördelning över om personalen skulle påpeka en

kollegas nedsläppta hår.

Respondenterna var inte positiva till att påpeka om en kollega skulle ha sitt hår nersläppt och sa:

”Det är upp till var och en att ta ansvar.” ”Avdelningschefens sak.” Arbetskläder En gång/vecka Varannan dag Dagligen Byte av kläder 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% Pe rcen t

Diagram 6. Fråga 17. Frekvensfördelning över hur ofta personalen byter kläder.

Vid frågan om byte av kläder bytte ca 74 % kläder dagligen, 24 % varannan dag och 2 % bytte kläder en gång i veckan. Det skäl som gavs som anledning till att kläderna inte byttes varje dag var att tillgången på rena kläder var för dålig efter-som det ofta saknas rätt storlek. Det var också en önskan om att klädbytet skulle finnas närmare omklädningsrummen för att ytterligare underlätta klädbyte. Då det gäller val av kläder använde 7 % långärmat vilket motiverades med att personalen frös.

(14)

Skyddskläder och skyddsutrustning

På frågan angående användande av skyddskläder/skyddsrock vid direktkontakt med patienten, patientens säng eller smutsiga föremål blev resultatet så som det redovisas i följande diagram.

Alltid/oftast Övriga markeringar Användande av skyddskläder 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% Pe rcen t Usk Ssk Yrke

Diagram 7. Fråga 19. Frekvensfördelning över användandet av skyddskläder fördelat på yrkeskategori. Alltid/oftast Övriga markeringar Användande av skyddskläder 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% Pe rcen t Akutintaget AKVA AVA Arbetsplats

Diagram 8. Fråga 19. Frekvensfördelning över användandet av skyddskläder fördelat på arbetsplats.

Då det gäller användandet av skyddskläder framkom det en signifikant skillnad mellan sjuksköterskorna och undersköterskorna. 49 % av undersköterskorna an-vände skyddskläder och motsvarande siffra hos sjuksköterskor var 32 %. Här kunde också göras en jämförelse mellan avdelningarna vilket visade att persona-len på AKVA använde skyddskläder i nära dubbelt så stor utsträckning som per-sonalen på AVA och akutintaget.

(15)

På frågorna angående användande av skydd vid risk för stänk av blod och sekret blev resultatet så som det redovisas nedan.

Alltid/oftast Övriga

markeringar

Skydd vid risk för stänk av blod 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% Pe rcen t Akutintaget AKVA AVA Arbetsplats

Diagram 9. Fråga 21. Frekvensfördelning över användandet av skydd vid risk för stänk av sekret.

Alltid/oftast Övriga

markeringar

Skydd vid risk för stänk av sekret 100,0% 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% Pe rcen t Akutintaget AKVA AVA Arbetsplats

Diagram 10. Fråga 22. Frekvensfördelning över användandet av skydd vid risk för stänk av sekret.

Låg compliance visade sig i frågorna om användandet av munskydd, glasögon och visir vid risk för stänk av blod och sekret. Vid dessa situationer använde ca 37 % skydd. Resultaten visar emellertid att personalen på akutkliniken använde skydd vid risk för stänk av blod i dubbelt så stor utsträckning i förhållande till persona-len på AVA och AKVA. Akutintagets personal hade också en signifikant högre compliance då det gällde att använda skydd vid risk för stänk av sekret.

Fria kommentarer

Det framkom även en del fria kommentarer av vilka ett antal redovisas här. ”Jag tycker att vi på avdelningen är ganska duktiga på att följa hygienföreskrifter gällande klädsel, smycken, naglar och hår.”

”Vi behöver väl allmänt bli bättre på vårdhygien.”

”Alla behöver påminnas om hur viktigt det är med noggrann hygien tyvärr glöm-mer folk väldigt snabbt.”

(16)

”Många har glömt vad man har lärt sig i skolan.” ”Arbetsledningen måste föregå med ett gott exempel.”

”Starkare chefskap/ledarskap av chefer som vågar säga till all personal om per-sonen avviker på hygienpolicyn.”

Bifynd

En sak som framkom i flera enkäter är uppfattningen om läkare som underskö-terskor och sjuksköunderskö-terskor gav uttryck för. De anser att läkarna ser sig som bättre än övrig personal och inte behöver underkasta sig de regler angående arbetskläder som finns.

”Läkarna har egna kläder under vit rock. Bör använda arbetskläder precis som övrig personal! Läkarna behöver upplysas mer om hygienrutiner.”

”Doktorerna bör skärpa sig vad gäller klädkoden/smycken.”

DISKUSSION

Diskussionen är uppdelad i en metod- och en resultatdiskussion. Metoddiskussio-nen tar upp fördelarna respektive nackdelarna med metodvalet och i resultatdis-kussionen finns tolkningar av resultatet.

Metoddiskussion

En enkätundersökning valdes eftersom det hade tagit för lång tid att genomföra en intervjustudie med hela populationen och detta skulle dessutom vara mycket opraktiskt med tanke på den höga arbetsbelastning som finns på de avdelningar som skulle undersökas. Kylén (2004) menar dock att en mindre strukturerad me-tod som till exempel en intervjustudie skulle kunna öka validiteten eftersom detta skulle ge respondenten mer utrymme att uttrycka sig och själv formulera sitt svar.

Fördelar och nackdelar

Fördelarna med att använda sig av en enkät är att det är möjligt att nå många per-soner på kort tid. Det kan också vara positivt att respondenten får god tid på sig att tänka över sina svar (Kylén, 2004). En annan fördel är att frågor som kan vara känsliga får ett ärligare svar vid en enkätundersökning eftersom denna är anonym (Hansagi & Allebeck, 1994).

Nackdelarna med enkäter kan vara att bundna svar styr tanken och kan därför ge ett mindre genomtänkt svar. Språk/ordval kan också styra respondenten mot ett visst svar. Det finns även risk för feltolkningar med en enkät eftersom det inte är möjligt att besvara de frågor respondenten har (Kylén, 2004).

(17)

Observationsstudier anses i vissa fall ge mer tillförlitliga data och särskilt då i en studie som denna. Sjukvårdspersonalen kan i en enkät som i viss mening innebär att man kontrollerar följsamhet gentemot givna regler tendera att försköna verk-ligheten (se Jenner, 2006). Tidsmässiga begränsningar medgav dock inte att en observationsstudie genomfördes.

Reliabilitet och validitet

För att öka reliabiliteten har slumpinflytandet eliminerats i så hög utsträckning som möjligt. Alla respondenter har fått exakt likadana frågor och i exakt samma ordningsföljd. Då språket är enkelt och utan negationer har detta gjort att risken för missförstånd troligen har minskat (Trost, 2001).

Då det gäller validiteten anser vi denna vara hög eftersom enkäten har handboken som grund och syftet med studien är att se hur pass väl personalen följer denna. De öppna frågor som finns ger respondenten utrymme att kunna motivera sitt svar. Detta ökar enligt Kylén (2004) validiteten men minskar samtidigt reliabilite-ten eftersom dessa motiveringar kan hamna utanför ramen för studiens syfte. Anledningen till valet av i huvudsak slutna frågor var för att kunna kvantifiera svaren och på så sätt göra jämförelser. I kombination med de öppna frågor som fanns, var det också möjligt att bättre förstå respondenternas svar på de slutna enkätfrågorna.

Resultatdiskussion

De påtryckningar som gjordes på avdelningarna gav resultat och enkäten fick en hög svarsfrekvens. En svarsfrekvens på 74 % anses enligt Trost (2001) vara rim-lig.

Bortfall

Trots ett flertal påtryckningar var svarsfrekvensen mycket låg bland läkarna. På grund av detta exkluderades läkarna från studien då jämförelser inte blir menings-fulla. Det hade varit mycket intressant att kunna inkludera läkare eftersom de fria kommentarerna gav många påpekande om att läkare inte följer rutinerna och att de var det stora problemet.

Dessa kommentarer överensstämmer också med andra studier (se t ex Harris m.fl. 2000, Stein m.fl. 2003 samt Jenner, 2006). En bidragande orsak till bortfallet av läkare kan vara att de inte är anställda på de aktuella avdelningarna även om de arbetar där. Det kan spekuleras i ytterligare anledningar till att inte fler läkare del-tog. Den höga arbetsbelastningen kan ha gjort att enkäten blivit nedprioriterad. På ett fåtal enkäter har respondenten missat att besvara frågan om yrkeskategori. Detta har lett till att dessa inte kan användas för jämförelser mellan yrkeskategori-er. I några fall har man missat en hel sida vilket lett till att vissa frågor får en lägre svarsfrekvens (se tabell 1). Detta interna bortfall kan ha påverkat resultatet i be-gränsad omfattning.

(18)

Jämförelser mellan avdelningar och yrkeskategorier

Det visade sig att AKVA hade högre andel personal som använde skyddskläder än de övriga avdelningarna. Detta kan bero på att AKVA är en avdelning som är för-hållandevis lugnare och att det då finns mer tid att förbereda sig innan patientkon-takt. Det kan också vara samma anledning till att personalen på akutintaget an-vänder någon form av ansiktsskydd vid risk för stänk av blod eller sekret. De pati-enter där risken är som störst för stänk kan tänkas vara svårt skadade patipati-enter från trafikolyckor och då har personalen förvarnats om detta och får därmed tid att skydda sig innan patienten anländer till akutintaget.

Det har inte kunnat påvisas någon ytterligare större skillnad i hur personalen på de olika avdelningarna följer hygienrutinerna. Det går därför inte att säga att allvarli-ga sjukdomstillstånd eller hög arbetsbelastning spelar roll för hur hög compliance är. De enda skillnaderna som fanns mellan avdelningarna är de som nämns i före-gående stycke. Dessa visar att det i vissa fall ger högre compliance på en avdel-ning med mindre akuta sjukdomstillstånd men i andra fall ger en lägre complian-ce.

Resultatet på frågorna kring rengöring efter patientkontakt kan tolkas på olika sätt. Det kan vara så att det är de som inte tvättar sig som använder handdesinfektion och resultatet blir då att ca 90 % av personalen gör någon form av handrengöring. Det mest troliga är ändå att det i stor utsträckning är samma personer som både tvättar och spritar sina händer. Detta innebär i så fall att det är en mindre del av personalen som rengör händerna innan de går in till en patient vilket betyder att man riskerar att sprida bakterier till patienten. Som visas i resultatet spritade och tvättade undersköterskorna sina händer oftare. Detta kom också Jenners (2006) fram till i sin studie.

Då jämförelserna gjordes framkom att undersköterskor hade högre compliance än sjusköterskor på fyra punkter och sjuksköterskorna hade högre compliance än undersköterskorna på en punkt. Orsakerna till detta kan vara flera men en tänkbar möjlighet kan vara att undersköterskorna ofta utför ett ”smutsigare” arbete med till exempel morgonhygien, toalettbesök och såromläggningar och därför använ-der skyddskläanvän-der mer frekvent och också rengör sina hänanvän-der oftare. En annan möjlighet är att undersköterskeutbildningen tar upp hygienfrågorna på ett bättre sätt än sjuksköterskeutbildningen och att undersköterskorna helt enkelt har lärt sig mer om hygien och därför sköter den bättre. Ytterligare en anledning kan vara att sjuksköterskornas professionella innehåll har förändrats gällande arbetsuppgifter-na. Sjuksköterskor har i och med utvecklingen tvingats lägga mer tid på administ-rativa arbetsuppgifter och därmed mindre tid på patientkontakt. Därmed har den patientnära vården nästan uteslutande tagits över av undersköterskor som därmed har det som en automatiserad rutin att följa hygienrutinerna.

De övriga studier som refererats till tidigare (Harris m.fl. 2000, Stein m.fl. 2003 samt Wendt m.fl. 2004) har gjort jämförelser mellan sjuksköterskor och läkare. Då det inte varit möjligt att göra liknande jämförelser i denna studie kan dessa inte användas för att stärka eller motbevisa de resultat som framkommit i denna studie.

Attityder

Även om respondenterna följde rutinerna i hög grad finns det en del hållningar som måste observeras. Var femte person tyckte att det gick bra att använda släta

(19)

ringar under arbetstid. Motiveringar var att man behövde visa upp sin ring för att stärka sin identitet eller att bärandet av ringar är en tradition som man måste följa. Även att inte byta kläder dagligen ökar risken för smittspridning betydligt. Dessa resultat visar på en hållning som bortser från patienternas risk att bli smittade. Att rutinerna inte efterföljs ser de flesta som en sak för arbetsledningen att ta tag i. Denna ska visa sig oftare på golvet för att komma tillrätta med problemen. Då det gäller svaren på frågan som handlar om klockor med metallänk har denna gett upphov till vissa feltolkningar. Frågan är tänkt att besvara attityden kring armbandsur med metallänk men formulering gör det möjligt att tolka det som klockor överhuvudtaget och då även sköterskeur eller halsbandsur. Vid kontroll av motiveringarna på frågan har de flesta uppfattat frågan på det sätt den var me-nad. Frågan skulle ha formulerats med ”armbandsur” istället för ”klockor” för att överensstämma med frågans syfte. Även frågan som handlar om användandet av skyddskläder/skyddsrock vid direktkontakt med patienten, patientens säng samt smutsiga föremål gav upphov till problem eftersom den tar upp flera tillfällen för användandet. Denna skulle kunna ha delats upp i flera frågor och då kunnat ge ett mer rättvist resultat.

Fria kommentarer

De fria kommentarer som redovisas är bara ett axplock av alla de kommentarer som skrevs men de visar på att det är viktigt att ständigt påminna om de gällande hygienrutinerna. Många tycker att rutinerna följs förhållandevis bra men att de blir ännu bättre om de regelbundet blir påminda. Det är också många som menar att det skulle bli bättre om arbetsledningen visar sig ute på golvet där de dels föregår med gott exempel och dels är hårda mot dem som avviker från hygienrutinerna.

Jämförelser med tidigare forskning

Precis som det visats i Jenners (2006) studie kan resultatet vara felaktigt positivt eftersom personalen överskattar sin egen compliance. Den ena möjligheten är i så fall att personalen inte har varit ärliga i sina svar eller kanske inte medvetna om hur de egentligen agerar. Det finns alltid en risk att respondenten svarar på det sätt han/hon vet att svaret borde vara och inte hur det egentligen är. Ytterligare bias kan fås på grund av att en enkät gör att personalen tillfälligt förbättrar sitt sätt att följa hygienrutiner och att compliance därmed är tillfälligt förbättrad under under-sökningsperioden. Det kan också vara så att personalen verkligen är kunniga och noggranna och att det hygienprogram som startat redan börjat ge effekt. Den ano-nymitet som enkäten erbjuder har förhoppningsvis gjort att personalen har varit ärlig. Anledningen till att det inte fanns med frågor angående kön var att det inte skulle kunna gå att peka ut någon enskild person då det arbetar få män på vissa avdelningar. Av samma anledning fanns det inte med några frågor angående an-vändandet av huvuddukar då det är väldigt få kvinnor som använder dessa.

Om det hygienprogram som startat på UMAS får samma genomslagskraft som det i Creedons studie (2005) skulle detta kunna öka compliance avsevärt. Där visades att compliance ökades genom undervisning och påminnelser vilket nu förhopp-ningsvis sker på UMAS.

(20)

SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER

Syftet med studien var att undersöka skillnader mellan personalkategorier. Det visade sig att skillnaderna mellan de kategorier som kunde jämföras var väldigt små och att resultatet i stort var betydligt bättre än vad som var förväntat. Det går dock inte att dra några allmänna slutsatser av resultatet eftersom studier visat att enkätundersökningar inte alltid ger en ärlig bild.

Resultatet visar på avvikelser i jämförelse med handboken. Denna har framkom-mit med ett syfte att skona patienter och arbetskollegor från sframkom-mitta och skada. Det är därför inte acceptabelt med något annat än hundraprocentig compliance. Det behövs bara en person för att smittan ska föras vidare till en annan patient eller avdelning. Därför måste arbetet för att öka compliance ha högsta prioritet. Det bör tillämpas nolltolerans vad avser brister i hygienrutinerna. De höga kostnaderna som en följd av smittspridning på grund av dålig följsamhet relativt fastställda rutiner är ett skäl. Ett annat är en moralisk aspekt som innebär att patienter aldrig får utsättas för onödiga risker vilket den dåliga följsamheten leder till. Med en sådan argumentering borde det vara lätt för arbetsledningen att till exempel införa förbud mot användande av ringar och armbandsur i vården och ett obligatoriskt användande av kortärmade arbetskläder.

Resultatet kan inte generaliseras till andra avdelningar eftersom undersökningen bara är gjord på en klinik och de olika klinikernas verksamhet skiljer sig åt. Det är också viktigt att tänka på att resultatet endast mäter kvantiteten av efterföljsamhe-ten av hygienrutiner och inte kvaliteefterföljsamhe-ten på till exempel hur bra personalen tvättar eller spritar sina händer.

För att förbättra compliance ute i verksamheten måste alla yrkesutbildningar för vårdpersonal öka undervisningen angående vikten av en god hygien. Kunskapen om vilka rutiner som gäller måste öka från början eftersom det är svårt att bryta de vanor som finns ute på avdelningarna. Utbildning angående hygien måste finnas som en röd tråd under hela utbildningen och även finnas med återkommande un-dervisning i ämnet under yrkeslivet. Det är även viktigt att det finns goda förut-sättningar för att kunna följa rutinerna genom att det finns tillräckligt med arbets-kläder för att kunna byta varje dag, god tillgång till handsprit, möjligheter för handtvätt och att skyddskläder såsom förkläden, visir och munskydd finns lättill-gängligt.

Förhoppningsvis har medvetenheten för hygienrutinerna ökat i och med studiens genomförande då enkäten väckt tankar hos deltagarna.

Framtida forskning

För att kunna se de långsiktiga resultaten av det nystartade hygienprogrammet hade det kunnat vara av intresse att göra en liknande studie om några år för att se om personalen håller lika bra på rutinerna eller fallit tillbaka i en slentrianmässig roll. Det hade också varit intressant att se om attityderna som visades i bifyndet förändras. Eftersom en studie som denna bara genom att den genomförs kan för-bättra compliance skulle det kunna vara lämpligt att med jämna mellanrum genomföra liknande studier med en förenklad enkät och analys.

(21)

Det hade även kunnat vara av intresse att göra en observationsstudie på samma avdelningar för att se om enkätens resultat stämmer överens med verkligheten vilket hade gett mer styrka åt denna studie.

(22)

REFERENSER

Creedon, S.A. (2005) Healthcare workers’ hand decontamination practices: compliances with recommended guidelines. Journal of Advanced Nursing, 51(3), 208-216.

Eljertsson, G. (2003) Statistik för hälsovetenskaperna, Lund: Studentlitteratur. Gustavsson, U. (2006) Handbok för hälso- och sjukvård >

http://www.sjukvardsradgivningen.se/handboken/06_article.asp?CategoryI d=3590&ParentId=3589&ChapterId=3590&Preview=< 2007-01-10 Hansagi, H. & Allebeck, P. (1994) Enkät och intervju inom hälso- och sjukvård –

handbok för forskning och utvecklingsarbete. Lund: Studentlitteratur.

Harris, A.D. m.fl. (2000) A survey on handwashing practices and opinions of healthcare workers. Journal of Hospital Infection 45, 318-321.

Jenner, E.A. m.fl (2006) Discrepancy between self-reported and observed hand hygiene behaviour in healthcare professionals. Journal of Hospital

infec-tions 63, 418-422.

Kylén, J-A. (2004) Att få svar: intervju, enkät, observation. Stockholm: Bonnier utbildning.

Polit, DF, Beck, CT, Hungler, BP (2001) Essentials of Nursing Research

Methods, Appraisal, and Utilization (5th edition), Philadelphia: Lippincott. Ransjö, U. m.fl. (2005) Basala hygienrutiner och personlig hygien

>www.sjukvardsradgivningen.se/Handboken/Documents/Basala051116.p df< 2006-09-12)

Socialstyrelsen (1998) Vårdrelaterade infektioner – en verksamhetsöversyn. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2006) Att förebygga vårdrelaterade infektioner – ett

kunskaps-underlag. Stockholm: Socialstyrelsen.

Stein, A.D. m.fl. (2003) A survey of doctors’ and nurses’ knowledge, attitudes and compliance with infection control guidelines in Birmingham teaching hospitals. Journal of Hospital Infection 54, 68-73.

Trost, J. (2001) Enkätboken, Lund: Studentlitteratur.

Universitetssjukhuset MAS (2006) Ren vård på UMAS – för patienternas skull. (broschyr), Region Skåne.

Universitetssjukhuset MAS handlingsplan: Minska de vårdrelaterade infektioner-na på UMAS. Fastställd 060519, reviderad 060826.

Wendt, C m.fl. (2004) Differences in hand hygiene behaviour related to the contamination risk of healthcare activities in different groups of healthcare workers. Infection control and hospital epidemiology, 25(3), 203-206.

(23)

BILAGOR

Bilaga 1: Enkät

Bilaga 2: Informationsbrev

(24)

Malmö högskola – Hälsa och samhälle (Sjuksköterskeprogrammet) Bilaga 1

Angelica Preigård Martin Neptin 2006-11-13

SJUKVÅRDSPERSONALENS COMPLIANCE ANGÅENDE HYGIENRUTINER

Svara på frågorna genom att kryssa i det svarsalternativ som passar dig. Endast ett svarsal-ternativ är möjligt.

Jag arbetar som:

Läkare Sjuksköterska Undersköterska På

AVA AKVA Akutintaget

Vi börjar med några frågor om handhygien 1. Hur ser dina naglar ut när du är på arbetsplatsen?

Långa Korta

2. Vilken typ av naglar har du på när du är på arbetsplatsen Egna naglar

Lösnaglar

3. Vilket nagellack använder du när du är på arbetsplatsen? Färgat nagellack

Ofärgat nagellack Inget nagellack

4. Tvättar du händerna före patientkontakt? Aldrig

Sällan Ibland Oftast Alltid

5. Tvättar du händerna efter patientkontakt?

Aldrig Sällan Ibland Oftast Alltid

6. Använder du handdesinfektionsmedel före patientkontakt? Aldrig

7. Använder du handdesinfektionsmedel efter patientkontakt? Aldrig

(25)

8. Använder du handdesinfektionsmedel efter användande av handskar? Bilaga 1 Nej

Ja

9. Jag använder handskar vid kontakt med avföring, urin, uppkastningar, blod eller annan kroppsvätska. Aldrig Sällan Ibland Oftast Alltid

10. Jag byter handskar när jag ska arbeta med en ny patient. Aldrig

Nu följer några frågor om smycken. 11. Har du ringar på dig under arbetstid?

12. Anser du att släta ringar (t.ex. vigselringar) går bra att använda under arbetstid? Nej

Ja

Motivera ditt svar:

……… ……… 13. Använder du armbandsur under arbetstid?

14. Anser du att klockor med metallänk går bra att använda under arbetstid? Nej

Ja

Motivera ditt svar:

……… ……… Nu kommer ett par frågor om hår.

15. Om du har långt hår, har du det alltid uppsatt? Aldrig

16. Om en kollega skulle ha sitt hår nersläppt, skulle du påpeka det? Ja

Nej Motivera ditt svar:

……… ………

(26)

Frågor om arbetskläder Bilaga 1 17. Hur ofta byter du arbetskläder?

Dagligen Varannan dag En gång i veckan Mer sällan

18. Hur ser dina arbetskläder ut? Långärmad

Kortärmad

Motivera ditt val av arbetskläder

……… ……… Några frågor om skyddskläder.

19. Använder du skyddskläder/skyddsrock vid direktkontakt med patienten, patientens säng samt smutsiga föremål? Aldrig Sällan Ibland Oftast Alltid

20. Byter du skyddskläder mellan varje patient? Aldrig

21. Använder du munskydd, glasögon eller visir vid risk för stänk av blod? Aldrig

22. Använder du munskydd, glasögon eller visir vid risk för stänk av sekret? Aldrig

Beskriv avslutningsvis gärna egna tankar eller funderingar kring hygienrutiner. Finns det t ex något som behöver förändras eller förbättras?

(27)

Bilaga 2

Sjukvårdspersonalens compliance gällande

hygienrutiner i olika personalkategorier – en

empirisk studie

Vi är två sjuksköterskestudenter som just nu skriver vårt examensarbete. Efter en önskan från ett flertal avdelningar på UMAS ska vi skriva om sjukvårdspersona-lens compliance rörande hygienrutiner i olika personalkategorier. Vi har valt att göra undersökningen på Akutkliniken.

Syftet med vårt arbete är att beskriva eventuella likheter och skillnader i de olika personalkategoriernas syn på de hygienrutiner som är fastställda för all personal inom hälso- och sjukvård.

Projektet har blivit godkänt av den lokala etikprövningsnämnden vid Hälsa och samhälle, Malmö Högskola.

Du som deltagare garanteras absolut anonymitet och ditt deltagande är frivilligt men är mycket viktigt för studiens kvalitet.

Härmed tillfrågas Du om deltagande i studien.

……… Angelica Preigård XXX@stud.mah.se ……… Martin Neptin XXX@stud.mah.se

Ifylld enkät lämnas till nedanstående personer snarast dock senast 2006-11-28 Akutintaget – XXX

AVA – XXX AKVA – XXX

(28)

Bilaga 3 Frekvensfördelningar för samtliga variabler i totalgruppen (Ssk + Usk) Korta Långa f1 150 100 50 0 F requency f1 Lösnaglar Egna naglar f2 200 150 100 50 0 Frequency f2 Inget nagellack Ofärgat nagellack Färgat nagellack f3 125 100 75 50 25 0 Frequency f3 Alltid Oftast Ibland Sällan Aldrig f4 60 50 40 30 20 10 0 Frequ e ncy f4 Alltid Oftast Ibland Sällan Aldrig f5 100 80 60 40 20 0 Frequency f5 Alltid Oftast Ibland Sällan Aldrig f6 50 40 30 20 10 0 Frequency f6 Alltid Oftast Ibland Aldrig f7 120 100 80 60 40 20 0 Frequency f7 Ja Nej f8 125 100 75 50 25 0 Frequency f8

(29)

Alltid Oftast Aldrig f9 120 100 80 60 40 20 0 Frequency f9 Alltid Oftast Ibland f10 125 100 75 50 25 0 Frequency f10 Alltid Oftast Ibland Sällan Aldrig f11 120 100 80 60 40 20 0 Frequency f11 Ja Nej f12 120 100 80 60 40 20 0 Frequency f12 Alltid Oftast Ibland Sällan Aldrig f13 120 100 80 60 40 20 0 Frequency f13 Ja Nej f14 120 100 80 60 40 20 0 Frequency f14 Alltid Oftast Ibland Aldrig f15 50 40 30 20 10 0 Frequency f15 Nej Ja f16 120 100 80 60 40 20 0 Freq uency f16

(30)

En gång/vecka Varannan dag Dagligen f17 120 100 80 60 40 20 0 Frequency f17 Kortärmad Långärmad f18 140 120 100 80 60 40 20 0 Frequency f18 Alltid Oftast Ibland Sällan Aldrig f19 60 40 20 0 Frequency f19 Alltid Oftast Ibland Sällan Aldrig f20 140 120 100 80 60 40 20 0 Frequency f20 Alltid Oftast Ibland Sällan Aldrig f21 40 30 20 10 0 F req ue nc y f21 Alltid Oftast Ibland Sällan Aldrig f22 50 40 30 20 10 0 Frequency f22