Elevers socioekonomiska status och dess påverkan i naturkunskapsklassrummet

NATURVETENSKAP– MATEMATIK–SAMHÄLLE

Självständigt arbete i fördjupningsämnet

(Naturorientering, teknik och lärande)

15 högskolepoäng, grundnivå

Elevers socioekonomiska status och

dess påverkan i

naturkunskapsklassrummet

The socio-economic status of students and their impact in the

science classroom

Jenni Neubert

Sofie Jönsson

Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och årskurserna 1-3, 240 hp) Självständigt arbete i fördjupningsämnet 15 hp 2020-01-13

Examinator: Mats Lundström Handledare: Anna Jobér

2

Förord

I denna kunskapsöversikt har arbetet med texten till viss del delats upp gällande läsande och skrivande. I resultatdelen står Jenni Neubert för de delar där forskarna; Bellibas (2016), Katsh-Singer, McNeill och Loper (2016) och Zhang och Campbells (2015) resultat presen-teras. Sofie Jönsson ansvarar för resterande delar i resultatet. Huvudsakligen är texten unisont bearbetad och konstruerad.

Vi bearbetade texten i två steg, först gjordes en innehållsanalys av forskares resultat gällande vår frågeställning. Därefter användes ett systemteoretiskt-inspirerat perspektiv för att få syn på var det eventuellt saknas forskning i de olika nivåerna; individ, grupp samt organisation.

3

Sammanfattning

Kunskapsöversikten utgår från vår frågeställning; vad säger forskning om hur elevers sociala klass- och socioekonomiska bakgrund påverkar undervisningen i naturkunskap? Vi redogör också för vår systematiska sökprocess.

Utifrån ett systemteoretiskt-inspirerat synsätt på de forskningsstudier vi undersökt, har vi kategoriserat resultaten på tre nivåer; individ-, grupp- samt organisationsnivå, olika faktorer som påverkar naturkunskapsundervisningen. Vi har undersökt elevers syn på naturkunskap, kompensationsåtgärder, lärares syn och förväntningar, lärarens kvalitét, föräldrars påverkan genom engagemang, förväntningar, IKT möjligheter samt organisatoriska faktorer.

Vi diskuterar resultatet i relation till vår kommande yrkesprofession utifrån de faktorer studierna identifierat. Vår analys gav oss ett resultat gällande brister i forskningsfältet. Vi fann att det saknas forskning på organisatorisk nivå. Detta inspirerar oss till vidare forskning kring de möjligheter en organisatoriskförändring kan ge. Därför vill vi i framtida examensarbete undersöka vilka åsikter erfarna F-3 lärare och rektorer har kring problematiken samt vad dem anser bör göras för att minska skillnaderna i elevernas prestationer inom naturkunskap?

Nyckelord

Faktorer, gruppnivå, individnivå, naturkunskapsklassrummet, organisationsnivå, science education, socioekonomisk status

4

Innehållsförteckning

Förord 2

Sammanfattning 3

Innehållsförteckning 4

1. Inledning och bakgrund 5

2. Syfte och frågeställning 6

3. Metod 7

3.1 Informationssökningsprocessen 7

3.1.2 Definitioner av sökord 7

3.1.3 Urvalskriterier och avgränsningar 7

3.1.4 Genomförande 8

3.2 Metodreflektion 10

4.1 Individnivå 12

4.1.2 Åtgärder för kompensation 13

4.2 Gruppnivå 14

4.2.1 Lärarnas syn och förväntningar som faktor 14

4.2.2 Kompensation som faktor 15

4.2.3 Lärarens kvalitét som faktor 16

4.2.4 Föräldrar och hemmiljö som faktorer 16

4.3 Organisationsnivå 18

5. Slutsatser 19

5.1 Individnivå 19

5.2 Gruppnivå 19

5.3 Organisationsnivå 20

6. Diskussion i relation till profession 21

6.1 Implikationer för framtida forskningsstudier 22

Referenser 23

Bilaga 1 25

1. Inledning och bakgrund

Undervisningen ska grundas i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper för att kunna anpassas efter elevernas förutsättningar och behov, alltså vara likvärdig (Skolverket, 2016; Areskoug, Ekborg, Nilsson & Sallnäs, 2015). Studier visar likväl att det finns ett samband mellan låg socioekonomisk status (förkortas SES) och låga resultat inom de naturvetenskapliga ämnena (Jobér, 2012; Skolverket, 2005). Samtidigt finns studier som visar att det är viktigt för elevernas framtida yrkesval att alla elever med olika förutsättningar ges samma möjligheter till utveckling. Naturvetenskap anses viktig för samhällets medborgare för att kunna ta lämpliga beslut i det vardagliga livet (Lundström, 2011). Detta blir ytterligare komplicerat eftersom Erikson (2014) lyfter att det hävdas att barn från högre social klass möter liknade normer hemma som i skolan och därför har lättare att anpassa sig till, samt trivs bättre i skolmiljön än barn från lägre social klass.

I detta arbete kommer vi därför intressera oss för vad forskning säger om olika faktorer, kring elevers SES påverkan på undervisningen i naturkunskapsklassrummet. Ämnet är också valt utifrån relevans för vår profession, för att kunna ge elever med olika SES, samma möjlighet till kunskapsutveckling.

I texten utgår vi från engelskans science education som det centrala begreppet i vårt arbete, detta kan översättas med till exempel; naturvetenskaplig undervisning/utbildning, natur-orienterande ämnen samt naturkunskap. Eftersom det finns en översättningsproblematik kommer naturkunskap användas i detta arbete och syftar till undervisning i kemi, fysik, biologi samt teknik. Det förekommer användning av begreppet STEM i en del studier. Detta syftar till en annan syn på ämnena eftersom de innefattar science, technology, engineering och matematchics.

6

2. Syfte och frågeställning

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka vad forskning säger om social klass- och socioekonomiskbakgrunds påverkan i naturkunskapsklassrummet. Texten syftar även till att identifiera olika faktorer som forskning eventuellt har identifierat vilka påverkar under-visningen i naturkunskap i relation till elevers SES samt om det finns tänkbara strategier för att minska det potentiella gapet mellan elevernas förutsättningar för lärande i naturkunskap i relation till deras SES.

Vår frågeställning är: Hur påverkar elevers sociala klass- och socioekonomiska bakgrund undervisningen i naturkunskap?

7

3. Metod

I denna del beskrivs informationssökningsprocessen. En redogörelse görs för utvalda källor och avslutningsvis görs en metodreflektion kring det valda materialet med koppling till frågeställningen.

3.1 Informationssökningsprocessen

Vi har granskat internationell forskning med fokus på konsekvenser av social bakgrund i naturkunskapsklassrummet. Att hitta studier gjorda i de årskurser vi är inriktade mot var svårt, därför breddades sökningarna. Utbudet av svenska studier var nästintill obefintligt. De databaser vi använt oss av är ERC (Education Research Complete), ERIC (Education Resources Information Center), Libsearch, Swepub samt Google Scholar. Peer reviewed användes som avgränsning för alla sökningar. En boolesk söklogik har använts för att effektivt använda flera sökord i samma sökning (Friberg, 2012). För att kunna redovisa sökarbetet har Fribergs (2012) schema för att planera sökningarna följts. Med detta som bakgrund har sökresultaten systematiskt dokumenterats, läst, sparats eller sorterats bort.

3.1.2 Definitioner av sökord

Sökorden har använts i olika kombinationer och med en del olika avgränsningar. Enstaka frassökningar har också gjorts. De sökorden som användes var; social class, social status, socioeconomic status, science studies, compensation, social culture, didactics, education, compensate SES,” socioeconomic gap”,” social class in science classroom”, science achievement, Parent Background, elementary school, social background, inequality, science learning, science teaching, science classrooms, “socioeconomic difference”,” socioeconomic background”, “parent education” effects on students,” Working class”, Habitus, "compulsory school".

3.1.3 Urvalskriterier och avgränsningar

De avgränsningar som gjorts i sökprocessen har varierat något. En del sökningar har enbart innefattat peer reviewed, medan andra har varit ytterligare begränsade efter full text, språk samt årtal för publikation.

8

I urvalsprocessen har i första hand rubriker som verkar passa vår frågeställning sparats, för att sedan läsa abstraktet. I andra hand lästes bakgrund och resultat. Därefter sparades eller togs artiklar bort efter relevans. De 30-tal artiklar som sparats delades upp mellan oss för djupare läsning. Efter reflektioner kring forskningens tillvägagångsätt kändes en genomgång av metoderna i artiklarna nödvändig innan studien arbetades vidare med. Avslutningsvis undersöktes och värderades författarnas kredibilitet genom att ta reda på deras tidigare forskning samt vad de har för titel. Vi har även valt bort studier som innefattar elever från gymnasiet samt vuxenutbildning eftersom vi inte ansåg att det var av relevans för vår framtida profession. Dessa faser av urval ledde till de nio artiklar som presenteras i resultatkapitlet. De artiklar som valdes hade fokus på olika faktorer vilka påverkar gapet mellan grundskole-elevers prestationer i relation till deras SES.

3.1.4 Genomförande

I uppstarten av sökandet gjordes ett dokument över eventuella sökord samt synonymer, på engelska, utifrån vår frågeställning. Biblioteket gav tips på olika databaser och Backman (2008) menar att en enda referensdatabas inte är tillräckligt för att täcka ett helt forskningsfält. Vi sökte därför i olika databaser. Sökningarna loggades dels i två av databasernas sökfolderfunktion där artiklar kan sparas och sorteras (bilaga 1) men även i ett Exceldokument (bilaga 2).

I första sökningen användes databasen ERC med sökordskombinationen; social class OR social status OR socioeconomics status AND science studies OR compensation, vilket resulterade i 653 träffar. Operatorer som OR och AND användes i flera fall för att effektivisera sökningarna (Backman, 2008). För att avgränsa sökningen lades education till som sökord. Dessutom, förutom peer reviewed, användes även ett tidsspann på 2002–2019 vilket reducerade träffarna till 393 stycken. Utav dessa sparades sju stycken artiklar ut för att senare läsas ytterligare, urvalet gjordes beroende på rubrikens relevans för vår frågeställning.

Sökorden ändrades till compensate SES vilket resulterade i fyra träffar, en av dem var redan sparade från tidigare sökning, vilket var tydligt eftersom vi använde oss av databasens folder-funktion. Inga ytterligare artiklar sparades från sökningen. Därefter användes socioeconomic gap AND science education vilket gav 13 träffar, utav dessa sparades två efter läsning av abstract för en djupare genomgång.

9

En annorlunda sökfunktion i databasen ERC användes, smart search. Funktionen gör att databasen söker liknande, relevanta artiklar med utgångspunkt i en sparad artikel. Smart search sökningen, resulterade i 815 583 träffar. Endast de första 30 blev kontrollerade varav en sparades. Detta urval gjordes eftersom vi ansåg det vara övermäktigt att bearbeta alla dessa träffar. Den artikel som sparades hade tillräckligt passande rubrik för att anses relevant.

Två av kombinationerna; “social background”, education and inequality, science education och “Social class” + “elementary school” + “science education”, gav en respektive tre träffar. Dessvärre ansågs inte någon av dem vara av relevans för vår frågeställning. Social class + science learning gav 16 träffar och en sparades. Science teaching + "social class" OR "social status" OR "socioeconomics status" gav 185 träffar, en del var sparade sedan tidigare och ytterligare en sparades vilken kunde vara av relevans för frågeställningen apropå rubriken.

Två sökningar gjordes med avgränsningar, förutom peer reviewed, även full text samt tidsbegränsning 2014–2019. Social class OR social status OR socioeconomic status AND science studies OR compensation gav 97 träffar, "compulsory school" AND "social class" OR "social status" AND "science education" gav elva. I den första sökningen sparades sju, några av dem var sparade sedan tidigare. Den andra sökningen gav ytterligare en artikel.

I texter upptäckte vi begreppet Habitus vilket vi tillsammans med science education gjorde en sökning i ERC, en av 22 artiklar sparades. Jobérs (2012) avhandlingstitel, social class in science

classroom, användes som frassökning i databasen Swepub. Resultatet var 58 träffar varav tre

sparades för djupare läsning. Vi provade även att söka i ERIC, vid sökningen användes ”science achievement” AND socioeconomic AND ”parent background” vilket gav 18 träffar varav en med relevans för vår frågeställning.

Google Scholar användes enbart vid en sökning med sökorden science classrooms + socioeconomic difference med 197 000 träffar. Första sidan bearbetades och en artikel sparades. Vi ansåg inte att denna sökmotor passade vår frågeställning. Övriga databaser upplevdes lättare att navigera och gav fler pålitliga resultat.

Libsearch användes för enstaka sökningar, då vi var medvetna om att det eventuellt skulle leda till träffar vilka vi inte kunde använda oss av på grund av att de inte var rätt typ av text. Detta eftersom sökmotorn innehåller till exempel kurslitteratur. Science classrooms +

10

socioeconomic background var sökorden som användes, vilket gav 290 träffar varav tre sparades för vidare granskning. En frassökning gjordes; ”parent education effects on students”, vilken resulterade i 19 795 träffar, varav en sparades när vi granskade de första sidornas resultat. Antalet irrelevanta träffar var högt därför valde vi att inte fortsätta kontrollera den stora mängd sökträffar vi fick. Sista sökningen på Libsearch gjordes med sökorden working class + science education där en av åtta sparades för ett andra urval.

3.2 Metodreflektion

Under sökprocessen har vi bland annat reflekterat över att tidsbegränsningen för detta arbete bidrar till att, i alla sökningar som gjorts har det ansetts omöjligt att få med all forskning som finns tillgänglig i denna kunskapsöversikt. Anledningen till att endast de första sidornas resultat kontrollerades i vissa fall, var på grund av de enorma mängderna träffar vi fick. Vi utgick från att algoritmer i databaserna gjorde att de mest relevanta artiklarna visades först i resultatlistan, därför har ett urval gjorts från de första sidorna.

Vi har också haft problem med översättning, både språkligt och kulturellt. I studierna finns begrepp som används vilka inte går att direkt översätta till svenska utan att värderingen av ordet kanske ändras. Översättningsproblemen var direkta i sökningarna genom att social class ledde till artiklar om samhällslektioner vilket resulterade i många irrelevanta artiklar. Detta försökte vi undvika genom att använda ” tecken, detta fungerade emellertid inte alltid tillfredställande.

De olika länder som finns i studierna innebär även olika skolsystem och kulturer, frågan är om vi kan använda oss av dessa för att applicera i det svenska skolsystemets kontext? Vår bedömning har varit att social klass är relativ och även om låg SES i ett land hade inneburit hög SES i ett annat blir likväl klyftorna desamma.

Vi noterade även att en del av de nyare studierna är gjorda i Kina. Detta får oss att fundera på om det beror på att de uppmärksammat nyttan med att eleverna blir mer framgångsrika inom science, technology, engineering and matematchics (förkortas STEM). Arbete inom dessa områden kan öka landets ekonomi och framgångar inom naturvetenskapliga områden.

Några av studierna var av mindre karaktär, till exempel Bevins, Brodie och Thompsons (2008) studie som var begränsad till ca 90 elever, föräldrar och lärare vilka observerades och

11

intervjuades. Jobér (2012) studerade en klass under en period av terminen. Vi har diskuterat gällande dessa typer av studier, om användandet av dem möjligtvis kan vara problematiskt eftersom studiernas storlek kan bidra till att resultaten blir svåra att generalisera. Vi ansåg dock att viktiga och relevanta synpunkter lyftes och valde därför att ta med studierna i denna kunskapsöversikt. Dessutom i likhet med den slutsats, Betancur, Votruba-Drzal & Schunn (2018) lyfter i sin studie, att det forskats lite kring socioekonomiska skillnader inom naturvetenskapliga färdigheter, särskilt i de yngre åldrarna, stämmer väl in med de resultat våra sökningar gav.

12

4. Resultat och analys

I följande text undersöks studiers resultat med ett systemteoretiskt-inspirerat perspektiv. Öquist (2018) beskriver systemteori som ett helhetstänkande perspektiv där individen ses som en del i ett större sammanhang. Därför har vi valt att använda denna teori som inspiration för att få en helhetsbild utan att lägga till egna värderingar. Genom detta analytiska ramverk fick vi syn på brister i forskningsfältet, vilket vi återkommer till i slutsats och diskussion. I texten utgår vi från individ, grupp samt organisationsnivå för att få syn på olika faktorer som påverkar undervisningen i naturkunskap i relation till framförallt elevernas SES.

Under individnivå presenteras forskningsresultat vilka relaterar till eleverna och deras syn på naturkunskap beroende på sin SES. Viss forskning lyfter även åtgärder som kan kompensera för lägre SES. På gruppnivå har vi identifierat lärarens; synsätt, förväntningar, kompensation samt kvalitét, men även föräldrars synsätt, förväntningar och emotionella deltagande som faktorer för differentiering i naturkunskapsundervisningen. Organisationsnivån är den minsta delen i vårt arbete, den belyser de få slutsatser som forskningen visat på strukturell nivå. Vi är medvetna om att denna uppdelning inte är helt hållbar, eftersom vi har gjort en tolkning av artiklarna för att hitta denna uppdelning.

För att kunna resonera kring vår frågeställning har vi tagit ställning till två begrepp; social klass och SES. Eftersom vi enbart hittade två artiklar vilka benämnde social klass; Dunne och Gazeley (2008) samt Jobér (2012) kommer vi till största del använda oss av SES, vilket kan beskrivas på olika sätt. De studier vi läst, som har definierat låg respektive hög SES har gjort denna indelning efter elevernas möjlighet att få gratis eller kostnadsreducerad lunch. Ett undantag görs i Bentacur et al. (2018) studie där SES beräknades av föräldrars inkomst samt utbildningsnivå.

4.1 Individnivå

Bevins et.al (2008) på Sheffield Hallam University redogör för en kvalitativ studie om den potentiella effekten av SES på ungdomars prestation och deltagande i naturkunskap. I studien deltog 43 elever från årskurs åtta och nio, 24 föräldrar och lika många lärare från åtta olika skolor. Skolorna var utvalda beroende på de områden de var belägna utifrån generell ekonomisk status. De menar att större delen av elever med hög SES tyckte naturkunskapsämnet var intressant, de förstod undervisningen samt ansåg att det hade relevans för dem. De ansåg att de praktiska

13

undervisningsmetoderna var särskilt roliga samt att undervisning vilken bygger på enbart skriftlig eller verbal kommunikation av läraren gav en sämre förståelse för innehållet. Elever med låg SES hade liknande uppfattning kring undervisningen dessvärre hade de inte lika positiv syn på ämnet i sig. Naturkunskap sågs av låg SES eleverna som irrelevant, svårt och tråkigt.

Dunne och Gazeley (2008) vid University of Sussex intervjuade tillsammans med sitt forskarteam på 22 lärarstudenter i sin kvalitativa studie, vilken är en del av deras större kvantitativa studie, de 51 årskurs nio elever som identifierades som underpresterande av sina lärare. Eleverna betonade att lärarna upplevdes kritiska kring elevernas tillgång till innehållet i läroplanen samt deras prestation. Det eleverna oftast såg som ett hinder för lärande var det faktum att lärarna skrek (eng. shout) på dem. Fler, enligt eleverna, bidragande faktorer till lägre prestation var oengagerade uppgifter, dåliga förklaringar från lärarna samt störningar orsakade av andra elever. Det eleverna, till skillnad från lärarna, betonade var vikten av att lärare såg deras utveckling och vad som sker i klassrummet som centralt för deras prestation (Dunne & Gazeley, 2008).

4.1.2 Åtgärder för kompensation

I en tvåårig studie av 1175 stycken årskurs nio elever undersöker de amerikanska forskarna Rozek, Ramirez, Fine och Beilock (2019) huruvida testängslan är särskilt problematiskt för elever med låg SES. Studien undersöker om läraren kan vidta åtgärder för att hjälpa eleverna hantera sina negativa känslor och på så sätt påverka deras resultat. Detta skulle enligt författarna minska gapet mellan elevernas förutsättningar och öppna upp för en bredare rekrytering till högre utbildning för alla elever. En orsak till denna ängslan tror författarna är att studenter med låg SES upplever att de har mer att förlora, medan deras klasskamrater med högre SES kan oftare finna andra alternativa vägar till bra betyg till exempel genom att få privatlärare efter ordinarie undervisning.

De två metoder som undersöktes av Rozek et al. (2019) var expressive writing and arousal

reappraisal. Den första metoden går ut på att be eleverna uttrycka sina tankar och sin oro i

text. Detta för att få ur sig en del av ängslan inför testet och på det sättet frigöra kognitiva tillgångar. Den andra syftar till att omvända de negativa känslorna och se dem som en positiv tillgång i testsammanhang. Genom att få en förståelse för att lite nervositet kan skärpa sinnet kunde eleverna använda detta som en positiv kraft.

14

I studien fick de elever som fick de experimentella åtgärderna betydligt högre resultat än elever med samma SES vilka inte fick samma möjlighet. Antalet elever, från den experimentella gruppen, som underkändes i kursen halverades nästa termin efter att åtgärderna sattes in. Det visade sig däremot inte ha större effekt av att eleverna utförde båda åtgärderna, Detta tror Rozek et al. (2019) beror på att båda metoderna hjälper eleverna att hantera sina känslor och att en kombination skulle vara överflödig.

4.2 Gruppnivå

4.2.1 Lärarnas syn och förväntningar som faktor

Forskningsteamet Dunne och Gazeley (2008) vid University of Sussex, såg i sin studie att lärare var ovilliga att erkänna elevernas sociala klasstillhörighet. Författarna menar att detta bidrog till att återskapa och upprätthålla förutsättningar i naturkunskapsundervisningen där elever från medelklass uppmuntras att nå högre mål medan det normaliserades för elever från arbetarklass att underprestera.

Lärare betonade att brist på motivation, dålig attityd och avbrott i undervisningen var huvudfaktorer i elevers underprestation. Dålig koncentration, brist på fokus och dålig lyssningsförmåga sågs som orsaker, istället för en effekt av underprestation. Elevernas svårigheter var sällan kopplade av lärare till läroplansproblematik eller sin egen pedagogik. Studien visade att i flera fall associerades underprestation med elevers beteende (eng. behavior) där fokus är eleven som bärare av problemen.

Dunne och Gazeley (2008) lyfter att trots lärarnas ovilja att tala om social klass i intervjuerna, kunde de tydligt se, hur lärarna lätt kommenterade kring social klass när perspektiven flyttades från klassrummet. Elevernas hemliv värderades olika samt verkade avgöra elevernas framtida chanser och akademiska prestationer enligt lärarna. Medelklassföräldrar fick allmänt positiva kommentarer gällande till exempel involvering på olika sätt i skola och utbildning, medan arbetarklassföräldrar identifierades med en mer negativ syn där de till exempel inte ansågs engagera sig i sina barn eller ha respekt för skolan. Dunne och Gazeley (2008) menar att lärarnas antagande, samt ovilja att tala om social klass, bidrar till de differentierande erfarenheterna samt resultaten av undervisningen.

Emellertid såg majoriteten av lärarna, vilka deltog i Bevins et al. (2008) studie från områden med lägre SES, möjligheter för de elever som visar svagt intresse för naturkunskap, att genom

15

praktisk och undersökande undervisning ge eleverna möjlighet att nå sin fulla potential. Dessvärre upplevde lärarna sig hämmade av den nationella läroplanen. I motsats till detta upplevde en del lärare från skolor med högre SES inte några problem med läroplanen utan att det gick att genomföra om läraren hade tillit till sina elever under praktiska lektioner.

I en forskningsstudie som grundas i kvalitativa intervjuer med 34 stycken grundskolelärare i naturkunskap från olika skolor med varierad SES, skriven av Katsh-Singer, Mcneill vid Boston College och Loper, vid University of California, Berkeley (2016) beskrivs att lärarnas förväntningar på elevernas prestationer inom vetenskaplig argumentation påverkar det som eleverna åstadkommer. Elever med låg SES förbereds inför den vetenskapliga argument-ationen genom att förväntningarna på deras prestationer inte är höga. Instruktionerna för en elev med låg SES kunde vara att eleven skulle memorera, beskriva eller identifiera. Fokus ligger på att eleven ska svara rätt. För elever med hög SES är förväntningarna högre. Eleverna förväntas kunna framföra argument på kreativa sätt med ledord som analysera, reflektera, utvärdera i en vetenskaplig argumentation. Eleven utmanas alltså på ett annat sätt och förbereds inför en annan typ av studier i framtiden.

De elever där lärarna har högre förväntningarna på dem förbereds för högre studier och de elever som inte förväntades åstadkomma samma höga nivå förbereds för lägre eller inga framtida studier. Detta leder enligt Katsh-Singer et.al (2016) till att lärarna indirekt förbereder eleverna med hög SES för högutbildade jobb medan elever med låg SES förbereds för lågutbildade arbeten. Även om meningen från lärarnas syn inte är att stjälpa de elever som har låg SES blir detta konsekvensen. Enligt forskarna kan de lägre förväntningarna leda till att eleverna inte utvecklar sin fulla potential.

4.2.2 Kompensation som faktor

Jobér (2012) vid Malmö universitet, problematiserar efter sina observationer i en årskurs åtta, sättet läraren, med god avsikt, kompenserar elevernas olika sociala bakgrunder. Genom att anpassa sin pedagogik och hitta en lägsta gemensam nämnare för vad eleverna kan ta till sig enligt läraren, kan konsekvenserna på lång sikt eventuellt vara en exkludering av en del elever i både undervisningen och i samhället. Konsekvenserna begränsas inte enbart till dessa elever utan alla elever i klassen påverkas.

16

I Jobérs (2012) analys lyfts problematiken i gruppindelningen som gjordes, där en indelning beroende på social klass kunde identifieras. Å ena sidan menar forskaren att detta kunde bidra till en trygghet för eleverna genom att arbeta i ett sammanhang där deras sätt att tala och agera värderades. Å andra sidan hindrades eleverna från, att i sällskap med en mer kompetent kamrat, få stöttning för att få en större personlig utveckling.

4.2.3 Lärarens kvalitét som faktor

I en studie gjord av Zhang vid Bejing Normal University och Campbell vid University of Conneticut (2015) svarade totalt 9943 stycken årskurs åtta elever på en enkät. Eleverna kommer från 343 stycken högstadium i sex olika delar av Kina. Lärarna i naturkunskap på samtliga skolor som var med i undersökningen fyllde även i enkäter, vilket resulterade i 2084 insamlade lärarenkäter. I studien diskuteras lärarens kvalité som en faktor till varför elever med låg SES prestationer skiljer sig från elever med hög SES i vetenskapliga ämnen i Kina. Zhang och Campbell (2015) beskriver att de olika skolorna har skilda ekonomiska möjligheter till att anställa lärare av varierande kunskaper och därför blir effekten att eleverna får tillgång till olika kvalitéer av lärare i sin utbildning. De elever som får lärare som har lärarlegitimation och har läst en högre utbildning får alltså en bättre chans till framgång i de naturvetenskapliga ämnena.

Forskarna menar att införandet av lärarlegitimation skulle jämna ut resultaten i Kina. I studien dras slutsatsen att lärare som har högre utbildning och kunskap kan kompensera för elevens låga socioekonomiska bakgrund.

4.2.4 Föräldrar och hemmiljö som faktorer

Förutom gruppen lärare identifieras även föräldrar som en faktor för differentiering i undervisningen. Föräldrar och elever som deltog i Bevins et.al (2008) studie var överens om att oavsett SES, berodde inlärningen av naturkunskap till stor del på läraren och undervisningsmetoderna. Något som speciellt lyftes av eleverna som en faktor för lärande var stödet hemifrån. Det visade sig att föräldrar i högre SES områden i större utsträckning pratade med sina barn om framtida jobb och högre utbildning. Samma föräldrar förväntade sig att deras barn skulle fortsätta sina studier på universitet även om det inte var specifikt inom naturkunskap. Författarna beskriver att föräldrar från lägre SES områden i motsats till detta inte hade samma förväntningar på sina barn. De såg fördelarna med att studera vidare men att det inte var den enda vägen till framgång.

17

Forskarna Betancur et al. (2018) vid University of Pittsburgh, menar att det är viktigt att tidigt identifiera skillnaderna samt faktorerna som bidrar till dessa för att på ett effektivare sätt stötta eleverna. Dessutom ser forskarna svårigheter att se till skillnaderna utifrån ett stort socioekonomiskt begrepp och menar att de bör delas upp i olika delar. SES utgjordes i studien av föräldrars inkomst samt utbildningsnivå och undersöktes separat.

I forskarnas omfattande studie deltog de 9250 eleverna under tredje, femte och åttonde klass genom att genomföra två prov per tillfälle. Resultaten jämfördes med data beträffande vårdnadshavarna, barns utveckling och klassrumsegenskaper. Studien visade att högutbildade föräldrar i större omfattning gav möjligheter för eleverna att utveckla sina förmågor inom naturkunskap i sin hemmiljö. Detta visade sig emellertid ha störst inflytande på lärandet i tredje klass (Betancur et al., 2018).

I en stor kinesisk studie av forskarna An, Wang, Yang och Du (2018) användes insamlad data ur en nationell databas innehållande 12724 föräldrar-, rektor-, lärar- och elevenkäter från årskurs sju och åtta. Forskningen undersökte om föräldrars deltagande påverkar elevernas prestation inom STEM-ämnena. Forskarna drog slutsatsen att föräldrars emotionella deltagande, alltså deras förväntningar på sina barns utveckling men även på skolan som organisation, hade störst betydelse för elevernas prestationer. Även om An et al. (2018) drog slutsatsen att ensamstående föräldrar gav en missgynnande effekt på elevernas utveckling inom STEM-ämnena, visade det sig att dessa föräldrar kunde kompensera detta genom sitt emotionella deltagande. Generellt sätt, inom elevernas SES, hade föräldrarnas utbildnings-nivå större betydelse än den faktiska inkomsten.

I en studie skriven av Bellibas (2016), vid Adıyaman University, användes data samlad från PISA-undersökningen 2012 i Turiket 4847 elever deltog. En av de oberoende variabler som undersöks i PISA är Index of Economic, Social and Cultural Status (ESCS) vilket motsvarar det välkända SES. I denna studien framkommer olika faktorer som forskaren anser enligt studiens kvantitativa undersökning påverkar elever med låg SES mer än elever med hög SES. En faktor är att elever med låg SES förbättrar sina prestationer signifikant med hjälp av resurser i hemmet gällande exempelvis läxor. Anledningen till denna slutsats grundade sig i att flera elever med låg SES inte fick tillgång till den hjälp och stöd som behövdes hemifrån genom exempelvis samtal om studier. Denna faktor visade sig dock inte ha någon större påverkan på elever med hög SES enligt Bellibas (2016). Forskaren kom fram till att elevens

18

resultat förbättrades för elever med låg SES som fick möjlighet till att använda IKT hemma. Det visade sig dock inte utgöra någon större skillnad för elever med hög SES.

4.3 Organisationsnivå

Betancur et al. (2018) lyfter att det kan finnas en organisatorisk orsak till skillnader mellan elevernas prestation inom naturkunskap. Staten, kommunen eller läraren själv kan påverka dels undervisningstiden samt innehållet. De sämre resultaten behöver därför inte ha ett samband med föräldrars utbildningsnivå eller inkomst. Forskarnas slutsats var att för framtida förändringar behöver politiker sätta in åtgärder för de skillnader som finns redan i de första skolåren eller kanske i förskolan.

Den största faktorn av betydelse för skillnader i lärandet av naturkunskap identifierades av lärare i Bevins et al. (2008) studie från lägre SES skolor som bristen på naturkunskapslärare samt stödresurser i klassen. Alla deltagande föräldrar i studien såg på naturkunskap som ett högstatusämne, särskilt föräldrar i lägre SES områden uppfattade att de individer som efter obligatorisk skola studerar vidare inom naturkunskapsämnen, kom från mer välbärgade områden. Samma föräldrar ansåg också att dessa skolor i högre utsträckning hade möjlighet att få bättre utrustning och resurser inom naturkunskap. En annan faktor som visade sig spela stor roll för elever med låg SES var mindre klasser, skriver Bellibas (2016). För elever med hög SES gjorde denna förändring ingen större skillnad för prestationerna.

Dunne och Gazeleys (2008) slutsats är att relationerna mellan sociala ojämlikheter, utbildningspolitik, skolprocesser och lärarnas professionella roll är komplexa. Alla delar i detta sammanhang formar lärarens antaganden och handlingar. Forskarna kunde även se att det finns en vilja på politisk nivå att motarbeta arbetarklassens lägre prestation. Däremot kunde de inte se att det fått någon påverkan på organisatorisk nivå.

19

5. Slutsatser

Här besvaras frågeställningen med hjälp av de resultat vi funnit. Vi har granskat forskning utifrån olika faktorer på; individnivå, gruppnivå samt organisationsnivå.

5.1 Individnivå

Utifrån vår frågeställning, på individnivå, har vi funnit att elevers SES påverkar naturkunskapsundervisningen framförallt genom deras motivation men också ängslan kring ämnet. Bevins et al. (2008) resultat visar att en tydlig problematik kring elevers från en lägre SES, syn på naturkunskap. Samtidigt har resultaten visat att lärare har skilda förväntningar på elever från olika SES, vilket i Dunne och Gazeleys (2008) studie visade sig påverka elevernas motivation samt prestation. Forskningsstudien Rozek et al. (2019) utförde visade att elever med låg SES i större utsträckning drabbades av ängslan i samband med olika naturkunskapstest. Detta kunde i studien motverkas genom att använda metoder för att lära eleverna att hantera dessa känslor.

5.2 Gruppnivå

Våra valda artiklar visade att gruppnivån stod för den största delen av fältets inriktning. På denna nivå har vi identifierat faktorer vilka påverkar naturkunskapsundervisningen för elever med olika SES. Dels lärare i Dunne och Gazeleys (2008) studie vilka sågs motstridiga att erkänna elevernas olika bakgrund när det gällde deras egen undervisning i klassrummet. Däremot hade samma lärare inga problem att tala om skillnader för elevernas framtida yrkesval baserat på lärarnas syn av elevens SES.

Katsh-Singer et al. (2016) studie har visat att låga resultat hos elever med lägre SES accepteras medan elever med högre SES får mer uppmuntran att nå högre resultat av sina lärare. Förväntningarna var dessutom högre gällande deras förmåga att föra vetenskapliga argumentationer än för elever med låg SES.

Genomgående sågs låg SES eleverna som bärare av problemen. De lärare som trots detta såg skillnaderna kände sig hämmade av styrdokument och organisatoriska faktorer för att kunna kompensera dessa (Bevins et al., 2008). Detta kan problematiseras mot Zhang och Campbells (2015) resultat att lärarens kvalitét var av stor betydelse för elevers lärande. En del

20

kompensationer för de skillnader läraren sett mellan eleverna hade i Jobérs (2012) studie direkt negativ effekt, inte bara på enskilda elever utan på hela gruppen.

Studier visade även att föräldrar som grupp hade en stor inverkan på elevers framgång i skolan. Föräldrars stöttning i hemmet genom ekonomiska möjligheter, kommunikation, emotionellt deltagande samt deras förväntningar motiverade eleverna (An et al., 2018; Bellibas, 2016; Betancur et al., 2018; Bevins et al., 2008).

5.3 Organisationsnivå

På organisatorisk nivå ser vi enligt vårt resultat att skolorna upplevs ha skillnader gällande utrustning, lärarkvalité samt övriga resurser (Bevins et al., 2008; Zhang & Campbell, 2015). Betancur et al. (2018) har lyft behovet av åtgärder i yngre år för att uppväga de skillnader som finns i elevers bakgrunder. Dessutom behövs enligt forskarna ett politiskt initiativ till åtgärder för att motverka de lägre prestationerna.

Vi har uppmärksammat en brist i forskningsfältet. Vår slutsats är att det läggs stort fokus på individ och gruppnivå men forskning kring det organisatoriska faktorernas påverkan i naturkunskapsundervisningen är nästan obefintlig. Detta har vi sett tack vare det system-teoretiskt-inspirerade perspektiv som vi har använt oss av, vilket möjliggjorde en över-gripande syn på forskningsfältet.

Trots att behovet av organisatoriska åtgärder identifierats har det inte skett några för-ändringar i England (Bevins et al., 2008). Vi har inte funnit liknande studier gjorda i Sverige men vi får utgå från att politiker i detta land ser samma organisatoriska problematik. Vi anser att detta forsknings-fält bör utvecklas eftersom flera bristande faktorer har identifierats, vilka borde analyseras närmare för att kunna appliceras i samhället.

21

6. Diskussion i relation till profession

Resultatet kommer här diskuteras i förhållande till vår yrkesprofession. Avslutningsvis beskrivs implikationer för framtida forskning samt kommande examensarbete.

Som framtida lärare ser vi det som vår största prioritet att få varje elev till att lyckas med sina studier. För att skapa en skola för alla, ställs stora krav på oss som lärare. Dels genom uppdraget att lära eleverna enligt läroplanens centrala innehåll, samt att undervisa de elever som inte är intresserade av det innehåll som presenteras (Hugo, 2011). Därför ser vi det som extra viktigt att bibehålla elevernas motivation. För att kunna anpassa samt förändra under-visningen och lärandemiljön efter elevernas olika behov är det en förutsättning att läraren reflekterar och blir medveten om sitt sätt att tänka och bete sig (Bruce, Rubin, Thimgren & Åkerman (2016).

Vi ser möjligheter i att inte bara göra ämnesdidaktiska val utan även engagera oss emotionellt, vilket skulle kunna resultera i en för elevernas större tro på sig själv. Bruce et al. (2016) menar att förhållningsättet, alltså sättet eleverna bemöts av läraren kan vara det viktigaste verktyget för relationskapande samt för att skapa en inkluderande skola där eleverna ska trivas och prestera.

An et al. (2018) drog slutsatsen att de lägre förväntningarna på barnen samt bristande engagemang som låg SES föräldrar hade till skolan påverkade eleverna negativt. För vår framtida yrkesroll har föräldrar har en stor påverkan på naturkunskapsundervisningen. Den syn föräldrarna har på ämnet påverkar elevens motivation samt prestation. Ämnet ansågs vara ett högstatus ämne som inte var tillgängligt för alla. Vi har reflekterat över dessa faktorer samt hur vi arbetar mot dem. Vi ser svårigheter i att engagera föräldrar. Hur mycket tid och energi ska läggas på föräldrarnas attityder och tankar kring skolan jämfört med det som borde fokuseras på eleverna?

Vi får aldrig acceptera att elever som inte har samma möjligheter till högre resultat beroende på deras sociala klass eller SES presterar sämre. Vi bör göra allt vi kan för att kompensera dessa skillnader. Problematiken ligger i att inte kompensera på det negativa sätt som Jobér (2012) såg i sin kvalitativa studie eftersom detta hindrar alla elevers utveckling.

Det är inte eleven eller föräldrarnas ansvar att se till att skolan fungerar, på mikronivå gäller det att lärare och rektor tar ansvar för den tid, men även det innehåll som ges eleverna.

22

Framförallt ser vi att ett större ansvar bör ges till högre instanser. Kommunala, regionala och nationella insatser krävs för att skapa en inkluderande skola. Det är ett allmänt samhälls-problem att det finns fattigdom och samhälls-problematiken bör inte läggas på individen.

6.1 Implikationer för framtida forskningsstudier

Vi anser att forskningen brister när den i första hand har fokus på grupp-, därefter individ- och sist på organisationsnivå. Därför behöver vi ett holistiskt perspektiv i forskningsfältet för att kunna förbättra och förändra de strukturella problem vilka leder till ett prestationsgap mellan elever från olika SES. För att möjliggöra en likvärdig utbildning för alla elever måste eleverna få samma förutsättningar i skolan, men då det finns strukturell problematik kan detta inte möjliggöras i dagens läge.

Sveriges kommuner har skilda ekonomiska möjligheter och prioriterar därför olika gällande skolans ekonomiska tillgång, detta leder till att utbildningen skiljer sig åt. Enligt de faktorer som vi har kommit fram till kan ett flertal skillnader nämnas, exempelvis lärarens kvalitét samt möjligheten till mindre klasser. Som tidigare beskrivits är fattigdom ett allmänt samhälls-problem samt att detta leder till olika förutsättningar för eleverna, därför anser vi att förändringar bör ske organisatoriskt istället för att försöka släcka små bränder runt om på skolorna.

Utifrån vår kunskapsöversikt kunde vi se att det existerar ett gap mellan låg samt hög SES elevers prestationer i skolan, detta vill vi givetvis motverka för att skapa en så likvärdig undervisning som möjligt i framtiden. Vi såg i processen att det framförallt saknas forskning kring de yngre åren i relation till naturkunskapsundervisningen.

För framtida forskning samt examensarbetet skulle det behöva undersökas vilka åsikter erfarna F-3 lärare och rektorer har kring problematiken samt vad dem anser bör göras för att minska skillnaderna i elevernas prestationer inom naturkunskap? Vi vill även undersöka hur detta påverkar lärarens undervisning, om den gör det? Detta för att kunna engagera oss på kommunal nivå för att motarbeta de orättvisor som finns ekonomiskt inom skolan när vi själv är legitimerade lärare samt eventuellt få strategier för att kunna förebygga skilda förutsättningar i våra framtida klasser.

23

Referenser

An, G., Wang, J., Yang, Y., & Du, X. (2019) A Study on the Effects to Students’ STEM Academic Achievement with Chinese Parents’ Participative Styles in School Education. Educational Sciences:

Theory & Practice, 19(1), 41-54.

Hämtad från: http://doi-org.proxy.mau.se/10.12738/estp.2019.1.0180

Areskoug, M., Ekborg, M., Nilsson, K., & Sallnäs, D. (2015). Naturvetenskapens bärande idéer i

praktiken: metodik för lärare F-6. (1. uppl.) Malmö: Gleerups utbildning.

Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. (2., uppdaterade [och utök.]. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Bellibas, M. S. (2016). Who are the Most Disadvantaged? Factors Associated with the Achievement of Students with Low Socio-Economic Backgrounds. Educational Sciences: Theory & Practice, 16(2), 671-710. Hämtad från: http://doi-org.proxy.mau.se/10.12738/estp.2016.2.0257

Betancur, L., Votruba-Drzal, E. & Schunn, C. Socioeconomic gaps in science achievement. I STEM

Ed (5), 38 (2018) Hämtad från: http://doi.org/10.1186/s40594-018-0132-5

Bruce, B.,Rubin, M., Thimgren, P., Åkerman, R. 2016). Specialpedagogik I professionellt lärarskap: synsätt

och förhållningssätt. Malmö: Gleerups utbildning.

Dunne, M & Gazeley, L. (2008). Teachers, Social Class and Underachievement. British Journal of

Sociology of Education, 29(5), 451. Hämtad från:

http://doi-orrg.proxy.mau.se/10.1080/01425690802263627

Erikson, R. (2014). Den sociala selektionen – val och urval till högre utbildning. I U. P. Lundgren., R. Säljö., & C. Liberg (Red.), Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare] (s. 417–444). Stockholm: Natur & kultur.

Friberg, F. (red.) (2012). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Hugo, M. (2011). Från motstånd till framgång: att motivera när ingen motivation finns. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Jobér, A. (2012) Social class in science class. [Elektronisk resurs]. Malmö högskola, lärarutbildningen. Hämtad från:

http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=cat05074a&AN=malmo.b1716268&lang =sv&site=eds-live

Katsh-Singer, R., McNeill, K. L., & Loper, S. (2016). Scientific Argumentation for All? Comparing Teacher Beliefs about Argumentation in High, Mid and Low Socioeconomic Status Schools. Science

Education, 100(3), 410-436. Hämtad från:

24

Lundström, M. (2011). Decision-making in health issues: teenagers’ use of science and other discourses. Malmö university, Faculty of education and society. Hämtad från:

http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=cat05074a&AN=malmo.b1664620&lang =sv&site=eds-live

Rozek, C. S., Ramirez, G., Fine, R. D., & Beilock, S. L. (2019). Reducing socioeconomic disparities in the STEM pipeline through student emotion regulation. PROCEEDINGS OF THE NATIONAL

ACADEMY OF SCIENCES OF THE UNITED STATES OF AMERICA, 116(5), 1553-1558.

Hämtad från: http://doi-org.proxy.mau.se/10.1073/pnas.1808589116

Skolverket (2005). Elever med utländsk bakgrund: en sammanfattande bild. Hämtad från: http://search-ebscohostcom.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&DB=cat05074a&AN=malmo.b1217156&lang =sv&site=eds-live

Skolverket (2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2016. (3., kompletterade uppl.) Stockholm: Skolverket.

The Royal Society (2008). Exploring the relationship between socioeconomic status and participation and attainment in science education. SES and Science Education Report. Hämtad 2019-12-06, från: https://royalsociety.org/~/media/Royal_Society_Content/policy/publications/2008/4294969756. pdf

Zhang, D., & Campbell, T. (2015). An Examination of the Impact of Teacher Quality and “Opportunity Gap” on Student Achievement in China. Internation Journal of Science & Mathematics

Education, 13(3), 489-513. Hämtad från http://doi.org/10.1007/s10763-013-9491-z

Öquist, O. (2018). Systemteori i praktiken: konsten att lösa problem och nå resultat. (Fjärde upplagan). Stockholm: Gothia Fortbildning.

25

Bilaga 1

26

Bilaga 2